ONSDAGEN DEN 30 MARS 2011 14 NYA ÅLAND Värsta åländskan med Fredrik Lindström Inﬁcon Aaland är Årets företag 2010 Ålands företagareförening har utsett Inﬁcon Aaland Ab i Mariehamn till Årets företag 2010. Juryns motivering är bland annat att Inﬁcon Aaland är ett högteknologiföretag som utvecklats från ett lokalt teknikprojekt till en av de ledande tillverkarna i världen inom sitt område. Dessutom pekar man på att bolaget skapar betydande exportintäkter till landskapet, bidrar till internationaliseringen, erbjuder kontinuerlig sysselsättning och är en förebild inom industrin. Inﬁcon Aaland grundades på 1970-talet som hobbyföretaget CCM Instruments och ingår sedan 1997 i den internationella Inﬁcon Holding-koncernen. Inﬁcon Aaland tillverkar bland annat keramiska vakuumgivare. Bolagets omsättning 2009 var 2,4 miljoner euro. Företaget har 32 anställda, vd är Johan Eriksson. Utmärkelsen Årets Företag delades i år ut för tjugonde gången. (tt-s) Fler debatter i riksdagsvalet INSPELNING Eckeröborna Stina och Runar Wilén intervjuades av Fredrik Lindström till programmet Svenska dialektmysterier. I bakgrunden står kameramännen. En östersjödialekt med blandning från både öst och väst. Så beskrivs åländskan av komikern och språkhistorikern Fredrik Lindström. För två veckor sedan var han här och intervjuade ålänningar till programmet Svenska dialektmysterier. Konstnären Jonas Wilén och hans farföräldrar Stina och Runar Wilén ﬁck den 16 mars påhälsning av författaren, programledaren och språkvetaren Fredrik Lindström. – Han ville prata med oss om vardagliga saker och höra dialekt. Han intervjuade oss och vi berättade om vårt liv, säger Stina. Hon beskriver språkhistorikern som ”så vänlig och ﬁn”. – Det var mycket trevligt! Och ovanligt för oss som båda är över 90 år att få besök från teve. Gammal hjälte Fredrik hälsade också på i Jonas ateljé och pratade om konst. – Han är en gammal hjälte för mig och det var precis som att ha domaren i På spåret i ateljén. Han är löjligt lång, så han fyllde upp nästan hela, säger Jonas och skrattar. Jonas bidrog också med en ﬁlm med hans farfars far som var med på postrotetiden och bandupptagningar med Eckeröbor av Matts Dreijer. – Eftersom det var genuin Eckerödialekt han var ute efter letade jag upp lite mer material åt honom. Intervjuerna med Wiléns kommer att ingå i ett avsnitt av programmet Svenska dialektmys- terier som sänds i januari 2012. Avsnittet handlar om uppländskan, och enligt inslagsproducenten Kalle Torslund ville Fredrik leta efter genuin uppländska i Eckerö. – Programmet går ofta ut på att han vill hitta något speciﬁkt, säger han. Enastående prövning När Nya Åland ringer upp Fredrik Lindström sitter han i bilen på väg till Knutby för ytterligare inspelningar och meddelar att hans ”simultanförmåga utsätts för en enastående prövning” när han talar i telefon och rattar teveteamet samtidigt. Hittade du det du sökte på Åland? – Ja, det var väldigt kul eftersom man sällan hör en så gedigen dialekt. Det var bättre än jag någonsin kunde drömma om! Särskilt nöjd är han över att han ﬁck lyssna på Stinas blandning av Lemlands- och Eckerödialekt. – Hon sa ”laddugårn” med kort a. Det är porr för mina språkvetaröron! Vad har åländskan med uppländskan att göra? – Åländskan ligger närmast uppländskan, särskilt på västra Åland, men eftersom ön inte tillhör Sverige ﬁnns egentligen ingen påverkan från rikssvenskan. Därför är dialekten bättre bevarad här, vilket är väldigt givande för oss. Fredrik menar att svenskar överlag har dålig koll på Åland och åländskan. – Folk åker kanske över med Ålandsbåten, men de vet ingenting. Svenskar kan inte heller placera en åländsk dialekt, utan tror att ålänningen kommer från Dalarna eller Gotland. Det ﬁnns Foto: Jonas Wilén en generellt dålig kunskap som vi vill råda bot på, säger han. Han beskriver åländskan som en östersjödialekt som är en blandning av dialekterna i öst och väst. – Den är intressant eftersom den knyter ihop de ﬁnlandssvenska dialekterna med uppländska och gotländska. Det är diftongerna, ö-ljudet och u-ljudet som avslöjar ålänningen. Nya Ålands kampanj med ordadoptioner av åländska ord tycker han är en kul grej. –Allt som skapar uppmärksamhet kring språk är bra, men det är viktigt att det inte blir något musealt bevarande, det är sista spiken i kistan. Jag tycker att åländska ungdomar istället ska hitta på nya uttryck för att hålla dialekten levande. Linnea Friman [email protected] tfn 528 463 Hjälper föreningar hitta glädjen Hur ska medlemmarna i en förening hitta motivation och glädje att utvecklas? Coachen Jessica Eriksson ger tips när ett nytt koncept startar nästa vecka. där vi ser hur det blir beroende på vilka som kommer och vad de har för frågor. Efter det hoppas jag vi kan erbjuda coaching till intresserade föreningar, säger Hanström. ABF-Åland har valt att satsa på temat ”Hållbar utveckling för din förening” och hoppas få med sig så många åländska föreningsaktiva som möjligt. – Det handlar inte bara om miljöfrågor, utan om hur man kan skapa glädje och framgång. Ta ett större grepp om vad som är hållbart i en förening, säger studieledare Mia Hanström. Hon kom i kontakt med Jessica Eriksson, certifierad coach, med fokus på just en hållbar livsstil. – Nu ska vi ha en pilotkväll Långsiktigt Jessica Eriksson säger att hon jobbar processinriktat. Hon finns med som stöd utan att direkt ge råd och tips, istället ska föreningen själv fundera på hur den vill och kan utvecklas. – Det gäller att ta fram glädjen i att arbeta i en förening. Vi vill fylla på med inspiration och motivation, något som är en färskvara, säger hon. Ekonomiska trångmål, få aktiva och många ideella arbetstimmar kan förta glädjen i föreningsverksamheten. – Glädje skapar teamkänsla, därför är det viktigt att hitta den! Fokusera till exempel på lösningar istället för problem, syns utåt och jobba långsiktigt. Det gäller att skapa förutsättningar till att bli en stabil förening, säger Eriksson. – Precis som inom ridningen behöver man göra en halvhalt. Alltså bromsa upp och reflektera för att sedan fortsätta. Många föreningar bara mal på, säger Mia Hanström. Alla föreningar Måndag 4 april klockan 19.00 i Blå teatern, Ålandsvägen 55, går starten för konceptet. – Det är förstås inte bara för de föreningar som har det jobbigt, eller bara våra med- Alliansen för Åland har planer på att ordna en egen valdebatt med riksdagskandidaterna. – Vi har den avsikten och återkommer då tid, plats och debattledare är fastslaget, säger Johan Ehn (M). För de sammanlagt 4.609 personer i Sverige som har rösträtt i den åländska valkretsen arrangeras också en valdebatt. Den äger rum på Finlands ambassad i Stockholm i morgon torsdag. Sju av de åtta åländska kandidaterna deltar. YLE:s nya korrespondent i Sverige, Bengt Östling, är moderator och debattledare. Måndagens debatt i stadsbiblioteket var alltså inte det enda tillfället att möta riksdagskandidaterna öga mot öga i en debatt som vi felaktigt påstod i gårdagens tidning. (tt-s) Planeringen av Nyängen framskrider MARIEHAMN. Stadsstyrelsen beslöt att föreslå till fullmäktige att godkänna skissritningar som underlag för en entreprenadförfrågan till modulleverantörer för nybygget vid daghemmet Nyängen. Man beslöt också att tekniska nämnden ges i uppdrag att i samband med att man antar anbuden för projektet slutligen godkänna ritningarna. Då ﬁnns också möjlighet för nämnden att göra ändringar i ritningarna. Enligt nu gällande förslag ska byggnaden vara klar för inﬂyttning i januari-februari 2011. (ns) Nyland och Åland växte mest i fjol COACHAR Mia Hanström (till vänster) från ABF-Åland kom i kontakt med coachen Jessica Eriksson som nu ska peppa det åländska föreningslivet i ett nytt koncept. Foto: Malin Tillström lemmar, utan för alla som är intresserade, påpekar Hanström. – De som har de bra just nu kan behöva verktygen för att se till att det består, säger Eriksson. Malin Tillström [email protected] tfn 528 469 HELSINGFORS. Nyland ﬁck i fjol närmare 15.000 nya invånare och var landskapet där befolkningsmängden ökade mest, framgår det av uppgifter från Statistikcentralen. Birkaland kom på andra plats med 3.500 nya invånare. Procentuellt var befolkningstillväxten dock lika snabb på Åland som i Nyland, det vill säga cirka en procent. Södra Savolax var å sin sida det landskap som förlorade ﬂest invånare i fjol. Cirka 900 personer lämnade landskapet. Kajanaland förlorade å sin sida 560 invånare, och hade den procentuellt största befolkningsminskningen. (FNB)