Hankeiten 02/2009 Svenska Handelshögskolans Studentkår Årets föreläsare . Picknicktips . Kaffa Roastery . Sommarjobb Innehåll Hankeiten 02/2009 Ansvarig redaktör Isabell Mattsson [email protected] 0457-074 50 83 AKTUELLT 3 Ordförande har ordet Reportrar Stefanie Brandt Michaela Lipkin Isabell Mattsson Fotografer Max Edin Benedict Landtman Isabell Mattsson HANKEIT 5 7 8 10 13 17 Layout Sara Brännäs Maria Sandberg Övriga medverkande Karoliina Bärlund Linda Mattsson Robert Sällström Pontus Westerback Hankeiten - Ditt eget val i höst Månadens Hankeiter Gallup Har hankeiter hittat sommarjobb? Hankeitens läsarundersökning Årets föreläsare: Joachim Enkvist Stephanie Seege fick Anders Walls stipendium Ansvarig utgivare Svenska Handelshögskolans Studentkår Sanduddsgatan 7 A II vån. 00100 Helsingfors Upplaga 2 000 STUDIELIV Tryckeri PAGROUP Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material. 20 22 25 Vappen Picknick-tips Att studera och ha hund Hankeiten 02/2009 Svenska Han delshögsk olans Stu dentkår KARRIÄR 28 31 Årets för eläsare . Picknickt ips . Kaffa Ro astery . Sommarj obb Pärmfoto Benedict Landtman 2 Hankeiten 02/09 Kaffa Roastery SEFE informerar Ordförande har ordet AKTUELLT Bara kårmedlem eller också “en av dom där kåraktiva”? För tillfället har både antalet kåraktiva och antalet sökande till de olika organen minskat. Är det tillfälligt? Är det mindre attraktivt att vara kåraktiv nu? Eller kan vi skylla på Hanken som tar in färre gulisar och flere studerande till magisterprogrammen? På styrelsens besök i Norges handelshøyskoles studentforening i Bergen fick vi höra om deras motsvarande kårverksamhet. Det är hård konkurrens om platserna i organen och alla ledarposter år så pass populära att det krävs val för att välja kommittéordföranden. För tillfället har kåren två viktiga ledarposter, chefredaktör för Hankeiten och ordförande för Master Committé, som inte har lockat någon intresserad till sig. Att styrelsen sätter resurser på att försöka sköta det här internt tar mycket tid som kunde användas vettigare. Det är inte bara ledarposterna som lider, utan också populariteten bland vanliga kommittémedlemmar har minskat drastiskt. Varför finns det en skillnad mellan oss och Norge? Enligt mig har studentkåren något för alla. Vill man ordna fester, idrottsevenemang, lära känna utbytesstuderande, hjälpa gulisar eller till och med påverka undervisningen inom till exempel sitt eget huvudämne är det möjligt. Dessutom kan man ta steget vidare och få en ledarerfarenhet som man annars bara kan drömma om på FLO-föreläsningarna eller i armén. Diskussionen om kåraktivitet brukar rätt så ofta vara på tapeten. Främst gäller det inom kåren där man ser problemen ’inifrån’. Har du som ’bara kårmedlem’ något förslag, förbättringstips eller bara en berättelse varför du inte vill bli kåraktiv så välkomnar vi allt med stora armar. Kan vi skylla på någon annan för det hela eller är det bara vårt fel att kåren inte är tillräkligt attraktiv för att locka folk att delta i verksamheten? Text: Pontus Westerback Foto: Privat Kårmedlem = ALLA som studerar på Hanken och betalar kåravgiften Kåraktiv = Person som är medlem av något organ på studentkåren Ge kåren en tanke och njut av sommaren, Pontus Westerback Studentkårens ordförande Kårföretag 2009: Hankeiten 02/09 3 4 Hankeiten 02/09 HANKEIT Hankeiten hem i postlådan eller inte? Ditt val från och med hösten! Text & foto: Isabell Mattsson MÅNADENS HANKEITER Katarina ”Kata” Pirtinheimo valdes till månadens hankeit för januari månad för hennes insatser i IHD (International Helsinki Days). Hon höll kontakt med alla gäster och gjorde ännu mycket arbete också utöver detta. Från och med i höst är det upp till dig att välja ifall du inte vill att studentkårens medlemstidning Hankeiten landar i din postlåda. Detta beslut fattades av delegationen den 7 maj. I SHS verksamhetsplan för detta år står det att ”Hankeiten fortsätter sin verksamhet och utvecklingen sker mot ett ekonomiskt effektivare koncept och mera tilltalande helhet”. Verksamhet har fortsatt, trots att vi inte haft någon chefredaktör för tidningen. Men, vad gäller den ekonomiska effektiviteten och tilltalande helheten finns det mycket att göra ännu, och det är inte helt lätt att få dessa ideal att gå ihop. Att trycka och skicka ut en tidning utgör en ganska stor kostnad i studentkårens budget, men det är en rättighet för dig som kårmedlem att få Hankeiten. Dock visar läsarundersökningen som presenteras i detta nummer att hankeiter inte läser tidningen i lika hög grad som för två år sedan. Att höja intresset för tidningen är en fråga som måste lösas, men för tillfället finns det medlemmar som inte får ut så mycket nytta av den (på grund av att den slängs tillsammans med reklamblad, att personen inte är svenskspråkig eller att Hankeiten hamnar längre ner på listan av tidningar som borde läsas). Därför ska du som kårmedlem nu också få rätt att välja bort Hankeitens besök i din postlåda. Det faktum att vi upphör med att automatiskt skicka hem tidningen till alla medlemmar kommer inte betyda att upplagan minskar. De nummer som ”blir över” kommer istället att finnas i skolan, för dem som vill bläddra igenom den där. Det här beslutet medför, förutom eventuellt lägre kostnader, att studentkåren kommer att få statistik över hur många som väljer bort tidningen. Huruvida vår studentkår ska ha en tidning eller inte är en fråga som ibland kommer till tals och tack vare statistiken kan kan vi i framtiden eventuellt ta beslut som grundar sig också på fakta och inte bara idéer och visioner. Valet, att inte längre få hem Hankeiten, görs i WebOodi under ”Personuppgifter” och ”Överlåtelseuppgifter”. Observera att ditt val inte påverkar kåravgiften, eftersom Hankeiten bör ses som en tjänst och inte som en prenumeration. Precis som många andra av kårens tjänster är det nu du som väljer om du utnyttjar den eller inte! Jag önskar dig en trevlig sommar! Summary in English: Starting from the autumn 2009, the student union paper Hankeiten will no longer ”automatically” be sent home to every student, due to high costs of postage and the fact that not every member wants to read the paper. However, if you do not want to get the paper home to your mailbox, you must deselect it under ”Personal data” in WebOodi. Your choice will not affect the fee you pay to the student union since Hankeiten is a service for you as a member (even though it lacks much material in English), not a subscription. The edition of Hankeiten will not diminish – the ”left-over papers” will be placed in school so that you can read it there. I wish you a pleasent summer! Isabell Mattsson Styrelsen 2009 – Kommunikation / The executive board 2009 - Communication För februari månad blev det Joel ”Jolle” Löv som fick utmärkelsen för sina insatser i Källarrådet. Enligt källarhöfvding Marcus Winter har Joel varit ”mycket innovativ och med sina idéer varit till enorm hjälp i att utveckla Legenda”. Månadens hankeit för mars månad blev Sara Brännäs, för hennes insatser i layouten av årsfestHankeiten. Alla layoutare hade stor betydelse i att göra årsfesten minnesvärd i form av en tidning, men Sara gjorde mycket av finputsningen i slutskedet och fick dessutom ta ansvar för att tidningen skickades in till tryckeriet. Hankeiten 02/09 5 6 Hankeiten 02/09 HANKEIT GHarAdu Lsommarjobb? LUP Text & foto: Michaela Lipkin Isabell Mattsson 1. Har du sommarjobb och i så fall var? Vad har du för uppgifter? 2. Hur och var har du sökt sommarjobb? 3.Vad gör du/skulle du göra om du inte fått sommarjobb? Namn: Johanna Backman Årskurs: 1 (Vasa) Huvudämne: Eventuellt Finansiering och Investering 1. Jag skall vara på Vasa stads turistbyrå. Till mina uppgifter hör att sitta på kontoret och svara på frågor av turister som kommer in, ringer eller mailar. 2. Jag lämnade in ansökan till olika arbetsplatser där de hade ett jobb som jag skulle vara intresserad av. 3. Säkert studera eller njuta av sommaren. Namn: Jonas Lönnqvist Årskurs: 2 (H:fors) Huvudämne: Finansiell ekonomi 1. Ja, på UPM Kymmene i Stockolm. Jag är sales coordinator och säljer pappersprodukter. 2. Jag har sökt allt möjligt från Hankens jobbsökningssidor, via företags hemsidor, tagit kontakt med företag. Alla möjliga vägar. Jag fick flera jobb men valde det här. 3. Spela golf, resa och kanske fara på någon av Hankens summer schools. Namn: Sebastian Skoglund Årskurs: 3 (Vasa) Huvudämne: Handelsrätt 1. Oklart ännu, gör dock småjobb hela tiden. 2. Jag har sökt till banker och gamla arbetsgivare. 3. Jag skulle studera och resa. Namn: Natascha Bergh Årskurs: 1 (H:fors) Huvudämne: Antagligen Finansiell ekonomi 1. Jo, som butikscaféansvarig i Porkkala marin. Det är en båthamns cafébutik. 2. Jag sökte via allmänna jobbsökningstjänster på nätet. Jag har fyllt i massor av ansökningar till banker, men jag visste redan före jag sökte att jag skulle få det här jobbet. Jag har även sökt, och fått, jobb via Nordjobb. 3. Sola! Nå, nä… Kanske gå någon språkkurs utomlands. Namn: Tove Gröhn Årskurs: 3 (H:fors) Huvudämne: Redovisning 1. Jo, jag kommer att jobba heltid på ELFA Elektroniikka, där jag nu jobbar deltid som ekonomiassistent. 2. Jag har egentligen inte sökt något, jag har redan jobbat ett år på samma ställe så det kom naturligt. Jag hittade det här jobbet bland Ekonomforums annonser. 3. Det är en svår fråga. Om jag inte skulle få något inom min egen bransch skulle jag söka något annat ”sämre” jobb eller resa någonstans. Hankeiten 02/09 7 HANKEIT Text: Isabell Mattsson Intervju i Vasa: Michaela Lipkin Illustrationer: Linda Mattsson Hjälp! Inget sommarjobb! Vad ska man nu göra? I Hankens korridorer är det många som talar om hur svårt det är att få jobb den här sommaren. I dessa dåliga tider är det ett faktum att många företag inte anställer nya sommarjobbare, eller ny personal för den delen, vilket drabbar både studerande och dem som nyligen blivit färdiga. Men, ännu finns det hopp. Hankeiten har träffat experterna. På Ekonomforum i Helsingfors och i Vasa har man märkt av de sämre tiderna: - Sommarjobbsannonserna har minskat märkbart och vi har också hört kommentarer om den svåra jobbsituationen från olika rekryteringsföretag, säger karriärplanerare Nicolina Zilliacus. Antalet studerande som kontaktat Ekonomforum har dock inte ökat nämnvärt: - Jag antar att studerande förstår dagens marknadsläge och därmed själva är aktiva med att hitta arbete. Däremot har efterfrågan på karriärvägledning ökat bland studerande som håller på att bli färdiga. Inte heller Ann-Christine Hemming vid Ekonomforums kontor i Vasa campus har kontaktats av flera studerande än vanligt, varken när det gäller jobb eller praktik: - Det var förvånande att intresset för de lokala praktikplatserna var så litet. Är det flera som vill delta i jobbsökningskurserna? - Deltagarantalet är ganska samma som förra året. De som söker jobb verkar ha en klar uppfattning om hur en bra CV och ansökan ska se ut, samt hur man ska bete sig på en arbetsintervju, svarar Nicolina Zilliacus. Finns det några prognoser för hur läget kommer att förändras? - Det är svårt att få någon exakt statistik. 8 Hankeiten 02/09 Faktum är dock att kompetenta personer fortfarande behövs och speciellt då det går uppåt igen, men i början får man kanske vara lite ödmjuk och sätta ribban lägre, förklarar Zilliacus. Är det kört om man ännu inte hittat sommarjobb? - Nej, ge inte upp hoppet ännu! Om man tittar bakåt så har företag kontaktat högskolan just före sommaren eller använt vår CV-databas. Det lönar sig även att kontakta mindre företag som man är intresserad av. De stora har klara strukturer för rekryteringen, medan de mindre vaknar sent och kan anställa ännu i maj-juni, berättar Zilliacus. I Vasa är konkurrensen hårdare eftersom staden är mindre. Även om det börjar vara sent menar Hemming att det ännu lönar sig att vara aktiv: - Ta kontakt med företag: Ring eller gå dit på plats. Skriv en bra ansökan och var aktiv! Jobb kan dyka upp i maj efter avtalsförhandlingarna Sirja Kulmala, från SEFE:s karriärtjänst, och Catarina Söderström, Ekonomföreningen Niords verksamhetsledare, har också märkt att efterfrågan på jobbsökningstillfällen, som hankeiter får delta i, har ökat. - De som nyligen blivit färdiga är i en besvärlig situation. Men, även sådana som är runt femtio tar kontakt, eftersom många aldrig har sökt jobb eller gjort en CV och ansökan. De har kanske varit inom samma företag länge, förklarar Kulmala. - En skillnad från tidigare år är att studerande som haft jobb på ett företag och litar på att de får komma tillbaka, i ett väldigt sent skede fått veta att platsen inte finns ledig, berättar Söderström. - Å andra sidan kan de stora företagen, som meddelar att de inte tar emot någon under sommaren, ändå bli tvungna att anställa folk till olika avdelningar, tillägger Kulmala. Söderström ger också rådet att var aktiv och ta kontakt, eftersom hela 80 % av alla platser inte tillsätts genom synliga kanaler (tidningsannonser och liknande) bl.a. på grund av att man inte vågar gå ut med stora reklamkampanjer om sommarjobb just nu. - Det lönar sig att vara aktiv inom det egna nätverket eftersom företagen hellre hör talas om någon person som passar för uppgiften, än att de måste lägga ner stora resurser på att gå igenom hundratals ansökningar, tipsar Kulmala. En sak som har stor inverkan i årets utbud på arbetsplatser är pågående avtalsförhandlingar: - Många företag vet först efter förhandling- HANKEIT arnas avslutande i maj hur många anställda som eventuellt får gå. Därför kan det hända att de först i maj söker personal – sommarvikarier är trots allt en billigare resurs än nyanställda, förklarar Söderström. Inför denna sommar kan det även vara lönsamt att inte låsa sig vid jobbtiteln utan istället vidga sina vyer när det gäller tänkbara jobb. Det behöver inte vara så att man helt frångår det ämne man studerar, men man ska heller inte låsa sig vid sitt eget huvudämne. Bra att visa på egen aktivitet Ett fenomen just nu är att många som blir färdiga inte tar ut sina papper, eftersom de tycker att det ser bättre ut att ”de håller på att bli färdiga” än att vara arbetslösa. Kulmala poängterar dock att en lucka efter studierna inte behöver se så illa ut, om man istället varit aktiv under tiden: - Är det exempelvis möjligt att studera lite till eller göra praktik? Det kan man också sätta i sin CV. - Man måste visa att man vill göra något och utveckla sig själv. De som läser CVn tittar i allmänhet på om det finns några luckor, och om de finns är det bättre om man kan förklara dem på något vettigt och logiskt sätt, tillägger Söderström. Söderström påpekar dock att detta i större grad gäller utexaminerade än sommarjobbare. Om man som ekonom trots allt blir arbetslös finns arbetslöshetskassan IAET som man kan gå med i redan under studietiden, dock uppfyller man som studerande ganska sällan kriterierna för att få utdelning. - Men, det är alltid lönsamt att ansluta sig för att under studietiden få ihop den behövliga karenstiden på ca 10 månader, påpekar Söderström. att förbättra vitsordet i någon kurs, om du har gått tillräckligt många kurser på våren. Du kan också få studiestöd om du skriver din avhandling under sommaren. - Men om du inte uppfyller mängden studiepoäng, och kanske har sommarjobb därtill, kan det straffa sig i slutändan, poängterar Sara Schultz. I övrigt kan man få stöd för vilka sommarkurser som helst bara de kan inräknas i examen. När du ansöker om studiestöd fyller du i en vanlig studiestödsansökan, den har en färdig del vari du beskriver din studieplan. När ska man senast ansöka? - Reglerna är helt de samma som för övriga månader: om du vill ha studiestöd för juni, så ska ansökan vara inne senast i juni. Men, det är bra att vara ute i god tid på grund av semestrar. Har det varit fler än vanligt som ansökt om stöd för sommaren? - Jag tycker att det har varit lite fler i år, men jag har ingen siffra att ge. Å andra sidan… Om du inte hittar jobb betyder det kanske att du måste leva mer återhållsamt i sommar men å andra sidan… Ta tillvara denna möjlighet att njuta av en ledig sommar! Du kommer förmodligen att jobba resten av livet, så det här är kanske din enda chans, innan pensionen, att ha fyra månaders semester, utan krav och förpliktelser. Hyr ut din studiebostad och spendera din sommar på landet. Återuppta någon gammal hobby eller upptäck någon ny. Hjälp släkten med barnpassning, trädgårdsland och bastubyggen. Läs de där böckerna du länge velat läsa men inte hunnit. Ta det lugnt! Tips för att hitta jobb för sommaren 2009 - Var aktiv inom ditt eget nätverk! - Ring runt, särskilt till mindre företag. Många företag har dragit ner sina marknadsförings- och rekryteringsbudgetar, så alla annonserar inte öppet efter arbetskraft. - Var aktiv på internet. Följ med företags hemsidor och rekryteringssidor som Monster, AarreSaari, JobGo, SEFE:s Ekonombörs och Ekonomforums jobbdatabas. - Lås dig inte vid arbete i Finland. Exempelvis Nordjobb erbjuder arbetsplatser i Norden, som kan sökas till och med 31 maj. - Det lönar sig att ha en CV och ett ansökningsbrev som ser bra ut. Du hittar tips för hur du gör dessa bland annat på Ekonomforums hemsida. - Fyll i dina uppgifter i Ekonomforums CV-databas, AcademicWork och andra CV-databaser. Studera under sommaren! Ett alternativ till sommarjobb är att du satsar på studier, och därmed lyfter studiestöd hela sommaren. I Helsingforsregionen finns både Helsinki Summer School och Helsinki Summer University, som man kan ansöka till långt in på sommaren. I Vasa finns Vasa sommaruniversitet. Sommarkurser berättigar till studiestöd – men visste du att man också kan få stödet om man läser till tenter? - Man kan få studiestöd för att läsa till tenter för kurser man gått under våren, förutsatt att man förbereder sig inför dem och presterar före den 15 september, berättar studiestödssekreterare Sara Schultz. Enligt Schultz kollar studiestödsnämnden inte upp när du har gått kursen, huvudsaken är dock att du fortfarande får i genomsnitt 4,8 studiepoäng per stödmånad. Du kan därför få studiestöd då du pluggar för Hankeiten 02/09 9 HANKEIT Undersökning gjord av: Isabell Mattsson Rebecka Eriksson Corinne Lauritzon Läsarundersökning 2008 Under förra höstens FUM-kurs undersöktes hankeiters åsikter om den kårtidning som du just nu läser. En motsvarande undersökning presenterades i Hankeiten 1/2006 och syftet var att få en överblick i hur åsikterna har förändrats på två år. I 2008 års undersökning deltog 137 respondenter. Resultatet visar framför allt att hankeiter inte läser lika stor del av tidningen som förr. Undersökningens urval 2008 Hur mycket läser du i Hankeiten? 2006 Kön Kvinna Man 53,0 % 47,0 Kön Kvinna Man 51,0 % 49,0 Årskurs 1 2 3 4 N 7,3 % 22,6 % 24,1 % 24,8 % 21,2 % Årskurs 1 2 3 4 N 14,1 % 13,4 % 19,7 % 28,9 % 23,9 % 2008 2006 Ingenting 26,3 % 2,8 % Cirka en fjärdedel 38,0 % 35,7 % Cirka hälften 24,8 % 23,8 % Cirka tre fjärdedelar 8,0 % 30,8 % Allt 2,9 % 7,0 % Vad brukar du läsa i Hankeiten? Du kan välja flera alternativ. Antal respondenter: 129. Tidningens innehåll Ledare 10 Hankeiten 02/09 Reportage 36,4 % 52,9 % 39,5 % 66,4 % Korta aktualiteter 45,0 % Kolumner 23,3 % Personintervjuer (hankeiter) 55,8 % Personintervjuer (övriga) 38,0 % Kårinformation 40,3 % 65,7 % 50,7 % 78,6 % 57,1 % 44,3 % HANKEIT Hurudan tycker du att Hankeitens linje ska vara? Antal respondenter: 124 1 2 3 4 5 Seriös 3,6 % 6,3 % 6,6 % 20,8 % 45,3 % 34,0 % 29,2 % 33,3 % 5,8 % Studentikos 5,6 % Medelvärde 2008: 3,298 Medelvärde 2006: 3,111 Allvarlig 3,6 % 4,2 % 3,6 % 6,9 % 36,5 % 33,3 % 38,7 % 45,8 % 8,0 % Humoristisk 9,7 % Medelvärde 2008: 3,484 Medelvärde 2006: 3,5 Ge vitsord för följande egenskaper. 1 = mycket dåligt, 5 = mycket bra (År 2006 var skalan 1 = det sämsta, 5 = det bästa). Antal respondenter: 122. 1 2 3 6,8 % 39,7 % 5 Språk 0% 1,4 % 4,4 % 7,7 % 40,9 % 53,5 % 38,0 % 33,8 % 5,8 % Medelvärde 2008: 3,508 3,5 % Medelvärde 2006: 3,303 Layout 0,7 % 2,8 % 6,6 % 14,1 % 38,7 % 30,3 % 39,4 % 43,7 % 3,6 % Medelvärde 2008: 3,434 9,2 % Medelvärde 2006: 3,423 Papperskvalitet 0% 1,4 % 2,9 % 9,9 % 26,3 % 16,2 % 41,6 % 48,6 % 18,2 % Medelvärde 2008: 3,844 23,9 % Medelvärde 2006: 3,838 Vad vill du se mer av i Hankeiten? Du kan välja flera alternativ. Antal respondenter: 126. 2,4 % 4 Vad är onödigt i Hankeiten? Du kan välja flera alternativ. Antal respondenter: 126 (Observera att hälften av dessa lämnat frågan tom, vilket av tolkats som ett ställningstagande). 7,1 % 14,5 % 4,7 % 55,3 % 14,5 % 22,2 % 9,5 % 45,5 % 24,2 % 11,9 % 9,5 % 45,5 % 22,6 % 30,2 % 9,5 % 56,1 % 16,1 % 31,0 % 7,9 % 42,4 % 16,1 % 20,6 % 15,1 % 19,7 % 35,5 % Hankeiten 02/09 11 HANKEIT HANKEIT SHS 100 Årsfestkommittén tackar ännu följande samarbetspartners: Fazer Veikko Laine Sats HANS BANG STIFTELSEN R.S. Stiftelsen grundades 1991 i enlighet med bestämmelserna i direktör Olof Bangs testamente, för att befrämja vetenskaplig forskning i anlutning till de ekonomiska vetenskaperna och till Finlands utrikeshandel. Stiftelsen utdelar årligen stipendier på basen av ansökningar, som skall vara inne senast 30.9. Stiftelsen har även beslutit bevilja en gratifikation för en välskriven avhandling. Oftast har gratifikationen beviljats någon som skrivit sin pro gradu vid Hanken, eftersom högskolan ansetts ha legat stiftaren varmast om hjärtat. Den gratifikation som utdelades vid Svenska handelshögskolans studentkårs årsfest 2009 tillföll Wilhelm von Weymarn. Närmare uppgifter: www//hansbangstiftelsen.fi 12 Hankeiten 02/09 HANKEIT Bäst på att undervisa för andra året i rad Årets föreläsare: Joachim Enkvist Text & foto: Isabell Mattsson JOACHIM ENKVIST Född: 1970 i Pedersöre Examen: jur. dr 2005, ekon. mag 1998 Jobb: Söker tjänsten som postdoktoral forskare på Hanken för inkommande läsår Favoritkurs: I tiderna tyckte jag bäst om att dra rättsfallsövningarna i grundkursen men dem har jag inte längre. Jag säger Köp- och marknadsrätt eftersom det är sådana områden som ligger mig närmast hjärtat, speciellt marknadsföringsjuridik. Favoritsnapssång: Gäddan Motto: Man ska vara envis, på ett bra sätt. Hankeiten 02/09 13 HANKEIT Jockes åsikter om… Utbytesstudier som en del av de integrerade kandidat- och magisterstudierna Det är positivt, men å andra sidan har jag aldrig tyckt om tvång. Men om detta är enda sättet att få folk aktiva så är det väl okej. Jag är inte så insatt i saken, men tycker att man måste få undantagslov om man till exempel har familj. Universitetslagsreformen Nog är det ju bra att man får lite mer självständighet och möjligheter att få in mera pengar. Om man tittar på hur rika yrkeshögskolorna är så har vi säkert varit lite avundsjuka - att de har fått vara aktiebolag och dra in pengar medan vi haft det lite tufft. Studiestödet Jag vet inte riktigt hur det är nu. På min tid måste man ha lån, man höll sig inte vid liv med studiestödet. Nu har jag förstått att studiestöd kan räcka till och det är ju bra. Urkund-systemet Jag hoppas att det fungerar. Jag känner till grymma historier från universitetet där de har fått fast doktorer som kopierat sina avhandlingar. Aalto-universitetet Jag ser otroliga synergieffekter där. De har otroligt bra möjligheter om de lyckas slå ihop design, teknik och ekonomi. Jag har svårt att tro att de direkt får det att fungera då alla säkert lever i sina egna banor en lång tid. ShsWebs diskussionsforum Det är bra, jag följer med det ganska aktivt. I och för sig lever det ett ganska stillsamt liv nuförtiden. Där finns en del störande moment men ibland är de mest humoristiska och dem behöver man inte ta på så stort allvar. 14 Hankeiten 02/09 Vad var din reaktion när du fick veta att du blivit vald till Årets föreläsare för andra året i rad? Hur känns det? Naturligtvis känns det otroligt glädjande, men samtidigt otroligt överraskande då jag vet hur hög konkurrensen är. Jag har ju själv varit studerande här och vet hur bra föreläsare det finns. Min första reaktion i telefon var kanske ”Nå, nog borde ni ju ha hittat någon annan”. Varför tror du att det är just du som blivit vald igen? Det är mycket svårt att säga. Antagligen beror det mycket på att jag är inblandad i grundkursen. Det finns ju många föreläsare med ett förhållandevis litet antal studerande för att de bara drar fördjupade kurser. Skulle du säga att dina undervisningsmetoder är likadana som förra året då du fick den här utmärkelsen? Mm. Men jag har nog lärt mig med åren. Man kan försöka ha samma metod, men grupperna är olika. Vissa år får man hela tiden till stånd diskussioner och vissa år inte alls fastän man inte själv ändrar metoderna. Det beror mycket på gruppen man har. Har du någon speciell filosofi bakom dina metoder? Jag vet ju själv, då jag inte brinner för juridik i den grad som man kanske borde göra, att man lär sig av spännande exempel. Ibland kan det gå till ytterligheten att folk bara kommer ihåg exemplen och berättar dem på fel ställen, vilket inte heller är meningen, men att bara tala om paragrafer, utan konkreta exempel, är inte bra. Hur kommer det sig att du blivit juris doktor om du inte brinner för juridiken? Egentligen var det nästan en vadslagning under gymnasietiden. Min kompis sade att han far till medi och jag sade ”nåmen, då far jag till juri” och så sökte vi in. Och så blev det så. Men redan i högstadiet till och med början av trean i gymnasiet var min dröm att bli forstmästare, och det är fortfarande en dröm. Hur kommer det sig att du inte bytte? Man hade satsat så hårt på själva inträdesförhöret. I och för sig, den här platsen som jag har på Hanken är en drömplats, men om man tänker på vad en jurist gör på den privata sidan, advokatbyråer och så, har det aldrig intresserat mig. Jag jobbade tre somrar som åklagare, vilket är en plats jag igen kunde tänka mig, men annars är jag inte så intresserad att byta. Hur går en lyckad föreläsning till? Att man får till stånd en diskussion. I juridiken finns inte en enda rätt lösning utan många och man bör ha olika åsikter om saker och ting. Därför tyckte jag i grundkursen kanske mer om rättsfallslösningarna med 20-25 personer, då vågar folk komma med egna synpunkter. I massföreläsningar kommer det kanske små ströåsikter men det blir ingen hård diskussion. Vad är det värsta med att vara föreläsare? Att korrigera tenter. Det är tidskrävande och jobbigt. Jag tycker att man ska få bort dem så snabbt som möjligt, så jag försöker redan den första veckan få allt gjort. Nu hade jag som tur var inget tenträttande i den obligatoriska grundkursen, men när man har 200 tenter framför sig förstår jag att två veckor kan bli tajt. Diskuteras föreläsningsteknik inom institutionen? Nej, och det är lite synd. Men vi har nog rätt att via Hanken gå på pedagogiska föreläsningar. HANKEIT Har du själv gått sådana föreläsningar? Nej. Du har helt enkelt talang för att föreläsa? Nå, inte vet jag det. Men min mamma var ett av sju syskon och sex av dem, samt min bror, är lärare så kanske kommer det från det hållet. Men nog minns jag hur hemskt det var i högstadiet att hålla föredrag och lärare var det sista jag tänkte bli. Frågar andra föreläsare hur du gör? Jag har faktiskt nu blivit inbjuden som extern föreläsare till ett tillfälle som språklärarna har, det är första gången. De var intresserade för de har ju många föreläsningar som säkert avviker från vad vi andra har. Skulle du säga att du själv har något att utveckla i dina metoder? Det finns alltid förbättringsförslag. Därför är jag lite ledsen på det här nya utvärderingssystemet som ska ske elektroniskt för man får kanske inte mer än två, tre utvärderingar per kurs.Tidigare skulle man skriva på ett papper i samband med en tent och då fick man hela tiden feedback och kunde utveckla sig. Nu vet man inte vad folk tycker om och vad de inte tycker om, vilket är synd. Vad ska man som studerande undvika att göra då man kommer på dina föreläsningar? Vad tycker du inte om? Jag är ganska liberal och tycker inte om obligatorisk närvaro. I år har jag försökt med den nya metoden att de som vill får hålla en föreläsning och få bonuspoäng, men jag tycker inte att man ska göra sådant, eller andra typer av arbeten, obligatoriskt. Det jag brukar bli lite ledsen på är när folk frågar efter lösenord till kursmaterial två dagar före tenten, då inser jag att de inte kommer igenom. Vill många hålla egna föreläsningar? Det här var första året jag testade på det: i Köp- och marknadsrätten var det ingen som ville och i Immaterial- och konkurrensrätt var det en som ville. Men jag tror att det ger studerande mycket mera för då måste man verkligen sätta sig in i saken. Vad tror du är orsaken till att så många får låga poäng eller har svårt att komma igenom grundkursen? Det beror nog på att den är så hemskt omfattande. Men det måste den å andra sidan vara för det är den enda obligatoriska juridik du måste ha och en ekonom ska ju känna till bolagsrätt, skatterätt, köprätt, arbetsrätt m.m. Det är så mycket fakta att hålla reda på att det är nog därför folk får så låga poäng. Gällande studielivet då, jag har hört att du inte var så aktiv under din tid? Nog var jag aktiv, men inte i någon studentkår. Aktiv festdeltagare på Codex var jag men inte på Hanken eftersom jag då var i slutskedet av mina studier på universitetet. Dessutom jobbade jag under de sista åren på Hanken. Vad tycker du annars om kåraktivitet? Jag lyfter på hatten för dem som orkar med båda sakerna, det är jobbigt också att sköta om studier vid sidan av kåraktivitet. När du nu blivit årets föreläsare har du ju fått både halare och ryggmärke. Har du sytt på dem? De märken jag fått i samband med prisutdelningen som årets föreläsare har jag limmat fast. Men av de halarmärken som i tiderna delats ut på lärarkårmiddagarna har jag bara kommit ihåg att spara ett enda. I ditt tal på årsfesten nämnde du att du under förra årets zillis i Kaisaniemi fick hjälp av två hankeiter att göra halaren mindre vit.Vill du avslöja vilka de var? Jag avslöjar inga namn, men vi kan säga som så att de är färdiga härifrån nu. Hankeiten 02/09 15 16 Hankeiten 02/09 HANKEIT Text: Isabell Mattsson Foto: Karoliina Bärlund 125 000 kronor rikare tack vare engagemang och tro på sig själv Anders Walls stipendium delas årligen ut till flera personer i Norden varav en person är finländare från Hanken. Årets stipendiat heter Stephanie Seege. Hon är en ung entreprenör med många järn i elden: förutom att hon driver sitt eget smyckesföretag Onni så har hon nyligen tillsammans med andra unga byggt bostäder. - Jag visste inte så mycket om stipendiet då jag lämnade in ansökan, det stod ganska vagt om kriterierna och vad ansökan skulle innehålla. Men två månader senare fick jag veta att jag blivit utvald. Stephanie tilldelades hela 125 000 svenska kronor. Utdelning skedde i Kungliga musikaliska akademin i Stockholm den 10 mars, på Anders Walls födelsedag. I ceremonin deltog både press och närmare 500 representanter från näringslivet: - Jag hade inte insett att det var en så stor sak. Stipendiaterna hamnar på första sidan i många svenska tidningar. Kriterierna för att man ska få stipendiet är att man är en aktiv ung människa som engagerar sig inom något visst område. - Man ska vara ung och entreprenör eller ha en hobby eller verksamhet som man tror på, har hållit på med en viss tid och som man utvecklar. Meningen är att man ska använda stipendiet till studier utomlands och/eller egen utveckling inom det område man är aktiv i. - Jag tror att jag åker till Mexico eller Centralamerika och USA nästa höst och stannar upp till sju månader. Jag talar relativt god spanska så jag tror att jag först går en kurs i spanska och sedan reser upp till USA och går någon kurs i fotografi och webbdesign. Jag har ännu inte planerat allt. Säljer unika, handgjorda smycken Stephanie driver företaget Onni, vars affärsidé är unika, handgjorda smycken. Före Hanken studerade hon kulturproducentskap i tre och ett halvt år vid yrkeshögskolan Sydväst och blev färdig år 2007. - Jag har alltid tutat ut med att jag aldrig skulle studera ekonomi, men efter de studierna insåg jag att jag för Onni behöver den ekonomiska biten; marknadsföring, redovisning och statistik; så därför sökte jag in till magisterstudier här. Onni grundades redan år 2005 men tanken om att göra egna smycken väcktes redan tidigare i och med att Stephanie spenderade ett år i Spanien efter gymnasiet och hon kom i kontakt med pärlbutiker i Barcelona. - När jag börjat studera i Finland åkte jag tillbaka dit och köpte ett litet parti pärlor som jag började leka med och plötsligt hade jag gjort lite smycken och tänkte att jag kunde utveckla det. Förstås var det inte så lätt i början: jag kunde inte konsten, men jag utvecklade mig själv helt enkelt genom att göra en massa smycken. Processen tog tid, först efter ett par år hade Stephanie uppnått den kvalitet som hon ville ha. - Mina vänner brukar fråga mig ”hur gör du, hur kan du?”. Men inte kan jag, jag bara gör. Vare sig det handlar om att göra smycken, bygga ihop hemsidor eller kontakta kunder så är det bara att sätta sig ner och exempelvis skriva en text som man skickar iväg. Antingen svarar de eller så inte, och då får man försöka på nytt med andra vägar. Förr eller senare går det om man är tillräckligt målmedveten. Ett halvt år efter att Stephanie grundat sitt bolag öppnade hon sina första internetsidor, men hon hade en del problem: - Det var många som skickade e-post och ville köpa de smycken som fanns på nätet, men eftersom min affärsidé går ut på att alla smycken är unika, så var de smycken som fanns på sidorna redan sålda för länge sen. Nuförtiden har hon en webbshop med bilder av smycken som försvinner direkt då någon köpt dem. Men tar inte dina smycken slut? - Nä, det har nog gått helt bra. Jag gör inte hundratals smycken samtidigt, men bara jag gör ett nu och då hinner jag nog med mina kunder. Under hösten har jag varit upptagen med byggprojektet och jag har kanske inte hunnit mata in vilda mängder smycken så shopen har lidit lite. Men nu har jag börjat engagera mig mera och det är roligt när den funkar som jag vill, tidigare hade jag lite tekniska problem. Har du många kunder? - I början var det mest vänner och familj, men i och med internetbutiken har jag fått många nya kunder, också finskspråkiga i olika delar av landet. När man annars umgås med främst finlandssvenskar är det lätt att man når bara den publiken. Sen har jag också fått en hel del publicitet tack vare stipendiet. Pärlor från världens alla hörn Råmaterialet hämtar Stephanie själv hem från olika delar av världen, exempelvis New York, Nepal, Istanbul, Kina, Indien och Filippinerna. - Det är den roligaste biten, att få resa runt världen. Några guider för var man hittar pärlor finns det inte: Vanligen finns det Hankeiten 02/09 17 HANKEIT områden med hantverk eller souvenirbutiker och sen får man bara använda någon typ av intuition och gå in på de mörkaste gatorna som ser sjabbigast ut, för där finns det vackraste materialet. Jag tycker att det är tråkigt att åka till någon ”fancy” pärlbutik på Stureplan i Stockholm, det bästa hittar man oftast riktigt undangömt. Pärlorna i det armband Stephanie själv har på sig kommer från New York: - Lådorna var så smutsiga att jag knappt ville gräva i dem, men sen hittade jag plötsligt en hel vägg med handmålade porslinspärlor. Det handlar om att söka och det är jätteroligt. Hittar man en hittar man oftast flera och utomlands brukar de lokala ofta vara villiga att hjälpa. Byggde sin egen bostad Byggprojektet som Stephanie deltog var ett första projekt av blivande arkitekten Marcus Ahlman. Tre nya hus byggdes i ett parkområde i Herrmanstad, vari det finns ett närmare 100 år gammalt hus. De nya husens stil matchar det gamla huset. - Såklart har en byggfirma gjort det stora arbetet och hämtat element och så vidare, men vi har gjort allt lättare arbete som att bygga terrasser, städa, måla och spackla. Detta betydde många tidiga morgnar: - Jag steg upp för att fara och tala med byggjobbarna i ett par timmar innan jag for till skolan klockan åtta. Alla som hjälpte till att bygga bor nu själva i husen. - Det handlade om att vi skulle skapa vårt eget drömboende. De här lägenheterna har blivit relativt förmånliga för att vi har gjort så mycket själva. Det var mycket arbete, men resultatet är fint. Mot nya idéer Även om webbutiken nu fungerar som den ska, är Stephanie ändå inte helt säker på att Onni är det hon alltid vill hålla på med: - Konkurrensen är tuff, det finns många andra aktörer med mycket lägre priser som spottar ut det senaste på bara några veckor. Jag anser att min styrka är att smyckena är personliga; min stil syns i varje smycke; de är finska och unika. Varje smycke, varje pärla, har en egen historia, men jag har inte riktigt haft tid att förmedla den ännu. Vad tycker du själv om att vara företagare och vad får dig att våga satsa på din idé? - Tanken på att jobba för någon annan känns främmande, för jag är ganska bestämd och skrämmande självständig ibland. Jag trivs bra med att jobba själv och hålla i trådarna, det ger en otrolig frihet. De negativa sidorna är att man alltid är inne i processen, man sitter hemma i vardagsrummet och jobbar, och ibland känns det tråkigt att arbeta ensam. Vad har du för framtidsplaner eller mål för ditt företag? - I alla fall vill jag få nätbutiken att fungera och få volymerna att växa lite, för jag kan producera mera nu när jag har tid. Jag tror att jag kommer att gå mer mot nätbusiness och nätmarknadsföring. Jag får se om det handlar om Onni eller om jag hittar på något helt nytt. - Tack vare stipendiet får jag en möjlighet att åka utomlands och det är det jag behöver hjälp med just nu. Jag har en hel del tankar och åsikter om vad jag kunde göra, men inte kunnat bestämma mig för något ännu. Utomlands tänker jag prova olika saker och se vart de leder mig. Stephanie säger att en av de största fördelarna med stipendiet är nätverket hon kommit i kontakt med: - Bara genom att vara stipendiat får man kontakt med människor från hela Europa och andra delar av världen. Det kommer att vara värdefullt i framtiden. I Finland finns det en grupp med tidigare stipendiater som träffas åtminstone en gång i året i samband med att en ny stipendiat valts ut. - Vi kallar oss Finnalumner. Gruppen består framför allt av hankeiter även om där finns några Kauppis-alumner, eftersom stipendiet i början också delades ut till studerande därifrån. Stephanie poängterar att man inte behöver hålla på med någon otrolig affärsverksamhet och vara väldigt framgångsrik för att man ska ha en chans att få stipendiet: - Det handlar om att tro på sin egen grej, det räcker med att man har en hobby. Många av musikanterna i Sverige får stipendiet för att de spelat cello i hela sitt liv. Det räcker med eget engagemang och en positiv inställning. Till slut vill Stephanie uppmana alla att söka Anders Walls stipendium: - Det är dumt att inte söka. Det är en fantastisk chans och för med sig ett helt nätverk. Jag är förvånad över att det inte talas så mycket mer om det. FAKTA ANDERS WALLS STIFTELSER VEM? Anders Wall (f.d. Andersson) är en svensk finansman och entreprenör som kom från ganska enkla småbrukarförhållanden i Gnesta by utanför Uppsala, men arbetade upp sig till att bli en välkänd investerare och ett tag t.o.m. styrelseordförande för Volvo. VAD? Stiftelsen grundades, i samband med Anders Walls 50-årsdag, av ett antal framstående personer inom svenskt närings- och kulturliv. Stiftelsen stödjer insatser gjorda av unga människor i en anda av entreprenörskap och kreativt tänkande, och delar årligen ut stipendier till entreprenörer, jordbrukare och musiker. Under de nära 30 år som stiftelserna verkat har stipendier över 30 Mkr sammanlagt delats ut till 245 stipendiater. Stiftelsernas egna kapital uppgår idag till ett marknadsvärde på cirka 50 Mkr. Källa: www.wallumni.com 18 Hankeiten 02/09 Hankeiten 02/09 19 STUDIELIV Foto: Benedict Landtman & Isabell Mattsson 20 Hankeiten 02/09 STUDIELIV Hankeiten 02/09 21 STUDIELIV Text & foto: Hankens vinsällskap Hankens vinsällskap goes picnic! När de första fåglarna kvittrar till och hela naturen ruskar ur sig den sista frosten står vinsällskapet redan med packade picknick-korgar och drar ut i någon av Helsingfors vackra parker. Korgarna är fyllda med många goda viner och en hel massa god mat, precis som det ska vara. Picknick-säsongen har officiellt börjat, och här presenterar Hankens vinsällskap sin favorit picknick-mat med vinförslag därtill. Inköpslista Mjöl Salt Socker Vaniljsocker Mjölk Smör Hushållschoklad Kakaopulver Champinjoner Getost Blåbär Crutons Sallad Hallon Halloumiost Gräddfil Rucola Rågbröd Strimlad kyckling Avokado Gurka Minitomater Vispgrädde Tomater Vindruvor Ägg Rostbiff Ananas Vitlök Jordgubbar Basilika Kapris Muffinsformar Halloumi på rågbröd Du behöver: Rågbröd Halloumi Avokado Tomat Peppar Rosta rågbrödet lätt före ni ger er iväg eller släng dem på grillen. Halloumin får gärna grillas men kan också stekas på hög värme i lite olivolja. Skär tomaten och avokadon i skivor, ta bort tomatens kärnhus så hålls brödet hårdare. Lägg tomaterna och avokadon på brödet och överst den stekta halloumin, toppa med grovmalen peppar. Vin: Eftersom Halloumin är en saltig ost kan det vara gott med ett medeltorrt fruktigt vittvin, men grillsmaken och rågbrödet gör att man också kan dricka ett fylligt rödvin till rätten. VIN ”Low-fly”Rödvin, Hewitson Miss Harry, 13,94€ “High-fly”Vittvin, Chateau Guiraud 2005, 32,10€ Sommarsallad Du behöver: Sallad (kruka) Rucola Tomater Gurka Rödlök Vitlök Olivolja 22 Vinäger Jordgubbar Avokado Höna, strimlat Champinjoner Getost Basilika Hankeiten 02/09 Ta en stor salladsskål, pressa en vitlöksklyfta och lägg den i bottnen på salladsskålen. Häll olivolja ovanpå, ca en matsked. Hacka alla salladsingredienser så att allting är ungefär i lika stora bitar. Stek hönan i smör, salta och peppra och sätt gärna någon provensalkrydda på hönan. Låt hönan kallna (annars smälter getosten), blanda alltihop och servera med olja och vinäger. VIN “Low-fly” Cono Sur Reserva Chardonnay 2007, 8,99€ “High-fly”Fransola 2006, Miguel Torres, 20,90€ STUDIELIV Blanda torringredienserna i en skål, vispa upp socker och ägg poröst, blanda i torringredienserna i smeten, tillsätt mjölk och smör. Sist men absolut inte minst, choklad! Grädda muffinsen i 180 grader, 20-35 minuter beroende på storlek, efter 10 minuter kan du lägga på chokladbitar. Gör glasyren medan muffinsen svalnar, värm upp grädde i en kastrull, lägg i choklad efter smak (du kan använda den resterande halvan av plattan), bred ut glasyren på de svalnade muffinsen. Kaloribomb nummer ett! (Amerikanska chokomuffins) Du behöver: ¾ kopp mjölk 2 ägg 1 kopp socker 7 matskedar kakao 2 teskedar bakpulver 1 nypa vanillinsocker (enl. smak) ½ platta hushållschoklad 150g smör Muffinsform eller pappersformar Glasyr Grädde Choklad VIN ”Low-fly” Fresita, 8,99€ ”High-fly” Brahcetto D’Aqui, 17,62€ (Finns bara i Arkadiagatans Alko) Rostbiff och Potatissallad 4 portioner Du behöver: 6 potatisar 1 gräddfil 1 liten burk kapris 1/3 eller ½ rödlök Salt och Peppar Koka potatisen, skär den grovt med kniv i en skål. Häll i gräddfilen i skålen och blanda. Skiva löken och sätt den och kaprisen i skålen, blanda. Potatissalladen kan serveras både som varm och kall. Vinsällskapet valde att köpa rostbiffen från butiken, den är relativt billig i butiken och oftast mycket god! Vin: Rostbiff kan avnjutas med både rött och vitt vin, till sommaren kan ett gott vittvin vara bra. VIN ”Low-fly”Viña Albali Gran Reserva 2001, 9,97€ ”High-fly”Petit Chablis Laroche, 14,99€ Crépes med bär & rområdda tända på rommen och flambera bären men ni kan också låta alkoholen koka bort. Du behöver: Crépes med bär & rområdda 2 ½ dl vetemjöl. ½ tsk salt. 6 dl mjölk. 3 ägg. 2-3 msk margarin eller smör. Bär&rområdda Blanda mjöl, salt och hälften av mjölken och vispa till en jämn smet, häll resten av mjölken i och vispa till sist i äggen och en nypa vaniljsocker. Grädda pannkakorna i en vanlig stekpanna. Stek upp allt margarin i stekpannan och det som flyter runt i pannan blandar du ner i plättsmeten. Till varje plätt kan man räkna med ca 1 dl smet, ½ dl till en mindre plätt. Då du gräddar plätten, lägg i ca 1 msk smör i pannan per plätt. Håll koll på pannkakorna när de gräddas, det är lätt att man bränner dem. Vin: Till plättar med syrliga bär passar ett sött efterrrättsvin, Tokaji passar mycket bra, liksom Yarden Heights som har nyans av Lichi och blommor. 250 g blåbär 250 g hallon 250 g jordgubbar 50g smör ½-1 dl socker En skvätt mörk rom Melban kan göras med vad som helst för bär, vi valde bären ovan, man kan också använda ananas, kiwi och mango. Om ni använder djupfrysta bär, häll ut saften. Sätt smöret i en kastrull, värm upp smöret och häll i sockret, blanda och låt sockret smälta ordentligt. Häll sedan i bären och blanda om. Låt koka upp, häll bort vätska alltid nu och då. Häll en skvätt rom i kastrullen. Om ni vill kan ni VIN ”Low-fly” Tokaji Aszú 4 Puttonyos, 16,30€ “High-fly” Château Dereszla Tokaji Aszú 5 Puttonyos, 22,00€ Yarden Heights Wine, 20,00€ (Beställningsvin på Alko) Hankeiten 02/09 23 24 Hankeiten 02/09 STUDIELIV Text & foto: Stefanie Brandt Människans bästa vän, men också under studietiden? Vad innebär det att ha hund och på vilket sätt påverkar det en studerandes liv? Stefanie Brandt besvarar de frågor hon fått under sin studietid med hund. Det regnar, igen, och jag går hem och är ursur för att föreläsningen inhiberades och jag är inte helt nöjd med hur min vecka börjat. Bad-hair-day och känner mig på dåligt humör. Jag vrider om nyckeln i låset och hör genast en duns när min lilla hårboll till hund hoppar ner från soffan och raskt tassar till dörren medan svansen far som en elvisp. När jag öppnar dörren står hon redan där med sin svarta lilla nos och stora bruna ögon och är så glad att hon inte vet hur hon skall stå eller vara. Ett litet leende smyger sig över mina läppar. Jag sätter mig i soffan och hon hoppar genast upp i min famn, det är vår grej, då vet hon att jag är hemma och inte är på väg någonstans mera den dagen. Att ha en hund handlar om en kompromiss, men en kompromiss som du kommer vara glad för att du gjorde. Du kommer att vara tvungen att införa en viss rutin i livet, en del ryser av tanken men kanske det inte är en så dum idé med lite rutin? Du kommer att ge upp en viss frihet, men vad får du istället? En vän som aldrig är ledsen att se dig, som älskar dig oberoende hur du är när du har krabbis och som är världens bästa att gosa med på soffan. Det slår vilken pojkvän/flickvän som helst! De vanligaste orsakerna till att studerande är osäkra är bl.a. brist på tid, oregelbunden livsstil, sena nätter och rädsla att ta ansvar över en levande varelse. Alla kompisar och min familj tyckte att jag var fullständigt galen när jag ville skaffa hund. Jag sprang från en sak till en annan till en tredje, åt och sov oregelbundet och sällan, reste ca 10 gånger om året och däremellan jobbade jag 8 timmars dagar. Men man har tid om man vill ha tid. Hur mycket tid går det åt för dig att titta på tv, surfa på facebook eller slösa tid på annat? Jag hinner med allt det även när jag har hund. En hund behöver din tid, din kärlek och omvårdnad alla dagar. Det är alltså frågan om att planera sin tid rätt. En hund klarar sig ensam till och med 8 timmar då den skolas rätt. Många arbetande par har hund och då är hunden ensam upp till 9-10 timmar. Om man sedan med gott samvete kan lämna hunden ensam så länge är en annan sak. Så du kan alltså klara av en skoldag utan problem, men efter det måste du hem och ut med hunden i regn och rusk, i ur och skur. En del saker kommer du att vara tvungen att kompromissa bort, som den apropå-kaffestund din kompis föreslagit efter skolan eller en hobby på kvällen. En frisk hund sover upp till 14 timmar i dygnet, och en hund som stressfti kan vara ensam hemma sover för det mesta. Om du har ett jobb lönar det sig att tänka om, eftersom det är lite orimligt att be hunden vara ensam hela dagarna om du bara kommer hem för att gå ut på en snabb promenad och sedan rusar iväg igen. Jag försöker att ha min hund så lite ensam som möjligt, bara för att mitt samvete inte klarar av något annat, men jag vet att den klarar sig ensam hemma 8 timmar några gånger i veckan. Vovven kommer också att kräva en del av din budget. En rashundvalp kostar upp till 1000€ medan du kommer billigare undan med en blandras, eller om du känner någon med en valpkull. Efter att du skaffat din urgulliga lilla valp kommer den också att behöva mat, leksaker, en borste och försäkring osv. Oväntade läkarbesök kan lätt gå över en månadsbudget. Om hunden dessutom behöver trimmas och du inte lär dig själv att trimma kommer det också att kosta. Jag betalade nyss ett veterinärbesök på 170€ då min hund spydde ner min matta några nätter i rad, den kunde ju inte berätta vad den hade för fel. En viktig sak att fundera på är vilken hund som passar din livsstil. Hur stor hund kan du ha i din bostad, hur mycket reser du med buss eller spårvagn? Hur mycket väger du själv, orkar du hålla i din mastodont-hund när den får syn på en cityhare? Om du drömmer om en hund med mycket päls kan du vara beredd på att städa mycket oftare än ”städa städa varje fredag”, men Hankeiten 02/09 25 STUDIELIV en del korthåriga hundar lossar vassa korta strån som går in i soffan, dynor, kläder etc. En hund med hårande lång päls kräver också mera skötsel, och du måste fråga dig själv om du är färdig att borsta, tvätta, trimma och klippa. Om du har en hund kan det dessutom vara svårt att hitta en studiebostad eller hyresbostad överlag som låter dig ha husdjur, så det kan hända att du är tvungen att söka en annan bostad eller skippa idén att skaffa hund. Jag valde en liten ras, en dvärgschnauzer, eftersom den är lätt att ha med i buss och spårvagn, ryms i famnen när det behövs. Pälsen måste borstas när den är längre och trimmas 3 gånger i året vilket jag låter en professionell göra, annars skulle min hund nog inte vara lika söt mera och kanske sakna ett öra. En liten hund blir alltid smutsigare i regnväder, och eftersom min hund är vit så tar hon sig en dusch ganska ofta under de jobbigaste lervällingsmånaderna. Beroende på ras kommer hunden att kräva mer eller mindre motion och aktivering. Motion och aktivering är inte samma sak. Motion är då du rör på dig med hunden för att den och du skall få röra på sig, medan aktivering handlar om att göra något tillsammans med din hund som tvingar den att tänka, t.ex. agility eller trickskolning. En del hundar kräver allt som allt 1h promenad per dag, medan andra kan kräva längre och tyngre motion. En del raser passar som sällskapshundar och behöver inte så mycket aktivering. En frustrerad och uttråkad hund blir ofta problemhundar, som kan förstöra saker när den är ensam hemma, bli aggressiv mot andra hundar och skälla och gnälla när du inte ger den uppmärksamhet. Men kanske du kan lämna ditt projekt för en stund, ta en andningspaus? Det är mycket uppfriskande att ta en halvtimmes promenad före och efter en lång dag i skolan. Man hålls pigg och glad och undviker soffpotatisfenomenet man kan uppleva efter att ha varit inne i skolan hela dagen. Jag går ut med min hund ofta ganska oregelbundet, eftersom min läsordning är det, men mellan 7-9, 14-16 och 19-21 ungefär, och min hund är absolut okej med det. Ett annat problem är de långa festerna. Om du trivs med att festa ända tills Casa stänger kan det vara ett problem att ha en hund. Om festen dessutom är en följd av en sits kan det hända att hunden blir ensam väldigt länge. Då finns det tre olika alternativ; gå före sitsen så sent som möjligt och sedan på nytt, dock i vingligare tillstånd när du kommer hem, åk hem efter sitsen och gå ut med hunden eller det sista; gå bara 26 Hankeiten 02/09 på sitsen eller bara på efterfesten. Det är upp till dig. Ingen har sagt att en hund skall få exakt 3 promenader, du kan också ta en kort och sedan en längre promenad. Jag brukar gå ut med min hund strax före sitsen och sedan när jag kommer hem. Då får jag sova lite längre på morgonen samtidigt som hunden får sin kvällspromenad. Jag har dessutom märkt att efter en lång kväll på Casa kan en hundpromenad hjälpa bort det värsta ruset, och en promenad dagen efter är en riktig bot på ”morkkisen”. Om jag på förhand vet att det blir en lång dag och natt så brukar jag försöka ordna med hundvakt. På veckoslut kan detta dock vara hopplöst bland kompisar i din egen ålder, men försök då med släktingar eller en barnfamilj med snälla barn (tänk att de också kan vara nyttiga!). benet. Du kan inte heller fara på en resa alldeles plötsligt, men det borde en studerande vara van med under perioderna. För det här har jag skapat ett effektivt nätverk av människor som jag litar på som kan ta hand om min hund med några dagars varsel. Jag har turen att ha föräldrar med hund som bor nära så vi kan turas om att ta hand om varandras hundar. Jag har också studiekamrater som inte vågar ha en egen hund för samma orsaker jag nämnde tidigare och gärna därför ”lånar” min hund. På kort varsel finns det en organisation som heter 4-H som ordnar barn/hundvaktsjobb åt ungdomar. De har gått en utbildning i hundskötsel och kan också stanna över natten. Men kom ihåg, det är din hund, på ditt ansvar, och det ansvaret kan du inte överlåta till någon annan. När du har en hund binder du dig till vissa saker. Du måste stiga upp tidigare på morgonen, ju längre promenad på morgonen desto lugnare är din hund när du åker iväg. En hund skall inte lämnas ensam genast när den varit ute eftersom den måste få varva ner före du lämnar den ensam, annars kan det hända att soffans inre inte är inne i soffan längre när du kommer hem. Du skall också gå ut med hunden när du kommer hem och en gång före läggdags, också när du har flunssa eller har brutit Jag har inte en gång ångrat att jag skaffat hund. Jag blev med ens en mer planerad och rutinerad människa, jag har lärt mig mycket om mig själv och jag har varit med på min hunds resa att bli en vuxen hund. Det finns ingen bättre känsla än när alla hundar i hundparken leker och när du ropar lyder din hund genast medan de andra ägarna förgäves springer efter sina. Så medan alla med frustrerade rop försöker locka sina hundar, så går jag och min Sassy tillsammans, så som alltid, hem i regnet. Hankeiten 02/09 27 KARRIÄR Text: Isabell Mattsson Foto: Max Edin KAFFA roastery Skulle du våga starta ett företag inom en bransch där det finns två dominerande aktörer i Finland, där kunder anser din produkt vara för dyr, där du måste plugga ett år för att lära dig om produkten samt investera stora pengar? Det finns två hankeiter som trotsat alla hinder och startat ett kafferosteri för specialkaffe. Benjamin Andberg och Svante Hampf tänkte starta ett café tillsammans. Men, när de inte kunde få tag på tillräckligt bra kaffe i Finland bestämde de sig för att börja rosta själva – vilket inte var så lätt som de hade trott: - I ett och ett halvt år studerade vi kaffe. Vi reste runt lite, men sen när lånet började ta slut var vi tvungna att börja sälja vårt kaffe också, berättar Benjamin. Detta var för tre år sedan. Idag har Kaffaroastery, som företaget heter, ett tiotal olika kaffesorter och antalet kunder ökar hela tiden. Kaffaroastery är ett kafferosteri som alltså är inriktat på Speciality Grade-kaffe. Kaffebönorna köps in i relativt små mängder och består av den bästa delen av olika skördar från olika gårdar och kaffeodlingsområden. Svante jämför kaffet med vin, kvaliteten beror på bl.a. skörd, jordmån, bönans art och underart, färskhet och transport. - Rostarens uppgift är att hitta de bästa bönorna och rosta dem på rätt sätt. Smaken beror helt på rostningen, även om bönan är perfekt behöver smaken inte bli det, förklarar han. Svante Hampf Styrelseordförande för Kaffaroastery Åder: 26 Familj: Fru och dotter Utbildning: Studerar på Hanken Kårmeriter: Näringslivsansvarig i 2004 års styrelse 28 Hankeiten 02/09 Inköpspriset för Kaffaroastery’s bönor ligger på mellan fem och tio euro per kilo för de flesta bönorna. De dyraste kan dock gå upp till hela 70 euro per kilo! Är era kaffesorter då mer ekologiska än vanligt kaffe? - Vi tittar på den etiska och ekologiska sidan av produktionen. Vissa av våra leverantörer är ekologiska, men då de är små kan certifiering vara för dyr, säger Benjamin. Kaffe är världens största råvara efter olja. - Våra kaffesorter är inte heller Fairtrade, eftersom det går ut på att priset är fast och högre än för det vanliga bulk-kaffet. Vi satsar på långa förhållanden och bönderna vet att vi betalar ett högre pris för högre kvalitet, förklarar Svante. - Vi ställer nog högre krav, till exempel att KARRIÄR Så får du ut det mesta av ditt kaffe Kaffe är färskvara. Kolla datumet för själva rostningen om ett sådant finns, kaffet är som bäst inom tre månader efter rostningen. - Den riktigt intressanta, blommiga smaken försvinner fort då kaffet blir äldre. För att få ett gott kaffe lönar det sig att köpa små förpackningar och köpa från ställen varifrån många andra köper kaffe, då vet man att kaffet oftast inte stått på hyllan länge, förklarar Svante. Använd en ren kaffebryggare. - Det bildas avlagringar av fett i filtret och kannan. Dessa kan man få bort med särskilda rengöringsmedel för kaffebryggare eller med vanlig matsoda. Nu och då måste man även rengöra själva vattenuppvärmningsdelen, vilket man kan göra med ättika, säger Benjamin. odlingen ska göras med mindre mängd vatten och gödsel, tillägger Benjamin. Nischat företag När Benjamin och Svante startade upp företaget började de kallt med att beställa alla böcker och branschtidningar de kunde få tag på. De gick på mässor, workshops och till och med en skola i London: - Vi ifrågasatte allt för att hitta något eget, berättar Svante. Enligt Benjamin och Svante finns det ett fåtal andra små rosterier i Finland, men alla har lite olika inriktningar och verkar ganska lokalt. Kaffaroasterys nisch är att satsa på kvalitet och spårbarhet i sina bönor. Var säljer ni ert kaffe? - På några kaféer, restauranger och i specialbutiker och saluhallar. En del kontor har kontrakt på kaffemaskin med vårt kaffe, säger Benjamin. - Vi säljer inte genom parti utan till kunder som förstår att köpa små mängder. Vi säljer gärna samma dag som vi rostar eftersom det kan hända att kaffet står någon vecka innan det dricks, tillägger Svante. Benjamin medger att specialkaffe inte är den lättaste produkten att sälja, då det är svårt att övertyga kunderna om att dyrt kaffe är bättre: - Vin kan folk betala mellan 6 och 200 euro för utan att lyfta på ögonbrynet men när det kommer till kaffe så är de vana med att ett paket kostar 5 euro. Våra kaffen kostar mellan 25 och 40 euro per kilo. Det som man kanske inte tänker på är att det bara går åt tio gram per kaffekopp, motsvararnde ungefär 30 cent, vilket är billigare än apelsinjuice. - Det har med den finska mentaliteten att göra, man dricker det man får, tillägger Svante. Även om det för tillfället är sämre tider, har Benjamin och Svante ännu inte märkt av det så hemskt mycket. Företaget växer med närmare 20 % per månad, men man bör då komma ihåg att de har startat från noll. Någon enstaka kund har dock mitt i allt avbrutit avtalsförhandlingar. Benjamin tror dock att företaget har goda framtidsmöjligheter: - Kaffe är världens näst största råvara och Finnarna konsumerar mest kaffe i världen. Marknaden har få aktörer och produkten Vid rostning tappar kaffe 20 % i vikt. har smakat likadant i 80 år. Vi kan erbjuda något nytt. Antalet små rosterier är ännu litet i Finland jämfört med många andra länder i Västvärlden, men Benjamin och Svante hoppas att antalet och konkurrensen skulle öka: - Desto fler små rosterier det kommer, desto fler konsumenter upptäcker att det finns specialrostat kaffe, förklarar Svante. - De stora aktörerna är väldigt slutna och hemliga, men vi är helt öppna med vad vi gör. Vi har till och med haft de stora aktörerna här för att vi vill få upp kvaliteten i deras kaffen, vilket gynnar oss, fortsätter Benjamin. Kaffenördar Svante och Benjamin spenderar ett par dagar i veckan på rosteriet och de medger att de har blivit kaffenördar. - Vi fick in ett kaffe som smakade jordgubbe som vi blev entusiastiska över. Men, en del av våra vänner tyckte att det inte längre var kaffe, berättar Svante. Nu och då ordnar duon kaffeprovningar, eller ”cuppings”, i fabrikslokalen i Korso. Cupping går i princip till på samma sätt som vintasting, man poängsätter olika egenskaper hos drycken. Duon berättar även om en ”Barista-jam” som de ordnat (Barista är en bartender som är specialiserad på kaffedrinkar red. anm.): Benjamin Andberg VD för Kaffaroastery Ålder: 27 Familj: Fru och dotter Utbildning: Studerar på Hanken Kårmeriter: Delegationen, näringslivsutskott och vice ordförande i SSHV:s styrelse, kårordförande 2004, medlem i DISCOprojektet, Caféchef Hankeiten 02/09 29 KARRIÄR - Vi samlade ungefär 25 kaffeälskare här och kokade kaffe i tio timmar. Alla hade med sig sina espressomaskiner och sen testade vi dem med olika kaffesorter. Dricker ni själva mycket kaffe? - Alldeles för mycket. När vi köper in nya sorter ska de rostas igenom på olika sätt – det blir en stor mängd kaffe. Man får också en jobbskada, nämligen att man börjar analysera allt kaffe man dricker, säger Benjamin. - Jag har börjat drick te hemma, berättar Svante. Blir ni inte hyperaktiva av allt kaffe? - Av cupping blir jag snarare trött av att analysera och hitta allt som finns i kaffet, menar Svante. ”Learning by burning” Att vara egenföretagare innebär stor frihet men även hårt arbete som kanske inte är lönsamt i början: - Det är tufft i början. Jag är både VD, kafferostare, förpackare och städare. Vi städar mycket, kaffe är dammigt och rostade bönor som krossas på golvet hamnar över- Svante och Benjamins tips till dig som vill starta ett företag Gör inte allting själv. Ibland blir det billigare att köpa in tjänster än att själv göra kostsamma misstag. Gör något du tycker är roligt och trivs med. Tro på det du gör, annars kan du inte sälja det. Om du väl börjar, kör då för fullt! Tro på det du gör – med lyssna också på andra. Det kan vara svårt att bli tagen på allvar då man inte har så mycket erfarenhet. Ge inte upp, men kom ihåg att diskutera med andra och hitta svaga och starka sidor. Var öppen och dela med dig av det du gör, så träffar du andra som också är öppna med det de gör. Var beredd på att företagande tar mycket tid. 30 Hankeiten 02/09 Kaffe kan delas in i tre kategorier enligt kvalitet: Bulk eller Common grade, Premium Grade och Speciality Grade. allt. Vi har dessutom bränt en hel del kaffe, ”learning by burning” så att säga. Man lär sig av sina misstag, men man blir inte rik på dem, förklarar Benjamin. Företaget Kaffaroastery behöver ännu växa för att Benjamin och Svante ska kunna börja lyfta ”vettiga” löner, men de vill också ännu göra en del investeringar, exempelvis i laboratorieutrustning. Fortsätta tänker de dock göra: - Man får inspiration då folk ringer och tackar oss för att vi har startat vårt rosteri. Vad händer sen då? - Ännu har vi inte gett upp våra planer på att starta ett café, men vi får se… Med dessa ord om framtida möjligheter lämnar jag Benjamin, Svante och kafferosteriet. Nyttiga tjänster SEFE erbjuder inför sommarjobbet SEFE KARRIÄR Ifall du är en av de lyckligt lottade som lyckats skaffa sig ett sommarjobb kan det löna sig att kolla vilka tjänster SEFE kan erbjuda just dig. En av de mest grundläggande och eviga frågorna inför förhandlande om sommarjobb är den kring hur mycket lön du kan begära. Ifall du kräver för mycket lön kan det vara att du inte får arbetsplatsen, men det skulle även vara dumt att begära en alltför låg lön. Efter att du förhandlat om lönen med din arbetsgivare är följande steg att underteckna ett arbetsavtal. Skulle det inte vara förnuftigt att låta en jurist läsa igenom just ditt arbetsavtal före du skriver under det för att kontrollera att det inte är lagstridigt? Som tur är erbjuder SEFE information om hur mycket lön du kan begära för din arbetsinsats samt kostnadsfri juridisk rådgivning. Allt detta eftersom du är studerandemedlem i SEFE. I denna artikel kommer jag att presentera SEFE:s lönerekommendationer för år 2009 samt berätta om de juridiska tjänster som SEFE erbjuder sina medlemmar. Lönerekommendationer för år 2009 Lön för nyutexaminerade 2 870 – 3 300 euro per månad. Denna summa gäller ordinarie icke-förmansuppgifter i den privata sektorn, som motsvarar utbildningen när arbetspraktiken under studietiden inte varit långvarig. Variationsbredden beskriver inflytandet av hur krävande arbetet är och skillnader i de regionala arbetsmarknaderna. Lön för sommarjobb Rekommendationer för sommarjobbslöner för ekonomiestuderanden, om inte övriga tabellöner följs i tjänsten: Studiepoäng Årskurs Huvudstadsregionen Övriga Finland -120 I-II 1840 € 1670 € 120-170 II-III 1900 € 1750 € 170-220 III-IV 1980 € 1820 € 220- IV- 2100 € 1900 € Rekommendationerna baserar sig på resultaten från löneundersökningar gjorda 2008 och en uppskattning av den allmänna löneutvecklingen. Juridisk rådgivning SEFE:s jurister erbjuder gratis rådgivning i frågor gällande arbets- Robert Sällström SEFE:s kontaktperson, Hanken Finlands Ekonomförbund, SEFE [email protected] 050-440 9668 förhållanden för studerandemedlemmar i SEFE. SEFE:s jurister ger dig även råd bland annat gällande dina rättigheter och skyldigheter som arbetssökande, arbetstagare eller företagare. Du får rådgivning gällande arbetsavtal samt arbetstider, semester och ledigheter. Ifall du vill att SEFE:s jurister går igenom ditt arbetsavtal före du undertecknar det eller har andra juridiska frågor angående ditt sommarjobb lönar det sig att kontakta SEFE:s jurist Emilia Reinikainen. Ta alltid i första hand kontakt med Reinikainen per telefon på numret 0201-299 218, du kan även skicka e-post till adressen [email protected]. Gå in på www.kylterit.net samt www.sefe.fi för mer information om SEFE och SEFE:s tjänster och förmåner. Med vänliga hälsningar Robert Sällström SEFE:s kontaktperson, Hanken Hankeiten 02/09 31 Redaktionen önskar dig en trevlig sommar! 32 Hankeiten 02/09
© Copyright 2024