magisterprogram
Hankeiten 03/2007 Svenska Handelshögskolans Studentkår MAGISTERPROGRAM HÅLLBAR UTVECKLING UNDERSTÖDSFÖRENING L L Å EH N IN » INTRO 3 4 5 » HANKEIT 6 11 » Hankendagen 2007 I djungeln av magisterprogram KÅREN 14 15 » Ledaren Ordförande har ordet Gallup HankGolfs mästerskap Kårens understödsförening presenterar sig KARRIÄR 18 21 22 Johanna Brotherus, miljömedveten ekonom Ekonomforum SEFE:s sida Kårföretag 2007: 2 HANKEITEN 03/07 Hankeiten 03/2007 s.6 Livlig debatt på Hankendagen INTRO » Ledaren Klokast är den som vet vad han inte vet Vi som jobbar med journalistiskt arbete känner nästan ständigt ett behov av att motarbeta ovetskap. Därför har redaktionen i det här numret valt att behandla ämnen som vi vågar påstå att är för en stor del av Hankeiterna obekanta. I det här numret får vi därför bland annat läsa om vår studentkårs understödsförening SHSU och dess verksamhet i en intervju med SHSU:s ordförande Paul Taimitarha. Dessutom ingår en presentation av de separata magisterprogrammen som Hanken erbjuder, och som för många Hankeiter åtminstone enligt en snabbgallup i lunchbordet varit hittills tämligen okända. Rubrikens text är en av mina favoritvisdomar, levererad av gamle Sokrates, och är enligt min åsikt en ganska sann en: Den som är medveten om var luckorna i den egna bildningen befinner sig kommer aldrig att behöva framstå som en idiot pga. det. Redaktionsarbetet för hösten har alltså småningom kommit igång och speciellt vi äldre i redaktionen gläds åt det nya blodet och de nya krafterna som anslutit sig truppen. Resultatet av en debut får vi redan ta del av i det här numret i form av ett referat av alumnievenemanget Hankendagen (bläddra fram till s.10!) och resten av de nya fräscha talangerna gör sin entré i tryckformat senare på året. En stor händelse på Hanken i höst var åter ovannämnda alumnievenemanget Hankendagen som tyvärr ganska få studeranden får chans att delta i. Förutom referatet av dagen träffade Hankeiten Johanna Brotherus för en intervju om hennes syn på företagsansvar som vi kan läsa på s.18. För min del vill jag dessutom uttrycka mitt nöje över att vår läsarskara vuxit betydligt i och med att kårens understödsförenings medlemmar fr.o.m. detta nummer kommer att få ett exemplar av Hankeiten hemburet. Hjärtligt välkomna tillbaka som läsare för tidningen! Ha en skön fortsättning på hösten! CHEFREDAKTÖR Pia Tennilä chefred@shs.fi 040 756 1316 REPORTRAR Lauri Peltonen Linn Sandbacka FOTOGRAFER Erika Hyttilä Hannu Sääskilahti LAYOUT Max Edin Maria Sandberg ÖVRIGA MEDVERKARE Casper Almqvist Paula Majuri Bettina Mandelin Astrid Mangs ANSVARIG UTGIVARE Svenska Handelshögskolans Studentkår Sanduddsgatan 7 A II vån. 00100 Helsingfors UPPLAGA 2 200 TRYCKERI IB Bokhandel Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material. Pia Tennilä Cferedaktör Nya förmågor Lauri Peltonen Lauri är 21 år gammal och studerar andra året på Hanken. Han studerar också, om än sporadiskt, historia på Uni. Han gillar att resa vida omkring i gott sällskap, och spela riktigt utmattande badmintonmatcher. Han ser också gärna på House M.D. HANKEITEN 03/07 3 » INTRO Ordförande har ordet Det bubblar under ytan Hösten är på alla sätt en spännande tid. Med laddade batterier kommer alla tillbaka till skolan, efter en kanske inte alltid fullt så avslappnande chillig sommar, men från en annan miljö och med nya krafter. På hösten känns också studentkåren varje år annorlunda och det främst p.g.a. alla nya entusiastiska medlemmar vi fått. Det finns en oändlig mängd rapporter, uttalanden och strukturella reformer som bidrar till den aktuella diskussionen och det arbete som görs som bäst. Personligen upplever jag att för tillfället bubblar det våldsamt under ytan men att det bara är en tidsfråga innan den riktigt stora debatten brakar loss. Framförallt kommer också Hanken att involveras allt mer aktivt i de diskussioner som förs. Det finns en tendens i vårt land att uppleva svenskspråkiga oöverkomligt svåra, inte bara svåra att kommunicera med utan även svåra att tala om. I flesta fall är det riktigt skönt att sköta sig själv men ibland måste vi också inse att rationella lösningarna inte bara kan uppfinnas i vår egen ankdamm. Hittills har strukturreformer på finskt håll diskuterats inom olika kretsar. Den diskussion vi står inför är endast i startgroparna. Kari Neilimo gjorde ett tappert försök att också omfatta den svenskspråkiga ekonomutbildningen i sin rapport om den ekonomisk-merkantila utbildningens framtid inom högskoleväsendet i Finland. Det förvånar mig tyvärr inte det minsta att rapportens resultat väckte aggressioner på flera håll i Svenskfinland. Kan man verkligen skjuta ner de åsikter en 4 HANKEITEN 03/07 man anlitad av ministeriet presenterar i en rapport han blivit ombedd att göra p.g.a. att hans modersmål är fel? Jag vägrar tro att våra svenskspråkiga skolors existens i dagens läge endast motiveras med vår språkliga särställning. Jag är mer än övertygad om att vi har nationellt och internationellt konkurrenskraftiga utbildnings enheter vilkas framgång i dag inte baserar sig på en språklig minoritetsförmån, jag vet att Hanken är en sådan. Finns det överhuvudtaget någon som helst en poäng att spara på skolor eller utbildningar vars existens inte kan motiveras genom att de är viktiga för mångfalden eller genom kvalitativt resultat. Studentkortet Lyyra lanserades med en kampanj synlig i gatubilden nationellt.Temat för kampanjen var saker man borde göra förrän man studerat färdigt. Invid Nya Studenthuset på en reklampelare fanns en Lyyra reklam med ett modigt ställningstagande som verkligen börjar överensstämma med verkligheten. Översatt stod det i bildtexten som representerade följande sak man borde verkställa innan man utexamineras; Delta i diskussion om innovationsuniversitet. Förhoppningsvis ligger jag inte i riskzonen för att gå ett likadant öde till mötes genom att vara med och diskutera den finlandssvenska högskoleutbildningens framtid. På bilden fanns en studerande med blåtira. Carla Westersund Studentkårens styrelseordförande » INTRO GALLUP: Har du hört om de olika magisterprogrammen på Hanken? Text: Pia Tennilä, Foto: Hannu Sääskilahti Susanna Kiiskinen, 2.a årets studerande, Helsingfors, Finansiell Ekonomi Jo, men jag har ingen aning om vad det handlar om. Jag kunde nog kanske söka till ett. Just nu tar jag ett år i taget. Casimir Tuomi, n:te årets studerande, Helsingfors, Marknadsföring Har nog hört i stort sett vad det handlar om, jag har gått en kurs som var gemensam med studerandena i magisterprogrammet. Jag ser egentligen inte fördelen med programmet, det består av samma kurser som andra också kan välja. Fast kurserna brukar bli så fulla att vanliga studerande inte ryms med. Man måste anmäla sig redan på sommaren till kurserna och det blir svårt för andra studeranden. Jonathan Aalto, 3:e årets studerande,Vasa, finansiell ekonomi Ja, jag hart hört om dem. I Vasa har vi åtminstone programmen Computational finance och Strategisk marknadsföringsledning. Jag skulle bra kunna tänka mig att söka till ett av dem ifall jag skulle vilja specialisera mig inom ett område. Jag tror det finns helt tillräckligt av utbud på program, det möter efterfrågan så att säga. Nina Calonius, 3.e årets studerande, Helsingfors, Marknadsföring Jag har hört om dem, en kompis ska söka till ett av Hankens program hit efter sin tradenomexamen. Jag har själv också på allvar funderat att söka in, kanske till marknadsföringens magisterprogram. Maximilian Långstedt, 1:a årets studerande, Helsingfors Jo, jag har hört om dem. De flesta huvudämnen har väl ett program. Jag kunde nog tänka mig att söka till ett, men jag har inte hittat något speciellt ännu. Maria Nyberg, 2:a årets studerande, Helsingfors, Marknadsföring Jag har hört att de finns men är inte så bekant med dem. Jag kunde nog kunna tänka mig att studera inom ett sådant program, man kanske inte behöver fundera så mycket själv på att planera sitt schema då. Säkert bra för lata människor. HANKEITEN 03/07 5 » HANKEIT Hankendagen 2007 – en grönskiftad alumndag För de flesta av oss är varje dag en hankendag, men så är det inte för alumner. För att råda bot på detta ordnar alumnrådet i samråd med högskolan en seminarie- och societetsdag första fredagen i oktober vartannat år i Helsingfors och vartannat i Vasa. I år var tredje gången evenemanget ordnades. 6 HANKEITEN 03/07 » HANKEIT Hanken var ovanligt grön fredagen den 5 oktober; inte grön med tanke på kunskapsnivån – den var skyhög för omväxlingens skull – utan temamässigt. Dagen var Hankendagen: ”en hel dag för kunskap och nätverk” alumner emellan, och det huvudsakliga temat var hållbar utveckling. Vi på Hankeiten bevakade paneldebatten, kikade in på ett par vetenskapssmedjor och intervjuade en av föreläsarna. Dagen påbörjades med hälsningsord av Sixten Nyman,VD på KPMG, och ett inledningsanförande av Jorma Halonen, vice VD och ställföreträdande koncernchef på Volvo group. Halonen målade upp vilka utmaningar framtiden har i beredskap för oss och vilka hårda tider vi står inför (våra äldre generationer måtte betrakta oss som mesar). Hans perspektiv var i mångt och mycket den av bilindustrin, men analysen inbegrep även flera samhällsrelaterade fenomen och globala utvecklingsmönster. För Finlands del var hans råd som följande: ”Åk hem och skaffa mera barn”, till vilket konferencier Lotta Backlund menade att alla tillika skall släcka lampan. Summa summarum var det ett analytiskt och välbegrundat föredrag, som man även i den påföljande debatten träget hänvisade till. Efter en översikt över Hankens alumntjänster och tillbörlig kaffepaus var det dags för dagens glansnummer, nämligen paneldebatten. Debattens tema var ”Hållbar utveckling - hot eller möjlighet för affärslivet”. Debattens deltagare var: Riksdagsledamot Heidi Hautala, Riksdagen Verkställande direktör och koncernchef, Ole Johansson, Wärtsilä Oyj Abp Verkställande direktör Mikael Lilius, Fortum Oyj Abp Professor Karl-Erik Sveiby, Hanken Som moderator fungerade ekonomijournalist Björn Sundell, Hufvudstadsbladet. Grön ivran och ekonomisk utilitarism Vid uppmaning att presentera sina personliga syner på temat var riksdagsledamot Hautala, i särpräglad grön anda, av åsikten att man i första hand borde anpassa ekonomier till ekologiska begränsningar. Professor Sveiby, inspirerad av aboriginers asketiska livsstil, ansåg att man bör utgå från samhällens villkor. Bergsråd Johanssons ståndpunkt var att man bör driva lönsam ekonomisk verksamhet för att frambringa resurser för utveckling av teknologier för att lösa pro- HANKEITEN 03/07 7 » HANKEIT blemen. VD Lilius betonade klimatförändringen som utmaning och affärsmöjlighet och vände sig fromt till indianvisdomar: ”Indianstammens äldre råd hade som princip att man inte fick fatta beslut som negativt kunde påverka sju generationer fram i tiden.” Utgångspunkterna till att bemöta utmaningarna var, som moderator Sundell insiktsfullt anmärkte, i skarp kontrast. Paneldeltagarna ville dock, den ena efter den andra, spela ned de uppenbara motsättningarna och plikttroget betona möjligheterna till sam- He i di Ha uta la Beträffande individers offervilja å miljöns vägnar förkunnade Heidi Hautala om den enskildes ansvar och påstod, kanske något högmodigt, att hennes egna tankesätt idag präglar samhället allt mera. Dock jämrade hon sig över politikers tröghet och institutioners felaktiga struktur för att bemöta de utmaningar som idag är allra mest akuta. Lilius insikt var att lagstiftare borde bistå med kraftigare incitament för att 8 HANKEITEN 03/07 Sveiby kom med en inspirerande inblick då han drog in historisk kontinuitet och poängterade att rovdrift och socialt stratifierat överflöd typiskt varit järtecken för civilisationers under gång. Uttalet: ”Ledarna i de [försvunna] samhällena levde allt flottare och flottare ju närmare katastrofen det kom”, bemöttes av stor munterhet bland åskådarna, som antagligen kände sig rätt träffade av parallellen. Sundell ställde frågan om debattörerna ser s.k. ”quantum leaps” dvs. hopp över besvärliga stadier i utvecklingen, som trovärdiga lösningar för utvecklingsländer i framtiden. Hautala ansåg,något förbi frågan, att vi i de rika länderna måste leda med vårt exempel för att få till stånd ett globalt regelverk för utsläpp av alla de slag. Lilius, med insyn i energiförsörjningen, ansåg att dylika efterlysta teknologiska hopp inte på kort sikt är förestående för energibranschen, och att ett globalt regelverk är nödvändigt. Han passade även på att hylla kärnkraftens meriter, då Johansson instämde att endast små förbättringar är att vänta. Sveiby utgick från den enskilda individen och hänvisade till, den vid debattidpunkten inte ännu utnämnda Nobelprismottagaren, Al Gore i att man bör se den obekväma sanningen i vitögat och agera. K a rl- E r ik S ve i by arbete. Lilius kommenterade: ”Vi behöver en växelverkan mellan lagstiftare, mellan den upplysta individen […], den akademiska världen […], och vi i näringslivet.” Sveiby talade vidare varmt, i nitiskt svensk samstämmighetsanda, om hur samhällets olika aktörer tillsammans är basen till en förändring. frambringa mera miljövänliga preferenser bland konsumenter. Han passade även på att ivrigt beskylla ungdomen för lättvindighet angående temat: ”Vem har de snabbaste bilarna, de största lägenheterna, den mesta elektroniken, och vem flyger mest omkring i världen idag – det är ungdomarna, inte vi.” Johansson framhävde Finlands något utsatta läge i logistiskt avseende som periferisk stat och inskränkte följaktligen om vi på ett ekonomiskt hållbart sätt kan t.ex. sänka på svavelhalten i bränsle i transporter på Östersjön. Finland – föregångare eller eftersläntrare? O le Jo h anss on Ekonomiejournalist Sundell hänvisade vid sin inledning till en global jämförelse där Finland var på 36 plats beträffande förmåga att uppnå klimatmål. Sverige var på första plats och Danmark på tredje. Han återkom till tematiken senare för att dryfta kring hur regelverk inverkar på ekonomiers innovationsförmåga. I sammanhanget passade han också på att hänvisa till den för var hankeit bekante Michael Porter som i sin bok ”Competitive Advantage of Nations” skrev om ”selective disadvantage that leads to innovation”. I ljuset av detta ansåg Lilius att miljölagstiftning bör vara realistiskt: ”Man får inte sätta lagstiftning där som [det] ser bra ut i en konferens någonstans ute i världen.” Johansson lade tyngd vid att Finlands miljölagstiftning med avseende på Finlands teknologidominerade näringsstruktur inte har stor betydelse, eftersom de finländska företagen primärt exporterar teknologi till utlandet. Följaktligen menade han att det viktiga är att skapa ett gynnsamt näringslivsklimat för att skapa globalt avsevärd miljövänlig teknologi. Hautala verkade, om än politikeraktigt kryptiskt, i mångt och mycket instämma med Johanssons ställningstagande. Sveiby var likaså inne på samma linje, men framhävde i stället EU:s meriter som social innovation och fördelaktiga inverkan med konvergerande miljöstandarder. Att staten, i enlighet med svenska statens energibeskattning, skulle transferera medel till företag för utveckling av miljövänlig teknologi var en angenäm tanke bland deltagarna. Dock inskränkte Lilius klipskt att Sverige för tillfället just i själva verket beskattar utsläppsfria produktionsformer. Johansson, som vid det här laget började lossa sin tungas band, passade på att hacka ned på den offentliga sektorns stöd för forskning och utveckling, som ligger under både EU- och OECD-medeltalen. Hautala skyllde det hela på vad hon uppfattar som ett konservativt finansministerium, men var ändå angelägen om att hylla regeringskamraterna Katainens och Vanhanens tal om nya styrmedel. Hon efterlyste vidare ”en liten revolution” på finansministeriet, som publiken och hon själv hade roligt åt. Sveiby efterlyste däremot krävande och miljömedvetna kunder: företag och enskilda » HANKEIT Programmet 9.00 Öppning av Hankendagen Alumnrådets ordförande Sixten Nyman, verkställande direktör, KPMG Oy Ab 9.15 Att vara en del av en hållbar framtid Vice verkställande direktör och ställföreträdande koncernchef Jorma Halonen, Volvo Group 10.00 Hanken - din partner Marknadsförings- och kommunikationschef Nina Olin, Hanken, direktör Christina Dahlblom, Hanken & IFL, MBA-direktör Patrick Furu, Hanken 11.00 Paneldebatt: Hållbar utveckling - hot eller möjlighet för affärslivet Moderator: ekonomijournalist Björn Sundell, Hufvudstadsbladet Riksdagsledamot Heidi Hautala, Riksdagen Verkställande direktör och koncernchef, Ole Johansson, Wärtsilä Oyj Abp Verkställande direktör Mikael Lilius, Fortum Oyj Abp Professor Karl-Erik Sveiby, Hanken 12.00 Lunch - Auditorium Maximum 13.00 Vetenskapssmedjor I Nya trender inom kapitalförvaltning - hot och möjligheter Professor Anders Löflund, Hanken Styrelseordförande Anders Ekholm, Eufex Female leadership Forskare Minna Hiillos, Hanken HR direktör Johanna Saarinen, Microsoft Moderator: professor Jeff Hearn, Hanken Familjeföretag och skattereform Professor emeritus Edward Andersson, Helsingfors universitet Moderator: professor Matti Kukkonen, Hanken Alla tiders Stockmann – 1900-talets tidningsannonser Professor Marika Tandefelt, Hanken Doktorand Tomas Lehecka, Helsingfors universitet Egenföretagare Marina Ljungqvist, Marketing Service Moderator: doktorand Maria Suokannas, Hanken Corporate and Social Responsibility Workshop: The future role of business - accountable, responsible or profitable? Doktorand Nikodemus Solitander, Hanken Corporate Responsibility Coordinator Johanna Brotherus, Metso Miljöchef Johan Ljungberg, Nordiska Investeringsbanken Moderator: överassistent Gyöngyi Kovács, Hanken 15.00 Vetenskapssmedjor II Ledningsgruppens och styrelsens sammansättning i växande företag Doktorand Henrik Tötterman, Hanken Verkställande direktör Carl-Magnus Westermarck, Mercuri Urval Verkställande direktör Tom Palmberg, CVBoard Moderator: professor Martin Lindell, Hanken Influencing the business relationship in order to strengthen or weaken it Forskare Robert Wendelin, Hanken Styrelseordförande Robert G. Lindberg, Ab Ekström Oy Moderator: doktorand Pekka Helle, Hanken Konkurrensen och konkurrenspolitikens utmaningar i framtidens Europa Professor Rune Stenbacka, Hanken Överdirektör Juhani Jokinen, Konkurrensverket Direktör Petri Kuoppamäki, Nokia Moderator: forskningsdirektör Rita Asplund, Näringslivets Forskningsinstitut (ETLA) The changing role of the controller Professor Anders Tallberg, Hanken Professor James T. Mackey, California State University Sacramento 16.30 Avslutning av Hankendagen med cocktails i foajén 19.00 Middag med dans på Restaurang Börs Efterfest på Casa med början klockan 00.00 HANKEITEN 03/07 9 » HANKEIT individer, vilket både Lilius, Johansson och Hautala fromt nog höll med om. Den Gröna Vågen Sundell anmärkte tidsenligt att vi för tillfället lever i en tid av miljöhype och ställde frågan om det hela är övergående, alltså om Al Gore är in idag och ut imorgon. Johansson ifrågasatte fenomenets kortvarighet och reflekterade kring hur miljöteknik allt mer är inbäddat i annan teknologi och hur effektivitet och verkningsgrader nu betraktas på ett helt annat sätt än tidigare. Lilius ville sig se hur medel allt mer kanaliseras till s.k. ”clean tech” (miljövänliga energilösningar); bara för att till publikens stora förtjusning bli nedslagen av Sundells sinne för statistik då denne poängterade att bara 0,5 % av de totala investeringarna i aktiekapital i Sverige investerades i ”clean tech”. Hautala vältrade sig åter i samhällets gröna dilemma och uppmanade företagsledarna att ”sätta tryck” på ovilliga politiker och ”hålla med”, till vilket Lilius utbrast: ”Vilketdera vill du att vi ska göra: sätta tryck eller hålla med?” Publiken, överväldigade av glädje, jublade. Jublet var dock kortlivat, då Sveiby med sin monotona stämma åter allvarsamt talade om aboriginernas livssyn: ”keep all alive”, och givna roll i samhället. Detta relaterade han till vår roll som konsumenter och ansvarsbärande individer. Avslutningsvis berättade Hautala, i sin särpräglat pigga stil, en anekdot om hur hon i sin närbutik kämpat mot lockelsen av billiga rödbetor och köpt dyra, ekologiska rödbetor iställ e t . Johansson betonade betydelsen av små steg och hur finska skogsindustrins utveckling från det skamfläckade 60-talet är ett positivt järtecken. Lilius, som den stora lyriker han är, fortsatte på Jorma Halonens uppmaning om att släcka lampan och skaffa barn och föreslog att alla tillika skall se till att stänga av alla stand-by knappar på all sin elektronik, eftersom de motsvarar kapaciteten av fem kärnkraftverk i hela Europa. Sundells avslutande lånade ord var så rörande och europeiskt sinnade att jag återger de här: ”Västerlandets styrka är i frågan att ständigt ifrågasätta sin egen existens och sina framgångar. Styrkan i västerlandet ligger i en kontinuerlig självkritik och en ständig jakt efter nya förbättringar och nya sanningar.” jö rn Sun d e ll Text: Lauri Peltonen Foto: Erika Hyttilä B 10 HANKEITEN 03/07 M ikae l iu L il s » HANKEIT I djungeln av magisterprogram HANKEITEN 03/07 11 » HANKEIT Enligt Sandra Eriksson, planerare på Studiebyrån, är det svårt att säga varför programmen plötsligt blivit så populära. En orsak kunde kanske vara att programmen har ett gott rykte. En annan orsak är att man satsat på marknadsföringen av programmen, vilket man även i fortsättningen kommer att göra. En tredje naturlig förklaring är antalet magisterprogram ökat och att antalet sökande i och med detta ökat. Även om Hanken gått in för marknadsföring av magisterprogrammen är programmen i sig inget nytt. - Utveckling av de engelskspråkiga magisterprogrammen började utvecklas redan i slutet av 1990-talet, säger Sandra Eriksson. År 2005 fanns det fyra magisterprogram och år 2006 sex magisterprogram. Hanken har numera 8 engelskspråkiga magisterprogram, två svenskspråkiga i Vasa, plus möjlighet att studera nationalekonomi på engelska. Krav för att kunna ansöka Kraven för att kunna söka till ett magisterprogram är att man har avlagt lägre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen eller motsvarande examen utomlands. Detta betyder alltså att man skall ha 180 studiepoäng avklarade. Minst 60 av de 180 studiepoängen skall vara inom ekonomiska vetenskaper, varav 30 studiepoäng skall vara inom det ämne magisterprogrammet är. Det är med andra ord inte nödvändigt att ha en examen inom ekonomi, bara man läst de 60 studiepoäng som krävs. – Trots det har de flesta sökanden nog läst ekonomi, konstaterar Sandra Eriksson. Studerar man redan vid Hanken och vill gå ett separat magisterprogram måste man söka skilt till dessa program. Studerar man enligt examensstadgan från 1995 måste man ta ut sina kandidatpapper för att kunna söka. Detta gör det kanske något lättare för den som studerar enligt examensstadga 2005, som oberoende först måste ta kandidatexamen. Vad är då skillnaden mellan att gå ett separat magisterprogram och att studera på ”vanlig” magisternivå? Inga andra skillnader än språket, menar Sandra Eriksson. Titeln man får är den samma, ekonomie magister. Att de separata magisterprogrammen attraherar den ”vanliga” Hankeiten kan bero just på språket, tror Sandra Eriksson. Ifall man till exempel vill jobba internationellt är det alltid en fördel att ha studerat på engelska. De separata programmen erbjuder även vissa helheter som inte annars erbjuds på 12 HANKEITEN 03/07 högskolan. Dock är vissa av de separata kurserna sådana som vilken magisterstuderande som helst kan ta. I övrigt har de separata magisterprogrammen helt samma struktur som de vanliga studierna på magisternivå, och har därför inte i första hand marknadsförts för sådana som redan studerar på Hanken. Att Hanken valt att satsa på många engelskspråkiga magisterprogram är främst för att locka utländska studeranden. – Även många finskspråkiga har visat intresse för magisterprogrammen och att studera på Hanken, säger Sandra Eriksson. Generellt antar högskolan ca femton till tjugo studerande per program per år. Till de svenskspråkiga magisterprogrammen antas ca tio studerande per år. Antalet som antas fastställs av högskolans styrelse och varierar något från år till år. Konkurrensen hård Att studera enligt ett separat magisterprogram är något striktare än annars. Man kan till exempel inte byta program, utan man söker till ett visst program och studerar enligt det programmet om man blir antagen. Vill man av någon anledning byta program blir man tvungen att söka på nytt. Detta för att konkurrensen mellan de olika programmen är hård. Dessutom är programmen så pass olika varandra att det inte är möjligt att hoppa mellan dem. Sandra Eriksson berättar att programmet Master’s degree programme in international management har varit speciellt populärt i år. Hanken kommer även nästa år att gå in för 8 + 1 magisterprogram. De 8 programmen är de engelskspråkiga magisterprogrammen. Med +1 avses magisterstudier i nationalekonomi på engelska. För att söka direkt till denna studiehelhet måste man gå tillväga på samma sätt som när man söker till de övriga programmen, skillnaden är att det inte finns något separat magisterprogram, utan alla som studerar nationalekonomi på magisternivå går de samma kurserna. Linn Sandbacka » HANKEIT År 2007 hade Hanken rekordmånga sökanden till sina magisterprogram. 772 sökanden från 56 olika länder var intresserade av de engelskspråkiga magisterprogrammen, varav 137 blev antagna. Med andra ord var intresset i år dubbelt så stort som år 2006, då antalet sökande var just under 400. 8 + 1 engelskspråkiga och 2 svenskspråkiga magisterprogram Helsingfors Vasa Master’s degree programme in advanced financial theory Master’s degree programme in corporate governance Master’s degree programme in marketing Master’s degree programme in real estate investment and finance Ordnas i samarbete med TKK Master’s degree programme in intellectual property law Master’s degree programme in international management Direkt antagning till studier i nationalekonomi på magisternivå (engelska) Master’s degree programme in computational finance Master’s degree programme in strategic entrepreneurship Består av ett nordiskt studieprogram, där den första terminen avklaras vid Handelshögskolan vid Umeå Universitet, den andra terminen vid Hanken i Vasa, den tredje terminen vid Syddansk universitetet i Kolding, Danmark och den fjärde och sista terminen vid sitt hemuniversitet (Hanken). Magisterutbildning i strategisk marknadsföringsledning Magisterutbildning I redovisning och affärsjuridik Mera information om magisterprogrammen finns i studiehandboken samt på skolans hemsidor www.hanken.fi HANKEITEN 03/07 13 » KÅREN HankGolfs Mästerskap 14.9.2007 Årets mästerskap, som spelades på Kurk Golf, lockade ett fyrtiotal ivriga hankeiter på plats. Spelarna hälsades välkomna av OlliPekka Nissinen, vd för Kurk Golf, och Riku Aaltonen, representant för Mumm. Enligt tradition bjöd Mumm Champagne alla spelare på ett glas pärlande champagne. Sedan körde årets roligaste tävling igång. Vädret var än en gång på vår sida och hankeiterna fick spela i solsken. Caius Collin som vann mästerskapet ifjol och år 2004 var förhandsfavorit, men i år gick segern, för första gången i HankGolfs historia, åt en damspelare. Kristiina Lehto, som spelade rundan på fina 79 slag vann, även poängbogey serien för damer. Som god tvåa i scratch serien kom Mathias Bussman med 83 slag och på tredje plats Caius Collin med 85 slag. I poängbogey serien som spelades med ¾ hcp, togs segern av Mikael Blomqvist med 31 poäng och på andra plats kom HankGolfs före detta ordförande, Robin Seege. På en tredje plats placerade sig Mathias Bussman. I damernas poängbogey placerade sig Annika Syrjänen med 26 poäng på andra plats och Katariina Ahtela med 25 poäng på tredje plats. Sedan hade vi också några tävlingar där vinnarna, förutom äran, blev tilldelade fina priser. Srixon Longest Drive-tävlingen besegrades av Caius Collin med en helt suverän drive, medan Mumm Closest To Pin-tävlingen vanns av Erik ”Ega” Malmström med ett avstånd på 5,49 m från flaggan. Wille Järvelä som var klädd i kilt på äkta skotskt vis vann The Shirt Factory priset för bästa klädsel. Efter bastu och prisutdelning styrde bussen tillbaka mot Helsingfors. Å HankGolfs vägnar vill jag tacka våra sponsorer Giorgio Armani Parfumes, Mumm Champagne, Ogio, Diswest Golf, The Shirt Factory, Cloettafazer och Hartwall som tillsammans möjliggjort tävlingen med sitt stöd. Mumm Champagne som i år var med sjätte gången i rad har redan blivit en tradition i mästerskapet, och vi hoppas att alla våra sponsorer kan vara med och göra detta till årets roligaste tävling även i framtiden. Tack också till Olli-Pekka Nissinen som så varmhjärtat har tagit emot oss hankeiter såväl på Kotojärvi som på Kurk Golf. För min egen del och å HankGolfs vägnar vill jag även tacka Robin Seege och Erik Malmström, som under flera års tid varit aktivt med i HankGolfs verksamhet. De kommer att lämna styrelsen och jag hoppas att vi skall kunna driva verksamheten vidare lika fint och smidigt som de hittills gjort. Tack Robin och Ega! Samtidigt vill jag tacka Casa Nostra:s Carl Harald, Ulrika Backman och Elina Luhtasela som hjälpte till med det allmänna arrangemanget under tävlingen. HankGolf tackar alla som igen i år var med och gjorde tävlingen till årets roligaste tävling. Vi hoppas ni trivdes och att ni alla är med igen nästa år. Bettina Mandelin ps. Alla som är intresserade av att vara med i HankGolf:s verksamhet kan kontakta mig på: hankgolf@shs.fi Mera bilder från mästerkapen hittas i Shsweb bildarkiv. HankGolf tackar: Cloettafazer -Kismet, Diswest Golf, Giorgio Armani Parfumes, Hartwall, Mumm Champange, Ogio, The Shirt Factory RESULTAT 14 HANKEITEN 03/07 Scratch 1. Kristiina Lehto 79 2. Mathias Bussman 83 3. Caius Collin 85 Poängbogey damer 1. Kristiina Lehto 32p 2. Annika Syrjänen 26p 3. Katariina Ahtela 25p Poängbogey herrar 1. Mikael Blomqvist 31p 2. Robin Seege 30p 3. Mathias Bussman 29p Srixon Longest Drive 1. Caius Collin, långt på fairwayn... Mumm Closest To Pin 1. Erik Malmström 5,49 m » KÅREN SHSU Kårens livlina Har du någonsin funderat på hur det kommer sig att vår studentkår har tillgång till de utrymmen vi har, centralt belägna och nyrenoverade som de är? Bakom allt detta ligger SHSU, dvs. Svenska Handelshögskolans Studentkårs Understödsförening. I sin nuvarande form startade understödsföreningens verksamhet i december 1961 då Göran Åhman sammankallade ett möte för att sparka igång ett kårhusprojekt för Studentkåren. Fram till dess hade studentkåren haft egna utrymmen endast i samband med högskolan. 14 Hankeiter ställde upp på mötet och formellt startade verksamheten i februari 1962. I sammanhanget konstaterades att det redan existerade en understödsförening vilken fört en tynande tillvaro sedan 1933. Den gamla föreningen togs i användning och väcktes till ett nytt liv. Idag består understödsföreningen av en grupp forna Hankeiter vars hjärtan fortfarande bultar varmt för vår studentkår. Medlem i föreningen blir man genom att bli kallad till det. – Understödsföreningen har en enda uppgift: att understöda Svenska Handelshögskolans Studentkår säger Paul Taimitarha, ordförande för SHSU sedan 2006. – Vid ett strategiarbete som gjordes i understödsföreningen preciserades dessutom att vårt stöd ska fokuseras på Studentkåren som organisation och på funktionärerna varifrån det rinner vidare till studentkårens medlemmar. Paul Taimitarha är själv gammal studentkårsaktiv som bland annat varit medlem i Casa Nostra år 1978 och suttit i studentkårens styrelse 1978-1979. Han utexaminerades som ekonomie magister från Hanken år 1981 med företagsadministration som huvudämne. Just nu verkar han som partner och konsult i konsultföretaget HANKEITEN 03/07 15 » KÅREN Mirror Learning, är privatföretagare och är dessutom doktorand i företagsledning och organisation på Hanken. Det absolut största stödet som understödsföreningen ger åt studentkåren är att gratis tillhandahålla de utrymmen som kåren verkar i. Kåren betalar alltså inte ett enda cent för att få ha Casa. – Om man tänker på kvadratmetrarna som kåren har till förfogande och ser på dem i förhållande till kvadratmeterpriset på marknaden så är stödet rejält. Därutöver är understödsföreningens ambition att bidra med även andra stödformer. Som andra stödformer nämner Taimitarha bl.a. stipendier för kårens funktionärer och understöd för specifika evenemang och investeringar. Det största projektet på länge var den stora renoveringen av festsalen och kontorsutrymmena år 2005 som studentkåren till största delen har understödsföreningen att tacka för. Något som få Hankeiter tycks vara medvetna om är att det för Hanken-studerande faktiskt finns tillgängligt 21 st helt egna studentbostäder. Dessa ligger på en innergård på Lappviksgatan i Kampen och ägs av understödsföreningen tillsammans med Stiftelsen för Svenska Handelshögskolan. - Idén med bostäderna är att de i första 16 HANKEITEN 03/07 hand hyrs ut åt Hankens studeranden, tyvärr har intresset för bostäderna inte varit så väldigt stort även om läget både i förhållande till centrum och Hanken är strålande. Hyran är i förhållande till marknadspriset förmånlig. Nu har man dock kommit överens om att varje gång en bostad blir ledig annonseras det på ShsWeb i första hand och därefter först på övriga ställen. Det lär finnas hur många andra som helst som är intresserade av dem. Taimitarha berättar också att bostäderna så småningom ska renoveras. Kommande projekt Understödsföreningens verksamhet kretsar till största delen kring Casa som också var grundorsaken till att föreningen grundades. Föreningens övriga tillgångar är enligt Taimitarha försvinnande små i jämförelse med ägandet i Casa. Större och mindre reparationer och hanteringen av hyresgäster är det som kräver mest resurser av föreningen. - Ryggraden i det hela är att vi får intäkter från hyresgästerna i huset. De här intäkterna skall betala för två saker: för att hålla huset i bra skick och för att stödja studentkåren. Det faktum att en stor del av huset används av studentkåren orsakar naturligt- vis ett hyresbortfall för föreningen. Därutöver blir det alltså inte så mycket kvar. I framtiden önskar Understödsföreningen att kunna utöka stödformerna för studentkåren. Där har dock kåren själv ansvaret i att arbeta fram projekten som understödsföreningen sen kan stöda enligt bästa förmåga. - För ögonblicket har vi inget projekt på gång med kåren. De nyligaste var renoveringen av SSHV:s utrymmen i Vasa som vi deltog i och styrelsens projekt på våren att återuppliva kontakten med handelshögskolan i Bergen. - Initiativet måste komma från studentkåren, vi kan inte hitta på projekt för er. Det är bara att komma med idéer! På kåren har redan länge diskuterats behovet av en paketbil. Hur skulle Understödsföreningen förhålla sig till ett sådant projekt? - Det där är ett utmärkt exempel på ett roligt och bra projekt där understödsföreningen med sina kontakter kunde vara till stor hjälp för kårmedlemmar. Kåraktivitet – en investering i socialt kapital På kåren har länge diskuterats en viss recession i kåraktiviteten. Den här frågan oroar också understödsföreningen. - Vi anser att det är väldigt viktigt med kåraktivitet, det är viktigt för Hanken, för studentkåren och inte minst för understödsföreningen. Någonting som vi begrundat mycket är hur den nya examensmodellen skall påverka kåraktiviteten i och med att studietiden blivit uppdelad i tre plus två år. Skall man fokusera sig endast på grundexamensstuderandena eller kan man lyckas aktivera även magisterstuderandena? Hur ska man beakta den växande mängden utländska studeranden? De här är viktiga frågor för oss. Egentligen kan man säga att det som är viktiga frågor för Studentkåren är även viktiga för oss i understödsföreningen. Kaféet på Casa har varit ett av problemför kåren, behovet av ett fungerande kafé finns men det verkar vara närmast omöjligt att få folk engagerade i att upprätthålla verksamheten. Vad anser du om det att Café Niord stått tomt i praktiken sedan januari i år? - Vad kan man annat säga än att det är beklagligt. Naturligtvis önskar vi i Understödsföreningen att utrymmena ska utnyttjas maximalt men vi kan inte styra och bestämma om verksamheten utan det är uttryckligen studentkåren som skall se till det.Visst är det på sätt och vis att hassa om ett utrymme inte används. Visserligen skall utrymmena och behovet för dem leva över åren. Skulle man se en film i ultrarapid av det som på 30 år hänt i det utrymme som nu är café så skulle man se att det sett ut på väldigt många olika sätt och det är så det ska vara. Mest synd är det om det inte händer något. - Studentkårsaktivitet är en ödesfråga för kåren och för understödsföreningen och vi vill stöda det att medlemmarna är aktiva på alla vis. Jag tror personligen att det är otroligt viktigt med kåraktivitet, kalla det fast en investering i socialt kapital, det är någonting du bär med dig alltid. Det är beklagligt om man inte ger sig tid att satsa på det, för den skadan kan man aldrig reparera. Tror du att det kunde gå att hitta ett samband mellan kåraktivitet och ekonomiska konjunkturer så att om det går sämre för landet är kåraktiviteten livligare? - Det är en intressant fråga. Det kan väl tänkas att det finns en brygga mellan levnadskostnaderna och möjligheterna att jobba på sidan om. Det är klart att om det är en högkonjunktur finns det mycket lediga arbetsplatser och det är lättare för studerande att sugas med i att jobba vid sidan om och därmed kan man uppleva att » KÅREN man inte hinner med studentkårsarbete. Jag har aldrig egentligen följt med det ur den synvinkeln att jag skulle kunna göra en bedömning. Det går antagligen i någon sorts cykler. - Jag tror också att det knepiga för kåren kommer att vara att erbjuda sådan verksamhet som är attraktiv och engagerar medlemmarna så att så många som möjligt i ett så tidigt skede som möjligt sugs med. Själv är jag orolig för den inverkan som den nya examensmodellen har. Jag har i tiderna i olika sammanhang anställt Hankeiter och ser det om man använt ett eller två år åt att ägna sig åt studentkårsaktivitet som ett större plus än om man blivit färdig under normtid. Text: Pia Tennilä Foto: Hannu Sääskilahti HANKEITEN 03/07 17 » KARRIÄR 18 HANKEITEN 03/07 Johanna Brotherus - miljömedveten ekonom och idealist Miljömedveten ekonom och idealist Trots att hon är en av de yngsta föreläsarna på Hankendagen och nyligen blivit utexaminerad har hon redan hunnit åstadkomma en hel del, Johanna Brotherus. Hankeiten träffade henne för att prata om företagsansvar samt om hennes nya jobb på Golla. - Temat för Hankendagen i år är väldigt intressant, säger Johanna glatt som just varit med och hållit vetenskapssmedjan: ”Corporate responsibility workshop: The future role of business- accountable, responsible or profitable?”. Miljöfrågor råkar intressera Johanna, som dessutom skrivit sin magistersavhandlig om företagsansvar, miljö- och socialredovisning. Sysslar med marknadsföring Före vi går in på ämnet miljö är Hankeiten nyfiken på Johannas nya jobb. Sport key account manager står det på hennes namnbricka. Vad innebär det? Johanna berättar att Golla som hittills främst sålt sina designprodukter i elektronikaffärer nu tänker få in dem i sportaffärer (därav namnet sport key account manager) och att det till hennes uppgift hör att försöka hitta nya försäljningskanaler och skapa distributionsnätverk. Eftersom denna post är helt ny har Johanna fått börja helt från noll och bygga upp verksamheten och får sedan börja ta hand om kunder. För tillfället gör Johanna en marknadsundersökning om Gollas brand i sportvärlden. - Google har blivit min bästa vän, säger Johanna med ett skratt, och menar att det blir mycket sökande efter sportkedjor i Europa och även övriga delar av världen. Varför företaget vill få in sina produkter i sportvärlden är för att göra sina produkter mera lättillgängliga för sina kunder, som ofta är trendmedvetna kvinnor. - Hur ofta tror ni att sådana kvinnor går in i elektronikaffärer för att leta efter t.ex. designväskor, påpekar Johanna. Även om Johanna för tillfället jobbar med marknadsföring är det redovisning som varit hennes huvudämne vid Hanken. Själv upplever hon inte att det är någon större skillnad mellan de olika huvudämnena, utan det är mera en teknisk detalj. - Det är kanske mera om man tänkt sikta » KARRIÄR HANKEITEN 03/07 19 Johanna Brotherus - miljömedveten ekonom och idealist » KARRIÄR in sig på ett specifikt yrke, som t.ex. revisor, som huvudämnet spelar större roll, funderar hon. Sin magisteravhandling gjorde Johanna på Metso, där hon efteråt också jobbade en tid. Det hon gjorde var alltså en rapportering om företagsansvar, miljö- och socialredovisning. Johanna har alltid intresserat sig för miljöfrågor, det var emellertid först under tiden hon studerade i USA som hon insåg att det gick att knyta intresset för miljön till studierna på Hanken. - Jag har alltid varit grön, säger hon leende, men hade dittills inte sett länken mellan intresset och studierna. “ Enskilda länder kan inte påverka miljön och världen i sig, men stora globala företag har de finansiella möjligheterna.” 20 HANKEITEN 03/07 Grundare av Net Impact Hanken När Johanna kom hem från USA stod det klart för henne vad hon ville skriva om i sin magisteravhandling. Hur hon skulle gå till väga var dock ännu öppet. Hon hamnade till slut på Metso. Hon säger sig vara glad över att ha haft möjlighet att jobba på företaget och menar att jobbet på huvudkontoret gav ett helikopterperspektiv på verksamheten. - Tungindustribranschen är kanske inte den första man tänker sig en hankeitflicka i, säger Johanna skämtsamt, men tillägger i allvarligare ton att jobbet verkligen var intressant och att hon fortfarande noga följer med vad som händer i branschen. Det var även i USA som Johanna kom i kontakt med Net Impact. - Net Impact är ett stort globalt nätverk med ca 10 000 medlemmar på sex olika kontinenter. Varje skola har sin egen klubb, förklarar Johanna. Hon blev själv inspirerad av klubben och tänkte att detta även kunde intressera andra hankeiter. - Jag är på ett sätt en idealist, skrattar Johanna. Så fastän Johanna, vid hemkomsten från USA, var i slutskedet av sina studier var hon med och grundade Net Impact Hanken. Klubben har idag kring 70 – 80 medlemmar och dess mission är att göra hankeiter till ansvarsfulla framtida företagsledare. - Det handlar om att företag i sista hand måste ändra sig för en hållbar framtid. Enskilda länder kan inte påverka miljön och världen i sig, men stora globala företag har de finansiella möjligheterna, fastställer Johanna. Ett generations skifte har skett i Net Impact Hanken och Johanna är lycklig över att klubben lever vidare. Net Impact Hanken ordnar kontinuerligt programkvällar. Ibland träffas medlemmarna på någon restaurang och bara diskuterar. I höst kommer dess- utom sex stycken medlemmar att åka till USA på en årligen återkommande konferens. Johanna deltog själv i konferensen när den ordnades på Stanford University. Den gången föreläste bl.a. Al Gore. Socialt ansvar viktigt Johanna deltar för första gången i Hankendagen och har alltså tillika varit med och dragit en debatt. Lite nervös inför debatten medger hon att hon var. Mest för att publiken inte skulle ställa frågor. Som tur var publiken aktiv. - Corporate social responsibility (CSR) verkade vara ett ämne som alla har en åsikt om, säger Johanna. Själv kan Johanna direkt relatera CSR till sitt jobb på Metso. Hon berättar att Metso var i en spännande position. - I och med att företaget är verksamt i hela värden har det också enormt inflytande på miljö och lokala samhällen, man måste via CSR se till att inflytandet är positivt, säger Johanna. Johanna lyfter även fram att varje företag lämnar fotspår där de verkat. Hon säger att begreppet fotspår (footprints) blivit ett populärt begrepp bland företag, samtidigt som ordet är väldigt beskrivande. Som exempel på hur ett företag lämnar fotspår tar Johanna skogsindustribolagen. Dessa måste berätta vad de kommer att göra på orter de verkar, hur de påverkar lokalbefolkningen, redogöra för löner och skatter och huruvida de kommer att använda sig av lokala underleverantörer. Allt företaget gör lämnar spår i samhället helt enkelt. Hur medvetna är företag om miljöfrågor och socialt ansvar? Johanna säger att företagen blivit mycket mer medvetna om miljön än man var för ca 10 år sedan. Då talade ingen om företagens inverkan på miljön. Vidare säger hon att bolag på långsikt måste börja följa CSR för att kunna existera. Speciellt viktigt är detta för nersmutsande företag. Numera är det även en konkurrensfördel att ha en etiskt godtagbar verksamhet. - Här spelar konsumenten också en viktig roll, påpekar Johanna. Att företag skulle följa CSR är kritiskt, inte minst med tanke på hållbar utveckling i världen. När befolkningen i världen växer samtidigt som alla strävar efter bättre levnadsstandard belastas jorden ytterligare. - Det är självklart att ett företags verksamhet skall vara lönsam men samtidigt också ansvarsfull, avslutar Johanna. Text: Linn Sandbacka Foto: Erika Hyttilä KARRIÄR » Jobbakuten Vi hjälper dig med dina jobb- och karriärfunderingar! SEFE Astrid Mangs Astrid är SEFE-kontaktperson vid Hanken i Helsingfors och fungerar som din länk till SEFE, Finlands Ekonomförbund. Hennes uppgift är att informera dig om SEFE: s tjänster och förmåner samt aktuella saker gällande arbetslivet. tfn: 050 3756 866 e-post: astrid. mangs@sefe.fi Från Konstindustriella högskolan till Hanken Heidi Reunanen Heidi är SEFE-kontaktperson i Vasa. e-post: heidi.reunanen@sefe.fi EKONOMFORUM Helsingfors Hanken, tredje våningen, mottagning 10-15 Paula Majuri karriärplanerare tfn: 09-43133539 e-post: paula. majuri@hanken.fi Paula hjälper dig med allt som har med jobbsökande och karriär att göra. Behöver du hjälp med arbetsansökningar, cv eller vill diskutera karriärplaner i största allmänhet är det bara att kontakta Paula! Nicolina Zilliacus rekryteringsassistent tfn: 09-43133541 e-post: nicolina. zilliacus@hanken.fi Nicolina sköter om arbetsplatsannonser och Ekonomforums cv-databas. Hon svarar också på allmänna frågor om cv och ansökan. Vasa Hanken, första våningen, mottagning 9-15 Ann-Christine Hemming karriärplanerare tfn: 06-3533 731 e-post: ann-christine. hemming@hanken.fi Ann-Christine hjälper Vasastuderande med karriärfrågor. Paula Majuri (PeM och FK psyk.) är sedan oktober Ekonomforums nya karriärplanerare. Karriärplaneraren svarar för Ekonomforums verksamhet. Till uppgifter hör bland annat att utveckla och planera verksamheten och de kontakter ekonomforum har. – I det dagliga jobbet sköter jag också Hankens internationella praktikprogram samt ger personlig karriärvägledning och information om olika karriäralternativ åt studerande, berättar Paula. – Vi vill hämta tjänsterna närmare studerande, göra tjänsterna mer värdefulla och förbättra samt skärpa marknadsföringen av dem. För att göra tjänsterna värdefulla och lockande bör de motsvara de krav det alltmer internationaliserade och dynamiska näringslivet ställer på studerande och högskolan. Dessa är de utmaningar vi på Ekonomforum kommer att jobba på. Förutom Paula har Ekonomforum även annan relativt ny förstärkning i teamet. Nicolina Zilliacus började i som rekryteringsassistent april. Hon studerar på Hanken för fjärde året med marknadsföring som huvudämne. Hennes uppgift på ekonomforum är att hantera inkommande jobbannonser, att arrangera företagspresentationer och att uppdatera CV-databasen och marknadsföringsmaterial. Tillsammans med Paula sköter hon även företagskontakterna. Före Hanken ansvarade Paula för karriärvägledningstjänsterna på Konstindustriella Högskolan eller Taik. Sedan dess är hon van vid en arbetsmiljö där man handlar snabbt, måste vara kreativ och flexibel. – Det är en glädje att kunna utnyttja dessa förmågor också i mitt nuvarande arbete. På Taik koncentrerade jag mig på att bygga upp goda relationer till näringslivet och på att förbättra karriärvägledningstjänsterna. På Hanken kommer jag att fortsätta med samma mål. Vilka är dina intryck av Hanken som arbetsplats i det här skedet? – Hanken är uppbyggt av ett professionellt, positivt team. Jag trivs enormt bra med mina nya kolleger och arbetsuppgifter. Trots att jobbet på Hanken och Taik liknar varandra finns det skillnader. – Hanken har en lång tradition inom karriärplanering, och goda relationer med näringslivet. På Taik jobbade vi hårt för att uppnå en liknande ställning. – Arbetsmarknaderna har förändrats, allt oftare kan nyutexaminerade välja ett attraktivt jobb bland många alternativ. Det här har inverkat på arbetsgivarnas inställning till studerande. Hankeiter och studerande från Taik är båda högt ansedda hos arbetsgivarna, vilket naturligtvis underlättar vårt jobb. Det är och har varit en glädje att kunna jobba som en förespråkare för dessa kunniga studerande! Text: Casper Almqvist, Paula Majuri och Pia Tennilä Foto: Hannu Sääskilahti HANKEITEN 03/07 21 » KARRIÄR Nya vindar på Sefe Hösten har gått snabbt och nu närmar sig vintern med stormsteg. Ett nytt läsår har medfört nya vindar också från SEFEs sida, i och med en ny kontaktperson. Jag heter Astrid Mangs och är en 22 årig fjärde årets studerande med marknadsföring som huvudämne. Jag började som SEFEs kontaktperson på Hanken den första augusti och ser fram emot de kommande åren tillsammans. Jag finns till för er och min uppgift är att hjälpa er då ni har frågor eller då det är något ni undrar över. Kom och säg hej och snacka en stund i skolan, på Casa eller någon annanstans, om ekonomförbundet eller om annat Du har på hjärtat. Naturligtvis kan du också slå en signal eller skicka e-post. Kom ihåg att Du som Hankeit automatiskt är medlem i SEFE och att Du därmed har rätt till en massa förmåner som SEFE erbjuder. Exempel på förmåner är försäkringar, juridisk rådgivning och IAET-kassan. Hösten medför också Kauppalehti och Presso som SEFE erbjuder åt alla Hankeiter under deras första sju år som studerande. Alla andra årets och äldre studerande har 22 HANKEITEN 03/07 fått tidningen hemburen från och med den 1.10.2007. Gulnäbbarna får Kauppalehti från och med den 1.1.2008. Ifall Du är en äldre studerande, men inte ännu fått Kauppalehti, skall du gå in på SEFEs medlemssidor på www.sefe.fi, och kolla att dina adressuppgifter är rätt. Ifall de är fel, kan du ändra dem där, men då skall du också meddela Kauppalehti om adressbyte, www. kauppalehti.fi. Efter det tar det några dagar, och voilà, Kauppalehti dimper ner i din postlåda varje dag som den skall.Ta kontakt ifall det känns som om du prövat allt, men ändå inte sett skymten av tidningen. Bekanta dig gärna med SEFEs andra förmåner på www.sefe.fi. En trevlig fortsättning på hösten önskar Astrid Mangs SEFEs kontaktperson Astrid Mangs, eller Asse, som hon bättre reagerar på, är en glad tjej på 22 år som studerar marknadsföring för fjärde året. För tillfället går mycket av hennes tid åt till studerande samt jobb, men då hon hinner med lite fritid, firar hon det i goda vänners sällskap. Nu, då vintern närmar sig, drömmer Asse om en lång utomlandsresa med sol, värme och sandstrand så långt ögat kan nå. HANKEITEN 03/07 23 Nikolai Svertchkov “Rävjakt”. Utropspris 10 000 € Alexei Bogoljuboff “Vy med vattendrag från Krim vid berget Al-Petri”. Utropspris 300 000 € Konstantin Korovin “Hamnvy från Medelhavet”. Utropspris 80 000 € ��������������������� ���������������������������������������������� Kejserliga Porslinsmanufakturen i St. Petersburg. Utrop 30 000 € Kejserliga Porslinsmanufakturen i St. Petersburg. Utrop 18 000 € ���������������������������������� ��������������������������������� �������������������������������������������������������� 24 HANKEITEN 03/07 Kejserlig gåvoslipsnål. Frederik Köchly. I rött marokängetui med kejserlig dubbelörn. Utrop 5 000 € Gardner 1778-1783. Från Sankt Andreas ordens-servis. Utrop 6 000 € Kejserliga Porslinsmanufakturen i St. Petersburg. Utrop 30 000 €
© Copyright 2024