UT I DET OKÄNDA

2014‐03‐05
Vad är kognitiva svårigheter?
UT I DET OKÄNDA
Utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar
hos äldre (60+)
• Brister i de redskap/funktioner individen behöver för att bearbeta och tolka sinnesintryck och för att anpassa sitt beteende på ett ändamålsenligt sätt
• Svårigheter att hantera INPUT från omgivningen
• ”Mismatch” mellan personen och omgivningen
• Krav/förutsättningar = > 1
Lena Nylander, överläkare, med dr
Vuxenpsykiatri Lund
Gillbergcentrum Göteborgs universitet
Lena Nylander 2014
1
Lena Nylander 2014
2
Exempel på diagnoser som innebär utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar
Kognitiva svårigheter
• Medfödda och/eller förvärvade
• De medfödda/mycket tidigt förvärvade innebär en annorlunda utveckling (som i en del fall i viss mån kan kompenseras)
• Medför svårigheter att hantera vardagslivets krav/sårbarhet för psykisk ohälsa
• Genomgående under livet: anpassningssvårigheter (i arbete, relationer mm), ökad energiåtgång, misslyckanden, bristande självkänsla etc
• Utvecklingsstörning (generell kognitiv funktionsnedsättning)
• ”Marginell mental retardation” (enl DSM‐IV), ”svagbegåvning”, IQ 70 – 85
• ADHD (brister i ffa exekutiva funktioner)
• Autismspektrumtillstånd (ASD) (brister i ffa
”central koherens”, mentalisering och exekutiva funktioner)
Lena Nylander 2014
Lena Nylander 2014
3
Exempel på diagnoser som innebär förvärvade kognitiva funktionsnedsättningar
Utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar
Förekomst:
I BEFOLKNINGEN
I VUXENPSYKIATRIN
Utvecklingsstörning
0.5 – 1.5%
??
”Svagbegåvning”
Ca 14% ? (> 14%)
ASD
Ca 1%
1.5 – 5%
ADHD
3 – 5%
Ca 20%
Lena Nylander 2014
4
• Demens
• Schizofreni
• Hjärnskadesyndrom (många olika finns; en del missbruksrelaterade)
• Affektiv sjukdom, ångest, alkoholpåverkan, stress m fl – tillfällig funktionsnedsättning
5
Lena Nylander 2014
6
1
2014‐03‐05
Kognitiva svårigheter
Utvecklingsstörning (IDD)
• Lindrig – måttlig – svår – djup
• IQ under 70
• Anpassningsproblem och hjälpbehov pga låg IQ
• Uppstått före vuxen ålder
• 0.5 – 1.5% av befolkningen
• Rätt till LSS‐insatser vid behov
• Ex Downs syndrom, fragilt X
• Problem med INPUT (= sinnesorganens funktion och/eller tolkning och bearbetning (kognition))ger problem med OUTPUT (beteenden, symtom)
• Psykiatriska diagnoser grundas oftare på OUTPUT än på förståelse för bristerna i INPUT
• ”För att förstå en människa behöver man förstå vad just den människan förstår”
Lena Nylander 2014
7
Lena Nylander 2014
8
Utvecklingsstörning (IDD)
Utvecklingsstörning (IDD)
• Oftast, men inte alltid, diagnostiserat i barndomen
• Behöver därför sällan diagnostiseras hos vuxna/äldre
• Ofta, särskilt vid lägre IQ‐nivåer, andra funktionsnedsättningar samtidigt (rörelsehinder, syn‐ och hörselnedsättningar, autism mm)
• Ofta kroppslig sjukdom
• Ofta psykisk ohälsa, anpassningsproblem…
• Personer med utvecklingsstörning blir äldre nu än någonsin
• En helt ny patientgrupp där egentligen ingen forskning eller erfarenhet finns
• Har ofta annan samtidig problematik, inklusive kroppslig sjukdom/funktionshinder
• Riskgrupper för demensutveckling, särskilt Downs syndrom (tidigt!) men även övriga
Lena Nylander 2014
9
Lena Nylander 2014
10
Äldre med utvecklingsstörning
Äldre med utvecklingsstörning
• Kontinuitet i personalen – viktigt för att bl a kunna bedöma demenstecken
• Depressioner är vanliga
• Rätta kraven och stödet efter förmågan, överskatta inte
• Use it or lose it – satsa på att bevara förmågor
• Kognitiva hjälpmedel
• Underlätta INPUT – tydlighet i kommunikation från omgivningen (tal, synintryck, hörselintryck, lukt och smak), hjälp personen att förstå och få mening i sina intryck/upplevelser
• Syn‐, hörselkontroller regelbundet; hjälpmedel
Lena Nylander 2014
11
Lena Nylander 2014
12
2
2014‐03‐05
ADHD
Förekomst av ADHD
• ADHD 3 ‐ 5% av alla skolbarn (DSM‐IV)
• 5.3% (metastudie 2007, n=170.000)
• Studier från många länder; fler pojkar i alla studier
• Funktionshindrande störning av uppmärksamhet och/eller reglering av aktivitet och impulser, debut före 7(12) års ålder
• Varaktigheten, graden, mängden och frekvensen (snarare än arten) av symtom är funktionshindrande
• Symtomen beror ej på något annat • Ofta/st andra samtidiga problem
Lena Nylander 2014
• (Minst) 50% har symtom kvar i /ung/ vuxen ålder
• Äldre (65+) kan besväras av ADHD (Kooij, Guldberg‐
Kjär)
• 4.4% av vuxna har ADHD (USA 2004, 18 – 44 år), M:F = 1.8:1
13
Lena Nylander 2014
ADHD hos äldre
14
Kognitiv dysfunktion ”bakom” ADHD:
Brister i exekutiva funktioner
• EF = Förmågan att upprätthålla en väl vald strategi för att uppnå ett senare mål • Förmågan att styra sin uppmärksamhet och sitt beteende på ett målinriktat, flexibelt och energisnålt sätt, ”en VD i huvudet”
• Hjärnans pannlober
• Sverige (Guldberg‐Kjär 2009): 3.3% av 1599 personer 65 – 80 år rapporterade barndomssymtom på ADHD; signifikant fler män
• OBSERVERA: symtom i barndomen!
Lena Nylander 2014
15
Lena Nylander 2014
Behandling av ADHD
Äldre med ADHD/Lindqvist
• Utredningen kan vara en ”behandling” i sig, en ”korttidspsykoterapi”, särskilt den kognitiva bedömningen
• Diagnosen har ett terapeutiskt värde
• Samtalsstöd ‐ självförtroende, relationer, sociala färdigheter
• Miljöåtgärder ‐ arbetsterapeutiska insatser, kognitiva hjälpmedel
• Medicin – centralstimulantia mm
Lena Nylander 2014
16
17
•
•
•
•
•
•
”Dåligt humör” – kort stubin, ”besvärliga”
Minnesproblem
Svårt hålla ordning
Problem med ekonomin
Perceptionsstörningar
Impulsiva, socialt klumpiga
• ”Vet hur man ska göra, men gör det inte”
Lena Nylander 2014
18
3
2014‐03‐05
Autismspektrumstörningar (ASD) i DSM‐5
Kognitiva hjälpmedel
•
•
•
•
•
• Begränsad förmåga till ömsesidigt socialt samspel och kommunikation
• Begränsade, repetitiva beteendemönster och intressen, starkt behov av konstans, perceptionsstörningar
Minnesstöd Sortering/kategorisering Rutiner/scheman Tekniker för att ”förlänga stubinen”
Minskning av distraktion
• Funktionshindrande symtom sedan tidig barndom
Lena Nylander 2014
19
Lena Nylander 2014
Teorier om brister i kognitiva funktioner ”bakom” Wings triad
Förekomst av ASD
Diagnostik: DSM‐IV
Personer med ASD har
• Brister i mentalisering (theory of mind, kognitiv empati)
• Brister i central koherens
• Brister i exekutiva funktioner
Lena Nylander2014
•
•
•
•
•
•
21
Minst 0.6, kanske nästan 1 % av befolkningen
En befolkningsstudie av vuxna, från UK: 0.9%
Ökar i USA, planat ut i UK
Överdiagnostik?
Många med ASD har utvecklingsstörning
Många med utvecklingsstörning har ASD
Lena Nylander 2014
Finns symtomen på ASD kvar när personen blir äldre?
22
Studier om ASD hos äldre • ASD med utvecklingsstörning: Kvarstår i vuxen ålder i de flesta fall (99%; Billstedt et al 2007)
• Cederlund et al 2007: ASD utan utvecklingsstörning (Aspergers syndrom) kvarstår i ung vuxenålder hos 89%
• Minskar svårigheter/symtom efter hand i vuxen ålder (utveckling, lärande, bättre coping, större förståelse i omgivningen etc)?
• Vi vet inte mycket – det finns få systematiska studier när det gäller vuxenlivet, och (nästan) inga om äldre (60+)
Lena Nylander 2014
20
23
•
James I A et al. Diagnosing Asperger’s syndrome in the elderly: a series of case
presentations. Int J Geriatr Psychiatry 2006;21:951‐960. 5 fallbeskrivningar, 67 – 84 år
•
Van Niekerk et al. Diagnosing autism spectrum disorders in elderly people. Int
Psychogeriatrics (2011), 23:5, 700 – 710. Litteratursökning: 3 artiklar, diskussion om diagnostiska procedurer
•
Geurts & Vissers. Elderly with Autism: Executive Functions and Memory. J Autism Dev
Disord (2011)e‐pub 08 June. 23 personer med autism + VIQ ca 100 vs kontrollgrupp
•
Totsika, Felce, Kerr & Hastings. Behaviour Problems, Psychiatric Symptoms, and Quality of Life for Older Adults With Intellectual Disability With and Without Autism. J Autism Dev Disord (2010) 40:1171‐78). 87 personer 50+ med ASD + ID vs kontrollgrupp utan ASD. ASD mer bet‐problem, mer psyk ohälsa, lägre aktivitetsgrad.
Lena Nylander 2011
Lena Nylander 2014
24
24
4
2014‐03‐05
Svenska skrifter
Studier om ASD hos äldre •
Perkins & Berkman . Into the unknown: aging with autism spectrum
disorders. Am J Intellect Dev Disabil (2012) Nov;117(6):478‐96. Översiktsartikel.
•
Happé & Charlton. Aging in Autism Spectrum Disorders: A Mini‐Review. Gerontology (2012); 58: 70 – 78. Översiktsartikel.
•
National Autistic Society, UK: Flera projekt och rapporter
www.nas.org.uk
Lena Nylander 2011
Lena Nylander 2014
• Lennart Lindqvist: Ensam på krokig väg. 10 uppsatser, varav en om äldre med ADHD, ASD mm
• Gunilla Brattberg: Balansgång på slak lina. Genomgång av olika källor + egna erfarenheter av AS
25
25
Lindqvist 2004
9 personer med ASD (5 M, 4 F) 68 – 91 år gamla Bättre självkontroll, bättre kontroll av aggression
Social klumpighet kvarstår
90% hade inga vänner; 50% hade aldrig haft någon partner; 60% hade inga barn • Flera hade kroppslig sjukdom
• Psykisk sjukdom: Psykos, depression, OCD‐
symtom; många hade ångest/oro
• Flera hade dåliga erfarenheter av psykiatrisk vård
• Åtskilliga hade fixa idéer och mycket fasta rutiner – att flytta var ett stort problem, att tvingas slänga saker var svårt
27
Lindqvist…
Lena Nylander 2014
28
Brattberg
• Många aspekter, men framför allt ensamhet och trötthet, social inskränkning, utanför‐ och innanförskap
• Flera uttryckte tacksamhet för att de hade lämnats ifred i skolan, och sluppit tvingas in i behandlingsprogram!
Lena Nylander 2014
26
Lindqvist….
•
•
•
•
Lena Nylander 2014
Lena Nylander 2014
29
Lena Nylander 2014
30
5
2014‐03‐05
Klinisk erfarenhet av ASD 60+/ LN
Klinisk erfarenhet LN
• 21 personer (16 M, 5 F).
• Födda 1935 ‐ 1950.
• 14 har aldrig haft någon partner; 16 har inga barn
• 19 bor ensamma
• Ålder vid diagnos: 49 ‐ 61
• Flera har haft psykiatrisk kontakt i barndomen
• 7 har haft omfattande psykiatrisk kontakt; t ex lång sjukhusvistelse, isolering i hemmet • Ovanliga livshistorier; en (kvinna) hade klarat sig bra, de övriga inte
• 5 har varit omhändertagna av släktingar och ej (före diagnos) haft psykiatrisk kontakt
• Psykiatriska diagnoser: Ångest; personlighetsstörning; bipolär sjukdom; schizofreni (5); depression; alkoholism (1); utvecklingsstörning (3) Lena Nylander 2014
31
Lena Nylander 2014
32
Några reflektioner/slutsatser
Viktiga punkter
• Vi vet inte hur många äldre som har ASD
• Vi vet inte hur många av dem som behöver hjälp, eller vilken hjälp
• I barndomen OCH i ålderdomen är människan mer sårbar, behöver mer stöd och är mer iakttagen av sin omgivning
• I barndom och ålderdom är människor mer utsatta för oönskad fysisk kontakt
• Några personer med ASD, som inte diagnostiserats tidigare, kommer att söka hjälp för psykiatriska och/eller kroppsliga problem när de åldras
• Stödstrukturer (familj, vänner) kan svikta/falla bort när personen blir äldre
• Många med ASD blir mycket ensamma som gamla – mer beroende av samhällets stöd
• Att flytta är mycket besvärligt
• Rutiner kan vara extremt svåra att ändra – är det nödvändigt?
Lena Nylander 2014
33
Lena Nylander 2014
34
Viktiga punkter
Viktiga punkter
• Att sköta sin egen kroppsliga sjukdom, eller att söka hjälp, kan vara mycket svårt (här finns ett viktigt utrymme för kognitiva hjälpmedel!)
• Att bli inlagd på sjukhus är mycket stressande, särskilt om personen inte har med sig sina hjälpmedel • Sensoriska problem tenderar bli värre när personen blir äldre
• Försämring av kognitiva funktioner (som ofta inträffar när en person blir äldre) kan leda till mycket oro/ångest, depression eller t o m psykotiska symtom
• ASD‐symtom kanske blir mer distinkta när personens förmåga att kompensera minskar –
en svag hjärna förlitar sig på rutiner
• Personer med ASD är mycket sårbara för stress
Lena Nylander 2014
35
Lena Nylander 2014
36
6
2014‐03‐05
Åldrande – vad kan man göra?
Viktiga punkter
• Äldre med ASD och normal begåvningsnivå oroar sig mycket över att sluta arbeta och gå i pension – vad ska de syssla med? Många är inte bra på ”avkoppling”
• Skall man bli ”pensionerad” från daglig verksamhet? Vad ska man göra då?
• För en person med ASD är det normalt att ha ASD
Lena Nylander 2014
37
Lena Nylander 2014
38
Vad behövs? Inte bara verksamheter för barn och vuxna, utan…
Åldrande – vad kan man göra?
• Också de verksamheter som vänder sig till äldre behöver kunskap om utvecklings‐
relaterade funktionsnedsättningar! • Också geriatrisk sjukvård behöver ett utvecklingsperspektiv (barndoms‐ och skolanamnes), särskilt när patienten inte passar in i de vanligaste diagnostiska ramarna (t ex excentriska personligheter) • Förebygga fetma, osteoporos mm; friskvård • Förebygga psykisk ohälsa (personalutbildning gällande detta och ovanstående!)
• Hälsokontroller (inkl tandhälsa)
• Syn‐/hörselkontroller (årligen från 35 åå vid Downs)
Lena Nylander 2014
• Individuell plan enl LSS – planera för ålderdomen; anpassning av hjälpmedel
• Kontinuitet runt personen – viktigt för t ex demensbedömning!
• Åldershomogena boenden (i Danmark har man tittat särskilt på detta – broschyr finns)
• Aktivitet/motion, intellektuell stimulans fördröjer kognitiv svikt!
39
Lena Nylander 2014
40
Men….
Vad behövs?
• Det är inte säkert att den äldre personen ”behöver en diagnos”, eller önskar/är intresserad av en sådan!
• Det är däremot säkert att alla behöver insatser utifrån sina behov (och en diagnos säger ganska lite om vilka behov en viss individ har)
• Människor blir mer olika varandra med åren
• Boenden och sysselsättningsmöjligheter för äldre med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar, med individualisering
och skydd mot övergrepp
• Skydd mot stress genom bl a tydliggörande (ComFor för bedömning vid ASD och utvecklingsstörning)
• Hjälp att bevara relationer och att hitta intressanta aktiviteter
• Kunskap i primärvården – regelbundna hälsokontroller och hembesök vid behov
• Ev medicinering vid ADHD?
Lena Nylander 2014
41
Lena Nylander 2014
42
7
2014‐03‐05
Vad behövs?
• Utveckling av kognitiva hjälpmedel också för äldre med ADHD respektive ASD
• Kognitiva hjälpmedel/anpassning för t ex undersökningar i sjukvård och tandvård
• Framförhållning när det gäller vuxna och medelålders med diagnostiserad ADHD respektive ASD
Lena Nylander 2014
43
8