Polishögskolan årsrapport 2010 Foto: Jörgen Knutsson Projektledare: Monica Landergård Texter: Philippa Borgh, Anna-Karin Larsson, Monica Landergård, Silvia Lindmark, Cristina Meuller och Heelena Nilsson 341 065 Layout: Silvia Lindmark/Info, Kristoffer Thessman Foto omslag: Peter Knutson Upplaga: April 2011, 2 500 ex Tryck: EO Print © Polishögskolan 2011 2 4 Rektorn har ordet 6 2010 i korthet 10 Vårt uppdrag 11 Omställning 12 Utbildningsenheten 16 Utbildningsenheten 18 Kursutveckling 19 Forskning och utveckling 20 Bibliotek 22 Internationell verksamhet 24 En dag på Servicecentrum 26 Miljöarbete 27 Arbetsmiljö 28 Studiebesök 30 Studerandeinflytande 32 Fakta och siffror 33 Polishögskolans organisationsskiss 2010 Polishögskolans årsrapport 2010 Foto: Kristoffer Thessman 2010 Innehåll Polishögskolans årsrapport 2010 3 Rektorn har ordet 2010 bjöd på både stort och smått. Stort för att vi examinerade den största kullen studenter någonsin, totalt 972 personer vid Polishögskolan och ytterligare 712 från polisutbildningarna i Umeå och Växjö. Och smått för att vi hade ett nollintag av studenter till Polishögskolan. Umeå universitet och Linnéuniversitetet antog 140 polisstudenter till våren men under hösten var det nollintag på alla tre utbildningsorterna. Detta låg i linje med regeringens mål om att det skulle finnas 20 000 poliser år 2010. Eftersom vi hade färre studenter på Polisprogrammet kunde vi frigöra resurser till att genomföra fler kurser inom vidareutbildningsområdet. Vi såg också över organisationen och samlade all grundoch vidareutbildning i en enhet. Från årsskiftet började vi arbeta i den nybildade Utbildningsenheten. En del utredningar har genomförts under året. En utredning om HR-funktionen ledde till att Polishögskolans HR-medarbetare från och med oktober 2010 tillhör Polisens verksamhetsstöd. En annan utredning om styrning och ledning av Polishögskolan påbörjades under året. Slutrapport beräknas under början av 2011. Angående utredningen om framtidens polisutbildning (SOU 2008:39), fick vi inga besked under 2010. Däremot deltog vi i en utredning om kostnader för en framtida polisutbildning jämfört med idag. Betydelsen av internationellt polissamarbete ökar ständigt. Det är glädjande att Polishögskolan kan erbjuda kvalificerad kompetens på det området. Under 2010 kunde vi både skicka ut och ta emot deltagare på kurser inom CEPOL (den europeiska polisakademien). Vi administrerade också deltagandet för många kursdeltagare inom FRONTEX (den europeiska gränskontrollbyrån). Tack vare det här samarbetet är vi med och bidrar till att minska brottsligheten och öka tryggheten och rättssäkerheten på ett internationellt plan. Några av de prioriterade målen för hela Polisen under 2010 var att satsa mer på att bekämpa grov organiserad brottslighet samt brott i nära relationer. Det innebar att vi på Polishögskolan förutom alla övriga kurser, även genomförde ett utökat antal kurser inom dessa prioriterade områden. Vi fokuserade också på integrering av PUM (Polisens underrättelsemodell) och PNU (Polisens nationella utredningskoncept) i befintliga kurser. I takt med att samhället förändras, måste även vi göra det. Det innebär att vi ständigt utvecklas i syfte att kunna erbjuda en konkurrenskraftig utbildning av hög kvalitet, som bygger på senaste forskning och väl beprövad erfarenhet. I detta arbete är våra engagerade och kompetenta medarbetare en viktig resurs. Tillsammans vill vi erbjuda den bästa utbildningen för Svensk polis och våra andra uppdragsgivare. Ebba Sverne Arvill Rektor Polishögskolan 4 Polishögskolans årsrapport 2010 Rektorn har ordet Foto: Peter Knutson Ytterligare ett händelserikt år har passerat. Men innan vi lägger det till handlingarna är det viktigt att reflektera över året som gått och använda erfarenheterna till att förbättra och utveckla verksamheten. Foto: Jörgen Knutsson Rektorn har ordet Polishögskolans årsrapport 2010 5 2010 i korthet Ny organisation Vi inledde året med att börja arbeta i den nya organisation som tagits fram under 2009. Istället för att ha en uppdelning på grund- och vidareutbildning, skapades en gemensam Utbildningsenhet där Polisprogrammet och vidareutbildning ingår. Förändringen innebar att vi började arbeta i lärargrupper indelade efter ämnesintegrerade kunskapsområden, samt att vi inrättade en renodlad administrativ grupp. 2010 antogs inga nya studenter alls. Den tillfälliga nedgången i antalet studenter innebar att vi istället kunde fokusera mer på vidareutbildning, där vi genomförde ett stort antal kurser. Utredningar En utredning om hur HR-verksamheten (Human Resource) ska organiseras genomfördes under året. Resultatet blev att Polishögskolans HR-grupp under hösten fördes över till Polisens verksamhetsstöd och att vi numera beställer tjänster därifrån. Fler studenter än någonsin men också färre De senaste årens volymökning av antalet studenter planade ut under 2010, detta i enlighet med regeringens mål om 20 000 poliser år 2010. Samtidigt som vi examinerade ett rekordstort antal studenter, hade vi ett nollintag av nya studenter på Polishögskolan. Däremot fick polisutbildningarna vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet ta emot 140 nya studenter till vårterminen. Under hösten 6 Polishögskolans årsrapport 2010 2010 i korthet Under året gjordes också en utredning på beställning av Rikspolisstyrelsen gällande styrning och ledning av Polishögskolan. Resultatet blev en blandad styrning med åtagande och en budget som grund. Till detta kommer HK:s beställning av själva utbildningen. Foto: Jörgen Knutsson Den utredning som regeringen beställde om polisutbildningens framtid, presenterades våren 2008. Där väntar vi fortfarande på besked. Under 2010 uttryckte justitieministern att det var några ytterligare detaljer som behövde klargöras innan man kan fatta beslut. Bland annat kostnaderna för dagens polisutbildning jämfört med vad en framtida polisutbildning skulle kosta, enligt det förslag som presenterats tidigare. Utredningen om kostnader genomfördes och presenterades i juni. Internationell utblick Den internationella verksamheten vid Polishögskolan var efterfrågad även under 2010. En mängd kurser och utbildningar genomfördes. Vi tog emot kursdeltagare från andra länder och kunde också hjälpa till med att skicka polisanställda till kurser utomlands. Även våra studenter har deltagit i studentutbyte med övriga polisutbildningar i Norden. Kompetensutveckling En stor satsning har gjorts inom Polisen på chefsoch ledarskapsutbildningar. Flera av Polishögskolans chefer har deltagit i satsningen, vilket är värdefullt och utvecklande såväl för den enskilda medarbetaren som för hela verksamheten. På Polishögskolan har vi sett över processen gällande kompetensutveckling. Det ledde till att vi fått en bättre struktur och lättare kan identifiera vilka behov som finns när det gäller medarbetarnas kompetensutveckling. Distansutbildning i förorten Under året presenterade vi ett förslag gällande polisutbildning på distans i storstadslänens förorter. Förhoppningsvis kan det komma igång under 2011. 2010 i korthet Polishögskolans årsrapport 2010 7 Foto: Pawel Flato Vårt uppdrag Polishögskolan utbildar Svensk polis i syfte att minska brottsligheten och öka tryggheten och rättssäkerheten i samhället. Genom utbildning och kompetensutveckling i flexibla former vill Polishögskolan bidra till att Polisen utvecklar sin förmåga att lösa sin uppgift på ett effektivt sätt. Övergripande mål • • • Polishögskolan ska vara en ledande nationell resurs för utbildning och kompetensutveckling för Svensk polis. Utbildningsmiljön vid Polishögskolan ska vara kreativ, lärande och stimulera till kritiskt tänkande. Den ska förbereda studenten och göra kursdeltagaren trygg i sin yrkesroll. Den ska i förlängningen leda till att polisverksamheten utvecklas. Polishögskolan ska i varje uppdrag leva upp till beställarens krav beträffande, kvalitet, effektivitet och pris. Polishögskolans uppgifter Vi bedriver grundutbildning för blivande poliser genom Polisprogrammet. Det innefattar utbildningen vid Polishögskolan i Sörentorp strax norr om Stockholm, polisutbildning på distans samt förvaltning av polisutbildningarna vid universiteten i Umeå och Växjö. Vi genomför också fortbildning och vidareutbildning för polisanställda samt uppdragsutbildning för Polisen och externa intressenter. Polishögskolan bedriver även metodutveckling i utbildningsfrågor, samverkar nationellt och internationellt i utbildningsfrågor, internationell utbildning och kompetensutveckling. Vi tillhandahåller även biblioteksservice för hela polisorganisationen samt Brottsförebyggande rådet (BRÅ). 10 Polishögskolans årsrapport 2010 Vårt uppdrag Omställning Inför riksdagsvalet 2006, var ett av alliansens vallöften att antalet poliser skulle öka från dåvarande cirka 17 500 till 20 000 poliser år 2010. Detta innebar att Polishögskolan samt polisutbildningarna vid universiteten i Umeå och Växjö under ett antal år fick ta emot ett ökat antal studenter. För Polishögskolans del innebar det en ökning av intaget per termin med närmare 70 procent. För att hantera den ökade studentvolymen bildades en projektgrupp i syfte att hantera den omställning det innebar. Projektet fick arbetsnamnet ”Puckeln”. Målet med projektet blev att med bibehållen eller ökad kvalitet på utbildningen genomföra en utökning av antalet utbildningsplatser vid Polishögskolans grundutbildning under åren 2007-2009. Nya datasalar ställdes i ordning, övningsområdena byggdes om och förbättrades och baracker hyrdes in för att öka antalet självskyddshallar. Även lärartätheten utökades under perioden. Under 2010 examinerades de sista stora kullarna av polisstudenter inom ”puckelprojektet”. I och med detta påbörjades också omställningsarbetet med att återanpassa organisationen till mer normala nivåer. Självskyddsbarackerna flyttades från området och ett antal polislärare återgick till ordinarie tjänst vid den polismyndighet där de hade sin ursprungliga anställning. Eftersom 2010 också medförde att vi inte fick några nya studenter på Polishögskolan, kunde utökade resurser läggas på fortbildning och vidareutbildning, samt kompetensutveckling för medarbetarna. Foto: Jörgen Knutsson Omställning Polishögskolans årsrapport 2010 11 Utbildningsenheten Polisprogrammet Händelserikt år Trots att vi inte tog emot några nya studenter under 2010, hände det ändå väldigt mycket på Utbildningsenheten. Året inleddes med att vi började arbeta i den nya organisation som arbetats fram under 2009. All utbildning vid Polishögskolan samlades då i en enhet; Utbildningsenheten. Sedan 1 januari 2010 hanterar Utbildningsenheten grundutbildning genom Polisprogrammet, fortbildning, vidareutbildning samt uppdragsutbildning. Under året examinerade vi den största kullen studenter någonsin. Från Polishögskolan i Solna utexaminerades totalt 972 studenter. Polisutbildningarna vid universiteten i Umeå och Växjö examinerade 280 respektive 432 studenter. Vi påbörjade också arbetet med att förändra upplägget på termin 1. Ett utökat eget ansvar samt ett mer ämnesintegrerat upplägg leder till en ännu tydligare koppling till det polisarbete som väntar studenterna i framtiden. Integrering av Polisens underrättelsemodell (PUM) samt Polisens nationella utredningskoncept (PNU) har genomförts i relevanta delar på Polisprogrammet och i vidareutbildningskurser. Lärmiljön Ett stort antal föreläsningssalar och klassrum har setts över för att ytterligare förbättra lärmiljön när det gäller t.ex. möblering, belysning och teknisk utrustning. Kompetensutveckling För medarbetarna vid Utbildningsenheten har kompetensutvecklingsdagar genomförts vid sex tillfällen under året. Utbildningsdagarnas innehåll har varierat, men fokus har legat på kompetensutveckling inom angelägna områden som på sikt är till nytta för hela polisverksamheten. 12 Polishögskolans årsrapport 2010 Utbildningsenheten En annan viktig del i kompetensutvecklingen är att sprida sin egen kunskap och erfarenhet genom att lära av varandra. Därför har flera medarbetare genomfört auskultationer på varandras enheter i syfte att utveckla och bredda den egna kompetensen. Under året har också samverkansmöten med polisutbildningarna i Umeå och Växjö genomförts. Förutom att vi utbyter erfarenheter, diskuterar vi även hur samarbetet kan utvecklas för att få en ökad samsyn i verksamheten. På grundutbildningen sker samverkan mellan de tre utbildningsorterna kring vissa färdighetsämnen som t.ex. vapen och självskydd. Foto: Peter Knutson Lina och Patrik Varför vill ni bl i poliser? – För mig har be slutet vuxit fram genom åren, berä Patrik. Det som ttar lockar mig mest är de psykiska oc utmaningarna so h fysiska m jobbet kräver. Jag vill göra nytta – Jag ville alltid jo . bba med människ or, säger Lina. D utom finns det så essmycket variation inom yrket, så m olika tjänster som ån ga ger intressanta m öjligheter att utve Vad tycker ni ck las. om utbildning en? – Utbildningen är jättebra, berättar Lina. Det är en br av teori och prak a mix tik och ju längre m an kommer i utbi ningen desto mer ld flätas allting sam man. Bitarna bö falla på plats. rjar Utbildningsenheten Polishögskolans årsrapport 2010 13 Foto: Christian Wedin Utbildningsenheten Vidareutbildning Uppdragsutbildning Vidareutbildning Uppdragsutbildning En del av Polishögskolans verksamhet utgörs av vidareutbildning. Polishögskolan erbjuder ett brett och varierat utbildningsutbud för poliser och civil anställda. Vidareutbildning genomförs efter beställning av Huvudkontoret vid Rikspolisstyrelsen, huvudsakligen inom områdena Utredning/Lagföring, Taktik och Trafik. Några av kurserna genomförs i samarbete med universitet och högskolor och ger högskolepoäng. Tack vare internationella nätverk kan vi för polisanställda, även erbjuda utbildningar i andra länder främst inom EU. Polishögskolan genomför utbildningar och andra kompetensutvecklande insatser inom olika områden på uppdrag av polismyndigheter, externa myndigheter, organisationer och företag. Utbildningarna skräddarsys och utformas efter diskussioner med kunden och genomförs hos uppdragsgivaren eller på Polishögskolan. Nollintaget av nya studenter under 2010 innebar att vi kunde satsa mer på fortbildning och vidareutbildning. Under året genomfördes ett femtiotal kurser i drygt 80 olika kursomgångar. En av de helt nya kurserna var förarutbildning för instruktörer som var första steget i en helt ny förarutbildning för hela Polisen. Fokus ligger på ökad riskmedvetenhet, miljötänkande och trafiksäkerhet. Liksom i alla utbildningar läggs också stor vikt vid att utgå från senaste forskning inom området. Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar anger vilka områden som ska prioriteras under året. Särskilda utbildningsinsatser genomfördes därför inom grov organiserad brottslighet, människohandel med särskild inriktning mot sexuella ändamål samt brott i nära relationer. Inom ramen för CEPOL genomförde vi fyra kurser i Sverige samt administrerade deltagandet vid ett 80-tal andra kurser. 16 Polishögskolans årsrapport 2010 Utbildningsenheten Exempel på beställda uppdragsutbildningar är intervju- och förhörsmetodik, utbildningar i juridik, kommunikation med konflikthantering samt vapenhantering. Under 2010 genomfördes ett trettiotal interna utbildningar, för polismyndigheterna samt Säkerhetspolisen. Bland de närmare 40 externa uppdragsutbildningar vi genomförde fanns t.ex. Tullverket, Trafikverket, Skatteverket samt Försvarsmakten bland beställarna. Foto: Kristoffer Thessman Ingela Ring oc h Lars-Roland Svensson Ingela Ring är lä rare i trafik och bilk örning på Polishö lan och kursansv gskoarig för förarutb ild ni ngen för länsinst rer som gavs för ruktöförsta gången un der 2010. Berätta om ku rsen! – Instruktörsutb ildningen är en de l i ett stort projek har utvecklats en t. Det helt ny förarutbild ning och det förs är att utbilda inst ta steget ruktörerna i kurs planerna. Vi har vikt på forsknings lagt stor förankring, miljöt änkande, trafiks och pedagogik. äkerhet Hela förarutbild ningen ha r ju gjorts om. – Fokus ligger på Vad är nytt? att höja riskmed vetenheten. Det faktorer som spel är många ar in: förarens sit uation (stress, fe den), omgivninge lb eteenn (trafikmiljön) och andra förare . En av kursdeltaga rna var Lars-Rol and Svensson. H länsinstruktör/u an är tbildningsansvari g för all trafikutb vid Polismyndigh ild ning eten i Hallands lä n. – Utbildningen är grundad på de se naste forsknings ten och handlar resultamycket om riskm ed vetenhet och män kans beteende i nisolika situationer, berättar han. Myc ligger också på pe ket fokus dagogiken. Det är otroligt viktigt at konstruktiv feed t vi ger back när vi utbild ar . Vad tycker du om kursen? – Kursen har ett väldigt bra uppläg g med föreläsnin drag av forsknin gar, föregsrapporter, grup parbeten och disk Människans bete us sioner. ende i trafiken st år i centrum. Utbildningsenheten Polishögskolans årsrapport 2010 17 Kursutveckling När beställningen har landat hos Polishögskolan påbörjas det spännande arbetet med att utveckla en kurs, oavsett om det är en ny eller befintlig kurs. Detta sker i samarbete mellan verksamhetsutvecklingsgruppen och utsedd kursansvarig. För ny kurs arbetas det fram kursplan som är det styrande dokumentet för kursen. Har kursen genomförts tidigare används kursutvärderingen som ett viktigt utvecklingsredskap för eventuella revideringar. Vad kan förbättras? Hur ska ny forskning och nya polisiära arbetsmetoder integreras i kursen? Kan kursen genomföras med fler flexibla inslag? Kursplanen är inte bara ett juridiskt dokument utan även ett viktigt pedagogiskt verktyg i kommunikationen med kursdeltagare. I den står det tydligt angivet vad målen med kursen är; d v s vad kursdeltagaren förväntas kunna efter genomförd kurs. Här finns också viktig information, såsom målgrupp och förkunskaper, som anger nivån på kursen. Är det en grundkurs där inga förkunskaper krävs eller en kurs på en mer avancerad nivå som utgår ifrån tidigare utbildning? Utvärdering och uppföljning Efter varje kurs sker en s k kursvärdering, vanligen i form av en elektronisk enkät, där kursdeltagare får tycka till om kursen. Denna vägs sedan samman med lärarnas kommentarer och provresultat till en kursutvärdering i form av en kursrapport. Främst används kursutvärdering som ett stöd i kursutveckling, men även som en återrapportering till HR-avdelningen på RPS i form av en kvartalsrapport. All kompetensutveckling, utbildning likväl som fortbildning, kostnadsberäknas och följs upp i en utfallskalkyl. Blev kursen dyrare eller billigare än beräknat? Behöver budgeten justeras? Vi är väldigt stolta över den positiva återkoppling vi får från kursdeltagare i våra kursvärderingar som sporrar oss i vårt fortsatta utvecklingsarbete. Utbildning eller fortbildning Inte all kompetensutveckling bedrivs som kurser utan en del syftar till att upprätthålla befintlig kompetens inom ett område. Det handlar då om en så kallad fortbildning, exempelvis seminarier, övningar, konferenser eller motsvarande. För fortbildning finns inget styrande dokument i form av kursplan, då deltagaren inte ska bedömas. I fortbildningsbeskrivningen beskrivs därför inte mål och bedömningsformer utan endast upplägg och innehåll. En del kurser genomförs i samarbete med universitet och högskola, vilket innebär att kursdeltagaren får högskolepoäng efter genomförd kurs. Ett sådant exempel är kursen, Utredningsmetodik med inriktning på brott mot barn och ungdomar, som genomförs i samarbete med Uppsala universitet. 18 Polishögskolans årsrapport 2010 Kursutveckling Foto: Peter Knutson Forskning och utveckling Forskning och utveckling Examensarbete Polishögskolan har ambitionen att bedriva utbildning av hög kvalitet. Det innebär att vi ständigt bevakar aktuell forskning för att kunna använda forskningsresultat och väl beprövade erfarenheter i alla utbildningar och kurser. Under fjärde terminen på Polisprogrammet ingår kursen Vetenskaplig metod. Det innefattar bland annat att studenterna ska skriva ett examensarbete som i slutet av terminen läggs fram för opponering vid ett seminarium. Detta tränar studenterna i ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt. Tack vare samverkan med polismyndigheterna som efterfrågat områden de vill ha belysta, så har resultatet av studenternas arbete på ett konkret sätt direkt kunnat återkopplas till polisverksamheten. Vid Polishögskolan har vi ett antal disputerade lärare och kontinuerlig samverkan med universitet och högskolor. Vi anlitar regelbundet professorer och andra experter med specialistkompetens till föreläsningar och kurser. Uppskattade seminarier I vår strävan att utvecklas och hålla oss uppdaterade inom juridikens område har vi en arbetsgrupp som särskilt studerar och diskuterar operativ juridik. I arbetsgruppen ingår bland andra en domare och ett ämnesråd på justitiedepartementet. Resultaten av diskussionerna har presenterats vid mycket uppskattade och välbesökta seminarier. Vi har också under året anordnat polisforskningsseminarier i samarbete med Stockholms universitet. Polishögskolan har också en egen rapportserie som tidigare publicerat rapporter om t.ex. Mäns våld mot kvinnor och Motpartsintervjuer. Under 2010 hölls ett seminarium om Lägesbetingad syrgasbrist som kommer att resultera i ytterligare en rapport. Den nordiska studie av polisutbildningarna som vi deltog i under 2009, har fortsatt även under 2010. Vi deltar också i nätverk med andra högskolor och universitet i gemensamma frågor samt pedagogiskt utvecklingsarbete. Foto: Kristoffer Thessman Forskning och utveckling Polishögskolans årsrapport 2010 19 Bibliotek Polishögskolans bibliotek erbjuder service till studerande och personal på Polishögskolan, alla polisanställda i hela Sverige, forskare på Brottsförebyggande rådet (genom avtal) och allmänheten. Då bibliotekets samlingar inom polisrelaterade ämnesområden är unika i Sverige är det hit polisforskare och andra intresserade vänder sig för att hitta information. Samarbeten Biblioteket deltar i en mängd nationella och internationella nätverk. Bland annat är vi med i ett nätverk för samhällsvetenskapliga bibliotek där förutom Polishögskolans bibliotek bland annat Riksdagsbiblioteket, Stockholms universitetsbibliotek och Handelshögskolan ingår. Syftet med nätverket är att utbyta kunskap och erfarenheter samt anordna gemensam kompetensutveckling inom de samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Ett exempel på det ägde rum i maj då en grupp på 20 personer från olika verksamheter samlades på Polishögskolan och fick en överskådlig introduktion till ämnet kriminologi av en forskare och til�lika lärare på Polishögskolan. I presentationen ingick även vad man bör tänka på när man använder kriminalstatistik. Därefter berättade en viktimolog (d.v.s. brottsofferforskare) mycket engagerande om viktimologins och brottsofferperspektivets framväxt i Sverige. Pedagogisk verksamhet - kurser i informationssökning En stor och viktig del i biblioteket är den pedagogiska verksamheten. En av bibliotekets uppgifter är att vara en resurs för utveckling av informationskompetens hos Polishögskolans personal och studenter. Informationskompetens kan förklaras som förmågan att söka, kritiskt värdera och kreativt utnyttja information. Ett övergripande mål för Polisprogrammet är att studenterna ska kunna söka och värdera information på vetenskaplig nivå. 20 Polishögskolans årsrapport 2010 Bibliotek Studenterna har bl.a. obligatoriska kurser i litteratursökning och juridisk informationssökning (i två steg). Dels i första terminen och sedan en mer allmän kurs i informationssökning i termin 3 när de ska skriva sitt examensarbete. Under 2010 hade biblioteket bara ett kursmoment på Polisprogrammet eftersom det inte antogs några nya studenter. För studerande på termin tre inför examensarbetet (vår- och hösttermin) hade biblioteket 32 timmar undervisning för 358 studenter. I vissa kurser på vidareutbildningsnivå ingår också moment med informationssökning, anpassat efter kursens övriga innehåll och teman. Huvudfokus brukar dock vara på juridisk informationssökning, något som alla polisanställda har nytta av i sitt dagliga arbete. Under 2010 har vi t.ex. medverkat i Människohandel med inriktning mot sexuella ändamål, Förundersökningsledarutbildning för Säpos personal, Utredningsmetodik med inriktning på brott mot barn och ungdomar och Kvalificerad förundersökningsledare. Totalt 2010 genomförde biblioteket 34 timmar undervisning med 269 kursdeltagare. Övrigt Under 2010 har biblioteket tillsammans med verksamhetsutvecklingsgruppen varit med och arrangerat ett seminarium om upphovsrätt för lärarna, och med koppling till det lagt upp stöd i form av vanliga frågor och svar om upphovsrätt i lärplattformen Ping Pong. Piah Carlsson Vad jobbar du med? – Arbetet här lik nar arbetet på et t vanligt kundtjänstebibliotek. Vi servar kunder na, men samtidig har vi alla våra sp t ecialområden so m vi bevakar. Mina ämnen är mängdbrott och ungdomar. Jag hjälper Polisen m ed informations sökningar och letar efter litteratu r, artiklar, webbp latser, metoder och personer. Vad är det bäst a med ditt arbete? – Det är just när man har gjort en stor sökning och mottagaren blir nöjd med resulta tet. Bibliotek Polishögskolans årsrapport 2010 21 Foto: Peter Knutson Internationell verksamhet Polishögskolans internationella enhet bildades i februari 2008. CEPOL Mellan polisutbildningarna inom EU finns ett nätverk, CEPOL. I dess regi genomförs ett stort antal kurser, utbildningar och konferenser varje år. Polishögskolan administrerar deltagande vid dessa aktiviteter för alla polisanställda i hela Sverige. Under 2010 genomfördes tre internationella CEPOLkurser på Polishögskolan; Crime Prevention, Human Rights and Police Ethics samt Northeast Europe Organised Crime Organisations OCTA. Vi har också medverkat som support med experter vid ytterligare sju kurser. Av de närmare 90 kurser som CEPOL anordnat under året, har 78 polisanställda deltagit i sammanlagt 39 kurser. CEPOL anordnar även ett utbytesprogram som ger polisanställda möjlighet att utbyta erfarenheter och värdefull kunskap. Under 2010 deltog tolv svenska poliser och experter i utbytesprogrammet. De besökte bland annat Estland, Lettland, Tyskland, England, Polen och Italien. I utbytesprogrammet ingår också att den som reser ut i sin tur ska vara värd för en kollega från det land man besökt. Under 2010 har vi haft en Seconded National Expert på CEPOLs sekretariat i England, för att sköta den centrala handläggningen av utbytesprogrammet. Polishögskolan blev också utvald att ingå i en expertgrupp som hade till uppgift att lägga fram en strategi för CEPOLs utbytesprogram under de kommande åren. myndigheterna, även Migrationsverket, Kriminalvården, Tullverket och Kustbevakningen bjuds in. Under året har experter från Polishögskolan och Rikskriminalpolisen medverkat även vid anordnande av möten, kurser och utbildningar. Av de kurser och möten som Polishögskolan administrerat under året har 17 personer deltagit i olika utbildningar och 6 personer har deltagit som experter. NORDCOP Även våra polisstudenter erbjuds möjlighet att utbyta erfarenheter med studenter i andra länder. Det görs inom ramen för utbytesprogrammet NORDCOP som är ett samarbete mellan de nordiska polisutbildningarna. Under 2010 tog Sverige emot nio nordiska studenter och vi skickade själva iväg fem utbytesstudenter, tre från Polishögskolan och två från Umeå universitet. AEPC AEPC (Association of European Police Colleges) är ett informellt nätverk mellan de europeiska polishögskolorna. Sammanslutningen erbjuder bland annat kurser, konferenser och andra aktiviteter vars mål är att stödja och utveckla polisutbildningarnas träningsprogram för poliser i Europa. FRONTEX Den europeiska gränskontrollbyrån, FRONTEX är en EU-byrå som samordnar det operativa samarbetet vid EUs yttre gränser. Under året har Polishögskolan administrerat inbjudningar till ett större antal av FRONTEX årliga kurser samt ett flertal andra internationella utbildningar. FRONTEX kurser är inte bara öppna för polis- 22 Polishögskolans årsrapport 2010 Internationell verksamhet Internationell verksamhet Polishögskolans årsrapport 2010 23 Foto: Peter Knutson En dag på Servicecentrum Låtta Ek är chef på Servicecentrum. Hon leder inte bara sina medarbetare, utan även gympa-pass. Varje torsdag under 2010 har hon varit gympaledare för medarbetarna på Polishögskolan. Men när du inte står i gympasalen, hur kan en dag se ut på Servicecentrum? – Redan vid sextiden på morgonen kommer den första medarbetaren. Då går man bland annat igenom nattens rapport från väktaren på området och förbereder dagens utlåning av teknisk utrustning. Varje vecka ska även maskinerna i gymmet smörjas och ses över. – Receptionen öppnar kl 7.30. Då brukar det oftast vara en hel del kort- och inpasseringsfrågor som ska hanteras. Vi hjälper också till med tjänstekortsfrågor. I första hand för Polishögskolans personal, men vi är även behjälpliga för annan personal. – Senast vid åttatiden på morgonen kommer de första studenterna. De har frågor om allt från uniformer som ska provas eller bytas men även teknikfrågor. Generellt så fylls varje morgon av mycket teknisk support. Det är datorer som ska sättas igång i de olika klassrummen och aulan. Det är videokonferenser och andra former av inspelningar. På hotellet har vi också tv-apparater som behöver support ibland. Så det blir mycket teknik! – Väldigt mycket tid går också åt till uniformshantering. Är det några uniformspersedlar som ska lagas, så brukar en av våra medarbetare göra det. 24 Polishögskolans årsrapport 2010 Vi har sådan tur att hon också är utbildad sömmerska! Under de senaste åren när vi haft stora kullar med studenter kan uniformerna och allt arbete kring det, sysselsätta två personer på heltid under flera månader. – Vi utför reprotryck och kopiering och varje dag har vi två postturer. Dessutom kommer alla godstransporter till oss på Servicecentrum för vidare distribution vidare ut på området. Det är cirka 5 godstransporter per dag. – Även vårt övningsområde Lagtorget, ses över dagligen. Vi reparerar trasigt material, underhåller och tillverkar nytt när det behövs. Vi skapar nya miljöer utefter verksamhetens behov och önskemål, det är en ständig utveckling. Vi kan verkligen utnyttja varje medarbetares unika kompetens. – Vi ansvarar även för vapenhantering och är inköpare för allt material på hela Polishögskolan, från kontorsmaterial till teknisk utrustning. Vi administrerar också alla flyttar när medarbetare börjar och slutar eller ska byta tjänsterum. Även lokalvården finns under Servicecentrums paraply. Sex fasta medarbetare gör fint varje dag tillsammans med ett externt miljöteam. – Sedan har vi också en grupp som ger service till externa och interna grupper som kommer till oss för att ha möten och sammanträden av olika slag. Den gruppen sköter även hotellet och försäljning av läromedel. En dag på Servicecentrum Foto: Silvia Lindmark Låtta Ek Foto: Kent Millqvi st Vilka konkreta förbättrin gar har gjorts – Vi har infört et under 2010? t nytt kemikaliesy stem och därmed sänkt miljöfarlig a utsläpp med nä rmare 20 procen – Vi har ökat den t. tekniska utrustni ngen och standa den på den. r– Vi har utveckla t ”miljötänket” oc h jobbat mer med säkerhetsfrågor. – Vi har också ut vecklat vårt kont aktnät såväl exte som internt. rnt Foto: Peter Knutson Miljöarbete Att värna om miljön är viktigt, därför försöker vi ha ett perspektiv som innefattar såväl långsiktighet som hållbarhet då vi arbetar med miljöförbättringar. Miljöarbete är ett utvecklingsarbete och Polishögskolans ambitioner är att nå ständiga förbättringar inom miljöområdet. Vi strävar efter att miljöarbetet ska ingå som en naturlig del i det dagliga arbetet. Vi vill också bidra till att arbeta på ett sätt som inte belastar vår miljö mer än nödvändigt. Under året har miljöinsatser genomförts vid alla tre polisutbildningsorterna. Inom utbildningen använder såväl personal som studenter regelbundet både e-mötesverktyg samt internetbaserad lärplattform, vilket medför mindre miljöbelastning i form av bl.a. färre resor. Nytt gemensamt kemikaliesystem Under 2010 införde vi ett nytt kemikaliesystem, något vi var först med inom Rikspolisstyrelsen. Systemet togs fram i samarbete med polisutbildningarna vid Umeå universitet och Linnéuniversitetet. Det nya systemet har bidragit till att vi minskat antalet miljöfarliga produkter med minst 20 procent. Fordonsparken har förbättrats genom inköp av miljöklassade bilar, som ersätter äldre ej miljöklassade bilar. Vi har också under året genomfört flera miljöaktiviteter, t.ex. har en miljögrupp bildats med deltagare från olika enheter. Miljögruppen går igenom olika områden med förbättringspotential. Vi har även blysanerat skjutbanorna och vid Polisutbildningen i Umeå har det installerats automatisk släckning av belysning i garage, omklädningsrum och lektionssalar mm. 26 Polishögskolans årsrapport 2010 Miljöarbete Arbetsmiljö Att studenter och medarbetare ska trivas och må bra är viktigt för oss på Polishögskolan. En utvecklande, hälsosam och stimulerande arbetsmiljö är något vi värderar högt. Höjt betyg i medarbetarundersökning Det var extra roligt att Polishögskolan jämfört med 2007, fick höjt betyg i tio av tolv områden i den medarbetarundersökning som genomfördes 2010. De områden där betyget gick ner kan kopplas till problem med lansering av Polisens nya intranät samt avvaktan på beslut om polisutbildningens framtid. Vid de regelbundna arbetsplatsträffarna är Polisens gemensamma värdegrund en stående punkt på dagordningen. Där diskuteras hur vi i vardagen förhåller oss till värdegrunden och till varandra. Att ge regelbunden återkoppling på olika arbetsinsatser är viktigt för alla anställda men ett fördjupat tillfälle är vid de utvecklingssamtal som genomförs under året. Då har chef och medarbetare möjlighet att diskutera bland annat kompetensutveckling och gemensamt ta fram en utvecklingsplan för den enskilde medarbetaren. För att vi ska orka arbeta och studera är det bland annat viktigt att ha ergonomiskt utformade och anpassade arbetsredskap, därför genomförs ergonomironder fortlöpande vid behov. Att kunna påverka och ha inflytande på sitt arbete är också betydelsefullt. Tillfälle till det ges till exempel vid de samverkansmöten som genomförs regelbundet med representanter från Polishögskolans ledningsgrupp samt fackförbunden. För studenternas del genomförs programråd återkommande. Där deltar bland annat representanter för de studerande samt för olika enheter på Polishögskolan. Även skyddskommittén har regelbundna möten varje år. Foto: Jörgen Knutsson Arbetsmiljö Polishögskolans årsrapport 2010 27 Intresset för Polishögskolan är stort. Under årets lopp kunde vi ta emot många gäster från både Sverige och utlandet. Det handlade om studiebesök från poliser och politiker men också om polisstuderande från andra länder som ville veta mer om utbildningen eller som deltog i utbytesprogrammet Nordcop. Studiebesök Justitieutskottet på PHS Foto: Silvia Lindmark I november fick Polishögskolan besök av en grupp moderata riksdagsledamöter från Justitieutskottet. Med stort intresse tittade de på övningar och utbildningsmiljön. Gruppen hade ett späckat program. På schemat stod bland annat ett besök på biblioteket, en taktikövning, en presentation om Polishögskolan samt besök i olika övningsmiljöer som till exempel Lagtorget och skjutsimulatorn. – Vi blev inbjudna att besöka Polishögskolan och tyckte det var en bra idé och en bra möjlighet att lära sig mer om polisutbildningen, berättar Helena Bouveng. Det är viktig information särskilt om man sitter i Justitieutskottet och inte minst med tanke på de förändringar som diskuteras. Gruppen visades runt på Polishögskolans område och hade även möjlighet att träffa några studenter och höra deras åsikter om skolan och utbildningen. – Det är väldigt stora utrymmen här på Polishögskolan, säger Helena Bouveng. Alla studenter som vi har pratat med verkar vara stolta över sin utbildning och nöjda med vad de lär sig. 28 Polishögskolans årsrapport 2010 Studiebesök Hur ser du på den framtida polisutbildningen? – Vi är ju alla hyfsat överens om att polisutbildningen kommer att förändras. Vi måste ha en långsiktig utbildning som håller i 20 eller 30 år och anpassa utbildningen efter det som krävs. Vilka krav ska det ställas på en färdigutbildad polis? – Jag kan inte uttala mig om innehållet i utbildningen, men det som jag personligen tycker är viktigt är framför allt att kunna möta människor. Polisen får göra så stora ingrepp hos personer och då är det av central betydelse att det är poliser som skapar förtroende, som är korrekta och rättssäkra. Nordcop främjar lärande över gränserna Nordcop är ett samarbetsprogram mellan polisutbildningarna i Norden som bland annat omfattar ett utbytesprogram där såväl polisstuderande som lärare får delta. Flera gånger om året tar Polishögskolan emot studerande från polishögskolorna i Norge, Danmark och Finland samtidigt som svenska polisstuderande får åka utomlands. Under 2010 har Polishögskolan haft besök av utbytesstudenter från bland annat Danmark. De danska studenterna följde till största del schemat för de klasser som de tilldelades. Dessutom besökte de Polismyndigheten i Stockholms län för att få en Under fyra spännande och lärorika veckor har de danska utbytesstudenterna Karsten och Jacob följt polisutbildningen i Solna. överblick över polisarbetet i Sverige samt för att träffa aspiranter som redan fullgjort sin praktik. – Vi har fått nya vänner, skapat kontakter och nätverk, vilket vi säkert kommer att ha nytta av i framtiden, berättar Karsten. Alla har känt sig välkomna och väl omhändertagna och haft en rolig, lärorik och intressant månad i Sverige. Vi har hört en föreläsning om familjevåld, varit på ungdomsroteln och fick följa en utredning på en skola. Hur trivs ni på Polishögskolan? Vad har ni fått göra? – De första två veckorna följde vi med en klass och var med på deras undervisning och övningar, säger Karsten. Det var allt möjligt som till exempel självskydd, vapen, trafik, juridik och akutsjukvård. Finns det stora skillnader mellan den svenska och den danska polisutbildningen? – Vi trivs jättebra och har blivit väldigt väl emottagna, säger Karsten. Allt var förberett när vi kom. Det finns bra förutsättningar för studier här, miljön, idrottsanläggningar och övningsområdena. När vi ska göra övningar i Danmark måste vi ut i ”civilisationen”. – Den största skillnaden är hur utbildningen är uppbyggd, förklarar Jakob. Och att vi får betalt i Danmark. – Praktiken har vi i mitten av Vad kommer ni utbildningen, förklarar Karsten. att berätta hemma? Man börjar med 8 månader på – Vi kommer att skolan, därefter följer 18 månaskriva en rappo rt om vår vistelse ders praktik och i slutet går man på Polishögskolan och dessut tillbaka till skolan för 8 månader. om hålla en presentation om Vad har ni gjort resten av vad vi har gjort, säger Jakob. Pres tiden? entationen är främst för andra – Vi var på Västerortspolisen polisstudenter på våra polisstatione och följde med på utryckning, r. – Jag hoppas att berättar Jakob. svenska studenter som åker till Danmark blir lika bra bemötta som vi har blivit. Karsten och Ja cob Studiebesök Polishögskolans årsrapport 2010 29 Studerandeinflytande Studerandeförbundsområde Solna, eller Polisstudenterna Solna som de kallas till vardags, är Polishögskolans fackliga förening för studenterna och en del av Svenska Polisförbundet. Samtliga i styrelsen är själva studenter på Polishögskolan. Föreningen tillvaratar och bevakar studenternas intresse av information, förändringar i Polisprogrammet och aspirantutbildningen. De finns också till hands för sina medlemmar om det skulle uppstå några problem under studietiden. Som studerandemedlem får du: • • • • • • Möjlighet att påverka skolan, skolledningen och grundutbildningen. En röst som framför dina synpunkter på arbetsmiljön. Gå gratis på externa föreläsningar. Erbjudande om förmånliga försäkringar, lån och elavtal. Facktidskriften Polistidningen hem i brevlådan. Hjälp och stöd om du blir föremål för disciplinåtgärder. Fokusområden under 2010 och 2011 Studerandeförbundsområde Solna har detta år arbetat hårt för att alla studenter som går ut från Polishögskolan ska få en aspirantplats. Detta har vi gjort med gott resultat och alla som gick ut i januari 2011 med godkänt resultat fick en aspirantplats. Vi har även förbättrat det fackliga samarbetet med polisutbildningarna vid universiteten i Umeå och Växjö. Detta i samband med att vi tittade på skillnader i kurser och betyg mellan lärosätena. Vi fortsätter detta samarbete i hopp om att utbildningarna ska vara så lika som möjligt. Övriga frågor som alltid prioriteras är studenternas psykosociala och fysiska hälsa och arbetsmiljö samt utbildningsfrågor. 30 Polishögskolans årsrapport 2010 Studerandeinflytande Foto: Jörgen Knutsson Studerandeinflytande Polishögskolans årsrapport 2010 31 Fakta och siffror Antal antagna polishögskolan NOLL Umeå 60elever elever Växjö 80elever Antal Studenter Antal Studenter Umeå polishögskolan 1 242 våren – 880 stycken hösten – 362 stycken 552 våren – 348 stycken hösten – 204 stycken Växjö varav distansutbildning 351 våren – 244 stycken hösten – 107 stycken 664 våren – 440 stycken hösten – 224 stycken Antal examinerade polisprogrammet Umeå polishögskolan 972 januari – 466 stycken juni – 506 stycken 280 83 kursomgångar 31 interna kurser Totalt 1 623 kursdeltagare (557 kvinnor/1 076 män) på olika VU-kurser inom Trafik, Taktik, Utredning/ Lagföring och Service/Övrigt. Polishögskolans årsrapport 2010 januari – 216 stycken juni – 216 stycken Uppdragsutbildning Vidareutbildning 32 januari – 136 stycken juni – 144 stycken Växjö 432 52 Fakta och siffror 39 externa Totalt 862 kursdeltagare (256 kvinnor/606 män) Polishögskolans organisationsskiss 2010 Polishögskolan organisation 2011 Rektor Controller Information Enheten för planering och verksamhetsutveckling Utbildningsenheten Admin- Förvaltningsenheten Internationella enheten Untitled 1 Untitled 2 -74994998.29 74994998 164401065.18 164401065.18 Lärar Verksam59423275.98 59423275.98 Bibliotek hetsutveckling grupper 144080441.72 144080441.72 istration Intäkter Personal Lokaler Varor o Tjänster Rta/Amort 16722400.81 Garage IT Service Umeå Växjö 16722400.81 www.polishogskolan.se Lokaler 13% Fördelning av Intäkter och Kostnader 2010 Intäkter Personal Lokaler Varor o Tjänster Rta/Amort Personal 36% - 74 994 998 164 401 065 59 423 276 144 080 442 16 722 401 309 632 186 Varor o Tjänster 31% Rta/Amort Intäkter 4% 16% Anslagsutnyttjande 309,6 miljoner. Varav 88,1 miljoner härrör sig till avtal med Umeå Universitet och Linnéuniversitetet Antal anställda 2010 polishögskolan Umeå 177 16 personer personer Växjö Ca 50 procent vardera av poliser och civilanställda. 24 personer Polishögskolans organisationsskiss 2010 Polishögskolans årsrapport 2010 33 Ulriksdal, sörentorp 170 82 Solna / Tel: 08 - 401 90 00 / E-post [email protected] www.polishogskolan.se
© Copyright 2024