”Kan sjöfarten rädda kapacitetsbristen/ trängseln på järnväg?” Einar Schuch Regionchef Sjöfartsforum den 8 mars 2012 Sjöfartens betydelse – ingen kapacitetsbrist? • • • • • • • • • • • Sjötransporterna starkt bundna till länder inom Europa Totalt transporteras cirka 90 procent av svensk utrikeshandel med sjöfart Ca 50 allmänna hamnar i Sverige 60000 fartyg yg p passerar in och ut ur Östersjön j 30 miljoner passagerare 170 miljoner ton gods 2010 – inrikes sjöfart utgör ca 7 % De 10 störst hamnarna svarar för ca 70 % av godsomsättning över kaj – viktiga noder i transportkedjan Inrikessjöfarten stabil – petroleumprodukter, mineraler, kalk och cementt samtt råvaror å och h produkter d kt från f å skogsindustrin. k i d ti Energieffektivt transportslag Farledsavgifter och lotsavgifter därtill kommer hamnavgifter Tydlig miljöprofilering även inom sjöfarten – styrs bl a av avgifter, EU regler och EU:s vitbok 2 2012-03-08 Den av Riksdagen beslutade transportpolitik i innebär bä att tt alla ll transporter t t ska k ansvara för fö sina samhällsekonomiska kostnader. 3 2012-03-08 4 2012-03-08 Brister g godstrafik 2025 • • • • • • Otillräcklig väg- och järnvägkapacitet för att klara förväntad efterfrågan på malmtransporter i Norrbotten och Bergslagen Västkustbanan söder om Hallandsås är en kvarvarande flaskhals för godstrafiken godstrafiken, det gör att potentialen av en färdig tunnel genom Hallandsås inte kan utnyttjas fullt ut Kapaciteten på Ostkustbanan medger inte att förväntad efterfrågan på godstrafik kan tillfredsställas Kapacitetsbrister i anslutning till vissa noder, t ex farleder Trelleborg, Luleå och Hargshamn, elektrifiering anslutning Gävle hamn Svårt att klara efterfrågan på sträckorna HallsbergGöteborg/Malmö St kt b i t för Strukturbrister fö distributionstrafik di t ib ti t fik i Stockholm St kh l persontrafik 2025 Konkurerar med brister i p 5 2012-03-08 Kapacitetsbrister kan inte byggas bort • • • • Kraftigt förväntad trafikökning till år 2050 Att enbart bygga nytt löser inte kapacitetsproblemen g systemet y Använda effektivt och vårda det befintliga Samhällsekonomiskt motiverade investeringar Brister • Järnvägen • Vägar i storstadsområden • Funktionsbrister i bärighet både på väg och järnväg Potentialer • Sjöfart • Buss - kollektivtrafik, t ex snabbusslinjer (BRT) 6 2012-03-08 F t Fyrstegsprincipen i i – gynnar sjöfarten? jöf t ? 9 Steg 1 – Tänk om Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt 9 Steg 2 – Optimera Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon 9 Steg 3 – Bygg om Begränsade ombyggnadsåtgärder 9 Steg St 4 – Bygg B nytt tt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder 7 2012-03-08 Godstransporter utvecklingsnivå låg Steg 1 – 4 • Drift-, underhåll - och reinvestering • Effektivare järnvägstrafik på Stambanan genom övre Norrland och Botniabanan genom mer enkelriktning av godstrafiken så banorna fungerar mer som ett dubbelspår g g genom att styra y trafiken så att Bergslagsbanan g g och • Effektivare jjärnvägsdrift Godsstråket genom Bergslagen används mer som ett funktionellt dubbelspår för godstrafiken. • Farledsförberedelser för malmtransporter , Etapp 1 (objekten preciseras under 2012) • Trollhättan / Göta älv, etapp 1 • Trelleborg, muddring och utmärkning av inseglingsrännan • Spårbyte Nyland-Långsele • Väg för tunga malmtransporter mellan Pajala och Svappavaara • Trelleborgsbanan, ökad elkraft (förslag deluppdrag) • Åstorp-Teckomatorp, etapp 2, (förslag deluppdrag) • Storvik Gävle mötesspår (förslag deluppdrag) Storvik–Gävle, • Ökad kapacitet Borlänge-Frövi, (förslag deluppdrag) 8 2012-03-08 Godstransporter utvecklingsnivå hög Steg 4 Prio 1 • Åtgärdande av bullerproblem kontinentalbanan • Sä kild körfält Särskilda kö fält fö för godsdistribution d di t ib ti i storstäderna, t täd ev ä även kkollektivtrafik. ll kti t fik • Uddevalla, översyn av farledsdesign och utmärkning från Marstrand via Stenungsund till Uddevalla g Hargshamn, g , Klintehamn,, Karlsborg, g, Uddevalla,, Karlskrona • Farledsåtgärder • Farledsförberedelser för malmtransporter, etapp 2 • Öresund, muddring i Flintrännan • Trollhättan / Göta älv , etapp 2 • Förbättringar eller ombyggnad i anslutningar till hamnar och terminaler. • Anpassning av rondeller till tunga och långa fordon. • Ökad bärighet och bredd på vägar med tung godstrafik, t ex malm- och skogstransporter. • Ökad bärighet för gruvtransporter i Bergslagen • Tillåta längre och tyngre fordon i vissa relationer, t ex ETT- projektet. • Värme i ett körfält för de 10 mest problemfyllda backarna i strategiska godsnätet • Elektrifiering av järnväg till Gävle hamn • Ökad kapacitet Gävle–Sundsvall, (förslag deluppdrag) • Ökad kapacitet Avesta–Fagersta (förslag deluppdrag) • Ökad kapacitet Falun Falun–Borlänge Borlänge (förslag deluppdrag) 9 2012-03-08 Godstransporter p utvecklingsnivå g hög g Steg 4 Prio 1 • Ökad kapacitet Hallsberg–Degerön, (förslag deluppdrag) • Ök d kapacitet Ökad k it t Umeå-Boden, U åB d (förslag (fö l deluppdrag) d l d ) • Ökad kapacitet Malmbanan, (förslag deluppdrag) • Ökad kapacitet Ställdalen–Frövi, (förslag deluppdrag) Ökad kapacitet Rekarne Rekarne-Eskilstuna-Flen Eskilstuna Flen • Steg 4 Prio 2 • E4 Ljungby-Toftanäs, 2+2-väg • ERTMS järnväg Dannemora-Hargshamn • Fyrspår Flackarp-Högevall/Lund C • Kapacitetshöjande åtgärder Lund C – Hässleholm, inklusive Hässleholm C • Norrbotniabanan, etapp 1 St 4 Prio Steg Pi 3 • Ytterligare ökad kapacitet Hallsberg–Degerön • Sydostlänken (Hässleholm – Karlshamn) Elektrifiering av strategiskatgodsnät på väg för transporter med hybridlastbilar • • Tillgång till förnyelsebara drivmedel för tung godstrafik på strategiskt godsnät på väg (flytande gas, etanol, etc) • Ny fast förbindelse Helsingborg-Helsingör ……med flera 10 2012-03-08 Nationella planen för 2010 - 2021 Ramen för alla transportslag 417 miljarder Vägar och underhålla av vägar under perioden Järnvägar och underhåll av järnvägar Investeringar för byggande av väg, järnväg och slussar/farleder 136 64 217 Finansieras genom 395 från budgeten + 22 i lån För perioden tillkommer ytterligare 65 i medfinansiering och 16 i banavgifter Sjöfart i nationell plan: F l d til Gä Farleden Gävle l och h Söd Södertälje tälj sluss l och h Mäl Mälarfarleden f l d 11 2012-03-08 Förhållanden som påverkar godstransporter – rätt transportmedel givet gällande förutsättningar? • • • • 12 Pris Tillförlitlighet Frekvens Tillgänglig kapacitet i infrastrukturen 2012-03-08 Hela resan • Optimal resrutt (internationellt/nationellt) – närmaste ä t hamnen h ä är d den bä bästa t h hamnen • Bra returlaster • Se möjligheter i effektiva omlastningar – k t jöf t kustsjöfart • Hamnens logistik med avseende på järnväg/väg • Stötta hamnarna – med farleder • ”Flexibla” fartyg – ”Containerisering” – Trailer 13 2012-03-08 Utmaningar = Möjligheter/Problem • • • • • • • • • • 14 Transportstyrelsens aviserade farledsnorm, baserad på PIANC, leder till ett mycket stort investeringsbehov i svenska hamnar och farleder. Vintertrafik Höga hanteringskostnader för högvärdigt gods Hanteringskostnader vid omlastning Regelverk g för inre vattenvägar g Rapporteringskrav – ”Single Window” Ökad säkerhet – farleder, hamnar, fartyg – ”SafeSeaNet” Gränsvärden för svavel, (inom SECA-området), och vikten av att begränsa kväveoxid och CO2 utsläpp Sänka farten – ”Slow Slow steaming steaming” Fartygets ekonomiska livslängd 25-30 år – unik design – flexibel?? 2012-03-08 Södertälje sluss och Mälarfarleden – investering om 1,5 miljarder skr Hur drar vi nytta av denna omfattande investering? 15 2012-03-08 Södertälje sluss/Mälarfarleden inte bara ett byggprojekt – klart 2017 16 2012-03-08 Möjligt att transportera malm på Mälaren? 2700 ton/tåg 17 2012-03-08 11000 – 12000 ton /pråm 1 tankfartyg nuvarande storleksklass (ca lastvikt 5800 ton) motsvarar…. 193 lastbilar (30 ton) Framtida tankfartyg med utbyggd sluss och farled (ca lastvikt 8800 ton) motsvarar…. motsvarar 293 lastbilar Resultat: + 100 lastbilar (trailer) 18 2012-03-08 Vem/vilka leder utvecklingen? • • • • • • • • 19 För att Sveriges framtida transportbehov ska kunna tillgodoses, krävs en hållbar sjöfart som tekniskt sett ligger i framkant, är effektiv och säker,, samt har en minimal miljöpåverkan. j p Det segment där sjöfarten bör kunna konkurrera är alla de typer av gods där exaktheten och robustheten i leveransen är viktigare än snabbheten – god tidshållning jmf med andra trafikslag trafikslag. standardisering av lastningen och lossning (containrar, trailer) lågbemannat g fartyg yg som mest kommer att p påminna om ett rorocontainerfartyg. Självständig lastning/lossning i hamn L t di Lotsdispenser Avgifter – tydlig koppling mellan pris och nyttjande av trafikslag Andra typer av bränslen typ LNG eller rening och partikelfilter 2012-03-08 Olika aktörer måste samarbeta • Trafikverket och Sjöfartsverket • Hamnar, redare, speditörer • Järnvägsföretag Jä ä fö t och h åk åkerier i • Näringslivet/Industrin Nä i li t/I d t i • Sjöfartsforskningen – internationell sam samvekan ekan 20 2012-03-08 Tack för er uppmärksamhet! 21 2012-03-08