1. No category

JUNI 2015 FULLT FOKUS PÅ DIN BRANSCH
SÅ SKAPAS EN
STORSÄLJANDE
HÄLSOBIBEL
NY GRÖN VÅG I
HONGKONG CITY
APOTEKET SOM
ÄR BÄST PÅ RÄTT
KOMPETENS
Life science laddar för
REVANSCH
EFTER ÅR AV MOTVIND ÄR VÄNDNINGEN NÄRA – NU SKA
SMÅFÖRETAG OCH SAMARBETE RÄDDA BRANSCHEN
FARMACI & HÄLSA | INNEHÅLL
INBLICK
4 NYHETER
10
Välkommen till
din branschexpert
Inblick bevakar aktualiteter
och trender i farmaci- och
hälsobranschen och de
utmaningar du som jobbar
inom området möter. Här
kan du läsa om ­kollegor,
besöka arbets­platser och
få svar på frågorna som
hjälper dig att växa. Har vi
tagit fel på vilken bransch
du arbetar i? Då byter du
enkelt genom att logga in
på unionen.se.
Test hjälper kunder välja apotek, ny metod mot
cancer, Astra Zeneca storsatsar, läkemedel med tidningen, medicin i soporna och en smart pump.
10 AKTUELL FORSKNING
Oväntat genombrott i forskningen mot herpes.
12GRÖNA DRÖMMAR I HONGKONG
En grön våg sätter färg på Hongkongs höghus.
Närheten till naturen ska hjälpa patienterna att slappna av. Följ med till ett visionärt hälsohem.
15 LIFE SCIENCE TAR REVANSCH
12
Länge var Sverige världsledande inom life
science. Men plötsligt halkade vi efter. Nu ska småföretagen få branschen på banan igen.
20DEN HELIGA HÄLSOSKRIFTEN
Är vår tids bibel en hälsoguide? Vi undersöker hur trenderna föds och bästsäljarna skapas.
ILLUSTRATION Christina Hagerfors
22 DIN BRANSCH
Apotekaren Mani Niknia tycker att samhället slösar bort yrkesgruppens breda expertis.
25 NYCKELN TILL FRAMGÅNG
Ansvarig utgivare
Fredrik Nilsson, Unionen
Projektansvarig
Mikael Sundström
[email protected]
Redaktör
Jonatan Leman
[email protected]
Art Director
Douglas Dittmer
Account Director
Magnus Lindvall
[email protected]
Editorial Director
Kjell Häglund
[email protected]
Tryck och repro
Stibo Graphic AS
Annonsbokning
Svenska Huvudmedia
[email protected]
För frågor om innehållet
Mikael Sundström
[email protected]
22
Mer än var tredje tjänsteman får inte någon
kompetensutveckling. Vi besöker apoteket i
Göteborg som lyckas där andra går bet. 28 FÖRDEL UNIONEN
Ta hjälp av Unionens karriärcoach, rabatt på juridisk rådgivning och medlemspris på hotell.
30 KRÖNIKA
Utsläpp från läkemedelsindustrin är den stora miljöboven. Här kan svenska apotek göra allra
mest nytta, skriver professor Joakim Larsson.
15
»Vi apotekare måste
visa framfötterna och
kräva en större roll. «
Mani Niknia,
apotekare på Kronans Apotek
INBLICK 3
NYHETER | FARMACI & HÄLSA
NY APOTEKSUTREDNING
TILL HÖSTEN
Tidigare i våras flaggade
Socialdepartementet för att
regeringen sannolikt kommer
att tillsätta en ny apoteksutredning före hösten. Den skulle till exempel kunna innebära
att man ser över hur tillgången
till läkemedel och upprätthållandet av 24-timmarsregeln
ser ut på svenska apotek.
Helena Paues, pressekreterare på Regeringskansliet,
bekräftar att det blir en ny utredning, men något beslut om
utformningen är inte fattat.
– Det kommer att tillsättas
en ny utredning under hösten.
Exakt hur den kommer att se
ut, vilka som ska ingå och när
den ska vara klar bereds just
nu på departementet. Så det
får vi återkomma om.
Vill du boka enskild
rådgivning? Se då till
att välja rätt apotek.
TEST HJALPER DIG
VALJA RATT APOTEK
Kundens val av apotek ska förenklas med ett
nytt test. Den största skillnaden mellan apoteken
visar sig i möjligheten till enskild rådgivning.
Äntligen verkar vinden ha vänt
på Astra Zeneca i Södertälje. I maj
stod det klart att man investerar 2,3
miljarder i en helt ny anläggning för
tillverkning av biologiska läkemedel.
Satsningen väntas skapa mellan 150
och 250 nya jobb, och anläggningen
ska vara driftklar under 2019.
– Det känns helt otroligt underbart! Det här tryggar framtiden för
Astra Zeneca i Södertälje och Sverige,
säger Eva Cederwall Finn, Unionens
klubbordförande på Astra Zeneca.
Läs mer om framtiden för svensk life
science i vårt reportage (s. 15–18).
4 INBLICK
I
samråd med Unionen har Läkemedelsverket utvecklat ett test
för att hjälpa kunder med deras
val av apotek. Testet består av att
man undersöker fem indikatorer på
servicekvalitet som ska kunna ligga
till grund för framtida val.
Jenny Carlsson, till vardags specia­
listapotekare på Apoteket AB, är en
av dem som varit involverad i arbetet
med testet för Unionens räkning.
Hon vittnar om ett test som visat sig
vara ett ganska trubbigt verktyg, men
som ändå pekar på ett par betydande
skillnader.
– Många av indikationerna är
sådana som alla apotek kommer
att uppfylla. Det är egentligen bara
två indikationer som visar på några
större skillnader mellan apoteken:
dels huruvida man har avskilda utrymmen för enskild rådgivning, dels
huruvida man har möjlighet att boka
in en sådan rådgivning. Det är där
det är skillnad mellan olika apotek,
säger Jenny Carlsson.
Testet är tänkt som ett första steg i
en större översyn av apotekskvaliteten i landet.
– Man lade även fram två andra
indikatorer som man valde att inte
mäta i det här läget, men det hoppas
vi att man gör framöver. Det handlar
om kompetensutveckling för personal
och möjligheten att använda elektroniskt beslutsstöd. Det här är faktorer
som vi tror skulle visa på ännu större
skillnader mellan apoteken.
Bild: Getty Images
Astra Zeneca
miljardsatsar
i Södertälje
TEXT Jakob Svärd
FARMACI & HÄLSA | NYHETER
ÖKAT BEHOV AV
UTBILDNING TILL
APOTEKSTEKNIKER
Nytt cancermedel
vacker hopp
Myndigheten för yrkeshögskolan
(MYH) beslutade tidigare i år att dra
in alla statliga medel för apoteksteknikerutbildningar i Sverige. Beslutet motiverades med att efterfrågan
från arbetsmarknaden var för låg.
Detta omdöme får mothugg när
Sveriges Apoteksförening nu i samarbete med Unionen gör bedömningen att det finns fortsatt behov av
apoteksteknikerutbildning med start
2016. En formell begäran till MYH
om detta är under framtagande.
– Att dra in de statliga medlen var
säkert ett riktigt beslut när det togs.
Men när vi diskuterat frågan är det
samlade kunskapsläget ändå att det
finns ett behov av apotekstekniker
och av att återstarta utbildningarna.
Exakta detaljer får vi återkomma till,
säger Robert Svanström, chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening.
En ny läkemedelsklass mot cancer är på väg att
godkännas. PD1-hämmarna har liksom cellgifter
god effekt, men ger lindrigare biverkningar.
TEXT Mats Nilsson-Lehback
E
MA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, rekommenderade nyligen godkännande av Opdivo vid malignt
melanom. Det väntas därmed bli det
första medlet i Europa av denna nya
typ som kallas PD1-hämmare.
Effekterna är imponerande. I en
studie fördelades 418 melanompatienter till behandling med Opdivo
respektive cellgiftskur med det gamla preparatet Dacarbazin. Efter ett
år levde nästan dubbelt så många,
72 procent, som fått Opdivo jämfört
med 42 procent med den gamla behandlingen.
Fler PD1-hämmare står nu på tröskeln. En av dem är Keytruda, som i
en studie jämfördes med preparatet
Yervoy vid svåra fall av malignt
melanom. Överlevnaden efter ett år
var betydligt bättre med Keytruda,
74 mot 58 procent.
Men användningen av PD1-hämmare gäller inte alls endast malignt
melanom. Deras verkningsmekanism är bred och slår mot många
cancertyper. Opdivo godkändes
under våren i USA även vid skiv­
epitelcancer i lungan. Kliniska
prövningar med den nya läkemedels­
typen pågår också vid bland annat
cancer i njurarna, blodet, magsäcken,
tjocktarmen, lymfkörtlarna, hjärnan
och en rad andra cancerformer.
Jämfört med cellgifter, cytostatika,
har PD1-hämmarna avsevärt beskedligare biverkningar. Mycket talar för
att de blir en »game changer« inom
cancerbehandlingen framöver.
SÅ FUNKAR PD1
PD1 står för »programmed cell death
protein 1« och är en receptor på
ytan av vissa celler i immunsy­
stemet. Dess verkan är att bromsa
immuncellernas angrepp på kroppens egen vävnad. PD1-hämmare
blockerar denna receptor och stimulerar därmed immunförsvarets
benägenhet att reagera på och
angripa cancervävnad.
Stopp för
paracetamol
­
Nu står det klart att tabletter med
Bild: getty Images
Resultaten från de första
PD1-hämmarna är mycket
imponerande.
paracetamol inte längre får säljas i dagligvaruhandeln. Läkemedelsverkets beslut gäller från den 1 november i år och
berör endast paracetamol i tablettform.
Bakgrunden är att antalet personer
som förgiftats av paracetamol har ökat
med cirka 40 procent sedan 2009, då
dessa läkemedel började säljas utanför
apoteken. Och just tillgängligheten
bedöms vara en stor riskfaktor.
– Unionen menar att det är bäst att
paracetamol enbart säljs på apotek, där
det finns utbildad personal som kan ge
ordentlig rådgivning. Vi anser därför att
det här är ett viktigt beslut, säger Carina
Jansson, seniorkonsult på Unionen.
Läkemedelsbolaget Glaxo Smith Kline
har överklagat beslutet eftersom man
anser att man inte fått ta del av all information som låg till grund för det.
INBLICK 5
NYHETER | FARMACI & HÄLSA
produkter som Läkemedelsverket har
kontrollerat innehåller förbjudna ämnen.
Enligt Gunnar Guzikowski på Läkemedelsverket innebär de funna ämnena
ingen akut hälsorisk för konsumenterna.
Att ha förbjudna ämnen i hårfärg är
dock ett allvarligt fel, anser utredarna.
De vanligaste bristerna gäller varningstexten för allergiframkallande
ämnen. Reglerna kräver att konsumenter ska få tydlig upplysning på förpackningen om risken för allergi. Av 1 300
kontroller av hårfärgningsprodukter
hade 39 procent ett eller flera fel.
Ibuprofen ger
hjärtpåverkan
Det smärtstillande medlet Ibuprofen kan i en total dos av 2 400 mg eller
mer per dygn vara skadligt för hjärtat.
Detta fastslår PRAC, som är biverkanskommittén vid den europeiska
läkemedelsmyndigheten, EMA.
Personer med hjärtsvikt, tidigare
hjärtinfarkt eller annan sjukdom i
hjärtat bör alltså inte behandlas med
högre dos än så. Doser upp till 1 200
mg per dygn förefaller däremot inte
ge någon hjärtpåverkan. Ibuprofen
ingår i bland annat Ipren.
Seniorkonsult
går i pension
Åsa Norrman-Grenninger, Unionens seniorkonsult inom farmaci och
hälsa, gick i pension den 1 juni. Under
sina 18 år på Farmaciförbundet och
Unionen har hon varit en tongivande
röst. Innan dess har Åsa jobbat som allt
från narkotikaupplysare till kanslichef.
– Jag har haft ett fantastiskt roligt
och givande arbetsliv. Jag kommer särskilt att minnas alla förtroendevalda,
kanslipersonalen på Farmaciförbundet
och samgåendet med
Unionen. Allt är inte på
plats, men medlemmarna behöver denna
den starkaste fackliga
organisationen bakom
sig för att möta framtiden, säger Åsa.
6 INBLICK
Gratis läkemedel
för alla under 18
Kostnadsfria läkemedel till barn
införs den 1 januari 2016. Sveriges
apoteksförening har inga synpunkter
på reformen mer än att den förutsätter att apotekens negativa konsekvenser neutraliseras. Till exempel
måste apoteken kompenseras för
ändringar i IT-systemet.
Det nya systemet med gratis medicin är inte behovsprövat och gäller
för läkemedel inom förmånen för barn
upp till 18 år. Även asylsökande barn
och barn som vistas i Sverige utan
tillstånd omfattas av reformen.
Bild: getty Images
Tre procent av de hårfärgnings-
FLER KAN FÅ MEDICIN
MED TIDNINGSBUD
Medicin av tidningsbudet – det är verklighet för
Stockholmskunder hos Lloyds Apotek. Nu hoppas
man att tjänsten snart ska finnas på fler orter.
TEXT Petra Westlin
D
en som senast halv åtta på
kvällen beställer läkemedel
från Lloyds Apoteks hemsida
kan få produkten bara några
timmar senare. På hallmattan tillsammans med morgontidningen.
Tjänsten har funnits sedan i början
av april och gäller än så länge enbart
i Stockholm. Men Fredrik Lindblad,
marknadschef på Lloyds Apotek, tror
att servicen kan finnas på andra håll i
landet vid årsskiftet.
– Vi tittar på hur vi skulle kunna
rulla ut det här erbjudandet i andra
städer. Det hänger ihop med vår distribution. Vi ser att tjänsten är väldigt
uppskattad och man behöver inte vara
prenumerant på någon tidning. När
tidningsbuden ändå är ute på sina
rundor lämnar de också våra paket.
Narkotikaklassade läkemedel och
kylvaror är undantagna från tjänsten,
de kräver en personlig mottagare med
legitimation och signatur. Fredrik
Lindblad hävdar att leverans med
tidningsbud är ett patientsäkert sätt
att få apoteksförsändelser.
– Vårt ansvar är hela vägen till
kund. Att det här går med tidningsbud medför ingen skillnad mot det
som går med vanlig post och har
funnits på marknaden ganska länge.
Bild: Lloyds apotek
FÖRBJUDNA ÄMNEN
FUNNA I HÅRFÄRG
NYHETER | FARMACI & HÄLSA
3 or
fråg
MEDICIN I SOPORNA
– ETT VAXANDE HOT
Läkemedel i soporna är ett växande problem.
Att få fler att komma till apoteken med överblivna mediciner är en utmaning för branschen.
TEXT Petra Westlin
Munhälsa oroar
unga vuxna
Gunvi Johansson, odontologie
doktor vid Högskolan i Halmstad,
har skrivit en avhandling om unga
vuxnas munhälsa. I studien ingår
personer i åldern 21–29 år, som
vuxit upp med fri tandvård till och
med det år de fyllde 19 år och som
anser sig ha en god munhälsa.
TEXT Petra Westlin
1
Vilka krav har unga vuxna
riktat till tandvården?
I
Sverige slängs omkring 250 ton
läkemedel årligen i soporna eller
spolas ner i våra avlopp. I takt
med att fler och fler blir äldre
förväntas läkemedelsförbrukningen
öka. Det gör också risken större
för att ännu mer medicinskt avfall
hamnar i naturen.
På Kronans Apotek jobbar man
redan i dag med riktad information
till kunderna om hur viktigt det är
att lämna in läkemedel för kassering.
– I olika reklamutskick informerar
vi om att man kan ta med sig överblivna läkemedel till oss. Vi har också en kundklubb där man får poäng
för de mediciner som man lämnar in,
säger Andreas Rosenlund, informationsdirektör på Kronans Apotek.
Apotekskedjan har även haft
upplysande kampanjer tillsammans
med läkemedelsindustrin och andra
aktörer inom branschen. Mängden läkemedel som lämnas in för
destruktion till Kronans Apotek
har varit konstant de senaste åren.
Men Andreas Rosenlund ser ingen
anledning till att ändra strategi för
att få fler att följa råden.
– Det görs en hel del redan. Det
handlar om att hela tiden kommunicera till kunderna. Nya användare
av läkemedel kanske inte har nåtts
av den här informationen tidigare.
2
Hur ser de på utsikten
att behålla sin goda
munhälsa?
– De är oroliga att inte leva upp
till kraven på goda vanor. De är
medvetna om att regelbundna
tandläkarbesök är viktigt. De vet
hur de ska göra, borsta tänderna,
använda tandtråd, men flera tycker det är svårt att få kontinuitet.
3
Vilka slutsatser drar du
för framtidens tandvård?
– Det sker så snabba förändringar
i samhället. Det här är en viktig
grupp att följa, så man vet vad de
vill ha ut av tandvården och hur
man kan stötta och hjälpa dem.
8 INBLICK
Bild: getty Images
– De vill ha inflytande i tandvården men inte betala för mycket
för tandvård. Höga kostnader kan
göra att man avstår från behandling och tandläkarbesök. I Västra
Götaland har man förlängt den fria
tandvården från 19 till 24 år för att
inte tappa unga vuxna på vägen,
då tandvård inte alltid prioriteras
så högt.
Läkemedel som spolas
ner kan anrikas i fisk.
Många avvikelser på svenska apotek
De svenska apoteken fortsätter att
uppvisa flera allvarliga avvikelser. Detta
visar Läkemedelsverkets tillsyn av apoteken för 2014. Sammanlagt har man
fått in 160 anmälningar och genomfört
40 fältinspektioner under det gångna
året, vilket inte skiljer sig nämnvärt från
föregående år.
Vanliga avvikelser rör framför allt
dokumentationen. Under 2015 kommer
Läkemedelsverket att följa upp tillsynen
av de huvudsakligen berörda avvikelseområdena.
– Det är viktigt att apoteksbranschen
tar till sig av de signaler som redovisas
i vår tillsynsrapport och på andra sätt
fortsätter att verka för att patientsäkerheten prioriteras på alla apotek i Sverige, säger Annika Babra, enhetschef på
Läkemedelsverket.
FARMACI & HÄLSA | NYHETER
Jonpump i organisk elektronik
M
UPPÅFNADENS
INNIN
G!
S
TEXT Henrik Sahl Johansson
Därför stängdes
apoteket i Borås
Bristande dokumentation ligger bakom
stängningen av Borås Cityapotek. Men de
hoppas kunna öppna igen redan i sommar.
Bild: StockPhoto/FannyStåhl/LiU
ju procent av världens befolkning lider av nervsmärtor som ännu inte går att bota. Nu kan forskare på
Linköpings universitet och Karolinska Institutet
vara på väg mot en lösning. Man har nämligen
lyckats ta fram en organisk jonpump som stimulerar en av
människans egna smärtstillande kemiska signaler.
Jonpumpen har utvecklats av Daniel Simon och Amanda
Jonsson under ledning av professor Magnus Berggren,
och påminner i sin funktion om en pacemaker. Pumpen
opereras in på den plats i kroppen där smärtimpulserna når
ryggmärgen, och utsöndrar laddade joner av neurotransmittorn GABA som gör att smärtimpulsen aldrig når hjärnan.
– Det unika här är att vi använder organisk elektronik för
att skicka kroppsegna kemiska signaler. De organiska materialen accepteras lätt av kroppen eftersom de kommunicerar
på samma vis – med laddade joner, säger Daniel Simon vid
Linköpings universitet.
Genombrottet publiceras i tidskriften Science Advances
och beskriver hur forskarlaget för första gången har lyckats
få jonpumpen att fungera på råttor. Inom 5–10 år hoppas
man ha tagit fram en jonpump för kliniskt bruk.
STÄ N GT !
TEXT Petra Westlin
F
ör första gången sedan avregle­
ringen 2009 har Läkemedelsverket fattat beslut om att
omedelbart stänga ett apotek.
Anledningen är att myndigheten vid
en rutininspektion noterade flera
större avvikelser och gjorde bedömningen att det fanns en kritisk risk för
patientsäkerheten.
Läkemedelsverket har avstått
från ytterligare kommentarer kring
ärendet. Enligt Gul Ali, delägare och
apotekschef på Borås Cityapotek AB,
är det avsaknaden av skriftliga rutiner
som tvingat apoteket att stänga.
– Det är ingen patient som har farit
illa. Vi har följt våra rutiner, men
det har inte funnits någon skriftlig
dokumentation på det. Vi har jobbat
enligt hur man ska, men vi halkade
efter med att dokumentera efter att vi
hade ett rån som påverkade personalen svårt.
Det privatägda apoteket hade fram
till den 1 juni på sig att vidta åtgärder.
Därefter fattar Läkemedelsverket ett
nytt beslut om huruvida apoteket
ska få öppna igen eller om tillståndet
dras in. För Borås Cityapotek handlar
ett nyöppnande om att få tillbaka
förtroendet hos kunderna.
– När vi får licensen tillbaka är det
ett bevis på att vi följer kraven. Jag
tycker att de kunde ha gett oss dispens
på ett par veckor. Det hade räckt för
att vi skulle hinna uppfylla det vi ska.
Men de kanske vill ha det här som ett
exempel på att de som myndighet har
en kontrollfunktion, säger Gul Ali.
INBLICK 9
NY FORSKNING | FARMACI & HÄLSA
Ljus framtid för
herpesvaccin
Efter flera svåra bakslag tycks forskningen
mot herpes nu ha nått en vändpunkt. Bäst
resultat visar ett vanligt vattkoppsvaccin.
H
TEXT Mats Nilsson-Lehback
Nu ser det ut som att ett genombrott trots
allt är på väg. Det forskas för närvarande
på ett tiotal olika vacciner. Hälften har nått
kliniska prövningar. Mest talas det om
HSV-529, ett vaccin från Sanofi Pasteur i
samarbete med Immune Design. Data från
en förberedande studie, fas 1, väntas nästa år.
Genocea heter ett företag vars vaccin
i förberedande studier reducerat utbrott
av könsherpes med 65 procent. Resultat
VIRUSET SOM
GER HERPES
Herpes simplex-viruset finns i två
varianter. Typ 1 orsakar främst utslag
på munnen, medan typ 2 mestadels
ger könsherpes. I Sverige har tre av
fyra personer smittats av typ 1 och en
av fem av typ 2. Risken för herpesutbrott ökar av stress, solljus, mens,
förkylning, choklad, nötter och kaffe.
10 INBLICK
från en studie i fas 2 ska
komma i år. Admedus
Vaccines är ett annat företag
som utvecklat ett herpes­
vaccin. En klinisk prövning i fas
2 ska redovisas i år. Bland övriga
kandidater kan nämnas ett nasalt
vaccin, som alltså tas genom näsan.
Än så länge testas det bara på djur.
Men de kanske mest spektakulära och
förbluffande resultaten kommer från en
liten och öppen studie med vanligt
vattkoppsvaccin, alltså samma
som ges till barn. Franska forskare
injicerade vattkoppsvaccin hos 24
vuxna med täta herpesutbrott,
i genomsnitt minst sex till åtta
anfall per år. De jämfördes sedan
med en grupp på 26 personer
med återkommande utslag som
inte getts något vaccin.
Resultaten var dramatiska. Hos dem som fått
injektionen försvann
herpesutbrotten helt.
Ett år efter injektionen
var samtliga fria från
utbrott och förblev
det under flera års
uppföljning. Den
ovaccinerade gruppen hade däremot
oförändrade besvär.
En uppföljande
och större studie
med vattkoppsvaccinet uppges nu vara
på väg. Vissa av de
nämnda vaccinerna
är förebyggande,
andra terapeutiska
och några bådadera.
Bild: getty Images
erpes tillhör de vanligaste kroniska infektionerna och yttrar
sig som blåsformiga utslag,
vanligen på munnen eller könet.
Globalt är ögoninfektioner,
herpeskeratit, ett stort hälsoproblem. Även
hjärnan kan drabbas.
Det virus som orsakar herpes ligger vilande i nervcellerna mellan utbrotten. I dag
finns ingen botande behandling. Läkemedel
som Aciklovir och Valaciklovir kortar av
och förebygger. Men resistens förekommer.
Det största misslyckandet i jakten på ett
vaccin mot herpes var Herpavac. Det nådde fram till en klinisk studie i avslutande
fas, fas 3, men visade sig där sakna effekter.
Prövningarna hade då pågått i åtta år och
omfattat cirka 10 000 kvinnor i USA och
Kanada. Immunovex är ett annat projekt
som kom av sig.
UTBLICK | FARMACI & HÄLSA
GRÖNA VÅGEN
PÅ HONGKONGS TAK
Hongkong är en av världens mest tätbefolkade platser.
Men bland skyskraporna skymtas nu också alltmer grönska.
Vi besöker ett nytt botaniskt hälsohem mitt i myllret.
M
TEXT Marcus Joons FOTO Martin Adolfsson
an har inte vägarna förbi
Tuen Mun-sjukhuset. Till
synes oansenligt sticker
det upp bredvid andra
höga byggnader längst ut
i Hongkongs nordöstra hörn, i den del
mellan den internationella Chek Lap
Kok-flygplatsen och fastlands-Kina som
heter New Territories. Men nu är det
allt fler som söker sig just hit när man är
i behov av vård.
Det här allmänna sjukhuset är det
första utanför Storbritannien som fått
ett så kallat Maggie’s Centre –
ett hälsohem där den framlidna
grundaren Maggie Keswick
Jencks ville skapa en lugnande
miljö för alla som drabbats av ett
cancerbesked. Man har nu, som
första sjukhus i Hongkong, fått
ett grönt hustak där det är tänkt
att patienter som varit med om
svåra trauman ska känna sig fria
att dela med sig av sina upplevelser. Det
heter SK Yee Healthy Life Center och
öppnade i april.
– Sjukhuset har haft tur. Det har
bara gjorts två sådana här initiativ på
sjukhus runt om i Hongkong och Tuen
Mun har fått båda två, säger Lemuel
Cheng när vi ses för en rundvandring
uppe på taket, där grönskan slingrar sig
runt husfasaderna och luftfuktigheten
är uppe på 100 procent.
plats med en trädgård. Och dyrt. Det är
därför det byggs på höjden här. Vi ville
kombinera hälsa med hållbarhet genom
att bygga hälsocentret på sjukhustaket
och väva samman trädgården med
huset, så att patienterna skulle kunna
tala helt ostört och samtidigt uppleva
allt som om de var mitt i naturen.
Det är sant att Hongkong – och då
framför allt Kowloon och norra sidan
av Hong Kong Island – är en av världens mest tätbefolkade platser. I vissa
områden bor här uppemot 400 000
sådana ord. Men vad vi har märkt på
vår byrå, när vi tar fram nya ritningar
för stort som smått i Hongkong, så är
det att det finns en stark längtan efter
att komma närmare naturen. Du måste
bygga in grönt, som parker, trädgårdar
eller i alla fall lite gräs. Den här staden
kommer inte att hålla annars, säger han
och visar oss ett konkret exempel.
Alla rum uppe på taket har stora fönster utåt som släpper in ljus och gör att
man ser grönskan utanför. På insidan
delar skjutdörrar i glas av korridorerna
så att man, vart man än tittar, ska
få känslan av att man sitter i en
stor trädgård. Dessutom finns det
i alla rum skjutdörrar i glas utåt
så att patienterna, som Lemuel
säger, »kan sitta barfota i gräset
om de hellre skulle vilja det«.
Målet är att den traumatiserade patienten ska kunna känna sig
så lugn och harmonisk som det bara går
och helst glömma bort att hen befinner
sig på ett sjukhus. Det märks inte minst
i det så kallade barnrummet, där barn
upp till tolv år som varit med om olika
övergrepp har en rutschkana som går
inifrån rummet och hela vägen ut i
gräset.
– Nu har centret bara varit öppet
ett par månader, så vi har ännu inte
fått några omdömen direkt från
patienterna. Men de som jobbar här
på Tuen Mun har sagt att de upplever
stor skillnad i hur patienterna öppnar
upp, jämfört med tidigare när de satt i
vanliga undersökningssalar på bottenvåningen. Jag tror att den här naturnära
känslan kommer att inspirera andra och
växa fram alltmer över Hongkong och
andra storstadsregioner i framtiden,
säger Lemuel Cheng.
»Här finns en stark
längtan efter att leva
närmare naturen.«
Lemuel Cheng jobbar som arkitekt på
den hållbarhetsfrämjande Hongkongfirman Ronald Lu & Partners. Det är de
som har tagit fram såväl Maggie’s-miljön som det gröna hustaket på SK Yee
Healthy Life Center i samråd med Tuen
Mun-sjukhuset.
– Hongkong är ju en av världens mest
tätbefolkade platser, så det är svårt att få
12 INBLICK
människor på en kvadratkilometer.
Men samtidigt är södra Hong Kong
Island frodigt. Lamma Island är ett
grönt hikingparadis och stora delar
av The New Territories är fortfarande
orörd och bördig odlingsmark.
Här finns också en lång rad mer eller
mindre lagliga organisationer såsom
Rooftop Republic, City Farm och Farms
for Democracy, som tar över tak efter
tak på skyskrapor för att odla allt från
basilika till tomater och mango. Hongkongs turistorganisation har dock inte
varit särskilt bra på att sälja in den här
gröna bilden till omvärlden. Jag frågar
Lemuel Cheng om det var den nya trenden med odlingar uppe på Hongkongs
skyskrapor som låg till grund för idén
bakom hälsocentret.
– Jag vet inte om jag skulle kalla det
för en trend. Vi försöker hålla oss ifrån
Längtan efter natur har satt
tydliga spår hos nyöppnade
SK Yee Healthy Life Center.
Från barnrummet
kan man åka
rutschkana ut
i gräset.
Arkitekten
Lemuel Cheng
menar att de
gröna inslagen
får patienterna
att öppna upp.
INBLICK 13
FARMACI & HÄLSA | REPORTAGE
HUR RÄDDAR VI
LIFE SCIENCE?
Sverige toppade listorna över de mest innovativa länderna.
Läkemedel var en av våra viktigaste exportvaror. Och
på många orter var det inom life science man hittade de
största arbetsgivarna. Men något hände. På bara ett par
år har Sverige halkat efter och tiotusentals anställda har
sagts upp. Kan de nya små aktörerna rädda branschen?
TEXT Olle Agebro ILLUSTRATION Christina Hagerfors
INBLICK 15
REPORTAGE | FARMACI & HÄLSA
LIFE SCIENCE
Life science-sektorn samlar
företag inom bioteknik, läkemedel och medicinteknik.
Branschen sysselsätter i dag
omkring 40 000 personer i
Sverige och står för 8 procent
av den svenska exporten,
eller 90 miljarder kronor per år.
B
eskedet kom som en kalldusch.
Johanna Haglund, som då jobbade på Astra Zenecas forskningsavdelning i Södertälje, hade haft
på känn att något höll på att hända. Men
när ledningen kallade till stormöte blev
hon ändå överraskad av beskedet att hela
verksamheten skulle läggas ned och att
hon skulle sägas upp.
– Jag är väl alltid beredd på det värsta,
men upplevelsen var ändå chockartad.
Fast när jag låg i sängen den natten och
försökte sova bestämde jag mig för att
släppa oron och starta ett nytt företag
med mina kollegor, säger Johanna Haglund, som i dag jobbar med företaget
Metasafe tillsammans med flera av de
forskare som sades upp samma dag.
Att ett storföretag lägger ner en avdelning borde kanske inte få så stora
konsekvenser för Sverige som life sciencenation. Men händelsen i Södertälje är bara
ett exempel på en trend där de multinationella storföretag som tidigare utgjort
motorn för branschen i Sverige flyttar
utomlands. Efter att jätten Pharmacia &
Upjohn lagt ner i Uppsala är Astra Zeneca
det enda verkligt stora företag som har
kvar omfattande verksamhet i Sverige.
16 INBLICK
– Det som skett de senaste tjugo åren är
att flera stora läkemedelsföretag flyttat sin
verksamhet från Sverige. När det gäller
forskning och utveckling har verksamheten allt mer flyttats till universitet, högskolor och mindre företag. Det här är inte
unikt för Sverige. Det handlar om att hela
branschen genomgått en strukturförändring där de stora företagen inte längre är
Alla är alltså överens om att life
science-sektorn har problem och att
det krävs nya, gemensamma satsningar
för att branschen ska nå samma nivå
och position som för något decennium
sedan. Just gemensamma satsningar,
offentligt kapital och en bättre samordning mellan life science-sfärens tre huvudsektorer – forskningen, näringslivet och
» Forskning inom life science kan ge väldigt bra
resultat, men den är också dyr och riskabel. «
lika intresserade av att arbeta med intern
forskning. Därmed inte sagt att de inte
längre är i behov av forskningsresultaten,
förklarar Susanne Ås Sivborg.
Hon är sedan tidigare mångårig medarbetare på Astra Zeneca och författare
till rapporten »Ett konkurrenskraftigt
ekosystem för Life Science«, som presenterades för regeringen i höstas. Rapporten
är typisk för den politiska enigheten
kring frågan. Uppdraget utfärdades av
den tidigare borgerliga regeringen, men
rapporten tas nu vidare av den rödgröna
regeringen, som bland annat utsett en
särskild samordnare.
vården – verkar vara den medicinkur
som ordineras av en enig expertkår.
– Det är oerhört viktigt att det finns
en samverkan, kanske främst mellan
företagen och universiteten. Men också
med vården, så att man bereds möjlighet
att göra kliniska studier så effektivt som
möjligt, säger Mikael
Hansson, som sitter i
Unionens förbundsstyrelse och jobbar på Astra
Zeneca i Mölndal.
Tanken är att samordning mellan forskning,
Johanna Haglund industri och vård ska bil-
FARMACI & HÄLSA | REPORTAGE
da en sammanhållen kedja. Här kan nya
innovationer utvecklas, tas till produktion
och prövas i verksamheten växelvis, för
att snabbt kunna skapa nya produkter.
En sådan kedja är viktig, men för att
Sverige återigen ska bli en spjutspets
vad gäller forskning krävs också kapital.
Sverige låg tidigare på tredje plats i en
rankning av de länder som låg främst
vad gäller klinisk forskning – i dag har vi
halkat ner till plats åtta, efter länder som
USA, Kanada, Nederländerna, Schweiz
och Danmark.
Man kan se på finansieringen av
forskningen ur flera perspektiv. Det är
viktigt att den fortsatt finansieras även när
de stora företagen flyttar från landet och
inte längre bedriver intern forskning. Det
betyder dock inte i sig att deras satsningar
på forskning upphör – de investerar fortfarande stora belopp i underleverantörer
som gör motsvarande arbete.
Att stora företag lägger ned eller flyttar
behöver i sig inte heller inverka negativt
på antalet arbetstillfällen. Tvärtom kan
det leda till att uppsagda personer får
chansen att realisera sin kompetens i nya
företag. För Johanna Haglund och hennes
företag Metasafe var det just på det sättet.
Inom Astra Zeneca fanns unik kompetens som egentligen bara uppstår
inom stora läkemedelsföretag. Metasafes
affärsidé – att analysera biotransformation, hur läkemedel bryts ner och beter
sig i kroppen – är inget man kan lära sig
på ett universitet. Det kräver mångårig
erfarenhet från motsvarande arbete inom
stora läkemedelsföretag.
– Just kompetens är ett stort problem
för nystartade företag. Att storföretag
säger upp personal innebär att kompetens
kan spridas till fler aktörer, men det handlar ju om en isolerad händelse. Man måste
även se till att kompetensen bevaras efter
ett generationsskifte. Finansieringen är en
annan jättesvår fråga. Det finns så många
spännande projekt som behöver kapital,
men få riskkapitalister är redo att investera innan de vet att produkten fungerar,
säger Johanna Haglund på Metasafe.
En annan aspekt av finansieringsfrågan är det faktum att framsteg inom
life science-sektorn inte bara kommer
branschen själv till del. Samtidigt leder
de även till stora samhällsekonomiska
vinster: mer, effektivare och bättre vård,
vilket i sin tur resulterar
i en mer välmående
befolkning som lever
längre. Ändå är det ofta
enskilda aktörer, som
landstingen lokalt, som
Susanne Ås
får betala notan.
Sivborg
– Forskning i den här
sektorn kan ge väldigt bra resultat, men
den är också dyr och innebär ett stort
risktagande. Vi ska nog inte förvänta
oss att företagen står för hela den risken,
särskilt inte som de måste leverera resultat
varje kvartal. Jag tror att statligt kapital
är en av flera möjligheter till långsiktig
finansiering. Men då är det viktigt att
pengarna investeras smart och inte sprids
för mycket, säger Susanne Ås Sivborg.
Hon får medhåll från Anders Nordström. Han var med och byggde upp
företagsinkubatorn UIC Södertälje i
samband med uppsägningarna på Astra
Zeneca, där Metasafe är ett av bolagen
som UIC har stöttat på olika sätt.
– I dag finns en hel del offentligt kapital som finansierar forskning, men vi
behöver även bli bättre på att stimulera
utveckling och kommersialisering av
innovationerna. Life science kan bidra till
INBLICK 17
REPORTAGE | FARMACI & HÄLSA
högre livskvalitet hos alla, men då måste
idéerna få chans att nå ut på marknaden
också, menar Anders Nordström.
Jämför man life science-sektorn i Sverige med hur den såg ut för något decennium sedan är det lätt att få intrycket av en
bransch i kris. Men enligt samstämmiga
rapporter och utredningar finns det fortfarande goda förutsättningar att vända
utvecklingen. En tendens som bekräftas
av att Astra Zeneca nu satsar miljarder på
en ny anläggning i Södertälje.
När storföretag flyttar och säger upp
personal är det givetvis omtumlande
för de inblandade, men sett i backspegeln blir resultatet inte sällan positivt.
Tittar man på hur Uppsala som life
science-stad drabbades av Pharmacias
nedläggning kan man i dag konstatera att
det nu jobbar fler i sektorn än någonsin.
– Framtiden ser trots allt ljus ut. Men
det hänger på att alla aktörer agerar och
börjar samverka nu – inte i morgon. Vi
har i dag fler små och medelstora företag,
men jag tycker inte att man ska utesluta
att vi i framtiden även på nytt får ge plats
åt nya storföretag i en svensk life scienceindustri, säger Susanne Ås Sivborg.
18 INBLICK
HANS UPPDRAG: RÄDDA BRANSCHEN
Regeringen har utrett frågan och
branschen ställer tydliga krav. De
flesta verkar vara överens om vad som
behöver göras – nu gäller det bara att
verkställa. Anders Lönnberg, med en
bakgrund inom regeringskansliet, socialdepartementet och SLL, fick i våras
uppgiften att som nationell samordnare
få life science-sektorn på banan igen.
tillgång till sjukvården.
Ännu ett problem är att
man ser forskning som
en kostnad. För 20 år
sedan, då Sverige hade
en sjukvård som inte
Anders Lönnberg var budgetfokuserad,
var den en av världens
innovationstätaste. Så är det inte längre.
Vad kommer du att arbeta med?
– Målet är att branschen ska få möjlighet att växa och att öka antalet jobb
och företag inom life science. I mitt
uppdrag ingår även att samordna
regeringens departement som jobbar
med frågor som berör branschen. Man
kan säga att det är lite som att bygga
en skuta och segla den samtidigt.
Så hur löser man det här?
– Samarbetet inom life science-sektorn
måste bli bättre. Det finns redan ett tätt
samarbete mellan näringslivet och universiteten, men sjukvården måste också
kopplas in här. Det som är unikt för
life science är att framstegen kommer
hela samhället till godo. Men ofta är det
landstingen som förväntas betala för
det hela. Här måste staten gå in för att
föra över pengar mellan sektorerna.
Var brister life science i dag?
– Det finns flera problemområden. Ett
av dem är att vi är Europamästare när
det kommer till patentansökningar
men saknar riskkapital för att idéerna
ska växa till företag. Ett annat problem
är att forskningen inte riktigt har
Hur ser du på framtiden?
– Jag är optimistisk. Det viktiga är att
alla är överens på en politisk nivå. Nu
är alla med på att börja samarbeta, och
bara den attityden är ett viktigt steg.
AKTUELLT | FARMACI & HÄLSA
Den heliga
hälsoskriften
Bokhandeln kryllar av hälsoguider. Den sunda livsstilen
har blivit en social rörelse med trogna lärjungar. Men
hur skapas nya trender och bästsäljare? Vi pratar med
en förläggare, en författare och en framtidsstrateg.
TEXT Martin Genberg FOTO Getty images
20 INBLICK
INBLICK
FARMACI & HÄLSA | AKTUELLT
I
Svensk Bokhandels senaste topplistor
är i snitt en och en halv av de fem
bästsäljarna varje månad hälsorelaterad. Totalt: nästan en tredjedel. Men
Svenska Förläggareföreningens statistik
visar att böcker om kost säljer mindre –
minus 14 procent bara det senaste året.
Det som får ekvationen att gå ihop
är långt driven nischning. Förlagen har
lärt sig att renodla ämnesvalen – slipa
på vinkeln, som man säger i journalistbranschen – så att enstaka titlar säljer
långt mer än genomsnittet. Förläggaren
Cecilia Viklund använder just tidningsordet »vinkel« när hon förklarar hur de
arbetar på Bonnier Fakta.
– Man måste ha riktningen för boken
tydlig. Vet man inte vinkeln måste man
ta ett steg tillbaka och tänka. Och se till
att alla överens. Men träffar man rätt i
en smal nisch, som rawfood, kan det gå
väldigt bra, säger Cecilia Viklund.
Hon har jobbat med hälsorelaterad
litteratur på Bonnier Fakta i många år.
När man hör henne prata förstår man
att tempot i branschen har trissats upp
rejält senaste tiden. Läsarnas trendkänslighet gör att avståndet mellan idé och
utgivning måste minska.
– Om man vill göra en gedigen bok är
det svårt att hänga med i svängarna.
Ibland söker författaren upp förlaget
med något de vill berätta men minst
lika ofta hittar Cecilia och Bonnier
Fakta sina författare själva, via hårdbevakning av vad som händer i omvärlden
och i sociala medier. På så sätt skapas
såväl idéer till biografier, livsstilsböcker
och träningsguider som »tyngre« titlar
grundade på expertkunskaper.
Slutgiltigt är det paketeringen som
kan avgöra om boken blir en succé.
– Omslag, formgivning och bilder,
hela bokens uttryck, är otroligt viktigt
i dag, säger Cecilia Viklund.
För Mats Olsson på Kairos Future
är hälsohetsen ingen överraskning.
Som framtidsstrateg inom hälso- och
sjukvårdsområdet har han sett den länge.
I decennier, faktiskt.
– När jag föreläser brukar jag ta upp
när Per-Olof Åstrand, professor emeritus inom fysiologi, besökte Hylands
Hörna 1963. Hyland säger: »Folk är så
aktiva i dag.« Åstrand svarar: »Säger
du det?« varpå publiken uppmanas
att räcka upp händerna om de tränar.
»Nej, nej, vi måste vara mer specifika«,
säger Åstrand och frågar hur många
som tränar tre gånger i veckan. Det blir
ungefär tjugo procent. I dag är siffran i
princip densamma.
I stället menar han att dagens hälso­
trend drivs på av sociala medier.
– Vi har bara ett ögonblick på oss
att göra intryck på omvärlden med
en selfie. Därför har utseendet blivit
viktigare, säger Mats Olsson.
Det sociala genomsyrar allt. Där man
förr i tiden gjorde ett brett livsstilsval
väljer man nu en specialiserad »tribe«,
till exempel en gren inom yoga eller
hårdsatsning på långlopp, och har sin
sociala närvaro där.
Men man behöver inte vara framtidsforskare eller erfaren förläggare för att
träffa rätt. Det är Karin Haglund bevis
på. Hon är kostrådgivare i botten, hälsocoach sedan elva år och populär bloggare
med eget bokförlag. Hennes trogna fans
kommer säkert att köpa den nya boken,
Karins frukost. Tidigare titlar skvallrar
om hennes lagom smala ämne: Karins
gröna värld (2012) och Grönsakskärlek
(2014). De handlar främst om rawfood.
– Jag började ge ut böcker för att förmedla min syn på hälsa, kost och livsstil, säger Karin Haglund.
Att hennes nisch är
smal oroar inte. Perfekt
timing och hårt arbete i
sociala medier har gjort
böckerna framgångsrika. Det, och en helt
annan inställning än de
stora förlagens:
– Jag litar mycket på
Cecilia Viklund
magkänslan. Jag skriver om det jag tror på
och vill dela med mig
av, inte utifrån vad folk
vill läsa. Det är jättekul
när boken säljer bra
men det som ger mig
mest är skapandet och
Mats Olsson
att få höra att läsarna
blir inspirerade.
Karin Haglund
Förläggaren Cecilia
Viklunds favoritbok
är den faktaspäckade
Hälsa på recept som de
gav ut i höstas.
– Den tar upp allt
positivt med motion och vad allt gör
med kroppen. Den visar att det viktigaste för hälsan är mycket simplare
saker än hårdträning.
Det är just där hon tror att en av
framtidens trender finns – en djupare
förståelse för hur det vi stoppar i oss påverkar kroppen. Mats Olsson på Kairos
Future har liknande tankar:
– Att logga aktiviteter digitalt och lära
sig vad som gör skillnad i våra liv, det
växer. Liksom verktygslådan för att bli
expert på sig själv. Gör det själv-hälsa.
TRE STORSÄLJARE
Yoga Girl
Rachel Brathen (Bonnier Fakta)
Svenskan med 1,4 miljoner Instagramföljare delar sitt paradisliv på Aruba.
Eat Clean
Kristina Andersson (Masonit Förlag)
Bort med tillsatser i maten. Så lyder
receptet på ett sunt liv i denna bok.
Charmen med tarmen
Giulia Enders (Forum)
Djupdykning i tarmfloran och kopplingen mellan hjärna och mage.
TRÄNING VI MINNS
Promenader (1800-tal)
Den viktorianska erans hälsofluga
var att gå – gärna på väl vald kurort.
Gymnastik (1940-tal)
Morgongympa skulle »höja folkets
fysiska beredskap« under kriget.
Jogging (1970-tal)
Svensken sprang runt i högslitsade,
tunna löparshorts och svettband.
Aerobics (1990-tal)
Step aerobics, skapat av gymnasten
Gin Miller 1989, nådde oss från USA.
Yoga (2000-talet)
En holistiskt syn på kropp och sinne i
samspel passar vår tid perfekt.
INBLICK 21
DIN BRANSCH | FARMACI & HÄLSA
Med sikte på
större roller
Lär k
din br änna
ansch
Kärleken till kemi och mötet med kunderna
är drivkraften. Men Mani Niknia tycker att
apotekare har för låg status. Han menar att
samhället slösar bort deras kompetens.
TEXT Jonatan Leman FOTO Jenny Thörnberg
Mani
Niknia
Apotekare på Kronans Apotek i Åkersberga
Varför blev du apotekare?
– Jag har alltid varit intresserad av kemi
och biologi. Det är oerhört fascinerande
att förstå hur läkemedel fungerar och
vilken effekt de har. Som apotekare har
du dessutom en bred arbetsmarknad.
Du kan jobba på apotek, sjukhus och
myndigheter eller i läkemedelsindustrin.
Hur ser en vanlig dag ut?
– Först kollar jag om något läkemedel
dragits in eller bytt dosering. Sedan
ägnar jag dagen åt att ta hand om våra
kunder och göra beställningar. Jobbet
är ett teamwork där jag samarbetar tätt
med tre receptarier och två tekniker. Nu
har jag precis blivit läkemedelsansvarig
här på vårt apotek. Det innebär att jag
även ansvarar för kvaliteten i utbudet
och att vi följer alla regler.
Viktigaste frågan i ditt yrke?
– För mig är det patientsäkerheten. Jag
tog examen i höstas och har bara jobbat i
ett halvår, men jag har redan stött på flera feldoseringar. Som apotekare får man
aldrig lita blint på läkarnas recept utan
måste alltid ha ögonen öppna och tänka
själv. Det är problematiskt att många ser
apotek som ett slags utlämningsställen.
Vi har en viktig roll i vårdkedjan som en
spärr och kontrollinstans. Utan oss kan
patienterna ta allvarlig skada.
22 INBLICK
Största utmaningen i framtiden?
– Jag tycker inte att vår kompetens
utnyttjas till fullo på apoteken. Jag har
läst massor av kemikurser som jag inte
har någon nytta av. Man borde införa
nya tjänster för apotekare, där man
har viss förskrivningsrätt eller kan ge
rådgivning på sjukhus. De senaste åren
har möjligheterna att arbeta utanför
apoteken blivit allt färre. Därför måste
vi apotekare visa framfötterna och kräva
en större roll i samhället. Vi har trots
allt fem års utbildning.
Kan du utveckla din kompetens?
– På mitt jobb fungerar det ganska bra.
Vi får regelbunden information om
vidareutbildningar och har 1–2 timmar
varje vecka avsatta till att läsa in oss
på nya läkemedel. I den här branschen
blir du ju aldrig fullärd. Man lär sig nya
saker varje dag. Men jag brukar säga vad
jag tycker och mina chefer har hittills
varit bra på att lyssna.
När är ditt jobb som bäst?
– Mötet med kunderna är roligast. Jag
träffar över hundra personer varje dag
och de flesta är väldigt trevliga. Jag är en
social person, så när de lämnar apoteket
med ett leende blir jag varm i kroppen.
Men på sikt vill jag jobba som forskare,
helst inom genetik. Det är min dröm.
Mani Niknia
efterlyser nya
typer av tjänster
för apotekare.
APOTEKARE
Apotekare är läkemedelsexperter. Arbetet
kan bestå av att forska om eller tillverka,
kontrollera eller sälja läkemedel inom
exempelvis apotek, läkemedelsindustri
och sjukhus. Man säkerställer även att
läkemedlen används på rätt sätt genom
att ge råd och information.
Lönestatistik: 28 500–46 000 kronor.
Lediga jobb: God chans på bred marknad.
Utbildningstryck: Högt och ökande.
FARMACI & HÄLSA
Tandsköterskor i samverkan för sin kår
Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp (PTS) är ett nätverk av
fackligt aktiva tandsköterskor som
deltar i mässor, värvar nya medlemmar
och informerar om löneavtal och villkor
i tandvården. Unionen har cirka 2 500
tandsköterskor som medlemmar på
mer än 1 000 arbetsplatser.
I genomsnitt finns det två tandsköterskor per tandläkarmottagning.
Därför har det bildats allmänna klubbar
24 INBLICK
och grupper på många orter, där tandsköterskor kan träffas för att prata om olika
yrkesfrågor. Alla dessa nätverk har representanter i PTS som träffas varje år. I vår
hade man sitt årsmöte på Birka Paradise
den 16–17 april.
– Just nu arbetar PTS med att ta fram
förslag till Prevents material för »arbetsmiljön i privattandvården«. PTS engagerar
sig även för att alla tandsköterskor ska få
en kvalitetssäkrad utbildning. Utvecklingen
går snabbt med digital utrustning, laser
och nya material. Det räcker inte med
distanskurser för att lära sig detta, utan
handledd utbildning är viktigt för patientsäkerheten, säger Gunilla Krieg, central
ombudsman på Unionen.
PTS återupptar nu även samarbetet
med Visions tandvårdsnätverk, vilket gör
att Unionen och Vision tillsammans kan
företräda tandsköterskor i både offentlig
och privat sektor.
FARMACI & HÄLSA | KOMPETENS
Elin Eriksson och Charlotte
Thylin på Apoteket Centralen
i Göteborg, som i våras
utsågs till Årets apotek.
Nyckeln till framgång
Tre av tio tjänstemän har inte fått någon kompetensutveckling det
senaste året. Detta framgår av Unionens nya kompetensbarometer.
Men det finns undantag – som Årets apotek i Göteborg.
TEXT Henrik Sahl Johansson FOTO Jonny Lindh
K
ompetensutveckling bygger på
ett gemensamt samspel mellan
chef och personal. Alla vet att det
finns ett personligt ansvar: man
får sin tid, men ansvarar samtidigt för
att använda den tiden på ett bra sätt,
säger Charlotte Thylin.
Hon är en av två apotekschefer på
Apoteket Centralen i Göteborg, som i
april i år tilldelades utmärkelsen Årets
apotek. I motiveringen framhålls inte
minst apotekets kunniga personalstyrka – sannolikt resultatet av att man
på Centralen arbetar aktivt med att
stärka personalens kompetens.
– Vi utgår från målen för själva apoteket. Sedan har vi individuella målsamtal med våra anställda där vi bland
annat tittar på om det finns någon
speciell kompetens som personen
behöver stärka för att kunna bidra till
att nå målen, förklarar Charlotte Thylin
om hur man arbetar för att se till att rätt
kunskap finns på rätt plats på apoteket.
I kompetensbarometern, den stora
kompetensundersökning som Unionen
genomför varje år, framgår det dock att
INBLICK 25
KOMPETENS | FARMACI & HÄLSA
3 tips för bättre
kompetens
Tydliga mål. Sätt upp mål för kompetensarbetet. En utbildning bör leda
till en kompetens som passar in på
arbetsplatsen och bidrar till att verksamheten utvecklas som helhet.
Se individen. Involvera de anställda
i utformningen av deras kompetensplan. Det stärker motivationen och
leder till att varje person vet vad hon
eller han behöver förbättra.
Mer teamwork. Använd arbetstiden
till informellt lärande och dra nytta
av kollegornas kunskaper. Utnyttja
lugna stunder, om de finns, till att
diskutera förändringar och nyheter.
Det informella lärandet har stått i fokus på
Apoteket Centralen. Alla kollegor hjälps åt
för att hålla varandra uppdaterade.
långt ifrån alla arbetsplatser arbetar aktivt med kompetensutveckling.
Exempelvis uppger färre än sju av tio
respondenter att det finns en tydlig
strategi för kompetensutveckling på
deras arbetsplats.
Elin Eriksson är kompetensansvarig
och apotekare på Centralen. Att verka
inom läkemedelsbranschen betyder att
man varje dag måste hålla sig uppdaterad med den senaste utvecklingen, säger
hon.
– Jag tycker att vårt jobb blir mer
och mer komplext i takt med att våra
kunder blir allt mer kunniga. Då vill vi
också vara så pålästa som vi bara kan
för att kunna ge den bästa servicen.
Rent konkret består kompetensut-
vecklingen av bland annat interaktiva
lektioner, möten och kurser som de
anställda har möjlighet att medverka
på under sin arbetsdag. För att ha tid
till dessa moment har de en timme av
sin arbetstid avsatt i veckan – samtidigt
som de långa öppettiderna ger personalen möjlighet att läsa på när det är
lugnare i butiken.
– En stor del av anledningen till att vi
har lyckats är att vi har bra chefer som
tycker att det här är viktigt. Men också
att vi hjälps åt bland personalen genom
att ge varandra tid att uppdatera oss,
säger Elin Eriksson.
Charlotte Thylin påpekar att en aktiv
kompetensutveckling samtidigt innebär
vissa krav: får man avsatt tid till att
tillgodogöra sig ny kunskap förväntas
Vad visar kompetensbarometern?
Unionens kompetensbarometer 2015
undersöker hur kompetensutvecklingen ser ut bland medlemmarna. Totalt
har 1 000 personer inom tjänstemannasektorn svarat på frågor om hur kompetensarbetet ser ut i deras vardag.
Något fler än hälften svarar att de
har fått kompetensutveckling under
arbetstid, medan cirka en tiondel anger
att de fått det under både arbetstid
och fritid. Cirka 35 procent uppger att
de inte har fått någon kompetensutveckling alls under det senaste året.
De flesta av dem som uppger att
26 INBLICK
de fått kompetensutveckling, fyra av
tio, anger att de i snitt har 1–8 timmar
avsatta åt dessa aktiviteter per månad.
Män uppger i högre grad att de får tid
avsatt till kompetensutveckling. Nästan
dubbelt så många kvinnor som män
uppger att de har mindre än en timmes
kompetensutveckling i månaden.
Samtidigt svarar två av tio att den tid
de lägger på kompetensutveckling inte
räcker till för att hålla sig uppdaterad.
Andelen som helt eller delvis anser sig
haft nytta av kompetensutveckling det
senaste året är dock hög – 95 procent.
man därefter kunna ta ett större ansvar.
Men hon lyfter också fram det informella lärandet som en viktig grund för
god kompetens.
– Kompetensutveckling är för mig
inte bara att du ska göra ett antal egenvårdstester och hålla dig uppdaterad
som farmaceut, utan det innefattar
allt du behöver kunna för att göra ditt
jobb. Det kan handla om en kvarts avstämning över en ny produkt eller ett
personalmöte, säger Charlotte Thylin.
I Unionens kompetensbarometer
framgår det att det finns en viss skillnad
mellan könen när det gäller hur mycket
tid man som anställd får avsatt till kompetensutveckling. Män svarar i högre utsträckning än kvinnor att de får tid avsatt
till fortbildning. Men Charlotte Thylin
tycker sig inte se någon sådan tendens
på sina apotek.
– Nej, jag har faktiskt aldrig ens reflekterat över det. Vi har två anställda
män, vilket är ganska mycket i den här
branschen.
Hon vill heller inte spekulera i varför
just Apoteket Centralen har lyckats så
väl med sitt kompetensarbete. Men hon
tycker i allmänhet att det är viktigt att
det hela tiden finns en stark motivation
hos personal och ledning att lära sig
nytt och göra ett bra jobb.
– Jag tror det enkla svaret är att vi
bara gör vårt jobb, att vi trivs tillsammans och har kul. Det är det som vi
drivs av, säger Charlotte Thylin.
Fördel Unionen
Unionen arbetar för att lyfta alla medlemmars arbetssituation.
Här får du ta del av nyheter och erbjudanden för just din bransch.
Karriärcoachning med
rabatt hos Newstart
Osäker på om du har hittat rätt i arbetslivet? Vill du ta ett litet steg eller ett
stort kliv i din utveckling? Tillsammans med en karriärcoach kan du arbeta
med de frågor som är viktiga för dig för att komma vidare i yrkeslivet.
Unionen samarbetar med Newstart, som har mångårig erfarenhet inom
karriärutveckling, ledarskap, coachning, förändring och att stötta individer
och arbetsplatser i deras utveckling.
Som medlem i Unionen har du 30 procents
rabatt på de tjänster som Newstart erbjuder
inom individuell karriärcoachning. Du kan
välja utifrån olika färdiga paketlösningar
med allt från självinventering till personlig
marknadsföring eller sätta ihop ett eget
paket utifrån dina egna behov.
Sök på »Newstart« på
unionen.se för att läsa
mer om erbjudandet.
Familjejuridisk
rådgivning och avtal
Behöver du ett äktenskapsförord,
testamente, samboavtal, skuldbrev
eller annat privatjuridiskt avtal?
Nu har du tillgång till juristbyråns
Avtal24:s webbverktyg och erfarna
jurister. Du kan snabbt och enkelt
upprätta avtal anpassade till dina
unika behov. Du får de frågor en
jurist ställer och utifrån svaren du
ger skapas ett färdigt avtal som är
juridiskt korrekt. Det skickas direkt
till din e-post till en betydligt lägre
kostnad än om du skulle anlita en
juristbyrå.
Som medlem i Unionen har du
möjlighet att genomföra en kostnadsfri juridisk behovsanalys online
och skriva valfria privatjuridiska avtal med 20 procents rabatt, online
eller tillsammans med jurist.
Mer info finns på avtal24.se/unionen
eller ring Avtal24 på 0771-24 00 24.
Som medlem får du
30 procents rabatt på
Newstarts individuella
karriärcoachning.
L
medäles mer un
på unmsförmåder
i o n en n er
. se .
Förmånligt bolån –
nu även hos Nordea
Som medlem i Unionen kan du ansöka om bolån hos SEB till en extra förmånlig
ränta. Erbjudandet gäller dig och din eventuella medlåntagare som har eller väljer
SEB som huvudbank.
• Din ränta är SEB:s upplåningsränta plus högst 1,15 procentenheter,
dock aldrig högre än listpris.
• SEB gör alltid en helhetsbedömning av din ekonomi.
• Amorteringstiden för bolån är normalt 30–50 år.
Ta del av bolåneerbjudandet genom att ringa SEB på 0774-478 788 vardagar 8–20,
så får du hjälp med ansökan direkt på telefon.
Nu kan du även ansöka om förmånligt bolån hos Nordea. Som medlem i Unionen
får du 0,30 procentenheter i rabatt på Nordeas bolåneräntor när du blir förmånskund.
Läs mer om erbjudandet på unionen.se/medlemskapet/medlemsformaner/bolan.
28 INBLICK
15 procents rabatt på
Nordic Choice Hotels
Nordic Choice Hotels erbjuder Unionens medlemmar 15 procents rabatt
på förhandsbeställda övernattningar. Erbjudandet gäller alla helger hela
året (OBS! För att se det rabatterade
priset behöver du välja »rätt« datum
på Choice Hotels hemsida, alltså
datum fredag–måndag).
Rabatten gäller på över 170 av
Nordic Choice Hotels, Comfort-,
Quality-, Quality Resort-, Clarionoch Clarion Collection-hotell i Skandinavien och Baltikum.
Se vilka hotell du kan boka på
nordicchoicehotels.se/kampanjeroch-erbjudanden/tco/.
KRÖNIKA | FARMACI & HÄLSA
Flytta fokus mot
industrins utsläpp
L
Läkemedelsindustrins utsläpp kan
bidra till ett humant hälsoproblem
av globala dimensioner. Det är här
våra svenska apotek har chansen
att göra störst nytta för miljön,
skriver Joakim Larsson.
»Apoteken ska
inte vara rädda
för att ta sig an de
högre hängande
frukterna –
tillverkningen.«
Joakim Larsson
är professor i miljöfarmakologi
vid Göteborgs universitet. Hans
forskning om hur läkemedel påverkar miljön har väckt uppmärksamhet över hela världen. 2012
tilldelades han det prestigefyllda
svenska Fernströmska priset.
30 INBLICK
äkemedel är kemikalier som räddar liv, förebygger ohälsa och höjer
livskvaliteten för miljoner människor varje dag. Men med allt gott
följer utmaningar – och läkemedel utgör inget undantag. Många är
oroade över att läkemedel som slängs i hushållssoporna kan hamna
i miljön, men risken för det är minimal i Sverige. Med den utbredda
förbränning av sopor som vi har är det en försumbar spridningsväg.
Även om våra sopor förbränns vid en något lägre temperatur än läkemedel som lämnas tillbaka till apoteken finns det inget som tyder på att
det kommer ut rester av läkemedel med bibehållen farmakologisk aktivitet
från fjärrvärmeverken. Men att informera om att inte spola ned överblivna
läkemedel är viktigt.
Läkemedel som använts riskerar framför allt att nå miljön och våra
vattendrag genom urin och fekalier. Där kan vissa läkemedel anrikas i fisk.
Så lite som en miljarddels gram per liter av etinylöstradiol och levonorgestrel, syntetiska hormoner i antikonceptionsmedel, kan minska fiskars
fortplantningsförmåga. Oxazepam, den aktiva substansen i till exempel
Sobril, påverkar abborrars beteende vid omkring en miljondels gram per
liter. Halter som ligger nära de som uppmätts i Fyrisån i Uppsala.
Mycket forskning återstår och vi lär nog bli varse fler problematiska substanser i framtiden. Men för de allra flesta läkemedel tror man att halterna
nedströms från kommunala reningsverk är så låga att de inte orsakar några
problem.
Utsläpp från tillverkningen kan leda till långt högre koncentrationer
– upp till flera tusendelar av ett gram (mg) per liter av olika läkemedel.
Dessa halter är ofta giftiga, men lagstiftning som begränsar utsläppen
saknas i regel. Indien och Kina står för en mycket stor del av världsproduktionen av aktiva substanser. Där finns exempel på industriella utsläpp
av höga halter antibiotika som leder till en utveckling av exceptionellt
multiresistenta bakterier.
Om dessa bakterier kan orsaka sjukdom, eller lyckas sprida sina resi­
stensegenskaper vidare, har industriutsläppen skapat inte bara ett miljöproblem utan också ett humant hälsoproblem – av globala dimensioner.
Flera svenska aktörer går nu i frontlinjen för att komma tillrätta med
de industriella utsläppen. Det återspeglas bland annat i den svenska läkemedelsstrategin, i den svenska handlingsplanen mot antibiotikaresistens
och vårdrelaterade infektioner och i landstingens upphandlingskrav. Ett
förslag om att väga in kontroll av produktionsutsläpp, och inte bara pris,
i den svenska subventioneringsmodellen vid generiskt utbyte finns också.
Detta är bra, men fler måste dra sitt strå till stacken.
Att lämna tillbaka oanvända läkemedel till apoteken är bra för att inte
obehöriga ska komma åt dem, men miljönyttan i Sverige är tveksam. Apoteken ska inte vara rädda för att ta sig an de högre hängande frukterna och
försöka påverka den andra sidan av läkemedlens livscykel – tillverkningen.
Här kan de göra stor skillnad, särskilt för receptfria läkemedel.