1. No category

BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan
Årsrapport 2012
innehåll
Att vilja, kunna och uppleva kvalitet...................... 3
Reformerna har landat – när lyfter de?.................. 4
Verksamhet............................................................... 6
Service................................................................. 6
Skolförlagd yrkesutbildning............................... 8
Vuxenutbildning................................................ 13
Yrkesutbildning i företag.................................. 14
Omvärlden......................................................... 16
Styrelse, utskott och kansli................................... 18
VÄRDEGRUND
Vi respekterar varje enskild människa oavsett kön
eller etnisk bakgrund
Vi accepterar inte rasism, diskriminering eller
trakasserier i någon form, varken i våra relationer
med människor inom eller utanför BYN
Vi agerar när någon utsätts för handlingar eller
handlar i strid med BYNs värdegrund
Vi arbetar för bra arbetarskydd och god arbetsmiljö
Vi följer och respekterar ingångna avtal och
överenskommelser
Vi arbetar aktivt mot svartarbete och ekonomisk
brottslighet
Ur BYNs verksamhetsplan 2011, fastställd av BYNs styrelse 2010-12-01
Omslagsbild: Nya Karolinska, Stockholm. Foto: Holger Ellgaard, oktober 2012.
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan
Att vilja, kunna och uppleva kvalitet
Innan du börjar läsa orden och se på bilderna och
i särklass bästa skolan
statistiken vill jag ställa en fråga. Kan du påminna
i Sverige. Han sva-
dig ett tillfälle eller ett ögonblick då du upplevde
rade: ”Nej, men vi är
eller såg oöverträffbar kvalitet? Mer än riktigt bra
den skola som är bäst
och mer än extremt utmärkt.
på att dokumentera
Om du upplevt ett sådant tillfälle, är frågan om
det vi gör”. Kanske en
alla andra skulle ha uppfattat det på samma sätt?
bra utgångspunkt för
Kvalitet är i sin upplevda form alltid subjektiv.
att utveckla verksam-
Däremot går det att komma överens om standarder,
heten, men inte en ga-
certifieringar och kriterier som är objektiva. De
ranti för att eleverna
kan, om de uppnås, skapa förutsättningar för god
upplever några år av unik kvalitet.
kvalitet.
I BYNs verksamhetsplan för 2012 finns följande
kvalitetsdeklaration:
Uppdragsgivarna, våra samarbetspartners,
BYN skapar och genomför aktiviteter som vi
hoppas kan bidra till att ge kvalitet både i den
grundläggande yrkesutbildningen och för färdigutbildningen i företag. Den här årsrapporten speglar
företagen och de framtida yrkesarbetarna ska känna
vad BYN har arbetat med under 2012, men även
respekt och trovärdighet i allt BYN förmedlar. Vi
vad som gjorts under de senaste åren. Till exem-
ska agera med kunskap, tydlighet och engagemang.
pel har BYN tagit fram nya målbeskrivningar för
Som serviceorganisation ska BYN leverera nytta för
BYNs yrken, varit aktiva i utvecklingen av GY-11
uppdragsgivarna.
och VUX-12, infört Branschrekommenderad skola,
Med andra ord, Byggnadsindustrins yrkesnämnd
genomfört lärarkonferensen ”Den professionelle
vill bidra till att elever, lärlingar, yrkesarbetare,
yrkesläraren” i mars 2012 och från och med januari
lärare och företag gemensamt agerar för att vi ska få
2013 helt och hållet gått över till en elektronisk
yrkesarbetare med oöverträffbar kvalitet. Resultatet
utbildningsbok för lärlingar.
varierar – varför?
På 90-talet frågade jag en rektor, vars skola fått
en fin kvalitetsutmärkelse, om hans skola då var den
Vi vill och vi kan – men hur långt har vi kommit i
kvalitetsutvecklingen?
Nils-Gunnar Bergander
Årsrapport 2012
3
4
Årsrapport 2012 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan
reformerna har landat – när lyfter de?
Ny gymnasiesärskola och
särskild utbildning för vuxna
har svårt att göra det inom ramen för nuvarande
Under 2012 fastställdes nya kursplaner för gymna-
av maskiner i kurserna Anläggningsförare 1–4, men
siesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Det
innebär att samtliga skolformer som på något sätt
utbildar för byggbranschens yrken har reformerats.
Hösten 2013 startar nya gymnasiesärskolan och
den nya särskilda utbildningen för vuxna. Den enskilde individens behov och önskemål ska styra utbildningarnas innehåll och utformning. I gymnasiesärskolan och den särskilda utbildningen för vuxna
ska eleverna få en god grund för att studera vidare,
söka arbete och kunna delta aktivt i samhällslivet.
Viktigt är att skapa förutsättningar för elevernas
personliga utveckling.
Syftet med reformerna är att forma en gymnasiesärskola och en särskild utbildning för
vuxna med hög kvalitet. Ett centralt mål är att
öka andelen ungdomar och studerande som har
regelverk. Visserligen går det att lägga in olika typer
det skapar problem för dem som redan har betyg
från dessa kurser. BYN med flera har uppmärksammat Skolverket på dessa problem.
Vuxenutbildningen har också fått en ny betygsskala A–F. A är högsta betyg och F är underkänt.
De gamla betygen kan översättas till de nya där A
motsvarar MVG, C motsvarar VG och E motsvarar
G. De nya kurserna har andra kunskapskrav och
betygskriterier än de gamla.
Från och med hösten 2012 har gymnasieexamen
ersatt slutbetyg. Gymnasieexamen ska motsvara
ett program inom gymnasieskolan och kan vara
högskoleförberedande eller en yrkesexamen. I en
gymnasieexamen ingår även ett gymnasiearbete för
vuxenstuderande.
möjlighet att få en anställning efter sin utbildning.
när reformerna lyfter
Förändringarna i den nya gymnasiesärskolan och
När nu regering och riksdag har fattat alla beslut
den särskilda utbildningen för vuxna har anpassats
som rör gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenut-
till förändringarna i den nya gymnasieskolan och
bildning och särskild utbildning för vuxna återstår
vuxenutbildningen, vilket innebär att hinder för
det viktigaste – arbetet med människors lärande.
samverkan mellan skolformerna har undanröjts.
För att alla goda intentioner ska bli verklighet
krävs lärare som har tid och resurser men även rek-
VUX –12
torernas stöd i arbetet med att omsätta allt det nya
År 2012 genomfördes stora förändringar inom
till något bra för eleverna och de studerande. Skol-
vuxenutbildningen som en naturlig följd av
lagen, förordningarna, läroplanerna, examensmålen,
gymnasiereformen GY-11. De ämnen och kurser
ämnes- och kursplanerna, kunskapskraven, bedöm-
som utvecklats för gymnasieskolan blev nya ämnen
ning och betygsättning påverkar tillsammans den
och kurser i vuxenutbildningen, vilket var avsikten
utbildning som utformas. De satsningar staten gör
med reformarbetet redan från början.
för att reformerna ska få genomslag får inte slarvas
Tyvärr missade BYN och andra remissinstanser
bort. När medel för kompetensutveckling avsätts
att tänka igenom vilka effekter införandet av de nya
måste Skolverket och skolorna få den tid som krävs
kurserna skulle få i vuxenutbildningen. T.ex. är de
för att bearbeta informationen om aktuella utbild-
programgemensamma kurserna Bygg och anlägg-
ningar och om de bidrag som är möjliga att erhålla,
ning 1 och 2 utformade för gymnasielever med
så skolorna hinner göra en ansökan.
mycket liten erfarenhet av arbets- och yrkesliv. Det
I BYNs kontakter med skolor, rektorer, lärare
gör att vissa moment kan uppfattas som överflödiga
och vägledare växer en bild fram av en yrkesutbild-
inom vuxenutbildningen.
ning med många olika förutsättningar. Det ger
Allvarligare är att kurser för vissa maskinslag
inom anläggningsfordon saknas efter reformen. Det
yrkesutbildning av skiftande kvalitet. Ett exempel är
hur APL, det arbetsplatsförlagda lärandet, hanteras.
gäller t.ex. tornkran och mobilkran, vilket innebär
Lärare hos vissa skolhuvudmän har avsatt tid för
att de vuxenutbildare som utbildar för dessa yrken
att skaffa APL-platser och ha kontinuerlig kontakt
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan
med APL-företagen. När eleverna är på APU finns
anordnas. En likvärdig utbildning innebär inte att
tid till täta och regelbundna besök på arbetsplat-
undervisningen ska utformas på samma sätt överallt
serna. Andra huvudmän ser APL-tiden som ett
eller att verksamhetens resurser ska fördelas lika.
besparingsobjekt som inte får kosta någonting.
Men tillgängliga resurser ska användas så effektivt
Skolinspektionen har slagit fast att gymnasiesko-
som möjligt så att eleverna har möjlighet att nå
lors arbetsplatsförlagda lärande inte håller måttet.
utbildningsmålen utifrån sina olika förutsättningar.
Skolverkets satsning på ökad kvalitet i APL-verk-
Det är positivt att regeringen har ändrat uppfatt-
samheten är viktig, men den räcker inte. Styrningen
ning i frågan om grundläggande behörighet för
av hur huvudmännen använder tillgängliga resurser
elever som väljer yrkesprogram. BYN ansåg det från
måste bli tydligare, och det måste fastställas att APL
början – nu blir det verklighet. Förhoppningen är
är utbildning på arbetsplatser, som fordrar resurser
att de nya reformerna inte ska vara statiska utan att
för att fungera.
de är flexibla och kan justeras när det behövs.
Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje
GY-11, Vux
-12 och GyS
är-13
skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet den
Då finns förutsättningarna för att reformerna ska
kunna lyfta!
Årsrapport 2012
5
6
Årsrapport 2012 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan
Verksamhet 2012
service
tera och till exempel avgöra hur mycket tid som ska
läggas på arbetet med skolorna och eleverna under
BYN-regionerna och lokala stödet
Lokala stödet är medel som BYNs parter genom
det så kallade särskilda tillägget fördelar till BYNregionerna. De ska användas för aktiviteter som
främjar en ökad kvalitet i och skapa en god rekrytering till yrkesutbildningarna. Inte minst viktigt
är lokala stödet för att utveckla de goda relationer
som byggbranschen har till gymnasieskolor och
vuxenutbildare.
Under 2012 fördelades drygt 7 miljoner kronor
i förhållande till folkmängden i respektive BYN-
region. För att kunna använda medlen måste BYNregionerna lämna en verksamhetsplan som kortfattat visar vilka aktiviteter regionen ska genomföra
och finansiera med lokala stödet. Medlen används
till handledarutbildning, rekryteringsinsatser, regional samordning, arbete i lokala programråd, lärarkonferenser med inslag av kompetensutveckling
samt möten med studie- och yrkesvägledare och
rektorer. Ett flertal BYN-regioner har under året
genomfört utbildningar inom arbetsmiljöområdet.
Det är viktigt för alla lärare, men speciellt viktigt
för yrkeslärare, som har ansvar för byggprojekt med
externa beställare som till exempel föreningar eller
skoltiden i jämförelse med att följa upp lärlingarnas
utbildning i företagen. Det är en viktig framtidsfråga för BYNs parter när ett nytt yrkesutbildningsavtal ska tas fram, och för BYNs styrelse i arbetet
med kommande verksamhetsplaner.
I övrigt innehöll konferenserna information
och samtal kring den elektroniska utbildningsboken, BYNs valideringsmanual, valideringsnyckel
och erkännandefrågor. Övriga punkter som togs
upp var handledarutbildning, nya vuxenutbildningen – VUX-12, samverkan BYN och TYA,
bransch-rekommenderad skola och diskussion kring
BYN-regionens roll i rekryteringen av elever och
studerande till BYNs yrken.
BYn:s Service – kundlöften
I samband med BYN-konferenserna presenterades
resultatet av en enkätundersökning där de som är
aktiva i BYN-regionernas arbete har svarat på frågor bland annat om hur nöjda de är med den service
BYNs kansli ger via telefon och e-post. Generellt
sett är de allra flesta – över 95 procent – nöjda eller
mycket nöjda med den service kansliet ger. Svaret
på frågorna som var mer detaljerade, till exempel
den egna kommunen.
om de som frågat fått svar i rätt tid, fått för omfat-
byn-konferenser hösten 2012
alls, gav kansliet anledning att fastställa kundlöften
Under september–oktober genomfördes tre välbesökta tvådagars BYN-konferenser. Inbjudna var
parternas representanter som är aktiva i BYN-regionernas arbete med yrkesutbildningsfrågor. Syftet med
att genomföra tre konferenser, i stället för en enda,
var att ge utrymme för dialog och reflektioner.
Rubriken på ett av passen var ”Så här är det
att arbeta med yrkesutbildningsavtalet i en BYNregion”. En BYN-region fick inleda med att berätta
hur de arbetar innan gruppdiskussionerna tog fart. I
samtalen belystes och lyftes ett flertal viktiga frågor.
Det konstaterades att BYN-regionerna har mycket
olika förutsättningar att arbeta med utbildningsfrågor och lärlingar. Det gör det nödvändigt att priori-
tande svar eller blivit hänvisade och inte fått svar
och att informera bättre om hur BYNs telefonservice fungerar.
BYNs kansli har en svarsservice. När alla på
kansliet är upptagna eller utanför kontorstid
kopplas samtalet vidare till Kalix 24. De tar emot
samtalet och skickar ett mejl till kansliet.
Under förutsättning att en fråga inte måste avgöras av BYNs arbetsutskott/styrelse, eller att det är
en specifik fråga där den som kan ge svaret är ledig eller frånvarande på grund av tjänsteärende, ger
kansliet numera dessa två kundlöften:
• Den som ringer BYNs kansli ska få svar samma
dag.
• E-post ska besvaras inom ett dygn.
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan
Årsrapport 2012
7
8
Årsrapport 2012 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan
Skolförlagd yrkesutbildning
Antalet elever på Bygg- och anläggningsprogram-
BYN arbetar på många olika sätt för att gymnasie-
met är fortsatt högt, men fortsätter att minska. Från
utbildning och vuxenutbildning ska motsvara BYNs
målbeskrivningar och byggbranschens krav. Ett av
BYNs mål är att arbeta för en ständigt förbättrad
grundutbildning som främjar ett livslångt lärande.
Det sker framförallt genom BYN-regionernas nära
samarbete med gymnasieskolor och vuxenutbildare.
Utöver det är BYNs parter och BYN centralt aktiva
i remissinstanser, och på senare år engagerade i
Skolverkets nationella programråd för Bygg- och
läsåret 2010/11 till läsåret 2012/13 är minskningen
7,8 procent. Men mellan läsåret 2011/12 och läsåret
2012/13 är minskningen 4,3 procent vilket är mindre
än den totala elevminskningen som är 5 procent.
Tabellen visar att andelen elever som går i fristående skolor ökar något totalt sett. Andelen elever i
fristående skolor i årskurs 1 har dock minskat från 25
procent läsåret 11/12 till 18 procent läsåret 12/13.
Effekten av elevminskningarna är att ett antal
anläggningsprogrammet.
skolor med Bygg- och anläggningsprogrammet har
Gymnasieskola
inriktningar som branschen efterfrågar läggs ned.
eller kommer att läggas ned. En annan effekt är att
Från läsåret 2011/12 till läsåret 2012/13 har antalet
elever som går i gymnasieskolan minskat med fem
procent, vilket motsvarar 17 500 elever. Totalt går
352 000 elever i gymnasieskolan. Elevminskningen
har inneburit att de flesta yrkesprogram har färre
elever i årskurs 1. Störst är elevminskningen på
hantverksprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Ekonomiprogrammet, teknikprogrammet
och International Baccalaureate samt introduktionsprogrammen ökar däremot sina elevantal. Sedan
2007 har andelen elever på yrkesprogram minskat
successivt. Förändringen var störst i samband med
Skolverket har tyvärr ingen aktuell statistik, men
BYN Västerbotten rapporterar att risken i norra
Sverige är stor att tre skolor lägger ned inriktningen
Anläggningsfordon inför intagningen hösten 2013.
För att inte för många skolor och inriktningar ska
läggas ned krävs en konstruktiv samverkan inom och
mellan regioner.
Antalet gymnasieskolor minskade mellan läsåren
2010/11 och 2011/12. Antalet skolor med Bygg- och
anläggningsprogrammet, BA, ökade däremot. Läsåret
2012/13 forsätter antalet gymnasieskolor att minska
och nu minskar även antalet skolor med BA.
första antagningen till den nya gymnasieskolan
Antal skolor med Bygg- och Bygg- och
anläggningsprogrammet 2009/10–2012/13.
Skolverkets statistik tabell 4 A.
hösten 2011.
ELEVUTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET
Antal elever på nationellt program och andel elever i fristående
skolor. Skolverkets tabell 5 A och 6A. Elever
Läsår
Andel i
fristående skolor
BA*
2012/13
16 274
18,0 %
2011/12
16 998
17,6 %
2010/11
17 659
15,5 %
2009/10
17 484
12,4 %
2008/09
16 969
9,6 %
2007/08
15 250
5,2 %
2009/10
2010/11
2011/12
2012/13*
Skolor totalt
976
1 015
1 005
1 253
Fristående
totalt
458
489
499
485
Skolor med
Bygg- & Byggoch anläggning
202
221
227
236
* Redovisningen har ändrats från skolor till skolenheter. Enhet
kan vara del av skola med egen rektor. T ex kan två inriktningar
på BA ligga på samma skola, men i två olika enheter beroende på
hur skolan organaniseras.
antal elever på IV/introduktionsprogram
* BA 2011/12 åk 1 och 2012/13 åk 1 och 2, övriga åk gamla
Byggprogrammet. (Statistiken är därmed inte helt jämförbar
på grund av att inriktningen Anläggningsfordon sedan läsåret
2011/12 ligger i BA).
I och med GY-11-reformen har introduktionsprogrammen ersatt det individuella programmet, IV.
De fem olika introduktionsprogram men ska ge
obehöriga elever möjligheter att bli behöriga till ett
nationellt program där de kan förberedas för arbetsmarknaden eller gå vidare till annan utbildning.
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan
Två inriktningar är av betydelse för byggbran-
bildningen, eftersom mer än hälften av utbildningen
sker på arbetsplatser. BYN har framhållit, och
schen:
flera studier visar, att en viktig framgångsfaktor för
PRIV, programinriktat individuellt val, för
arbetsplatsförlagd utbildning är att det bedrivs en
de elever som inte har behörighet till ett yrkespro-
planerad och systematisk samverkan mellan skola
gram. De måste ha godkända betyg i svenska eller
och arbetsliv. Även det granskas.
svenska som andraspråk, engelska eller matematik
Granskningen har gjorts på 40 slumpvis valda
samt i minst fyra andra ämnen, eller godkända be-
skolor och resultat kommer att redovisas under
tyg i engelska och matematik samt i minst tre andra
2013 och blir förhoppningsvis avgörande för
ämnen. Eleven kan följa flera kurser på ett natio-
utvecklingen av lärlingsutbildning inom både gym-
nellt program samtidigt som hon eller han läser de
nasieskolan och vuxenutbildningen.
Antalet elever på gymnasial lärling har minskat.
kurser som saknas för behörighet.
Under lärlingsförsöket började cirka 3 700 elever
Yrkesintroduktion, för de ungdomar som sak-
lärlingsutbildning varje läsår. Vid senaste intagning
nar godkända betyg för behörighet till ett yrkespro-
hösten 2012 började 1 250 elever lärlingsutbildning.
gram. Målet är att eleverna ska få en yrkesinriktad
På grund av brister i rapporteringen har Skolverket
utbildning som underlättar för dem att etablera sig
inte kunna få fram statistik som visar förändringarna
på arbetsmarknaden eller som leder till studier på
över tid för respektive yrkesprogram.
ett yrkesprogram.
DEN PROFESSIONELLE YRKESLÄRAREN
Antal elever på iv/introduktionsprogram
Läsår
Yrkeslärare inom Bygg- och anläggningsprogram-
IV/Introduktionsprogram*
met har vanligtvis sin yrkesidentitet som yrkesarbetare inom bygg- och anläggningsbranschen. Att
2012/13
658
vara, och att bli lärare, i en skolmiljö med andra
2011/12
559
normer och värderingar kommer i andra hand. För
2010/11
262
att utveckla yrkeslärarna på Bygg- och anläggningsprogrammet anordnades i mars 2012 konferensen
* IV 2010/11, därefter Introduktionsprogram
Statistiken visar att antalet och andelen elever som
tas in på ett introduktionsprogram med inriktning
mot Bygg- och anläggning ökar, och till viss del
väger upp minskningen på det nationella programmet. Vad det betyder långsiktigt beror på hur väl
eleverna når sina mål under introduktionsutbildningen, vilket branschen förutsätter att Skolverket
följer upp.
”Den professionelle yrkesläraren” på Rönneberga
kursgård, Lidingö. Arrangörer var Svensk Byggtjänst, Skolporten, Liber och BYN.
Syftet med konferensen var att yrkeslärarna, som
ska planera elevernas lärande utifrån styrdokumenten, skulle få verktyg att utveckla yrkesutbildningen
inom ramen för nya gymnasieskolan, GY-11.
I konferensen deltog 150 yrkeslärare och 30 övriga medverkande - inbjudna experter och arrangörerna. Den genomfördes både i stor grupp och i sex
mindre ”seminariegrupper”. Konferensen inleddes
Gymnasial lärling
av Lars Tullstedt, ordförande i BYNs Arbetsutskott,
Bygg- och anläggningsbranschen har varit åter-
och med två gemensamma pass: ”Den professionella
hållsamt positiv till gymnasial lärlingsutbildning,
yrkesläraren” och ”Skickliga lärare gör skillnad”
och kritisk till hur den genomförs av vissa huvudmän. Skolinspektionen håller på att genomföra en
granskning av kvaliteten inom gymnasial lärlingsutbildning. De kontrollerar om en utbildning med
stor andel arbetsplatsförlagt lärande är ett likvärdigt
alternativ till skolförlagd yrkesutbildning.
Kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet har
avgörande betydelse för den gymnasiala lärlingsut-
Temaseminarierna hade följande aktuella teman
kopplade till GY-11-reformen:
• Från examensmål, ämnesplaner och kursplaner
till lärande.
• Så här kan du arbeta med nya läromedel.
• Svensk Byggtjänsts kostnadsfria webbtjänster i
undervisningen.
Årsrapport 2012
9
10
Årsrapport 2012 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan
• APU/APL – så mycket bättre.
på att vi är på rätt väg och en skola i framkant,
• Internationellt utbyte – gränslösa möjligheter.
svarade en skola. Branschrekommendationen lyfts
• Gymnasiearbetet – att visa yrkeskunnande.
De deltagande lärarna var mycket nöjda med
både utformning och innehåll. Så här uttryckte sig
en deltagare i utvärderingen: ”Mycket bra – kort
och gott”. Det som saknades var mer tid till samtal
och idéutbyte med kollegor från andra skolor.
BYNS LÄRARRÅD
För att säkerställa att BYN har god insikt i skolornas verksamhet och villkor har BYN ett lärarråd.
År 2012 ingick följande lärare i lärarrådet: Stefan
Johansson, Luleå gymnasieskola, Ingvar Carlsson,
Lars Kaggskolan Kalmar, Tobias Larsson, Växjö fria
fordonsgymnasium, Claus Sevandersson, Kattegattgymnasiet Halmstad, Joacim Broman, Katedralsskolan Skara, Kjell Olsson, Bessemerskolan Sandviken.
Lärarrådet har haft två möten under året då
aktuella skolfrågor belysts och diskuterats. Mötet
under våren genomfördes i Skara och det på hösten
i Kalmar. I samband med lärarrådet i Kalmar skedde
ett internationellt utbyte med lärare och skolledare
från Italien.
fram och är viktig i rekryteringsarbetet. En annan
effekt är att den har stor betydelse i kontakterna
med rektor och huvudmännen, de vill säga de som
fattar beslut om resurser och investeringar. Några
skolor anser att deras egen ambitionsnivå har höjts,
och att branschrekommendationen förpliktigar.
Med andra ord har branschrekommendationen
gett effekter på skolornas kvalitetsarbete. För att
det inte ska vara en engångsinsats, som glöms bort,
förbinder sig skolorna att årligen diskutera branschrekommendationen och de kriterier som ligger till
grund för att bli rekommenderad.
Enkäten, som utgör underlag för att bli branschrekommenderad, ger BYN en hel del statistik. Den
visar att det finns brister men även möjligheter att
genom skärpta kriterier bidra till fortsatt utveckling av yrkesutbildningarna på Bygg- och anläggningsprogrammet. Bland annat visar enkäterna att
skolorna, trots goda ambitioner, har svårt att ge
handledarna på APL-företagen utbildning. Lärarna
har mycket olika förutsättningar att följa eleverna
under APL-perioden genom regelbundna besök då
de träffar elever och handledare.
Ett annat område som bör uppmärksammas är
Branschrekommenderad skola
det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljö-
Sedan införandet av Branschrekommenderad skola
verket har under några år specialgranskat Bygg- och
hösten 2011 har 145 skolor anmält att de vill bli
anläggningsprogrammet. Många skolor har fått
branschrekommenderade. Sista december 2012 var
påpekande om brister som måste åtgärdas. Skolan
87 skolor branschrekommenderade.
måste medverka till att elevernas inställning till
Under hösten tillfrågades tio skolor om vad de
risker är adekvata och förmedla rätt kunskaper så att
anser att branschrekommendationen betytt för dem.
de kan göra korrekta riskbedömningar och förstå
Media och allmänhet har gett skolorna positiv åter-
vikten av aktivt och ständigt pågående arbetsmiljö-
koppling och skolorna anser att de fått en kvalitets-
arbete.
stämpel som ger status. ”Utmärkelsen” är ett tecken
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan
Årsrapport 2012 11
12
Årsrapport 2012 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan
Vuxenutbildning
elever. Verksamheten gicks noga igenom och BYN
föreslog förbättringsåtgärder som utbildningsgivaren
YRKESVUX OCH LÄRLINGSUTBILDNING FÖR
VUXNA
Från statens sida pågår en stor satsning på yrkesutbildning inom vuxenutbildning. Yrkesvux är en
satsning mellan år 2009 och 2013 på yrkesinriktad
vuxenutbildning. Syftet är dels att motverka brist på
arbetskraft som har yrkesutbildning, dels att nå de
grupper som saknar gymnasieutbildning eller har en
gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras.
Lärlingsutbildning för vuxna ska ge eleverna
en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och möjlighet att, på en arbetsplats
med stöd av en handledare, få kunskaper inom valt
måste genomföra. Uppföljning görs för att säkerställa
att eleverna får en utbildning med den kvalitet de har
rätt att kräva.
Ett annat sätt att utveckla kvaliteten är att, tillsammans med de godkända utbildningsgivarna, genomföra den årliga konferensen med lärare och utbildningsansvariga. På dessa konferenser informerar BYN om
sina krav på utbildarna och önskemål om utveckling.
En mycket uppskattad konferens genomfördes i
november på Friiberghs Herrgård.
Även detta år fick nya lärare en endagsutbildning
om de särskilda villkor som gäller vuxenutbildningen
till BYNs yrken.
yrkesområde.
Satsningen omfattar perioden 2011–2014 och
FORTBILDNINGSPROGRAM FÖR YRKESLÄRARE
gäller även för elever inom särskild utbildning för
Genom åren har BYN erbjudit yrkeslärarna olika
vuxna. Lärlingsutbildningen ska omfatta minst
former av fortbildningar. På 1990-talet genomfördes
400 och maximalt 1 600 gymnasiepoäng. För att
utbildningarna i egen regi. Olika skäl, som till exem-
statsbidrag ska beviljas måste minst 70 procent av
pel att lärarutbildningen ändrats, har gjort att antal
lärlingsutbildningen genomföras på en arbetsplats.
fortbildningar från BYN minskat. Under perioden
BYNs ståndpunkt är att om elever, som saknar
2007–2009 erbjöds endast ett fåtal utbildningar i
tidigare yrkesutbildning eller erfarenhet från bygg-
ställningsbyggnad, och lärarkonferenser anordnades
branschen, ska få en fullständig grundutbildning
av de dåvarande BYN-regionerna.
behöver utbildningen gälla samtliga yrkeskurser
Högskolor och universitet informerade om att de,
inom vald yrkesinriktning och därmed omfatta upp
inom ramen för lärarlyftet, erbjudit fortbildning för
till 1 600 gymnasiepoäng.
yrkeslärare. På grund av låg efterfrågan har denna
inte genomförts och därför lagts ned. BYN har lagt ut
Godkända utbildningsgivare
länkiformation för lärare så de kan hitta information
Vuxenutbildningen till BYNs yrken bedrivs dels
om olika typer av behörighetskurser.
inom den kommunala vuxenutbildningen, dels av
Utöver satsningen på ”Den professionelle yrkeslä-
enskilda utbildningsgivare. BYNs strävan är att alla
raren” har BYN tagit fram lärarhandledningar till nya
som utbildar för BYNs yrken ska vara godkända
distansutbildningsmaterial inom vissa specialyrken.
utbildningsgivare. Genom att upprätta avtal med
Kompletterande tvådagarsutbildningar för lärarna
godkända utbildningsgivare vill BYN kvalitetssäkra
kommer att genomföras under 2013. Kurskostnaden
den grundläggande yrkesutbildningen för vuxna.
är subventionerad av branschorganisationer. Kon-
För närvarande finns cirka 120 godkända utbild-
ceptet ska utvecklas till en- till tredagars utbildnings-
ningsgivare.
insatser inom flera, för branschen, viktiga områden.
Ett led i kvalitetsarbetet är att genomföra så kallade kvalitetssäkringsbesök som planeras i förväg
Bland annat ska en utbildning kring arbetsmiljöfrågor
tas fram i samarbete med Arbetsmiljöverket.
tillsammans med den godkända utbildningsgiva-
Samtidigt lyfter BYN fram de satsningar Skol-
ren. I år genomfördes två sådana besök, hos Ånge
verket gör och de bidrag som riksdag och regering
Mobilkranar och hos Lernia i Växjö. Båda dessa
ger till fortbildning av lärare och utveckling av det
utbildningsgivare uppvisade en fullgod verksamhet
arbetsplatsförlagda lärandet. En riktad insats är att
men tyckte också det var bra att få en genomlysning
det finns bidrag att söka för att ge lärare möjlighet att
och vissa förbättringsförslag från BYN.
besöka byggarbetsplatser för erfarenhetsutbyte och få
Tyvärr fick också några kvalitetssäkringsbesök
genomföras som grundade sig på klagomål från
kännedom och kunskap om de senaste materialen och
teknikerna inom byggindustrin.
Årsrapport 2012 13
14
Årsrapport 2012 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan
Yrkesutbildning i företag
Antalet påbörjade och slutförda distans­
utbildningar 2008–2012
kvalitetssäkrad Färdigutbildning – den nya utbildningsboken
Under 2012 arbetade BYN intensivt med att slutföra projektet med den elektroniska utbildningsboken
för att omställningen från pappersbok till digital
utbildningsbok skulle hinna bli färdigt till årsskiftet.
Under hösten såg vi en tydlig trend att allt fler
elektroniska utbildningsböcker utfärdades och vi
2008
2009
2010
2011
2012
Påbörjade
961
602
692
734
609
Klara*
580
323
417
389
107
60%
54%
60%
53%
18%
Andel klara
i % antalet
anmälda*
* För 2008-2011 klara efter 1,5 år. OBS för 2012, klara efter
mindre än ett år. (Normalstudietiden är 1,5 år).
kunde med tillfredställelse konstatera att e-boken inte
Antalet påbörjade distansutbildningar minskade
hade några allvarligare barnsjukdomar. Under hösten
under 2012. Det speglar, i likhet med minskningen
började vi skicka ut påminnelser till lärlingar och
av antalet utfärdade utbildningsböcker, att bygg-
handledare vid inaktivitet i e-boken. Det gav mycket
branschen totalt sett har haft minskade volymer på
positiva resultat vilket på sikt kommer att höja kvalite-
grund av lågkonjunkturen.
ten på färdigutbildningstiden, som också är målet för
Åtgärden att minska studietiden för distansele-
införandet av en elektronisk utbildningsbok. Den gör
verna från två till ett och ett halvt år har ännu inte
att såväl företaget som lärlingen kan ha kontroll över
fått genomslag. Om andelen som slutför sin distans-
kunskapsutvecklingen fram till att yrkesbeviset är ut-
utbildning inom den tänkta idealtiden ökar går först
färdat och lärlingen är en färdigutbildad yrkesarbetare.
att se om ett till två år.
Under 2012 var varannan utfärdad utbildningsbok
en e-bok och under november-december var över 70
Antal utfärdade yrkesbevis 2008–2012
procent utfärdade utbildningsböcker elektroniska.
2008
2009
2010
2011
2012
Övergången till e-boken har även krävt stora
7 680
5 947
7 590
4 892
3 526
utbildningsinsatser av BYN-regionernas personal,
handledare och utbildningsansvariga på företagen.
Antalet utfärdade yrkesbevis har minskat drastiskt,
Detta arbete har även prioriterats av BYNs kansli.
vilket tydligt avspeglar lågkonjunkturen och det
faktum att många lärlingar under andra halvan av
utbildningsböcker, distansutbildning
2012 blev uppsagda.
och yrkesbevis
KVALITETSSÄKRAD GRUNDLÄGGANDE
Antal utfärdade utbildningsböcker 2008–2012
UTBILDNING I FÖRETAG
2008
2009
2010
2011
2012
Den teoretiska utbildningen – distansutbildningen
5 020
3 700
5 057
4 895
3 806
– för den ”traditionella lärlingen” sker i samverkan
med Hermods. Distansutbildningen genomförs på
Antalet utfärdade utbildningsböcker har minskat
deras utbildningsplattform. Hermods leder även
med drygt 22 procent. Det är en tydlig signal på
arbetet med att ta fram och utveckla nytt teoretiskt
att alltför många som slutfört en grundläggande
utbildningsmaterial utifrån BYNs målbeskrivningar.
yrkesutbildning, i gymnasieskolan eller inom
Under 2012 har nytt material för gemensamma
vuxenutbildningen, inte får en lärlingsanställning.
grunder anläggning samt yrkesavsnitten för betong-
Visserligen har branschen påtalat att det utbildas
arbetare, håltagare och plattsättare färdigställts.
för många och att staten borde ta ansvar för att
Det är emellertid svårt att hitta författare som
dimensioneringen av yrkesutbildningarna bättre ska
kan skriva studieguider för vissa av BYNs yrken.
motsvara efterfrågan på yrkesarbetare. Tyvärr finns
Dessutom är kostnaden hög för att ta fram utbild-
ännu ingen genomgripande undersökning om vad
ningsmaterial för de yrken där ett fåtal lärlingar
som händer med de elever som inte får en lärlings-
utbildas varje år. För att kunna få fram grundläg-
anställning. Helt klart är emellertid att de som, två
gande distansutbildning för alla BYNs yrken krävs
år efter avslutad utbildning, inte har en lärlingsan-
samverkan med andra intressenter.
ställning får svårt att etablera sig i branschen.
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan
KOMPETENSPROVET – EN MÖJLIGHET ATT
Under 2012 anmälde drygt 170 personer att de
VALIDERA SINA KUNSKAPER
ville göra kompetensprovet. 120 prov genomfördes,
Sedan början av 2012 har BYNs kansli tagit över
och av dessa fick 103 godkänt resultat.
ansvaret för kompetensproven från BYN-regioner-
Kvalitetssäkringen av provet pågår kontinuerligt.
na. I samband med det infördes en avgift som ska
Under 2013 kommer aktiva yrkeslärare engageras
täcka kostnader för systemteknik, handläggning av
för att identifiera brister i frågeställningar, omfor-
ansökningar och genomförande av provet. Kravet för
mulera vissa frågor och ta fram fler frågor.
godkänd låg initialt på minst 50 procent rätta svar på
Kompetensprovet används även som validerings-
hela provet och minst 50 procent rätt på varje del-
prov. Avsnittet ”Teknik och säkerhet” för maskin-
prov. Införandet av provavgiften gav till resultat att de
förare har översatts till fem språk. Utbildningsdelar
som anmälde sig till kompetensprovet läste på inför
som Arbetsmiljö & säkerhet, Ritnings­läsning,
provet. Det förde med sig att resultaten blev högre än
Yrkesräk­ning och Byggfysik är översatta till engel-
tidigare. Den 1 juli 2012 höjdes gränsen för godkän-
ska.
nande till 65 procent rätta svar på hela provet och
som tidigare minst 50 proent rätta svar på delproven.
Årsrapport 2012 15
16
Årsrapport 2012 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan
Omvärlden
exempel se att de som utbildar byggnadsarbetare i
Tyskland, Frankrike och Spanien har kommit en bra
Validering
Under året har BYN färdigställt en valideringsnyckel och en valideringsmanual som BYN regionerna
kan använda sig av för att avgöra hur mycket av lärlingarnas tidigare erfarenhet som ska tillgodoräknas.
Under året så har också avtalen med de av BYN
godkända valideringsutförarna reviderats och ett
antal nya har godkänts. Vi årets slut fanns det 29
godkända valideringsutförare.
Under 2013 kommer BYN att samla de som genomför valideringar för utbildning och information.
Målet är att nå likvärdighet i metoder och bedömning, vilket är avgörande för valideringsinstrumentets legitimitet.
BYNs verksamhet med att utfärda erkännandeintyg har utvecklats. De som har dokumenterad
grundutbildning som överensstämmer med en
svensk utbildning, i den mån man kan kräva det,
och minst två års yrkeserfarenhet kan ansöka om att
få ett så kallat erkännandeintyg. Det visar att den
som innehar erkännandeintyget har en utbildning
som motsvarar kraven för ett svenskt yrkesbevis.
Under 2011 utfärdades 93 erkännandeintyg. År
2012 har 106 erkännandeintyg utfärdats, vilket är en
ökning med 14 procent från förra året. Detta trots
att en ansökningsavgift på 2 500 kronor infördes 1
bit på väg med utbildningsinsatser kring energieffektivt byggande.
Under 2012 var BYN värd för sex lärare och fyra
skolledare från utbildningsorganisationen Formedil
i Italien. Utbytet skedde i samband med lärarrådet
i Kalmar. Erfarenheter av yrkesutbildning utbyttes och våra italienska vänner fick ta del av hur vi
genomför yrkesutbildningen i Sverige. De besökte
Bygg- och anläggningsprogrammet på Lars Kaggskolan i Kalmar och Växjö fria fordonsgymnasium,
som utbildar anläggningsmaskinförare.
I juni genomförde RE.FORM.E-nätverket sin
åttonde kongress i Gallipoli i södra Italien. Vid
kongressen fastställdes nätverkets inriktning för de
kommande fyra åren. Nätverket beslutade även att
Frankrike blir ordförandeland. De tar över efter
Spanien som har varit ordförandeland de senaste
fyra åren.
PROJEKTET LINGUISTIC RE.FORM.E
BYN har fortsatt sitt aktiva deltagande i Linguistic
RE.FORM.E – ett projekt som syftar till att identifiera eventuella hinder för elevutbyte länder emellan
samt ta fram verktyg för att kunna undanröja dessa
hinder. Deltagande länder är Belgien, Portugal,
Tyskland, Spanien och Sverige. Under hösten 2012
januari 2012.
var BYN värd för ett projektmöte som genomfördes
SAMVERKAN MED TYA
av tre arbetsfaser där delresultaten redovisats på pro-
BYN har fortsatt arbetet med att, i samverkan
med TYA, ta fram gemensamma utbildningsplaner
på Skebo Herrgård. Projektet har under året bestått
jektmöten hos respektive deltagande land i Europa.
Projektet ska avslutas och slutrapporteras under 2013.
för maskinförare som utbildas inom vuxenutbildningen. Under året fastställdes utbildningsplanen
för grävmaskin av parterna i BYN och TYA. Den
presenterades också på BYNs och TYAs gemensamma konferens för maskinutbildare i september.
Där fick utbildarna även möjlighet att diskutera
utbildningsplanerna för övriga maskinslag som till
exempel väghyvel och teleskoplastare. Arbetet med
utbildningsplaner för lyftande maskiner kommer att
genomföras under 2013.
Yrkesarbetare av hög klass i
internationell jämförelse
SM för unga maskinförare
SM för unga maskinförare genomfördes i Säffle
med Herrgårdsgymnasiet som arrangör.
28 skolor anmälde sig till uttagningstävlingarna
och 27 skolor deltog i kvalificeringsprovet. Uttagningen visar på stor spridning inom de grundläggande teoretiska avsnitten med klassnittpoäng på
provets 40 frågor från drygt 53 procent rätt svar upp
RE.FORM.E – INTERNATIONELLT SAMARBETE
BYN deltar i internationellt samarbete för att dels
till den bästa klassen med över 94 procent rätt svar.
Tävlingarnas körmoment genomfördes som
påverka yrkesutbildningen i Europa, dels för att
ett välplanerat samarrangemang då det även var
utveckla yrkesutbildningen i Sverige. Vi kan till
marknadsdag och motorklubben hade anordnat en
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan
utställning. Det fanns också en mängd olika företag
och organisationer representerade runt tävlingsområdet. Vi tackar Herrgårdsgymnasiet och Säffle
kommun för ett fantastiskt arrangemang!
Skoltävlingen vanns av Furhedsskolan, Kalix,
som därmed blir arrangör av tävlingarna 2013.
Skoltävlingar och framtid
Nöjda vinnare med prischeckar
BYN har beslutat att basen för framtida engage­
yrkena och därmed förstärka motivationen hos både
mang i yrkestävlingar ska vara väl fungerande
elever och lärare.
skoltävlingar. Under våren 2012 träffades därför ett
Under 2013 kommer arbetet med att få igång
antal lärare, med erfarenhet från skoltävlingar och
skoltävlingar att fortsätta. Innehållet i tävlingarna
yrkestävlingar på internationell nivå, och diskute-
kommer att kopplas till ämnesplanerna och täv-
rade förutsättningar och villkor för skoltävlingarna.
lingsuppgifterna ska vara begränsade så att de kan
Det fanns en samstämmighet kring att skoltäv-
genomföras under en dag och med de resurser som
lingar framför allt kan bidra till att höja kvaliteten
på yrkesutbildningarna och att höja statusen på
den arrangerande skolan redan har.
Årsrapport 2012 17
18
Årsrapport 2012 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och SEKO Väg & ban i samverkan
styrelse 2012
BYNs styrelse består av ledamöter från de fyra organisationer som gemensamt utgör den ideella föreningen
Byggnadsindustrins yrkesnämnd. Parterna är BI, Sveriges Byggindustrier; Byggnads, Svenska Byggnadsarbetareförbundet; ME, Maskinentreprenörerna och SEKO, Facket för Service och Kommunikation.
Ordinarie ledamöter
Suppleanter
För Sveriges Byggindustrier
Andreas Brendinger, ordförande
Eva Thor
Lars Tullstedt
Jenny Wingren
För Sveriges Byggindustrier
Jan-Åke Andersson
Lars Sandström
Tomas Weis
För Svenska Byggnadsarbetareförbundet
Roy Wernberg, vice ordförande
Christer Carlsson
Tomas Emanuelsson
Anders Nilsson
För Svenska Byggnadsarbetareförbundet
Johan Lindholm
Ulf Kvarnström
Krister Strömberg
För Maskinentreprenörerna
Per-Erik Markström
För Maskinentreprenörerna
Per Ek
För SEKO Facket för Service och
Kommunikation
Thomas Brännström
För SEKO Facket för Service och
Kommunikation
Fredrik Persson
styrelsens arbetsutskott
kansli
Lars Tullstedt, ordförande
Roy Wernberg, vice ordförande
Per Ek
Thomas Brännström
Christer Carlsson
Jan-Åke Andersson
Ing-Marie Andersson Wik
Nils-Gunnar Bergander
Carina Brevesjö
Michael Gustafsson
Pertti Hilonen
Christian Nielsen
Anna Nordberg ersatte Ulrika Thuning under hösten
Carina Sköld ersatte Anna Nordberg i december
styrelsens verkställande utskott
Andreas Brendinger, ordförande
Roy Wernberg, vice ordförande
Per-Erik Markström
Thomas Brännström
Produktion: Matador kommunikation. Foto: Alex&Martin, Holger Ellgaard, Rikkard Häggbom och BYN.
Box 4028 , 171 04 Solna
Tel: 08-564 881 60
Fax: 08-564 881 79
www.byn.se