LÄRANDE Onsdag 29 oktober 2014 LÄRANDE Onsdag 29 oktober 2014 REDAKTÖR: ABIGAIL SYKES • [email protected] Sånger, bilder ochoch språkpåsar bilder språkpåsar stärker svenskan LanPå Björkens förskola i Växjö har de flesta barnen ett dets Fria Tidannat modersmål än svenska. Men målet är att nings artikelsefrämja alla barns språkutveckling på samma sätt, rie om flerspråkighet oavsett hemspråk. Språkpåsar är ett viktigt verkfortsätter med att titta tyg, där barn sjunger, lyssnar och tittar samtidigt. på hur de minsta barnen lär sig fler språk. När Landets Fria Tidning besöker Björken pratar alla svenska med varandra. Men av 100 barn på förskolan har 77 ett annat modersmål. Det är väldigt olika vilka förkunskaper i svens- ka barnen har när de börjar. En del har en förälder med svenska som förstaspråk och en förälder med ett annat modersmål och då pratar barnen oftast flytande svenska. En del kommer till för- TEXT OCH FOTO: ABIGAIL SYKES skolan innan de börjat att tala alls medan äldre barn som är nyanlända i Sverige har ett ganska utvecklat hemspråk men inte kan svenska. Förskolan tar gärna in praktikanter och nystartsanställda som talar somaliska och andra språk och flera i personalen talar arabiska, till exempel Ghada Chamoun. – Jag kan ge tips och hjälpa till att förklara när de har svårt att förstå. Jag pratar arabiska med barn som inte kan svenska alls, men så fort jag vet att de kan svenska slutar jag att prata arabiska med dem, säger hon. I STORT SETT jobbar persona- Clara Cserpes, Mia Winsth och Ghada Chamoun leker med språkpåsen om Bockarna Bruse. ENKÄT: Vad pratar du för språk? FOTO: ABIGAIL SYKES FOTO: ABIGAIL SYKES Alexander Årevall pratar svenska med sin pappa och polska med sin mamma. Är du lika bra på båda? Vilket språk är lättast? – Svenska. Vilket språk är bäst? – Jag tycker att alla språk är bäst. – Ja. Vilket språk är bäst? – Polska är bäst för det pratar min mormor och farmor. Jag gillar att prata polska. FOTO: ABIGAIL SYKES len nämligen likadant med alla barn oavsett modersmål. – Vi ska ge alla samma förutsättningar att få ett bra språk och det är sällan vi behöver jobba på ett annat sätt med barn som har ett annat hemspråk, säger Mia Winsth, som har jobbat på förskolan i 25 år. Björkens viktigaste verktyg för att arbeta med språket är språkpåsarna. De är tygpåsar fyllda med föremål som hör ihop med olika sånger och berättelser och som plockas fram för att visa vad orden betyder. I påsen för Bä bä vita lamm finns en rock, en kjol, strumpor, ett lamm, och så vidare. Det gör det lättare för alla barnen oavsett modersmål att lära sig nya ord och att förstå vad texterna handlar om, berättar Ghada Chamoun. – De både ser och hör vad vi sjunger. Det är det lättaste och enklaste sättet att lära sig, säger hon. DET FINNS OCKSÅ språkpåsar för olika vardagssituationer, till exempel en för badrummet med tvål, handduk och handfat. – Vi har köpt mycket dockskåpsmöbler genom åren, berättar rektor Marianne Jenneflod med ett skratt. För de större barnen innehåller påsarna också lappar med ord – så att barnen både får lyssna på råmande på band samt se en plastko, bilder på kor och ordet ”ko”. Personalen använder också bilder på olika aktiviteter som att gå på toaletten, tvätta händerna och äta. En annan strategi är att läsa mycket tillsammans. Då kan personalen också ställa frågor och se hur mycket barnen har förstått. Att spela brädspel tillsammans med två till tre barn är en annan bra språkövning, liksom olika rim och ramsor. Och så tar de varje tillfälle i akt att prata med barnen om vad som pågår runt omkring dem. – Det är rätt naturligt med små barn att säga att ”nu ska vi ta på strumporna, en blå och en röd” men vi kanske gör det längre upp i åldrarna, upp till fyra eller fem år. Det kan låta tjatigt men det är bra att prata om hur man äter, vad man äter, om man vill ha mycket eller lite mjölk – det uppstår en jättebra pedagogisk situation när man äter, säger Marianne Jenneflod. Det är framför allt när det kommer nya barn som inte kan svenska alls som Ghada Chamoun och andra i personalen använder arabiska på jobbet. – När det kommer nya familjer med små barn som bara har hört arabiska hemma, är det inte konstigt om barnen gråter under inskolningen. De blir lämnade i en främmande miljö där de inte förstår vad vi säger. Jag har sett att när Ghada pratar med dem lugnar de sig, säger Mia Winsth. – De känner sig tryggare, lägger Ghada Chamoun till. Det kan låta tjatigt men det är bra att prata om hur man äter. Det uppstår en jättebra pedagogisk situation. Marianne Jenneflod, Björkens rektor De minsta barnen arbetar med samma språkpåse i en vecka för att FOTO: ABIGAIL SYKES repetera in sången eller sagan. ALLA TRE TROR att det är viktigt att barnen använder sitt modersmål mycket. – Det gör det lättare att lära sig andra språk. Framför allt ska föräldrarna alltid prata sitt hemspråk hemma. Tyvärr tror många föräldrar att det är tvärtom, men det blir kanske inte rätt svenska som de pratar. Jag tror att en del vill prata svenska med barnen för sin egen skull, de lär sig från barnen, säger Ghada Chamoun. Hon berättar om en familj där pappan pratade sitt hemspråk med barnet, mamman sitt hemspråk och så pratade familjen svenska tillsammans. Dessutom talade släktingar engelska och franska. – Barnet kunde alla språken, säger hon. språk familjen talar hemma Olika viljor avgör vilket et språk Mina Kheirkhah forskar vid Linköpings universitet om hur flerspråkiga familjer hanterar språken i vardagen. Hon avslöjar ett komplext samspel mellan strategier och motstånd där det inte är givet att barnet gör som föräldrarna vill. Edvin Fejzuli pratar svenska och romani chib med båda sina föräldrar. Han kan också engelska. 15 REDAKTÖR: ABIGAIL SYKES • [email protected] I Mina Kheirkhahs forskning följer hon flera flerspråkiga familjer med hjälp av intervjuer men framför allt genom att ha kameror i deras hem och spela in hur de agerar till vardags. Metoden har inte använts så mycket inom hennes fält tidigare. – Jag är intresserad av hur språk används. Det finns inte så mycket forskning som har tittat på familjens språkpolitik hemma hos familjen, särskilt inte ur barnets perspektiv, säger hon. Mina Kheirkhah använder inte begreppet modersmål utan talar istället om familjespråk, som kan vara ett eller flera. Hon föredrar också termen samhällsspråk istället för majoritetsspråk – till exempel svenska i Sverige. Ett av hennes viktigaste forskningsresultat hittills är vad föräldrarnas strategier och barnens eventuella motstånd ger för utfall. – Familjespråk är ett samspel, något de gör tillsammans. Barnen påverkar föräldrarnas strategier. I EN AV FAMILJERNA hon stude- rar talar mamman persiska och pappan kurdiska. Redan när ett av barnen var två år skiljde hon mellan språken. – Barn börjar tidigt att associera olika språk med olika sammanhang. Om de hör sina föräldrar prata engelska associerar de föräldrarna med engelska och förskolan med svenska, till exempel. Jag har en videoinspelning där det här barnet säger på svenska ”pappa heter kurdiska, mamma heter persiska”. DET STÄMMER VÄL in på famil- jens uttänkta strategi för att barnet skulle bli flytande på alla tre språken. – I det första steget av studien valde barnet att följa familjens språkpolicy och prata persiska med mamman och kurdiska med pappan. Men efter ett år bestämde hon sig för att hon inte vill använda kurdiska och persiska med föräldrarna hela tiden. Däremot visar hon inget motstånd mot föräldrarnas användande av kurdiska och persiska, hon säger inte ”ni måste prata svenska med mig”. Föräldrarna tillåter henne att prata svenska men använder också ibland olika strategier för att övertyga henne om att tala persiska och kurdiska. En är att låtsas att de inte förstår när hon talar svenska. – Men hon visar motstånd genom att bli tyst eller säga att svenska är hennes språk, säger Mina Kheirkhah. FAMILJEN FÖRSÖKER också att övertala barnet genom att säga saker som att ”vi pratar persiska hemma” eller ”hur ska du klara dig när du kommer till Iran eller när mormor kommer hit?” – Det är inte garanterat att barnet kommer att använda språket även om familjen använder olika strategier. Det är väldigt komplicerat. Barnets äldre syskon är positiv till flerspråkigheten och deltar också i övertalningen – men pratar svenska med sin lillasyster. Tidigare forskning har visat just att samhällsspråket oftast blir det språk som syskon använder sinsemellan. Det är också vanligt att samhällsspråket blir det språk som barnet föredrar, även om barnet lärt sig det som andraspråk. MÅNGA FLERSPRÅKIGA föräld- rar får negativa kommentarer om att barnen kommer att blanda språken. Men det är inte så enkelt, säger Mina Kheirkhah. – Blandning är ett väl strukturerat fenomen. Man ska ha en viss kunskap om språk för att kunna blanda så att det blir begripligt. Barn känner väldigt fort vilka som delar samma språk som dem och som de kan blanda språken med. Huruvida barnet slutar att blanda beror bland annat på hur vuxna i deras närhet gör. – Det beror på om de vuxna som barnet pratar med är strikta och visar motstånd mot bar- nets blandning eller inte. Det beror också på barnets personlighet och vilja, säger Mina Kheirkhah. Det finns en hel del som vuxna i familjens närhet kan göra för att stödja barnets flerspråkighet. Till exempel kan den som inte förstår båda språken ändå försöka att ha en positiv attityd. En negativ reaktion kan nämligen göra att barnet tappar lusten att prata. – Om barnet börjar blanda eller prata ett annat språk, är det viktigt att säga att ”jag pratar bara svenska” eller ”det är viktigt att inkludera alla genom att prata det språk som alla kan” men ändå visa intresse. Inte säga ”nej, här får du inte prata kurdiska” utan visa respekt. Det spelar stor roll. Förskolepersonal bör försöka att inkludera även barn som inte behärskar svenska i gemen- skapen, menar Mina Kheirkhah. Till exempel har en familj i hennes studie berättat om när ett av barnen började på förskola, ett och ett halvt år gammal, utan att kunna svenska. En lärare lärde sig några viktiga ord, som toa och vatten, på persiska. Då kunde barnet och läraren kommunicera samtidigt som läraren översatte till svenska. Hon lyssnade också på persiska låtar med barnet. – Läraren visade en positiv attityd. I dag är barnet 12–13 och väldigt tacksam, säger att ”det är bara på grund av den här läraren som jag har lärt mig svenska”. Men Mina Kheirkhah tycker att samhället borde göra mer för att stötta och sprida kunskap hos föräldrarna. – Jag har inte hittat någon undervisning för föräldrar eller familjer för att utveckla flerspråkighet hemma. Det har man inte hanterat. FOTO: REBECKA CROMDAL 14 Mina Kheirkhah är doktorand vid Linköpings universitet. FLERSPRÅKIGHET I SVERIGE Det finns ingen tillförlitlig statistik över vilka språk som talas i Sverige men en uppskattning är att det rör sig om runt 200 olika språk. Ungefär 1,5 miljoner personer har svenska som sitt andraspråk. Nästan vart femte förskolebarn använder mer än ett språk varje dag. Internationellt är det vanligare att växa upp flerspråkig än enspråkig. KÄLLOR: WIKIPEDIA, SKOLVERKETS RAPPORT FLERA SPRÅK I FÖRSKOLAN, STOCKHOLMS UNIVERSITETS RAPPORT FLERSPRÅKIGHET – EN KUNSKAPSÖVERSIKT