Likabehandlingsplan 14/15
Läsåret 2014/15 Verksamhetens v s ”Stocksätterskolan ska vara trygg för alla våra elever och fri från diskriminering och annan kränkande behandling” HALLSBERGS KOMMUN SYFTE Syfte med planen är att främja elevers lika rättigheter, samt att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsarbetet handlar om elevers lika värde och styrs av två regelverk: diskrimineringslagen och skollagen. Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan. (enligt 3 kap.16 §, Diskrimineringslagen) I skollagen framgår att verksamheten en ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling. (enligt 6 kap.8 §, Skollagen) 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 4 Vision 4 Ansvarsfördelning 5 Upprättande av likabehandlingsplanen 7 Information om planen 9 Plan mot diskriminering 10 Plan mot kränkande behandling 16 Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av kränkande behandling 22 Uppföljning och utvärdering av planen 24 Bilaga: Trygghetsgruppens handlingsplan för utredning av kränkande behandling 25 Plan mot trakasserier och annan kränkande behandling för fritidshem 26 Vision 26 Främjande arbete mot trakasserier och kränkande behandling. 27 Kartläggning och nulägesanalys mot diskriminering och kränkande behandling 29 Analys av kartläggning 30 Tydliga mål och konkreta åtgärder 31 Rutiner för utredning och dokumentation 32 Elevens delaktighet vid upprättande av planen mot trakasserier och kränkande behandling. 33 Information 34 Uppföljning och utvärdering 35 Definition av trakasserier och kränkande behandling 36 3 INLEDNING Planen handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Det kan för skolan betyda större förutsättningar för ökad måluppfyllelse. FN:s barnkonvention, artikel 2: Alla barn är lika mycket värda. Alla barn har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Du får inte behandlas annorlunda på grund av ditt utseende, din hudfärg, ditt kön, ditt språk, din religion och dina åsikter. VISION Stocksätterskolan ska vara trygg för alla våra elever och fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. 4 ANSVARSFÖRDELNING Huvudman/rektor Det är huvudmannens ansvar enligt lag att: se till att all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet och ålder samt annan kränkande behandling. årligen upprätta och utvärdera en likabehandlingsplan i samarbete med personal och barn/elever (om möjligt även vårdnadshavare). se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och annan kränkande behandling. verksamheten får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Huvudman/rektor ska även se till att: alla personalkategorier som arbetar inom skolan blir insatta och arbetar utifrån planen. Personal Det är all personals ansvar att följa skolans likabehandlingsplan. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som vi förmedlar. se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks eller upptäckts. 5 Elever Elever uppmuntras att reagera på diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan. ta del av likabehandlingsplanen och dess innehåll. genom elevråd vara delaktiga i och påverka utformningen av planen. välja representanter till Trivselgruppen i år 1 - 6. 6 UPPRÄTTANDE AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Mål Planen ska vara ett användbart och levande verktyg för att förverkliga skolans vision. Aktiviteter för att nå målen Alla personalkategorier ska ta del av planen och ges möjlighet att komma med synpunkter på förändring. Eleverna ska ges möjlighet till delaktighet genom klassråd och elevråd. För eleverna finns en elevanpassad version av planen tillgänglig. Tidpunkt Utvärdering sker i juni 2015. Nytt upprättande beslutas i september 2015. Ansvar Rektor och trygghetsgruppen ansvarar för upprättande och utvärdering. Barns och elevers inflytande och delaktighet vid upprättandet Mål Att eleverna är delaktiga vid upprättandet, uppföljningen och utvärderingen av planen. Aktiviteter för att nå målen Skolans elever får, en gång varje termin, svara på en enkät som behandlar frågor om trivsel och riskfaktorer i skolan. Mentorerna går igenom planen med eleverna i klasserna, enskilt eller i grupp, skriver ner deras synpunkter och överlämnar till Trygghetsgruppen. 7 Tidpunkt Enkätundersökningarna genomförs i oktober 2014 och i mars 2015. Resultat av enkätundersökningarna redovisas muntligt på APT i november 2014 och i april 2015. Resultat av enkätundersökningarna redovisas skriftligt vid upprättande av likabehandlingsplanen i september 2015. Elevernas synpunkter på planen lämnas till Trygghetsgruppen i augusti 2014. Ansvar Trygghetsgruppen iordningställer enkäten och sammanställer resultatet för hela skolan. Mentorerna genomför enkäten i klasserna och sammanställer resultatet för klassen. Mentorerna överlämnar klassens synpunkter på planen till Trygghetsgruppen. 8 INFORMATION Mål Alla personalkategorier på skolan, alla elever och vårdnadshavare ska få information om lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling, samt om likabehandlingsplanen. Aktiviteter för att nå målen Planen ska presenteras för alla personalkategorier av rektor. Eleverna ska informeras om planen av sin mentor. I samband med detta får eleverna en elevanpassad version av planen. Föräldrar ska få information vid läsårets första föräldramöte. Planen ska finnas tillgänglig på skolans hemsida, i samtliga klassrum och i arbetsenheternas styrpärm. Planen ska kontinuerligt användas som ett redskap i värdegrundsarbetet. Tidpunkt I början av höstterminen, när elev/anställd börjar på skolan och därefter kontinuerligt. Ansvar Rektor och respektive mentorer. 9 PLAN MOT DISKRIMINERING Med diskriminering menas de kategorier av personer som skyddas av diskrimineringslagen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet/uttryck och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. I verksamheten är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Främjande arbete mot diskriminering - riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning. Kön Mål Alla elever ska ha samma möjligheter och rättigheter oavsett kön. Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling pga av kön. Aktiviteter för att nå målen Vi låter elevernas funderingar och frågor kring genus få plats i vardagen. Vi stärker eleverna i att göra självständiga val; i lekar, drama och temaarbeten. Vi arbetar medvetet utifrån genusperspektivet i allt vårt arbete. Tidpunkt Fortlöpande. Ansvar Skolans personal, samt rektor. 10 Religion eller annan trosuppfattning Mål Alla skolans elever ska ha samma möjligheter och rättigheter oavsett religion eller annan trosuppfattning. Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling p. g. a religion eller annan trosuppfattning. Aktiviteter för att nå målen Vi låter elevernas funderingar och frågor kring trosuppfattningar få plats i vardagen. Undervisa om olika religioner och andra trosuppfattningar, och då särskilt beakta likheter. Ta tillvara elevernas egna kunskaper. Ge personalen möjlighet att få ökad kunskap om religioner och andra trosuppfattningar, ex genom föreläsningar, modersmålslärare. Tidpunkt Fortlöpande. Ansvar Skolans personal samt rektor. 11 Etnisk tillhörighet Mål Alla elever ska ha samma möjligheter och rättigheter oavsett etnisk tillhörighet. Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling p.g.a. etnisk eller kulturell tillhörighet. Aktiviteter för att nå målen Vi låter elevernas funderingar och frågor kring etnisk tillhörighet få plats i vardagen. För att öka elevernas tolerans och förståelse för olikheter är vårt förhållningssätt att se mångfald som en tillgång. Genom föreläsning och information av modersmålslärare ge personal och föräldrar möjlighet till ökad kompetens i frågor som rör etnisk tillhörighet. Vid behov är våra hemspråkslärare en länk mellan hem och skola. Information översätts och tolkhjälp erbjuds vid till exempel samtal. Tidpunkt Fortlöpande. Ansvar Skolans personal samt rektor. Funktionsnedsättning; fysisk och psykisk Mål Alla elever ska ha samma möjligheter och rättigheter oavsett funktionsförmåga. Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling p.g.a. funktionshinder. Alla elever ska kunna delta i skolans verksamheter. 12 Aktiviteter för att nå målen Vi låter elevernas funderingar och frågor kring funktionshinder få plats i vardagen. Vid planering av skolans verksamhet ska elever med funktionshinder särskilt beaktas. Personalen ska få adekvat information om funktionshindret och, vid behov, även elever. Vid behov ta hjälp av organisationer och myndigheter med specialkunskaper. Tidpunkt Fortlöpande. Ansvar Skolans personal samt rektor. Sexuell läggning och könsöverskridande identitet/uttryck Mål Alla elever ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett sexuell läggning och könsöverskridande identitet/uttryck. Alla elever ska respektera och vara införstådda med att människor har samma värde oavsett sexuell läggning och könsöverskridande identitet/uttryck. Alla elever ska känna till att det finns olika familjesammansättningar. Aktiviteter för att nå målen Information och diskussion i elevernas vardag till exempel genom kill- och tjejsnack. Vi låter elevernas funderingar och frågor kring sexuell läggning och könsöverskridande identitet/uttryck få plats i vardagen. Diskussion i personalgruppen om skolans gemensamma värdegrund. Sexualundervisning av skolsköterska och lärare. 13 Tidpunkt Fortlöpande. Ansvar Skolans personal samt rektor. Ålder Mål Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling på grund av ålder. Aktiviteter för att nå målen Information och diskussion i elevernas vardag. Tidpunkt Fortlöpande. Ansvar Skolans personal samt rektor. 14 Kartläggning och nulägesanalys Mål Att personalen ska få kunskap om förekomsten av diskriminering så vi kan utforma och vidta åtgärder. Aktiviteter för att nå målen Trygghetsgruppen genomför två gånger/läsår en elevenkät för att ta reda på hur eleverna trivs, om mobbning förekommer och om det finns platser på skolans område som upplevs som farliga. En gång varje läsår får eleverna besvara en kommunövergripande enkät som bl. a. omfattar inflytande och trivsel. Trygghetsgruppens elevärenden under senaste läsåret finns med i kartläggningen och i nulägesanalysen. Information från utvecklingssamtal finns med som en punkt på a-lags-mötena. Utifrån hälsosamtal i åk 2 och 4 tar vi del av skolsköterskans synpunkter angående elevernas allmänna uppfattning av trivseln på skolan. Tidpunkt Enkät genomförs i oktober 2014 och i mars 2015. Kommunenkäten genomförs i april 2015. Samtal fortlöpande under läsåret. Ansvar Trygghetsgruppen, mentorer och rektor. Analys av kartläggningen Kartläggning av enkät visar inga tecken på att diskriminering förekommer. Inte heller i utvecklingssamtalen framkommer några tendenser som är kopplade till diskrimineringsgrunderna. 15 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Skolan ska förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling (14a kap. skollagen). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser. Trakasserier innebär en kränkande handling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Förebyggande arbete mot kränkande behandling – riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning. Mål Alla elever på vår skola ska vara trygga och inte känna sig utsatta för kränkningar eller mobbning. Alla elever på vår skola ska ta ansvar för våra gemensamma trivselregler och vår gemensamma värdegrund. Aktiviteter för att nå målen I vardagliga situationer samtala om vikten av gott kamratskap. Faddersystem, äldre elever är faddrar till yngre. En plan för detta utarbetas av rektor och Trygghetsgruppen. Gemensamma samlingar, teman och aktiviteter i olika konstellationer. Trivselfrågor som en stående punkt på klassråden. Trivselregler finns utarbetade, är väl kända av elever och personal och finns uppsatta väl synliga. Trivselgruppen, bestående av 12 elever och 3 vuxna, ordnar gemensamma trivselaktiviteter 2 ggr/termin. En del av utvecklingssamtalet ägnas åt elevens trivsel i skolan. Samma fråga ställs till alla elever: ”Finns det någon på skolan som behandlar dig illa?” Elevsamtal och föräldrasamtal vid behov. Månadsträffar i Trygghetsgruppen. Dessutom en kortare träff varje fredag. 16 Representanter ur Trygghetsgruppen besöker alla klasser i början av läsåret. Elevvård finns som stående punkt på arbetslagsmötena. Konsultation med elevhälsan vid behov. Diskussioner inom personalgruppen om skolans värdegrund. Alla arbetar utifrån vår gemensamma värdegrund. Information/fortbildning för personal. Tidpunkt Fortlöpande. Ansvar Skolans personal samt rektor. Kartläggning och nulägesanalys Mål Att vi ska få kunskap om förekomsten av kränkande behandling så vi kan utforma och vidta åtgärder. Åtgärder för att nå målen Trygghetsgruppen genomför två gånger/läsår en elevenkät för att ta reda på hur eleverna trivs, om kränkningar förekommer och om det finns platser på skolans område som upplevs som farliga. En gång varje läsår får eleverna besvara en kommunövergripande enkät som bl. a. omfattar inflytande och trivsel. Trygghetsgruppens elevärenden under det senaste läsåret finns med i kartläggning och nulägesanalys. Information från utvecklingssamtal finns med som en punkt på a-lags-mötena. Utifrån hälsosamtal i åk 2 och 4 tar vi del av skolsköterskans synpunkter angående elevernas allmänna uppfattning av trivseln på skolan. 17 Tidpunkt Enkät genomförs oktober 2014 och mars 2015. Kommunenkäten genomförs i april 2015. Samtal fortlöpande under läsåret. Ansvar Trygghetsgruppen, mentorer och rektor. Analys av kartläggning 2013/2014 Under läsåret 2013/2014 har samtliga 200 elever i åk 1-6 vid två tillfällen fått besvara en enkät gällande trivsel, relationer och ev. otrygga platser. Redovisade siffror är från vårterminens enkätresultat. 1. 97 % av eleverna trivs i skolan. 5 elever trivs inte. Förra läsåret trivdes 98 % av eleverna. (194 svar) 2. 98 % trivs med de flesta av sina klasskamrater. 3 elever trivs inte. Även förra läsåret svarade 98 % att de trivdes med de flesta av sina klasskamrater. (192 svar) 3. 97 % trivs också med de vuxna i skolan. 5 elever gör det inte. Förra årets resultat var 98 %. (190 svar) 4. 98 % tror att de vuxna vill göra det bästa för varje elev. 3 elever tror inte detta. Det är samma resultat som förra läsåret. (190 svar) 5. Drygt 87 % tycker att de är med och bestämmer i klassen. Förra läsårets resultat var 82 %. (194 svar) 6. 97 % har för det mesta någon att var med på rasterna. 6 elever känner inte så. Förra läsårets resultat var 98 %. (191 svar) 7. 7 % av eleverna, 7 bland de yngre barnen och 2 bland de äldre, känner sig ibland oroliga och rädda i skolan. Svaren som angavs handlade om att vara rädd för andra barn, samt om skogen. Förra läsåret uppgav 10 % av eleverna att de ibland känner sig oroliga och rädda. (171 svar) 18 8. 10 % svarar att det finns platser där det känns otryggt. Det motsvarar 16 elever, 9 av de yngre och 7 av de äldre eleverna. Framför allt gäller detta skogen. Förra läsårets resultat var 8 %. (191 svar) 9. 31 % tycker att det finns elever som beter sig illa mot andra. Det finns en markant skillnad mellan yngre och äldre elever; 43 % bland de yngre och 17 % bland de äldre tycker så. Förra året var resultatet 34 % respektive 12 %. Det handlar om att slåss, att retas, samt fula ord och tillmälen. Förra läsåret svarade 26 % av samtliga elever att det finns elever som beter sig illa mot andra. (191 svar) 10. 16 % av eleverna tycker att det finns elever som inte får vara med. Även här märks en skillnad emellan yngre och äldre elever. 25 elever av de yngre och 4 elever av de äldre tyckte att det finns elever som inte får vara med. Förra läsåret var resultatet 19 %. (193 svar) 11. 15 % uppger att det finns elever som ofta är ensamma på rasterna; 24 % av de yngre och 6 % av de äldre eleverna. Förra läsårets svar gav 17 %. (194 svar) 12. 19 % tycker att det finns elever som behandlar en illa, 30 % av de yngre och 7 % av de äldre svarar så. Svaren från förra läsåret gav 18 % från samtliga, 24 % från de yngre och 8 % från de äldre. (185 svar) 13. 1,5 %, 3 elever, tycker det finns vuxna på skolan som behandlar en illa. (182 svar) De allra flesta elever uppger att de trivs i skolan med sina kamrater och sina lärare. De känner att lärarna vill deras bästa. De uppger också att de för det mesta har kamrater att vara med på rasterna. En stor del av eleverna tycker att de får vara med och bestämma i klassen. Bland eleverna i klass 1-3 framkommer att många upplever att det finns elever som beter sig illa mot andra. De yngre upplever också att det finns elever som inte får vara med eller är ensamma på rasterna. Bland några av eleverna finns en viss osäkerhet och rädsla, särskilt bland de yngre eleverna. Det som tycks oroa är skogen och att andra elever beter sig illa. Vi ser en tydlig skillnad mellan äldre och yngre elevers svar: Trygghet och positiva kamratrelationer ökar med elevernas stigande ålder. 19 De elevärenden Trygghetsgruppen arbetat med under läsåret 13/14 har i hög grad handlat om verbala kränkningar mellan elever. En del av eleverna har varit inblandade i flera av ärendena. I de flesta utvecklingssamtal bekräftar elever och föräldrar att trivseln är god. Vissa samtal har rört sig om elevkonflikter och andra elevers negativa beteenden. Några av konflikterna har uppstått under fritiden. I skolsköterskans årliga hälsosamtal med eleverna i åk 2 framkom att ingen oroar sig över något eller känner sig rädd för något. I det årliga hälsosamtalet med eleverna åk 4 uppgav 100 % att de trivs i skolan och har kamrater att vara med. Däremot hade 13 % av åk 4-eleverna upplevt att de blivit mobbade eller kränkta. Resultatet av kommunens elevenkät för åk 3-6 visar att 96,3 % av eleverna känner sig trygga/ganska trygga i skolan. 3,7 % känner sig inte trygga. 96,3% trivs bra/ganska bra med sina klasskamrater. 3,7 % trivs inte med sina klasskamrater. Planerat utvecklingsarbete utifrån kartläggning 2013/14: Vi vill arbeta för att få till en attitydförändring kring elevers språk gentemot sin omgivning och ökad konfliktlösningsförmåga. Vi vill arbeta för att alla elever ska känna sig trygga i samvaro med barn, vuxna och i den fysiska miljön. Vi vill fördjupa samarbetet med föräldrar för en ökad förståelse och samsyn om barns livsvillkor i dagens samhälle. 20 Förebyggande arbete mot kränkande behandling - omfattar endast områden som i kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer. Mål Ingen elev ska bli kränkt. Alla vid skolan ska använda sig av ett vårdat språk. Alla elever ska känna att de har kamrater att vara med på rasterna. Alla elever ska känna sig trygga inom skolans lokaler och områden. Åtgärder Samtal och diskussioner med elever och vårdnadshavare om vad kränkningar innebär. Reagera på och markera oacceptabla ord och uttryck. Elevvård finns som stående punkt på arbetslagsmötena. För att kunna ge rätt stöd, ska rastvärdar och mentorer få kännedom om vilka elever som riskerar att hamna utanför kamratgemenskapen. Informationen delges på arbetslagsmötena under punkten elevvård. Organiserade rastaktiviteter finns tillgängliga under förmiddagsrasten. Eleverna är informerade om att man anonymt kan lägga ett meddelande i Trygghetsgruppens två brevlådor. Elever och vårdnadshavare är informerade om att man kan maila till Trygghetsgruppen. Rastvärdar finns i, eller i närheten, av skogen. Rastvärdsschema sitter uppsatt, synligt för alla. Tidpunkt Fortlöpande. Ansvar Skolans personal samt rektor. 21 RUTINER FÖR UTREDNING, ÅTGÄRDER OCH DOKUMENTATION Allmänt Ingen elevs upplevelser får avfärdas. Det är alltid den utsatta eleven/vårdnadshavaren som avgör om en handling är kränkande och vem eleven vill vända sig till för att få stöd. Utredning ska alltid ske skyndsamt och med största möjliga hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Den ska omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Vårdnadshavare till inblandade elever ska informeras skyndsamt. Rutiner ska finnas om hur kommunikationen ska ske mellan rektor, personal, elever och vårdnadshavare. Vid varje enskilt fall ska en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är, och utifrån detta avgöra om skolan behöver upprätta ex. åtgärdsprogram, göra anmälan eller ta hjälp av andra instanser. På vår skola När ett barn upplever sig diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling har vi följande rutiner: Om barn kränker barn. 1. Pedagogen som ser och/eller får kännedom om händelsen ingriper, vidtar åtgärder och talar med de berörda eleverna, ev. tillsammans med mentorn. Pedagogerna ska vara goda lyssnare, förhålla sig neutrala, men vara tydliga med att kränkningar är oacceptabla. 2. Mentorn/mentorerna informeras. 3. Vid behov inleds samarbete med vårdnadshavare av mentorn eller av den pedagog som upptäckt kränkningen. 4. Tjänsteanteckning skrivs av pedagogen som upptäckt kränkningen. 5. En kopia lämnas till Trygghetsgruppen. 6. Uppföljning i form av samtal med de berörda sker efter ca en vecka. 7. Vid upprepade trakasserier tar mentorn kontakt med skolans trygghetsgrupp, som arbetar enligt en handlingsplan. (se bilaga) Anmälan görs på avsedd blankett. 22 Om personal kränker barn: 1. Rektor utreder det inträffade. 2. Barnets vårdnadshavare informeras om det inträffade. Diskriminering och annan kränkande behandling dokumenteras enligt de rutiner vi har i kommunen, se ”Handbok för elevdokumentation i skolan, Hallsbergs kommun 2012”. 23 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV PLANEN Uppföljning och utvärdering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling (likabehandlingsplanen) ska redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen enligt förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, ändring (2006:279) Tidpunkt Maj 2015. Ansvar Trygghetsgruppen och rektor. Rektor: Catharina Lindvall-Scharmer Elevhälsa: Anne Kliko-Björck, Helene Särnbrink, Helena Johansson Trygghetsgruppen: Elin Axeliusson, Maria Fogelqvist Carina Johanzon, Anne Kliko-Björck, Catharina Lindvall-Scharmer John Rittenberg, Frank Strömberg, Anna-Lisa Svensson Trivselgruppen: Två elever ur vardera klasserna 1 - 6. 24 Bilaga 1 TRYGGHETSGRUPPENS HANDLINGSPLAN FÖR UTREDNING AV KRÄNKNING. Två ansvarar för att utredningen görs. (Gruppen samlas en kort stund.) Information och fakta om kränkningen samlas in från olika håll; eleven, lärare, övrig personal. Detaljer är viktiga! Stödjande samtal med den kränkte om hur teamet tänkt sig gå tillväga. Viktigt att samtalet sker diskret. Ingen annan elev ska känna till samtalet. Fråga efter elevens synpunkter! Enskilt samtal med ledaren: (Utan förvarning, de som kränkt ska ej få tillfälle att bygga upp en strategi.) En vuxen ansvarar för samtalet, den andre antecknar. ”Vi vet........” Markera bestämt och allvarligt vad skolan anser om kränkningar. Tala om vad skolan tänker göra. Fråga utövaren vad han/hon ska göra. Vänta tyst på svaret. Anteckna svaret. ”Bra. Klarar du det här?” ”Vi ses om ca en vecka. Vi kollar dig under tiden så du håller vad du lovat.” ”Berätta hemma om det här samtalet.” Enskilda samtal med medlöparna en och en. Direkt efter samtalet med ledaren! Dessa samtal är exakt lika som samtalet med ledaren. Kontakta hemmen samma dag eller dagen efter. Vädja om stöd. Viktigt att vara positiv och konstruktiv. Uppföljande samtal (efter ca en vecka) med den som kränkt: ”Hur har det gått? Bra? Har du flera förslag?” Uppföljande samtal med medlöparna, en och en. Samma typ av samtal. Kontinuerliga uppföljningar. (Offer, ledare och medlöpare, en och en.) Förslag på vad man kan göra för att den kränkte ska komma in i gemenskapen. Stöd för de inblandade. Ev. samtal mellan utövare och offer när kränkningar upphört helt. ”Vi kunde lösa detta.” Ev. samtal om orsaken till kränkningen. 25 Stocksätterskolans fritidshem Läsåret 2014-2015 PLAN MOT TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet ska förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling (14 kap. skollagen). Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbing, men även enstaka händelser. Trakasserier innebär en kränkande handling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. VISION På vårt fritidshem ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Alla former av kränkningar är förbjudna, såväl verbala, fysiska eller mer osynliga kränkningar som exempelvis utfrysning. 26 FRÄMJANDE ARBETE MOT TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Mål Alla elever på vårt fritidshem ska vara trygga och inte känna sig utsatta för kränkningar eller mobbning. Främjande aktiviteter för att nå målen Vuxna i verksamheten ska vara goda förebilder och visa respekt för andra människor och deras åsikter. Pedagogerna är aktiva när det gäller diskussioner om god kamratskap. Gemensamma utedagar. Eleverna tillåts att gå till andra avdelningar för lek och knyta kamratkontakter. Elevsamtal och föräldrasamtal vid behov. Förebyggande aktiviteter för att nå målen Pedagogerna är i elevernas närhet för att snabbt kunna ingripa vid kränkande behandlingar. Vårt dagliga arbete omfattas av diskussioner i barngrupperna kring god kamratskap. Genom att varje dag se alla elever stärker pedagogerna elevernas självbild. Kartläggning av närmiljön ute och inne görs under vårterminen 2014 med hjälp av en elevenkät. De yngre eleverna svarar muntligt och de äldre skriftligt. Enkätsvaren gås igenom med eleverna på fritidsråd. Trygghetsgruppen på skolan har en postlåda där eleverna kan anonymt anmäla trakasserier och kränkningar. 27 Tidpunkt Fortlöpande Ansvar Fritidshemmens personal samt rektor 28 KARTLÄGGNING OCH NULÄGES ANALYS MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Mål för kartläggningen Att upptäcka och förebygga kränkande behandling. Att alla elever ska känna sig trygga och rättvist behandlade. Åtgärder för att nå målen Enskilda intervjuer med eleverna angående otrygga platser i inne- och ute miljö och om någon elev (eller vuxen) sagt eller gjort något dumt/elakt så att eleven kände sig ledsen. Bland de äldre eleverna sker enskilda samtal som uppföljning på enkäten om otrygga platser. Socialt schema genomförs för att se hur de sociala strukturerna ser ut i barngrupperna. Pedagogerna är nära barnens aktiviteter och gör observationer i barngrupperna. Tidpunkt Under vår- och höst termin intervjuas eleverna om riskplatser och om trivsel. Socialt schema görs i samband med intervjuerna. Ansvar Anna Samuelsson, Frank Strömberg och Annalena Melin 29 ANALYS AV KARTLÄGGNING 89 elever har intervjuats. De första två frågorna behandlar elevernas känsla för fritids, både ute och inne. Samtliga av eleverna har svarat att de känner sig trygga och att det är bra inne på fritids och ute på fritids. Utifrån elevernas kommentarer konstaterar vi att kamratskap är viktigt och att övervägande elever känner att de har kamrater på fritids som de leker med både inne och ute. På frågan om otrygga platser och vad som gör dig rädd på fritids har 86 av eleverna svarat att de inte upplever att det finns otrygga platser som väcker rädsla. Tre elever har nämnt att det är obehagligt: När det är mörkt inne och när man slåss med kuddar. När det kommer till otrygga platser ute på fritidsgården svarar 85 elever att de känner sig trygga på fritidsgården, fyra elever känner sig osäkra. 15 elever har kommenterat att de är rädda för otäcka människor i skogen, en elev är rädd för äldre elever och 9 elever blir osäkra om de inte har en kompis. Fråga fem i intervjun behandlar barnens upplevelser av vad pedagogerna kan göra för att eleverna inte ska känna sig otrygga och rädda. 82 har svarat nej Det tolkar vi som om att eleverna inte upplever någon större otrygghet. 8 av 82 har förslag på vad personalen kan göra. Att vuxna ska vara ute där barnen är. Den sista frågan i intervjun handlade om ifall eleverna har upplevt att något barn eller vuxen har utfört någon kränkande handling. Där svarar 66 intervjuade elever att de inte har upplevt någon kränkande handling av barn eller vuxen. 23 elever nämner att de ibland har upplevt att en elev varit dum/elak. 5 elever har kommenterat vuxna, tre elever tycker att Anna är högljudd. Annalena och Carina har nämnts av ett och samma barn att de skrikigt, men då fanns det orsak. 30 TYDLIGA MÅL OCH KONKRETA ÅTGÄRDER Mål Vårt mål är att alla elever skall känna sig trygga på skolgården Åtgärder för att nå målen Personal är ute med eleverna på skolgården. Personal är tillgänglig vid de platser eleverna har nämnt som otrygga områden. Personal hjälper eleverna med att hitta kamrater att leka med. Ingen skall vara ensam. Tidpunkt Under fritidshemsvistelsen. Ansvar Pedagogerna på respektive avdelning. 31 RUTINER FÖR UTREDNING OCH DOKUMENTATION På vårt fritidshem När en elev upplever sig trakasserad eller utsatt för kränkande behandling har vi följande rutiner: Om elev kränker elev 1. Pedagoger som ser och/eller hör händelsen utreder den samma dag och vidtar åtgärder samt följer upp händelsen. 2. Vid behov kontaktar personalen vårdnadshavare. 3. Vid upprepade trakasserier kontaktar pedagogen skolans trygghetsgrupp, som arbetar enligt handlingsplan. 4. Tjänsteanteckningar skrivs av den pedagog som upptäckt kränkningen. En kopia lämnas till Trygghetsgruppen. Möjlighet finns för elev att anonymt ta kontakt med trygghetsgruppen genom att skriva brev som läggs i gruppens brevlåda. Om personal kränker elev: 1. Rektor utreder det inträffade. 2. Elevens vårdnadshavare informeras om det inträffade. Trakasserier och annan kränkande behandling dokumenteras enligt de rutiner vi har i kommunen, se ”Handbok för elevdokumentation i skolan, Hallsbergs kommun 2012”. 32 ELEVENS DELAKTIGHET VID UPPRÄTTANDE AV PLANEN MOT TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Mål Eleverna är delaktiga i arbete med planen mot trakasserier och kränkande behandling. Åtgärder för att nå målen Arbetet startar i individuella samtal och enkäter kring frågor om trivsel och riskplatser som sedan utvärderas enskilt. Tillbakakoppling för enkätsvaren vid fritidsråd/samling. Tidpunkt Enkätundersökning genomförs under vår- och höstterminen. Ansvar Anna Samuelsson, Frank Strömberg, Annalena Melin 33 INFORMATION Mål Årlig plan mot kränkande behandling är väl känd bland personal, elever och vårdnadshavare. Arbetsgången vid arbetet kring kränkande behandling skall vara känd av all personal, elever och vårdnadshavare. Åtgärder för att nå målen Planen ska vara tillgänglig på hemsidan och på respektive avdelning. Planen presenteras för föräldrar på föräldramöten höst och vår samt muntligt i tamburen. Planen diskuteras med eleverna under samlingar. Personalen har planen som en stående punkt på de återkommande pedagogiska konferenserna. Tidpunkt Vid nyinskolning av elever samt nyanställning av personal. På föräldramöten höst och vår samt muntligt i tamburen. Ansvar Rektor Catharina Lindvall-Scharmer ansvarar för information till personal. Vid inskolning av nya barn informerar pedagogen på respektive avdelning. Ansvarig för skolans hemsida ansvarar för att likabehandlingsplanen läggs ut på hemsidan. 34 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Mål Att dokumentet ska vara aktuellt och att vi arbetar utifrån planen. Åtgärder för att nå målen Under höstterminen sker uppföljning på enkätfrågorna på respektive avdelning. På personalens pedagogiska konferenser är planen en stående punkt på dagordningen. Tidpunkt Uppföljning på höstterminen. Utvärdering på vårterminen. Ansvar Anna Samuelsson, Frank Strömberg, Annalena Melin Revidering Tidpunkt Under vårterminen innan föräldramötet. Ansvar Pedagogerna på respektive avdelning och rektor Catharina LindvallScharmer 35 DEFINITION AV TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Kränkande behandling Kränkande behandlingar är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och Internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal ryktesspridning, förlöjligande eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Trakasserier Trakasserier är kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning. Med pedagoger menar vi de vuxna som arbetar på fritidshemmen under läsåret: Anna Samuelsson, Monika Österberg, Helene Jevemo, Annalena Melin, Ginger Johansson - Sohl, Carina Johanzon, Frank Strömberg, Felix Garcia, Samatar Isman, Mats Carlsson och Josefin Flink. 36
© Copyright 2024