1. No category

Peredvizjniki – banbrytare i ryskt måleri
Lärarhandledning
Peredvizjniki – banbrytare i ryskt måleri
Lärarhandledningen innehåller fakta, bilder och förslag på övningar till fem verk i utställningen
Peredvizjniki – banbrytare i ryskt måleri som visas på Nationalmuseum från den OV september OMNN
till OO januari OMNO. Lärarhandledningen kommer att finnas tillgänglig under den perioden.
Den vänder sig främst till gymnasieelever.
Peredvizjniki bildades i S:t Petersburg NUTM, som en reaktion mot den ryska konstakademiens
konservatism. De blev Rysslands första verkligt oberoende konstnärsgrupp. Peredvizjniki
engagerade sig i kontroversiella samtida frågor, och försökte nå en bredare och mindre elitistisk
publik. De var de första ryska konstnärerna som på ett realistiskt sätt skildrade de ryska bönderna
och arbetarna. Deras konst kan ses som en del av den breda europeiska realismen vars minsta
gemensamma nämnare var tanken att konsten skulle skildra verkligheten som den ser ut utan försköning eller idealisering. Gruppen upplöstes NVOP, flera år efter ryska revolutionen. På NVPMJtalet
fick gruppens konst en ny roll, då den utnämndes till den officiella föregångaren till den sovjetiska
så kallade socialistiska realismen.
Peredvizjnikis konst ger en bild av det förrevolutionära Ryssland. Målningarna berättar om de
ryska böndernas hårda liv, urbaniseringens och industrialismens baksidor, om politisk aktivism och
konsekvenser av tsarväldets och kyrkans makt. Tidens kulturella och politiska elit så som Tolstoy och
Tjajkovskij finns avporträtterade. Även den ryska historien, myter och legender samt ett nationellt
särpräglat landskap var ämnen som intresserade Peredvizjniki.
Man kan använda utställningen som komplement till undervisning om: realismen i bildkonst och
även litteratur (Tolstoj, Dostojevskij, Tjechov), NUMM-talets Ryssland (tsarväldet, livegenskapen
m.m.), för att diskutera frågor som rör terrorism, yttrandefrihet och nationalism samt konstens
roll och funktion i samhället.
Förutom lärarhandledningen finns följande material för gymnasiet
•
•
•
•
möjligheten att boka en visning av utställningen (tisdag–fredag kl VÓNRKQRI
URM kr för en timme)
ett arbetsblad med frågor för dem som vill besöka utställningen på egen hand
en tidsaxel
bildspel i hörsalen och på webben
N
Fakta om:
Ilja Repin
Pråmdragare vid Volga, 1870–1873
År NUSU under en båtfärd på Neva i S:t Petersburg fick OQ-årige Ilja Repin första gången se en
grupp pråmdragare, trashankar som slet fastspända i dragremmar. Kontrasten mellan dessa män
och de eleganta söndagspromenerande herrskapen gjorde ett starkt intryck på Repin. Efter två
resor till Volga, då Repin lärde känna många av pråmdragarna, slutförde han arbetet på jättemålningen (NPNñOUN cm) Pråmdragare vid Volga.
Pråmdragarna befann sig längst ner i Rysslands hierarkiska klassamhälle. I Repins målning möter
vi elva av dem. De anonyma transhankarna har getts en identitet. Repin använde verkliga pråmdragare som modeller. Mannen längst fram till höger hette Kanin. Han var före detta präst och
ledare för pråmdragarna. Han som stod modell för den yngsta mannen i gruppen hette Larka.
Repin har målat honom med huvudet lyft. Han står i en ställning som kan tolkas som att han
kastar sitt rep.
Det var givet att en samtida publik skulle känna sig obekväm med hur Repin ställde dem ansikte
mot ansikte med pråmdragarna. Publiken överrumplades av motivet och formatet, som gav den
förmögna publiken skuldkänslor. Jättedukar av den här typen hade tidigare endast använts för
storslagna och idealiserade historiska och bibliska motiv. Repins Pråmdragare vid Volga hyllades
som en hård anklagelse mot de sociala orättvisorna och ett krav på samhällets ansvar gentemot de
behövande.
Trots att livegenskapen i Ryssland hade avskaffats NUSN arbetade och levde många under usla och
fattiga levnadsförhållanden. NUVT var mer än URB av Rysslands befolkning bönder.
Effektiviseringen av jordbruket, såväl som industrialisering och urbanisering gick långsamt.
Analfabetismen var mycket utbredd. På NUVMJtalet kunde endast OMB av den ryska befolkningen
läsa och skriva. Det lantliga Ryssland moderniserades långsamt och organisationen var dålig.
Fotodokumentation visar att yrket pråmdragare fortfarande fanns vid sekelskiftet.
O
Fakta om:
Ilja Repin, Leo Tolstoj barfota, 1901
Nicolas Ge, Porträtt av författaren Leo Tolstoj, 1884
Leo Tolstoj (NUOUÓNVNM) var greve, vegetarian, kristen, pacifist, anarkist och världsberömd
författare. En komplex och motsägelsefull person, som inte alltid levde som han lärde. Tolstoj skrev
bland annat romanerna Krig och fred och Anna Karenina. Vid slutet av NUUM-talet övergick han från
att skriva skönlitterärt till att publicera artiklar och skrifter i främst moraliska och sociala frågor.
Han kom bland annat att spela en avgörande roll för idén om passivt motstånd, vilket inspirerade
Mahatma Gandhi. När han dog UO år gammal var han världsberömd såväl för sitt liv och åsikter som
för sina romaner, noveller och pjäser.
Tolstoj var kanske sin tids mest avbildade person. Han förekommer i många skepnader – medan
han läser, skriver, plöjer eller ber. Ilja Repin besökte författaren upprepade gånger på hans egendom Jasnaja Poljana, och tecknade då ofta av honom, vilket med tiden resulterade i ett helt
porträttgalleri. I porträttet Leo Tolstoj barfota har författaren fångats i en karakteristisk pose. Ibland
kallas målningen Tolstoj i bön eftersom vi får se honom i hans okonventionella utomhusandakt, där
han står med sina bara fötter stadigt på Moder Rysslands jord. När Tolstoj blev bannlyst av den
ortodoxa kyrkan hamnade Repins verk i fokus för studenttal. När målningenvisades ordnades
stöddemonstrationer och den smyckades med blomstergirlander. Följden blev att porträttet
drogs tillbaka från en utställning i S:t Petersburg och nekades tillstånd att visas i Moskva och i
provinserna.
Nikolaj Ges Porträtt av författaren Leo Tolstoj fångar modellen i den kreativa processen. Ge var
lärjunge till Tolstoj och han målade honom främst som en vän.
P
Fakta om:
Ilja Repin
Den oväntade återkomsten, 1884–88
NUTMJ och UMJtalen var politiskt mycket oroliga decennier i Ryssland. Trots att tsar Alexander II
genomförde vissa reformer växte olika revolutionära grupper fram. De krävde mer makt åt folket
och ett slut på tsarväldet. Tsaren utsattes för flera mordförsök, och terrorattentat mot makteliten
var vanliga. Eftersom yttrandefriheten var strängt begränsad var det svårt för Peredvizjniki att
öppet skildra politiska ämnen. Några konstnärer försökte kringgå censuren genom att skildra revolutionär aktivitet i form av tragiska händelser i enskilda individers liv. Ilja Repin är kanske den
konstnär som mest förknippas med bilder som tar upp kontroversiella politiska ämnen.
I hans målning Den oväntade återkomsten ser vi en ovårdad man som varit i politisk exil återvända
hem till sin överraskade familj efter en lång tids frånvaro. Personernas reaktioner antyder att återkomsten inte bara är oväntad utan kanske också oönskad. Den äldre kvinnan har hastigt ställt sig
upp, men vi kan inte avgöra om hon uttrycker glädje eller chock. Den unga kvinnan vid pianot
känner igen mannen, men ser enbart överraskad ut. Flicka vid bordet verkar inte känna igen
honom och stirrar misstänksamt. Tjänstefolket i dörröppningen är likgiltigt. Endast pojken är glad
över att se mannen.
Repins verk undkom censuren och blev en enorm succé. Målningen sågs som en träffande bild av
samtidens tragik och som ett vittnesmål om vilka konsekvenserna kunde bli för den som står för
sina personliga principer och ideal. Peredvizjniki framställde alltid revolutionären som en social
outsider, aldrig som en heroisk aktivist och konstnärerna uttryckte aldrig någon sympati för
terrorismen. Att arbeta med politiska bilder förblev något för de modiga få, och den sortens verk
blev aldrig typiska för gruppens produktion.
Q
Fakta om:
Isaak Levitan
Vägen till Vladimir, 1892
Isaak Levitans målning Vägen mot Vladimir har en stark laddning i rysk kultur. Vägen mot Vladimir
var den väg som fångar transporterades till fångläger i Sibirien.
Den ödsligt stämningsfulla bilden väckte omedelbara känslor hos samtidens betraktare. Vägen har
också skildrats i litterära texter av bland andra Fjodor Dostojevskij i Brott och straff. Levitan ställde ut
målningen på Peredvizjnikis ON:a utställning NUVPÓNUVQ och skänkte den senare till Pavel Tretjakov.
Den ryska staten har skickat fångar till Sibirien sedan NSMMJtalet. I så kallade katorgor utfördes
hårt tvångsarbete inom framförallt gruvdrift och skogsnäring. Katorgorna hade likheter med
koncentrationsläger: fångenskap, hårt okvalificerat kroppsarbete och miserabla levnadsförhållanden
i barackliknande faciliteter. De var mycket ödsligt belägna. Få fångar lyckades fly och nå bebodda
områden.
Efter den ryska revolutionen omformade bolsjevikerna katorgorna till ett system av arbets- och
interneringsläger kallat Gulag. År NVRV togs beslutet att avskaffa Gulaglägren, men de försvann
aldrig helt. NVVO stängdes det sista lägret för politiska fångar. Än idag skickas ryska brottslingar för
att avtjäna sina straff i Sibirien.
R
Fakta om:
Viktor Vasnetsov
Krigare vid korsvägen, 1882
Viktor Vasnetsov gjorde karriär på att måla bilder av fantasier om Rysslands halvt mytiska förflutna.
Krigare vid korsvägen är en tolkning av en rysk medeltida folksaga. Målningen visar hjälten i tankar
framför stenen med inskriptionen: "Färdas du vägen fram, skall du icke leva, vare sig till fots, till
häst eller med vingar". Verket är typiskt för Vasnetsovs produktion. Detta är realismens motsats –
en bild skapad av myt och historia, en bild som gestaltar en inre syn snarare än något som ögat
iakttagit. Samtidigt är det en betraktelse över ödet, plikten och etiska överväganden. Krigaren
måste välja den svåra vägen som ödet har bestämt och som runstenen och skelettdelarna varnar
honom för. Hans dilemma handlar om förpliktelser, mod, värdighet och uthållighet när man följer
sin övertygelse, och fick därmed genklang hos den moderna ryska publiken.
Bilden användes senare i reklam och olika populärkulturella sammanhang och spreds på så sätt till
en bred publik. Här på ett omslagspapper till en chokladkaka och på en reklamaffisch för ett ryskt
ölbryggeri. Detta kan ses som ett exempel på hur historia används i olika sammanhang och syften.
Omslagspapper för choklad
Reklamaffisch för ryskt öl
S
Fakta om tsarerna som regerade under Peredvizjniki
Titeln tsar har sitt ursprung i latinets caesar (kejsare). Den användes för första gången i Ryssland
av Ivan IV (den förskräcklige) år NRQT. Den siste tsaren, Nikolaj II, avrättades i samband med den
ryska revolutionen år NVNU.
Det ryska kejserliga vapnet pryds av en örn med två huvuden. Vapnet användes av tsarfamiljen
Romanov. Familjen styrde det ryska imperiet i mer än NRM år.
Tsar Alexander II regerade 1855–81
Alexander II ville modernisera Ryssland. Under hans regeringstid avskaffades livegenskapen,
censuren mildrades och rättsväsendet och armén moderniserades. Men för revolutionära krafter i
Ryssland var detta inte tillräckligt. De krävde att tsarväldet skulle upplösas. Alexander utsattes för
flera mordförsök innan han, SP år gammal, dödades i ett bombattentat av den revolutionära
organisationen Folkets vilja.
Alexander III regerade 1881–94
Alexander III tog avstånd från sin fars reformsträvanden och genomdrev en reaktionär politik.
Med hjälp av kyrkan, byråkratin (särskilt den hemliga polisen) och en utbyggd censurapparat,
försökte han stävja den ökande inre oppositionen. Förryskningskampanjer riktades mot icke-ryska
folkgrupper och judar utsattes för restriktioner och förföljelser. Alexander III dog oväntat av
njurinflammation, QV år gammal.
Tsar Nikolaj II regerade 1894–1917
Under Nikolaj II:s tid vid makten gick Ryssland från att vara en ledande världsmakt till ekonomisk
och militär kollaps. Hans rådgivare, hustrun Alexandra och mystikern Grigorij Rasputin påverkade
hans reaktionära hållning i en tid av industrialisering och revolutionär oro. Under den så kallade
februarirevolutionen tvingades han att abdikera. Han och hela hans familj mördades i juli NVNU på
Lenins order av bolsjeviktrupper.
Källor NE och Wikipedia
T
Fakta om mordet på tsar Alexander II
Tsar Alexander II försökte under sin regeringstid modernisera Ryssland. Han upphävde livegenskapen, mildrade censuren och införde s.k. zemstvo, ett slags kommunalt självstyre med bonderepresentation. Men motsättningarna i det ryska samhället var stora. Tsaren utsattes för flera
mordförsök innan medlemmar ur den revolutionära gruppen Folkets vilja (Narodnaja Volja)
dödade honom på öppen gata i S:t Petersburg den N mars NUUN.
Folkets vilja var en vänsterorienterad terroristorganisation som bland annat kämpade för
upphävandet av tsarväldet och införandet av allmän rösträtt.
Efter mordet stärkte enväldet sin makt och flera av Alexander II:s liberala reformidéer skrotades.
Ökad polisbrutalitet, anti-semitism och förtryck mot civilbefolkningen var andra konsekvenser.
Sofia Perovskaja
Sofia Perovskaja (NURPÓNUUN) var OU år gammal när hon och fyra av hennes kamrater dömdes till
döden genom hängning för sitt deltagande i planeringen av mordet på tsaren. Perovskaja var en av
flera universitetsutbildade kvinnor som vid den här tiden engagerade sig i olika vänsterpolitiska
rörelser. Det lär var Pervoskaja som är avbildad i Vladimir Makovskijs målning Kvällssammankomst.
U
Övningar
Att titta: Bildanalysövning
Syftet med den här övningen är att hjälpa eleverna att stanna upp inför en bild och reflektera kring
vad de ser och uppfattar. Låt gärna eleverna dela med sig av sina iakttagelser till varandra.
a.
Beskriv personernas kroppar, kläder och blickar (vem tittar på vad).
b.
Beskriv miljön och stämningen.
c.
Beskriv hur figurer och natur är målade. Är de till exempel realistiska, förskönade,
fantasifulla eller overkliga?
d.
Vad handlar bilden om (budskap)? Varför har konstnären målat den, tror du (syftet)?
e.
Vad tycker du om bilden? Motivera!
Att diskutera: Kan konst bidra till samhällsförändring?
Peredevizjniki ville skapa konst som bidrog till att förändra samhället. I deras bilder mötte den
bildade överklassen bönderna och arbetarnas hårda, slitsamma liv. Målningarna skapade debatt
och bidrog på så sätt till en viss samhällsförändring. Låt eleverna ta reda på mer om nedanstående
samtida konstnärer som på olika sätt påverkar dagens samhälle med sin konst. De kan använda
nätet för att söka bilder, artiklar och fakta. Deras uppgift är att utifrån dessa konstnärskap reflektera
kring bildens makt och konstens funktion och roll i samhället.
Exempel på konstnärskap att undersöka
Ai Weiwei (Kina)
Bansky (Storbritannien)
Barbara Kruger (U.S.A)
Elisabeth Ohlson Wallin (Sverige)
Exempel på frågor som kan användas för att starta samtalet
•
•
•
Hur kan konsten påverka politiken och opinionen? Är det bra eller dåligt?
Ge konkreta exempel!
Kan konsten förändra människors sätt att tänka om och se på världen?
Nämn minst en för- respektive nackdel med konst som påverkar samhället?
Att undersöka
Målningen Pråmdragare vid Volga är en av flera verk i utställningen som visar hur fattiga och
utsatta människor utnyttjats till hårt och slitsamt arbete. Slaveri och livegenskap hade då nyligen
avskaffats och förbjudits, men innebar det någon verklig förändring av levnadsvillkoren för världens
allra fattigaste? Låt eleverna ta reda på mer om livegenskap och slaveri. Diskutera tillsammans eller
uppmana eleverna att reflektera kring följande:
•
Var finns dagens motsvarighet till ”pråmdragarna” ?
•
Har någon skildrat deras liv i bild? Om så var och av vem/vilka?
V
Leo Tolstoj (1828–1910)
Tolstoj var en av Rysslands mest avbildade personer. Några av de första ryska färgfotografierna och
filmerna är av honom. Låt eleverna arbeta med att jämföra olika bilder av Tolstoy med uppgift att
reflektera kring hur han framställs i förhållande till miljö, kläder, kroppshållning och blick.
Den icke-skönlitterära sidan av hans författarskap, kanske särskilt hans tankar om vegetarianism
och idéer om passivt motstånd, kan eventuellt väcka elevernas intresse. Dessa texterna finns på
engelska på nätet.
Bildanalys: Ilja Repins porträtt av Leo Tolstoj barfota
Här följer några stödfrågor som eleverna kan använda för att analysera porträtt i allmänhet och
bilden av Tolstoy i synnerhet.
a.
Beskriv personens kroppshållning/pose, ansiktsuttryck och blicken.
b.
Beskriv kläder och accessoarer.
c.
Beskriv miljön/rummet.
d.
Vad berättar era iakttagelser om personen? Hur uppfattar ni honom?
e.
Varför gjordes porträttet tror ni?
f.
Leta upp en annan bild av Tolstoy på nätet. Jämför porträtten.
Vilka är likheterna respektive skillnaderna?
g.
Vilket porträtt gillar du mest? Motivera!
Mer om Tolstoy
Youtube-klipp: http://www.svd.se/kultur/youtube-sex-klipp-om-leo-tolstoj_5701889.svd
Film om Tolstoy sista dagar: The last station http://en.wikipedia.org/wiki/The_Last_Station
Artikel om Tolstoy SvD: http://www.svd.se/kultur/plagad-mastare-100-ar-sedan-leo-tolstojdog_5703075.svd
Sajt med mycket information och bilder om Tolstoj (på engelska): http://www.utoronto.ca/tolstoy/
NM
Den oväntade återkomsten – en stillbild ur en film?
Följande övning är en variant av en bildanalys. Be eleverna föreställa sig att målningen Den oväntade
återkomsten av Ilja Repin är en stillbild ur en film. Någon har tryckt på pausknappen mitt i filmen.
Ge eleverna i uppgift att berätta vad filmen handlar om. De kan ta följande frågor till hjälp:
•
Vad tror ni att filmen handlar om? Beskriv kortfattat handlingen.
•
Vem är huvudpersonen i filmen?
•
Vilka har viktiga biroller?
•
Var i filmen befinner vi oss? Början? Slutet? Mitt i?
•
Vad är det för slags film? Action? Drama? Komedi? Motivera!
•
Om vi skulle kunna trycka på play. Vilka ljud skulle vi kunna höra?
Att diskutera: Den oväntade återkomsten
Målningen ger en bild av revolutionären som en slags antihjälte. Det är en till synes bruten man
som kommer tillbaka från exilen. Samla andra bilder och texter av revolutionärer (så som Robin
Hood, Che Guevara, Mao Zedong, Vladimir Lenin, Rosa Luxemburg) och titta på hur de har
framställts i historien. Be eleverna reflektera kring revolutionären ur till exempel familjens, bästa
vännens respektive samhällets perspektiv.
Faktabladet om mordet på Alexander II berättar om ett terrordåd. Tolstoj förespråkade passivt
motstånd och inspirerade bland andra Mahatma Ghandi. Låt eleverna läsa om passivt motstånd
respektive terrorism som metod för att störta regimer och upphäva förtryck. Ge dem i uppdrag
att formulera minst ett för- och ett motargument. Illustrera gärna med konkreta samtida eller
historiska exempel.
Att undersöka: Vägen till Vladimir – mer om sibiriska fångläger
Isaak Levitans målning Vägen till Vladimir kan användas som utgångspunkt för ett undersökande
om sibiriska fångläger då och idag. Här följer exempel på litteratur som man kan använda:
Anton Tjechov Ön Sachalin; Anne Appelbaum Gulag – a history, Fjodor Dostojevskij Brott och straff.
Det finns gott om referenser och sammandrag av dessa böckers innehåll på nätet. Fotografen
Carl de Keyser har gjort ett fotoreportage om hur livet är i de sibiriska fånglägren idag. Projekt
heter Zona och presenteras på fotografens hemsida: www.carldekeyzer.com
NN
Ilja Repin, Pråmdragare vid Volga, 1870–1873
Ilja Repin, Leo Tolstoj barfota, 1901
Nicolas Ge, Porträtt av författaren Leo Tolstoj, 1884
Ilja Repin, Den oväntade återkomsten, 1884–88
Isaak Levitan, Vägen till Vladimir, 1892
Viktor Vasnetsov, Krigare vid korsvägen, 1882
1842
Allmän
folkskola
införs i
Sverige
Charles Darwin
The Origin of Species
(Evolutionsteorin)
1859
Karl XV blir kung
av Sverige
1861
1870–73
1886
Frihetsgudinnan
invigs i
New York
1880-talet
300 000
svenskar
utvandrar
till U.S.A
1879
August
Strindberg
Röda
rummet
1876
Tomas
Edison
uppfinner
glödlampan
Tsar
Alexander II
mördas
Alexander III
Rysk-turiska
övertar
kriget
makten
1877–1878
1881
1872
Oscar II
tillträder
Sveriges
tron
Peredvijznikis
första
utställning i
S:t Petersburg
1871
1866
Slaveriet
avskaffas
i U.S.A
Livegenskapen i
Ryssland
upphör
1861
Leo Tolstoj
Krig och Fred
Fjodor Dostojevskij
Brott och Straff
1860-talet
Tsar
Alexander II
tillträder
1855
Tidsaxel
1891
Selma
Lagerlöf
Gösta
Berlings
saga
1895
Bröderna
Lumiére visar
den första
filmen i Paris
Tsar
Alexandr III
dör
Nicolaj II
kröns
till tsar
1894
1888
1905
Unionen
mellan
Sverige
och Norge
upplöses
1901
Ryska
revolutionen
1917
Peredvijznikis
sista utställning
1923
Tsar Nicolaj II mördas
på order av Lenin
1918
1892
www.nationalmuseum.se
Nationalmuseum samarbetar med
Accenture, Svenska Dagbladet,
Fältman & Malmén
och Grand Hôtel Stockholm