1. No category

Torpen på Sundby
Hans-Georg Wallentinus
Som i de flesta större byar fanns ett eller flera torpställen inom byns gränser. Men äldre
kartor ger inte alltid information om var husen låg, eftersom lantmätarna var ute efter att
värdera olika markbitar, inte husen. Ofta var det därför tvunget att gå via husförhörsprotokoll och listor till t.ex. skifteskartorna, för att på den vägen slingra sig fram till var
torpen kunde ha legat. Från 1860-talet och framåt finns allmänna kartor som ofta anger
torplägena. Men flera av torpen var redan nedlagda då kartorna publicerades. På Sundby
fanns åtta ”torp”, inklusive ett båtsmanstorp, men inte alla på en gång.
Husförhörsprotokollen ger ibland uppgifter om vilka bostäder som finns ”på ägorna”. Men
anteckningarna är inte alltid fullständiga, olika präster gjorde på olika sätt (för Brottby by
redovisades inga boställen). Från gamla lantmäteridokument är det svårt att hitta uppgifter,
eftersom husen inte var intressanta i sammanhanget, men det går att få en viss uppfattning
genom att titta på vad markytorna kallades.
Sundby var en förhållandevis stor by, byggd som en radby med tre gårdar, ungefär som
”Bullerbyn”, längs vägen norrut från landsvägen mellan Stockholm och Grisslehamn. Ibland
fanns, genom delningar (?), så mycket som nio olika ägor noterade. De reducerades under
andra halvan av 1800-talet åter till tre, men ökade senare igen i antal. Sundbyberg ligger t.ex.
på avstyckningen Sundby No 4, som ännu på 1880-talet ingick i Sundby No 2. (Det fanns två
gårdar på Sundby No 2, vardera på ¼ mantal skatte. Detta handlar om den delfastighet som
ägdes av Lundin på Brottby.) Ett område som är lite knepig att få ordning på, är ägohörnet i
sydväst, norr om landsvägen och öster om ån; ”Garnsbro”. Marken söder om landsvägen har
hört till Brottby by, medan marken norr om vägen ömsom markerats som del av Sundby,
ömsom som del av Brottby. Då Sundby by skiftades i början av 1830-talet fördes marken till
Sundby.
Garnsbro – värt ett eget kapitel
Eftersom Garnsbro ibland fördes under Sundby, ibland Brottby, har det varit lite knepigt att
följa historien. På en karta över Brottby by från 1787 finns två backstugor inritade på
Sundbys mark ungefär där det hus som ibland kallas ”Sundbytorpet” ligger. Med hjälp av
lagaskifteskartan från början av 1830-talet har det ändå gått att, med hjälp av kyrkböckerna,
få någotsånär rätsida på det här området. Det benämndes redan tidigt ”Garnsbro”, eller
”Gansbro”. En av orsakerna till att det varit svårt att hitta Garnsbro under Sundby eller
Brottby beror dels på att Garnsbro ofta fördes som egen gård/by, dels på att en del av
fastigheten Sundby No 2 ganska tidigt köptes in av Lundinarna på Brottby och därför ofta
fördes på Brottby. Fastigheten omfattade delvis ägorna närmast landsvägen.
Garnsbros tidiga historia
Ett ängsstycke, som Brottbyborna innehaft vid Garnsbro (Norrtäljevägen, bron över Husaån)
på andra sidan kungsådran (Långhundraleden), tillerkändes 1561 Sundby genom häradsrättsdom den 12 maj 1561, "efter det fanns hwarken rå eller rör", dvs. inga markeringar för ägogränser. Genom Ture Bielkes lagmansdom, 1575, åter tilldömd Brottby. Domen uppvisades,
av prästänkan i Garn, vid 1624 års sommarting, (49 år efteråt!) och Sundbyborna, vilka rivit
upp gärdsgården omkring ängen och bränt upp gärdslet, bötfälldes och ålades sätta upp lika
god gärdesgård och ersätta prästen för två års höskörd (Uppgift från Mattias Andersson).
Fortsatt dragkamp (?) om Garnsbro.
Det kanske inte var så viktigt för kyrkan vart Garnsbro fördes, eftersom ägorna på bägge
sidan gränsen ägdes av Lundin på Brottby. På skifteskartan från 1830-talet finns 7-8 byggnader utritade i den ägofigur som ingår i Sundby No 2. Man kan se Garnsbro som en hantverksby med smed, skräddare, garvare, färgare och mejeri (dock inte alla samtidigt). Mejeriet
låg på Brottbys ägor söder om Norrtäljevägen, resten på norra sidan av vägen. Vid något
tillfälle nämns också ett mejeri på Sundby, men det är inte klart om det är mejeriet vid landsvägen som avses, eller om man hade ett eget gårdsmejeri. På skifteskartan går det att hitta
både ”Smedstäpporna” och ”Skräddarängen”. Idag finns bara mejeriet och ”Sundby-torpet”
kvar av denna ”by”. Allt komplicerades av att socknarna Garn, där Sundby ingick, och Össeby, där Brottby ingick, slogs samman i slutet av 1830-talet och det är inte alltid som uppgifter
fördes vidare från husförhörsprotokollen för Össeby eller Garn till Össeby-Garn.
Någon gång under 1840-talet flyttades, enligt traditionen, Össebys klockstapel ner till Sundby
för att där användas när Össebybor begravdes i Garns kyrka. Man skulle vid ringningen vinka
med en duk från Garns kyrka varvid klockorna (klockan?) sattes igång i den gamla klockstapeln. Genom de gamla sockenprotokollen vet man att Össeby-borna hade bestämda åsikter
vad gällde sina kyrkklockor. Dessa förbehöll sig sockenmännen senare att få yttra sig om när
beslutet om nedläggning skedde. Vi vet att klockstapeln flyttades till Sundby. Om ovanstående tradition stämmer så kan inte de ursprungliga kyrkklockorna ha använts eftersom
dessa enligt protokollen såldes 1840. I Sundby kom klockstapeln sedan att användas av
skomakare Carl Lillje som verkstad för att så småningom rivas. I hembygdsföreningens arkiv
finns en kopia av en gammal teckning med klockstapeln i Sundby (se teckning nedan).
..
Össeby kyrkas klockstapel efter flyttningen till Sundby. Enligt uppgift placerades/uppställdes
den på "Sundby gata". Klockstapeln som under senare år användes som skomakarverkstad
revs 1905. Det senare muntlig uppgift från 1969 av Bengt Lillje, Sunnarby, Kårsta. Foto efter
en kolteckning (Okänd tecknare och tid). Från Vallentuna Össebybygdens Arkiv och
Muséiförening.
Garnsbro i sydligaste delen av Sundby. Längst ned i kartan ligger Garns bro. Marken t.h. om
landsvägen tillhör Brottby by. ”Hantverksbyn” Garnsbro består av sju - åtta byggnader, om
huset på Brottbys mark räknas in. Den torpstuga som finns kvar idag är den sydligaste av de
fyra på ägofiguren 105. Från lagaskifteskartan 1832, Lantmäteriets historiska kartdatabas.
De tidiga torpen
Under 1800-talets första tre årtionden är noteringarna om stugor och torp lite torftig i kyrkböckerna. Vad som dock alltid redovisas är Sundby båtsmanstorp, No 40 (1832 markerad
som samfälld mark, vilket var det vanliga för soldattorpen), som ligger i norra kanten av den
odlade marken, nära nuvarande Berghem. Båtsmanstorpet finns antecknat i kyrkböckerna in
på 1920-talet och fanns kvar som husmarkering på den ekonomiska kartan från 1950-talet,
men också på fastighetskartan i Riksantikvarieämbetets ”Fornsök”, som är uppdaterad till
omkring 2010. Idag står en modern byggnad på platsen. På husförhörsprotokoll från perioden
1808-1825 noteras boende på ”Sundby ägor”, men några namn på bostäderna görs inte.
År 1816 nämns för första gången torpet ”Nyhagen” (under Sundby No 3), men det går inte att
hitta några kartor där någon byggnad med det namnet ritats ut. Däremot finns en ägofigur på
skifteskartan 1832, ”Nyhagsvreten”, och intill den två byggnader. Säkert är det Nyhagstorpet.
Det ligger längs en väg som går västerut mellan båtsmanstorpet och Säby/Husa, inte så långt
från ägogränsen mot Säby by (numera har Säby gått upp i Husa) nära ”Säbygrinden”, där
vägen passerade ut till grannbyn. I mitten av 1820-talet dyker torpet ”Björkhagen” upp i
kyrkböckerna. Inte heller detta är utmärkt med namn på skifteskartan. Däremot finns en
”Anders Ers-vreten”. En koll i husförhörsprotokollen för åren kring 1830 ger vid handen att
denne ”Anders Ersson” bodde på torpet Björkhagen (under Sundby No1). Det finns också
hustecken intill Anders Ersvreten. Detta torp ligger längre österut längs samma väg som
Nyhagen, inte så långt från båtsmanstorpet.
Norra delen av åker-/ängsmarken på Sundby. Den väg som markerats med ”A B C D E” går
ned till byn och landsvägen. Det är den väg som ännu används och som ägdes samfällt av
byn och som tillkom i samband med skiftet (tidigare gick vägen längre österut). Ändrat efter
lagaskifteskartan 1832. De torp som fanns vid skiftet har lagts in med namn. Ändra efter
Lantmäteriets historiska kartdatabas.
På en karta från 1639 anges ett nyligen byggt torp, som ligger norrut från radbyn Säby. Så
något av dessa torp, eller båtsmanstorpet, borde vara ända från den tiden. Björkhagen
försvinner ur husförhörsprotokollen strax före 1850 (1848) och Nyhagen omkring 1870. I
husförsboken för åren kring 1848 har namnet Björkhagen kryssats över och ersatts med
”Christineberg” (se nedan).
Under 1830-talet fullbordades alltså det laga skiftet och åren därefter tillkom två torpställen.
År 1840 nämns torpet ”Sundbyberg” för första gången. Det är beläget på vägen från Sundby
by till båtsmanstorpet i norr. Sundbyberg, som lyder under Lundinarnas del av Sundby No 2,
stod tomt 1844-1849 så det är oklart om huset fanns kvar eller om det byggdes nytt till 1849,
men antagligen var det för lite mark till torpet för att kunna hysa en torpare och därför blev
det från 1849 bostad för gifta statdrängar, senare arbetare. Sundbyberg finns fortfarande kvar.
Sundby 1639. Man ser tydligt hur radbyn Sundby var belägen Längst upp har ett nyligen
upprättat torp lagts in (G - ”Ett nybyggt torp” i beskrivningen t.v.). Placeringen är sannolikt
inte skalriktig.
Vid samma tid byggs ”Hagalund” och de första invånarna flyttar in 1841. Torpet lyder också
under Lundinarnas del av Sundby No 2. Torpet finns sedan kvar till några år in på 1900-talet.
I församlingsboken 1901-1908 är namnet överstruket (församlingsboken ersatte husförhörsprotokollen från de sista åren av 1800-talet). I nästa församlingsbok, 1908-1917 har de
tidigare boende på Hagalund förts direkt under ”Sundby (Brottby)”. Med det senare menas
sannolikt Lundins del av Sundby No 2. Rester efter Hagalund finns fortfarande kvar på en
moränholme i östra delen av ägorna nordost om Sundbyberg och sydost om Johannisberg (se
nedan).
Nyare torpställen
Torpet Christinelund (Kristinelund) nämns första gången 1848 och bebos till 1890-talet och
finns kvar i församlingsböckerna till 1891, då det förefaller som om torpet slutade användas.
De sista boende på Kristinelund flyttade 1891 till torpet Sundbyberg. Det saknas i princip
kartmaterial för den här perioden, utom den storskaliga generalstabskartan från 1863. Det är
svårt att se bebyggelsetecken på grund av dålig upplösning på den inskannade kartan.
Kristinelund löd under Sundby No 1, dvs. samma som torpet Björklund. Christinelund
byggdes samtidigt som Björklund lades ned och de boende på Björklund flyttade över till
Christinelund. På generalstabskartan finns tre hustecken på vägen mellan båtsmanstorpet och
Säbygrinden. Det mellersta av dessa bör av läget att döma inte vara vare sig Nyhagen eller
Björklund, utan är sannolikt Christinelund.
De sex torpställen som finns med på Generalstabens karta från 1867. Se kartan på slutet för
fullständiga namn. Från Lantmäteriets historiska kartdatabas.
Åren omkring 1870 tillkommer de sista torpställena, ”Johannisberg” (Johannesberg) och
”Berghem”. Johannisberg nämns första gången i husförhörsprotokoll från 1868. Johannisberg
finns fortfarande kvar och ligger i norra delen av åkermarken, söder om båtsmanstorpet.
Johannisberg tillhörde Sundby No 3.
I samma protokoll tas för första gången torpet ”Berghem” upp. Torpet Nyhagen överges
omkring 1870. Fyra år senare börjar det nya torpet Berghem, brukas. Det ligger alldeles intill
båtsmanstorpet, i skogskanten mot Långmossenskogen. Torpställets tomt är numera bebyggt
med ett modernt hus, men ett mycket gammalt hus finns också kvar. I husförhörsprotokollet
1874 finns en notis om den åboende: ”Nybyggaren” Nils Olsson. Även Berghem tillhörde
Sundby No 3.
Fram till idag finns fyra torpställen bevarade: Berghem, Johannisberg (ibland stavat Johannesberg), Sundbyberg och ”Sundbytorpet” som alltså är de sista resterna av Garnsbro. På den
häradsekonomiska kartan från omkring år 1900 finns två bostadshus inritade nära landsvägen
och längs vägen mot Sundby, ett på vardera sidan vägen. Den nuvarande Sundbyvägen går
längre österut än den ursprungliga vägen och det östra av husen är ”Sundbytorpet”. På den
ekonomiska kartan från 1950-talet, kallas huset för ”Lillstugan”. Förutom dessa hus, fanns
också några ekonomibyggnader. I norr finns torpen Berghem, båtsmanstorpet, Johannisberg
och Sundbyberg.
Häradskartan 1906 (rekognoscerad några år tidigare). Torpen Berghem, Sundby båtsmanstorp, Johannesberg och Sundbyberg finns kvar, Hagalund endast med några kvarstående ekonomibyggnader. Torprester finns på moränkullen öster om ekonomibyggnaderna
mellan Sundbyberg och Johannesberg (Från Lantmäteriets historiska kartdatabas).
Sammanfattningsvis
Vid laga skiftet kring 1830 fanns torpen Björkhagen, Nyhagen, Sundby båtsmanstorp och
”hantverksbyn” Garnsbro. I generalstabskartan från 1860-talet kan torpen Nyhagen, Christineberg, Björkhagen, Sundby båtsmanstorp, Hagalund och Sundbyberg identifieras. Då den
häradsekonomiska kartan karterades kring sekelskiftet 1800/1900 fanns Sundby båtsmanstorp, Hagalund (endast ekonomibyggnader kvar), Sundbyberg, Johannisberg och Berghem.
Den ekonomiska kartan i skala 1:10 000 publicerades under 1950-talet. Då fanns torpen
Sundbyberg, Johannisberg, Berghem och Sundby båtsmanstorp kvar. Plus det gäckande
”Sundbytorpet”, på kartan kallat ”Lillstugan”. Idag finns torpen Sundbyberg, Johannisberg
(moderniserad och tillbyggd), Berghem (till-/nybyggd) och Sundby båtsmanstorp (med en
modern byggnad). Och så ”Sundbytorpet”, som borde heta något i stil med ”Garnsbro
Lillstuga”.
Samtliga torpställen på Sundby (utom Garnsbro). Ändrat efter Lantmäteriets historiska
kartdatabas.
v. 2, 2013-03-31