Norrlands naturliga storstad Planerna som visar hur vi ska växa – på medborgarnas och stadens villkor. Sidorna 4–5 Vår nya framsida, mellan broarna Kulturväven blir central i det nya område som växer upp längs älven. Sidorna 16–17 Hållbart väcker nyfikenhet Malin och miljön En elvaårings vision om sitt Umeå: 2050 har vi bra eldrivna bilar. Sidan 5 Elva aktörer samverkar på Sandåkern och drar världens blickar till sig. Sidorna 20–21 Den viktiga logistiken Bil, tåg, flyg och båt – här skapas navet för norra Skandinavien. Sidorna 6–7 Hur vi färdas Cykeln kommer att få mer plats i det framtida Umeå. Sidorna 10–11 Vi formar en hållbar stad 2 Innehåll Umeå växer är en tidning från Umeå kommuns verksamheter inom områdena stadsplanering och stadsbyggnad. Frågor om innehållet besvaras av: Niklas Forsgren informatör, Umeå kommun 090-16 13 24 [email protected] Layout och produktion Plakat och Pondus i samarbete Tillväxt och fortsatt välfärd 3 Planerna för god tillväxt 4 Hållbar infrastruktur 6 Drömmen om den nya Ön 8 Cykeln ska få mera plats 10 Möt morgondagens gata 12 Tätare, mänskligare stad 14 Staden mellan broarna 16 Mer aktivitet i parkerna 18 Hållbara kvarter 20 Framtidens skolor 22 Kulturen som motor 24 Texter Plakat, Pondus och Umeå kommun Upplaga 60 000 ex Omslagsfoto Malin Grönborg Utgivning Mars 2012 Tryckeri Daily Print i Umeå AB MILJÖMÄRKT Tryckeri 341 036 Daily Print i Umeå AB 3 En växande stad gagnar alla Umeå växer så det knakar. Det konstrueras, grävs, pålas och byggs. Förutom att nya vägar, cirkulationsplatser och bostäder på nya och gamla områden kommer till, lägger vi grunden för vår gemensamma fortsatta välfärd. Ett av kommunens viktigaste uppdrag är bidra till och underlätta Umeås tillväxt och utveckling. Ökad tillväxt skapar jobb till befintliga och nya Umeåbor, vilket i sin tur bidrar till mer resurser åt kommunens kärnverksamheter. Tillväxten via vårt varierade näringsliv ger förutsättningar för bra skolor, en god omsorg, ett rikt kulturliv och en givande fritid, vilket gör att människor vill bo och verka här. Vi vill forma en hållbar stad, såväl ekonomiskt och socialt som miljömässigt. Ett väl utbyggt fjärrvärmenät, energisnåla hus och vårt innehav av grön, förnyelsebar energi i form av vatten- och vindkraft är några konkreta exempel på detta. Storstadsalternativet Umeå Umeå ska vara ett kraftcentrum i norra Sverige. Ett nav och storstadsalternativ i Norrland. Det vinner alla på, både Umeås invånare och kommunerna runt omkring. I denna strävan har vi valt att bygga inåt. Att förtäta staden. Då kan vi använda befintlig infrastruktur, vilket gör det billigare, och vi kan ännu enklare nyttja kollektivtrafiken. Genom att kommunmedborgarna har en väl fungerande och givande vardag så trivs de och vill skapa sig en framtid här. I dag har 116 200 människor upptäckt det och vi jobbar för att vi ska bli fler varje dag. Ett ordentligt avtryck i stadsmiljön År 2050 är vår vision att Umeå ska ha 200 000 invånare. Även om det är många år bort, pågår planeringen för fullt. Mycket av det som byggs i dag byggs med de folkvaldas vision om 200 000 invånare som grund. Det torde vara uppenbart för de flesta Umeåbor att det händer mycket i stan just nu. Aldrig har det varit ett sådant tryck på byggsidan, vilket är positivt. Det skapar arbetstillfällen, samtidigt som vi får en trevlig, trygg och vacker stad på relativt kort tid. Dessutom är den välplanerad. Vi gör ett ordentligt avtryck i hela stadsmiljön – till gagn för alla Umeåbor. Vi vill förbättra och förtäta Umeå på Umeåvis. Stan ska fortsätta att kännas liten och nära, men samtidigt vara stor, trygg och attraktiv. För detta har vi både förutsättningar och möjligheter. Vi är glada över att bo och verka i en stad som växer. Umeå är en riktigt bra stad – och kommer bara att bli bättre. I Umeå är framtiden spännande! Om detta och mycket mer handlar denna tidning, där vi i kommunen vill försöka ge en bild av vad som händer i Umeås stadsmiljö just nu och den närmaste tiden. Trevlig läsning! Margaretha Alfredsson Mikael Öhlund SAMHÄLLSBYGGNADSDIREKTÖR TF STADSDIREKTÖR 4 Foto: AnnaKarin Drugge Fler men inte större När Umeåborna blir fler ska staden förtätas. Tanken är att tillväxten ska samlas inom en radie på fem kilometer från stadskärnan och universitetsområdet. En hållbar och tät stad med väl utvecklad kollektivtrafik, ett attraktivt centrum, blandad bebyggelse och närhet till arbete och skolor. Det är visionen för Umeås utveckling mot 200 000 invånare. – Vi ska vara storstadsalternativet i Norrland, säger Isabella Forsgren, planeringschef i Umeå kommun. Foto: Andreas Nilsson Isabella Forsgren, planeringschef i Umeå kommun, vill ha dialog om stadsplaneringen. Konkurrensen om tillväxten är stor mellan storstadsregionerna och städerna. Större städer lockar till sig fler människor än mindre på grund av mångfalden, närheten till service, information och infrastruktur. Näringslivet får fördelar med starkare marknader och större tillgång till kompetens. Sårbarheten minskar och arbetsmarknaden breddas. År 2050 ska Umeå ha 200 000 invånare. Det är visionen som Umeå kommun utgår ifrån då man planerar hur staden ska se ut i framtiden. – Vi ska växa, men vi ska växa på medborgarnas och stadens villkor, säger Isabella Forsgren. Umeåborna ska helt enkelt fortsätta att ha nära till allt, trots att både staden och befolkningsantalet blir större. Tanken är att tillväxten så långt det är möjligt ska samlas inom en radie på fem kilometer från stadskärnan och universitetsområdet. Befintliga stadsdelar ska kompletteras med nya kvarter och staden ska successivt byggas ihop. Det ger en stad med hög tillgänglighet som inte kräver så långa transporter. Det blir lätt att gå och cykla och vi får förutsättningar för en bra kollektivtrafik. – I den så kallade femkilometersstaden kan vi bygga bostäder, arbetsplatser, service och nöjen, och utveckla staden i hållbar riktning. Här behöver inte invånarna vara beroende av bilen, säger Isabella Forsgren. Visar stadens vision Tankarna på hur en stad ska utformas sammanfattas i en eller flera översiktsplaner. Planerna kan täcka hela kommunen, men för vissa utvalda områden kan fördjupade översiktsplaner finnas. En översiktsplan har tre huvudsyften: att visa kommunens vision för staden, att vara vägledande när detaljplanering ska göras och att visa hur kommunen ska förhålla sig till de riksintressen som finns, så som naturreservat, järnväg, flyg och liknande. – När ny bebyggelse ska till börjar man med att titta i översiktsplanen. Där ser man om den aktuella marken är tänkt för bostäder eller om man kanske har planerat att bygga en väg där i framtiden. Det är alltså utifrån översiktsplanen som man sedan skapar en detaljplan, förklarar Isabella Forsgren. 5 Översiktsplanerna ska uppdateras regelbundet och ska självklart kunna påverkas av Umeåborna. – Planerna är viktiga dokument och vi tycker att det är oerhört värdefullt om vi får igång diskussioner kring dem, säger Isabella Forsgren. Ett levande centrum Till kommunens övergripande översiktsplan hör ett antal fördjupade översiktsplaner för vissa områden: centrala stan, kusten, Nydalaområdet, Umeås framtida tillväxtområde, universitets- och sjukhusområdet, älvslandskapet och Ön. Ett förtätat Umeå kommer att innebära en fördubbling av antalet arbetsplatser och boende i de centrala stadsdelarna. I en tätare stad behöver de offentliga platserna och parkerna prioriteras för att tillgodose behov av lek, umgänge och rekreation. – Centrum ska vara en levande stads del, en attraktiv miljö för dem som bor där och för besökarna. Det skapar trygghet och gynnar handeln, säger Isabella Forsgren. Utformningen och känslan i Umeås centrum och handelns omfattning är i högsta grad en viktig fråga för att öka antalet besökare från Umeåregionen och hela norra Sverige. Hållbarhet är ett av ledorden i översiktsplanerna. Därför ska gående, cyklister och kollektivtrafik prioriteras framför biltrafiken. Kollektivtrafiken ska utvecklas och prioriteras längs stomlinjerna. Kommunen tror på en utveckling av kommundelarna Sävar, Hörnefors och Holmsund/Obbola samt i vissa kollektivtrafikförsörjningsstråk mot byarna, exempelvis Stöcke, Stöcksjö, Hissjö, Täfteå och Ersmark. – Ett tätare Umeå fordrar också tillväxt i delarna utanför stan, för att tillgodose efterfrågan på till exempel villor. För att vara en attraktiv stad måste det finnas många olika typer av boenden och därför är Umeås omnejd väldigt viktigt, säger Isabella Forsgren och fortsätter: – För att kunna konkurrera med andra delar av Sverige måste vi växa. Vi ska vara storstadsalternativet i Norrland! Läs mer på www.umea.se/opl Elvaåriga Malin om Umeås framtid Foto: Andreas Nilsson Målet är att Umeå ska ha 200 000 invånare år 2050. Tror du att det blir så? – Ja, det tror jag. Det är många som gillar Umeå och vill åka hit. År 2050 är du 50 år. Vad tror du att du gör då? – Jag skulle vilja bli veterinär, så det kanske jag jobbar med då. Men jag tror inte att jag bor i Umeå. Då har jag nog flyttat för att utforska något annat, till exempel Stockholm, det brukar ju vara populärt. Men jag tror att det kan vara bra att flytta bort ett tag och sedan komma tillbaka. Hur är Umeå år 2050? – Det är jättespännande att tänka på. Men det finns nog många nya uppfinningar då, till exempel bra eldrivna bilar. Det kanske finns en stor fotbollsarena här, fler höghus och en ny stor galleria. Miljön har nog också blivit bättre. Och jag hoppas att man fortsätter att förbättra för alla barn, så att det inte finns någon mobbning. För att en stad ska vara bra måste man kunna bo bra, miljön ska vara bra och det ska finnas mycket roligt att göra. Namn: Malin Axels son Ålder: 11 år Bor: På Ersboda Intressen: Vara ut e och leka samt spela innebandy. Tycker om Umeå : Att det är en bra stad. 6 Smarta transporter för en En ringled, ny godsbangård, utbyggd hamn och en färdigställd Botniabana. Umeås infrastruktur tar form på allvar och skapar både arbetstillfällen och mer hållbara transporter. Umeå ska bli ett nav för logistiken i norra Skandinavien. Foto: Andreas Nilsson Hur tycker du att godsbangården ska utvecklas? – Godsbangården är ny och skapar egentligen möjligheter till utveckling som den är. Sedan vill vi utveckla området runt omkring för att föra över mer transporter till järnväg. Vilken nytta ska godsbangården ha för näringslivet och transporterna? – Den nya godsbangården ger tillsammans med Botniabanan och vår logistikpark möjligheter till rationella och miljöriktiga transporter. Det är fina byggnader på godsbangården, berätta om dem. – Vi vill att godsbangården ska ha en fin fasad ut mot Hissjövägen – och det tycker jag att vi har lyckats med. Vi har också en miljöprofil som vi tycker ska synas på byggnaderna. Namn: Gunnar Isa ksson Titel: Projektledar e på INAB Ålder: 57 år Bor: I Norrbyn Intressen: Idrott och motion. Tycker om Umeå : Bra! Det är trevligt att bo i en expansiv kom mun. 7 hållbar stad Med ett expansivt och intensivt näringsliv och ett strategiskt viktigt geografiskt läge har Umeå mycket att vinna. Här slår flygplatsen ständiga rekord då det gäller både gods- och persontrafik. Botniabanan är klar och tågen rullar. Umeå och Hörnefors har fått nya resecentrum och Umeå Central håller på att färdigställas. – Infrastrukturen som utvecklar Umeå faller på plats, säger Isabella Forsgren, planeringschef på Umeå kommun. Hon fortsätter: – Staten har investerat hela 16,8 miljarder i Botniabanan och nu gäller det för kommunen att ta tillvara investeringen på bästa sätt. Handeln ger nya behov Den ökade handeln inom EU-området, Östersjöregionens utveckling och de hårdare miljökraven på transportsektorn skapar nya behov av transportlösningar. På sikt kommer järnväg och sjöfart att nyttjas ännu mer än i dag. – Vi måste öka samverkan mellan olika länder då det gäller transporter. På så vis kan vi stärka konkurrenskraften för näringslivet i vår region, säger Isabella Forsgren. För att utnyttja potentialen i järnvägsnätet har INAB, kommunens särskilda bolag för att utveckla infrastrukturen, byggt Nordic Logistic Center, NLC, på Västerslätt. Där finns en ny godsbangård, som Botniabanan Botniabanan går från Ångermanälven norr om Kramfors, via Örnsköldsvik till Umeå. Banan har byggts för att stambanan har kapacitetsbrist och för att utveckla gods- och persontrafiken längs norrlandskusten. Tack vare Botniabanan har Umeå fått ett nytt resecentrum nära Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet – Umeå Östra. Just nu byggs även den nuvarande centralstationen vid Järnvägstorget om. Foto: Mikael Rutberg kallas Nordic Logistic Center Terminal, tre gånger så stor som den gamla och som fördubblar möjligheten att frakta gods på järnväg till och från norra Sverige. Där finns också logistikparken Nordic Logistic Park på drygt 40 hektar, där företag som inriktar sig på logistik och transportintensiv verksamhet kan etablera sig. Länk till Ryssland Till NLC hör även Umeå Hamn, som nu byggs ut för att förstärka kopplingen mellan järnväg och sjöfart. Umeå Hamns upptagningsområde sträcker sig från Kiruna i norr till Sundsvall i söder och till Mo i Rana i väster. Man kan säga att färjetrafiken mellan Umeå och Vasa tjänar som en vattenburen E12 från Finland över till Sverige och Norge och bildar en länk mellan norska Atlantkusten och Finland – och vidare mot Ryssland och Baltikum. – E12 ska rätas ut vid de stora oljecisternerna vid hamnen för att transporterna ska bli smidigare, säger Isabella Forsgren. Samtidigt byggs ett nytt järnvägsspår ut på hamnområdet. – Investeringarna i hamnen ska underlätta att lasta gods mellan sjöfart och järnväg, men också förbättra godstrafiken mellan Umeå och Vasa. Vi vill utveckla trafiken i det östvästliga stråket, säger Isabella Forsgren. Nordic Logistic Center Nordic Logistic Center, NLC, har byggts på Västerslätt. Integrerat i NLC är godsbangården, logistikparken samt Umeå Hamn. Kapaciteten för godshanteringen ökar och godshanteringen flyttas från Umeås stadskärna. Umeå Airport Umeå Airport expanderar kontinuerligt både då det gäller persontrafik och godstrafik. Umeå har Sveriges näst största postflygterminal och är en av Sveriges mest trafikerade flygplatser. Ringleden (Umeåprojektet) En ringled, som är cirka 30 kilometer lång, byggs runt Umeå för att leda de tungt trafikerade vägarna E12 och E4 ut ur centrum. Beroende på hur Västra länken utformas byggs 43-46 broar, 1-4 trafikplatser och cirka 14 cirkulationsplatser. Infrastrukturen som utvecklar Umeå faller på plats. Godsbangården är klar, Umeå Central håller på att byggas, flygplatsen slår ständiga rekord och Umeå Östra underlättar persontransporterna i regionen. Vidare ut i världen I förhållande till marknaden i övriga Europa, Asien och USA har Umeå ett perifert läge. Men tack vare Botniabanan öppnas stora möjligheter att på ett rationellt sätt nå hamnarna i till exempel Göteborg och Trelleborg och därifrån vidare ut i världen. – Vår målsättning är att förvandla Umeå till ett nav i norra Skandinavien för godstransporter och miljövänliga logistiklösningar, och vi har goda förutsättningar att lyckas, säger Isabella Forsgren. Förutom satsningarna på järnvägsnätet byggs ett nytt vägsystem runt hela Umeå (det så kallade Umeåprojektet) för att få bort de tunga transporterna på E12 och E4 genom cen- trala stan. Det kommer att resultera i mindre buller, bättre luftkvalitet och högre trafiksäkerhet. För att ytterligare minska trafiken ska stomlinjerna inom kollektivtrafiken byggas ut och en ny bussterminal vid Universitetssjukhuset har tagits i bruk. – Så många som möjligt ska uppleva att tåg och buss är bra alternativ och därför måste vi göra dessa färdsätt attraktiva, säger Isabella Forsgren och fortsätter: – Umeås infrastruktursatsningar handlar till stor del om att skapa en hållbar stad – både då det gäller tillväxt och miljö. Det är ett måste för att Umeå ska vara en attraktiv plats att bo på. Umeå Hamn • hanterar årligen drygt 2 miljoner ton gods, varav ungefär hälften är skogsprodukter. • är Sveriges nordligaste containerhamn. • har ökat sin godshantering med i genomsnitt 8 procent per år sedan 2003. • har med sina cirka 1 000 fartygsanlöp per år flest anlöp bland hamnarna norr om Stockholm. • är den nordligaste hamnen längs Norrlandskusten som inte drabbas av isproblem under vintermånaderna. • har en stor terminalverksamhet som omsätter 300 000 till 400 000 ton per år. Verksamheten omfattar bland annat gods som kommer in och går ut på väg och järnväg. Varje dygn hanteras 120–150 järnvägsvagnar i hamnen. • har den enda färjeförbindelsen till Finland norr om Stockholm. 8 Idéskiss: Roger Björn Inflyttning på Ön ligger flera år fram i tiden. Området blir ett av Norrlands mest eftertraktade och viktigt för Umeås tillväxt. Bilden är en idéskiss. Från stan till Ön på minuten Öns framtid har länge engagerat många Umeåbor. Enligt den fördjupade översiktsplanen kan det byggas cirka 3 600 nya bostäder och verksamhetslokaler där. Det är en välbehövlig och eftertraktad boendemiljö, omgiven av grönska och vatten, granne med innerstadens nöjen och upplevelser. De planerade gång- och cykelbroarna kommer att göra Öns aktivitetsmöjligheter nära för alla. 9 I framtiden kommer Ön att få en tydlig kvartersstruktur, som ger möjlighet till gröna och tysta innergårdar. Det kommer att finns utblickar och mötesplatser, trädkantade gator med hus, där stor omsorg lagts på estetik och där byggnaderna anpassas för butiker och caféer i markplan. Tanken är att de olika byggnadshöjderna ska skapa trivsamma lägenheter, gaturum och ljusa gårdar. Det i sin tur bidrar till god gemenskap och trygghet. – Här kommer man bo högt eller nära marken, i stadsmiljö, i villastaden, nära älven eller i trädgårdsstaden, säger Staffan Sjöström på kommunens Foto: Andreas Nilsson – Olika typer av boendeformer kommer locka många att vilja bo på Ön, tror Staffan Sjöström. mark- och exploateringsenhet. Bostädernas boendeformer skiftar: hyra eller köpa. Variationen kommer att göra det möjligt för fler att bo på Ön. Staffan Sjöström tillägger: – På delen av Ön som är närmast Umeås stadskärna blir det en tät stadsbebyggelse med kvarter som har olika husstorlekar och byggnadshöjder. Snittet blir fem våningar. Den äldre småhusbebyggelsen på mellersta delen av Ön kompletteras med nya hus i samma byggnadsstil. Delen av Ön som ligger närmast Kolbäcksbron är lämpad för verksamheter som har nytta av närheten till vatten och flygplats, till exempel en marina, gästhamn och hotell. Människan och miljön i fokus Två nya gång- och cykelbroar ska göra det enklare att cykla till Ön än att ta bilen. Den ena bron landar vid Konstnärligt campus, den andra på Teg. – De nya gångbroarna ökar Umeåbornas och framför allt Östtegsbornas möjligheter att använda Öns rekreationsområden, säger Staffan Sjöström. Öns gång- och cykelstråk blir skilda från biltrafiken, vilket är bra för trafiksäkerheten. Planerade gångoch cykelstigar längs stränderna ska ÖVERSIKTSPLAN Ev. dialog  Samråd  Utställning  Antagande  Laga kraft göra strandområdena tillgängliga för motion, lek, naturupplevelser, solbad och avkoppling. Mitt på Ön finns en bäck som till stora delar är igenvuxen. Den kommer att återställas och bli ett spännande och mer barnvänligt alternativ till den strömmande älven. Det nya området på Ön är ett gott exempel på Umeås strävan att bygga hållbart – ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Bostäderna ska byggas energisnålt och med liten negativ miljöpåverkan. Men det är inte tänkt att Ön ska bli en testplats för ny miljövänlig teknik, utan det är de som ska bo på Ön som är och har varit i fokus för planeringen. Levande och tryggt Vad händer nu? Utbyggnaden av bostadsområdet på delen av Ön som ligger närmast Umeå stadskärna kommer att ske i flera etapper. Men det ligger flera år fram i tiden och det är ännu inte beslutat när byggstarten av denna del ska ske. Ett nytt verksamhetsområde på delen av Ön som ligger närmast Kolbäcksbron kan börja byggas inom några år, men först måste en ny trafikplats på E4 byggas för att göra området lät�tillgängligt. Området kommer troligen att bli tätare och högre bebyggt, för att ta tillvara det fantastiska läget. Fler än de som bor på Ön kommer att röra sig där. Vissa kommer ha sin arbetsplats där och andra besöker marinan eller något av Öns rekreationsområden. Alla dessa människor i rörelse bidrar till att Ön blir en trygg plats att bo på och besöka. – Många olika verksamheter och former av boenden gör att det blir liv och rörelse under större delen av dygnet. Därmed blir det också den trygga Ön, säger Staffan Sjöström. Läs mer på www.umea.se/on Från planering till inflyttning DETALJPLANERING EXPLOATERING Projektledning, marktilldelning, markförsäljning Ev. program  Samråd  Utställning  Antagande  Laga kraft BYGGA INFRASTRUKTUR Utbyggnad av gator, parker etc. BYGGLOV FÖRSÄLJNING/UTHYRNING AV BOSTÄDER, LOKALER BYGGANDE INFLYTTNING Innan nya bostäder kan byggas krävs en hel del planering, ofta i flera år. Planeringen för Ön har skett i öppen dialog med Umeåborna, till exempel genom seminarier och workshops. Illustrationen till vänster visar förenklat stegen från planering till inflyttning. För Ön antogs en fördjupad översiktsplan 2008. I en översiktsplan redovisas olika allmänna intressen och avvägningar dem emellan. I översiktsplanen kan man alltså läsa hur det är tänkt att Ön ska utvecklas på längre sikt. Nästa steg är att påbörja detaljplanearbetet. I detaljplanerna preciseras översiktsplanens riktlinjer. Detaljplanens bestämmelser reglerar vad som får byggas, hur höga husen får vara etc. Vissa detaljplaner för privat mark på Ön har redan påbörjats. När arbetet med planerna är klara kan byggandet av gator, broar, ledningar och parker påbörjas, och exploatörerna kan ansöka om bygglov. I bygglov säkerställs bland annat att den planerade bebyggelsen stämmer överens med planerna och att tekniska krav på till exempel energi, brand, säkerhet och tillgänglighet uppfylls. Nu kan exploatörerna sälja eller hyra ut bostäderna/lokalerna. När tillräckligt stor andel är sålda/uthyrda startar byggnationerna. För Ön kommer nästa steg sannolikt bli att detaljplanering av de verksamhetsområden som ligger närmast Kolbäcksbron påbörjas. Bostäderna detaljplaneras i ett senare skede, det är ännu inte bestämt när. Läs mer på www.umea.se/stadsplanering 10 Foto: Andreas Nilsson Hur rör vi oss i framtidens Umeå? Sedan femtiotalet har bilen haft en viktig roll när vi byggt våra städer. I dag, 2012, börjar våra städer bli trånga, miljön har försämrats och vi behöver nya strategier för hur vi bygger och färdas. För att förbättra miljön och skapa mer utrymme i centrum prioriteras hållbara färdsätt för framtiden: att åka kollektivt, att cykla eller gå är det som kommer att gynnas framöver. 11 Under 2012–2015 gör kommunen en satsning på cyklisterna; 15 miljoner kronor läggs på att höja kvaliteten på de gång- och cykelstråk som är i sämst skick. Beläggningen förnyas, underbyggnaden görs om på de cykelvägar som ofta spricker på våren, belysningen kompletteras och nya länkar skapas på några platser så stråken blir mer gena. Arbetet börjar på Ersboda och Marie-områdena och fortsätter sedan österut och söderut. Åtgärderna bygger på cykeltrafikprogrammet som kommunen arbetar efter. Programmet ska leda till att det blir både säkrare och enklare att cykla och gå inom Umeå stad. Målsättningen är att andelen resor som görs med kollektivtrafik, cykel eller till fots inom Umeå tätort utgör minst 55 procent av alla resor år 2014. År 2022 ska andelen öka till minst 65 procent. Enligt resvaneundersökningen från 2006 görs 48 procent av alla resor i Umeå med kollektivtrafik, cykel eller till fots. Det är en bra bit på väg, men det behövs mer åtgärder för att nå kommunens mål. Ringleden minskar biltrafiken i centrum Den nya ringleden är en del av framtidens infrastruktur. På ringleden kommer framkomligheten att vara hög och den blir ett attraktivt sätt att ta sig fram. Lastbilar och personbilar som i dag åker genom centrum kommer i framtiden ha ett alternativ där de enkelt kan ta sig runt staden. Mindre trafik skapar en trivsammare stad och bättre miljö då till exempel luftkvaliteten förbättras. Då ges bättre förutsättningar för Umeåbornas hälsa och en hållbar livsstil. Då ringleden är klar kan dagens genomfartsleder omvandlas till stadsgator, de blir grönare och skapar plats för bostäder och hållbara färdsätt. Butiker kan öppna verksamhet i gatuplanet längs de nya smalare gatorna, och på så sätt blir de nya områdena levande och trivsamma. Hur vi rör oss i centrum i framtiden kommer att påverka hela stadens utseende. Parkeringshus för miljön Parkeringsplatser på rätt ställen blir viktigt för att minska antalet bilar i centrala stan. För Umeå Parkerings AB, UPAB, handlar det om att balansera hög tillgänglighet och god parkeringsservice med en god och välkomnande stadsmiljö. – Långsiktigt krävs att antalet bilar i centrum blir färre, för oss gäller det att skapa goda parkeringsresurser där det är lämpligt, säger Håkan Gustafsson, vd vid UPAB. – Inför framtida investeringar i parkeringsplatser finns den klart uttalade målsättningen att besökare ska prioriteras framför arbetsplatsparkeringar. Vi kommer istället att försöka skapa resurser för dessa i randen av centrumfyrkanten, säger Håkan Gustafsson. I dag finns tre möjliga lägen för att bygga parkeringshus: utmed Järnvägsallén, under det tänkta badhuset i Nannakvarteret samt mellan Skolgatan och Kungsgatan vid nuvarande E4. Om alla tre projekten blir verkligheten kommer det att innebära en fördubbling av antalet p-platser i parkeringshus i centrum. Enligt Håkan Gustafsson har parkeringshus en rad fördelar, gentemot andra parkeringslösningar. – Parkeringshus erbjuder bekväma parkeringslösningar under tak för bilisten. Samtidigt ger de miljömässiga fördelar genom minskad söktrafik och sänkta koldioxidutsläpp då vi kan erbjuda motorvärmare på varje p-plats, och därmed färre kallstarter. Läs mer om cykling och cykelvägar på www.umea.se/cykel Släpp fram bussarna för bättre miljö Foto: Jonny Rönnblom Namn: Fredrik Forsell Ålder: 47 år Gör: Kollektivt rafikchef på Um eå kommun. Intressen: Ti ttar på idrott i alla dess form er, älskar tävli ngsmomentet. Tycker om U meå: En fant astiskt framåtsträvand e och drivand e stad. Utvecklingen de senaste 15 åren har varit imponera nde. Hur ser framtidens bussar ut i Umeå? Kollektivtrafikchef Fredrik Forsell framför världens första supersnabbladdningsbara elbuss. Målet är att alla bussar i Umeå ska drivas av el i framtiden. Varför ska man åka buss i Umeå? Vad är målet? – För att det är miljövänligt, enkelt och billigare än vad många tror. Allt fler Umeåbor håller med mig, eftersom kollektivresandet har ökat med 45 procent i Umeå de senaste fem åren. – Mer än 70 procents ytterligare ökning fram till år 2020. Då har kollektivtrafikens andel av alla resor ökat från dagens 12 procent till 16 procent. Strategin för framtidens kollektivtrafik? – Det är viktigt att vi inom Umeås lokaltrafik är tydliga med våra behov och målsättningar, så att investeringar i gatunätet görs på rätt ställen. Vi måste ha en hög kvalitet i systemet, en kontinuitet, som innebär att bussarna går ofta och tillräckligt fort. Då kan vi skapa en kollektivtrafik som kan växa i takt med behoven, och som bidrar till att Umeås långsiktiga miljö- och tillväxtmål uppfylls. – Det handlar om att prioritera utvalda busstråk och ge dem högre turtäthet och bättre framkomlighet. Den stora ökningen av antalet resande gör att bussarna måste bli snabbare i alla moment – från påstigning till avstigning. För att tjäna tid funderar vi till exempel på att erbjuda lägre pris på biljetter som köps utanför bussen. Hur ska busstrafiken klara målet? – Målsättningen är minst 15 elbussar år 2015. I dag har vi 47 fordon sammanlagt. Långsiktigt ska vi ha 100 procent elfordon. Under 2011 började Umeå kommun testa supersnabbladdningsbara bussar i samarbete med Umeåföretaget Hybricon. Elbussarna ger sänkta driftkostnader, minskade utsläpp av växthusgaser och minskat buller. De är faktiskt överlägsna på många sätt, när de väl kommer på bred front. Trafikfakta • Under 2011 gjordes hela sex miljoner resor med Umeå lokaltrafik. • Busslinjerna 1 (Umedalen–Östra Ersboda) och 8 (Tomtebo–Östra Ersboda) är Umeås största linjer med cirka 60 % av alla resor. • Umeå lokaltrafik har i genomsnitt över 30 resenärer per busstur. 12 Trädskydd Asfalt Bärlager Förstärkningslager HYBRICON Matjord 1A Slitlager Skyddslager Fjärrvärmeledningar Dräneringsledning Vattenledning Dagvattenbrunn Dagvattenledning Spillvattenledning Gator som bidrar till trivsel och utveckling Den kommande ringleden runt Umeå ska minska trafiken inne i centrala stan. Det skapar möjligheter att förnya gatunätet på ett sätt som gör att människan kommer i fokus, och att hållbara färdsätt (buss, cykel, gående) kan prioriteras. Nya trivsamma och trafiksäkra stadsgator byggs. Gösta Skoglunds väg på universitetsområdet är ett bra exempel på hur en stadsgata kan se ut i framtiden. Kantste 13 Illustration: Katarina Unéus Hällberg Så byggs en gata Att bygga en gata följer en viss ordning och kräver en viss byggtid för att gatan ska få hög kvalitet och lång livslängd i vårt kalla klimat. Marken i vägkroppen behöver ofta sätta sig över en vinter för att sedan klara tjäle utan att spricka. Klimatet innebär också att markarbeten endast är möjliga en kort period av året. 1.Gatan projekteras genom att ritningar och beskrivningar tas fram. Alla ledningsägare (till exempel Umeva, Umeå Energi och Skanova) deltar i projekteringen. 2.Entreprenaden annonseras ut och entreprenörerna lämnar anbud. Den som bäst motsvarar kommunens krav till lägst pris får bygga gatan. 3.Området synas och besiktas innan arbetet startar. Inga befintliga byggnader eller träd får skadas vid bygget. 4.Gatan grävs upp och nya ledningar, kablar och brunnar läggs ner. en 5.Vägkroppen byggs med skyddslager, förstärknings- och bärlager. Innan det sista asfaltlagret läggs är det bra om vägkroppen har fått ligga och stabilisera sig, till exempel över vintern. El- och telekablar I en modern stad ställs nya krav på gatunätet, och i Umeå är ambitionen att gatorna inte bara ska vara kommunikationsleder utan även bidra till stadens trivsel och utveckling. Därför får fler gator successivt en förändrad karaktär, trafiklederna och ”bakgatorna” blir färre och ersätts med stadsgator. Infarter till stadskärnan och andra viktiga områden är prioriterade och målet är att de ska vara tilltalande och trivsamma. En stadsmässig karaktär innebär bland annat att körbanans bredd anpassas efter hastighet och trafikmängd, samtidigt som körbanan skiljs från gång- och cykelvägen där det är möjligt och lämpligt. Gatans gestaltning, planteringar och belysning ges särskild omsorg för att på bästa sätt bidra till Umeås stadsbild. Belysningen var förut ofta placerad mitt över gatan. Nu blir gång- och cykelbanorna prioriterade genom att belysningen flyttas till gatans sidor. Nya Backenvägen och Östra kyrkogatan är exempel på detta. Det är många krav och behov att ta hänsyn till då gatunätet förnyas. Förbättrad framkomlighet ska till exempel vägas mot trafiksäkerhet. En kollektivtrafik som effektivt och i tid kan ta sig fram i trafiken är 6.När alla arbeten är färdiga utförs besiktning. När entreprenaden är besiktad och godkänd övergår ansvaret för driften av gatan till kommunen. viktigt, både för resenärerna och för stadens framtida utveckling. Gösta Skoglunds väg Gösta Skoglunds väg är ett exempel på hur Umeå bygger sina stadsgator i framtiden. En snygg och säker gata som sträcker sig från nya E4 (Kolbäcksvägen) mot Umeå universitet. Sträckan är en av Umeås mest trafikerade cykelleder med cirka 4 500 cyklister per dag. Även många bilar och gående passerar eller korsar gatan, då den ligger mellan Umeå universitet och Ålidhem. Gatan har smalnats av och fått cykelbanor på båda sidor. Det har byggts två förhöjda överfarter för cyklister och gående samt en cirkulationsplats vid Tvistevägen, för att underlätta för de stora flödena av cyklister och gående i området. Den nya utformningen förbättrar tillgängligheten till viktiga platser för Umeås utveckling, betonar entréerna till verksamheter, och ökar såväl trivsel som trafiksäkerhet. Stora resurser har lagts ned på att göra Gösta Skoglunds väg fin. Utmed gatan finns nu ordentliga växtbäddar och en allé med oxlar. Inte mindre än Kritisk punkt i trafiken för funktionshindrade. Tillgänglighet är en demokratifråga Det är självklart att alla ska kunna ta sig fram på gator, torg och parker samt att åka med kollektivtrafiken. Övergångsstället är exempel på en kritisk punkt i trafikmiljön som måste anpassas för funktionshindrade. Det kan bland annat göras med kanter för synskadade och nivåanpassning för rullstolar. En rad med vitfärgade plattor utmed trottoarkanten kan hjälpa personer med viss synnedsättning att tydligt uppfatta vägkanten. Vid busshållplatserna kan påstigningsplatser markeras med taktila, mönstrade plattor, så att synskadade kan känna med synkäppen var de ska kliva på bussen. Bra för alla Åtgärder som görs för att öka tillgängligheten för personer med nedsatt funktionsförmåga innebär dessutom att trafikmiljön blir bättre för till exempel barn, småbarnföräldrar med barnvagn, äldre och alla som tillfälligt är skadade eller sjuka. 56 000 vårlökar har planterats, liksom en mängd perenner. Tanken är att tulpanerna blommar först för att sedan följas av perennerna. Gösta Skoglunds väg är klar fram till Iksu. Hela sträckningen upp till Kolbäcksvägen blir klar i slutet av 2012, då ett sista asfaltlager ska läggas på körbanan. Läs mer på www.umea.se/vagarbeten Några kommande gatuprojekt 2012 • Kungsgatan delen Renmarkstorget– V. Esplanaden, centrum • Backenvägen delen Hartvigsgatan–Storgatan, Grubbe • Morkulle- och Bofinksvägen, Mariehem. • Fortsatt ombyggnad av industrigator på Västerslätt • Gång-och cykelväg Assistentvägen, Ålidhem • Oskarsgatan och Alvägen, Hörnefors • Frejavägen, Holmsund • Rönnstigen och Herrgårdsallén, Sävar • Motorbåts-, Propeller- och Segelbåtsvägen, Täfteå 14 Umeå. Mer stad. Det bubblar av investeringsvilja i Umeås stadskärna. Nu pågår planering för ombyggnad och kompletterande bebyggelse i nästan samtliga kvarter inom centrumfyrkanten. Mer utrymme ska ges åt människor och stadsliv och mindre åt bilar. Både de som värnar kulturmiljöer, grönska och lugna bakgårdar, och de som gillar spännande nya byggnader och stadspuls ska känna sig hemma i framtidens Umeå. Blandstad En stadsbyggnadsidé som växt sig stark internationellt, som en reaktion på den funktionsuppdelade staden är den om blandstaden. Blandstaden har småskaliga, blandade funktioner och ett rikt offentligt liv på gator och platser. Planeringen av bebyggelse och trafik måste därför integreras på ett helt annat sätt än tidigare. Gående och cyklister måste prioriteras. En väl utbyggd – Höghus blir som utropstecken i stadens siluett, säger Olle Forsgren, stadsarkitekt. kollektivtrafik med hög turtäthet i stället för ett ökat bilanvändande blir en av grundbultarna för Umeås tillväxt. – Idén om blandstaden är vägledande nu när Umeå planeras för att bli en större, tätare och mer sammanhållen stad, säger stadsarkitekten Olle Forsgren. Montage: Sweco Architects I kommande stadsutvecklingsprojekt i centrala Umeå är det självklart att bygga tätare, både av ekonomiska skäl och för att åstadkomma en stadsmiljö som fungerar för många människor. Täthet ger underlag för att utveckla verksamheter och service. Utmaningen blir att balansera en högre täthet mot stadens övriga kvaliteter. Med andra ord får det gärna bli högre hus så länge det inte sker på det offentliga rummets bekostnad. Kontrasten mellan gammalt och nytt, glest och tätt, lågt och högt, där höghusen blir utropstecken på den nya stadskartan, ska lyfta fram de befintliga kvaliteterna som hittills förknippats med Umeås unika identitet – stadens själ. 1 Högre stad Högre hus och nya stadskvarter blir en del av lösningen för att stadskärnan ska kunna växa. Husens höjd påverkar stadsbilden mycket olika beroende på gestaltning och placering. De flesta av de planerade och pågående byggprojekten, som badhuset och Kulturväven, kommer i huvudsak att vara 5–7 våningar över gatunivån. Endast en begränsad del i tornbyggnader blir upp till 13 våningar. En handfull höghus i stadens centrum kommer naturligtvis att ändra stadens siluett. Samtidigt ger den kraftfulla förtätningen av de centrala kvarteren nytt liv till stadskärnan tack vare nya bostäder och ett bredare utbud av arbetsplatser, nöjen och butiker. Byggprojekten medverkar också genom fastighetsägarnas medfinansiering till en efterlängtad upprustning av våra gator och torg. Här presenterar vi några av de utvecklingsprojekt som kan bidra till att ge centrumkvarteren nytt innehåll, det vill säga – mer stad! Vid Thulehuset, Magne Ett högre kontorshus intill Thulehuset. Påbyggnad av bostadshus med två våningar. Planbeställare: Norrporten. Tidplan: Detaljplanen antogs av kommunfullmäktige i februari 2012. Yta: 13 500 m2 kontor och handel, 600 m2 bostäder. Läs mer: www.umea.se/magne Läs mer på www.umea.se/stadsplanering 1 3 2 Illustration: Katarina Unéus Hällberg 15 3 Varför vill man bo i centrum? Foto: Jonny Rönnblom Montage: Snöhetta Illustration: White arkitekter 2 Kungspassagen, kvarteret Forsete Kulturväven, kvarteret Heimdal Nya ytor för handel, hotell och konferens samt kontor och bostäder. Planbeställare: Balticgruppen. Tidplan: Etappvis utbyggnad, delar klart under 2014. Yta: Fördubbling av nuvarande yta. Totalt ca 50 000 m2 ovan mark varav handel 20 000 m2, hotell/kontor 25 000 m2, bostäder 5 000 m2. Läs mer: www.umea.se/forsete Nedanför Stora hotellet byggs Umeås nya kulturhus – Kulturväven med hotell och kommersiella ytor. Planbeställare: Balticgruppen. Tidplan: Klart under 2014. Yta: 24 000 m2, varav 15 000 m2 för kulturverksamhet, till exempel bibliotek, kvinnohistoriskt museum, blackbox. Därutöver handel, hotell, restauranger med mera. Läs mer: www.umea.se/kulturvaven 5 Hotell Uman, kvarteret Ran Nytt hotell med 390 nya rum. Planbeställare: Tor KB Umehus AB. Tidplan: Detaljplanen har överprövats av Länsstyrelsen som upphävde den (30 nov-11). Kommunen har överklagat länsstyrelsens beslut till regeringen. Ärendet prövas även av Mark- och miljödomstolen. Yta: 16 000 m² hotell och konferenslokaler. Läs mer: www.umea.se/thor Hotell Uman växer på höjden med cirka 9 meter och antalet hotellrum ökas. Planbeställare: Home properties AB. Tidplan: Detaljplan antogs av kommunfullmäktige november 2011. Detaljplanen är överklagad till Mark- och miljödomstolen. Yta: 75 nya hotellrum. Läs mer: www.umea.se/ran – Personligen handlar det om spontanitet. Närheten och pulsen finns utanför dörren. Tillgången till service, en kort promenad till jobbet, att spontant mötas upp med vänner gör vardagslivet mindre inrutat. Som Umeåbo har man dessutom privilegiet att ha närhet till havet, skogen och tystnaden. Den perfekta kontrasten. Varför vill man som fastighetsägare investera i Umeå Centrum? Foto: Jonny Rönnblom Åhléns, kvarteret Thor Montage: Semrén Månsson Illustration: Arkitekthuset Monarken 4 Pernilla Johansson, boende i centrum Rolf Burlin, ordförande i FUCEF (Fastighetsägarna i Umeå centrum) 4 5 – Centrum är alltid intressant. Historiskt sett har Umeå haft en mycket spännande utveckling och nu är vi ”Staden i Norr”. Allt talar för att framstegen kommer att fortsätta. Fastighetsägarna i centrum vill naturligtvis delta i den här utvecklingen och arbetar därför konsekvent med att tillgodose efterfrågan på butiker och lokaler från befintliga och nya verksamheter. Umeås centrum är viktigt för hela Umeås tillväxt. Utvecklingsmöjligheterna är många och därför är centrum särskilt intressant ur investeringssynpunkt. 16 Illustration: Snöhetta Nu byggs staden mellan broarna Så kommer Kulturväven att se ut från Tegsbron en novemberkväll om några år. Området Staden mellan broarna sträcker sig från Gamla bron i väster till Kyrkbron i öster. Diskussionerna om hur området ska utvecklas har pågått länge. För ett par år sedan tog kommunen, efter en dialog med medborgare, fastighetsägare och verksamma i området, fram ett program som ledde till att området nu får en ny och spännande profil. Foto: Andreas Nilsson – Umeälven är viktig i vårt arbete med att göra staden attraktiv, säger Carl Arnö, projektchef, Umeå kommun. Längs älven utvecklas ett kultur- och upplevelsestråk på ett sätt som gör att stadskärnan återigen vänds mot vattnet. Mellan broarna blir det en vacker strandpromenad kantad av parker och torgplatser, som erbjuder intressanta upplevelser, möten och aktiviteter och platser för vila och eftertanke. – I dag betraktar vi älven som en resurs och som en mycket viktig del av den rekreations- och stadsmiljö som ska göra Umeå till en attraktiv och trivsam stad att bo i och besöka, säger Carl Arnö, projektchef vid Umeå kommun. Strandgatan byggs om till en mer stadsmässig gata som är anpassad för långsam trafik. Här blir det rejäla trottoarer med gott om plats för uteserveringar i det soliga läget. Den nya utformningen av Strandgatan ger möjligheter till att utöka dagens parkområde. – Vid Kyrkbron ska den ramp som skär av kopplingen mellan Kyrkparken och älven tas bort och ge plats för ett nytt parkområde mot älven. Staden mellan broarna ska knytas samman med det älvsnära stråk som leder vidare mot Konstnärligt campus som nu byggs vid älven, förklarar Carl Arnö. Mångfald av upplevelser 2014 Det nya kulturhuset Kulturväven planeras vara klart under 2014. Det blir en plats för aktiviteter och kommer att skapa puls i området. – För övriga delar av Staden mellan broarna pågår projektering med syfte att så mycket som möjligt ska vara klart före 2014, säger Carl Arnö. 17 Foto: Robert Rösth Ovan: Området mellan broarna har delats in i fyra områden för olika aktiviteter och med olika karaktärer. Vänster: Broparken kommer att kunna erbjuda möjligheter till parkour, klättring, snowboard med mera. Höger: Sparken, Umeås skatepark för skate, inlines och BMX. Ung och Aktiv Här har skateparken ”Sparken” nyligen blivit klar. Broparken håller nu på att utvecklas tillsammans med Umeås ungdomar. Hela parken ska renoveras och det kommer att finnas möjligheter till många olika aktiviteter, till exempel parkour, klättring och snowboard. Det kommer också finnas gott om plats för alla att bara slå sig ner och njuta av älven och grönskan. Byggstarten planeras till våren 2012. Liv och Lust I området Liv och Lust planeras en torgmiljö som kantas av fina byggnader. Torgytan kan bli en plats för små och stora arrangemang under hela året. Sommartid blir det gott om plats för uteservering. Detta Lugn och Ro område blir Kulturvävens byggarbetsplats fram till 2014-2015 då Kulturväven beräknas stå klart. Lugn och Ro är tänkt att vara en stillsam kontrast till de andra mer intensiva delarna av Staden mellan broarna. Här ska finnas vacker grönska, kaféer, konst, möjligheter till lek med mera. Atmosfären av avskildhet och öppenhet, kvalitet och detaljrikedom kan fungera som en föränderlig inspirationskälla för trädgårdsskapande i norra Sverige. Byggstarten planeras till hösten 2012. Rådhusparken Rådhusparken ska renoveras hela vägen ner till älven och blir en ännu vackrare mötesplats med nya träd och planteringar. Därmed kan också det gröna stråket som går genom centrum ända från Umeå Central via Rådhusesplanaden och Rådhustorget ned till älven förstärkas. Platsen närmast älven ska knytas ihop med kajen och få en utformning som öppnar upp utsikten från Rådhusparken mot älven. Här skapas ytor som gör det möjligt för olika typer av mindre framträdanden. Det planeras för möjlig byggstart till sommaren 2012. Läs mer på www.umea.se/stadenmellanbroarna Kulturens hus – Kulturväven Kulturväven består av totalt 24 000 m2 varav Umeå kommun ska hyra cirka 15 000 m2 i fem plan. Men Kulturväven är faktiskt mer än en byggnad. Det är en metod för helt ny samverkan mellan verksamheter. De verksamheter som ska bilda Kulturväven ska utveckla och forma sin verksamhet tillsammans. Genom att arbeta gränsöverskridande och samnyttja ytor, ska vi skapa nya spännande korsvägar mellan konstarterna, men även mellan konstarterna, andra samhällsområden och angränsande kommersiella ytor. Visionen är att Kulturväven ska ge Umeås medborgare möjlighet till nya upplevelser, passioner och insikter långt in i framtiden. Exempel på ytor som kommer att finnas i Kulturväven är skaparverkstäder (digitala och analoga), utställningsytor, en Black box (konsert- och teaterlokal), dansstudios, konstpedagogiskt lab, gästateljé, musikverkstad, stadsbiblioteket och VIP (Very Important Parents) – en yta där föräldrar i lugn och ro kan värma mat och välling, amma, byta blöjor med mera. Verksamhetsutvecklingen, alltså arbetet med att mer exakt bestämma vilka tjänster som Kulturväven ska erbjuda Umeåborna med flera, kommer att pågå de närmsta åren i tätt samarbete med och mellan en mångfald verksamheter. Kulturväven är ett samarbete mellan Umeå kommun och företaget Balticgruppen, och planeras att invigas under kulturhuvudstadsåret 2014. Läs mer och anmäl dig till Kulturvävens nyhetsbrev på www.umea.se/kulturvaven 18 Foto: Malin Grönborg I vinterstaden Umeå tar vi till vara på de möjligheter som snön ger. Parkliv året om Stadsmiljön, framförallt älvstråket, ska utvecklas med fler upplevelser. Vackra och trygga parker med många besökare är självklara inslag i en trivsam stad. Även på hösten och vintern, då det är kallt, mörkt och snöigt i Umeå, ska det vara aktivitet i våra parker och på våra torg. 19 Foto: Anna Flatholm Rådhusparken ska renoveras hela vägen ner till älven och blir en ännu vackrare mötesplats med nya träd och planteringar. Det planeras för möjlig byggstart sommaren 2012. I den växande staden, där bebyggelsen ska bli tätare och högre, där fler människor ska bo och arbeta, kommer parker och naturområden att spela en allt viktigare roll. I naturen runt våra bostäder, i parken eller på gården, finns vardagens mötesplatser som ska bidra till trygghet och samhörighet människor emellan. – Vi behöver stadens grönområden för löpturen eller promenaden. Grönska ger oss fågelkvitter och årstidsväxlingar, menar Anna Flatholm, stadsträdgårdsmästare. I översiktsplanen för de centrala stadsdelarna slås det fast att tillgång till vatten- och grönområden är lika grundläggande som nya bostadsområden och gator. – Stadens gröna miljöer är viktiga framförallt för möten och aktiviteter. Men de har också betydelse för den ekologiska hållbarheten, säger Anna Flatholm. Älven är Umeås stadspark Enligt översiktsplanen ska parkstråket längs älven utvecklas till ett sammanhängande gång- och cykelstråk. Här finns allt från hårdgjorda kajer till variationsrika naturområden. En mångfald som är viktig att spara. – Några aktuella projekt och goda exempel är betongparken Sparken, den nyligen färdigställda blommande trädgårdsanläggningen vid Djupbäcken och Broparken som håller på att anpassas för att kunna erbjuda såväl utmanande parkour som stadsnära snowboardåkning, säger Anna. ”Ett vanligt tankesätt är att naturen måste skyddas från staden som vill nagga den i kanten. Ett mer kreativt förhållningssätt i stadsplaneringen är istället att försöka integrera naturen i stadsstrukturen, ekologiskt, socialt och formmässigt”. Ur fördjupade översiktsplanen för de centrala stadsdelarna – I Umeå kommer vi fortsätta att satsa mycket på strandpromenaderna. Inom några år kommer Bölesholmarna och Ön länkas till staden med nya gångoch cykelbroar. I den nya översiktsplanen finns en vision om en sammanhängande strandpromenad även på södra sidan av älven. Redan i år finns pengar i kommunens investeringsbudget för att länka ihop strandpromenaden under Tegsbron med parken på Ågatan, säger Anna Flatholm. – Att gångvägarna i våra parker är plogade och att det finns tillgängliga sittplatser även på vintern är numera självklart. I år är gångstråken genom Vänortsparken, Döbelns park, Rådhusesplanaden och Rådhusparken samt Hagaparken snöröjda, säger Anna Flatholm. Läs mer på www.umea.se/parker Vinterstaden Umeå Under åren har vinterstaden Umeå erbjudit en rad arrangemang och aktiviteter. Vi har fått se isskulpturer och betraktat graffiti på snöväggar. Vi har tittat på teater och lyssnat till sagostunder i en snöborg på kajen eller spelat curling, åkt skridskor och snörutschbanor. Tanken är att stadsmiljön ska vara attraktiv året om och det ska kännas lockande att vara ute och göra saker, inte minst under vintermånaderna. – Vi kommer absolut att utveckla vinteraktiviteterna. Det gäller att ta vara på de möjligheter som snön och mörkret ger, säger Anna Flatholm. Det stärker Umeås identitet. Några av parkprojekten 2012 • Rådhusparken och gamla Trädgård i norr • Lugn och Ro • Broparken • Strandpromenad Teg (del av) • Lekplatsen i Hedlundadungen (del av) • Hagaparken färdigställs • Äventyrslek Östra Ersboda 20 Illustration: HSB Nya hållbara kvarter växer fram På Sandåkern byggs cirka 700 nya bostäder. De första 35 lägenheterna står färdiga hösten 2012. Hur man använder energi i kallt klimat är en viktig fråga för oss i norra Europa. Därför har det i Umeå bildats ett nätverk för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Nätverket består av företag, organisationer och myndigheter som tillhör alla länkar i byggkedjan. – Det finns en vilja och ett driv att bygga hållbart och energismart i Umeå. Det är positivt att många bra idéer och initiativ kommer från marknaden, säger Stina Johansson, mark- och exploateringschef på Umeå kommun. Illustration: Skanska På senare tid har det varje år byggts ungefär 550 nya bostäder men i takt med att Umeå växer krävs ännu fler. Samtidigt står bostadssektorn för en stor del av den totala energianvändningen. Det är en utmaning att växa hållbart, speciellt i vårt kalla klimat. Då är det bra att många aktörer i Umeå är engagerade i hållbart byggande. Sandåkern är världsunikt Ett gott exempel på hållbart byggande är Sandåkern. I november 2011 undertecknade 11 byggare och andra aktörer en gemensam vision om att utveckla Sandåkern till en stadsdel med hållbarhet i fokus. – Det är det senaste exemplet på hur vi tillsammans kan göra Umeåregionen världsledande inom hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat, säger Stina Johansson. Det har tidigare aldrig gjorts en så medveten satsning på hållbarhet där alla exploatörer är överens om Sandåkern erbjuder något för alla, eftersom det blir en blandad bebyggelse, hög som låg. 21 samma mål. Åtta olika byggbolag tillsammans med Umeva, Umeå Energi och Umeå kommun kommer att bygga en stadsdel som är integrerad i stadens energisystem. Den totala energi- och klimatpåverkan ska vara så liten som möjligt på Sandåkern. Samtliga hus byggs som lågenergihus. De boende kommer att få stor kontroll över sin egen energiförbrukning med hjälp av displayer i lägenheterna där de kan läsa av sin eloch vattenförbrukning. Det som händer här uppe i kalla Norrland väcker stor uppmärksamhet, inte bara i Sverige utan runt om i världen. Fler och tätare stadsdelar När Umeå ska förtätas är det nästan uteslutande fråga om flerbostadshus med hyres- eller bostadsrätter. Det beror helt enkelt på att ett villaområde inte rymmer lika många människor. Tanken är att den täta staden ska utnyttja den infrastruktur och service som redan finns. Sandåkern är ett bra exempel på ett nytt bostadsområde som bidrar till förtätningen av Umeå. Öbacka Strand, Gimoborg och Tomtebo är ytterligare exempel. Öbacka Strand Öbacka Strand har ett attraktivt läge vid Umeälven och Umeå Östra. Knappt hälften av områdets 550 bostäder är byggda. Övriga bostäder blir klara under de kommande åren. Hälften av lägenheterna är hyresrätter, den andra hälften är bostadsrätter. Gimoborg På Gimonäs byggs 200 bostads- och hyresrätter på och i anslutning till den gamla fotbollsplanen. Byggandet sker i etapper och nu är det ungefär 50 bostadsrätter och 80 hyresrätter kvar att bygga. Tomtebo Tomtebo, vid Nydalasjön, är till stor del redan utbyggt. Här bor ca 4 000 personer i både småhus och flerbostadshus. En enkätundersökning visar att Tomteboborna trivs mycket bra i sitt område. Mest uppskattar man närheten till naturen. Den sista utbyggnaden pågår vid södra spetsen av Nydalasjön. Det är mest gruppbyggda småhus med bostads- och hyresrätter. Läs mer på www.umea.se/stadsplanering Villatomter klara att bebygga Umeå kommun erbjuder villatomter på Tavleliden. Här finns i dag drygt 100 småhus och det byggs ett 20-tal nya hus varje år. Även i Ljumviken (Holmsund), Yttersjö och Sävar erbjuder kommunen villatomter, som förmedlas direkt utan krav på kötid. Läs mer om villatomter till salu på www.umea.se/tomtko Sonja och Ivar bor på Öbacka Foto: Andreas Nilsson Namn: Sonja Horstell och Ivar Pettersson Ålder: Ivar, 78 år och Sonja, 79 år Bor: på Öback a Gör: Pensionä rer. Tidigare ar betade Ivar inom VVSbranschen, So nja var läkarsekretera re. Intressen: Fö rut upptog da ns en stor del av dera s fritid. Nu od lar de båda ett brett kulturintresse. Tycker om U meå: En myc ket trevlig stad at t bo i. Sonja och Ivar har koll på el- och vattenförbrukningen. Hur känns det är att bo i ny stadsdel? – Det är fantastiskt, helt underbart. Lugnt och fridfullt område. I huset är det också trevligt och stillsamt. Vi bor i en seniorlägenhet, och uppskattar att det finns gemensamma lokaler som vi kan använda för fester och annat roligt. Hur stor betydelse har närheten till centrum för ert boende? – Det är bra för oss att det är gångavstånd till allt vi behöver. Ibland går vi ut och äter och träffar bekanta på stan. I somras var det fint att gå och lyssna på musik om kvällarna. Öbacka strand ligger vid Umeälven. Vad är det bästa med att bo vid vattnet? – Att få promenera utmed älven och prata med folk. I somras var det många patienter från sjukhuset som gick hit ned till Öbacka och älven för att få rekreation. Utsikten mot älven är jättefin. När man blir äldre är det viktigt. Vi ser långt i tre väderstreck från sjätte våningen. Det finns alltid något att titta på. Hur har ni upplevt Umeås tillväxt sedan ni flyttade hit på 1950-talet? – Det har förändrats jättemycket. Det fanns inte mycket på den tiden. Överlag har förändringarna varit positiva, det händer mer nu. Med invandrarna har vi fått fler restauranger och uteställen. På femtiotalet var det väl bara Stora Hotellet som fanns. Nu finns ett brett kulturliv också, med ett större teaterutbud och annat som man kan besöka om man vill. I lägenheten finns en echolog (visar förbrukning av el och varm-/kallvatten). Hur har det påverkat er förbrukning? – Vi brukar kontrollera hur mycket vatten och el det går åt. Man blir mer försiktig när var och en betalar för vad man gör av med. Och det är ju bra för miljön. 22 Foto: Jan Lindahl, Sweco Fler skolor byggs för framtiden Umeå har länge varit en stad i stark tillväxt. Sedan slutet av 1960-talet har vi blivit nästan 50 000 fler Umeåbor. Eftersom antalet invånare ökar är det nödvändigt att planera för nya för- och grundskolor. Det politiska beslutet att minska barngruppernas storlek har även det bidragit till att det behövs fler förskolor i Umeå. När nya förskolor byggs görs det enligt ett funktionsprogram som Umeå kommun tagit fram. Funktionsprogrammet är framtaget för att säkerställa att barn och elever ska få en hälsosam och utvecklande miljö. Dokumentet tar till exempel upp hur entréer, matsalar, lekhallar och liknande kan utformas. I en växande stad integreras nya för- och grundskolor i kvartersstrukturen. Då kan det krävas nya lösningar för byggnadernas utformning, till exempel förskolor med två våningar, som på Hedlunda. Pedagogiskt och energieffektivt Under hösten påbörjas bygget av en ny förskola på Hedlunda. Den nya byggnaden ska inte bara innehålla pedagogisk verksamhet, även själva byggnaden ska vara pedagogisk. Barnen ska ha möjlighet att förstå hur huset är byggt och hur det fungerar. Till exempel göms inte hängrännorna undan, utan man kan se hur vattnet rör sig och vart det tar vägen. Det kommer även att finnas möjlighet att se in i skolans fläkt- och maskinrum. Funktionsprogrammet är framtaget för att skapa miljöer i förskolan där barnen inspireras till kreativitet i handling, utforskande och upptäckande. 23 Illustration: Sweco Architects – Förskolan kommer dessutom att byggas som ett passivhus, vilket innebär att vi redan nu möter kommande EU-krav vad gäller energieffektivitet. Med hjälp av solceller och andra energieffektiva lösningar kan byggnaden rentav bli ett plusenergihus – det vill säga producera mer energi än det använder, säger Anders Karlsson, bygg- och teknikchef på Fastighet. Reggio Emilia Hedlunda är den första förskolan i centrala Umeå som från början byggs och utformas utifrån Reggio Emiliapedagogik. Enligt Reggio Emilia ska lärandet vara ett äventyr och barnens kreativa sida uppmuntras. Det kommer finnas ateljéer och laborativa miljöer som är förberedda för skapande samt för arbeten med vatten, sand, lera, jord, vind, ljus etc. Barngrupperna blir uppdelade efter ålder och den fysiska miljön anpassas beroende på hur gamla barnen är. Byggnaden ska erbjuda en mångfald av material, dofter, ljud och ljus. Arkitekturen ska signalera att förskolan är ett gemensamt sammanhang för alla barn och föräldrar och ska därför ha en gemensam entré. I förskolan finns ett torg (Piazzan) som en central och gemensam verksamhetsyta. Matsalen kommer vara gemen- Den nya förskolan på Hedlunda kan vara klar vid årsskiftet 2013/2014. sam med den befintliga Hedlundaskolan, på så sätt kan barnen lämna sitt arbete framme även under lunch och mellanmål. Även det är en del av pedagogiken. Genus, mångfald och modersmål Genus, mångfald och modersmål finns med i planeringen av den fysiska miljön ute och inne. Barnen ska kunna göra val av plats för lek och lekmaterial som ger dem utrymme att pröva och utveckla förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet. Förskolan ingår i Umeås kompetenscentrum inom områdena genus, mångfald och modersmål. Kompetenscentrum är en resurs för utveckling av lärande, bemötande och förhållningssätt för ledare och pedagoger. Utbyggd förskola • År 2005 fattades ett politiskt beslut att minska barn- gruppernas storlek från 18 barn till 15 barn per avdelning som ett genomsnitt för Umeå. Målet ska nås under år 2014. • Antalet barn har ökat varje år och prognosen för 2014 visar 1 700 fler barn (1–5 år) i Umeå jämfört med 2005. • Sedan 2004 har Umeå kommun startat 110 nya förskoleavdelningar. Den totala investeringskostnaden har varit 440 miljoner kronor. • Åren 2012–2014 planeras för ytterligare 55 förskoleavdelningar till en investeringskostnad på 300 miljoner kronor. • Ombyggnationer och renoveringar av befintliga förskolor pågår. Läs mer på www.umea.se/funktionsprogram Foto: Erik Forsell Foto: Linn Lundström Varje dag välkomnas vi till Storsjöskolan av Assa Kauppis vackra bronsskulpturer. Dragonskolan är en av Sveriges största gymnasieskolor. Flexibel och modern skola i Holmsund Dragonskolan version 2.0 Den nya Storsjöskolan i Holmsund står nu färdig. Skolan, som ersätter både den gamla Skärgårdsskolan och den tidigare Storsjöskolan, blir en sammanhållen skola från förskoleklass till och med årskurs nio. Den har byggts ihop med ett nytt bibliotek, en ny fritidsgård och den befintliga friskvårdsanläggningen Storsjöhallen. Tanken är att samla allt under ett och samma tak: skola, fritidsgård, café, restaurang, aula, bibliotek, bad, gym och sporthall. På så vis integreras flera delar av barnens aktiviteter, vilket möjliggör samverkan kring barnen både på skoltid och fritid. Efter två års ombyggnation är Dragonskolan redo att erbjuda framtidens gymnasieutbildning. På 70-talet, då den öppnades, var skolan unik i landet genom att erbjuda både teoretiska och praktiska utbildningar. Den ombyggda Dragonskolan tar tanken ännu ett steg längre och suddar ytterligare ut skillnaderna mellan utbildningarna och för eleverna närmare varandra. Eleverna möts av öppna, ljusa lokaler med mycket glas. Den självklara mötesplatsen är det nya torget, Mitten, som består av en stor läktare med scen, cafeteria och ett modernt bibliotek. Lockande år med kultur Kultur är gemenskap, men också en stor del av stadens image. Ett attraktivt kulturutbud lockar inflyttare och investeringar och skapar många kreativa miljöer och mötesplatser. Umeå har utsetts till Europas kulturhuvudstad år 2014. Det är en prestigefylld utmärkelse, som ger regionen konkreta möjligheter: nya möten, nätverk och samverkan mellan Västerbotten och Europa – och inom de fyra nordliga länen. Kulturhuvudstadsåret ger Umeå bättre förutsättningar att förverkliga visionen att bli 200 000 medborgare år 2050. I Umeå finns högkvalificerade utbildningar och forskning inom flera områden som är viktiga för kulturlivet. Det finns miljöer och mötesplatser där företag och entreprenörer kan samarbeta i kreativa processer med forskare och studenter. Kulturhuvudstadsåret lockar nya kulturarbetare och kreativa entreprenörer till Umeåregionen och breddar det befintliga kulturlivets nätverk. Foto: Malin Grönborg Plats på internationell arena Det är lönsamt att satsa på kultur. Stora evenemang är en tillväxtmotor som stimulerar olika branscher – hotell, restauranger, taxi och andra tjänster. De skapar sysselsättning och ger skatteintäkter. Kulturhuvudstadssatsningen innebär att Umeå tar större plats på en internationell arena. Bra förutsättningar för kulturskapare och entreprenörer inom kulturella och kreativa näringar och ökad samverkan med näringslivet bidrar till tillväxt och konkurrenskraft i regionen. Det positionerar Umeå och Västerbotten i ett internationellt perspektiv och stärker den ekonomiska aktiviteten. Läs mer och anmäl dig till kulturhuvudstadsårets nyhetsbrev på www.umea2014.se Umeå is growing Umeå is growing in leaps and bounds. There is construction, excavation, pile driving and building. New roads, galleries, hotels and housing – at new and old sites – have cropped up. The foundation is being laid for maintaining our common welfare. Umeå is intended to be a dynamo in Northern Sweden. A hub and big city alternative in Norrland. In this endeavour we have chosen to build inward and upward, to increase urban density. This provides a city with high accessibility that doesn’t demand long transports. It should be easy to cycle around and we will have better opportunities for first-rate public transportation. When everyday life works well and we have a rich selection of everything from culture and recreation to schools and workplaces, we feel good and will create a bright future here. Today, 116 200 people have discovered this – and we work towards seeing to it that even more people find out each day. Our vision is that Umeå will have 200 000 inhabitants in 2050. Even if that is many years away, planning is going full speed ahead. It seems clear for most citizens of Umeå that a lot is going on in the city just now. Such vitality in construction has never been experienced before. Foto: Jonny Rönnblom Said Beseveki and Nina Hansson are busy as land surveyors in the growing city of Umeå. This magazine on urban development is published by the municipality of Umeå and tells how Umeå is going to increase its urban density by focusing on the requirements of the city, the inhabitants and the environment. It paints a picture of how the infrastructure is being planned, how our future patterns of movement will be, how Umeå is being developed into a logistic hub in Northern Scandinavia, how the city shifts towards the river, and how we create a pleasant place to live with parks, culture and experiences. Dáhta leä pláđđie stáđđagárvietiemien jah stáđđabidtjemen bijrra Ubmejisne. Jus ih skeneh guktie liehpie åjggame dáruongiellije jah sijth dájđđiet vihtties ássjieb jieniebe, guvlath mijjijne dan hárráje. Peter Steggo, unniebelåhkuoekttediejjie tel. 090-16 12 60. Tämä lehti on kaupungin suunnitelusta ja rakentamisesta. Jos et ymmärrä sisältöä ruotsin kielellä ja olet kiinnostunut jostakin erityisestä ota yhteyttä, me autamme sinua. Aino Dahl, suomalainen tiedottaja puh. 090-16 11 57. Umeå’s growth is positive for everyone! www.umea.se/kommun