UT I DET OKÄNDA
2014‐03‐05 Vad är kognitiva svårigheter? UT I DET OKÄNDA Utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar hos äldre (60+) • Brister i de redskap/funktioner individen behöver för att bearbeta och tolka sinnesintryck och för att anpassa sitt beteende på ett ändamålsenligt sätt • Svårigheter att hantera INPUT från omgivningen • ”Mismatch” mellan personen och omgivningen • Krav/förutsättningar = > 1 Lena Nylander, överläkare, med dr Vuxenpsykiatri Lund Gillbergcentrum Göteborgs universitet Lena Nylander 2014 1 Lena Nylander 2014 2 Exempel på diagnoser som innebär utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar Kognitiva svårigheter • Medfödda och/eller förvärvade • De medfödda/mycket tidigt förvärvade innebär en annorlunda utveckling (som i en del fall i viss mån kan kompenseras) • Medför svårigheter att hantera vardagslivets krav/sårbarhet för psykisk ohälsa • Genomgående under livet: anpassningssvårigheter (i arbete, relationer mm), ökad energiåtgång, misslyckanden, bristande självkänsla etc • Utvecklingsstörning (generell kognitiv funktionsnedsättning) • ”Marginell mental retardation” (enl DSM‐IV), ”svagbegåvning”, IQ 70 – 85 • ADHD (brister i ffa exekutiva funktioner) • Autismspektrumtillstånd (ASD) (brister i ffa ”central koherens”, mentalisering och exekutiva funktioner) Lena Nylander 2014 Lena Nylander 2014 3 Exempel på diagnoser som innebär förvärvade kognitiva funktionsnedsättningar Utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar Förekomst: I BEFOLKNINGEN I VUXENPSYKIATRIN Utvecklingsstörning 0.5 – 1.5% ?? ”Svagbegåvning” Ca 14% ? (> 14%) ASD Ca 1% 1.5 – 5% ADHD 3 – 5% Ca 20% Lena Nylander 2014 4 • Demens • Schizofreni • Hjärnskadesyndrom (många olika finns; en del missbruksrelaterade) • Affektiv sjukdom, ångest, alkoholpåverkan, stress m fl – tillfällig funktionsnedsättning 5 Lena Nylander 2014 6 1 2014‐03‐05 Kognitiva svårigheter Utvecklingsstörning (IDD) • Lindrig – måttlig – svår – djup • IQ under 70 • Anpassningsproblem och hjälpbehov pga låg IQ • Uppstått före vuxen ålder • 0.5 – 1.5% av befolkningen • Rätt till LSS‐insatser vid behov • Ex Downs syndrom, fragilt X • Problem med INPUT (= sinnesorganens funktion och/eller tolkning och bearbetning (kognition))ger problem med OUTPUT (beteenden, symtom) • Psykiatriska diagnoser grundas oftare på OUTPUT än på förståelse för bristerna i INPUT • ”För att förstå en människa behöver man förstå vad just den människan förstår” Lena Nylander 2014 7 Lena Nylander 2014 8 Utvecklingsstörning (IDD) Utvecklingsstörning (IDD) • Oftast, men inte alltid, diagnostiserat i barndomen • Behöver därför sällan diagnostiseras hos vuxna/äldre • Ofta, särskilt vid lägre IQ‐nivåer, andra funktionsnedsättningar samtidigt (rörelsehinder, syn‐ och hörselnedsättningar, autism mm) • Ofta kroppslig sjukdom • Ofta psykisk ohälsa, anpassningsproblem… • Personer med utvecklingsstörning blir äldre nu än någonsin • En helt ny patientgrupp där egentligen ingen forskning eller erfarenhet finns • Har ofta annan samtidig problematik, inklusive kroppslig sjukdom/funktionshinder • Riskgrupper för demensutveckling, särskilt Downs syndrom (tidigt!) men även övriga Lena Nylander 2014 9 Lena Nylander 2014 10 Äldre med utvecklingsstörning Äldre med utvecklingsstörning • Kontinuitet i personalen – viktigt för att bl a kunna bedöma demenstecken • Depressioner är vanliga • Rätta kraven och stödet efter förmågan, överskatta inte • Use it or lose it – satsa på att bevara förmågor • Kognitiva hjälpmedel • Underlätta INPUT – tydlighet i kommunikation från omgivningen (tal, synintryck, hörselintryck, lukt och smak), hjälp personen att förstå och få mening i sina intryck/upplevelser • Syn‐, hörselkontroller regelbundet; hjälpmedel Lena Nylander 2014 11 Lena Nylander 2014 12 2 2014‐03‐05 ADHD Förekomst av ADHD • ADHD 3 ‐ 5% av alla skolbarn (DSM‐IV) • 5.3% (metastudie 2007, n=170.000) • Studier från många länder; fler pojkar i alla studier • Funktionshindrande störning av uppmärksamhet och/eller reglering av aktivitet och impulser, debut före 7(12) års ålder • Varaktigheten, graden, mängden och frekvensen (snarare än arten) av symtom är funktionshindrande • Symtomen beror ej på något annat • Ofta/st andra samtidiga problem Lena Nylander 2014 • (Minst) 50% har symtom kvar i /ung/ vuxen ålder • Äldre (65+) kan besväras av ADHD (Kooij, Guldberg‐ Kjär) • 4.4% av vuxna har ADHD (USA 2004, 18 – 44 år), M:F = 1.8:1 13 Lena Nylander 2014 ADHD hos äldre 14 Kognitiv dysfunktion ”bakom” ADHD: Brister i exekutiva funktioner • EF = Förmågan att upprätthålla en väl vald strategi för att uppnå ett senare mål • Förmågan att styra sin uppmärksamhet och sitt beteende på ett målinriktat, flexibelt och energisnålt sätt, ”en VD i huvudet” • Hjärnans pannlober • Sverige (Guldberg‐Kjär 2009): 3.3% av 1599 personer 65 – 80 år rapporterade barndomssymtom på ADHD; signifikant fler män • OBSERVERA: symtom i barndomen! Lena Nylander 2014 15 Lena Nylander 2014 Behandling av ADHD Äldre med ADHD/Lindqvist • Utredningen kan vara en ”behandling” i sig, en ”korttidspsykoterapi”, särskilt den kognitiva bedömningen • Diagnosen har ett terapeutiskt värde • Samtalsstöd ‐ självförtroende, relationer, sociala färdigheter • Miljöåtgärder ‐ arbetsterapeutiska insatser, kognitiva hjälpmedel • Medicin – centralstimulantia mm Lena Nylander 2014 16 17 • • • • • • ”Dåligt humör” – kort stubin, ”besvärliga” Minnesproblem Svårt hålla ordning Problem med ekonomin Perceptionsstörningar Impulsiva, socialt klumpiga • ”Vet hur man ska göra, men gör det inte” Lena Nylander 2014 18 3 2014‐03‐05 Autismspektrumstörningar (ASD) i DSM‐5 Kognitiva hjälpmedel • • • • • • Begränsad förmåga till ömsesidigt socialt samspel och kommunikation • Begränsade, repetitiva beteendemönster och intressen, starkt behov av konstans, perceptionsstörningar Minnesstöd Sortering/kategorisering Rutiner/scheman Tekniker för att ”förlänga stubinen” Minskning av distraktion • Funktionshindrande symtom sedan tidig barndom Lena Nylander 2014 19 Lena Nylander 2014 Teorier om brister i kognitiva funktioner ”bakom” Wings triad Förekomst av ASD Diagnostik: DSM‐IV Personer med ASD har • Brister i mentalisering (theory of mind, kognitiv empati) • Brister i central koherens • Brister i exekutiva funktioner Lena Nylander2014 • • • • • • 21 Minst 0.6, kanske nästan 1 % av befolkningen En befolkningsstudie av vuxna, från UK: 0.9% Ökar i USA, planat ut i UK Överdiagnostik? Många med ASD har utvecklingsstörning Många med utvecklingsstörning har ASD Lena Nylander 2014 Finns symtomen på ASD kvar när personen blir äldre? 22 Studier om ASD hos äldre • ASD med utvecklingsstörning: Kvarstår i vuxen ålder i de flesta fall (99%; Billstedt et al 2007) • Cederlund et al 2007: ASD utan utvecklingsstörning (Aspergers syndrom) kvarstår i ung vuxenålder hos 89% • Minskar svårigheter/symtom efter hand i vuxen ålder (utveckling, lärande, bättre coping, större förståelse i omgivningen etc)? • Vi vet inte mycket – det finns få systematiska studier när det gäller vuxenlivet, och (nästan) inga om äldre (60+) Lena Nylander 2014 20 23 • James I A et al. Diagnosing Asperger’s syndrome in the elderly: a series of case presentations. Int J Geriatr Psychiatry 2006;21:951‐960. 5 fallbeskrivningar, 67 – 84 år • Van Niekerk et al. Diagnosing autism spectrum disorders in elderly people. Int Psychogeriatrics (2011), 23:5, 700 – 710. Litteratursökning: 3 artiklar, diskussion om diagnostiska procedurer • Geurts & Vissers. Elderly with Autism: Executive Functions and Memory. J Autism Dev Disord (2011)e‐pub 08 June. 23 personer med autism + VIQ ca 100 vs kontrollgrupp • Totsika, Felce, Kerr & Hastings. Behaviour Problems, Psychiatric Symptoms, and Quality of Life for Older Adults With Intellectual Disability With and Without Autism. J Autism Dev Disord (2010) 40:1171‐78). 87 personer 50+ med ASD + ID vs kontrollgrupp utan ASD. ASD mer bet‐problem, mer psyk ohälsa, lägre aktivitetsgrad. Lena Nylander 2011 Lena Nylander 2014 24 24 4 2014‐03‐05 Svenska skrifter Studier om ASD hos äldre • Perkins & Berkman . Into the unknown: aging with autism spectrum disorders. Am J Intellect Dev Disabil (2012) Nov;117(6):478‐96. Översiktsartikel. • Happé & Charlton. Aging in Autism Spectrum Disorders: A Mini‐Review. Gerontology (2012); 58: 70 – 78. Översiktsartikel. • National Autistic Society, UK: Flera projekt och rapporter www.nas.org.uk Lena Nylander 2011 Lena Nylander 2014 • Lennart Lindqvist: Ensam på krokig väg. 10 uppsatser, varav en om äldre med ADHD, ASD mm • Gunilla Brattberg: Balansgång på slak lina. Genomgång av olika källor + egna erfarenheter av AS 25 25 Lindqvist 2004 9 personer med ASD (5 M, 4 F) 68 – 91 år gamla Bättre självkontroll, bättre kontroll av aggression Social klumpighet kvarstår 90% hade inga vänner; 50% hade aldrig haft någon partner; 60% hade inga barn • Flera hade kroppslig sjukdom • Psykisk sjukdom: Psykos, depression, OCD‐ symtom; många hade ångest/oro • Flera hade dåliga erfarenheter av psykiatrisk vård • Åtskilliga hade fixa idéer och mycket fasta rutiner – att flytta var ett stort problem, att tvingas slänga saker var svårt 27 Lindqvist… Lena Nylander 2014 28 Brattberg • Många aspekter, men framför allt ensamhet och trötthet, social inskränkning, utanför‐ och innanförskap • Flera uttryckte tacksamhet för att de hade lämnats ifred i skolan, och sluppit tvingas in i behandlingsprogram! Lena Nylander 2014 26 Lindqvist…. • • • • Lena Nylander 2014 Lena Nylander 2014 29 Lena Nylander 2014 30 5 2014‐03‐05 Klinisk erfarenhet av ASD 60+/ LN Klinisk erfarenhet LN • 21 personer (16 M, 5 F). • Födda 1935 ‐ 1950. • 14 har aldrig haft någon partner; 16 har inga barn • 19 bor ensamma • Ålder vid diagnos: 49 ‐ 61 • Flera har haft psykiatrisk kontakt i barndomen • 7 har haft omfattande psykiatrisk kontakt; t ex lång sjukhusvistelse, isolering i hemmet • Ovanliga livshistorier; en (kvinna) hade klarat sig bra, de övriga inte • 5 har varit omhändertagna av släktingar och ej (före diagnos) haft psykiatrisk kontakt • Psykiatriska diagnoser: Ångest; personlighetsstörning; bipolär sjukdom; schizofreni (5); depression; alkoholism (1); utvecklingsstörning (3) Lena Nylander 2014 31 Lena Nylander 2014 32 Några reflektioner/slutsatser Viktiga punkter • Vi vet inte hur många äldre som har ASD • Vi vet inte hur många av dem som behöver hjälp, eller vilken hjälp • I barndomen OCH i ålderdomen är människan mer sårbar, behöver mer stöd och är mer iakttagen av sin omgivning • I barndom och ålderdom är människor mer utsatta för oönskad fysisk kontakt • Några personer med ASD, som inte diagnostiserats tidigare, kommer att söka hjälp för psykiatriska och/eller kroppsliga problem när de åldras • Stödstrukturer (familj, vänner) kan svikta/falla bort när personen blir äldre • Många med ASD blir mycket ensamma som gamla – mer beroende av samhällets stöd • Att flytta är mycket besvärligt • Rutiner kan vara extremt svåra att ändra – är det nödvändigt? Lena Nylander 2014 33 Lena Nylander 2014 34 Viktiga punkter Viktiga punkter • Att sköta sin egen kroppsliga sjukdom, eller att söka hjälp, kan vara mycket svårt (här finns ett viktigt utrymme för kognitiva hjälpmedel!) • Att bli inlagd på sjukhus är mycket stressande, särskilt om personen inte har med sig sina hjälpmedel • Sensoriska problem tenderar bli värre när personen blir äldre • Försämring av kognitiva funktioner (som ofta inträffar när en person blir äldre) kan leda till mycket oro/ångest, depression eller t o m psykotiska symtom • ASD‐symtom kanske blir mer distinkta när personens förmåga att kompensera minskar – en svag hjärna förlitar sig på rutiner • Personer med ASD är mycket sårbara för stress Lena Nylander 2014 35 Lena Nylander 2014 36 6 2014‐03‐05 Åldrande – vad kan man göra? Viktiga punkter • Äldre med ASD och normal begåvningsnivå oroar sig mycket över att sluta arbeta och gå i pension – vad ska de syssla med? Många är inte bra på ”avkoppling” • Skall man bli ”pensionerad” från daglig verksamhet? Vad ska man göra då? • För en person med ASD är det normalt att ha ASD Lena Nylander 2014 37 Lena Nylander 2014 38 Vad behövs? Inte bara verksamheter för barn och vuxna, utan… Åldrande – vad kan man göra? • Också de verksamheter som vänder sig till äldre behöver kunskap om utvecklings‐ relaterade funktionsnedsättningar! • Också geriatrisk sjukvård behöver ett utvecklingsperspektiv (barndoms‐ och skolanamnes), särskilt när patienten inte passar in i de vanligaste diagnostiska ramarna (t ex excentriska personligheter) • Förebygga fetma, osteoporos mm; friskvård • Förebygga psykisk ohälsa (personalutbildning gällande detta och ovanstående!) • Hälsokontroller (inkl tandhälsa) • Syn‐/hörselkontroller (årligen från 35 åå vid Downs) Lena Nylander 2014 • Individuell plan enl LSS – planera för ålderdomen; anpassning av hjälpmedel • Kontinuitet runt personen – viktigt för t ex demensbedömning! • Åldershomogena boenden (i Danmark har man tittat särskilt på detta – broschyr finns) • Aktivitet/motion, intellektuell stimulans fördröjer kognitiv svikt! 39 Lena Nylander 2014 40 Men…. Vad behövs? • Det är inte säkert att den äldre personen ”behöver en diagnos”, eller önskar/är intresserad av en sådan! • Det är däremot säkert att alla behöver insatser utifrån sina behov (och en diagnos säger ganska lite om vilka behov en viss individ har) • Människor blir mer olika varandra med åren • Boenden och sysselsättningsmöjligheter för äldre med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar, med individualisering och skydd mot övergrepp • Skydd mot stress genom bl a tydliggörande (ComFor för bedömning vid ASD och utvecklingsstörning) • Hjälp att bevara relationer och att hitta intressanta aktiviteter • Kunskap i primärvården – regelbundna hälsokontroller och hembesök vid behov • Ev medicinering vid ADHD? Lena Nylander 2014 41 Lena Nylander 2014 42 7 2014‐03‐05 Vad behövs? • Utveckling av kognitiva hjälpmedel också för äldre med ADHD respektive ASD • Kognitiva hjälpmedel/anpassning för t ex undersökningar i sjukvård och tandvård • Framförhållning när det gäller vuxna och medelålders med diagnostiserad ADHD respektive ASD Lena Nylander 2014 43 8
© Copyright 2024