Richard Stenmark
Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling Richard Stenmark Leg. psykolog/Leg. psykoterapeut (KBT) Specialist inom omr. klinisk psykologi Handledare (KBT) R Stenmark 2014 Vad skulle man kunna prata om? De vanligaste felen vi och andra gör och som för våra klienter omöjliggör lyckande och att kunna ta sig igenom en behandling… Diagnoser och diagnoskriterier Organisationer och verksamheters tendens att vilja passa in komplex problematik i en mall Att planera och ge insatser efter vad som ”berättas i olika led” – våra begränsade kalendrars- och organisationers effekt på våra analyser Psykologisk och psykosocial behandling av olika tillstånd som debuterar under barndomsåren R Stenmark 2014 Vad ska vi prata om? Varför kognition och neuropsykologi är relevant för dagens tema. R Stenmark 2014 Vad vill vi vara delaktiga i tillsammans med de som får sin behandling hos oss?! Insatser som: Syftar till att minska symtom? Ökad livskvalitet? Bidra till att behålla eller öka funktion i boende, arbete, relationer samt ge ökad delaktighet i samhället? Nödvändiga aspekter för behandling?!? R Stenmark 2014 Delaktighet och bestämmande Koll på att behandlaren har koll på att klienten förstår…. Behandling där klienten är, inte där terapeuten eller verksamheten är lokaliserad Miljöer som möjliggör utveckling eller iaf inte förhindrar behandling Kognitiv funktion – kartlägga som en självklar insats Arbete/praktik på riktigt… R Stenmark 2014 När vi pratar insatser och behandling, vad menar vi… Kunskap hos personen, anhöriga, professionella? Färdigheter hos personen, anhöriga, professionella? Bemötande av personen, anhöriga, professionella? Bedömning och risker hos personen, anhöriga, professionella? Samsjuklighet hos personen, anhöriga, professionella? Värderad riktning hos personen, anhöriga, professionella? R Stenmark 2014 I vid bemärkelse innebär begreppet kognitiv funktion här de kognitiva och metakognitiva processer som gör att vi kan uppmärksamma, uppleva och samspela med vår omgivning genom att utforma och initiera olika handlingar och aktiviteter. Ett samspel som kräver förmåga att uppmärksamma, planera, lösa problem, minnas och kommunicera. R Stenmark 2014 Kognitiv funktion – en de/inition Kognitiv funktion – en de/inition R Stenmark 2014 Dessa funk3oner utgör basen för a8 förstå och kunna interagera i vår sociala värld. Kogni3v funk3on är således en aspekt som påverkar hur vi fungerar inom områden såsom yrkesmässig funk3on/arbete, sociala rela3oner och självständighet. Sju olika kogni3va funk3oner som påverkar vår funk3on: • Processhas3ghet • Arbetsminne • Verbal inlärning • Visuell inlärning • Förmåga 3ll a8 föra resonemang i flera led • Problemlösning • Social kogni3on R Stenmark 2014 Kognitiva funktioner En faktor som påverkar insikt är neuropsykologisk funktion R Stenmark 2014 • En svag association mellan allmän intellektuell funktion och insikt • Mental flexibilitet är en viktig faktor. God insikt är åtminstone till en del beroende av intakt frontal-exekutiv funktion. Ett mer tillståndspeci/ikt fokus – sårbarhet och utsatthet • 43 ungdomar som dömts för sexualbro8 hade 27 au3smspektrumdiagnos. Hos dessa rapporterades högre grad av övergrepp och försummelse. Gruppen rapporterade fler depressiva symtom. De som rapporterade högre grad av utsa8het är mer troliga a8 uppvisa depressiva symtom (Walters et al 2014). • Mental ohälsa • Våld-‐ eller sexuellt krängande beteenden hos personen med au3smspektrum störning och som genomgå8 en rä8spsykiatrisk undersökning, Søndenaa et al 2013. Mer mental ohälsa och mindre intellektuella problem hos de som utövat våld än de sexuella förövarna. R Stenmark 2014 Generellt små grupper, skillnader inom och mellan grupper och olika diagnoser samt svårigheter och belastning – vara försik3ga med a8 dra slutsatser och tro… • Depression Ett mer tillståndspeci/ikt fokus -‐ sårbarhet • Unga misstänkta för sexualbro8 – högre grad av symtom på au3smspektrum än vid jämförelse av en kontrollgrupp som ej begå8 bro8. Fler symtom hos de som begå8 övergreppen själva och på barn, Hart-‐Kerkhoffs et al, 2009 • Vik3gt a8 komma ihåg vad de8a betyder -‐ de flesta uppvisar inte dessa problembeteenden! Men a8 det är vik3gt med kartläggning och diagnos3k när man jobbar med den grupp som begår sexuella övergrepp. R Stenmark 2014 • Au3smspektrum symtom hos unga förövare Ett mer tillståndspeci/ikt fokus – sårbarhet och utsatthet • I en li8eraturöversikt omfa8ande 17 ar3klar från 2006. • Syce: Se på skillnader i olika karaktäris3ka/faktorer så som personlighet, beteendeproblem, historien av sexuella övergrepp, andra kränkande och överträdande beteenden och funk3on. • Slutsats: Resultaten var inkonsekventa när det gällde flera områden ex demografiska faktorer, familjefunk3on, bakgrund, an3sociala tendenser, intellektuell och neurologisk funk3on. Så även om man skiljer sig från en gruppen som ej begå8 övergrepp på e8 flertal områden så måste man vara försik3gt i tolkningarna då grupperna är små och de metodologiska skillnaderna är stora. Påvisar även en heterogenitet i gruppen. De8a gör a8 olika gruppen måste följas specifikt. Van Wijk et al 2006 R Stenmark 2014 • En li8eraturöversikt i skillnader mellan unga förövare 1995-‐2005 Ett mer tillståndspeci/ikt fokus – sårbarhet och utsatthet • I en metaanalys från 2013 av Joyal som omfa8ade 23 studier, fann man a8 det finns en effekt/påverkan av kogni3v funk3on men a8 det är en stor heterogenitet i materialet. • Genom a8 ta olika grupper och kogni3va mätningar i beaktan så ökar homogeniteten. De som förgripit sig mot barn uppvisar lägre presta3on på test som kartlägger exeku3va funk3oner, medan de som förgripit sig på vuxna tenderar a8 få värden som liknar bro8slingar som inte begå8 sexualbro8 – lägre värden på verbalt flöde och inhibering. • Vad är ny8an av de8a? R Stenmark 2014 • Neuropsykologi hos förövare Ett mer tillståndspeci/ikt fokus – sårbarhet och utsatthet • Soylu et al 2013 visar a8 denna grupp är mer utsa8, ocare, det uppdagas ocaecer deras egna berä8else och då senare i 3d. Upptäck således i i lägre grad. Fler graviditeter. Ocare någon utanför familjen och fler förövare. • McGrath 2007 följde graden av återfall hos personer som samhällsbaserad/kommunala verksamheter mellan 1993-‐2004 vård (N=103) Den genomsni8liga uppföljnings3den var 5.8 år och ca 11 % av personerna i gruppen hade vid något 3llfälle återfallit. De flesta beteenden hade inte inneburit kontakt och de flesta som utsats var personal, anhöriga och andra boende. R Stenmark 2014 • Ungdomar med intellektuella nedsä8ningar/ utvecklingsstörning Vad kan vi göra åt det • • • • Rela3oner med anhöriga och nätverk Boende Ekonomi Trygga miljöer • Organisa3oner och vårdsystem med individen i centrum…… R Stenmark 2014 • Tillförsäkra basala funk3oner utan krav på för stor individuell förändring • Fokus på individen u3från över-‐ och undersko8, problembild samt mål – • Undvika lockelsen i det förenklade • A8 se funk3onsnedsä8ningar som sårbarhet och en utmaning när det gäller a8 skapa effek3va insatser för klienten R Stenmark 2014 Vad kan vi göra åt det Ett exempel • • • • Uppmärksamhet Minnesfunk3on Organisa3onsförmåga och förmåga a8 planera sin 3d Impulsivitet • Sam3diga svårigheter och problem • • • • • • • Strategier och metoder för problemlösning A8 hantera rela3oner Ångest och social osäkerhet Frustra3on och ilska Nedstämdhet och depression Sömn och sömnsvårigheter Bruk och missbruk R Stenmark 2014 • Kärnsymtom Ett annat exempel • • • • Ilska och vad som startar igång personen Hur man 3llskriver olika faktorer/gör sina bedömningar Vilka antaganden man utgår ifrån Hur man kan inhibera • Från ångest 3ll ”härdsmälta”-‐ a8 kartlägga ru3ner, funk3on och svårigheter vid: • • • • Ritualer Störda ru3ner Nya ru3ner När man rör sig R Stenmark 2014 Ska8a och arbeta med undersko8 inom områdena: • Förmågan 3ll a8 kommunicera affekt och känslomässiga u8ryck Ett annat exempel • • • • • • • • Nya situa3oner Sinnesintryck Övergångar mellan olika situa3oner och miljöer Kommunika3onsutlösare Kommunika3onssvårigheter Kommunika3onsöverbelastning Katastrofreak3oner Samsjuklighet R Stenmark 2014 • A8 kartlägga utlösare för ”härdsmältan”
© Copyright 2024