Årsfestspecial

Hankeiten
01/2007
Svenska Handelshögskolans Studentkår
Årsfestspecial
L
L
Å
NEH
IN
»
8
12
Debatt: Hanken och
reklam
Årets föreläsare: Jan Antell
Förhöret
KÅREN
13
15
»
Ledaren
Gallup
Ordförande har ordet
HANKEIT
7
»
01/2007
INTRO
3
5
6
»
Hankeiten
Styrelsen 2007 utfrågas
Årsfestspecial
KARRIÄR
34
37
38
Alec Aalto – ambassadör
Ekonomforums karriärtips
SEFE:s sida
Kårföretag 2007:
2 HANKEITEN 01/07
15
Årsfestspecial
16
18
20
22
25
Solenna akten
Talet till fosterlandet
Festsupén
Talet till kvinnan
Talet till inspektorn &
Inspektorns svar
Dans
Jatkona
Zillis
Årsfestkommittén tackar
26
27
28
32
INTRO
»
Ledaren
Aktivitet
Jag minns ännu då jag som ynklig, skrynklig
och ful gulis kom in på hanken hösten 2004
och tog mina första trevande steg inom
verksamheten på vår studentkår. Gulis- och
de övriga evenemangen var sannerligen en
viktig del av vardagen den hösten. Jag såg
det snabbt som en självklarhet att syssla
med något långsiktigare för kåren. Min
aktiva gulishöst övergick i ett fantastiskt år i
CN och sedan dess är resten historia.
Så gott som hela den tiden jag yrat på den
här studentkåren har människorna omkring
mig utgjorts av mer eller mindre galet folk
med en genuin passion för det gemensamma bästa och en vilja och ett samvete
för att upprätthålla traditioner och seder
som gör SHS till just SHS.
På senaste tiden har det dock dykt upp ett
par små orosmoln som kan tyda på att allt
kanske inte är precis som förut.Varför hade,
t.ex., styrelsebildaren så svårt att få ihop en
styrelse i december? Vart tog caféverksamheten vägen från Casa? Hur kommer det
sig att det tog så länge att få en VD för
kårens nya bolag Casa Services?...
Jag har redan en liten tid grubblat över
detta och märkt att även andra aktiva och
före detta aktiva kårmedlemmar delar min
oro. Det ser ut som att initiativet sinat och
ansvarsposterna totalt mist sin attraktion
bland de nya generationernas hankeiter.
Ingen tycks liksom längre orka engagera
sig. Detta är för mig oförståeligt eftersom
den erfarenhet och kunskap som många av
uppgifterna ger är flere gånger mer värdefull än t.ex. en supersnabb utexamination
från Hanken.
Naturligtvis kan det hända att vi bara har
en tillfällig liten svacka i intresset, men om
det är fråga om en långsiktigare utveckling
är det klart att det snart kan bli lite tyst på
det annars så livfulla Casa. Man vill inte ens
tänka på följderna...
Men det finns lyckligtvis åtminstone en sak
vi Hankeiter ännu kan glädja oss över mer
än mycket. Vår årsfestkommitté gjorde i år
ett sällsynt fantastiskt jobb med att sätta
ihop en hejdundrande fin och sprudlande
årsfest. Den bästa på länge enligt många
av dem som hade chansen att delta. Ingen
podcast, eller tidning kommer någonsin att
perfekt kunna återge stämningen och fiilisen på festen, men här gör vi ändå ett tappert försök. Voilà!
Pia Tennilä
Chefredaktör
Pia Tennilä
Är den yra nykomlingen i
redaktionen som håller i trådarna och ser till att deadliner hålls. Hon försöker spotta
fram artikelidéer så gott det
går och skriver också en och
annan artikel ibland. Utöver
detta får hon sina kicks från
choklad, skidåkning i alperna
(läs: after ski) och utdragna
diskussioner med goda vänner.
Hennes mål för nästa sommar
är dessutom att vara stolt
ägare av dykcertifikat.
CHEFREDAKTÖR
Pia Tennilä
chefred@shs.fi
040 756 1316
VASAREDAKTÖR
Malin Klemets
REPORTER
Linn Sandbacka
FOTOGRAFER
Erika Hyttilä
Hannu Sääskilahti
LAYOUT
Maria Sandberg
ÖVRIGA MEDVERKARE
Niclas Hanstén
Pia-Maria Murtomäki
Oscar Taimitarha
ANSVARIG UTGIVARE
Svenska
Handelshögskolans
Studentkår
Sanduddsgatan 7 A II vån.
00100 Helsingfors
UPPLAGA
2 300
Redaktionen förbehåller
sig rätten att redigera
insänt material.
PÄRMFOTO
Valtteri Kantanen
HANKEITEN 01/07 3
Hur blev vi världens största
revisions- och rådgivnings koncern?
Vi tror på sådana som dig*
*connectedthinking
4 HANKEITEN 01/07
GALLUP:
»
INTRO
Lyssnar du på Podcast?
Malin Gardberg
Ålder: 20
Studieår: 2
Huvudämne: Nationalekonomi
Jag lyssnar nog ibland på SHS
Podcast, men inte alltid. På
den senaste har jag egentligen inte lyssnat på Podcasten.
Jag lyssnar gärna på reportage
från speciella evenemang, till
exempel inslagen från gulisevenemangen var lustiga, jag
brukar också lyssna på inslag
från delegationsmöten. Det jag
gärna skulle lyssna på är reportage från olika evenemang och
fester. Reportage om hankeiter
för hankeiter helt enkelt.
Matts Kirkkomäki
Ålder: 23
Studieår: 4
Huvudämne: Finansiell
ekonomi
Ja, jag har nog lyssnat på Podcasten på Shswebben några
gånger. Jag brukar lyssna när
det kommit något nytt och
om det verkar intressant. Hittills har det varit helt intressanta saker man tagit upp. Till
exempel Hanken-ambassadör
konceptet är bra. Ibland kunde
reportrarna vara lite bättre förberedda verkar det som, men å
andra sidan är det bra att vi har
sådana som är villiga att arbeta
med Podcasten. Om jag prenumererar på Podcasten? Nej,
kan man göra det?
Julia Salenius
Ålder: 20
Studieår: 2
Huvudämne: Finansiell
ekonomi
Jag lyssnar på SHS Podcast
ibland. Några andra Podcaster
har jag inte lyssnat på eftersom
det inte kommit något sådant
tillfälle. Jag brukar lyssna på
inslag från olika evenemang på
kåren och på delegationens
möten. Prenumererar på Podcasten gör jag inte och visste
faktiskt inte heller att man
kunde göra det.
Tomi Lehtinen
Ålder: 22
Studieår: 3
Huvudämne: Finansiell
ekonomi
Ja, jag lyssnar på SHS Podcast.
Jag lyssnar på sådant som intresserar mig och evenemang som
jag själv varit med om. Senast
lyssnade jag på intervjun med
Henrik Lax och reportaget från
kårmässan. Prenumererar på
Podcasten gör jag dock inte, jag
har egentligen inte ens funderar på det utan jag lyssnar när
något är intressant och om jag
har tid. Podcasten kunde gärna
också innehålla lite humor. Till
exempel kunde man intervjua
någon komiker.
Text: Linn Sandbacka, Foto: Erika Hyttilä
Obegränsade möjligheter med Podcast
ShsWeb lanserade Podcasten första september 2006, inget vanligt
datum med tanke på ShsWebs historia, nämligen Anssis (ShsWebs
skapare) födelsedag.
När jag skriver det här har vi femton avsnitt bakom oss och när du
läser det här så har årsfestpodcasten förhoppningsvis publicerats.
Podcasten är ett naturligt komplement till den digitala informationsförmedlingen på ShsWeb. För första gången har vi möjlighet
att vara personligare och djupare än tryckt media.
Tänk dig lyssna på årsfesttalen om tio
– tjugo år och uppleva det hela på
nytt eller på en spritglad reporter från gulismiddagen.
Det som skulle krävas för
att få Podcasten på en
ny nivå är kontakt med lyssnarna. Feedback och idéer är mycket
viktiga för all verksamhet. Vi har en blogg som vi hoppas på att alla
skall kommentera. Man kan även skicka egna ljudfiler om man själv
vill få något fram. Hankeiterna, som jag åtminstone räknar vara den
största lyssnargruppen, har haft ett lamt intresse för att prenumerera på Podcasten. Tänk så behändigt att få Podcasten automatiskt
till din iPod!
Läs mer på www.shsweb.fi/podcast
Hannu Sääskilahti
ShsWeb Podcast
Chefredaktör
HANKEITEN 01/07 5
»
Ordförande har ordet
INTRO
Kritisera mera - konstruktivt
Ibland förundrar jag mig över hur så mycket
bitterhet får så lite till stånd. Skulle det
inte vara logiskt att den som har mest att
beklaga sig över skulle vara mest benägen
att förbättra sin situation? Är det verkligen
så att man har råd att klaga samtidigt som
man högljutt medger att man definitivt inte
själv är beredd att dra sitt strå till stacken
och beter sig respektlöst mot de som
försöker? Jag förundrar mig över alla den
kritik som konstant flödar på shsweb och
egentligen inte över kritiken i sig utan snarare över tonfallet och sättet att uttrycka
sig på. Tro inte att den går mig eller övriga
studentkårsaktiva förbi. Utöver portalens
chefredaktör finns det knappast någon som
är lika medveten om vad som står och inte
står på sidan.
Foto: Robert Lagus
Kritiken är för oss på studentkåren livsviktig.
Vår uppgift är att tjäna våra medlemmar på
allra bästa möjliga sätt, det är också vårt
mål. Vi behöver veta vad våra medlemmar
vill för att kunna uppfylla era önskemål.Vårt
önskemål är att kritiken vi får är konstruktiv och således inte bara poängterar brister
utan eventuellt också lösningar eller nya
idéer. Ett projekt som finns på agendan i år
är därför att göra en bred medlemsundersökning för att ge oss den insikt i hankeiternas vardag på högskolan och studentkåren
som vi saknar. Vi lider nämligen av ett litet
dilemma. Ju mera vi arbetar för studenterna
fjärmas vi från studentens vardag och desto
mindre kunskap har vi att agera rätt. Problemet är att hitta balansen eller att förse
sig själv med den behövliga informationen.
Just nu går arbetet utöver de vanliga ut på
att försöka arbeta för att inte en höjning
av inkomstgränserna glöms bort i skuggan
av studiepenningsförhöjningsprojektet. Vi
övervakar ekonomutbildningens ställning
i landet genom att arbeta mot ett utökat
studieorter och förhöjda antagningskvoter.
Ett annat projekt vi håller på med är att
arbeta fram sätt att tjäna också de studentkårsmedlemmarna som inte nås av
vår svenskspråkiga information. Det rör sig
faktiskt om nästan en tredje del av alla våra
medlemmar.
För tillfället orsakar den strukturella utvecklingen av högskolorna som planeras i Finland huvudbry. Detta inplanerade krav på
förändringar i vårt högskolenätverk har
bland annat givit upphov till rapporterna
som föreslår grundandet av tre nya uni-
6 HANKEITEN 01/07
versitet som resultat av sammanslagningar.
Rapportörerna säger alla tre att resultatet
av processerna skulle vara toppuniversitet.
Detta anser jag definitivt att man bör ifrågasätta. Jag vill påstå att det är rätt korkat att
tro att man endast genom att fatta beslut
kan skapa ett toppuniversitet.
Visionerna lämnar nog en hel del realism
att önska. Jag är definitivt av den åsikten
att Östrafinlands federativa universitet inte
skall beviljas rätt att utexaminera ekonomie
magistrar. Det har ingen av de universitet
som planeras sammanslås och så skall det
förbli. I hankeiternas intresse ligger det att
all ekonomisk merkantil utbildning i Finland är av hög kvalitet och det kan man
inte anse att varken Kuopio eller i Joensuu
idag presterar. Det inplanerade konsortiet
i Åbo är väl sakligt samtidigt som jag kan
anta att handelshögskolan där knappast
anser det vara den ultimata lösningen. Vad
grannen Kauppis håller på med vill jag inte
desto mera ta ställning till. Jag vill förövrigt önska alla dessa projekt lycka till, det
kommer nämligen att behövas.
Hur den strukturella utvecklingen kommer
att påverka Hanken och oss hankeiter är
en helt annan fråga och resultatet mycket
svårt att förutspå. Situationen är tvetydig.
Detta innebär en unik position som enda
autonoma handelshögskola vilket ger oss
en ultimat position i marknadsekonomiska
termer mätt, nämligen monopol. Samtidigt
är också farhågorna många. I alla fall innebär detta garanterat ökad konkurrens och
större prestationskrav vilket förhoppningsvis förbättrar resultaten och därmed högskolans profil. Det enda och viktigaste är
trots allt att inse situationen, besluta sig för
en strategi och agera. Enkelt sagt agera och
stärka vår position medan de andra fördriver sin tid med administrativa problem
som samgångarna garanterat medför.
Carla Westersund
Studentkårens styrelseordförande
»
HANKEIT
”Hanken dålig på att lära ut reklam”
– betyder det något för oss?
Lämpligt till jul imponerade Husis och
Lena Skogberg med rubriken ”Hanken
dålig på att lära ut reklam”. Det var alltså
frågan om Ekonomisk-statsvetenskapliga
fakulteten vid Åbo Akademi, men det
kanske gav tomtarna på Husis en liten
själslig orgasm att utnyttja intervjuobjektets olyckliga formulering i rubriken. Hur
som helst så finns det inget ont som inte
kunde ha något gott med sig.
Hanken kanske inte så bra
Om jag för en stund skiter i att tycka att
Skogberg är en tölp (vilket jag meddelat
henne i ett e-postmeddelande), ger rubriken mig en tanke som är värd att utveckla
en aning. Ju mer jag funderar på påståendet
”Hanken dålig på att lära ut reklam”, desto
mer hittar jag korn av sanning i det. Framförallt om man jämför med det potential
som finns i huset, och hur viktig reklam är
för företag samt hur viktig kommunikation
överlag är i samhället. Hanken – som utger
sig för att vara en business school av internationella mått – borde kunna ge högklassig undervisning i kommunikation, så väl
intern som extern.
Ett problem är att de institutioner, där
marknadskommunikation, business communication och så vidare hör hemma som
en naturlig del, är utspridda runt högskolan och att dynamiskt samarbete inte är
Hankens starka sida. Berörda institutioner
är exempelvis Marknadsförings- och FLOinstitutionerna, men den mesta problematiska punkten är Institutionen för språk och
kommunikation. Vi har alltså en institution
på Hanken som skall ansvara för undervisningen i kommunikation. Men denna
institution karaktäriseras samtidigt av ineffektiv administration, interna stridigheter
och delvis total avsaknad av framåtanda.
Det är svårt att ta ens små steg för mänskligheten när man grävt sig ner i sina egna
skyttegravar och febrilt lägger krokben på
varandra för att på detta sätt trygga sitt
eget språks eller campus position.
Omstrukturering behövs
Hanken har ett rykte om sig om god
språkundervisning, men det här är en dålig
ursäkt för att tillåta en försoffad institutions
verksamhetssätt. En radikal omstrukturering skulle vara det enda rätta, och ett
recept står att finna tämligen lätt. Dagens
institution för språk och kommunikation
borde spjälka sin verksamhet i tre kärnområden: 1) traditionell språkundervisning,
2) affärskommunikation och 3) akademiskt
skrivande.
Den traditionella grundläggande språkundervisningen borde ges inom ett språkcenter (inte vetenskaplig institution) i
samarbete med Arcada – i enlighet med
Hankens och Arcadas intentionsavtal
– och möjligen resten av Språkalliansen.
Med större resurser och skalfördelar kan
den grundläggande språkundervisningen
ordnas effektivare och kurser kan utvecklas och bli bättre. Ett språkcenter har också
en direktion och en direktör som verkligen
leder och utvecklar instansen, till skillnad
från institutionsråd och prefekt som en
institution har. Institutionsrådets kollektiva
beslutsfattande passar inte en så heterogen
grupp som det mycket kulturellt splittrade
språkgänget. Problem med skyttegravarna
är för tillfället inbyggt i systemet.
Affärskommunikation, intercultural communication skills och liknande inriktningar,
där en mer avancerad språkkunskap är en
förutsättning, borde undervisas av Institutionen för kommunikation. Den här nya
institutionen borde vara i hög grad akademisk och borde därmed vara vad en institution inom en vetenskapshögskola skall
vara. Där skall bedrivas forskning på hög
akademisk nivå (för min del gärna mer eller
mindre på vilket språk som helst) och denna
kunskap skall förmedlas direkt till hankeiterna som på de andra institutionerna. För
tillfället har vi professor Marika Tandefelt
med reklamspråksforskningen, men också
till exempel den relativt nyblivna doktorn
Margit Breckle som borde beredas bättre
miljö för forskning. Det är ju ingen hemlighet att Hanken kan vara en topphögskola
bara om forskningen håller hög standard.
Och vad gäller det akademiska skrivandet,
så påstår jag att kurser som Academic Writing gott och väl kunde uppstå som goda
biprodukter då goda forskare forskar kring
business communication. På samma sätt
ges kurser i forskningsmetoder av forskare
vid de andra institutionerna. Det är fråga
om att ge tillämpade verktyg, språk och
strukturer, åt hankeiterna.
Fler möjligheter
Med en trimmad institution för kommunikation skulle i förlängning alla möjligheter
för magisterprogram med tyngdpunkt på
kommunikation, reklam och dylikt finnas.
För detta ändamål borde en styrgrupp med
visioner sättas ihop å det snaraste, och personligen anser jag att Wilhelm Barner-Rasmussen från FLO skulle vara rätt man att
dra detta projekt.
Under mina år inom både Hankens och
studentkårens administration har jag lärt
mig att aldrig glömma Hankens campus i
Vasa. Därför vill jag påpeka att den medicin
jag här ordinerar mycket väl skulle kunna
tillämpas också i Vasa. Högskolekonsortiets språksamarbete borde utvecklas till ett
språkcenter så snabbt som möjligt. Vasadelen av dagens språk-institution är alldeles
för liten för att ha den berömda kritiska
massan.
Hanken och Hanken
För att knyta tillbaka till Skogbergs rubrik, så
tycker jag att Hanken inte skall sitta bakåtlutad nu då mer eller mindre friska vindar
blåser kring universiteten i Finland. Om
Åbo handelshögskola samt Åbo universitet
går ihop och Helsingfors handelshögskola,
Tekniska högskolan samt Konstindustriella
högskolan bildar ett ”toppuniversitet”, är
Hanken den enda renodlade handelshögskolan i Finland. Plats för branding och profilering, ärade Hankens ledning? Skulle det
inte vara tid att Hanken på allvar tar över
ansvaret för den ekonomisk-merkantila
utbildningen på svenska på högskolenivå
i Finland? I klartext: införliva Ekonomiskstatsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi med Hanken och börja jobba för
högre kvalitet på de finlandssvenska ekonomerna! Som studentkårsmedlem hoppas
jag att SHS:s styrelse aktivt vågar ta ställning
i de här frågorna.
Oscar Taimitarha
Skribenten har suttit med i ett antal förvaltningsorgan inom högskolan och studentkåren, är fortfarande studentrepresentant i
institutionsrådet vid Institutionen för språk
och kommunikation och anser sig inte ha
något att förlora på att säga sina åsikter i
klartext.
HANKEITEN 01/07 7
»
HANKEIT
Årets föreläsare
– Jan Antell
“
Jag har många gånger funderat
att jag nog inte skulle orka sitta och
lyssna på mig själv!
8 HANKEITEN 01/07
»
HANKEIT
”Årets föreläsare”-priset har sedan år 1998 tilldelats en föreläsare som röstats fram
av studerandena som speciellt bra på att föreläsa och lära. I år gick vandringspriset
till Jan Antell, assistent på institutionen för finansiell ekonomi. Under det här läsåret
medverkar han i kurser som bl.a. metodikkursen i finansiell ekonomi och portfolio
management.
Du har blivit röstad till årets föreläsare,
Grattis! Hur känns det?
– Tackar! Nog var det ju överraskande, jag
hade verkligen inte väntat mig det här. Den
kursen jag i första hand drar är metodikkursen i finansiell ekonomi. Det är en kurs i statistik, matematik och ekonomi, dvs. metoder
för finansiell ekonomi och det är ju sådant
som en genomsnittsstuderande kanske inte
så värst mycket gillar. Det är utmanande
att dra en kurs där deltagarna är negativt
inställda från början.
Namn: Jan Antell
Född: År 1972 i Borgå
Student: Borgå gymnasium år 1991
Examina: Ekonomie magister år 1995 Hanken, Politices magister år 2000 Helsingfors universitet, Ekonomie doktor år 2004
Hanken
Jobb: Assistent på institutionen för finansiell ekonomi, fungerar
som examinator för metodikkursen i finansiell ekonomi, medverkar även i portfolio management -kursen
Favoritmat: Mina självlagade strömmingsfiléer
Senaste bok: Gustav Hägglunds memoarer
Motto: ”Den är en skit som ger sig”
Varför tror du att du fått så många röster
i år?
– Metodikkursen har traditionellt haft en
större betoning på statistik men i år har jag
försökt hålla den mera som en kurs i finansiell ekonomi genom att gå igenom exempel
kopplade till själva ämnet. Den är kanske inte
så lösryckt som den någon gång varit. Någon
större strategi med undervisningen har jag inte haft, jag börjar föreläsningen när den ska börja och slutar när jag ska sluta. Förra hösten
var andra gången jag höll kursen så det har i alla fall inte ännu blivit
långtråkigt för mig, som tur.
Jag trivs bra med att lära även om min tjänst mera är en forskartjänst. För forskare kan det ibland ses som icke-meriterande att
satsa på undervisning eftersom det drar ned på den tid man har att
sätta på forskning. Vår lön bestäms enligt våra forskarmeriter.
Hurudan är en lyckad föreläsning?
– Ja, ibland känner man sig bra efteråt och ibland inte så bra…
Om de studerande är nöjda så är jag också nöjd. Nog är det ändå
roligare att föreläsa än att och lyssna på en föreläsning. För det
mesta är det väl ganska tråkigt att sitta på föreläsning. Jag har många
gånger funderat att jag nog inte skulle orka sitta och lyssna på mig
själv!
Stör det dig som föreläsare att folk droppar in småningom i
början av föreläsningen och går ut tidigare i slutet?
– Det officiella svaret skulle ju vara att det gör det, men för min
del får folk komma och gå precis som de vill bara de förstår att
inte föra så jäkla mycket oväsen när de kommer in och tar av sig
ytterkläderna och tar fram sina saker. Givet förstås att det är fråga
om enstaka personer, sen när hela gänget börjar skruva på sig och
packa undan fem minuter före föreläsningens slut fungerar det ju
inte mera. Jag slutar hemskt sällan före utsatt tid och efter några
gånger brukar studerandena lära sig det. Jag kan fast bli ensam och
prata även om folk går iväg.
Skulle du göra det?
– Jag skulle säkert göra det, jag har gjort alla möjliga galenskaper. För
länge sen, inte på Hanken, var det väldigt oroligt i klassen och vad
jag än försökte göra gick det inte att få tyst på gänget. Jag försökte
med att vara helt tyst ett tag och lite tystare blev det men ändå
inte helt lugnt. Längst bak i klassen satt några ännu och pratade
så jag steg upp på första bordet och hoppade sen från bord till
bord tills jag till slut stod på bordet framför dem som pratade. Det
fungerade äntligen.
Vad tycker du om systemet med tentveckor?
– Jag har aldrig undervisat på Hanken på den tiden då vi inte hade
tentveckor men jag har förstås studerat då. Det nya systemet
tvingar kanske in kurserna i en hårdare schablon vilket gör att man
har kortare tid på sig att undervisa. Jag skulle ändå säga att det är
mera plus än minus.
Det gick ett rykte om att du rättat färdigt en tent två timmar
efter att tenttiden tagit slut, hur lyckas det?
– I själva verket tog det faktiskt tre timmar. Man kan ju fråga sig
om jag överhuvudtaget läst igenom tenterna eller om jag bara gett
poäng! Nej, det var en räknetent med relativt lite att läsa igenom.
Man ser ju på sista raden om svaret är rätt och då är det ju hemskt
osannolikt att studeranden räknat fel. Tenter är mentalt väldigt
tunga att ha och ligga på arbetsbordet, så hellre kämpar man på
en stund så har man det undan sedan. Ibland blir tenterna nog och
vänta, inte är jag alltid sådär snabb.
Vad ska du göra när du blir stor?
– Jag har inte ännu jobbat på riktigt så att säga, jag har varit hela mitt
liv här. Jag har inte ännu kontrollerat mitt marknadsvärde, vilket jag
kanske borde göra. Yngre blir man i alla fall inte!
Text: Pia Tennilä
Foto: Hannu Sääskilahti
HANKEITEN 01/07 9
10 HANKEITEN 01/07
����������������
���������������������������������������������������
Alla kända äldre finländska konstnärer och den största privata permanenta Helene Schjerfbecksamlingen visas. Mästerverk från 1500- och 1600-talen av Tizian, Tintoretto, Tiarini och di Cosimo.
Gyllenbergs konstmuseum på Granö i Helsingfors
är ett av de förnämsta privata museerna i Finland.
I den gamla delen av byggnaden har familjen
Gyllenbergs hem med möbler och tavlor bevarats i
ursprungligt skick; i det nya galleriet finns inhemsk
konst till 1970. I övre våningen visas specialutställningar, för närvarande “Helene Schjerfbeck
och hennes modeller”, ett unikt Schjerfbeck-skåp
samt 48 av hennes rotogravyrer.
VILLA GYLLENBERG
Granöstigen 11, Helsingfors
Öppet ons 16-20, sön 12-16. Juli stängt
Tel: (09) 481 333. Inträde: 5 € vuxna, 3 € pens., stud., barn
Grupper tidsbest. (09) 647 390 mån-fre kl 9-16, fax (09) 607 119
Untitled-2 7.3.2007 14:30 Page 1
www.gyllenberg-foundation.fi
C
M
Y
CM
MY
CY CMY
K
HANKEITEN 01/07 11
»

HANKEIT
Förhöret
Låt föreläsningarna sluta vid olika
tidpunkter!
Tio minuter före nästa obligatoriska föreläsning står man där fortfarande, vrålhungrig, i
skolans aula och köar för lunch medan tiden rinner iväg betydligt snabbare än matkön
går framåt. Låter detta bekant? Hankeiten frågade Amicas restaurangchef Aino Nyman
varför det är såhär och om det går att ändra. Läs hennes svar samt hennes förslag till
förbättring.
Hankens matsal är stängt för utomstående
mellan klockan 11.00 och 13.00, trots
det ser man ofta utomstående luncha på
Hanken vid den här tiden.Varför?
– För att folk inte tror på det här systemet.
Vi har satt upp en lapp utanför matsalen
gällande lunchtiderna för utomstående
skrivet med tjock tuschpenna. Trots åtgärderna finns det sådana som envist fortsätter att komma hit mellan klockan 11 och
13. Å andra sidan kör vi inte heller bort
sådana som redan fått maten på brickan.
Man märker nog att de flesta utomstående
ändå tror på förbudet och kommer först
efter kl.13.00.
Hur noga är ni med att granska studiekortet på era kunder?
– Det egna gänget, alltså Hankeiterna,
känner vi igen. Om det sedan kommer
obekanta ansikten granskar vi nog studiekortet. Enligt FPA:s regler borde man alltid
visa studiekortet, så visst borde man alltid
12 HANKEITEN 01/07
be att få titta på det.
Har ni någon gång nekat någon utomstående att äta hos oss under de här
tiderna?
– Nej, inte direkt. Ibland har maten på andra
sidan gatan tagit slut och då vill man inte
gärna neka någon från ett mål mat. Dock
om vi får t.ex. någon uppenbart berusad
kund eller liknande så serverar vi dem inte.
Har du förslag hur man kunde försnabba
Hankens långa matköer?
– Att man skulle äta på olika tider! I fall
vissa föreläsningar slutade tidigare, medan
andra slutade senare, skulle det inte hinna
uppstå sådana köer som idag. Detta har
redan diskuterats i tjugo år. Det är klart
att det i så fall blir svårare för lärarna att
pussla ihop föreläsningarna på ett bra
sätt, samtidigt verkar det som om allt här
i huset måste ske precis klockan tolv. Att
köpa lunchbiljetter på förhand effektiverar
också lunchandet lite, men tyvärr hjälper
det inte så mycket när salladsbordet igen
fördröjer det hela och finns det sedan inga
lediga platser vid borden går det hela ännu
långsammare.
Hur många kunder har ni per dag?
– Vi har lite över 600 kunder per dag. Det
har nog skett en minskning, med tanke på
att vi tidigare hade ca 750 till 800 kunder
per dag. Ungefär 150 stycken har fallit bort
sedan vi meddelat att vi inte tar emot
utomstående kunder mellan 11 och 13.
Ibland får vi också kunder som kommer lite
längre ifrån. Ofta märker man att vi har lite
fler kunder på fredagar då vi serverar pizza.
Ibland när maten tagit slut på andra sidan
gatan märks det också hos oss. På grund av
det kan det sedan i sin tur hända att sådana
Hankeiter som äter lite senare här hos oss
blir utan, och detta blir ett evigt ekorrhjul.
Vi här på restaurangen försöker vara noga
och se till att maten räcker åt alla. Inte är
det roligt när alla är hungriga och vresiga.
Sist och slutligen är detta nog Hankens
matsal och inte hela Arkadiagatans.
Text: Linn Sandbacka
Foto: Hannu Sääskilahti
»
KÅREN
Styrelsen 2007 utfrågas
Frågorna som ställdes till vår styrelse:
1.Varför?
2.Om du skulle bygga upp Åland från scratch, hur skulle
det se ut?
3.Flod- eller signalkräftor? Motivera.
4.Hur hög är Stenius Hatt?
5.Vem kom först?
6.Bordeaux, bordeaux?
Oskar Storsjö, högskolepolitik, vice-ordförande
1. För att det är kiva!
2. Det skulle vara ett skatteparadis med fina villor längs soliga
sandstränder.
3. Flodkräftor, för att signalkräftan är dum och sprider kräftpest.
4. Ungefär 35 cm.
5. Ägget.
6. Jo, tack!
Carla Westersund, ordförande
1.För att jag kan! Utmaningen lockade
samt möjligheten att kunna påverka
sin egen utbildning och studiemiljö.
2.Antagligen skulle jag se till att klimatet där skulle vara mera tropiskt
vilket förhoppningsvis också skulle
påverka södra Finland.
3. Flodkräftor! Definitivt att föredra
framom den inplanterade kusinen
från Nordamerika, fastän båda äts
med god aptit. Det kan nämnas att
kräftor varit min favoritmaträtt så länge jag minns.
4. Just passligt!
5. Ägget.
6. Självklart ett alternativ. Senaste flaskan vin jag drack var faktiskt
från Bordeaux. Dessutom älskar jag Frankrike, också Bordeaux.
Corinna Renlund, studieärenden
1.För att jag kan!
2. Åland skulle vara studenternas ö där allt är tillåtet. Folkdräkten är
vita halare och jallu-kolan flödar.
3. Signal förstås! Allt som är rött,
smakar saltvatten blandat med lera
och dessutom kan åstadkomma signaler kan bara vara hemåt!!
4. Omöjlig fråga! Ingen har nånsin
nått tillräckligt högt upp för att mäta.
Men ett som är säkert är att den har
tre kanter.
5. Det måste nog har varit antigen
skinkan eller ägget. Osten och hönan
tvivlar jag starkt på.
6. Små glin som tycker om vin och
dansar omkring.
Corinne Lauritzon, socialpolitik och idrott
1.Varför ej?
2.En stor beach med sommar och sol och rock-off året runt. Och
så alla lika snälla som ”Pecka” såklart.
3.Kräftor smakar alltid super! Det viktiga är helheten... sommaren
och havet, kräftorna, och snapsen och såklart världens bästa
sällskap.
4.Hög som ett hus och bred
som en banan...på tvären.
5. Mannen...men så insåg Gud att
han kunde göra något mycket
bättre och skapade kvinnan =)
6. Jag minns än i dag hur min
fader, kom hem ifrån staden så
glader, och rada upp flaskor i
rader, och sa förnöjd som så...
Maja Sundgren, näringslivskontakter
1.Därför att allt som händer har
en orsak.
2.I så fall skulle Åland inte ha
kommit upp till ytan ännu.
3.Flodkräftor, ”ska de va så ska
de va, men int för ofta”.
4. Vår rektor Marianne har en
rätt så hög doktorshatt, men den
använder hon bara när etiketten
föreskriver det.
5. Hönan kom nog före ägget,
men fråga mig inte hur.
6. Melodi: I sommarens soliga dagar (refrängen) Han drack ett glas,
kom i extas...
Jonna Järnström, kultur
1. Därför
2. Det skulle finns många röda
stugor på klipporna med en massa
mysiga människor. Åland skulle
endast ha svenska som sitt språk.
3. Signalkräftan, jag tror inte jag ätit
flodkräftor...
4. Stenius’ Hatt är lika hög som
Trollkarlens hatt, från Mumin
5. Adam kom först, men sen märkte
man att han inte klara sig ensam.
Sedan skapades Eva för att bli det klokare könet.
6. Snapssånger är nog en av de bästa sakerna som finns!
Robert Lagus, kommunikation
1.Om inte skulle det vara så tråkigt.
2.Faktiskt ganska lika, jag diggar Åland..
men med mer goda ostar och brunbröd!
3.Byt ut ”eller” till ”och” så är det en
bra fråga. Då är svaret: för att det är så
s****s gott!
4. Lika bred som hög, annars tillräckligt
för att den bra skall hållas på huvudet
5. Varför bryr sig aldrig någon om vem
som kommer sist?
6. Jo det med, men var tog den finska
granen vägen?
HANKEITEN 01/07 13
För dig som förtjänar
www.americanexpress.fi/se
14 HANKEITEN 01/07
»
KÅREN
Årsfest
2007
HANKEITEN 01/07 15
»
KÅREN
Den 24.2.2007, på årsdagen för näringsfrihetens
införande i Finland, var det dags att fira Svenska
Handelshögskolans Studentkårs XCVII årsfest.
Efter solenna akten avnjöts festsupén på det
redan traditionsenliga Restaurant Bank med
nachspiel på Casa. Årsfestkommittén hade gjort
ett fint jobb med att åstadkomma en lyckad årsfest som enligt många gäster var den bästa och
mest välfungerande på många år.
Reportagets foton:
Valtteri Kantanen: sid. 16-22, 30-32
Hannu Sääskilahti: sid. 25-26
Erika Hyttilä: sid. 27-29
1. 1. 1.
Sid. 15
1. Valtteri Kantanen
2. Hannu Sääskilahti
3. Erika Hyttilä
3.
1.
1.
2.
3.
Stipendier och utmärkelser
Stipendier
Utmärkelser
Handelsgillets stipendium
William Börman
SHS kårstipendium
Robert Salvén
Ben Schnitts stipendium ”den sanna
hankeiten”
Mikael Ylinen
Niords stipendium
Jan Brantberg
Urda Commercia
Emma Huvitus
Sällskapet Gäddorna
Jan Malms
Hans Bang
Mathias Hjelt
Svenska handelshögskolans
jubileumsstipendium
Oscar Taimitarha
Hedersordförande
Johan Hjelt
Ständiga medlemmar
Mikael Frisk, Filip Aminoff
Lilla förtjänstmärket
Niclas Hanstén, Oscar Taimitarha,
Alexander Wörlund
Stora kårnålen i silver
Hélène Löthner, Astrid Mangs, Tobias Niemi,
Hannu Sääskilahti, Saara Söderholm, Carla
Westersund, Tom Åkerberg
Kamratskapsmärket
Andreas Eriksson
Studentkårens standar
Studentkåren vid Handelshögskolan i
Stockholm
Verksamhetsstipendium
Erika Hyttilä, Robin Seege
Mikael Forsells stipendium
Ludvig Liljequist
Årets föreläsare
Jan Antell
Avhandlingsstipendier
Finansiell ekonomi, sponsor Evli
Sebastian Schauman
Finansiell ekonomi, sponsor Aktia Sparbank
Christoffer Zilliacus
Redovisning, sponsor KPMG
Argyris Argyrou
Företagsleding och organisation, sponsor
BAT
Mikko Peltola
”Utmärkta” hankeiter.
16 HANKEITEN 01/07
Årsfest 2007
»
KÅREN
Solenna akten
Studentkårens ordförande Carla Westersund hälsar gästerna
välkomna.
Årets föreläsare Jan Antell tar emot vandringspris och halare av
styrelsemedlem Corinna Renlund.
Årsfest 2007
HANKEITEN 01/07 17
»
KÅREN
Talet till fosterlandet
Ib Löfgrén
Ers Excellens, fru prorektor, fru inspektor,
herr kurator, kära hankeiter, bästa festpublik
Finland fyller i december nittio år som en
suverän stat. Denna suveränitet har under
dessa nio decennier varit långt ifrån en
självklarhet. Senast för dryga sextio år
sedan visste man inte ifall man skulle få
leva de kommande åren i ett självständigt
Finland. Tack vare de tappra soldaterna
och det uthålliga finska folket behöll
vårt land sin självständighet och vann
fortsatt frihet i såväl vinter som fortsättningskriget. Finland hade förutom sin lilla
men utmärkta armé även ödets vindar
att tacka för denna utkomst. Vi gick inte
samma öde till mötes som t.ex. de små
baltiska staterna där Sovjetunionen kom
in och belägrade länderna för de kommande årtiondena. Skräckscenariot om
ett sovjetockuperat Finland måste ha varit
en drivande kraft för de soldater som sist
och slutligen garanterade vår frihet.
Frihet! Ordet smakar bra.
För att med ett ord konkretisera utfallet
från såväl riksdagens beslut 1917 med
efterföljande komplikationer samt alla
drabbningar vårt land utsattes för under
andra världskriget. Frihet! Det är kanske
just friheten som utgör vårt arv från våra
äldre generationer. Friheten är namnet
på vår tacksamhetsskuld vi har gentemot
Finlands krigsveteraner.
Vad betyder egentligen denna frihet för
oss? Studietiden som sammankopplas
med den så ofta missförstådda akademiska friheten kanske dyker upp i era
tankar.
Studerande är ju fria.
Men nog är det mer än bara så.
En enskild person tenderar att definiera
sin frihet som möjligheten att själv välja
allting från sin utbildning, hemort till hur
och var den lever sitt liv. En parallell kan
dras till just denna dag. Traditionsenligt
firar Hankens studentkår sin årsfest den
24. februari till minnet av införandet av
näringsfrihetslagen. Möjligheten att försörja sig och idka den näring man själv
ville blev tryggad i lag. En frihet som idag
ter sig alldeles självklar. Denna möjlighet
skulle ha varit mindre av en självklarhet
ifall Finland förlorat sina krig mot Sovjetunionen. Den enskilda medborgaren kan
18 HANKEITEN 01/07
idag inte välja bara sin näringsgren utan kan
också välja så gott som allting annat. Vi har
möjlighet att identifiera oss själva och skapa
våra egna värderingar och preferenser på
just det sättet vi önskar. I dagligt språkbruk
kallas det politisk frihet, föreningsfrihet, religionsfrihet och så vidare.
Men i kriget vanns inte friheten att göra
egna val bara för individen. Även Finland
som suverän stat vann sin frihet att själv
bestämma om sin identitet som ett självständigt land. Finland har idag full möjlighet
att välja samarbetspartner och nätverk i de
internationella kretsarna. Via allianser, unioner och samarbetsgrupper får Finland idag
självständigt rita sin egen plats på den ekonomiska och politiska världskartan. Något
som är precis lika riktigt när det gäller
länder som personer är att frihet inte betyder att man nödvändigtvis skall stå ensam.
Frihet betyder att man får välja med vem
man står! Låt därför diskussionen om med
vem vi som nation vill identifiera oss flöda
fritt och lått oss tolka möjligheten till att
föra denna diskussion som en gåva av de
generationer som kämpat för oss.
Med frihet kommer även ansvar. Statens
ansvar är relativt klart. Det har ett visst
ansvar att erbjuda service, utbildning och
säkerhet för medborgarna samtidigt som
det skall agera ansvarsfullt och för sina
medborgares och medmänniskors bästa i
internationella sammanhang. Ditt och mitt
ansvar är att vara goda medborgare och
på det sätt erlägga vår skuld för den frihet
vi har idag och som vi fått i gåva av våra
veteraner.
Vi, den studerande ungdomen bär ansvaret
över Finlands framtid, precis som ansvaret
låg hos soldaterna för sextio år sedan. Vi
behöver visserligen inte ta till vapen för att
bära vårt ansvar. Även om metoderna är
olika så är ansvaret så gott som det samma
- att garantera ett framgångsrikt Finland så
även våra barn kan få njuta att ett självständigt fosterland. För oss Hankeiter gäller det
att skaffa oss de optimala akademiska färdigheterna från vår högskola för att sedan
via näringslivet betjäna vårt fosterland, vara
fosterländska.
Ett starkt näringsliv i sig är en ytterst viktig
faktor för att garantera vår välfärd och
trygghet. I dagens värld är det inte bara att
se till att landet är självständigt utan man
måste även klara av att sköta sig på det
internationella spelarenorna.
Hur kan vi då vara fosterländska i ett internationellt sammanhang? För att vara det
tror jag inte att man måste stanna hemma.
I dagens läge tror jag att det snarare är
tvärtom. Finlands näringsliv behöver oss
inte bara i Finland utan även utomlands.
Vi har ett ansvar att erhålla goda språkkunskaper och internationella kontakter
för att föra Finland utåt och stärka det
finska näringslivets internationella dimensioner. Hankeiter som ofta har flera språk
i bagaget och en mångfacetterad kulturell
bakgrund bär ett extra stort ansvar för
internationaliseringen. Vi skall representera
Finland var än vi går och vara stolta över
vårt land. Hankeiter, vårt land har stora förväntningar på oss och det är vårt ansvar att
stå upp till dessa.
Finland – du är vårt fosterland. Vi kommer
inte att ta dig förgivet. Vi kommer inte att
glömma de hot som för senast sextio år
sedan ifrågasatte din existens. Vi uppskattar
självständigheten och är stolta och lyckliga
för att kunna kalla dig vårt fosterland. Och
vad än vi gör får vi inte glömma vårt ansvar.
Vi har ju redan fått friheten!
Årsfest 2007
Cushman & Wakefield har nu etablerat sig även i Finland.
Vårt kontor har öppnats på Alexandersgatan.
Vi hjälper Dig gärna i alla fastighetsärenden.
Cushman & Wakefield
Alexandersgatan 46 C
00100 Helsingfors
Tel: 010 239 170
[email protected]
HANKEITEN 01/07 19
»

KÅREN
Festsupén
I gott sällskap.
Då hedersgästerna tågar in står de övriga gästerna.
Dukat för fest. Festmiddagen hölls i den gamla
banksalen på Restaurang Bank.
Toastmaster Marcus Ahlström, kårvärdinna Ira Hormia och
festtalare Alec Aalto.
Dags för efterrätt: Crème brûlée au réglisse
(crème brûlée med lakrits).
20 HANKEITEN 01/07
Årsfest 2007
»

KÅREN
Tempo! Och så sjunger vi en sång till.
Codex med öronen - som vanligt.
Förrätt: brässerad lax med sparrismousse.
Minnesvärda stunder dokumenteras för kommande
generationer.
Och så rullar vi på kuttingen igen min vän...
Årsfest 2007
HANKEITEN 01/07 21
»
KÅREN
Talet till kvinnan
Robin Seege
Mina Damer!
Jag har hört att med krut och kvinnor skall
man handskas varsamt. Så då är det väl bäst
att jag noga väljer mina ord här ikväll.
Det är med ett nöje och stor ära jag står
här (ikväll) och talar till er alla bedårande
vackra damer. Det är också ni som gör att
jag inte druckit så mycket annat än vatten
under middagen, och det är faktiskt trevligt
att uppleva denna fest i ett relativt nyktert
tillstånd.... Det är nog däremot samtidigt lite
nervöst att stå här uppe...
Vi män har genom tiderna alltid fascinerats
och upphetsats av er kvinnor.... I alla fall de
flesta av oss  Att vi gör detta betyder
dock ingalunda att vi skulle förstå oss på
er. Efter lite fältstudier har jag dock kommit
fram till att man kan dela in männens liv
i två perioder då vi inte förstår oss på
er kvinnor.... Tiden före, och tiden under
äktenskapet.
Jag har även kommit fram till att det endast
finns ett sätt att handskas med kvinnor.
Tyvärr vet jag dock inte vilket det är.
Jag vet dock att om vi män skulle skriva
en bok under namnet ”Vad män vet om
kvinnor”, så skulle den mycket sannolikt bli
världens tunnaste bok.
Fastän vi inte förstår oss på er kvinnor eller
vet så mycket om er så funderar vi på kvinnor en hel del. Det går inte många minuter
under dygnet då vi inte tänker på er.... Förutom då vi sover, äter , sportar och super.
Ni är ständigt i våra tankar och ändå lyckas
vi alltsom oftast göra bort oss riktitgt
ordentligt när det sen någon gång riktigt
gäller med en kvinna. Jag frågar mig vad
22 HANKEITEN 01/07
det är som kan få en stark och beslutsam
man att totalt tappa kontrollen över sitt
handlande? (Nu menar jag inte de finska
männens alkoholproblem, det är en annan
femma). Varför tappar vi kontrollen? Jag kan
konstatera att redan de gamla grekerna
gjorde det, Romeo gjorde det, Julius Cesar
gjorde det.... Bill Clinton gjorde det. Alla har
gjort bort sig. Jag har gjort det. Det kan
alltså hända även de bästa.
Eller kanske inte Den bästa. Jack Bauer gör
aldrig bort sig, inte ens med kvinnor.
Som sagt – vi män tycker att ni är underbara, härliga, livgivande. Anspråkslösa är ni
också för ni nöjer er med det mest enkla
här i livet….det vill säga med oss män.
Ni är (och förblir) ett mysterium. Men det
är kanske just detta som gör er så fascinerande.
Vi har hittills upplevt en strålande årsfest
med en mycket lyckad solenn akt och
middag. Jag vill nu passa på att tacka Ira
och de övriga kårvärdinnorna (och marskalkarna) för er insats. Ni kunde inte ha
gjort det bättre. Jag vill speciellt tacka alla
er kvinnor som med er närvaro, era vackra
klänningar och underbara leenden har gjort
även denna årsfest till en oförglömlig fest.
Vi män är evigt tacksamma över er kvinnor och utan er skulle ingenting ha någon
mening. Förutom att vi inte skulle finnas till
skulle det mesta även vara trist utan er .
En årsfest utan kvinnor vore som en värld
utan ljus, som redovisnigens grunder utan
Kaj Ahola eller som om Åbo skulle höra till
Finland. Jag vill därför än en gång tacka er
för allt ni är här och för att ni står ut med
oss män. Det är säkert inte alltid så lätt.
Vi vet dessutom att:
En kvinna ska tänka som en man,
uppföra sig som en dam,
se ut som en tonåring
och arbeta som en häst.
Vilket betyder att vad än ni kvinnor tar er
för så måste ni göra det dubbelt så bra som
männen för att anses hälften så dugliga.
Lyckligtvis är det inte så särskilt svårt.
Jag vill avsluta mitt tal med citatet:
Gud skapade mannen. Tog ett steg bakåt
och konstaterade: ”jag kan bättre än så!”
Det är ni alla underbara kvinnor här i kväll
exempel på
……..väldoftande, hemlighetsfulla, sensuella och fantastiska.
Mina herrar, låt oss resa oss och höja en
skål för alla kvinnor här ikväll. Tack för att
ni finns! SKÅL!
Tack för ordet!
Årsfest 2007
THE WAY AHEAD
Right now, Volvo Trucks newest fleet is signalling the way
ahead at your local Volvo Trucks Dealer. This exceptionally leading-edge truck force includes the multi-purpose
FL and the all-new FE, two of the finest urban delivery vehicles you can buy. In the medium to heavy-duty sector the latest FH
and FM versions deliver engineering and design excellence at every
level, whilst the mighty FH16, the flagship of the fleet, offers an awesome 660hp. Your local Volvo Trucks Dealer, as part of Europe’s most
impressive dealer network can also offer you a superb
selection of finance and leasing options as well as costefficient service contracts to suit every operational
situation. Visit your local Volvo Trucks Dealer now!
VOLVO TRUCKS. DRIVING PROGRESS
www.volvotrucks.fi
TRUCKS
AFTERSALES
FINANCE
HANKEITEN
01/07 23
TRANSPORT
MANAGEMENT
WELCOME TO YOUR OFFICE
When your job is servicing the oil industry, this is your office
building: an oil platform a couple of miles off the coast.
We’re not the kind of people who sit around in meetings all
day discussing what should be done. We’re too busy actually
doing our job. Become a doer. Check out your opportunities
at wartsila.com/careers
WARTSILA.COM/CAREERS
24 HANKEITEN 01/07
»
KÅREN
Talet till inspektorn
Niclas Hanstén
Ärade fru inspektor
Jag har fått äran att i kväll till dig tala,
och skall försöka vår studentkårs stora uppskattning uttala
med hjälp av dessa rimord ibland ack så banala
En framgångsrik kvinna som du mycket förmår
men hur du mellan allt hinner även med vår kår
är ibland mera än man förstår
Du den finansiella institutionen på Hanken leder
vägen för ny kunskap för många bereder
och med framgång, skall sägas till din heder
När du upprörd på högskolans möten
hojtar “Vi på finance!” het på gröten
önskar många att de respekt sådan åtnjöt en
Du kan även med affärsvärldens uppskattning stoltsera
som styrelsemedlem i börsbolag flera
berättar du vad som bäst avkastning generera
I statens pensionsfond du våra kommande pensioner
allokera
och du instruerar kungen i Norge hur man sina oljepengar
bör placera
Ja, om det här kunde jag lätt rimma mycket mera
Jag tänkte dock istället ägna en tanke åt Eva den studentikosa
som liv i varje fest lyckas blåsa
och fortfarande håller i gång när resten börjar dåsa
Jag har haft nöjet att tillsammans med Eva kalasa
på allt från årsfester i Vasa
till utdragna jatkon på Casa
Vår inspektor trivs med sång och sitsar
bordssällskapet underhåller med sina vitsar
runt Eva har ingen bråttom hem till sina britsar
Studentkåren går ju dock inte bara ut på att festa
och som inspektor ger hon kåren råden de bästa
när vi alla galna idéer hos henne testa
Ju mera jag kring detta tema elaborera
kan jag inte annat än konstatera:
Eva, fortsätt inspektera!
Du är ett sant original
och låt mig nu så länge snapsen är sval
med en liten önskan avrunda detta tal
Vi i festens stund nu leva
så låt oss alla nu till din ära, kära Eva
höja vår bägare och häva.
Skål och tack!
Årsfest 2007
Inspektorns svar
Eva Liljeblom
Att jag Tandis så ofta förbannat,
att hon denna tradition anammat,
att på talet till inspektorn svara på vers
ack vilken plåga, ack vilken pärs
att i stället för formler, söka efter rim
för mig är det som att simma i lim.
Somliga frågar och somliga undrar
vad jag riktigt i Arnold S beundrar.
Ja, visst är det muskler, men knappast allt
mera nåt annat jag beundrar mångfalt:
att han ej snackar, utan handlar, och snart,
och det han säger, är kortfattat men klart!
Så beakta nu detta och please se över
att er inspektor en kraftansträngning behöver
för att framkalla dessa verbala krumelurer
när hon så mycket hellre snackade numelurer
och rimmar, om möjligt, värre än Governatorn,
som med 58 ord klarade sin första Terminator.
Men ni Hankeiter, ni får rim att verka så naturligt,
finansiella termer ni även inbakar så finurligt,
detaljer bättre än Kuronen nånstans ifrån kan riva
för att varje år er inspektor på rim så beskriva.
Ett hjärtligt tack, säger inspektorn glad
må era tentsvar vara lika fina vartenda rad...
Ett tack må även gå till alla kåraktiva unga,
som så mycket ger, under dagar ibland tunga,
åt gemene Hankeit, som ofta ba’ kräver mer,
som ej fattar hur sällan man ute i världen ser,
frivilligt arbete typ en kårgemenskap till fromma,
så tack för det, låt även det i fortsättningen blomma.
Men nu till saken: Det är åter dags, vänner bästa
att en hejdundrande Hanken-årsfest festa.
Skål för Universums Bästa Phest!
HANKEITEN 01/07 25
»
KÅREN
I dansens virvlar
26 HANKEITEN 01/07
Årsfest 2007
»
KÅREN
Jatkona på Casa
Årsfest 2007
HANKEITEN 01/07 27
»
KÅREN
28 HANKEITEN 01/07
»
KÅREN
Zillis-stämning
HANKEITEN 01/07 29
»
KÅREN
����������
������������
Tack till
årsfestkommittén
för en lyckad
årsfest!
��� ������������� ����������� ����� ���������
�������������������������������������������
������������������������������������������������
����������������������������������������������������
�����������������������������������������������
��������������
�
��������������������������������������������
����������������������������������
����������������������������
��������������
�
������������������������������
�������������������������������
������������������������������������������
�
����� ��������� ���� ��������������������� ���� ���
�����������������������������������������������
�����������������������������������������������
�������������������������������������������������
�����������������������������������������������
�������������������������������������������������
����������������
30 HANKEITEN 01/07
Årsfest 2007
Låt den goda energin cirkulera
Fortum är ett nordiskt energibolag, vilket betyder säkerhet
och trygghet både nu och i framtiden. Vår kärnverksamhet är
produktion, försäljning och distribution av el och värme, drift
och underhåll av kraftverk samt energirelaterade tjänster.
www.fortum.fi
HANKEITEN 01/07 31
»
KÅREN
Årsfestkommittén 2007
vill rikta ett varmt tack till sina
samarbetspartners.
American Express
Cushman & Wakefield
PriceWaterhouseCoopers
Berner
British American Tobacco
Bukowski
Den Kungliga klubben
Esport Center
Fazer
Fortum
Gaudete
Gyllenberg SEB
Hufvudstadsbladet
Kone
Leftfoot company
Lumene
Mixtec
32 HANKEITEN 01/07
NIB
Procter & Gamble
Rettig
Roschier Holmberg
SEFE
SHS Understödsförening
Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse
Stora Enso
Vallila Interior
Veho
Veikko Laine
Viasat
Volvo Finland
Wärtsilä
Årsfest 2007
HANKEITEN 01/07 33
»
KARRIÄR
Roligt
och varierande
att vara
ambassadör
34 HANKEITEN 01/07
»
KARRIÄR
Alec Aalto har sysslat med många saker under sin yrkesverksamma tid. Senast sågs han
av en stor del av hankeiterna som årsfesttalare på studentkårens årsfest. Ta del av hans
berättelse om politiken, studietiden och att leva i en annan kultur.
Aalto förklarar att hans egentliga arbetsuppgift är att representera
Finland i Stockholm och Sverige, hålla kontakt med utrikesministeriet och statsförvaltningen i Finland och även allmänt vara en
representant för vårt land och vår kultur. Det finns olika sätt att ta
sig posten som ambassadör, man kan till exempel göra karriär inom
utrikesministeriet. Själv säger sig Aalto ha kommit in ganska sent in
på ambassadörsbanan. Det är även vanligt att först gå på kurs och
sedan jobba på ambassader. När sedan en lämplig post blir ledig har
man chansen att bli ambassadör.
Aalto berättar att en vanlig dag på ambassaden börjar med en kopp
kaffe. Sedan kollar man igenom tidningar, konfererar med kollegor
om dagen samt vidtar åtgärder som behöver göras.Vid lunchtid har
man eventuellt träff med någon kontakt. På eftermiddagen ringer
man samtal planerar middagar, deltar i seminarier och ibland har
han också lektioner i franska.
– Det är roligt med varierande uppgifter, säger Aalto.
Egenskaper en ambassadör bör ha är flera. Aalto menar att det
behövs en viss baskunskap i internationell politik, ekonomisk politik samt kunskap om Finland som land, dess kultur och näringsliv.
Historia är också viktigt för att kunna förstå varför samhället ser ut
som det gör idag.Vidare är det också bra att tycka om att träffa folk.
– Inte behöver man vara överdrivet extrovert, men det är en fördel
att kunna umgås med alla slags människor, konstaterar Aalto. Att ha
ett bra minne är också av väsentlig nytta när man är ambassadör.
– Vilket jag inte har, erkänner Aalto med ett litet skratt, och tillägger
att speciellt ett gott personminne är till stor hjälp i hans arbete.
Sist men inte minst bör ambassadören besitta goda språkkunskaper.
– Som finländsk ambassadör skall man åtminstone kunna finska,
svenska och engelska, säger Aalto som pratar dessa tre språk flytande. Sedan skall man gärna ha kunskaper i åtminstone två andra
språk. Aalto har även kunskaper i franska, tyska och italienska.
– Tyska lärde jag mig under min tid som ambassadör i Wien för
ca tio år sedan och franskan har jag fått använda eftersom det ofta
pratas i EU sammanhang. Kunskaperna i italienska kommer från att
han tidigare var ambassadör i Italien.
Aalto är till utbildningen jurist. Under sin yrkesaktiva period har
han bland annat hunnit jobba som journalist, informationschef på
Neste, presschef på utrikesministeriet samt statssekreterare för
EU frågor på statsrådets kansli. Som statssekreterare jobbade han
under Lipponens tid som statsminister.
– Detta var en väldigt givande period för mig och jag hade många
människor omkring mig som jag lärde mig väldigt mycket av, minns
Aalto. Vidare har han som redan nämnt varit Finlands ambassadör
i Wien, Rom och för tillfället i Stockholm. En lång meritlista tycker
undertecknad, men Aalto poängterar ödmjukt att den bara råkar
vara lite brokigare än hans kollegors.
Hur skiljer sig jobbet som ambassadör i Norden från att vara
ambassadör nere i Italien?
– Politiken skiljer sig mycket jämfört med här, säger Aalto med en
gång och berättar att man som ambassadör i Rom inte hade lika
mycket att göra, men att allt tog väldigt lång tid. I Stockholm är man
mera effektiv. –Skillnaderna är fascinerande, tycker Aalto. I övrigt var
Rom en underbar stad att bo i. Kulturen och livsstilen i Sverige å
andra sidan skiljer sig inte lika mycket från Finland. Aalto poängterar
att Sverige och Finland ändå inte haft samma historia de senaste
200 åren. – Man märker att det svenska folket har en större historielöshet än finländarna. Efter sin period som ambassadör i Sverige
är det småningom pensionen som hägrar. Aalto anser att Stockholm är ett bra ställe att avsluta sitt dagliga arbete på.
Att komma på ett årsfesttal var inte så svårt enligt Aalto, det finns
mycket man kan diskutera. Det knepigaste är att komma med exempel som är tidsenliga och passar till dagens ungdoms referensram.
– Böcker, musik, filmer och kända personer idag är inte desamma
som när jag själv var ung, konstaterar Aalto. Han berömmer årsfesten och säger att det verkligen var en grandios fest. Under 60-talet
var han själv aktiv i studentkårssammanhang, både i Nylands nation
och i Helsingfors universitets studentkår. Han hann både vara ordförande för studentkårens styrelse och vice ordförande för Finlands
studentkårers förbund samt inneha andra diverse poster.
Text: Linn Sandbacka
Foto:Valtteri Kantanen
HANKEITEN 01/07 35
36 HANKEITEN 01/07
KARRIÄR

»
 Karriärtips
Pia-Maria Murtomäki är karriärplanerare på Hankens karriär-och rekryteringsservice Ekonomforum. Hon delar
med sig av sina karriärtips i varje nummer av Hankeiten.
Tips för arbetsintervjun:
Vikten av förberedelse!
Du har fått en inbjudan till intervju, grattis! Oberoende om du
får arbetet eller inte är det ett positivt resultat att bli kallad till
intervju. Gå i genom denna lista och förbered dig ordentligt för
intervjun.
1. Innan du går på intervjun lönar det sig att söka fram möjligast
mycket information om företaget och branschen. Läs på nätet, sök
fram företagets årsrapport mm. När du i intervjun blir frågad vad
du vet om företaget lönar det sig att vara beredd.
2. Fundera i förväg vilka dina intressen är och vilken motivation
du har gentemot, branschen, företaget och arbetet i fråga. Fundera
även på hur du uppfyller de krav som företaget har för tjänsteinnehavaren.
3. Gå igenom i förväg vilka de viktiga poängerna är för dig att få
fram åt intervjuaren. Se till att du får detta sagt i intervjun. Vinkla
dina svar så att allt det viktiga kommer med.
4. Öva i förväg på intervjufrågor. Ekonomforum har en lista på
vanliga intervjufrågor. Be en kompis öva med dig eller öva framför
spegeln att svara på dem med just det jobbet i tankarna som du
söker.
5. Tänk på exempel du kan ge som beskriver dina styrkor, egen-
skaper och ditt sätt att jobba. Förbered dig på frågan berätta lite
om dig själv. Du kan bl.a. ta upp ditt intresse till företaget och jobbet,
vilken din nuvarande situation är och vilka tankar du har om den
framtida karriären.
6. Fundera ut i förväg vad du vill fråga företaget. En lyckad intervju
är som en diskussion två vuxna emellan. Du kan bra fråga preciserande frågor när intervjuaren berättar om företaget, avbryt dock
inte intervjuaren och lyssna noggrant på det hon/han berättar.
Se till att du har några frågor förberedda när intervjuaren frågar dig
om du har några frågor: Sker arbetet i team/självständigt? Hur mäts
mitt arbetsresultat? Vad har företaget för planer för framtiden? etc.
7. Förbered det material du tar med dig. Ta i förväg kopior på
arbetsintyg, studieutdrag etc. och sätt dem snyggt i en plastficka
som du kan ge åt intervjuaren. Detta visar att du är organiserad och
förberedd samt mån om att ge ett bra intryck.
8. Du kan även beställa en tid för en provintervju på Ekonomforum.
9. Fundera i förväg hur du klär dig! En stor del av företagets rekry-
teringsbeslut baserar sig på första intrycket av arbetssökande. Förutom det du säger i intervjun påverkar även dina miner, gester
samt din klädsel på hurdan uppfattning intervjuaren bildar sig av
dig. Kostym/promenaddräkt är alltid ett propert klädesval för en
intervju. Klä dig snäppet snyggare än hur du skulle klä dig på din
första arbetsdag. Framför allt se till att dina kläder är rena, hela och
strukna.
10. Fundera i förväg hur du tar dig till intervjun. Det kan även
vara bra att ha en alternativ rutt så att du försäkrar dig om att du
kommer i tid till intervjun!
När du gjort dessa förberedelser inför intervjun kan du vara lugn
och koncentrera dig på att lysa. Lite nervositet hänger dock alltid
ihop med intervjuer, det får dig att kämpa mera. Lycka till!
HANKEITEN 01/07 37
»
 Jobbakuten
KARRIÄR
Vi hjälper dig med dina jobb- och karriärfunderingar!
Vad tycker SEFE?
SEFE
De flesta hankeiter känner till SEFEs medlemstjänster och -förmåner, så som jurist- och
arbetsförmedlingstjänsterna, lönerekommendationerna, tidningsförmånerna och IAETkassan. Det som dock är ofta är mindre bekant är var SEFE, som talar för ekonomerna på
ett nationellt plan, står i politiska och intressebevakningsfrågor. Detta trots att SEFEs främsta
uppgift ju är att bevaka ekonomernas intressen. Så här i valtider kan det dessutom vara
extra intressant att lyfta fram några av ekonomförbundets åsikter och mål för det kommande regeringsprogrammet.
Samhällspolitik
Ekonomförbundets samhällspolitiska mål är ett uppmuntrande och företagsamt samhälle.
Det är en fördel för hela samhället att kunnighet, ansvarstagande och företagsamhet belönas mer än vad är fallet idag och att näringslivet har konkurrenskraftiga verksamhetsförutsättningar.
Kunnighet är viktigt för att upprätthålla konkurrenskraften. Finland bör satsa på kunnighet.
Förbättrade verksamhetsvillkor för företagsamhet tryggar en jämlik utveckling av samhället.
Export av sakkunnigtjänster samt en högre raffineringsgrad i gemen är metoder som även
i framtiden utvecklar sysselsättningen i Finland.
Finland bör dra nytta av de möjligheter globaliseringen fört med sig att skapa arbetsplatser
och företagsverksamhet. Finland får inte vara en nettoexportör av expertis, tvärtom bör
landet genom aktiv immigrationspolitik locka till sig högt skolade från olika branscher.
Beskattning av löntagare
Finland har valt till sin framgångsstrategi kunskap på hög nivå.
Med tanke på att strategin skall lyckas är det viktigt att skapa ett sådant samhälle som
uppmuntrar till utbildning och arbete i Finland. Den som innehar kunskap bör dra mer
nytta av sina resultat än vad är fallet idag, annars är inte impulserna som lockar till utbildning
tillräckliga.
Kunskap och inte billig arbetskraft, är det som gör att Finland klarar sig i den internationella
konkurrensen. Det är orsaken till att beskattningen av de högt utbildade bör lättas. För Finlands del pågår den mest kritiska konkurrensen av beskattningen av lönerna på inkomstnivåerna där inkomsterna överstiger medellönen. Pressen på att harmonisera skattegraderna
på europeisk nivå ökar.
På EU-nivå är Finland rätt konkurrenskraftigt i fråga om företags- och kapitalbeskattning,
men inte då det gäller personbeskattning. Finland bör välja en tydlig linje för en allmän sänkning av inkomstbeskattningen och lindring av progressiviteten.
Mål för regeringsprogrammet:
• Skattebesluten stöder efterfrågan på privata tjänster och sysselsättning samt även
arbetsplatser med låg produktivitet
• Beskattningen av löntagare närmar sig på alla inkomstnivåer medelnivån inom EU
• Den översta gränsen i statens inkomstskatteskala slopas
• Kommunalskattens progressivitet slopas
• Växande företagsamhet och affärskunnande skall gynnas
• Högre inkomstgränser för studiestödet
• Ökad ekonomisk autonomi för universiteten
• Omstrukturering av den kommunala servicen
Dessa linjedragningar är hämtade ur SEFEs utåtanden och linjedragningar som finns till
påseende i sin helhet på www.sefe.fi. Ha en skön vårvinter!
Hälsningar
Niclas Hanstén
SEFE-kontaktperson
niclas.hansten@sefe.fi, 050-3601446
PS. Min tid som SEFE-kontaktperson tar slut vid slutet av denna vår. Om du är intresserad
av att bli följande kontaktperson, se annonsen i denna tidning och/eller kontakta mig.
38 HANKEITEN 01/07
Niclas Hanstén
Niclas är SEFE-kontaktperson vid Hanken
i Helsingfors och fungerar som din länk
till SEFE, Finlands
Ekonomförbund.
Hans uppgift är att
informera dig om
SEFE:s tjänster och
förmåner samt aktuella saker gällande
arbetslivet.
tfn: 050 3601446
e-post:
niclas.
hansten@sefe.fi
Heidi Reunanen
Heidi är SEFE-kontaktperson i Vasa.
e-post: heidi.reunanen@sefe.fi
EKONOMFORUM
Helsingfors
Hanken, tredje våningen, mottagning 10-15
Pia-Maria Murtomäki
karriärplanerare
tfn: 09-43133539
e-post: pia-maria.murtomaki@hanken.fi
Pia-Maria hjälper dig med allt som har med
jobbsökande och karriär att göra. Behöver
du hjälp med arbetsansökningar, cv eller vill
diskutera karriärplaner i största allmänhet
är det bara att kontakta Pia-Maria!
Mira Tverin
rekryteringsassistent
tfn: 09-43133541
e-post:
tverin@hanken.fi
Mira sköter om
arbetsplatsannonser
och Ekonomforums
cv-databas.
Hon
svarar också på allmänna frågor om cv
och ansökan.
Vasa
Hanken, första våningen, mottagning 9-15
Ann-Christine
Hemming
karriärplanerare
tfn: 06-3533 731
e-post: ann-christine.
hemming@hanken.fi
Ann-Christine hjälper Vasastuderande
med karriärfrågor.
TA DIN
PLATS
I
MÄSTARLAGET
Finlands Ekonomförbund - SEFE rf är ekonomernas och ekonomie studerandenas gemensamma service- och intresseorganisation.
Nu söker vi en
KONTAKTPERSON
för att representera och marknadsföra SEFE på Hanken i
Helsingfors.
Dina arbetsuppgifter är bl.a. att planera och genomföra
SEFEs kommunikation och evenemang för hankeiterna.
Arbetet utförs i nära samarbete med SEFEs studerandeombud, SHS och Ekonomföreningen Niord rf. Arbetet börjar i
augusti 2007.
Vi erbjuder:
�
�
�
�
�
självständigt och utmanande arbete på din studieort
exibel arbetstid (ca 50 h/mån, 10 mån/år)
anställning på viss tid (1,5 - 3 år) enligt dina önskemål
bärbar dator, mobiltelefon och internetanslutning vid
behov
fast lön + tillägg, totalt ca 560 €/mån
Vi förväntar att du:
�
�
�
�
�
�
kan uppträda inför publik och har samarbetsförmåga
är kreativ och initiativrik
arbetar målmedvetet
har goda muntliga och skriftliga kunskaper både i
svenska och nska
har god kännedom om studerandeverksamheten på
Hanken
är närvaroanmäld studerande och medlem i SHS
För mer info kontakta studerandeombudet Maria Saarikoski, tfn. 040 519 1302, eller nuvarande kontaktpersonen
Niclas Hanstén tfn. 050 360 1446, fornamn.efternamn@
sefe..
Skicka din ansökan och din CV senast 23.3.2007,
maria.saarikoski@sefe..
Aktivt tillsammans
VARNING!
Att vara
reporter på
Hankeiten
kan
framkalla
oväntat
välmående
som skapar
starkt
beroende.
Vill du ändå bli en i vårt glada gäng
och skriva spännande reportage, göra
intressanta intervjuer eller på annat sätt
bidra till Hankeitens redaktionella innehåll, kan du kontakta chefredaktör Pia
Tennilä på chefred@shs.fi
HANKEITEN 01/07 39
ShsWeb
www.shsweb.fi
Driven by the future
Pine is an excellent material for producing high-quality fine paper, publication paper,
packaging board, and wood products. Our success in these areas is based on constant
innovation, a highly efficient value chain, and a deep understanding of our customers’
business. Join us in our journey into the future!
www.storaenso.com
40 HANKEITEN 01/07