1. No category

Vattenspeglingar
Vattenspeglingar
FRÅN GAMLA UMEÅ TILL 2015
VATTENSPEGLINGAR – UMEÅ
Så här började det
VÄRLDENS VATTEN
Idag har nästan 750 miljoner
människor i världen inte tillgång
till rent vatten. Hela 2,5 miljarder
har inte ens en enkel toalett.
Det är kvinnorna och barnen som
påverkas mest. Så var det i Sverige
ända fram på 1940-talet och så är
det i stora delar av världen idag.
Varje år dör mer än 500 000 barn
i sjukdomar som beror på vattenbrist eller dåligt vatten.
I arbetet med FN:s nya hållbarhetsmål till 2030, har Jan Eliasson, FN:s
vice generalsekreterare, lyft fram
kvinnornas utsatthet. Dessutom
har 44 ledande kvinnor skapat ett
internationellt upprop som kräver
att ett av målen ska vara allas rätt
till rent vatten, sanitet och hygien.
Det borde förstås ha varit en självklarhet för länge sedan – men det
är fortfarande en kamp att få med
sådana krav i målen.
2
I det gamla Umeå
Efter branden – i stort sett bara murstockar kvar. Observera damen i förgrunden.
hämtade man vatten till
dryck och matlagning i egna brunnar. Till tvätt och städning samlades regnvatten eller smältes snö. Älven var både vattentag och avträde, så det var si och
så med hygienen.
DEN 25 JUNI 1888 BRANN NÄSTAN HELA UMEÅ. Det fanns bara enkla
brandsprutor utan effektiv anslutning till Umeälven och brandsläckningen skedde genom att langa hinkar från man till man. I den nya staden Umeå anlades
raka gator i ett rutnät, med björkar som skulle hindra brandspridning.
Men när staden växte blev det också tydligt att det inte fanns tillräcklig tillgång till vatten och allt fler krävde en kommunal vattenförsörjning.
VATTENSPEGLINGAR – UMEÅ
Vatten till hushåll och brand
I MARS 1896 författade Umeås borgmästare Albin Ahlstrand en formell skri-
velse om anläggande av vattentäkt vid Taflesjön (nuvarande Nydalasjön) till
Stadsfullmäktige.
Sjön låg ca 25 meter över centrala stan och självtrycket ansågs räcka för både
eldsläckning och vattenförsörjning. Man dimensionerade för 4 500 invånare och
räknade med 80 liter per person och dygn. Huvudledningen skulle gå till en reservoar på 600 kubikmeter, insprängd i Hamrinsberget, och ledas ut i ett rörnät
i staden. Hela anläggningen beräknades kosta 215 000 kronor – som idag motsvarar ca 12,7 miljoner!
Året därpå står vattenverket klart och två år senare hade 115 av stadens 300
fastigheter hushållsvatten.
VATTENTOALETTEN GÖR DEBUT 1905. Först av alla var den nybyggda Scharinska villan på Storgatan, med hela fyra vattentoaletter. Fem år senare fanns
det 37 vattentoaletter i Umeå – och på 1940-talet fanns det nära 4 000, i 1 250
fastigheter. Då hade Umeå omkring 14 000 invånare.
Avloppet gick dock helt orenat ut i Umeälven genom öppningar i stenkajen
– även om grova galler stoppade något av det fasta avfallet. År 1913 börjar man
bygga ut ett särskilt avloppsledningsnät, separat från kloakledningarna.
Men med allt fler anslutningar ökade dricksvattenförbrukningen och det
kom klagomål på vattnets färg, smak och temperatur. Då anlitades kapten HG
Torulf, chef för Allmänna Ingenjörsbyrån i Stockholm.
Det unikt utformade vattenverket
Kulla finns kvar än idag.
7 mars 1896 skriver Albin Ahlstrand,
Umeås borgmästare, en formell skrivelse till Stadsfullmäktige om anläggande av en allmän vattentäkt.
Dricksvattenledningarna dras fram genom Umeå av ett stort arbetslag, vid
Rådhustorget i slutet av 1890-talet.
I MAJ 1907 föreslog kapten Torulf en utvidgning av Umeå stads vattenlednings-
nät. Den beräknade vattenåtgången var 100 liter per person och dygn. Hans
förslag var en grundvattentäkt vid Piparbölesjön, med en reservoar på Röberget,
som också skulle öka vattentrycket betydligt vid eldsvådor.
I MAJ 1911 drabbades Umeå av en ny storbrand. Inte heller nu räckte vattentrycket till för släckningsarbetet. Efter detta satsade Umeå ordentligt på förbättring av vattenförsörjningen.
I maj 1911, utbröt en ny storbrand
i Umeå när den Naeslundska möbelfabriken brann ner.
3
VATTENSPEGLINGAR – UMEÅ
Nu börjar vår grundvattenhistoria
Forslunda vattenverk levererar fortfarande
24 500 kubikmeter per dygn till Umeå
och anslutna kommundelar – och ingen
utbyggnad är planerad.
EN PROCENT SÖTVATTEN
Vattnet rör sig i ett ständigt kretslopp. Hela 97 procent av vattnet
är salt och mer än 2 procent är
bundet i glaciärisarna. Kvar finns
knappt 1 procent som är det sötvatten människor och djur får dela
på. Men det är mycket ojämnt
1913 började man, för hand, gräva Umeå stads första vattenledning från Piparbölesjön och använde en
grävteknik med schakthyllor. Bilden ägs av Otto Persson.
fördelat över världen. Sverige har
gott om sötvatten, men det gäller
att skydda det för att behålla den
goda kvaliteten.
Idag talar vi allt mer om virtuellt
vatten – alltså den mängd som
faktiskt går åt för att framställa
varor och tjänster, i alla led. Det
hjälper oss att göra medvetna val.
Några exempel:
1 kg nötkött 16 000 liter
I JULI 1913 beslutade stadsfullmäktige att anlägga en ny grundvattentäkt vid
Piparbölesjön och bygga ett vattenverk i Kulla.
Vattenverket fick en unik utformning i nationalromantisk stil och trots att
det mesta av arbetet utfördes för hand kunde det nya verket leverera vatten till
umeborna redan i slutet av samma år.
Till 1932 rann allt vatten med självtryck. Kom det mycket vatten fick det
rinna ut i bäcken. Vid låg förbrukning gick vattnet till reservoaren på Hamrinsberget – som än idag är en viktig resurs för sjukhuset, vid större ledningsläckor.
Från ursprungliga 600 kubikmeter rymmer den idag 1 200 kubikmeter vatten.
1 hamburgare 2 400 liter
4
1 kg ris 2 700 liter
1 kg vete 1 200 liter
1 liter mjölk 900 liter
1 kopp kaffe 140 liter
1 kopp te 35 liter
MEN UMEÅ VÄXTE, vattenåtgången ökade och vattenverket blev för litet. Där-
för byggdes ett nytt vattenverk, som stod klart 1932, med elektriska pumpar
som gav bättre tryck i ledningarna. Även denna gång var brandkårens vattenbehov en viktig påtryckningsfaktor för att utbyggnaden skulle bli av.
VATTENSPEGLINGAR – UMEÅ
För att minska järnhalten i råvattnet och höja pH-värdet fick det nya verket
luftningsbassänger, kalkfällning och snabbfilter med sand. Denna vattenreningsprincip har gällt sedan dess – och vattnet från samma område har försörjt Umeå
stad i mer än 100 år!
BAKTERIER
Bakterier sprids lätt i orent vatten
och kan orsaka en rad sjukdomar.
Kolera var en fruktad sjukdom,
med flera utbrott i Sverige på
1800-talet. Idag känner många
SNART VAR DET DOCK ÅTERIGEN DAGS att bygga ut Kulla vattenverk, efter-
också till legionella, salmonella,
som det ökande uttaget hade medfört höjda järnhalter i Piparbölebrunnen. Då
fann man god vattenkvalitet på Forslundaheden, cirka 2,5 kilometer söder om
Kullaverket – och därifrån tar vi vårt dricksvatten än idag.
På Forslunda anlades tre brunnar 1952, samtidigt som ett nytt vattenverk
både påbörjades och färdigställdes samma år. Prognosen var att Forslunda och
Kulla tillsammans skulle klara Umeås försörjning till 1990 – då man trodde att
stan skulle ha 60 000 invånare (men det blev drygt 91 000).
Redan 1966 måste dock fler brunnar anläggas och verket byggas ut, eftersom
befolkningen växte snabbt, inte minst med etableringen av regionsjukhuset, universitetet och tandläkarhögskolan.
Nästa utbyggnad skedde 1970–72 då en ny filterbyggnad anslöts till verket.
Man anlade också en renvattenreservoar och ytterligare ett antal råvattenbrunnar. År 1975 stängdes Kulla vattenverk och Forslunda vattenverk tog över
hela försörjningen. Nu bodde mer än 50 000 personer i Umeå.
Tjugo år senare, 1992, var det dags igen. Umeborna blev bara fler och fler
– och dessutom anslöts Holmsund, Obbola, Täfteå och Innertavle till det centrala dricksvattennätet. Nu installerades också den första, moderna datautrustningen och driften blev helt automatiserad.
polio och cryptosporidium.
PÅ 1980-TALET SKER ETT TRENDBROTT. Trots att Umeå fortsätter att växa
(år 2015 har vi passerat 120 000 invånare) ökar inte vattenåtgången. Förbrukningen ligger på ungefär 140 liter per person och dygn – och har minskat efterhand. Orsaken är mer vattensnål teknik, men också ett medvetet resurssparande.
Umeå inrättade en Sundhetnämnd
(föregångare till miljö- och hälsoskyddsnämnd) som fick mycket att
göra – Umeå stank av avskräde
som slängdes var som helst. Nämnden åstadkom stora förbättringar
med bättre allmänna utedass och
urinoarer samt tömningsrutiner.
Dessutom sorterades och brändes
avfall. En heltidsanställd hälsopolis
kontrollerade att hälsovårdsstadgan följdes.
FRÅN TRÄSTOCK
TILL STRUMPA
Rörnätet för både dricksvatten och
avlopp har under alla år vuxit i
takt med stadens utbyggnad. Materialen har varierat från trästockar och gjutjärn via galvaniserade
rör till plaströr och numera ibland
reparationer genom infodring av
rör med en tunn polyesterstrumpa.
Till fastigheterna levereras dricksvattnet ofta i kopparledningar.
Regnvatten och annat ytligt vatten
leds bort i s.k. dagvattenledningar.
Sammanlagt ligger 2300 km rör i
marken för distribution av dricksvatten samt avledning av avlopp
och dagvatten.
5
VATTENSPEGLINGAR – UMEÅ
Rena och skydda
Det är inte många områden i världen – eller ens i Sverige – som har så gott
om så bra dricksvatten som Umeå! Därför måste vi också skydda det noga.
Det blir vi påminda om varje gång det t ex sker ett bränslespill eller
avloppsläckage. Det blev extra tydligt 2010–11 när två städer i Sverige drabbades
av Cryptosporidium, med stora utbrott av magsjuka och höga samhällskostnader.
Sådana gånger ökar ambitionerna att skydda vattnet hos såväl politiker som
allmänheten. I förebyggande syfte har t ex alla Umeås vattenverk försetts med
UV-desinfektion under 2015.
Dykning under arbetet med tryckledningen från centrala stan till Ön.
PÅ 1960-TALET KOMMER DE FÖRSTA TECKNEN på miljöförstöring. Men det
dröjer till 1969 innan vi får den första Miljöskyddslagen, som bl a ska skydda
Östersjön och skynda på kommunernas utbyggnad av avloppsreningsverk.
I Umeå har man nu byggt ett antal pumpstationer för avloppsvatten. Från
början rensades gallren för hand med s k klokrattor. Renset samlades i säckar
som bars upp till behållare som kördes till Ersmarkstippen. Så småningom fick
pumpstationerna maskinrensade galler, vilket förstås underlättade mycket.
I APRIL 1972 INVIGS UMEÅS FÖRSTA AVLOPPSRENINGSVERK på Ön, med
I februari 1972 är ledningen
framme på Ön.
krav på 70 procent biologisk rening och 30 procent fosforreduktion. Ganska
snabbt märks det att siktdjupet blir bättre nedströms verket.
Två år senare blir Umeå mycket större genom kommunsammanslagningen
med Sävar, Holmsund, Obbola, Hörnefors och Holmön – och det byggs flera
mindre reningsverk runt om i kommunen.
Efter tjugo år, 1992, var det dags att bygga ut reningsverket, som fick en
40-procentig kapacitetsökning. Då anslöts också avloppsvattnet från Holmsund
och Obbola till Ön. Tio år senare kom nya krav på fosforreduktion och verkets
kapacitet måste utökas för att klara en lägre halt i det utgående vattnet.
ÄVEN SLAMBEHANDLINGEN FÖRÄNDRADES. Det byggdes en rötkammare
för biogasproduktion, som tog tillvara energin och efter torkning blev det sedan
en mer lätthanterlig mängd slam kvar. Biogasen används som uppvärmning i
reningsverket och från oktober 2015 även för elproduktion.
6
VATTENSPEGLINGAR – UMEÅ
Redan 2000 nådde reningsverket sitt kapacitetstak. De äldsta delarna behövde
förnyas och arbetsmiljön förbättras. Umeås vision om 200 000 invånare år 2050
kräver också framförhållning.
Torsdag 22 oktober 2015 invigdes den nya
anläggningen på Ön.
UMEVA FATTAR DÄRFÖR ETT STORT BESLUT 2012, som innebar en stor om-
och utbyggnad av reningsverket – en investering på 550 miljoner kronor.
Tre år senare finns det en ny byggnad för grovrening och försedimentering,
en kompletterande byggnad för biologisk rening, ytterligare en rötkammare, ny
mottagning för externt fett och pumpbart organiskt avfall för rötning samt ny
gasklocka och gasfackla.
Eftersom reningsverket är ett blickfång i Umeå har anläggningens utformning
haft hög prioritet, med bl a sedumtak, dammar och planteringar.
BOLAGET UMEVA BILDAS
Umeå Vatten och Avfall AB (UMEVA)
bildas 1 januari 2000. Femton år
senare har bolaget 115 anställda och
har byggt ett nytt kontor på Ön.
7
Tänker du på vatten?
Eller är det bara självklart att det ska finnas i kranen när
du vrider på? Och lika självklart att det ska rinna bort när
du spolar?
Det är bara drygt 100 år sedan umeborna fick vatten i sina
hus. I dag har vi ett av Sveriges bästa dricksvatten och kan
höggradigt rena avloppsvattnet innan det släpps ut i naturen
igen.
Den här skriften ger några smakprov ur boken Vattenspeglingar – som berättar hur det gick till när Umeå fick den första kommunala vattenförsörjningen
och vad som hänt sedan dess. Boken är skriven av Birgitta Fritzdotter, f d
VA-chef på UMEVA.
Umeå Vatten och Avfall AB | www.umeva.se