MYM3-2012 - MediYoga

Yogans Tidlösa Mästare
under 1900-talet
Vägen till Mästerskap - Lärlingen
Ett öga mot Universum
Om att släppa taget
Depression och Yoga
Yogakonst
Nätmagasinet Medicinsk Yoga
INNEHÅLL:
Ledare
Feedback
Frågor
Nyheter
Forskning
På Temat
Universum
Solskenshistoria
Kolumnen
Från Köket
Mötet
Yogapass
Meditation
Länkar
MediYoga
Reflektioner
Nästa Nummer
Yogakonst
Nätmagasinet Medicinsk Yoga
Nummer 3 – 2012
Grundare & Utgivare
Göran Boll
Redaktion
Göran Boll
Sara Blomberg
Bidragande till detta nummer
Sara Blomberg
Josefine Jäger
INTENTION:
Helen Kåselöv
IMY har sedan starten hösten 1995
som syfte och intention att sprida
kunskap om yoga som rehab,
terapi och läkekonst brett in i det
svenska samhället.
Karin Halvarson-Wälivaara
Georg Sandgren
m.fl.
Layout & Design
Göran Boll
Jonas Rådahl
Konstfoto
Georg Sandgren
Kontakt information
[email protected]
www.medicinskyoga.se
Tel: 08 – 21 03 30
Denna nättidning är publicerad av
IMY - Institutet för Medicinsk Yoga
Nätmagasinet Medicinsk Yoga
Tempot i världen inte minskat. Livet där ute är om möjligt än mer hektiskt sedan förra numret.
Som yogi har jag dock kommit på ett knep. Dels andas jag långa djupa andetag genom näsan
rätt ofta, sen lyssnar jag inåt varje dag och låter mig styras därifrån. Det är fantastiskt hur detta
enkla perspektivskifte förändrar allting. Det är som att jämföra roddbåten med segelbåten.
Istället för att slita med årorna seglar jag nu fram. Detta tack vare yogan!
NewsFlash som kommer varje fredag levererar det dagsaktuella från yogans värld. Här strävar vi
efter fördjupningen, och inte bara i andetaget, vi lär ut yogaseglingens ädla konst.
Här kommer nu årets tredje nummer av
MediYoga Magazine.
Serien Yogans Tidlösa Mästare under 1900-talet
förtsätter med en av de verkligt stora: Tirumalai
Krishnamacharya. Läs även den andra av fem
delar i serien Vägen mot Mästerskap.
Möt Helen som motade sin endometrios med
yogans hjälp. Karin berättar solskenshistorien
om verksamheten med MediYoga på sitt
55+boende och Sara kommer med en tänkvärd
artikel om att släppa taget. Josefines nya
smoothitips bör inte missas!
Vi når allt fler läsare tack vare dig som
läser tidningen, att du gillar det du läser
och skickar länkar vidare till alla dina ekontakter, kollegor på jobbet, klienter och
patienter, släktingar och vänner som på
så sätt får upp ögonen för yoga som ett
vitalt och viktigt verktyg i sina liv.
Man kan sprida ljus och harmoni på
många olika sätt. Tack för att du hjälper
oss att sprida kunskap om yoga!
Vi som arbetar med tidningen uppskattar att få
din feedback på det vi gör.
MediYoga Magazine distribueras kostnadsfritt
via nätet till alla intresserade läsare. Tidningen
har inga annonsintäkter och inga sponsorer.
Syftet är att sprida kunskap om yoga.
Må så gott!
Göran
Nätmagasinet Medicinsk Yoga
1888 - 1989
“Next time you practice, notice how the practice is serving you.
What feelings and responses is it generating in your mind, your heart,
your energy level? How do you feel after practice? How do you behave
after practice? Think about what you discover in answer to these
questions... how is your yoga practice serving you?.”
Nätmagasinet Medicinsk Yoga
Maila din feedback till:
[email protected]
– Ett stort varmt tack för tidningen, ser fram emot att läsa serien om vägen till
mästerskap. Spännande !
Eva Eriksson
– För närvarande håller jag på att gå igenom alla
nättidningarna och samlar på mig information av olika slag.
Jätteroligt! Och varje fredag ser jag fram emot att läsa
NewsFlash. Vilken bra idé!
Elisabeth Wikmark
– Ett stort tack för både NewsFlash och nättidningen,
de är jättebra!
Lillianne Ferraud
- Jag har läst alla dina tidningar, både papperstidningen och sedan
de olika elektroniska tidningarna och jag tycker jag får en väldigt
fin bild av yogan genom dem alla, Tack för ditt fina arbete med
att sprida yoga.
Roger Jonsson
Nätmagasinet Medicinsk Yoga
Maila dina frågor till:
[email protected]
Hej Göran
Jag är medlem i din FB sida och där ryktas det om ett Startpaket 4. Är det på gång?
Sara
Hej Sara! Startpaket 4 är inte aktuellt ännu. Det kan komma senare i år eller under 2013
/Göran
Hej Göran
Jag undrar vilket startpaket du skulle rekommendera en person som lätt blir nedstämd.
Anna Lena
Hej Anna Lena! Du skulle kunna börja med första två momenten i startpaket 1 och efter
en tid göra en liten kort stund Sat Kriya, som med tiden får gå upp i 3 min. När den
etablerats lägger du sedan till hjärtmeditationen. / Göran
Hej Göran
Kan jag göra yogan utan att tona in och tona ut eftersom jag har svårt för dessa? Vad har
de för betydelse för passet i sin helhet?
Johan
Hej Johan! In- och uttoning är som visselpipan för och efter matchen:
Viktiga signaler som säger, nu börjar, resp. nu slutar
denna aktivitet. Du kan göra yoga utan dessa signaler, men det blir bättre
med, även om det kan kännas lite obekvämt eller fånigt i början. /Göran
Nätmagasinet Medicinsk Yoga
NewsFlash
MediYoga Magazine kommer ut åtta gånger per år och innehåller därför få rena nyheter.
Dessa hittar du istället i NewsFlash, som sjösattes den 3:e februari i år. I skrivande stund
har tretton veckobrev med senaste nytt om MediYoga, forskningsnyheter, mediebevakning mm nått ut till mer än 10 000 yogaintresserade i Sverige och Norge.
NewsFlash kommer varje vecka, fredag kl 12:00. Det finns att ladda hem från hemsidan:
http://blogg.medicinskyoga.se/?cat=3
Du kan även anmäla ditt intresse direkt i NewsFlash, till höger på sidan, så skickar vi varje
fredag över en länk där du direkt kan klicka in dig i NewsFlash och läsa senaste nytt om
yoga.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga
Praktik Gun Boll
Hälsa Balans Utveckling
St. Eriksplan, Stockholm
Behandlingar
Rosenmetoden, Chakrametoden, Chakraflödesmassage och Chakrabalansering. Kraftfulla behandlingsmetoder för hälsa, balans och utveckling..
Utbildning
Utbilda dig i Chakraflödesmassage och Chakrabalansering, en kraftfull och
mycket dynamisk behandlingsmetod som balanserar hela människan både
fysiskt, mentalt och känslomässigt.
Nästa Utbildningstillfälle under hösten 2012:
21-23/9 med uppföljning den 16/11 2012 – Läs mer på www.gunboll.se
Varmt välkommen!
Adress: Gästrikegatan 22, Stockholm.Telefon 08 – 31 51 72,
web: www.gunboll.se
e-post: [email protected]
Nätmagasinet Medicinsk Yoga
Depression och Yoga
Begreppet depression är ett lånord från latinets depressio som betyder nedtryckthet. Det är av våra
riktigt stora folksjukdomar. Stressrelaterad ohälsa där depression ingår är den idag vanligaste orsaken till
sjukskrivning i Sverige. Så många som en miljon människor beräknas ha haft en depression under det
senaste året. Det är vanligast bland kvinnor. Man räknar med att minst 25 procent av alla kvinnor och 15
procent av alla män någon gång i sitt liv kommer att få en behandlingskrävande depression, och har du
varit deprimerad en gång är risken för att du blir det igen 50 procent. Du känner dig ofta nedstämd och
får ångest utan någon påtaglig orsak. Minskad matlust, en djup, uttalad trötthet och sömnproblem är
vanligt.
Depression kan vara tecken på annan sjukdom. Det finns en stor samsjuklighet med ångeststörningar,
missbruk och personlighetsstörningar, samt med hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och flera andra
kroniska sjukdomar. Många endokrina sjukdomar, t.ex. sköldkörtelproblematik och Cushings sjukdom
kan ge symptom på depression.
Depression skiljer sig från tillfällig nedstämdhet. Det finns en rad faktorer som kan utlösa depression men
varför den uppkommer är inte helt klarlagt. Ofta känns livet meningslöst och man ser ingen väg ut ur
mörkret.
Enligt
inlärningspsykologi
finns
förklaringen i samspelet mellan individ och miljö.
En modell föreslår att livshändelser, t.ex.
trauma eller förlust, biologisk predisposition
eller små dagliga problem och stressmoment, leder till att individen upplever att
färre aktiviteter ger positiva konsekvenser,
t.ex. känslor av glädje eller kompetens).
Fenomenet har berörts i litteraturen sedan
flera tusen år, ofta under beteckningen
melankoli. Att vara tillfälligt nedstämd är
vanligt, det är en naturlig och oftast
begriplig reaktion i olika livssituationer. Det
är först när nedstämdheten blir djupare,
mer ihållande och förekommer dagligen under minst två veckor som det
kan röra sig om en depression.
Den kan komma utan någon
tydlig orsak men kan även
utlösas av yttre händelser,
stress, smärta, sorg, familjeproblem och andra påfrestnblir svårt att klara av ett arbete.
ingar. Depressionen gör ofta att det
Nätmagasinet Medicinsk Yoga
En depression kan ge symtom som:









Nedstämdhet. Du gråter mycket och det känns som att du aldrig ska bli glad igen.
Svårighet att påbörja, ta itu med och avsluta olika saker.
Rastlöshet, minnesproblem och koncentrationssvårigheter.
Ångest, irritation och skuldkänslor.
Dålig aptit
Konstant trötthet trots att du sover
Andnöd, hjärtklappning och muskelvärk
Minskat sexuellt intresse
Apati. Tankar om döden och på självmord
Genom att lära dig känna igen de tidiga varningstecknen kan du minska risken för att bli sjuk. Styrkan på
nedstämdheten kan variera under dygnet. Ofta är depressionen värst på morgonen och det är vanligt att
personen vaknar tidigare än vanligt. Lätt till måttlig depression med psykoterapi. Bland annat kognitiv
psykoterapi och kognitiv beteendeterapi (kbt) har visat goda resultat. Även mindfulness har vetenskapligt
stöd för sina effekter. Svår depression behandlas av vården med läkemedel.
En populär biologisk hypotes är att hjärnans signalsubstanser är ur system. Man kan hos deprimerade
patienter mäta upp förändringar i förhållandet mellan olika signalsubstanser, bl.a. serotonin, dopamin
och noradrenalin. De förmedlar impulser som är inblandade i den hjärnaktivitet som tar sig uttryck som
känslor, tankar, sömn, aptit och sexualitet. Man har noterat psykiska förändringar när man tillför eller
påverkar dessa signalsubstanser.
När det gäller yoga och
depression så finns det
tydliga indikationer på att
dessa båda gifter sig lyckligt
med varandra. Jag har ett
stort antal klienter som
genom åren haft stort hjälp av
yogan i dessa sammanhang
och under 2012 kommer en
ny
svensk
studie
att
publiceras som visar på
signifikans för MediYoga på
bl.a. just depression. Mer om
den studien i kommande
nummer
.
Forskning på yoga och depression internationell finns det en del publicerat om. Hittills under 2012 har
det lagts upp sju nya studier i databasen MEDLINE som visar hur yoga i olika sammanhang har en
mätbar påverkan på depression. I Medline får du just nu mer än 160 träffar på sökbegreppet
”depression and yoga”. Läs mer om detta: http://goo.gl/AgCHh
Nätmagasinet Medicinsk Yoga
Vägen mot Mästerskap
den andliga utvecklingens fem steg
Det vi gör när vi utövar yoga, säger yogan självt, är att sträva mot en allt ökande
medvetenhet. Det yttersta syftet med all form av traditionell yoga är Fullständig
Medvetenhet.
Vägen till fullständig medvetenhet, till mästerskap handlar om olika utvecklingssteg
i den egna andliga utvecklingen, som yogautövaren går igenom, på sin resa från
nybörjare till mästare. Alla andliga traditioner har sina egna unika vägar mot ökad
medvetenhet. Utvecklingen av människan inom dem alla sker i steg eller hopp.
Många lärare och mästare har redogjort för sina olika erfarenheter i sin egen
utveckling. De har lämnat kartor och kompasser efter sig, beskrivningar av vägen,
av stigen.
Erfarenhet blir till kunskap och kunskap blir till visdom. Det finns fem nivåer, fem
faser eller steg i denna process, längs denna eldens stig.
Nybörjaren. Lärlingen. Hantverkaren. Experten. Mästaren.
Den andlige lärarens uppgift är att guida och utmana eleven att röra sig längs stigen och passera, ta sig
igenom dessa stadier. Första nivån är nybörjarens. Därefter följer lärlingen.
Nätmagasinet Medicinsk Yoga
Lärlingen
Det andra steget kallas lärlingens, eftersom det innefattar ett utförande av en mängd olika saker. Som
lärling börjar du arbeta mer på djupet i dig själv. Du kommer till insikt om att denna process, denna resa
kräver en hel del arbete, där gamla mönster ska lösas upp, där du ska växa som människa. Under
processen kommer nya frågeställningar upp, som inte var aktuella tidigare. Sadhana – det egna dagliga
utövandet, skall nu fördjupas. Här uppstår behovet av att få feedback från en lärare eller från kamrater
som går samma väg.
Utmaningarna här handlar bland annat om ökad sinnesnärvaro, ett insamlande av upplevelser med olika
innebörd, en omdefinition av förväntningarna kring uppgiften och ett utvecklande av starkare
koncentration i olika situationer. Under det att lärlingen växer i erfarenhet finns här många element som
utvecklar och omdefinierar lärlingens grundförståelse av uppgiften. Det som under novisstadiet kanske
setts endast på ett sätt, får i lärlingens ögon nu fler dimensioner.
Upplevelserna under denna fas ger dig som lärling många
sensoriska signaler. Denna utvidgning av sinnesintrycken är
en viktig ingrediens i växandet. Tekniker som öppnar sinnet
är bra katalysatorer på denna nivå. Vanligtvis föredrar du en
viss form av sinnesintryck framför andra, vilket är en fråga
om vana, träning och temperament. Flexibilitet i sinnet är
nödvändigt för att gå vidare till nästa steg av inlärning. En
färdighet som är central på denna nivå av inlärning är
förmågan att kunna hålla fokus när intrycken blir fler.
Det handlar om att kunna ta in information från ett större
kunskapsområde. I varje ny situation behövs förmågan att
börja se skillnader från den ursprungliga regeln och
samtidigt kunna rikta koncentrationen mot det som skall
läras in. Du har nu tidigare erfarenheter att jämföra den
nuvarande situationen med. Praktik gör det lätt att snabbt
notera likheter med det förflutna. Så din uppmärksamhet
kan därigenom skifta till de olikheter som finns i något sånär
liknande, jämförbara omständigheter.
En bra lärling utvecklar en omedvetet alert natur gentemot små skillnader i det förflutna. Denna alerta
natur försätter dig i ett läge av accederad inlärning och koncentration, ett insamlande av erfarenheter
som förbereder dig på att handskas med alltmer komplexa situationer.
Ett gott råd till dig som lärling är att läsa om förebilder inom det område som studeras, att lyssna på
andra som tränat i andra sammanhang och att ha en mentor, allt för att förbereda dig för nästa nivå,
nästa del av stigen, som är hantverkarens.
Hantverkarfasen i din utveckling kommer vi att gå igenom i nästa nummer av tidningen, den 15e juni.
Göran Boll
Nätmagasinet Medicinsk Yoga
Tirumalai Krishnamacharya
En av Yogans Tidlösa Mästare under 1900-talet
Sri Tirumalai Krishnamachaarya (TK) anses av många som den moderna yogans fader
och räknas definitivt in i skaran bland de verkligt stora, mest inflytelserika yogalärarna i
världen under 1900-talet. En av hans grundprinciper var att alltid lära ut det som var mest
rimligt och lämpligt för den enskilde eleven. Några av hans mest kända elever var
Pattabhi Jois, BKS Iyengar (som också var hans svåger), Indra Devi, A.G. Mohan och
hans egen son TKV Desikachar.
TK föddes den 18:e november 1888 i södra
Indien som den äldste av sex syskon. Hans far
var lärare och TK lärde sig tidigt att läsa och
skriva Sanskrit. Han fick även lära sig yogans
asanas och andningstekniker av sin far, som
dog när TK var tio år gammal och familjen
flyttade då till staden Mysore. Han har själv
beskrivit hur han vid sexton års ålder hade en
djupgående andlig upplevelse där han kom i
kontakt med urgammal yogisk kunskap.
1919 vandrade han in i Tibet, till Mount Kailash
för att gå i lära hos yogamästaren Sri
Ramamohana Brahmachari, där han stannade i
sju och ett halvt år och fördjupade sig i yogan,
MediYoga Magazine
både praktiskt och teoretiskt. 1925 träffade han
Namagiriamma, kvinnan han gifte sig med.
Efter åren i Tibet återvände TK till Indien och i
staden Varanasi träffade han Nalwadi Krishna
Raja Wadiyar, Maharajan av Mysore, som tog
honom under sitt beskydd och erbjöd honom att
öppna en yogaskola i en av flyglarna i sitt palats.
TK skrev där också flera böcker, bl.a: Yoga
Makaranda, Yogavall och Yogaasanagalu.
Under 1920-talet arbetade TK hårt med att öka
yogans popularitet, reste runt och föreläste och
genomförde många uppvisningar där han
demonstrerade olika fysiska förmågor han
erhållit genom yogan. Han utvecklade här den
kraftfulla fysiska form av yoga vi idag känner
som Ashtanga Vinyasa Yoga. När Indien blev
självständigt 1947 förlorade TKs yogaskola sitt
stöd från myndigheterna och tre år senare
stängdes skolan. Efter Mysore och ett par år i
Bangalore flyttade TK till Chennai, Indiens fjärde
största stad, där han sedan blev kvar under
resten av sitt liv. Han som influerat yogautövare
över hela världen lämnade själv, bortsett från
åren i Tibet, aldrig Indien.
I Chennai utvecklade han sin individualiserade
approach till yoga, där var och en av alla som
kom till honom fick individuellt utformade
program att under TK.s överinseende arbeta
med, en yogaform som kom att bli känd under
namnet Viniyoga. den 28:e februari 1989, mer
än hundra år gammal föll TK i koma och avled.
Han ansåg att yogan var Indiens förnämsta gåva
till världen och såg yogan som både en andlig
disciplin och ett verktyg för fysisk hälsa och
läkning. Han såg det som centralt att varje elev
alltid skulle bli instruerad utifrån sin individuella
förmåga att kunna förstå och utöva i varje givet
ögonblick.
Det finns en del filmer med TK på YouTube, bl.a:
En stumfilm från 1938:
http://www.youtube.com/watch?v=cd_eTupTCbI
En film från 1938 där TK gör yoga med ett av
sina barn:
http://www.youtube.com/watch?v=b1eXiTm5HY
TK tillsammans med Indra Devi, från 1988:
http://www.youtube.com/watch?v=QcEe6Jn8ayg
MediYoga Magazine
Göran Boll
Motivation
Hur många självhjälpstitlar finns det i världen? Coacher? Bantningsprogram? Yogautbud? Bli smartare?
Vackrare? Varför sätter vi människor på Månen, om några decennier säkert på Mars? Varför tävlar vi?
Går upp på morgonen? Dras till något snaskigt? Något med kvalité? Lär oss nytt? Gör vi måste, det vi
vill, bara för att vi kan, bör, nyfikna, deadlines.
Motivation (av motiv), psykologisk term för de
faktorer hos individen som väcker, formar och riktar
beteendet mot olika mål. Teorier om motivation
förklarar varför vi över huvud taget handlar och varför
vi gör vissa saker snarare än andra. De behövs för att
vi ska förstå det faktum att organismer konsekvent
strävar mot bestämda mål med hjälp av flexibla
beteenden. Motivationskällan kan antingen förläggas
inom personen eller organismen, som i instinkts- eller
drivkraftsteorier, eller i yttervärlden, som i s.k.
incentivteori. (NE)
Belöningar och lycka. Skuld och skam. ”Dä ä kul.”
”Nä, dä ä tråkigt, därför vill jag int gör det.” Viljan. Får
nog räcka med uppräkningar; på något sätt finns det
lika mycket olika motivation som människor, och
fältet är omfattande. Diger litteratur och mycken
forskning. Se bara på chefs-och ledarskapshyllorna i
biblioteken: ”Hur du motiverar…” Teorierna är
många. En sak är säker. Vi alla jobbar med
motivationen dagligen på ett eller annat sätt.
Jag bevittnade nyss ett litet drama, åtminstone för
den lille lintotten; på gatan utanför balkongen,
tämligen frisk vind. Fotboll som rullar snabbt iväg.
Mamman försöker lugna
grabben med
några ord, men fruktlöst;
han
skenar
iväg så fort han bara
förmår efter
bollen som bara
rullar
och
rullar… allt längre
bort. Mamman
går lugnt efter, men
börjar öka takten.
Killen
tittar
med
laserfokus
på
bollen.
Där ligger
hans
motivation. På alla plan.
Mamman ökar allt mer och springer om
kan komma. Hon hade sin motivation,
kalla det så, nog mer instinkt. Boll
återförenas i ett leende lika brett som
denna dag.
MediYoga Magazine
killen. Bilar
om vi ska
och pojke
solen lyser
Såg denna status på Facebook nyligen:
”…har svårt att höja mig över
dagens loja tonart som hittills
inbegripit stadsflanerande, utställningsvernissage med (…)
med flera samt en stund med
Bergtagen i kökssolen) och ta
tag i den där vårstädningen som
jag hade tänkt mig...”
Att göra saker när ”man” har flyt, är ingen sport. Det
kan de flesta. Det är när saker måste göras; när
trötthet är dukat och motivationen är nere på
absoluta fryspunkten. Där… mitt i detta… finns
mycket att lära om sig själv. Viljan är då inte ens en
abstrakt konstruktion, målen finns på en annan
planet; de viktiga målen… vägen är målet. Men, eller
tack till… något, kanske en omedveten gnista,
kanske en snabb flyktig tanke du inte han uppfatta
fick din hand att lyfta sig, dina fötter att gå, munnen
kanske att tala och du gjorde något i den riktning du
hade tänkte dig.
Det lilla, så oändligt lilla, kan vara så oändligt stort
och viktigt… Eller så blev du överraskad och började
i fel ände… något som inte låg i röret, men som
visade sig vara rätt väg. Kanske hade du inte lust
med ett dyft, fast du i tanken ”ville”, men det räckte
inte ut till kroppen så att säga, men igen… någon i
dig, något… gjorde. Det är lätt att drömma.
Sanningen kommer i utförandet. Vardagshjältar som
inte syns har en daglig kamp; kanske har naturen
skapat någon gen som i sin tur ställer till elände för
personen, och omvärlden kanske säger samtidigt, att
orättvisa existerar, eller någon säger ”karma”. Många
är speglarna av vårt inre mot det yttre och tvärtom i
en pluralistisk värld – en existens vi föds till att
utforska.
Den primära motivationen är väl för många av oss
rätt självklar på många sätt: den biologiskt
betingade: äta, sova, sex… artens fortlevnad, skydd
med mera. Den sekundära är kulturellt och socialt
betingad; i Sverige tränger du dig inte förbi i en kö. I
andra länder ska du pruta på en vara, säljaren
förväntar sig närmast det. Kropp/natur och kultur
motiverar oss. Hjärnan undersöker sitt ursprung. Mål
kan styra upp oss så att både de som våra ögon
lyser som fyrar.
Skrivet i många artiklar, sagda på föreläsningar, i
tusentals och åter tusentals romaner, filmer, runt
fikabord, är orden om att i motståndet finns läraren.
”If you can find a path with no obstacles, it probably
doesn't lead anywhere.”
Frank Clark
Varför har vår hjälte inte sällan en både yttre som inre
fiende att övervinna? Vår protagonist vi behöver för
dramaturgins inflytande. En insteg till skuggbegreppet; C.G. Jungs tankar om den sida av oss
där vi mer eller mindre omedvetet gömmer sidor av
oss som vi av olika skäl inte vill kännas vid, eller inte
är accepterade på något sätt. Absorbera skuggan
och välkomna, men låt den inte vinna. En dialog kan
ta form. Fruktbar med krut.
Måste vi alltid veta varför vi gör
olika saker? Vet blomman om
varför den söker sig till ljuset?
Yogamattan som en fristad,
ringar på vattnet… musik i
ådrorna. Energi söker sig fram.
Entropin minskar. Den medtagna blir medveten; skälen
kanske
förenklas.
Motiven
upplöser sig i andningen. Pi tar
aldrig slut och det kanske våra skäl inte heller gör.
Ibland är det så befriande att bara göra utan att
tänka. Vara i görandet och skälen transformeras till
liv. Våra inre berg kan vara högre än 8848 meter över
mattan, vår djup mer än 10 971 meter, ändå landa i
en förkroppsligad gest att det enkla i det lilla kan
utföra stordåd i det långa loppet.
Lejon kan sova upp till tjugo timmar per dygn. En
grizzlybjörn kan skippa idet om föda är lätt att få
även under vintern. Naturen vet att spara på energi
(Ändå kan mina katter förvisso jaga en vettskrämd
fluga hur länge som helst.) Det är väl bara människan
som är motiverad att lägga ned timmar på rätt
smartphone abonnemang, spara 13.50 i månanden,
sedan välja en fyrarätters på restaurangen för 423 kr
styck därtill dricks. Vår motivation gör oss både
rationella som till levande gåtor i den mån vi ser vad
som är under toppen på iseberget.
Den nog för många bekanta behovstrappan av
Maslow
går
från
det
fysiologiska
till
självförverkligande. Det är inte så lätt att uppfylla de
MediYoga Magazine
översta stegen om de föregående står tomma. Men
det är ett intrikat nätverk av olika nivåer och art på
våra drivkrafter; som ofta gäller ”som man frågar får
man svar”. Yogan handlar i hög grad om balans i
livet. Termen förutsätter kontroll och det vida
begreppet makt landar i denna korg; studier på t ex
utbrända personer visar att de ofta har haft en låg
grad av kontroll i sitt liv. Makt kan vara ett vackert
ord; det står i min makt att ge mig (och andra) näring
till ett friskt liv.
Erkännande, revansch, synas i
media… få flest likes på
Facebook, hjälpa andra – söka
win-win. Steve Jobs, den avlidne
och före detta VD på Apple,
trodde inte på marknadsundersökningar, utan istället på
att visa vad vi behöver. Vi köper
och ger oss, kanske i efterhand, goda skäl till vårt
varför. Tänker vi efter lever i ett ständigt – och inte
sällan, i starkt flöde av ”motivationer” från alla möjliga
håll, inte minst inom oss själva. Finns den människan
som inte har några motsättningar? Den helgjutna,
riktiga, alltså på riktigt, genomäkta, eller får vi ta oss
till teaterns värld och projicera ut oss? Lite patina
från parnassen glöder fint runt oss.
Såg in en annons på TV: ”Hon har varit på väg mot
OS sedan hon var liten.” Hoppar tillbaka till 1992.
Jag läser på läkarlinjen, är på en fest. Pratar med en
tjej som pluggar några terminer över mig. 5.0 på
Naturvetenskaplig linje. 2.0 på högskoleprovet.
Jobbat en del innan hon sökte. Hon läser annat
också vid sidan av: ”Det är så lätt”. Fotografiskt
minne. Vinglas. Rött. Tankar som öppnar sig med
klockans framfart mot sen natt – historia som talar, i
detta fall motiverar: alla i hennes familj är läkare, även
bakåt i tiden. Långt tillbaka. ”Jag måste… vet inte
vad jag annars ska göra.”, hör jag henne viska.
Hennes ögon ser vilsna ut i ett annars perfekt vackert
ansikte omgärdat av tämligen blonda något rödlätta
lockar. Lätt page. Hon var klar över att hennes
motivation hade lejonparten av sitt ursprung i en
slags socialisation ur värden som skapades i starka
släktband. Men den var inte hon. En smärtsam
upptäckt i detta fall. Skulle inte förvåna mig om hon
hoppade av och gjorde en omvänd klassresa. I
kontrasten finner vi oss själva.
Men motivation; Hitler såväl som Gandhi var högt
motiverade människor. Motivation är varken ond eller
god. Den är en kraft. En granatkastare kan passa att
ställa en Fredskalla i och le, månne något ironiskt
över våra oxymororer i livet.
Motivation: viljeinriktning, lust, sporre… inspiration,
eggelse. Var är din passion? Mening? ”What makes
you tick?” Människa känn dig själv, så har vi sagt till
oss själva i årtusenden. Vet du vem du är, inbegriper
det inte att veta vart du vill? Vad du vill?
Yogamattans begränsade yta kan ge, kanske inte
oändliga vägar, men väl stigarna som leder till vägen.
Tunnlar, korsningar, vägarbeten och lite ras, halka
och annat får vi nog leva med. Rätt
som det är kommer öppna
landskap, kanske nära havet. Är vi
motiverade tar vi oss fram. En
blomma växer på omöjliga klippor.
”Livet vinner alltid”, säger Dr Ian Malcolm
(Jeff Goldblum) i Jurassic Park.
Du kanske inte kan styra direkt hur dina stamceller
ska differentiera till olika sorters celler, men är det
vilset och grusigt inombords, är det en god start.
Medvetenhet är ett nyckelord. Öppnar upp.
Leonard Cohen säger:
There is a crack, a crack in everything. That's how
the light gets in...”
Motivation är en fantastisk kraft, del av oss. Väl värd
att utforska.
Georg Sandgren, [email protected]
MediYoga Magazine
MediYoga vid Endometrios
Det har visat sig att MediYoga ger effekter på en lång rad olika sjukdomstillstånd där den
vanliga vården inte alltid har så mycket att komma med. Tidningen har genom åren
presenterat ett antal exempel på detta. När Helen Kåselöv berättade för mig om sin
bakgrund, sina problem och hur yogan påverkat hennes liv bad jag henne skriva en
artikel till tidningen. Detta är Helens historia.
Jag har en sjukdom som heter Endometrios. Det
är en (tror läkarna) autoimmun sjukdom, där
endometrios vävnad kommer ut i buken,
äggstockar, tarmen mm och inte bryts ned av
immunförsvaret. Det här kan leda till
fruktansvärda smärtor i underlivet, infertilitet, och
andra följdsjukdomar som t ex fatigue, matsmältningsproblem och andra smärtor i kroppen
t ex huvudvärk, ryggvärk mm. Det kan vara svårt
att beskriva den här smärtan i underlivet, när
den är som värst, och det kan vara svårt för
utomstående att också begripa hur det känns
för en person som befinner sig i en sådan skarp
och intensiv smärta. Kanske skulle man kunna
säga att intensiteten i smärtan kan liknas vid
migrän, fast den då är i underlivet.
något som jag helt enkelt får lära mig att leva
med.
Men efter att ha varit utbränd under en längre tid
och haft endometrios under många år, sökte jag
mig till yogan. Jag behövde något som berörde
mig på ett djupare plan i mig själv. När jag kom i
kontakt med yogan på IMY kände jag att det var
en form som passade mig väldigt bra. Efter
någon termin bokade jag tid med Göran Boll för
en yogaterapisession. Jag visste inte så mycket
vad det handlade om innan vår träff, men kände
efter sessionen att nu börjar mitt nya liv! Jag
Det tog 17 år för mig att få en diagnos och det
är inte ovanligt för drabbade kvinnor att det tar
många år innan de till slut får en diagnos. De
behandlingar som finns idag är t ex smärtstillande, hormonbehandlingar och operationer.
Dessa behandlingar har inte passat mig speciellt
bra och jag har ofta känt att endometriosen är
MediYoga Magazine
satte igång att göra Startpaket 1 under 40
dagar. Snabbt skedde förändringar i mig på ett
fysiskt, mentalt och känslomässigt plan. Jag fick
ett lugn och en balans, som jag verkligen
behövde just då. Jag har sedan dess gjort yoga
nästan varje dag. Det har blivit ett naturligt inslag
i mitt liv. Det känns väldigt konstigt om jag skulle
hoppa över yogan någon dag. Då känns det
som om något fattas och jag känner mig lite
som en ostämd fiol.
Jag förstod tidigt att jag ville bli yogalärare och
sprida vidare det som yogan har gjort för mig.
När den 2-åriga Yogaterapeututbildningen
startade 2009, var det en självklarhet att gå den.
Det var en fantastisk utbildning! Att på ett
självterapeutiskt sätt känna vad yogan gör på
alla plan, samtidigt som jag fick ett fantastiskt
verktyg att använda i min yogaverksamhet.
Efter att ha gått utbildningen till yogaterapeut,
började jag på allvar att försöka förstå min
sjukdom och hitta vägar som passar mig, för att
nå ett friskare liv. Med yogan som bas, började
jag skapa mina egna pass som är anpassade för
kvinnor med endometrios, andra underlivssmärtor, menssmärtor och PMS. Jag tittade
även på vad kosten och andra livsstilsförändringar kunde göra för att jag skulle må
bättre. Jag kände att de här symtomen och
sjukdomarna som många kvinnor med underlivssmärtor har, hade gemensamma nämnare och
att det borde gå att nå den här målgruppen med
samma metod.
Jag märkte att yogapassen fungerade väldigt
bra för mig. De gav mig väldig energi, kraft och
positivitet! Med hjälp av andning och vissa
yogaövningar kunde jag också ta mig igenom de
stunder som fortfarande var smärtsamma. Tillsammans med en bättre kosthållning och
motion kände jag att mina smärtor avtog och jag
blev piggare och började kunna slappna av från
sjukdomen. Den var inte lika central längre och
om smärtan skulle dyka upp, vilket den inte gör
speciellt ofta, har jag mina knep för att mota bort
den.
I min sjukdom är jag så tacksam att jag har
yogan som hjälpt mig att må bättre. Ibland gör
jag en 40-dagars terapisession, för att se vad
som händer. Ibland tar jag ett pass som passar
mina behov just då för stunden. Det är så
spännande med yoga, vad den kan göra för oss!
Kanske inte alltid så lätt alla gånger att förstå
exakt vad och hur den påverkar. Men det är ju
också det som gör det så spännande. Många
fysiska problem har helt försvunnit för mig under
de här åren. T ex den konstanta nackvärk som
jag efter utbrändheten gick omkring med i några
år. Den är nu helt borta. Mina symtom av
endometrios har i stort sett försvunnit och jag
har blivit mycket piggare och mer inkännande
vad jag har för behov.
Yogan för mig handlar inte bara om yogaövningar och meditationer. Det handlar också
om helheten i livet. Livsstil, mat, motion, vänner,
familj, kärlek mm. Det som yogan har gjort för
mig, förutom att hjälpa mig i min sjukdom, är att
liksom en lök, skala bort de där yttre lagren för
att nå den inre kärnan i mig själv. Att vara sann
mot mig själv, välja rätt vägar och bryta mönster.
Jag känner att det har gett mig en större
medvetenhet, som sedan fortsättningsvis har
berikat mitt liv väldigt mycket och hjälpt mig att
komma i rätt riktning i livet. Jag har stärkt min
intuition och litar på vad kropp och sinne
signalerar vad som är bäst för mig.
Det är en fantastisk resa jag har gjort de här
åren. Från att ha mått fruktansvärt dåligt med
ofattbara smärtor till att ha ett härligt och
fungerande liv idag. Att under resan iaktta
förändringarna och lita på att det jag gjort, har
varit spännande och mycket lärorikt. Det har
krävts en hel del disciplin, tålamod och att jag
MediYoga Magazine
varit väldigt målinriktad. Men det har helt klart
varit värt det!
Idag har jag yogaklasser, workshops, individuella
yogasessioner och jag har även speciella
program för kvinnor som har menssmärtor,
underlivssmärtor och PMS.
Tillsammans med Anette Hansson håller jag
också i en Fördjupningsmodul för Neurologiska
sjukdomar, som riktar sig till dig som utbildad
instruktör/terapeut i Medicinsk Yoga och
behöver en fördjupning vad du ska tänka på när
det gäller elever/klienter med den typen av
sjukdom.
Helén Kåselöv
Lärare och terapeut i Mediyoga
[email protected]
076-631 82 3
MediYoga Magazine
MediYoga Magazine
Hubbleteleskopet som är uppkallat efter den amerikanske astronomen Edwin Hubble är ett rymdteleskop som
NASA och ESA sände upp i rymden 1990. Det går i en omloppsbana cirka 600 km ovanför jorden, utanför
atmosfären och tar skarpare bilder än vad som är möjligt från ett markbaserat teleskop. Det är ett av de viktigaste
astronomiska instrumenten och har bidragit till en mängd ny kunskap inom detta område. Det mest fantastiska
finns alltid inom oss – men detta, långt långt borta, där ute är inte så tokigt det heller. Vi kommer i varje nummer
av tidningen under året att på detta sätt presentera en ny makalös vy ut mot det oändliga.
MediYoga Magazine
Yoga – En bra start på dagen
Varje morgon, utom lördag
och söndag, träffas några
grannar i BoVivas 55+
boende vid Danvikstull i
Stockholm för att utöva
yoga tillsammans. Det har
de gjort sedan hösten
2008.
De är glada över att ha
tillgång till en motionssal så
att de inte behöver åka iväg
någonstans. Det är bara att
sätta på sig tofflorna och
yogakläderna och tassa
iväg till sitt yogapass.
Det görs olika yogapass varje morgon enligt ett rullande veckoschema. En del grannar kommer varje
morgon, medan andra väljer ut de pass under veckan som passar dem bäst. Om alla kommer samtidigt
är det i dagsläget tolv yogavänner som tar plats på sina madrasser. Initiativtagaren och yogainstruktören
Karin Halvarson-Wälivaara berättar den inspirerande historien.
Så här började det
Själv började jag med yoga under en mycket
krävande period i mitt arbetsliv. En arbetskamrat
rådde mig att börja gå på yoga hos Göran Boll.
Då skulle jag få lugn och kraft att orka med min
vardag. Sagt och gjort. Premiär den 17
september 1997. Och på den vägen är det.
Sedan dess har jag troget följt Görans kurser
varje termin.
När jag långt senare flyttade in i BoVivas 55+
boende visade det sig att där fanns ytterligare
tre yogautövare. En av dem, Susanne Ekroth
(numera yogainstruktör), kände till Tomas
Frankell och hans yogakurser i Spanien (Deva
Espaňa). Hösten 2008 åkte vi fyra dit och
upptäckte hur skönt det var med yoga varje dag.
Så när vi kom hem efter en vecka fortsatte vi
med morgonyogan. Då hade vi ett pass som
Tomas skissat på ett blädderblock och skickat
MediYoga Magazine
med oss och ett pass på CD med Göran Boll.
Och så sjöng vi mantrasånger med stöd av en
CD. Dessa pass varvade vi om och om igen.
Fler grannar anslöt successivt. För att kunna
leda flera pass och på ett kunnigare sätt,
utbildade jag mig till instruktör i Medicinsk Yoga
på Institutet för Medicinsk Yoga med Göran Boll
som huvudlärare (november 2009 - februari
2010). Nu känner jag mig trygg i min roll. Skulle
något orosmoln dyka upp, kan jag enkelt
konsultera Göran för rådgivning.
Vårt rullande veckoschema
På måndagsmorgnarna leder jag något av de
pass som ingår i den yogakurs jag för tillfället går
hos Göran. Just nu är det Core för hela slanten.
fredagens Mjukyoga. Det morgonpasset fick vi
med oss från en annan yogaresa till Spanien
(Molino del Rey) med Eva Lindblom som lärare. I
det passet andas vi speciellt mycket och mjukar
upp våra leder. Varje pass avslutas alltid med
meditation av något slag. Vi tycker om att
sjunga, så det gör vi ofta.
Jag behöver aldrig känna mig uppbunden av
yogan i huset. Jag kan resa bort utan att yogan
avstannar. Det är väl fantastiskt! Vi har numera
gott om CD-skivor. Även här har vi ett rullande
veckoschema och det finns alltid någon av
yogavännerna som sätter på skivan för dagen.
Och på fredagar har jag en vikarie i Ellen
Bergström, som kan leda Mjukyogan.
Yogans betydelse
Yogavännerna skulle inte komma morgon efter
morgon om yogan inte gav dem något. Det har
jag ju förstått. Men jag har faktiskt aldrig frågat
vad yogan betyder för dem. Inför den här artikeln
passade jag på. Kunde de som kände för det
kanske skriva ner några rader och personligen
svara på just den frågan? Det kändes varmt och
gott i hjärtat när följande svar droppade in.
Ingrid Stenbeck tar upp något som hon inte
tänkt på förut, nämligen att yogan frigör känslor.
På tisdagarna leder jag det gamla beprövade
passet som Tomas Frankell skickade med oss
på blädderblock 2008.
På onsdagarna har vi CD-yoga, så att jag kan
fokusera på yogan för egen del. Då alternerar vi
mellan tre kortpass (Tomas kortpass 1 & 2 samt
Görans yoga-övningar för immunförsvaret). Vi
väljer korta pass eftersom vi vill gå stavgång
efter yogan och frukosten.
På torsdagarna är det alltid Medicinsk Yoga.
Och då alternerar jag mellan de olika passen
som ingick i min instruktörsutbildning och några
andra pass som Göran hållit i sina öppna kurser
i Medicinsk Yoga. Yogaveckan avslutas med
– Jag känner både glädje och sorg starkare,
förklarar hon. Och sen är det fantastiskt att jag
genom att blunda och röra mig, får koll på hur
kroppen mår, in i minsta detalj. Varje pass är en
intensiv upplevelse, även när rörelserna ibland är
jobbiga. Kan också efter en jobbig övning när vi
sitter och känner efter, få en upplevelse av
lätthet, att nästan flyga.
Gunnel Gustafsson tycker att rörelserna känns
meningsfulla för att öka välbefinnande och
rörlighet i vardagslivet och fortsätter.
– Under vilan möter jag mitt inre jag, lägger
oviktiga händelser och irritationsmoment bakom
MediYoga Magazine
mig och tar med mig ett inre lugn, en inre jämvikt
och styrka för resten av dagen.
– Jag har väldigt svårt att koppla av, berättar Siv
Weidlitz och tillägger att det därför känns skönt
att ligga och andas och bli bortkopplad från
verkligheten. Yogans läkande och meditativa
funktion för kropp och själ tror jag numera på.
Ellen Bergström är med sina 83 år den äldsta i
gruppen.
– Förutom det rent mentala, tycker jag att
yogans stretchande rörelser gör att min
begynnande artros i en del av mina leder
numera ger mig mindre besvär. Jag har kunnat
sluta med tablettmedicinering och behöver bara
vid enstaka tillfällen använda inflammationshämmande salva.
Ulf Lindberg har inte hållit på så länge med
yoga.
– Att kombinera MediYoga
med andra aktiviteter, t.ex.
en promenad varje dag,
har förhöjt både livskraft
och livslust för mig, tycker
Ellen. Det bästa är att
åldern inte har någon
betydelse. Jag gör så gott jag kan. Nog så
viktigt, eftersom jag är hjärtklaffopererad och har
kroniskt hjärtflimmer, tillägger hon.
– Jag känner redan att jag
blivit mjukare i leder och
skelett. Första gången jag var
på yogaträning kunde jag
inte ens ligga med nacken
utsträckt, utan var tvungen
att ha en kudde under
nacken. Men redan efter två-tre gånger kunde
jag ta bort kudden. ”Lyckans fjärilar sätter sig på
den som har tid att vänta” skrev en vän till
Theres Falenius.
– Innan yogan kom in i mitt liv var andningen inte
den bästa, berättar Ingegerd Nygren. Jag åkte
på dunderförkylningar gång på gång och var
tvungen att äta stark medicin. Med tiden fick jag
både emfysem och kol och får äta medicin. Det
är yogans förtjänst att jag kunnat minska på
medicineringen och att förkylningarna blivit
lindrigare. Jag känner mig mycket bättre och
starkare. Att jag dessutom skulle förändras från
kvällsmänniska till morgonmänniska på kuppen,
trodde jag var en omöjlighet.
– Yogan landade hos mig med sin lyckopåse
vars innehåll grep tag i mig, beskriver Theres. Så
nu sitter jag där på min stol i yogagruppen med
mina nedsatta fysiska resurser p.g.a. postpolio.
Att jag inte kan göra många av övningarna
spelar ingen roll, för det undermedvetna vet inte
skillnaden mellan verklighet och visualisering.
Jag ser mig själv göra en perfekt ”Båge” och
”Kobra”.
– För mig har yogan nästan blivit ett behov,
förklarar Ingrid Lundblad-Lindberg. Den har blivit
en start på dagen som jag inte gärna vill missa.
Yogapasset blir en sorts avstamp inför dagen.
Under passet har jag fått lugn och balans och
känner mig stärkt att ta tag i det som dagen har
att bjuda. När vi avslutat ett pass med en
sjungande meditation, känner jag mig ofta glad
och går nynnande hem till min frukostgröt.
–
Sinnestillstånd
från
Intighet till Närvaro sker då
vi tonar in oss med Ong
Namo, fortsätter Theres.
Jag spårar in på Sinnets
anatomi och förlorar mig i
ett förändrat medvetandetillstånd. Sinnet förmedlar känslan via Själens
transportsystem och alla goda helande sinnen
öppnar sig, stagnerad energi löses upp och
läkning sker.
MediYoga Magazine
Theres, som har en naturmedicinsk utbildning,
avslutar med följande tre teser:
 Yoga är ett leklamligt och andligt
underhåll.
 Yoga är att se helheten.
 För mig är varje yogapass ett” Alla
hjärtans dag.”
Årlig yogaresa
För fjärde året i rad åker de flesta av oss på en
härlig yogavecka till Spanien. Eftersom vi är så
många, får vi det underbara familjehotellet
Molino del Rey för oss själva. (Gå gärna in på
www.molinodelrey.es och titta.) Eva Lindblom,
eller Evita som hon kallas, är bosatt i Spanien
och förlägger kurser där varje år. (Evita hittar du
under www.manymoods.org/evita )
Evita tar verkligen hand om oss på ett fantastiskt
sätt. Vi tränar yoga två gånger per dag, äter
vällagad vegetarisk kost, bastar, simmar i
poolen, njuter av massage, vandrar i de
Andalusiska bergen, m.m. Tala om en resa för
kropp och själ! Den 21 september bär det av
igen.
Karin Halvarson-Wälivaara
Yogainstruktör
Foto: Rolf Gustafsson
– Vad betyder då yogan för mig själv? Jo, lugn,
harmoni, glädje och balans. Jag har lärt känna
mig själv bättre och tycker att jag blivit
tolerantare, tålmodigare och mer vidsynt.
Helheten känns viktigare än detaljer. Och jag
håller mig mjuk och smidig. Att få starta dagen
tillsammans med mina yogavänner uppskattar
jag verkligen.
MediYoga Magazine
Om att släppa taget
Nyligen köpte jag en kristallpendel. Jag behövde fatta ett beslut som jag i åratal brottats
med. Jag hade sökt svaret genom att tänka, genom att meditera, genom att fråga Gud,
universum, stjärnorna, präster och buddhistiska munkar.
Nu hade jag bestämt mig
för att överlåta beslutet åt
en pendel eftersom vad
som helst var bättre än
att inte fatta ett beslut.
Men pendeln var stilla.
Helt orubblig. Och till slut
tvingades jag fatta ett
beslut som jag inte vågat
fatta under många år.
Att skjuta upp ett beslut i åratal innefattar en hel
del lidande. Och ändå gör vi alla samma sak, vi
drar oss för att släppa taget om just det vi
egentligen bäst skulle behöva släppa taget om.
Lidandet har nämligen blivit det enda vi känner
till. Vår trygghetszon.
Hur konstigt det än må låta så är offerrollen
dessutom en fantastisk roll för den som inte vill
ta ansvar.
Förr eller senare kommer vi dock till en punkt då
vi nått gränsen för vad vi orkar hålla fast vid. Om
du kniper ihop knogarna riktigt hårt och håller
där ett par minuter märker du hur tröttsamt det
blir efter ett tag. Ändå utsätter vi oss för det
gång på gång. Kniper och kniper och glömmer
bort att det är vi själva som bestämmer när vi vill
släppa.
Nyligen kom jag till den punkten. Då jag inte
orkade mer. Jag fattade ett beslut som vände
upp och ner på andra människors liv. Men jag
hade inget val. Min överlevnadsinstinkt krävde
att jag agerade.
Släppa taget. En attityd, central i buddhismen
och i all form av meditation. Precis som vi
släpper taget om tankar när vi lägger oss på en
yogamatta behöver vi släppa taget om
föreställningar, om relationer, om konstellationer
som inte längre är till vårt bästa.
MediYoga Magazine
Men varför gör vi då inte det? Vad är det som
gör att vi hellre sitter fast än befriar oss själva?
Ovissheten, rädslan för det okända? Risken att
begå ett misstag? Risken att göra någon annan
besviken? Låt oss titta på några av dessa
universella rädslor, en i taget.
Rätt beslut har en speciell karaktär. Beslut
baserade på mentala konstruktioner men utan
kontakt med den inre vissheten känns på ett
speciellt sätt. Det känns spänt. Det stressar upp
kroppen. Det skrämmer oss. För det är inte
grundat i hjärtat.
En av riskerna med att släppa taget är förlust
och det finns ingenting som skrämmer oss
människor så mycket som att förlora någonting.
Men vad händer med en människa som aldrig
fattar obekväma beslut? Hon börjar dö, en
smula i taget. Med andra ord så urholkar vi det
” jag” som vi så krampaktigt håller fast vid att
upprätthålla.
Det rätta beslutet känns alltid lugnt och stilla hur otäckt och obekvämt det än är. Det kan vara
smärtsamt, öppna upp för sorg men känns ändå
lugnt och stilla. Hur kommer det sig? För att det
är grundat i acceptans och medkänsla med oss
själva. För att vi låtit hjärtat fatta beslutet. Och
hjärtat har alltid rätt.
Dessutom är vi rädda för att göra fel, att begå
ett misstag. Och vem är då ansvarig? Vi själva!
Som grädde på moset riskerar vi att göra andra
besvikna och vem vill vara skurken i dramat?
Inte jag i alla fall. Hellre martyr och offer än
skurk.
Men här kommer en lugnande tanke som jag
önskar kommit till mig tidigare. Alla beslut är rätt.
De ger oss erfarenhet. Och det är erfarenhet
som bygger vårt omdöme. Det sker aldrig i
omvänd ordning. Dessutom, allt som sker, sker i
enlighet med universums plan. De beslut jag tror
jag tagit har i själva fallet tagits åt mig. Allt det
här är lättare att se då du vågat förlita dig på
någonting större än du själv tillräckligt många
gånger för att urskilja ett mönster. Du märker att
universum ordnar det för dig. Att du är buren.
Det du var rädd för men ändå vågade görabelönades dubbelt upp. Du stänger en dörr och
i samma ögonblick öppnas en ny.
Finns det något mindre
filosofiskt, mer konkret och
enkelt verktyg när det gäller
svåra beslut? Någonting som
inte kräver år av ältande och
övervägande? Svar: ja. Lyssna
på kroppens signaler. Börja där
och sluta där.
Så nästa gång du möter ambivalens. Ställ dig
följande frågor och lyssna sedan på svaret. Om
det känns lugnt och stilla är det rätt. Om det
känns spänt behöver du bli lite tröttare i
knogarna innan du börjar befria fingrarna.
1. Vill du släppa taget (om svaret är nej behöver
du lida lite till)?
2. Om ja, när vill du släppa taget?
3. Vad sägs om nu?
När du ställt dessa frågor känner du efter hur det
känns i kroppen. Där har du svaret. Allt du sökt
fanns där hela tiden, i höjd med bröstkorgen.
Sara Blomberg
Sara Blomberg, instruktör i Mindfulness och i
Medicinsk Yoga, är aktuell med det egna
programmet Mindfulness för dig i farten - ett 8
veckors program för livspusslare. Sara leder
också kvällskurser på IMY. Mer info på:
www.dharmakommunikation.se
och
www.medicinskyoga.se/?verk=kurs&kurs_id=0
Klicka här så kan du läsa mer om Saras retreat på
Frötuna Gård - http://goo.gl/SHhgk
MediYoga Magazine
Lakritssmoothie
med
to
Citronbotten
Håkan Flank
Lakritsroten är en naturlig växt som växer i Medelhavsländerna. Den vackra svarta färgen utvecklas i processen
då lakritsen kommer i kontakt med syre. Hälsomässigt är roten omtyckt för sin fina egenskap att lugna magen
och verka slemlösande. Den är naturligt söt och kallas även sötrot. Ayurvediska hälsoföretaget Pukka herbs har
exempelvis lakritsrot i nästan alla sina téer för att undvika att konsumenten öser på med socker. Smart drag!
Lakrits samsas bra med smaker som choklad (inte för mörk dock), mint, kokos, ananas, syrliga bär som havtorn,
vinbär och hallon eller ihop med citrusfrukter som citron och lime... som i den här godingen!
Ingredienser:
Bas: 5 dl havredryck (alt valfri växtbaserad favoritdryck)
Bulk: 3 dl frysta ekologiska banan- eller mangotärningar
(lägg i en klyfta färsk ananas om du har hemma) Krydda/boost: 2,5 msk lakritspasta
Botten: 2 dl mango-citronsås (mixa 2 dl tinad mango med 2 msk
kallt vatten och rivet skal från 1 ekologisk citron)
Lakritspasta:
1 dl cashewmjöl (malda cashewnötter)
4 dadlar, madjool - urkärnade
Rivet skal från 1 ekologisk citron + 2 msk citronjuice
0,5 msk lakritsgranulat
Späd med kallt vatten till en slät pasta
Börja med lakritspastan: mixa allt till en jämn massa i en matberedare.
Ställ kallt ca 10 min. Mixa smoothien lika slät.
Fyll upp 0,5 dl mango-citronsås i varje glas och slå på lakritssmoothien.
Toppa med mald lakrits. Lakritslycka!
Recept och bild: Josefine Jäger, Jfine cuisine, Matkreatör, kostrådgivare & frilansskribent
Josefine Jäger är utbildad kock, kostrådgivare och frilansskribent med kreativt sinne för matlagning,
passionerat och välkombinerat med en hälsosam livsstil. Josefine kommer ursprungligen från Värmland
men bor numera i Stockholm där hon håller workshops/kurser/föreläsningar samt bloggar i egna
företaget Jfine cuisine. Varje månad delar hon med sig av ett favoritrecept till Mediyoga Magazines
läsare. Läs mer: http://jfine.se https://www.facebook.com/pages/Jfine-cuisine/186929798442
MediYoga Magazine
MediYoga Magazine
Kommunikation är en viktig ingrediens för att vidga den egna medvetenheten. Här nedan hittar
du länkar till instruktörer, lärare och terapeuter, till yogatidningar, yogaproduktsajter och andra
bra yogiska mötesplatser, både i Sverige och internationellt.
INSTRUKTÖRER, LÄRARE OCH TERAPEUTER
Instruktörer, lärare & terapeuter Medicinsk Yoga
http://goo.gl/RTCUo
International Association of Yoga Therapists
www.iayt.org
FORSKNING, HISTORIK OCH FILOSOFI
Medline, vetenskaplig forskningsdatabas
www.ncbi.nlm.nih.gov/sites/entrez
Georg Feuerstein, filosofi, historik mm.
www.traditionalyogastudies.com
Guru Ram Das Center for Medicine & Humanology
www.grdcenter.org
YOGATIDNINGAR
Yoganyhetssajten Allt Om Yoga , Sverige
www.alltomyoga.se
Yoga International Magazine, USA
www.himalayaninstitute.org/YI/Default.aspx
Yoga Journal, USA
www.yogajournal.com
Yoga Magazine, England
www.yogamagazine.co.uk
Yoga Aktuell, Tyskland
www.yoga-aktuell.de
YOGA PRODUKT SAJTER
IMYs egen Yogashop
www.medicinskyoga.se/yogashop.htm
Sar Nam Versand - stor tysk yogaproduktsajt
www.satnam.de
Yoga Technology - Bra amerikansk produkt sajt
www.yogatech.com
BRA SVENSKT MEDIYOGA RETREAT
Retreat Marielund i Sörmland
www.yogaretreatmarielund.se
Vi uppdaterar regelbundet dessa länkar men om det skulle visa sig att någon länk slutat fungera
får du gärna meddela oss så ser vi till att snabbt uppdatera och/eller byta ut den
MediYoga Magazine
Core – Centrering & Balans på djupet
Alla upplever vi stress, oro, anspänning, ångest och rädsla som en del av våra liv. Det lär oss hantera olika svåra
situationer på ett sätt som bidrar till att stärka vår överlevnad på lång sikt. Utan denna evolutionära instinkt skulle
vi och andra arter ha dött ut för länge sedan. Och precis som att olika grader av anspänning och påslag har varit
nödvändiga för överlevnaden så har även våra inbyggda avspänningsfunktioner varit en lika naturlig och viktig
aspekt av detta överlevnadspaket.
Grottlejonet kommer släntrande runt hörnet på jakt
efter frukost – systemet går i gång och vi springer
och/eller slåss för livet med alla spjäll vidöppna. När
vi sedan är utom fara så går systemet ner i varv igen.
Likaväl som det nyss var dags att spänna och gasa
på så är det nu dags slappna av fullständigt igen.
Faran är ju över. Varje gång vi reagerade på detta
sätt så lärde vi oss värdefulla överlevnadsläxor, både
som individer och som art.
Som människor är vi genetiskt kodade, fysiskt,
mentalt och emotionellt för att kunna uppleva,
uthärda och utvecklas genom denna typ av
upplevelser. I den genetiska kodningen ingår även
förmågan att kunna slappna av när faran är över.
All form av stress, oavsett om den
har sin grund i fysiska, mentala
eller
emotionella
processer,
påverkar och startar konkret
aktivitet i den fysiska kroppen.
Nervsystemet signalerar, hormonsystemet insöndrar olika stresshormon, blodflöden ändrar riktning
och går från inre organ ut i armar och ben, matsmältningen stannar upp, syn och hörsel förstärks,
muskler spänns för att kunna springa eller slåss.
Djupt liggande muskelgrupper spänner automatiskt
för att skydda vitala inre organ. Kött-och-blodmaskinen du gör sig redo för att agera och överleva.
När faran sedan är över är det viktigt att hela denna
händelsekedja återställs, att även de djupt liggande
musklerna får en möjlighet att slappna av igen. Den
evolutionära principen här är att nervsystemet agerar
på ett sätt som får kroppen att bokstavligt talat
skaka loss spänningarna i muskulaturen. Något vi
märker av i en traumatisk situation genom att vi
darrar och skakar i hela kroppen när det hemska är
över och vi är trygga igen.
Den moderna människan är dock så mycket ”i sitt
huvud” idag, mest fokuserad på olika mentala
processer att den fysiologiska skaka-loss-principen
till stora delar tappat greppet om oss. Vi lever i det
moderna 24-timmarssamhället med sitt höga tempo,
i en konstant ström av nya ”grottlejonattacker” som
gör att vi ständigt är på vakt mot nästa attack. Detta
ger till följd att vi inte släpper stressen från en
situation utan bär den med oss långt efter att själva
situationen är över och förbi, den ackumuleras tillsammans med alla tidigare ”lejonattacker” och gör
oss konstant, kroniskt stressade.
När Linköpings Universitet för ett antal år sedan lät
1000 personer ur normalbefolkningen tugga på
bomullstussar, i vilka de sedan mätte stresshormonet
kortisol, så visade det sig att nästan alla, 9 av 10
hade rejält förhöjda stressnivåer, över hela dygnet.
De gick aldrig ner i varv. Ett av resultaten som
forskare internationellt ser av kronisk stress och
ångest är en ökad benägenhet till våld i samhället.
Ju bättre jag kan släppa stressen och slappna av på
djupet, desto lättare blir det att även mentalt och
emotionellt släppa taget om de jobbiga händelserna.
Även om det är en mental eller emotionell trigger
som skapar stress i mig (jag oroar mig t.ex. för att
inte kunna betala mina räkningar, eller har för mycket
på jobbet den här månaden) så skapar detta en
anspänning och påfrestning i den fysiska kroppen.
En av de muskler som spänner sig vid stress är
Iliopsoas, en djupt liggande muskel i buken som
ansvarar för att stabilisera basen av ryggraden. Den
böjer och utåtroterar höftleden och böjer ryggraden.
Iliopsoas är egentligen ett samlingsnamn på tre
separata intilliggande muskler med liknande funktion.
Dessa utgörs av: iliacus, psoas major och psoas
minor. Musklerna utgår från kotpelaren en bit upp i
ryggen och löper sedan ner på insidan av bukhålan
för att fästa på lårbenet. De är de enda muskler som
binder samman ryggen och benen. När dessa är
spända blir vi spända i ländrygg, bäcken och höfter
och har t.ex. svårt att sitta på golvet med korslagda
ben. Psoas major hör också till en av de hyperirritabla muskler vi kan känna av när vi får massage.
Djup och kraftig massage här kan orsaka att man får
upp känslor från ingenstans såsom gråt och ilska.
Det finns med andra ord tydliga och starka
emotionella kopplingar till den anspänning som finns i
dessa muskler, vilka heller inte så lätt slappnar av via
vanlig stretch, där det blir mer ytliga muskler som
påverkas. Så länge Iliopsoas inte slappnar av hålls
höfter och bäcken kvar i ett fysiskt järngrepp.
Från ett yogiskt perspektiv så börjar allt i och utgår
ifrån chakrasystemet. Obalans där skapar mentala
och emotionella präglingar och mönster som gör att
vi lättare går upp i varv och blir mer rädda, arga,
stressade, otrygga, och oroliga i olika situationer.
CORE-passen handlar i sin kärna om ditt chakrasystem och även om CORE-passen påverkar hela
chakrasystemet så arbetar de primärt med dina
nedersta tre chakra, det som i yogan kallas den
”Nedre Triangeln”, där, utifrån yogans perspektiv, det
mesta av det vi upplever som jobbigt, smärtsamt,
otryggt och fel i våra liv, har sin grund.
Tolv pass ingår i CORE. De innefattar ett stort antal
övningar som arbetar på att på ett fysiskt plan
stretcha och slappna av även Iliopsoas och andra
stora djupt liggande muskelgrupper. Samtidigt så
arbetar yogan på att via medveten andning påverka
hormonflöden, tankekedjor och andra tekniker som
går direkt på ditt chakrasystem för att påverka de
mentala och emotionella mönstren som kanske ända
sedan tidig barndom bidragit till att återkommande
skapa stress och låsningar i ditt liv. CORE-passen
arbetar på ett fysiskt, ett mentalt, ett emotionellt och
ett energimässigt plan – samtidigt!
Ett exempel: de enkla ryggvridningar och flexövningar vi gör i yogan stretchar direkt din Iliopsoas
vilken ju fäster i ryggraden. Övningarna påverkar
rygg, bäcken, ben och samtidigt flödet av spinalvätska runt hela ditt centrala nervsystem (ryggmärg &
hjärna), de påverkar flödet av lymfvätska i de små
lymfkärlen långs ryggraden, vilket bl.a. påverkar ditt
immunförsvar – och de långsamma rörelserna
generellt, i synk med den lugna, djupa andningen
påverkar och förstärker ett parasympatikus påslag
(en lugn-och-ro-respons) i hela ditt biokemiska
system vilket drar ner varvtalet och skapar
avspänning. Skapar balans. Från ett yogiskt
energiperspektiv så skapar övningarna ett öppet
flöde genom den centrala ryggkanalen där dina stora
chakra fäster.
CORE-passen bildar tillsammans med startpaketen
och chakrapassen kärnan i det som är MediYoga®
och vi kommer under 2012 här i MediYoga Magazine
presentera åtta pass ur denna serie.
Under våren 2012 kommer alla CORE-pass att
spelas in på CD och finns sedan att beställa via
YogaShop på hemsidan.
Klicka nu på denna länk så får du tillgång till en PDF
med CORE – 3. En enkel meditation ingår i varje
pass.
LÄNK: http://goo.gl/ncdP8
IMY Medicinsk Yoga – MediYoga® är en på 1990-talet svenskutvecklad terapeutisk
yogaform som sedan jan. 2010 används inom den svenska vården. Danderyds sjukhus
utanför Stockholm var först ut i Skandinavien med att erbjuda MediYoga® som en del av
sin reguljära rehabilitering av hjärtinfarktpatienter. Fler sjukhus, vårdcentraler och andra
enheter inom landsting och i privat regi över hela landet följer nu i denna utveckling.
MediYoga Sweden - Institutet för Medicinsk Yoga
Institutet för Medicinsk Yoga – IMY grundat av Göran Boll verkar sedan mitten av
1990-talet aktivt med utbildning, forskning och annan kunskapsspridning om yoga
ut i samhället. IMY erbjuder terminsvisa kurser, workshops och annan yogisk
verksamhet för allmänheten. För mer information om IMYs verksamhet, se
hemsidan: www.medicinskyoga.se
Utbildning av instruktörer & lärare/terapeuter
Utbildningar i MediYoga® för vårdande personal har pågått sedan 2006 och finns på ett flertal orter runt
om i både Sverige och Norge:



Instruktörsutbildning, för läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster m.fl.
Lärar/terapeututbildning, en 3-term. fortsättning på instruktörsutbildningen
Workshops & Tematiska fördjupningsmoduler på olika terapeutiska tema
Läs mer om utbildningarna på hemsidan: http://www.medicinskyoga.se/?verk=utb
Vetenskaplig forskning
Sedan Karolinska Institutet 1997 tillfrågade IMY om att delta i en studie med yoga för
kroniska ryggproblem har IMY löpande medverkat i olika forskningsprojekt på K.I.
och även under flera år föresläst om yoga och forskning på K.I.s läkarutbildning.
Sedan 2004 utvärderar Astra-Zeneca löpande hur MediYoga® påverkar sjukskriven
personal. Danderyds sjukhus har sedan 2008 ett löpande forskningssamarbete med
IMY avseende MediYoga® vid olika former av hjärtproblem, stroke, fatigue m.m. För
mer information om den vetenskapliga forskningen på MediYoga, kontakta Göran
Boll på: [email protected]
MediYoga International
Intresset för MediYoga har spritt sig långt utanför landets gränser och för allt arbete med
MediYoga utanför Sverige har företaget MediYoga International bildats. Sedan 2009 finns
MediYoga i Norge med utbildningar på flera orter och med verksamhet på norska sjukhus
och vårdcentraler. Andra länder i Europa, Amerika och Asien uttrycker intresse och
huvudansvarig för alla internationella MediYoga satsningar är Elisabeth Engqvist på
MediYoga International. För mer information: [email protected]
MediYoga® som är en enkel yogaform att utöva och som passar för alla åldrar och alla
typer av grupper, har som ett av sina centrala syften att regelmässigt testas och prövas
inom ramen för seriös svensk vetenskaplig forskning, för att kunna dokumentera och
tydliggöra dess mätbart positiva effekter i olika terapeutiska och medicinska
sammanhang.
Vem kan lära dig yoga
På hemsidan www.medicinskyoga.se finns under rubriken ”Vem kan lära mig” en
förteckning över instruktörer och terapeuter över hela landet som leder kurser,
workshops, enskilda sessioner m.m. i MediYoga. Här finns även ett Kalendarium
med månad-för-månad aktuell kursinformation. Klickar du på den norska flaggan
på hemsidan får du tillgång till motsvarande förteckning i Norge.
Yoga i Media
IMY skickar regelbundet ut pressinfo och MediYoga® uppmärksammas löpande i olika
media. 2010-2011 kom närmare 100 artiklar per år, flera TV- och radioinslag om
MediYoga® och IMYs verksamhet. Detta nätmagasin kommer ut åtta gånger per år och
når mer än 10.000 yogaintresserade över hela Skandinavien. Från och med februari 2012
skickas också varje vecka nyhetsbrevet News Flash ut till alla intresserade. Läs mer på
hemsidan: www.medicinskyoga.se
Three Minute Yoga
Under andra halvan av 1990-talet tog många av Sveriges största och mest
välkända arbetsplatser in MediYoga som stresshantering och friskvård för sina
anställda. Idag finns också via IMY ett träningskoncept för nätet utvecklat: Three
Minute Yoga där allt flera arbetsplatser över hela landet numera erbjuder sina
medarbetare enkel tillgång till MediYoga på jobbet via datorn. Läs mer om detta
koncept på: www.threeminuteyoga.se
Nätbutik
Utifrån yogans perspektiv så är det egna regelbundna utövandet av yoga och
meditation grundläggande för balans och hälsa. Via MediYogas webshop kan du
få allt du behöver för att på ett bra sätt kunna sköta din egen träning: Här finns
yogamadrass, kudde och filt, CD med yogapass, meditationer och vacker mantramusik, m.m. Du kan även gå med i CD-KLUBBEN och varje månad få ett CDhäfte med yoga och meditation till starkt reducerat pris direkt hem i brevlådan.
Läs mer om de olika yogaprodukterna i shopen på: www.medicinskyoga.se/?visa=shop
Är det inbillning – eller är det mer av allt numera?
Jobbstress, relationsstress, pengastress, semesterstress, miljöstress, existentiell livsstress och ren tokstress. Alla
aspekter av livet i världen stressar oss idag. Inte en vecka passerar utan att det är något som vi måste engagera
oss i, för att det finns i maten och luften och påverkar hälsan eller för att det händer i samhället och påverkar
jobben och ekonomin (och hälsan). Eller något dramatiskt som hotar hela världens överlevnad på både kort och
lång sikt. Händer det inget reellt den här veckan så plockar kvällstidningarna smidigt fram en av de där artiklarna
de förutseende nog har på lager inför nyhetsfattiga veckor, där löpsedeln säger att din onda mage kan handla om
cancer eller att ditt värkande huvud kan vara en dödlig hjärntumör.
När man som jag arbetar terapeutiskt med yoga och leder pass med människor i många olika sammanhang så
känns det verkligen att det är på det sättet. Oavsett om jag sitter i ett öppet kvällspass på institutet, i en enskild
session med en klient, deltar i ett forskningsprojekt och leder yoga med hjärtpatienter på ett sjukhus, utbildar
vårdande personal till yogaterapeuter eller föreläser för chefer i näringslivet och introducerar dem till yoga, så får
jag ständigt samma signaler, samma frågor och samma tydliga budskap överallt. Det är inte bara mycket nu, det
är mer av allt överallt numera.
Stressexperterna kommer med sina goda råd. Lär dig säga NEJ. Rensa i kalendern. Sänk ambitionsnivån. Inse
dina begränsningar. Prioritera det som är viktigt. Ta en ledig dag. Lär dig vara lat. Med mera. Alla glömmer de det
första steget. Det som gör att du förmår ta ett av alla de där andra stegen de föreslår. Här kommer nu steg 1, en
enkel instruktion till världens mest effektiva form av stressreducering.
Sätt dig rakt upp, lägg en hand på magen, täck över naveln, den andra handen vilar högt upp
i bröstet. Slut ögonen och ta ett långsamt djupt andetag in genom näsan. Känn hur magen
trycker ut. Fortsätt andas in så att även bröstkorgen expanderar. Ta ett mycket djupare
andetag än du brukar, så djupt som du klarar av. När det är fullt släpper du mjukt men direkt
taget och låter lugnt luften pysa ur dig igen. När det slutat pysa, sitt ett par sekunder,
fullständigt avslappnad och vänta på att kroppen själv ska ta initiativ till nästa inandning. När
du känner den impulsen repeterar du processen om igen.
Börja morgonen i sängen på detta sätt, 10 andetag. Fortsätt när du sitter på toa, på bussen
till jobbet, när du har ett par minuter över för dig själv framför datorn, innan du går på lunch, när du kommer
tillbaka från lunch, när du går på toa på jobbet, på tåget hem, i TV-soffan, i sängen när du precis släckt lampan.
Det bästa med andningen är att den inte tar tid från annat. Du ska ju ändå andas, hela tiden.
Pröva detta varje dag under en vecka och skriv sen ett mail till mig och berätta hur du upplevde den veckan. Skriv
till [email protected]
Må så gott!
Göran
av MediYoga Magazine kommer till
dig med en enkel knapptryckning den
15/6 2012
Ur innehållet:
- Yogans Tidlösa Mästare – Swami Satyananda Saraswati
- Forskning: Yoga och Högt Blodtryck
- Vägen till Mästerskap: Hantverkaren
- Nytt spännande från Köket
- Ett nytt CORE-yogapass och mer yogakonst
- m.m.
Du kan ovan datum hämta det nya numret av tidningen på hemsidan, alternativt anmäla
dig som e-prenumerant så skickar vi en magisk länk till din e-postlåda.
Gå då in på www.medicinskyoga.se Klicka på den lilla fågeln ner till höger på sidan och
skriv in din e-postadress där så är det klart. Du får sedan löpande info om yoga från oss.
Bidra till att sprida information om yogan genom att skicka länken till tidningen vidare till
alla du har i ditt eget e-register som du tror kan vara intresserade av yoga. Tack!
Vill du avregistrera dig från dessa utskick - Klicka här
Yogakonst
IMY har ett mångårigt samarbete med
bildkonstnären Georg Sandgren. I varje
nummer av MYM bidrar han till att göra
sista sidan till en verklig konstupplevelse.
Mer av Georgs konst kan du se på:
www.georgsandgren.com