Stockholms vackra skärgård bjuder stundtals på ett verkligt fint fiske efter både abborre, gädda, gös och havsöring. Fiske för Alla visar när, var och hur du hittar dem. Text och foto: Carl Johan Gurl, Peter Landergren, Nlels Vestergaard 16 n kväll i juli åker vi ut för att möta en av skärgårdens fyra jokrar gösen. Vi ankrar vid en friliggande grynna och börjar fiska av djupbranterna i hopp om göshugg. Ganska snart smäller det i vobblern, men det är inte det karaktäristiska gösbeteendet som känns. Efter en kort men intensiv kamp bordar vi en fin skärgårdsgädda på sju kilo. Vi hinner inte göra mer än ytterligare några kast förrän nästa fisk ger sig till känna. En grann abborre på närmare kilot hugger på en mörrumsspinnare. Men var är gösen? Den brukar ju hugga bra här. Under det att vi förflyttar oss till en annan friliggande grynna börjar det mörkna alltmer och nu är gösen på plats. Snart står vi båda med bockade spön och knarrande rullar och kan snabbt landa var sin gös i trekilos klassen. Ett sådant här fiskepass hör inte till ovanligheterna i Stockholms skärgård, snarare tvärtom. Det är svårt att ge några hundraprocentigt säkra tips när det gäller fiskeplatser och fisketeknik. Men vi ska försöka ge dig en del råd som kan resultera i några extra hugg när du är ute efter de fyra jokrarna. Den viktigaste förutsättningen finns: bra vatten och många fina tillfällen att fånga din drömfisk. På köpet får du härliga naturupplevelser i Stockholms vackra skärgård. För att lokalisera bra fiskeplatser ska du studera sjökortet. Detta kombinerat med erfarenhet bidrar till att du lyckas bra med fisket. • E 17 -~---- - - GÖSEN ---~- ---- ga. Gösen kan förfölja sitt byte långa sträckor innan den bestämmer sig för att hugga. Detta upplevs som en serie stötar i betet under inspinningen och det är av största vikt att inte göra mothugg förrän du känner gösens tyngd. För tidigt mothugg verkar skrämma iväg fisken och vi har märkt att den sällan, i motsats till gäddan, gör ett nytt angrepp. Du måste låta gösen nästan svälja betet. SYDLIG VIND Gösen fiskar du bäst med långsam inspinning av betet. Dragrodd går också bra. dagar Högtrycksbetonade med lite vind och hög temperatur ger bra förutsättningar för ett gott skymnings och gryningsfiske. Vi har dock fångat mycket gös under eftermiddagar då det efter en solig förmiddag blivit molnigt och ljusförhållandena blivit mörkare. Vindriktningen kan vara av stor betydelse. Sydliga vindar har ofta en positiv inverkan på fisket. Vattentemperaturen är också viktig. Gösen blir mer aktiv och huggvillig vid varmare vatten och förefaller söka föda över större ytor. Bra beten för gös är till exempel ABV HiLo, Nilsmaster, Rapala, Cotton Cordels Redfin Deep. Vobblerstorlek liksom färg är viktig. Vi har i vårt gösfiske haft störst framgång med vobbler i mellanstorIeken men även med en del av magnummodell. Bra färger är lysvobbler och f1uoroscerande i grönt, gult, rött och orange. Gärna i grälla kombinationer. Gösfiske kräver tid och stort tålamod. Fisktomma dagar kan så småningom följas av härliga upplevelser med tung gös i andra änden av linan .• - -Abborren är en av skärgårdens vanligaste fiskar. Den är lätt att fånga speciellt under sommarhalvåret. Den är en långsamt växande fisk som kan bli hela 25-30 år. Då kan den väga upp till fyra kilo. Vi kan dela in abborren i grundvattenabborrar och djupvattenabborrar. Grundvattenabborrarna uppehåller sig under sommar och höst på ringa vattendjup, gärna vid växtlighet, som beväxta gryn- . nor och undervattensåsar. Djupvattenabborrarna däremot finner vi ofta under sommaren ute på frivattnet på jakt efter lämpligt byte. Den mest tillgängliga är grundvattenabborren som under sommaren bjuder på ett spännande fiske. Kasta vid grynnor, i djupkanterna liksom vid undervattensåsar, vid sund och i anslutning till djupbranter längs öar. Fiska av området noggrant då abborrens vistelsedjup varierar under dagen, beroende på dess matlust. Abborren är inaktiv under natten, men jagar både morgon och kväll bara det är tillräckligt ljust. På dagen sommartid är abborren mycket aktiv. Stilla sommarkvällar kan det löna sig att observera små- fiskens beteende. Ibland händer det att den stora frivattenlevande abborren går in nära land på jakt. Den avslöjar sig genom att skapa panik och förvirring bland småfiskstimmen. Avfiskningen runt dessa resulterar då ofta i fin grov abborre. Lämpliga don är en lätt haspelutrustning med cirka 0,25 millimeter grov lina. Bra beten är vobbler i små storlekar och naturligtvis spinnare i alla möjliga varianter, liksom de allt populärare jiggarna. Färger som går bra är naturfärger men också gula, röda, orange med flera. • ---- --I Stockholms skärgård kan du under rätta värderleksförhållanden, speciellt i juli och augusti, fiska mycket framgångsrikt efter gös. Som vid allt annat fiske är det viktigt med bra lokalkännedom. Naturligtvis varierar gösens uppehållsplatser med årstiderna. Under sommaren finner du den lättats vid friliggande grynnor, djupbranter, undervattensåsar och över huvud taget på djupa lokaler med varierad stenstruktur och viss växtlighet där gösen kan finna skydd och bra jaktmarker. Bra platser brukar vara sydvända lägen. Under riktigt varma sommarkvällar finner du den tidvis jagande mitt ute på fjärdarna, speciellt i skymning och gryning och ibland även mitt i natten. Precis som för annan rovfisk spelar naturligtvis också tillgången på bytesfisk och var den uppehåller sig stor roll. Gösen står ibland gömd på friliggande grynnor i bakhåll för sitt byte. Den bevakar också revir. Gösen jagar helst i skymningen eller gryningen. Det är då som den är lättast att fån- 18 GÄDDAN - -Om gäddan har det skrivits mängder av tips och råd, både i artiklar och böcker. Att fiska och fånga mindre gäddor, det· vill säga under fem kilo, är något många sportfiskare får uppleva. Däremot är det betydligt svårare att regelbundet komma i kontakt med den stora gäddan över sju kilo. Det kräver stor erfarenhet. och skicklighet. Ofta grundad un.der många års intensivt fiskande. Vi delar in vårt fiske i tre perioder; vår, sommar och höst. VARGÄDDAN Vårgäddan hittar vi före och efter leken på våren i närheten av lekvikarna. Den står då på ungefär tre till fem meters djup. Eftersom vattentemperaturen oftast är låg, skall man ha som regel att fiska betet relativt långsamt. Fångsterna kan bli mycket stora, men om fisken är romstinn gäller det att inte ta för mycket fisk. Släpp tillbaka den du inte behöver. Bra beten denna tid kan vara stora vobbler i naturliga färger och .skeddrag. SOMMARGÄDDAN När vattnet blir uppvärmt söker sig gäddan ut mot de friliggande grynnorna. Gäddans aktivitet ökar också med vat- tentemperaturen. I Juni månad, speciellt innan midsommar, kan du ha ett fint fiske. Då har gäddan ännu inte flyttat ut till djupare lokaler, vilket den gör efter den här tiden. Du fiskar fortfara·nde med framgång på inte alltför djupt vatten, det vill säga på tre till sex meter. Undervattensgrund och åsar, liksom sund i anslutning till grundare områden är då bra fiskeplatser. Här finns också gäddans bytesfisk. Vid valet av bete kan du använda samma typ som under våren, men nu skall betet fiskas snabbare. Naturfärger går bra men även fantasifärger är effektiva. Då vattentemperaturen i juli och augusti stiger ytterligare är det värt att förlägga fisket till de mer friliggande grynnorna med stora vattendjup runt omkring, till exempel mitt ute på fjärdar. Nu fungerar de verkligt färgsprakande dragen allra bäst, samt de vibrationsskapande spinnarna. HÖSTGÄDDAN När vattentemperaturen under hösten sjunker har gäddorna åter vandrat in till grundare områden. De fiskas nu bäst med relativt långsam inspinning, med vobbler av mellan- till magnumstorlek och åter gärna i naturfärger. • HAVSÖRINGEN --Havsöringsfisket har under åttiotalet blivit allt bättre mycket tack vare de utsättningar som skett, och genom restaureringar av havsöringsåar. I Stockholms skärgård är medelvikten på fisken fyra till fem kilo, vilket gör fisket extra spännande. Fisket börjar i regel i början av oktober, när vattnet har kylts ner till tio-tolv grader. Då kommer öringen in på grundvattnet och uppehåller sig här under vintern och går inte ut igen förrän på senvåren. De finaste fångsterna görs ofta i samband med isläggning och islossning. Havsöringens huvudföda utgörs av strömming. Det har därför visat sig att relativt stora skeddrag eller vobbler uppskattas av öringen. Vi har haft framgång med skeddragen. Tröndersila, Snake, och Salamander i färgerna silver/blått, koppar/rött och silver/grönt. Bland vobbler föredar vi Bomber, Rapala och Cotton Cordels Red Fin Deep. Öringen blir vanligare ju längre ut i skärgården vi kommer. Därför är det en fördel att ha tillgång till båt. Bra ställen är i allmänhet strömmande sund, grynnor och tångbeväxta flader med närhet till större djup. Eftersom havsöringen jagar strömming skall man ge akt på grynnor och över huvud taget ställen i närheten av strömmingens uppehållsplatser. EN TILL På läsidan om grynnor kan strömmingarna ställa sig i så kallade stackar. Då kan det löna sig att fiska runt dessa strömmingsstim med skeddrag och vobbler som skiljer sig något från den naturliga förebildenö. Får du en fisk på ett ställe lönar det sig ofta att fiska vidare. Inte sällan tar man en till. Fisket efter havöring kräver hårt arbete och det är viktigt att man inte ger upp utan hela tiden varierar sitt fiske. Det gäller att prova många olika beten samt att variera inspinning och hastighet. Ett belysande exempel från våren 1988 kan vi berätta om: vi hade fiskat efter havsöring under två majdagar utan att varken känna eller se någon fisk. Vi hade tröttnat och övergått till att fiska gädda. Efter att ha fiskat aven grynna startåde vi motorn och drog på. En av oss hade vobblern kvar i vattnet och vevade febrilt för att få upp betet ur böljorna. Vobblern stoppades då den forsade fram i ytan av en urstark öring på 5,2 kilo. Det visar att du skall prova alla tänkbara metoder. Havsöringen är dock värd all möda då belöningen är silverblank och skön. • 19
© Copyright 2025