NYHETER | ÅLANDSTIDNINGEN | 15 ONSDAG 15 MAJ 2013 FÖRRE FÖRVALTNINGSCHEFEN I STOR INTERVJU När landskapsregeringen träffar sina ministerkollegor i Helsingfors behandlas samtliga från Åland som vanliga tjänstemän och Åland som en vanlig kommun. Det säger förre förvaltningschefen Arne Selander. – Man borde inte finna sig i detta. Det är direkt fel att behandla lantrådet så. Just nu jobbar Arne Selander som jurist på Kronofogdemyndigheten i Stockholm, men han är precis på väg att sadla om till försäljningschef. TEXT: FREDRIK ROSENQVIST FOTO: KRISTOFFER HELLMAN [email protected] tel: 26637 [email protected] tel: 26650 Arne Selanders nya liv i Stockholm Som förvaltningschef blev det ofta långa dagar och många resor för Arne Selander. Som jurist på Kronofogdemyndigheten går han hem 16.30 varje dag. ”Det förväntas inte att man ska jobba mer än så. Som förvaltningschef jobbade jag också mycket med politiker, något som har sitt pris.” et har snart gått ett år sedan Arne Selander sa upp sig från tjänsten som förvaltningschef och flyttade till Stockholm. Vi träffar honom på hans nya arbetsplats, Kronofogdemyndighetens huvudkontor i Sundbyberg. In på hans kontor slipper vi inte på grund av säkerhetsskäl. Så i stället slår vi oss ner i ett besöksrum som ser ut som något där misstänkta brottslingar förhörs i amerikanska actionfilmer. Det är en glad och avslappnad Arne Selander vi möter. Kostymen och finskorna från dagarna som landskapets högsta chef är borta. Nu är det i stället skinnjacka och sneakers som gäller. – Beslutet att säga upp mig var helt rätt med tanke på helheten, i synnerhet familjen. Så det har jag inte ångrat. Jobbet som förvaltningschef kan jag däremot sakna ibland. Det här jobbet är mera inrutat, säger han. 16 | ÅLANDSTIDNINGEN | NYHETER ONSDAG 15 MAJ 2013 Jag blir så frustrerad när jag ser att man står precis på samma ruta med stödet till vindkraften som för tre och ett halvt år sedan. Trots alla löften från riksdagen, regeringen och tjänstemännen så händer inget. I stället för att Finland bara säger att det inte blir något stöd tvingas Åland lägga ner massor med resurser på att försöka komma med i stödsystemet. Det kostar oerhört mycket när politiker och tjänstemän ska åka fram och tillbaka till Helsingfors hela tiden. Fortsättning från föregående sida. Njuter av anonymiteten Socialt stortrivs Arne Selander i Stockholm. Hela familjen är samlad, han slipper veckopendla och har betydligt kortare och mer förutsägbara arbetstider. Han njuter också av att vara mer anonym. När Ålandstidningen är på besök får han till och med visa ID-kort för att bevisa för dem i receptionen att han faktiskt jobbar där. – Anonymiteten är jätteskön. I samband med vissa händelser som det skrevs mycket om märkte man att folk tittade på stan. Flytten till Stockholm har samtidigt inneburit ett steg ner på karriärstegen. – Jag har lägre lön här, och det är ganska stor skillnad. Men sedan har jag helt andra uppgifter också. Jag valde att gå in som en vanlig jurist, inte på chefsnivå. Jag har prioriterat familjen, inte karriären. Vad är den största nackdelen med ditt nuvarande jobb jämfört med ditt tidigare? – Att det kan bli lite tråkigt, säger Arne Selander och skrattar. – Visst finns det utmaningar med det här jobbet också. Men att vara förvaltningschef var aldrig tråkigt, tvärtom. Det hände saker hela tiden. Sedan gillade jag kontakten med media, det var en rolig och oerhört viktig del av jobbet. Här har jag bara haft en enda kontakt med media sedan jag började. Men Arne Selander ska inte vara en vanlig jurist på Kronofogdemyndigheten länge till. Samma dag som Ålandstidningen besöker honom i Stockholm står det klart att han befordras på myndigheten. Hans nya jobb är att vara chef och leda ett försäljningsteam på 15 personer. – Jag blir chef över ett gäng som jobbar med försäljningen av gods man mätt ut. Det blir ganska annorlunda arbetsuppgifter, mer utåtriktad verksamhet. Innebär det här att du återgår till de långa arbetsdagarna igen? – Nej, det är nog meningen att man ska hinna med allt på en vanlig arbetsdag. Loppet kört för vindkraftstödet Det blir snabbt uppenbart att Arne Selander till viss del saknar hetluften på Åland. Han följer fortfarande med vad som händer i landskapet och så fort vi kommer in på dagsaktuella åländska frågor vaknar han till. Resten av intervjun mynnar ut i en lång diskussion om uteblivet vindkraftstöd, ramlagar och Helsingfors inställning till Åland. man ganska snabbt fick uppfattningen att detta var en fråga som antingen skulle ta mycket lång tid att lösa eller inte gå att lösa alls. Vad kunde du själv ha gjort annorlunda, med facit i hand? – Hade jag vetat att vi i mitten av 2013 ännu inte fått något besked hade jag tydligare jobbat för att utreda ett eget stödsystem. nistern har tid och någon tjänsteman kommer och hämtar henne. Jag kan inte tänka mig att man gör så här när Fredrik Reinfeldt kommer på besök. Vid normala statsbesök sitter ministrarna från de olika länderna mitt emot varandra vid bordet, som jämlikar. Tjänstemännen sitter vid sidan om. Men Arne Selander berättar att de åländska ministrarna placeras bland tjänstemännen, vid sidan om den finska ministern och mitt emot de finska tjänstemännen. Något han säger är en medveten markering från Finland. – Så man känner sig liten från början när man kommer till Helsingfors. Från åländskt håll bara finner man sig i detta, men det borde man inte göra. Man borde kräva att en åländsk minister tas emot på samma sätt som vilken minister som helst. Det är fel att behandla lantrådet så. Hon ska kunna gå direkt in och träffa de hon avtalat ett möte med. – Det finns en negativ symbolik i det här. Men det handlar inte bara om symbolik heller utan denna behandling avspeglar sig i förhandlingarna. Åland hamnar direkt i ett underläge i och med att man ”kommer och stör en finsk minister som har en späckad agenda”. Varför står inte politikerna på sig? – Jag vet inte. Vi påtalade saken för dem, men man är kanske så angelägen att över huvud taget få till ett möte att man inte vill bråka. Politiker behandlas som tjänstemän Ramlag orealistisk Just när det gäller förhandlingar med Helsingfors finns det en aspekt där Arne Selander tycker att Åland borde ha satt ner foten för länge sedan. Han hade denna åsikt också som förvaltningschef, men det är först nu när han lämnat jobbet bakom sig som han tycker att han kan vara frispråkig nog att vädra den offentligt. – Appropå det här med att åka och träffa ministrar i Finland: Det är faktiskt stor skillnad på om lantrådet åker till Sverige eller till Finland på besök. I Sverige blir de åländska ministrarna behandlade som jämlikar av sina kollegor, men när de åker till Helsingfors blir de satta på samma bänk som tjänstemännen. – När en finländsk minister kommer till Åland åker vi och hämtar dem med Åland 1. När lantrådet kommer till Helsingfors måste hon på egen hand ta sig till ministeriet. Väl där får hon en namnbricka och får sitta och vänta i receptionen tills mi- Inte heller när det gäller den andra stora frågan där Åland förhandlar med Helsingfors, arbetet med en ny självstyrelselag, är Arne Selander speciellt optimistisk. – Det blir ett segt arbete som tar tid. Resultatet blir en halvbra, eller kanske snarare halvdålig kompromiss. Varför tror du det? – Att gå från nuvarande självstyrelselag till en ramlag blir ett för stort steg. Tiden är inte mogen. Innan Åland kan ta över mer behörighet måste vi kunna visa att vi kan hantera den behörighet vi har i dag. – Kanske Åland får en ramlag när självstyrelsen fyller 150 år, men att tro att det ska ske vid 100-årsjubileet är inte realistiskt. I stället bör man arbeta för att det ska bli en så bra kompromiss som möjligt. En vanlig åsikt, inte minst bland de partier som råkar befinna sig i opposition, är att den åländska regeringen inte är tillräckligt tuff mot Helsingfors. Samma dag som Ålandstidningen hälsar på Arne Selander på Kronofogdemyndigheten får han beskedet att han ska befordras till försäljningschef. Ett välkommet besked eftersom jobbet som jurist på myndigheten känts ganska inrutat. – Alltså, jag blir så frustrerad när jag ser att man står precis på samma ruta med stödet till vindkraften som för tre och ett halvt år sedan. Trots alla löften från riksdagen, regeringen och tjänstemännen så händer inget. I stället för att Finland bara säger att det inte blir något stöd tvingas Åland lägga ner massor med resurser på att försöka komma med i stödsystemet. Det kostar oerhört mycket när politiker och tjänstemän ska åka fram och tillbaka till Helsingfors hela tiden. Tror du någonsin Åland får komma med i stödsystemet? – Nej, Finland släpper aldrig in Åland. Det handlar om för mycket pengar. Man satsar hellre på något som kommer det finländska fastlandet till godo. I stället för att stånga sig blodig med att försöka komma med i det finländska systemet anser Arne Selander att landskapet borde ha utrett ett eget åländskt stöd mer seriöst och gått in för en egen energipolitik. – Vi borde ha utrett det här alternativet mera, att skapa ett eget stödsystem. Nu blev det ett stöd till den befintliga vindkraften, men vi vill ju få vindkraften att växa och då hjälper inte ett sådant stöd. Varför utredde man inte detta alternativ mer? – Man hoppades kanske att det skulle lösa sig och att Åland skulle få vara med i det finska stödsystemet. Men jag tyckte att NYHETER | ÅLANDSTIDNINGEN | 17 ONSDAG 15 MAJ 2013 FÖRRE FÖRVALTNINGSCHEFEN I STOR INTERVJU Arne Selander stortrivs med storstadslivet, och kostymen och finskorna från dagarna som förvaltningschef är utbytta mot skinnjacka och sneakers. Vi träffar honom i Sundbyberg där han jobbar, men familjen bor i en 120 kvadratmeter stor lägenhet vid Norrmälarstrand på Kungsholmen. Men Arne Selander tror inte en större tuffhet i sig hjälper varken när det gäller vindkraftstödet, ramlagen eller någon annan fråga. – På vilket sätt skulle man vara tuffare? Använda fula ord? Jag tycker landskapsregeringen har goda kontakter med Hel- singfors och för fram de åländska frågorna på ett bra sätt. Sedan kan man alltid göra mer, men det kräver också mer resurser och det är inte säkert att det resultat man kan uppnå är tillräckligt för att motivera detta. Om du får ge några råd om hur man kan få bättre gehör för sina åsikter i Helsingfors, vad skulle det vara? – Rent allmänt måste man vara påläst och ha en tydlig strategi. Kanske man heller inte ska vara så beroende av Finlands inställning som i fallet med vindkraftstödet. – Man borde våga hitta egna lösningar och driva lite mer egen politik, men det kräver samtidigt en hel del från politikerna. Så du tycker Åland kan stå mer på egna ben? – Ja, det kan man nog.