1. No category

^ M
W-
A
Nr 5
AUGUSTI 1966
I C A kontakten
' ..v V
ICA distributionscentraler
inom Hakonbolagets södra område
HÄRNÖSAND
9 MILJ.
SUNDSVALL
4 8 MILJ.
HUVUDKONTOR
HUDIKSVALL
17 MILJ
AVDELNINGSKONTOR
MORA
9 MILJ.
FILIALKONTOR
GÄVLE
6 4 MILJ.
BORLÄNGE
55 MILJ.
TORSBy
lOMILJ.
ARVIKA
16 M I L J .
VASTERAS
8 2 MILJ.
KARLSTAD
53 MILJ.
ÅMÅL
21 MILJ.
N
ESKILS-M
SÖDERTÄLJE
34 MILJ.
ÖREBRO
8 0 MILJ.
KATRINEHOLM
11 MILJ.
NYKÖPING
14 MILJ.
SKÖVDE
80 MILJ.
I n o m H a k o n b o l a g e t s södra o m r å d e finns 18 distrib u t i o n s c e n t r a l e r och kontor o r d n a d e inom tio kont o r s g r u p p e r . I n o m varje k o n t o r s g r u p p finns e t t avd e l n i n g s k o n t o r och inom vissa även filialkontor.
F ö r varje å r m i n s k a r a n t a l e t kontor. Senast i å r
h a r inte mindre ä n fyra kontor l a g t s ned, n ä m l i g e n
Ludvika, som s a m m a n s l o g s med Borlänge i februari,
Sala med Västerås i mars, Norrtälje med Uppsala
i april och N o r a som s a m m a n f ö r d e s med Örebro i
m a j . N å g o n y t t e r l i g a r e s a m m a n s l a g n i n g ä r inte
aktuell i ä r .
P å l ä n g r e sikt k o m m e r a n t a l e t k o n t o r a t t succesivt k o n c e n t r e r a s till mellan 12 och 15 inom hela
H a k o n b o l a g e t s o m r å d e . N ä r den n y a distributionscentralen i Sundsvall blir k l a r i början av 1968 kommer filialkontoren i Hudiksvall och H ä r n ö s a n d a t t
succesivt inlemmas.
A n t a l e t a n s t ä l l d a vid förra å r s s k i f t e t utgjorde
totalt
1.424
v a r a v lagerpersonal, chaufförer och W a s a brödsdistributörer
510
förpackningspersonal
92
k o n t o r s - och försäljningspersonal . . . .
764
övriga a n s t ä l l d a
58
Omslagsbilden:
Hakonsmästerskapet
i varpa utkämpades
i Örebro i mitten av juni. Vid det stora ICA-märket
sågs
semifinalisterna
Sven Andersson,
Västerås,
Halldon Gustafsson
och Sigurd Erixon, Örebro samt Seved
Jonasson,
Västerås
pusta ut före finalen. Hur finalen avlöpte kan ni läsa på sidan 26.
Tidning för ICA-företagens personal
Nummer 5. Augusti 1966
Ansvarig utgivare: Stig Svensson
T. t. redaktör: Claes Rudén
Adress: ICA-kontakten,
Tema på AIDA:s internationella livsmedelsk
Ständigt mer och bät
I dag lider mellan 100 och 150 miljoner människor
av hunger eller av undernäring på grund av fel kost.
Världssvälten och befolkningsexplosionen — en fördubbling av befolkningen kommer i vissa delar av
världen att ske inom 24 till 28 år — har blivit ett
fruktansvärt och påträngande problem.
"Ständigt mer och bättre föda åt flera", blev därför temat för den sjätte kongressen som anordnades
av AIDA — en organisation för internationellt erfarenhetsutbyte kring livsmedelsdistributionens problem.
I Nordens modernaste kongressbyggnader — Falkoner Center, Köpenhamn — hölls den sjätte livsmedelskongressen i slutet av juni. Parallellt med
denna hade man anordnat en utställning i Bella Center. I två stora hallar presenterades företag från
olika länder. Förutom livsmedelsfackfolk från hela
världen var danska husmödrar med familjeanhöriga
närvarande för att prova maträtter och drycker.
Industrimaskiner, förpackningsutrustning och butiksinredningar av alla slag visades likaså.
AIDA, Association Internationale de la Distribution des Produits Alimentaires, bildades 1952. Dess
mål är att höja konsumenternas livsmedelsstandard
och att med detta mål för ögonen arbeta för teknisk
utveckling, förbättrad distribution, ökad produktion
och vidgad handel över gränserna.
150 miljoner människor lider av undernäring
Ungefär 1500 officiella deltagare från Västeuropa,
Nordamerika och Australien infann sig. Ett 50-tal
experter lämnade redogörelser för rapporter som i
huvudsak omfattade fyra områden: livsmedelsmarknaden, grossistfunktionen, livsmedelsbutiken och
finansieringsfrågor.
Presidenten för den sjätte AIDA-kongressen, Viggo J. Rasmussen sade i sitt öppningsanförande:
— Mänskligt vetande och mänsklig genialitet för
oss i dag till stjärnorna och vi spatserar i rymden.
Men då vi återvänder till vår egen jord fastslår vi,
att vi har påträngande uppgifter att lösa. Om nöden
är uppfinningarnas moder kan det med fog sägas
att missnöjet är framstegens fader. En man som
accepterar att han själv bara får äta sig halvmatt
under sitt liv accepterar däremot inte samma öde
för sitt barn.
4
.
.
• - /
"
•
t
'
'
•"^>
.* *
:> *
i
.J, ..' m-^Éi
Jj
Kongressalen
i Köpenhamn
vid
öppningshögtidlig-
Jordbrukarnas produktion
tredubblad på 50 år
Den danske utrikesministern Per Haekerup
i sitt öppningstal:
sade
*ress
tre mat åt alla
heten. De tal som hölls översattes via simultanttolkning
—Produktionen per arbetare i jordbruket har tredubblats under de senaste femtio åren. Sedan 1950
har antalet arbetande inom den danska jordbruksnäringen minskat med hälften men tekniken har
förbättrats så starkt att näringsgrenens produktion
till tyska, engelska och franska.
ökat med 50 procent under samma tid.
Marknaderna för det mesta av denna ökade produktion blir dock allt trängre eftersom den ena natioForts. på sid. 10
5
VI
VÄXER
Växjö distributionscentral invigd
driva i samarbete med Svenska Shell. Restaurangerna kommer att läggas i anslutning till Shells
bensinstationer längs våra vägar, berättar direktör
Anders Hökby vid ICA-restauranger.
Vårt intresse är att betjäna den uteätande allmänheten och när genomfartslederna läggs utanför
städerna tvingas vi flytta ut våra restauranger.
Vi har redan övertagit fyra cafeterior och kommer
i år att öppna ytterligare fem enheter. Totalt siktar
vi på att öppna cirka 75 enheter inom fem år.
Restaurangerna byggs i olika storlek beroende på
läge och utförs i samma kvalitet som våra Ringbarer.
När ICA-restauranger, Sveriges största privata
restaurangföretag inleder samarbete med Shell, Sveriges största bensinbolag, gör vi det med stor tillförsikt på framtiden. Statistiken visar nämligen att
biltransporterna ökar kraftigt. Antalet körda personkilometer ökade från 18 till 62 miljarder under
åren 1950 till 1964. Att märka är att hela ökningen
faller på personbilstransporterna.
Ny distributionscentral i
Sundsvall får 11 500 m 2 lageryta
Lastbilarna stod på parad och flaggan vajade i topp
när Växjös nya distributionscentral
invigdes.
EOL-bolagets nya distributionscentral i Växjö har
nu officiellt invigts. Landshövding Gunnar Helén
förrättade ceremonin den 2 juni i närvaro av ett
hundratal inbjudna. Verkställande direktören Eric
Öfverström redogjorde för bakgrunden till den nya
distributionscentralen och därefter visades anläggningen, som är den näst största inom EOL-bolagets
område.
ICA-restauranger driver barer
i samarbete med Shell
— "Tre Snäckor" kommer de restauranger och cafeterior att heta, som ICA-restauranger kommer att
Distributionscentralen
()
i Sundsvall
blir näst störst
I juli togs första spadtaget till Hakonbolagets nya
distributionscentral i Birsta inom det nya Stor-Sundsvalls-området.
Distributionscentralen blir med sina 11.500 m 2 lageryta den näst största enheten inom Hakonbolagets
område och kommer helt att ersätta den gamla
anläggningen. Distributionsområdet kommer att utökas till att omfatta hela Medelpad och delar av
Hälsingland och Ångermanland.
Distributionscentralen, som beräknas omsätta mellan 75 och 100 miljoner kronor, består av lager i ett
plan och kontor i två plan. I utrustningen finns moderna paketeringsanläggningar och anordning för
prismärkning av framför allt frukt, grönsaker och
ost. Färskvarorna spelar ju som bekant en allt större roll i den moderna ICA-butiken. De kylda utrymmena uppgår till totalt 13.000 m^ varav 1.600 nr'
disponeras av de djupfrysta varorna.
Inflyttning planeras till årsskiftet 1967/68.
inom Hakonbolaget med sina 11.500 m 2 lageryta.
Henning Jonsson. Vi ligger på en omsättning som
pekar mot 5 miljoner. Vi vill bli ansedda som matspecialister och har därför stora färskvaruavdelningar för fisk, kött, frukt, delikatesser och ost.
VI
[ETABLERAR]
ICA i Nyköpings centrum
ICA först i nytt Göteborgsområde
Köpman Åke Börjesson hade en arbetsam maj i år.
Förutom invigningen av Spisa, som presenterades
förra månaden, öppnade han även en ny butik i den
nya stadsdelen Tynnered i Göteborg. Butiken, som
heter Tynnered Center, har en säljyta på 456 m-.
Området kommer fullt utbyggt att rymma 1.250 hushåll.
Förutom självbetjäningshallen finns en specialavdelning för tobak och tidningar med kvällsöppet.
Omsättningen beräknas till 4 miljoner.
Tynnered Center beräknas fullt utbyggt
miljoner.
omsätta 4
Kronhallen är mycket
färskvarnbetonad
I centrum av Nyköping med fasaden mot Storgatan
öppnades i juni i år den nya Kronhallen av köpmännen Rune Malmqvist och Sven Brostedt.
Butiken har en totalyta på 1.140 m'2, därav 605
2
m säljyta. Butiken är planerad för en omsättning
av 5 miljoner.
Kronhallen är färskvarubetonad med specialavdelningar för ost, fisk och grillat. 5 utgångskassor av
Köpmannatjänsts nya modell slussar snabbt ut kunderna. I källarplanet under butiken finns kundparkering med plats för 45 bilar och hiss direkt upp i
butiken.
Bingebyhallen störst på Gotland
Största enheten i det nya köpmannavaruhuset
PRISMA i Härnösand blir en ICA-hall på 750 m 2
säljyta, som öppnades i juni.
— Starten har varit en succé, säger köpman
Till den stora turistrushen i sommar öppnades Bingebyhallen, Gotlands hittills största livsmedelshall, av
köpman Bengt Hellberg. Butiken ligger i ett nybyggt område utanför Visby med 1.100 lägenheter.
Ett stort plus för butiken är de 50 parkeringsplatserna som finns.
Säljytan är 320 m 2 och den beräknade omsättningen 4 miljoner.
IC'A-hallen liar även en
Omkring Bingebyhallen
ICA-hall i nytt köpmannavaruhus
cafeteriaavdelning
finns 1.100 lägenheter
7
Datamaskin
hjälper Hakonbolag
I slutet av maj i år installerade Hakonbolaget i Västerås ett datasystem
av typ IBM 1401. Dataanläggningeii kommer successivt att tas i bruk lör
i första hand körning av rutin för lagerstyrning och inköpsplanering.
IBM har utvecklat ett databehandlingssystem kallat IMPACT, vilket
Hakonbolaget avser att tillämpa på distributionscentraler med hålkortsanläggning. Datasystemet inriktas på en lösning av inköpstekniken för snabbare omsättningshastighet men samtidigt uppnåendet av högre servicegrad
till fromma för ICA-medlemmarna.
Datachef Nils
Almgren
— Det datasystem vi skaffat kommer successivt att
tas i bruk för två ändamål, berättar datachefen vid
Hakonbolaget, Nils Almgren, nämligen
• körning av rutin för lagerstyrning och inköpsplanering samt
9 rutiner, som tidigare körts på tabulator till
exempel remittering, budget och bokföring.
Det är emellertid lager- och inköpsrutinen, som är
den primära bakgrunden till anskaffandet av maskinen.
— IBM har utvecklat ett databehandlingssystem,
som kallas IMPACT, Inventory Management Program And Control Technique. I fri översättning
till svenska betyder det kort och gott "lagerstyrning". Det är detta system och dess teorier, som
Hakonbolaget avser att tillämpa på de distributionscentraler, som är utrustade med hålkortsanläggningar.
Datamaskin besvarar inköpsfrågorna "när?" och
"hur mycket?"
— Rutinen, som löper med en periodicitet av en
vecka, innebär att fältkontoren levererar hålkortsuppgifter över veckans transaktioner, det vill säga
in- och utleveranser, till huvudkontoret för körning i
datamaskinen.
Maskinen är så programmerad, att den vet hur
8
mycket, som skall finnas i lager av varje artikel
och när det är dags att beställa hem nya varor och
från vilken leverantör. Om det är aktuellt med köp
beräknar maskinen även en ekonomisk orderkvantitet. Man får således svar på de två viktiga inköpsfrågorna " n ä r ? " och "hur mycket?"
Hänsyn tas till olika inköpsfaktorer
— För att en datamaskin skall kunna utnyttjas till
att bedöma när varan skall beställas och hur stor
kvantitet som skall beordras, måste den förses med
ett program.
I det här fallet har den programmerats så att
den tar hänsyn till följande faktorer:
•
•
•
•
•
•
•
•
lagerhällningskostnader
inköps- och mottagningskostnader
kvantitetsrabatter
packstorlekar, pall- och vagnskvantiteter
minimum- och maximumkvantiteter
leveranstider och leveranstidsvariationer
önskad servicegrad
efterfrågan och variationer i denna
Slutprodukten är en inköpsrekommendation, som
skickas till inköparen vid respektive distributionscentral för granskning och beordring av varorna.
Inköparen har alltså fortfarande sista ordet.
t planera inköpen
På bilden ses dataoperatör Ola Johansson kontrollera att skrivaren fungerar ordentligt. Datasystemet består
av fyra enheter: från vänster en läsare, som läser de hålkort maskinen matas med. I mitten
centralenheten,
som styr och kontrollerar verksamheten. Här lagras temporärt de maskininstruktioner,
som behövs för en
viss bearbetning. Därefter skrivaren och längst till höger tvä skivminnesenheter. I dessa monteras utbytbara
skivpackar, som innehåller uppgifter om artiklar, leverantörer etc.
Några tekniska data. Skrivaren presterar 600 rader text per minut och centralenheten har en minneskapacitet på 8.000 tecken. På varje skivpacke kan 2 miljoner tecken lagras.
9
Konsulentseminarium
i Ronneby
KONTAKT
Medlemssektionerna koncentreras
Efter viss omläggning av distributionsprogrammet
har ICA Förvaltningsråd fastställt att medlemssektionerna Norrköping och Linköping sammanslås till
sektion Östergötland.
Vidare kommer medlemssektion AC, som omfattar
Ångermanland, att till sin sydliga del tillföras Sundsvall och till sin nordliga del tillföras sektion Umeå.
USA-köpmän på ICA-besök
I anslutning till AIDA-kongressen i Köpenhamn gästade en grupp amerikanska köpmän Sverige.
En grupp företrädare för CFDA, ICA:s motsvarighet i USA, besökte ICA Centralorganisation och
för en mindre grupp anordnades visning av SV:s
färskvarucentral i Johanneshov samt vissa affärscentra i Stockholm.
AIDA:s livsmedelskongress . . .
Forts. fr. sid. 5
nen efter den andra överskrider sin självförsörjningsgrad beträffande jordbruksprodukter och söker
avsättning för överflödet utanför sina gränser.
Vi anser det vara vår uppgift inom EFTA att
verka för friast möjliga jordbrukshandel. Vi finner
det naturligt att slopandet av tullarna för industriprodukter mellan EFTA-parterna ska följas av nedrivning av barriärerna för handel med jordbruksprodukter. Men även om vi når allra bästa samförstånd i frågan inom EFTA löser detta bara en del
av våra problem. En stor del av vår jordbruksexport
går till EEC och denna export är nästan lika viktig
för Danmark som exporten till EFTA-länderna.
Vår export till EEC hotas av den växande diskrimineringen av icke-medlemsländer som träder i
kraft om och när EEC:s gemensamma jordbrukspolitik träder i funktion.
AIDA:s mål är att höja
världens levnadsstandard
— När det gäller kampen mot hunger är det inte
10
Även konsulenter behöver motion. Här försöker
Hägglund, IC'A-skolan, skjuta mål.
Sven
I början av maj samlades 14 EOL-konsulenter på
Ronneby Brunn under disponent Rune Erblads ledning för att diskutera butiksproblem.
Första dagen upptogs av frågor om marknadsföring av specialvaror och därefter gav Köpmannatjänst sin syn på butiksrationalisering och tekniska
hjälpmedel.
Under ICA-skolans ledning diskuterade man
butikscentralisering, strukturförändringar och det
införda gruppackordsystemet.
Till sist redogjorde disponent Leif Fredriksson för
butikens ekonomi och budgetering.
bara en fråga om att producera mer livsmedel, sade
Oris V. Wells, ställförerädande generaldirektör i
FAO — USA:s Food and Agriculture Organization.
Det är lika väsentligt att få till stånd bättre behandling och distribution av maten. Vi är därför
glada att få veta att ett av AIDA:s främsta mål är
att höja världens levnadsstandard genom att försöka
stimulera tekniska framsteg, förbättra livsmedelsdistributionen, öka produktiviteten och utveckla
handeln länder emellan.
Det är också glädjande att AIDA är intresserat
av att samarbeta med internationella organisationer
framför allt när det gäller hjälp åt utvecklingsländer.
Vi måste tänka på våra medmänniskor
— Om vi analyserar resultaten av tidigare kongresser, sade hedersordföranden i AIDA, W. E. Zeziger,
Schweiz, finner vi med tillfredsställelse att dessa
inte bara stimulerade produktion och distribution
utan också utövade ett positivt inflytande på alla
som arbetar inom livsmedelsbranschen genom att
göra dem medvetna om sina medmänniskor. Det är
vårt mål att tjäna konsumenten enligt AIDA:s
slogan "Ständigt mer och bättre föda åt alla".
Livsmedelskonsumtionen
under tio år
Om vi ser på förändringarna i våra matvanor för
de senaste tio åren finner vi att färskvarorna ökat
sin andel i vår kost medan gruppen "torra specerier"
minskat. Förändringarna i våra matvanor beror väl
främst på vår ökade levnadsstandard, men den är
också en följd av att fler familjer fått tillgång till
kylutrymmen. Här nedan kan vi se hur olika varugrupper förändrats under de senaste 10 åren.
K ö t t och fläsk
Socker och konfektyrer
1954: 354 miljoner kilo
1964: 371 miljoner kilo
1954: 307 miljoner kilo
1964: 278 miljoner kilo
+ 5%
-9%
Charkuterivaror har ökat med 13 % och fjäderfä med
närmare 50 % medan fläsk har minskat med 5 '7(.
Socker har minskat med 15 % medan konfektyrer
stigit med 16 %.
Frukt och grönsaker
M j ö l , gryn och m a k a r o n e r
1954: 1.388 miljoner kilo
1964: 1.459 miljoner kilo
+ 5%
1954: 259 miljoner kilo
1964: 216 miljoner kilo
-17%
Gruppen färska grönsaker har ökat med närmare
30 %, medan potatis minskat med 18 %.
Förbrukningen av mjöl har minskat med cirka 21 %.
Risgryn har ökat 45 % och makaroner 40 %.
M e j e r i v a r o r och läskedrycker
H å r t bröd och kex
1954: 1.790 miljoner kilo
1964: 1.858 miljoner kilo
T
m
t\
/o
1954: 57 miljoner kilo
1964: 57 miljoner kilo
±0%
Margarin har ökat 35 %, tjock grädde 35 % och
läskedrycker 31 %.
M j u k t bröd och bakverk
1954: 326 miljoner kilo
1964: 374 miljoner kilo
Kaffe, kryddor och t o b a k
+ 15
1954: 61 miljoner kilo
1964: 96 miljoner kilo
P O
" J Q
n/
/^
Kaffe har ökat med cirka 70 % och tobak med 22 %.
Fisk
T o r k a d f r u k t , ä r t o r och böner
1954: 110 miljoner kilo
1964: 140 miljoner kilo
1954: 47 miljoner kilo
1964: 68 miljoner kilo
+ 27 %
m «
"T" 4 5
'Q
Djupfryst fisk svarar för största ökningen.
I denna grupp har konserverad frukt ökat mest.
Färskvaror
Totalt
Torra specerier
Totalt
^ Q.
1954: 3.968 miljoner kilo
1964: 4.202 miljoner kilo
+6%
1954: 731 miljoner kilo
1964: 715 miljoner kilo
••••
B
^Mi
/ O
'
11
EOL i Hälsingborg ökar omsättningen
från 41 till 84
miljoner på tre år
På det gamla kapplöpningsområdet i Hälsingborg
ligger EOL-bolagets distributionscentral strategiskt
placerad med Skånebagarn och ICA Frukt & Grönsaker som närmaste grannar.
— Det är fjärde året vi arbetar här i våra nya
lokaler, berättar disponent Håkan Walander. Under
dessa år har vi hunnit bli varma i kläderna. Jämför
man omsättningen 1963, som var 41 miljoner, med
den beräknade för 1966, 84 miljoner, innebär det en
fördubbling på tre år. I omsättningen ingår leveranser av järn och husgeråd och textilvaror till
kontoren i Halmstad, Karlskrona, Kristianstad och
Malmö.
330 m-, som för närvarande utnyttjas för en sexveckors textilutställning, berättar Stig Ohlén, som
visar oss runt bland de cirka 2.500 artiklar, som
finns utställda. Det här rummet kommer emellertid
att utnyttjas för större ändamål. ICA-Förbundet har
nämligen förlagt sin ordinarie årsstämma hit den
26 och 27 september.
ICA-Förbundets årsstämma hålls i Hälsingborg
— I kontorsdelen finns en stor utställningshall på
Djupfryst säljs med hjälp av hålkort
På översta våningen i kontorsdelen ligger de olika
kontorsrummen. I ett rum träffade vi Kjell Sjöberg
bakom ett bord med hålkort och försedd med en
telefonlur på huvudet precis som en växeltelefonist.
Han förklarade:
- Jag sköter försäljningen av djupfryst. Varje
artikel i det djupfrysta sortimentet motsvaras av ett
hålkort. När jag ringer upp medlemmarna plockar
jag fram ett hålkort ur registret för varje artikel de
beställer. Det är praktiskt och går mycket snabbt.
Samtidigt har jag en överblick över hela lagret. Jag
märker när det börjar ta slut och vet när det är
dags att beställa hem nya varor.
Med hjälp av hålkorten gör man sedan ett sammandrag av alla order, som lämnas till expedieringen
och dessutom skrivs fakturor till varje medlem.
En textilutställning
den 330 m- stora
Kjell Sjöberg plockar här fram hålkort ur
på de djupfrysta varor han säljer.
10.000 artiklar på 14.500 m 2 golvyta
Första spadtaget till bygget togs i juli 1961 och i
början av 1963 var byggnaden inflyttningsklar. Huset mäter 153 meter i längd och 72 meter i bredd,
vilket ger den en total golvyta på 14.500 m-.
De kylda utrymmena utgör 1.500 m- och frysrummen har en volym av 800 m3. Textil 1.450 m 2 och
järn- och husgeråd 700 m2. Totalt omfattar lagret
nära 10.000 olika artikelnummer.
12
med 2.500 artiklar
utställningshatten.
fyllde
hela
registret
/ det 3.900 m" stora pallagret var det högt i tak. Fotografen var tvungen
för att kunna ta den här bilden av truckförare Eric Rödhin i aktion.
att klättra
upp drygt sex
meter
13
kunder bland storförbrukarna, till exempel sjukhus
och restauranger. Färskvaror och kött var för närvarande en av magneterna i dessa lager, berättade
Stig Jonsson.
UTBLICK
CDFA startar utbildningsfond
Cash-and-carry
ökar i Västtyskland
Cash-and-Carry-lagren i Västtyskland hade 1965 en
omsättning på cirka 5 miljarder DM, vilket innebär
en ökning med cirka 20 %, jämfört med föregående
år.
Associated Grocers
hjälper medlemmarna inventera
Med det ökade trycket på detaljhandlarna i livsmedelsbranschen att öka sitt varusortiment, har
det blivit alltmer nödvändigt att ge utförlig hjälp
i det viktiga arbetet med inventeringskontroll.
Inköpscentralen Associated Grocers of Seattle har
vidtagit åtgärder för att förmå detaljhandlarna att
beräkna, hur de kan använda sitt säljutrymme mer
ekonomiskt. Med hjälp av dessa data har Associated
Grocers kunnat utveckla ett program med titeln:
"Analys om detaljhandelsvinst" för medlemmarnas
räkning.
ICA-grupp besökte
REWE och Euroshop
I mitten av juni gjorde en grupp ICA-representanter
från Hakonbolaget en resa till Tyskland för att
titta på utställningen Euroshop 66 och även besöka
REWE inköpscentral i Köln. Med på resan var Curt
Immerstrand,
Stig Jonsson, Herbert Nygren och
Tor Rosengren.
— Euroshop gav en fantastisk översikt över de
hjälpmedel som finns till butikerna. Inredningar och
kassadiskar dominerade utställningen, som omfattade 49.000 m 2 med 335 utställare från 25 olika
branscher. Sverige ligger fortfarande mycket väl till
i utvecklingen när det gäller butiksinredning, sammanfattade Curt Immerstrand.
— Vi fick genom REWE en god översikt över
deras lägesbevakning och finansiering av nya företag. På grund av den hårda konkurrensen inom
partihandeln har REWE tvingats etablera cash-andcarry-avdelningar. Denna försäljningsform har blivit
allt mer intressant, främst för att man får goda
14
CFDA, the Cooperative Food Distributörs of America, motsvarigheten till ICA i USA, har startat en
utbildningsfond för att skaffa stipendier till ungdomar, i första hand till barn till CFDA:s medlemmar, för praktisk utbildning till yrken inom livsmedelsbranschen.
Fem europeiska handelskedjor
byter namn
De under namnet "Europäischer Organisation" samarbetande handelskedjorna AFU, Tyskland, ALIMENGROS,
Frankrike,
EXCELLA,
Belgien,
KROON, Nederländerna och UNITAS, Österrike, har
noggrant övervägt en ny gemenskapsbeteckning. I
framtiden tänker man arbeta under namnet "AFUInternational". Framför allt kommer erfarenhetsutbyten att få en allt större betydelse.
Kesko självbetjäning
omsatte 700 miljoner
Kesko i Finland hade 831 självbetjäningsbutiker
1965 med en genomsnittlig omsättning per butik på
837.000 kr. Totalt omsatte Kesko självbetjäning
700 miljoner kr.
Som jämförelse hade ICA 3.390 självbetjäningsbutiker med en genomsnittsförsäljning per butik på
824.000 kr. ICA självbetjäning omsatte totalt 2,8
miljarder kr.
REWE lämnar finansieringshjälp
REWE, som är Tysklands motsvarighet till ICA, har
för att hjälpa sina medlemsbutiker inrättat ett särskilt finansieringsinstitut, REWE Verkaufsgesellschaft. Institutet skall lämna långfristiga krediter
till REWE-medlemmar vid nyetableringar och modernisering av butiker.
Samtidigt med kapitalanskaffningen övertar institutet andra funktioner.
Medlemmar i finansieringsinstitutet, som får ett
startkapital på en miljon svenska kronor, är de
REWE Genossenschaften och REWE Centralorganisation.
4gg
30 E 30
20 E 20
:10
«=o
10=10
20z 20
3U B 30
mJ(f
30 grader kallt året runt är det i frysrummet
där Jan-Ingvar
Olsson arbete
Kallstart i augusti
för Linköpings frys
Den 8 augusti var det premiär för djupfrysdistribution från Linköpings nya frysanläggning. Det var
det sista stora steget i Linköpings förvandling till
färskvarucentral.
— I frysrummet, som har en yta på 540 m'- eller
omsatt i volym 1.800 m:i, finns utrymme för 230
pallplatser, berättar försäljningschef Stig Ållander.
Det innebär en väsentlig skillnad mot tidigare då
Norrköping och Linköping tillsammans hade endast
150 m- frysutrymme.
Två påpälsade herrar i 30 graders kyla
I frysrummet, där termometern pekade på minus
30 grader, träffade vi de två expeditörerna Jan-Ingvar Olsson och Thure Halidén. Båda var ordentligt
påpälsade i skinnrockar, huvor och varma kängor.
— Vi får inte stanna härinne för långa stunder
i taget men upp till en timme går bra, sade Thure
Halidén och torkade bort något, som droppade från
nästippen.
De djupfrysta varorna lastas i frysbilarna så att
varje medlem får sina varor inslutna i en kraftig
påse för att underlätta chaufförernas
lossningen i butikerna.
arbete vid
ICA-skolan snabbutbiJdade personalen i färskvarull an tering
Omsättningsutvecklingen har varit mycket god.
Försäljningen av frukt och grönsaker hade fram till
31 juli ökat med 27 % och kött och charkuterivarorna med 41 % jämfört med föregående år.
Några försäljningsresultat under en vecka i augusti: 2.150 lådor tomater, 1.400 häckar persikor,
3 ton fläskkotletter och 4 ton falukorv.
När det blev aktuellt med omläggning till färskvarucentral och personalen informerats om detta
framförde de önskemål om att få deltaga i kurser
i färskvaruhantering. Mänga hade ju tidigare mest
sysslat med kolonialvaror.
ICA-skolan hjälpte till med detta och under två
kvällar fick hela personalen en snabblektion i färskvaruhantering. I höst skall utbildningen fortsätta
med en styckningskurs för personalen på charkuteriavdelningen.
15
Anders Björkman, EOL, Västervik
— Företaget har lunchrum
med bra möjligheter att värma mat, men jag tror inte
det är någon som utnyttjar
det. Avstånden är små här,
så alla hinner hem. Jag går
ut och äter då min fru arbetar. Ett önskemål vore, att
företaget kunde ordna så att
personalen fick äta någonstans till självkostnadspris.
Birgitta Larspers, Hakonbolaget, Mora
,*
— Här är det bara lagerpersonalen som har ett lunchrum. Behovet av ett lunchrum
är nog inte så stort just nu
då alla har möjlighet att gå
hem och äta. Jag lagar min
mat själv på lunchen, så någon tid att gå ut på stan
och handla blir det inte på
en timme och tolv minuter.
Gun-Britt Andersson, Sjömans Textil, Västerås
— Vi har ett mycket bra
lunchrum och får matlådor
från en firma i sta'n för
2:75.
En
föreståndarinna
värmer maten samt kokar
kaffe både på förmiddagen
och eftermiddagen. Vi har en
halv timmes lunch och det
är klart att det ibland kan
bli lite jäktigt.
Bertil Larsson, Hakonbolaget, Borlänge
— Jag åker alltid hem och
äter. Vi har en timme och
elva minuter, så jag hinner
gott. Det finns ett lunchrum,
och man får ta med sig mat
och äta där. Vi har en ICAbar i närheten, men det blir
väl dyrbart i längden att äta
där.
Stig Frank, Hakonbolaget, Hudiksvall
- Jag är chaufför och har
därför inte möjlighet att utnyttja vårt lunchrum, då jag
i regel är ute och kör vid
lunchtid. Brukar ha matlåda
med mig i bilen. Vi har en
timmes lunch, men jag utnyttjar sällan hela timmen
utan försöker klara jobbet
så fort som möjligt. Huvudmålet äter jag hemma.
Maj-Britt Eriksson, EOL, Vddevalla
- Vi har ett lunchrum, där
man kan äta den mat man
har med sig. Det finns inget
kylskåp eller värmeskåp. Jag
går ut och äter ett ordentligt
mål. Jag tycker man behöver
det mitt på dagen. Vi får tyvärr inget kaffe på företaget varken på förmiddagen
eller eftermiddagen.
16
Var äter ni på lunchen?
Veine Nilsson, Dalabagarn, Gävle
- Vi har ett bra lunchrum,
där alla äter. Oftast blir det
bara smörgåsar. Vi har bara
18 minuters lunch plus kafferast. Jag börjar kl halv fyra
på morgonen och slutar kl
halv tolv. Någon bestämd
k
i •
lunchtid har vi inte utan får
»sa* J l
äta när vi har tid Jag skulle
Margareta Ohlsson,
Norrköping
X SV,önska
att vi hade en paus
^...^M
tin.
— Vi har ett lunchrum, där
det finns möjlighet att värma maten och även förvara
den i kylskåp. Jag äter lunchen hos mina föräldrar mellan kl 12.00 och 13.00. Det
räcker och jag tror att de
som äter på firman skulle
vilja ha kortare lunch och få
gå hem tidigare på kvällen.
Lennart Johansson, Skånebagarn, Hälsingborg
— Vi har ett stort fint lunchrum med självservering, där
80—100 personer äter. Vi
som arbetar i bageriet har
20 minuters lunch. Det är
jäktigt men man blir van.
Jag börjar kl sex och slutar
kl 14. Vi äter så billigt här
att det inte skulle löna sig
att äta hemma.
Ragnhild Månsson, Svea Choklad, Norrköping
'..;,.; - De som äter i företagets
lunchrum beställer sin mat
från Slakteriföreningen. Matlådorna kostar 2:65 och det
är mycket billigt. Vi har 50
minuters lunch och det räcker. Det är mest den kvinnliga personalen som äter här;
den manliga åker i regel
hem.
Lars Johansson, Hakonbolaget, Storuman
- Vi har lunchrum, men jag
åker alltid hem och äter.
1k Min fru arbetar också, så vi
hjälps åt med maten, för att
| vi skall kunna äta tillsamI mans. Vi börjar arbeta kl
sju, så jag skulle vilja ha
lunchen mellan elva och tolv.
Vi slutar kl 17.15 och har
15 minuters kafferast på
IHfctafci»**'
eftermiddagen.
Gunilla Kadin, ICA-förlaget, Västerås
Om jag hann skulle jag åka
hem pa lunchen. Som det är
nu går jag ut på sta'n och
äter. De flesta pä avdelningen åker hem och äter.
Min man har inte lunch på
samma gång och äter dessutom
,d£^*\
P ä e t t f ö r s i t t arbete
bestämt ställe. Vi har ett
lunchrum pä företaget med
matlådor.
17
alster ut, som inköpts under året. 35 tavlor fann sina
ägare bland de 392 medlemmarna. De fem första
pristagarna var: 1) Stig österlund, IC'A-förlaget, 2)
Carl-Hakon Swenson, Hakonbolaget, 3) Gina Lindström, Köpmannatjänst, 4) Reinar Eriksson, Hakonbolaget och 5) Lars-Brik Jansson, ICA-förlaget.
I styrelsen nyvaldes Per-Olof Ohlsson,
Alice
Björklund, Ann-Charlotte von Goés och kvarstående
ledamöter av styrelsen är Sixten Wessman och Stig
Karlsson.
35 konstverk utlottades
i Hakoniternas Konstförening
Här ses förstapristagaren Stig Österlund från ICAförlaget mottaga sin tavla ur ordföranden Lars
Möcklins hand.
I slutet av maj höll Hakoniternas Konstförening' sitt
årsmöte i Västerås.
Efter årsmötesförhandlingar lottades de konst-
Först på jorden
En söndagsskollärare frågade en liten gosse om han
kunde säga vem som var den förste mannen på
jorden.
— Hoss, svarade gossen.
Läraren rättade honom och berättade att han
hette Adam.
— Jag visste väl att det var en av bröderna Cartrigth, men jag glömde vilken av dem det var, tillade
gossen stolt.
Lillans första
skoldag
Lillan kommer hem från sin första skoldag.
- Har du lärt dig något, undrar mamman.
- Ja, hur man viskar utan att röra läpparna.
Billig kaka
— Det här är en läcker och fantastiskt billig kaka.
18
En solskenshistoria från
vintern på skåneslätten
Att vintern på skåneslätten kan bli besvärlig har vi
fått bekräftelse på i år, då den yrande snön formligen lamslagit trafiken. Att detta dock kan medföra
lustiga episoder vittnar det följande om:
En vinterdag förra året körde EOL-chauffören Bo
Ohlin, Kristianstad, sin vanliga tur nedåt Österlen i
simrishamnstrakten. Plogbilen hade gått före men
tagit en kurva för snävt och således ändrat lite på
vägsträckningen. Det var alltså oundvikligt att Bo
Ohlins stora bil blev fast i diket. Turligt nog kom
en grusbil strax efter och chauffören där var vänlig
nog att hjälpa upp honom.
Denna händelse erinrade sig EOL-chauffören när
han en snörik vinterdag i år närmade sig samma
vägkurva. Nu fick han emellertid se en annan lastbil
stå i diket. Han stannade för att hjälpa och hans
förvåning blev stor då han upptäckte att det var
samma bil och chaufför som hjälpte honom själv
upp ett år tidigare på exakt samma plats. Att gen-
Mjöl och jäst har jag lånat av fru Larsson, smör
och mjölk av fru Nilsson och socker och russin av
fru Jansson.
Lättsmält
Myggan på smörgåsen förekommer i åtskilliga
varianter. Men har ni hört den här? Det rör sig
om en sådan där riktig långbent, en harkrank.
Gubben tuggar och tuggar. Och till sist är det
bara biten med harkranken kvar. Gubben tittar stint
på den långbente och säger:
- Nu är det bäst du håller i dig ordentligt, för
nu blir det väldigt bråddjupt!
Försäkringar
En brandförsäkringsagent är hemma hos gamle Anders och lägger ut texten om hur förståndigt det är
att ha stugan brandförsäkrad.
Anders lyssnar och säger efter en stund:
tjänsten var angenäm är inget att ta fel på. Nu
var det grusbilschauffören som tackade för hjälpen
och sade: "Nu är vi kvitt."
Vi gratulerar
Femtio år:
Juni
Aven färgbilder i fototävlingen
Juli
14
19
31
31
Olof Gillberg, Hakonbolaget, Sundsvall
Toolf Olsson, Köpmannatjänst, Västerås
Erik Sundgren, EOL, Värnamo
Sven-Erik Nilsson, EOL, Göteborg
Elsa Fahlin, EOL, Göteborg
Sture Björck, SV, Linköping
Eric Fridolfsson, Hakonbolaget, örebro
O
Sextio ar:
Juni
10
11
Den här gubben pryder de affischer vi skickat ut
till anslagstavlorna vid samtliga kontor. Han får
illustrera en motivjagande ICA-anställd som med
sitt tävlingsbidrag vill vinna l:a priset.
Du har väl inte glömt att sända in bilder till ICAkontaktens fototävling på temat "den bästa sommarbilden. Vi utlyste tävlingen i förra numret och alla
som arbetar inom ICA:s distributionscentraler och
dotterföretag deltar i tävlingen.
Vi har fått så många förfrågningar om färgbilder
att vi även låter dessa vara med och tävla. Alltså
både svart-vitt, färg och färg-dia-positiv deltar i tävlingen. Vi är tacksamma för stora format av bil-
Juli
18
Valter Wennerstén, Hakonbolaget,
Sundsvall
Erik Andréhn, Köpmannatjänst,
Västerås
Gustav Streijffert, EOL, Uddevalla
Malte Sandberg, SV, Linköping
derna men har ni inte möjligheter att förstora bilderna, kan vi klara den detaljen om vi även får
negativen.
Tävlingstiden har samtidigt förlängts till den 30
september.
Skicka in dina tävlingsbidrag till ICA-kontaktens
redaktion, ICA-förlaget, Västerås.
Juryn, som bedömer bilderna utdelar tre priser —
l : a pris 100:—, 2:a pris 75:— och 3:e pris 50:—.
— Å då menar han att om stugan skulle brinna
så får jag ut tjugotusen?
— Javisst, säger agenten. Men eftersom han har
tyckt sig märka en speciell glimt i Anders öga tilllägger han:
— Det gäller förstås inte om ni tänder på själv.
— Jaså, säger Anders besviket. Jag kunde väl
tro att det var nåt skoj med det!
Ungkarlsfröjd
— Har du inte en känsla av att vara mörbultad, när
du vaknar en morgon efter en riktig helafton?
— Nej, hur kan du komma på en sådan idé. Jag
har ju alltid varit ungkarl.
— Jo direktörn, nu har jag arbetat på statistikavdelningen i 5 år, 7 månader, 2 veckor, 1 dag, 4 timmar,
40 minuter och 12 sekunder till en medellön av 6
kronor och 83,5 öre i timman.
— Kort sagt: Jag vill ha påökt . . .
19
FORETAGSN
Nytt företagsnämndsavtal
Överenskommelse om bättre samarbete
mellan företagsledning och anställda
Uttalande om skolningsfrågorna
Vid sidan av årets avtalsrörelse har förts förhandlingar mellan SAF, LO och TCO om nya avtal rörande samarbetet inom företagen. Den 29 april i år
träffades överenskommelse mellan parterna.
I den träffade överenskommelsen, som träder i
kraft den 1 januari 1987, har de långsiktiga perspektiven genomgående tillmätts avgörande betydelse. Hörnstenar i det nya avtalet är företagsanpassning, utbildning och forskning.
Förhandlingarna om det nya avtalet har pågått
sedan i juni i fjol. Uppgörelsen har godkänts av
SAF, LO och TCO och avtalet skall nu i höst antas
på förbundsplanet.
Beslutanderätt i vissa frågor
De nya avtalen ger företagsnämnderna möjligheter
att spela en större roll än hittills. De skall ha rådgivande karaktär, men avtalet säger att en arbetsgivare kan ge nämnden en beslutande funktion i
till exempel sociala frågor.
Avtalen förutsätter vidare att kommunikationen
mellan företagsledning och företagsnämnd bör förekomma både före och efter beslut. Detta gäller i
synnerhet sådana frågor, som tidigare behandlats i
nämnden. Företagsledningen behöver dock ej informera nämnden om ett uppenbarande skulle medföra
skador för arbetsgivaren.
tagsledning och anställda sker genom deras fackliga organisationer inom företaget.
Den fackliga klubbens ställning betonas starkare
än tidigare. Detta framgår exempelvis av bestämmelserna om val av arbetstagarerepresentanter i
nämnlerna. Den lokala fackliga organisationen bestämmer själv hur de anställdas representanter i
företagsnämnden skall utses och klubbordföranden
skall normalt ingå i nämnden.
För att åstadkomma en företagsanpassad och
decentraliserad nämndverksamhet rekommenderas
inrättande av underkommittécr för särskilda frågor,
samt ett arbetsutskott som kan fungera mellan sammanträdena. I vissa frågor är det förutsatt att
arbetsgivaren kontaktar någon eller några nyckelpersoner på den fackliga sidan i stället för att ta
upp ärendet i nämnden.
Insyn ges i personalpolitiken
Personalfrågorna har hittills inte varit uttryckligt
nämnda som ett område för information och samråd. Om allmänna riktlinjer för företagets personalpolitik, till exempel principer och metoder för rekrytering, urval och befordran, skall information och
samråd äga rum i företagsnämnden. Ur tillgänglig
personalstatistik skall information lämnas om frånvaro, olycksfall, personalomsättning med mera.
Ö k a t fackligt inflytande
Bättre ekonomisk information
I det nya avtalet anges att samarbetet mellan före-
Om den ekonomiska informationen sägs i de nya
20
avtalen bland annat att informationen skall vara
regelbunden och framåtriktad och ges på ett sådant
sätt att de anställda får en riktig bild av företagets
ekonomi och framtidsutsikter. Detta kan ske exempelvis genom att samma material som aktieägarna
erhåller på bolagsstämman även tillhandahålles företagsnämnden.
Utvecklingsråd för samarbete
mellan företag och anställda
Vid sidan om själva nämndavtalet har SAF, LO och
TCO träffat en överenskommelse om att försöka
främja samarbetet mellan företag och anställda.
Ett utvecklingsråd bestående av tio representanter
för de tre organisationerna skall tillsättas.
Rådets uppgifter blir att handha utbildning av
de personer inom företagen som är sysselsatta med
samarbetsfrågor, att bedriva information och rådgivningsverksamhet samt att främja vetenskaplig
forskning kring samarbetsfrågor.
Nämndledamöterna vidareutbildas
Vad beträffar skolningsfrågorna har man framhållit
att utbildning av de som är engagerade i företagsnämnderna och motsvarande organ är en förutsättning för att förverkliga de mål som uppställts i
överenskommelsen. Parterna är ense om att utbildningen behöver anordnas i flera olika former, till
exempel korrespondenskurser, studiecirklar och internatkurser.
Huvudpunkter i det nya avtalet
% Samarbetet i nämnden sker mellan företagsledningen och de anställda genom deras fackliga
organisationer. Den fackliga klubbens ställning
har stärkts. Den bestämmer hur de anställdas
representanter i nämnden skall utses, och klubbordföranden skall normalt vara självskriven
medlem.
0 Avtalet föreskriver liksom tidigare minst fyra
sammanträden per år. Man rekommenderar att
underkommittéer och arbetsgrupper bildas, som
skall fungera mellan sammanträdena.
• Nämndens ställning är rådgivande, men arbetsgivaren kan till nämnden delegera rätten att
fatta beslut inom vissa områden, till exempel
sociala frågor inom en given budgetram och även
ersättning för förbättringsförslag. Nämndavtalet
är miniminivå och förbunden kan lokalt komma
överens om arbetsformer, som innebär avvikelser
från avtalet.
• Den ekonomiska informationen skall vara regelbunden och framåtriktad och ges så att de anställda får "en riktig bild av företagets ekonomi
och framtidsutsikter". Samma material, som
aktieägarna får bör ges till företagsnämnden.
O Företagsnämnden får genom det nya avtalet inflytande på personalpolitiken. Företagsledningen
skall informera och samråda om sin personalpolitik, till exempel principer och metoder för
rekrytering, urval och befordran.
21
Augusti - - läckermånaden
Kräftorna för dyra
surströmmingen allt populärare
I samband med augusti kommer man väl ofelbart
att tänka på kräftor. Den svenska tillgången är ju
inte så stor numera och man måste därför importera.
Följaktligen stiger priset och man drar sig för att
betala 30 till 40 kronor för ett kilo kräftor. Alla
glada minnen från kräftskivor börjar förblekna och
man får se sig om efter en billigare supérätt. Varför inte surströmming?
Norrländsk specialitet nu över hela landet
Den 19 augusti började försäljningen av årets surströmmingsfångst, över en miljon burkar räknar
man med att sälja. Numera är det inte bara norrlänningarna som njuter av denna rätt.
Strömmingen, som fångas i maj—juni, saltas, galas och lägges i tunnor i uppvärmda lokaler. I juli
lägges den på burk.
Förr var det nästan bara norrlänningar som konsumerade denna specialitet, men nu har ätandet spridit sig söderut och mänga äter surströmming — till
och med med förtjusning. För nybörjaren gäller det
väl att gä försiktigt tillväga. Man bör inte öppna
burken förrän i serveringsögonblicket, om man inte
tycker om lukten. Mänga sköljer strömmingen i vatten för att få bort den starkt doftande laken, som
för den verklige beundraren är så angenäm. Men det
är med surströmmingen som med mycken annan
mat; man lär sig med tiden att tycka om den och
blir sä småningom stormförtjust.
De vanligaste tillbehören är mandelpotatis, rå lök,
tunnbröd, smör och getost. Det blir en festlig, doftande måltid som samtidigt inte är så dyr.
För att få reda på lite om ICA: s försäljning av
kräftor och surströmming har vi ringt runt till de
tre inköpscentralerna och fått del av deras synpunkter.
Utländska kräftor på frammarsch
- På morgonen den 11 augusti fick vi hem norska
kräftor som distribuerades till cirka 30 till 40 stockholmsbutiker, berättar Gösta Persson på SV:s färskvarucentral i Stockholm.
Tillgången på svenska kräftor är relativt knapp
men i år finns många utländska sorter, till exempel
turkiska och jugoslaviska. Vi brukar även impor-
22
tera kräftor från Finland men i år anser vi att priset
ligger för högt.
- Här på SV har vi märkt det tilltagande intresset för surströmming, speciellt förra året, då försäljningsökningen pä stockholmsområdet var markant, säger Bertil Lundberg.
I år räknar vi med en försäljning av cirka 15.000
burkar på detta område. I Östergötland har försäljningen varit så gott som konstant de senaste åren;
vi räknar med att avsätta 13.600 burkar här och på
Gotland, där butiksantalet är ringa, 1.200 burkar.
250.000 burkar surströmming säljs inom Hakonområdet
— Kräftor ingår inte i vårt sortiment. Vår augustispecialitet är däremot "den inte så gott luktande,
men i mångas tycke välsmakande" surströmmingen,
säger Karl Johan Andersson på Hakonbolaget i Västerås.
Konsumtionen ökar år från år kanske mycket beroende på det alltför höga priset pä kräftor.
I år har Hakonbolaget köpt en kvarts miljon
burkar av ICA:s eget varumärke Röda Ulven, som
läggs in i Skags Udde utanför Örnsköldsvik och är
den största inläggningscentralen i landet.
Ett tips för dem som inte gillar lukten, öppna
burken och skölj innehållet i kallt rinnande vatten så
rinner den kraftigt luktande laken bort.
Förvarar man burkarna svalt kan den hålla sig
länge, till och med ett år. De riktiga norrlänningarna tycker bättre om dessa burkar, då innehållet i
dem blir mustigare.
Sydsveriges intresse för surströmming ökar
- Vi har ingen försäljning av kräftor och vår handel med surströmming är ytterst ringa, berättar
Gunnar Svensson på EOL: s huvudkontor i Göteborg.
Våra inköp av denna vara överstiger inte för hela
EOL:s del inköpen hos ett norrlandskontor. Det har
dock skett en liten ökning, förmodligen beroende på
att mänga norrlänningar flyttar söderut och på vår
allt större nyfikenhet på denna "specialitet". Man
kan väl sätta likhetstecken mellan surströmmingen
och Mårten Gås. Den förra vandrar sakta söderut
medan Mårten Gås går norr över.
m
Oh, var det ser läckert ut! Så här äter alltså den verkliga "förståsigpåaren":
hel strömming
.— direkt ur burken. Tilltugget finns dock säkert med, dolt för kameran.
med lake och
allt
23
Karl-Eric Bohman har
utsetts till personaldirektör hos ICA-restauranger från den 1 september. Direktör Bohman
har tidigare varit chef
för Lärlingsrådet
för
hotell och restauranger
och utbildningschef inom
SAS.
Åke Eriksson tillträder
befattningen som gruppledare vid Hakonbolaget
i Katrineholm. Han har
tidigare arbetat på Morakontoret.
Percy Holm har utsetts
till sektionschef för konsumentpressen, som omfattar ICA-kuriren och
Hem och Fritid på ICAförlagets
annonsavdelning. Han kommer närmast från Svenska Telegrambyrån i Göteborg,
där han var mediachef.
Herbert Nygren, som för
närvarande är bevakningskonsulent på Hakonbolagets etableringsavdelning i Västerås blir
ansvarig för planeringssektionen inom samma
avdelning.
Hans Selleby har utsetts
till disponent och produktionsteknisk chef vid
Svea Choklad i Norrköping, där han tidigare
varit driftschef.
Rolf Spångberg har anställts som annonskonsulent för detaljhandelspressen vid ICA-förlagets annonsavdelning i
Västerås.
Barbro Svensson blir inköpsassistent vid Hakonbolagets affärsavdelning i Västerås.
Björn Turndal har anställts som annonskonsulent för konsumentpressen vid ICA-förlagets
annonsavdelning i Västerås.
24
De två sistnämnda fruarna är Peggy Sonesson
angelägen framhålla därför att båda är en bit över
40 år. Spänstiga oldgirls — eller hur?
I SPÅN STÅR I
Löpkunniga damer
hos Dalabagarn i Uppsala
EOL:s finalnerver höll
När 10 minuter återstod av finalen i A-gruppen av
göteborgskorpens div. III-fotboll hade Triangelkaffe hämtat in Göteborgs-EOL:s 2—0-ledning. Nerverna hos EOL hade råkat i dallring men i det läget
hittade backparet Ackeskog och Bergman stilen. De
höll ställningarna till slutsignalen. Målvakten Jan
Zackau, tillfällig högerytter, kunde göra båda målen.
Främste målspottaren hette dock Rolf Svensson,
center. EOL:s nyuppsatta lag klarade också hyggligt
debuten i div. VI D. Med EOL-ettan presenterar vi
härmed årets första seriesegrare bland ICA-företagen: Jan Zackau, Bertil Ackeskog, K. G. Bergman, Erling Svensson, Sven Gustafsson, Rolf Svensson, Tore Ardeväll och Lennart Gustafsson.
SV:s stolta fotbollsgäng
Här namnen på några av deltagarna från Dalabagarn; från vänster: Ulla-Britt Evertsson, Gun
Westher (skymd); Kerstin Hedman, Kerstin Skärberg, Agneta Petersén, Carin Lind, Eila Gustafsson, Peggy Sonesson.
Inte mindre än 10 damer från Dalabagarn i Uppsala
återfanns i startfältet på 18 deltagare när stadens
korpmästerskap i terräng avgjordes på en 1.500 m
lång bana.
Vilket ICA-företag kan uppvisa en sådan aktivitet på spinnsidan? Dalabagarns idrottsmajoritet
består förstås av herrar, men vi flickor hänger fint
med i svängarna, säger Peggy Sonesson på faktureringen. "Vi blir många som ställer upp även i
Uppsalas friidrottsmästerskap längre fram i sommar."
Hur gick det i terrängen? Ja, inte hade Dalabagarns amazoner någon chans i konkurrens med
berömdheter som Elly Gauffin med flera ur den
uppländska dameliten. Peggy Sonesson sprang bort
sig på dåliga snitslingar, annars hade hon säkert
gjort bättre tid än 7.53, som nu gav femteplatsen,
övriga "dalabagerskor" upptog följande placeringar:
8) Ella Gustafsson, 8.44; 10) Inga-Britt Lundin, 9.35;
11) Kerstin Skärberg, 9.39; 12) Ulla-Britt Evertsson, Kerstin Hedman och Agneta Petersén, 9.45; 16)
Teresia Marincic, 9.45; 17) Karin Lind, 9.54; 18)
Gun Westher, 9.55.
Sedan vi i juni skrev om SV:s stockholmsfotboll har
man spelat serien färdig. Laget anmälde sig till korpledningen i våras och har som tidigare omtalats
spelat i division XII, där nio lag kämpat. För SV:s
del blev det åtta matcher, där man vann fyra, spelade två oavgjorda och fick två förluster. Värst var
det mot Expressen där man förlorade med 5—1.
Ännu har inte slutresultatet för divisionen kommit men en andra- eller tredjeplacering bör vara
klar, anser Rolf Redén,
— Någon mångfald av supporters bland kamraterna på SV finns tyvärr inte, men vi som är med
tycker det är kul och tänker hålla på.
Stående från vänster: Lennart Aldenrud, Crister
Ullbringer, Bengt Johansson, Mario Billiotti, Ragnar Wuscha, Erik Aronsson. Sittande från vänster:
Lars Gidler, Nils-Gustav Pettersson, Jimmy Tillberg,
Dan Törner och Rolf Redén.
25
vardera könen med kvalificerande omgångar i centimeterkastning och de fyra främsta i varje klass tävlade i finalspel om fyra titlar. Dessutom förekom en
herrlagstävling i centimeterkastning, där det gäller
att komma så nära pinnen som möjligt, som vanns
av Örebrotrion Sigurd Erixon, Ingemar Jansson och
Halldon Gustafsson på 1.428 cm.
A-mästare bland herrarna blev Sven
Andersson,
Västerås, som vann den kvalificerande centimeterkastningen. Slutspelet genomfördes med kulkastning, där Sven Andersson via semifinalseger över
Seved Jonasson besegrade Sigurd Erixon med 12—
11 i en mycket rafflande final.
Resultat:
Centimeterkastning,
herrlag: 1) Örebro, 1.428; 2)
Västerås HK, 1.912; 3) Västerås AK, 1.995; 4) Gävle,
2.537; 5) Skövde, 2.602; 6) Eskilstuna, 2.728; 7)
Hudiksvall, 3.552 cm.
A-mästerskap, herrar: 1) Sven Andersson, Västerås AK, 1.076; 2) Sigurd Erixon, Örebro, 1.208; 3)
Seved Jonasson, Västerås HK, 1.641; 4) Halldon
Gustafsson, Örebro, 1.692.
B-mästerskap, herrar: 1) Börje Andersson, Västerås HK; 2) Lars-Erik Karlsson, Örebro; 3) Gunnar
Jansson, Örebro; 4) K. G. Fransson, Örebro.
A-mästerskap, damer: 1) Eivor Green, Västerås
HK, 2.171; 2) Stina Adsten, Västerås AK, 2.680; 3)
Birgit Liren, Hudiksvall, 3.074; 4) Annika Larsson,
Örebro, 3.099 cm.
Handbollens forna stormästare Redbergslid satsar
numera på fotboll och allsvenskan. Suverän centerhalv i detta div. Il-lag är 21-årige Åke Olsson, hålkortsoperatör hos EOL i Göteborg.
Åke Olsson beskrivs i pressen efter varje match
som lagets främste man. Han kan allt om försvarsspel, har stor aktionsradie och är specialist på
huvudspel. Åke har redan namn om sig som en av
Göteborgs bästa försvarsspelare.
Mycket av grundstyrkan bygger jag upp på vintern då jag spelar handboll och hockeybockey för
EOL-bolaget här i Göteborg.
På många håll i fotbollskretsar är man förvånad
att Åke inte förekommit i något landslag.
— Siktar du på blågult?
— Det gör väl alla som haft turen att komma
med i större sammanhang men jag tror inte att div.
II räcker. Man måste nog ha allsvensk grund att
stå på för att bli erkänd, eftersom jag är försvarsspelare. Forwards har ju i allmänhet kortare karriärväg.
Rafflande final i
Hakonsmästerskapet i varpa
Vid Lugnet utanför Örebro avgjordes Hakonsmästerskapet i varpa med 29 herrar och 7 damer i kamp
om titlarna. Tävlingen var indelad i två klasser för
52-årig center i Malmö
EOL-Kött: s härdade sjumannalag genomför denna
säsong med 18 matcher med 52-åriga spänstfenomenet och förre div. Il-centern Lars Johansson i
spetsen. På grund av för sent inkommen anmälan
placeras man i div. VII, en hård bestraffning för ett
lag som borde ha förekommit i Malmös korptvåa,
anser vågmästaren och centerhalven Malte Tilly:
"Tvåa i jumboserien bör vi bli, när EOL-Kött på
sju matcher spelat hem fem segrar och fått två oavgjorda. Och frågan är väl då om inte Malmös korpledning låter nåd gå före rätt och placerar EOLKött några pinnhål upp i systemet.
Västerns 1966 V(r>rmonlandsJ.äns Tidnings AB t r y c k e r i
4,
Dramatik när ICA vann korpfinal
ICA-förlaget i Västerås vann västeråskorpens division X genom att i finalen spela oavgjort mot ett
ASEA-lag. Det blev en dramatisk final. ASEA var
nämligen tvingade att slå ICA för att vinna serien.
Matchen började dåligt för ICA. Redan efter fem
minuters spel kom första målet på frispark. Inom
loppet av fem minuter ledde ASEA med 3—0.
I andra halvlek började konditionen att tryta för
aseaterna och när fem minuter av matchen återstod
hade ICA reducerat till 3—2, båda målen inspelade
av Stig Wilhelmsson. Tre minuter före full tid fick
ICA en frispark. Bengt Tliiléu slog bollen direkt i
nät och kvitterade till 3—3. Det blev sydländska
scener när slutsignalen gick.