MIN HOBBY '*/36. Carinas favorit är det pråliga finrummet med gammalSPTBUBQFUFS kristallkrona och en liten miniservis QÌCPSEFU Jobbar på skola Vilken 14-rummare! /BNOCarina Nilsson. ¯MEFS49 år. #PSI villa i Malmö. (ÚSSkolassistent. 'BNJMK Maken Lars och barnen Sandra, 25, och Philip, 21 år. Carina bygger ett jättedockskåp $BSJOB/JMTTPOTOJDLSBSNÚCMFSTZS EPDLLMÊEFSESBSFMMFEOJOHBSPDI MJNNBSHPMWMJTUFS0DImOUTLBEFUWBSB %FUCPSKVFOIÚHSFTUÌOETGBNJMK JIFOOFTGBOUBTUJTLBEPDLTLÌQ Nästan allt är hemmabyggt, hon har även dragit in el. – Jag har byggt i skala 1:12. Vanliga dockskåp brukar vara i skala 1:16, men det är för plottrigt att hålla på med, säger Carina och tar försiktigt fram ett vackert miniatyrbokskåp med utdragbara lådor och en dörr som man kan stänga. AV BIRGIT TA FORSELL | FOTO STEFAN LINDBLOM – Det är gjort i alrotsfanér. Det har jag fått av en lärare på jobbet jorton rum på fjorton år. hallen hemma i Malmövillan. Fem vars far var möbelsnickare. Teak, Carina Nilsson i Malmö byg- våningar högt med 14 färdiga rum ger sakta men säkert på sitt och tre som väntar på att inredas. alrot, ek, ask, lönn är allt man kan tänkas behöva när man snickgigantiska dockskåp. Allt i viktoriansk stil – ”praktiskt rar ihop ett högreståndshem från – Jag glömmer tid och rum när eftersom det nästan inte går att 1800-talet, berättar Carina. jag sätter mig och jobbar med dock- överarbeta”. Dockskåpsstommen – Jag limmar fast faneret på tunn är en billig bokhylla som Carina skåpet, säger hon och ler. plywood och lägger i Just nu ligger hon i startgro- har delat upp i flera ”Vanliga press, sedan är det parna med ett nytt rum. Det är för avdelningar. henne den bästa tiden. Då skissar – Min dockskåps- dockskåp brukar perfekt att använda som möbelvirke. familj är en högreoch tänker hon – och Hur hinner du? som WBSBJTLBMB funderar på golv- ståndsfamilj – Det här är min består av mamma, material, möbler men det är för avkoppling. Jag njuoch småpryttlar. pappa, fyra barn och plottrigt att hålla ter av att skapa med Den här gången tjänstefolk. händerna, säger ska dockskåpsfapå med” Carina som alltid miljen få en kom- Egen liten värld sytt kläder och gillat träslöjd. binerad matkälla- Varje rum är som en egen liten värld Det tar cirka ett år att få ett rum re och snickarbod med utsökta små detaljer. Köket helt färdigt med dockor, inredmed plats för träd- har järnspis, skänk, grönvita skåp gårdsprylar. och matchande gardiner. I fi nrum- ning och snickerier. Varje detalj är Det 1,80 x 80 met, som går i vitt och gammalrosa, uttänkt. I pojkens sovrum hänger en segeltavla och leksakslådan är full centimeter tronar ett vitt matsalsmöblemang med tidstypiska leksaker. I köket breda dock- under en kristallkrona. står en gammal spis vid väggen och Carina snickrar möbler, syr och skåpet står i stickar dockkläder, broderar mat- en kommod med tallrikar. Badrum"-305 Ett miniatyrtor och limmar tak- och golvlister. met har bidé, badkar och tvättfat. F bokskåp i alrotsfanér. 24 t-"/% Ju mer man tittar, desto mer fascinerad blir man. Små stearinljus hänger på tork, blommor i vaser, mangeln full med lakan och en hattask ovanpå klädskåpet. – Det var kul att stöpa de små ljusen. Doppa i stearinmassan och få till rätt storlek. Marmeladburk blev kakelugn Carina hittar på okonventionella lösningar. En liten dammvippa är gjord av familjefågeln Frasses tappade fjädrar, små bakformar av lera har målats med kopparfärg, kakelugnen är en marmeladburk som klätts med självhäftande papper. – Jag använder spetsbårder för att få till ornament på möbler och som utsmyckning på tavelramar. Carina sitter oftast och jobbar i sitt välutrustade hobbyrum som har tre symaskiner, arbetsbänkar, lådor med tyger och pytsar med knappar och resårband och andra ”bra-att-ha-grejer”. Hammare, småfi lar och en lövsåg ligger på bänken bredvid multidremeln som kan borra slipa och fräsa. – Jag har aldrig tråkigt. Om någon skulle fråga mig om jag ville gå i pension i dag så är svaret: ja tack. Då skulle jag kunna sitta med dockskåpet på heltid, säger Carina med ett stort leende. N VECKANS KRÖNIKÖR Livet är det allra största miraklet ("3%&30#&/Fullt med kläder i klädskåpet. En liten hattask tronar ovan på. NNu är det i och för sig mitt yrke att vara kristen. Men kan jag som präst i Svenska kyrkan – vars uppdrag bland andra är att försöka omvända människor – verkligen vara helt ärlig? Sören Kierkegaard menade att vi präster borde vara garanterade en livslång lön om vi av någon anledning skulle tappa vår tro och att det var den enda möjligheten för oss att behålla vår trovärdighet. Det ligger en hel del sanning i det påståendet. Kirkegaard berättar också om den svenske prästen som predikade så bra att gudstjänstbesökarna började gråta. Men efter gudstjänsten skyndade sig prästen ut i vapenhuset för att lugna besökarna med orden: – Ni ska inte ta det så allvarligt, vi är inte alls säkra på att det vi predikar är sant! &'5&340..*/" föräldrar var .*%%"(4%"(4Kött, potatis och grönsaker gjorda i cernitlera står framdukat till middagen. 5755456("/Här finns en mangel och små hemstöpta ljus som hänger på tork. '6--5)64– Här bor en välbärgad viktoriansk familj med mamma, pappa, fyra barn och tjänstefolk, säger Carina. '*/63-*(5Kakelugnen är tillverkad av en hög marmeladburk som Carina klätt med självhäftande papper. 13 steg till ett färdigt rum Bestämma vilket slags rum det ska vara. Skissa i huvudet. Bestämma material till möbler, golv och tak. Rita mallar till möblerna. Tapetsera, lägga in golv och måla tak. Dra in strömmen. Sätta dit golvoch taklister. Tillverka ett fönster. Sätta in vykort som blir utsikten från fönstret. Snickra små möbler och möblera. Göra dockor och sy och sticka kläder. Tillverka småsaker som mat och vedklabbar. Brodera mattor och sy gardiner. pingstvänner växte jag upp i en familj och i en miljö med intensiv tro på en levande och ständigt närvarande Gud. En kraft som kunde gripa in och göra skillnad i människors liv när som helst. Med hjälp av söndagsskolans fl anellografbilder fick jag lära mig Bibelns alla berättelser och varje kväll innan jag somnade bad jag och mamma aftonbön. En kväll när jag var ungefär fyra år hade jag svår tandvärk. Jag visste att Gud helade människor och gjorde under, så den kvällen förklarade jag för mamma: – Ikväll har jag väldigt ont i tanden, så nu ska vi inte bara be Gud som haver barnen kär. Ikväll måste vi be på riktigt. Mamma och jag bad, vi bad innerligt och ödmjukt att min tandvärk skulle flyga sin kos. Och det gjorde den faktiskt! Suggestion eller inte, men trons krafter är stora. Även för en fyraåring. (6%4 /37"30 och frånvaro fortsätter att överraska, gäcka, locka och skrämma mig. Den Gud jag ofta möttes av som barn var – om jag förenklar det – en tämligen sträng, hotfull och ’’ /JTLBJOUFUBEFUTÌ BMMWBSMJHUWJÊSJOUF alls säkra på att det vi predikar är sant! nyckfull Gud. För att synda räckte det i princip med att tjuvröka en cigarett på skolgården och därmed riskerade jag att hamna i helvetet. +"(530%%&-/(&att den här hotfulla och straffande gudsbilden var ett resultat av min frireligiösa uppväxt. Men jag vet nu att personer som inte anser sig vara troende, som inte ens har haft en religiös uppfostran, framkallar liknande bilder av Gud för sitt inre. Är den dömande och straffande kraft, som vi kanske inte tror på, ändå ständigt närvarande i våra liv som ett gnagande dåligt samvete? Trots att vi inte kan tro? På många sätt vore livet faktiskt lite enklare om Gud inte fanns. En kvinna som jag träffade på en föreläsning berättade att hon som liten bad till Gud: – Förlåt mig, men jag tror inte att du fi nns. /3+"(7"3:/(3&ville jag så gärna få ett tecken eller bevis på att Gud verkligen fanns. Det vill jag inte längre – nu för tiden är livet i sig ett alldeles tillräckligt stort mirakel. Det allra största. Eller som jag hörde någon säga: – Det största undret är inte att gå på vatten! Det största undret är att vandra med båda fötterna på jorden. OLLE CARLSSON Kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. Skriver böcker om tro och andlighet i det moderna samhället. 7bbj^Whi_dj_Z -"/%t 25
© Copyright 2024