1. No category

alt
#20
våren 2014
30kr • ISSN 1654-6067
En annan värld är möjlig! Röster från en global rättviserörelse.
Nyliberalismen på kollisionskurs • Handelspolitisk ordlista
New Public Management • En ny byråkratisk era • Hälsouppror – Skottland visar vägen • En tysk framgångssaga
alt #20 • våren 2014
In n ehå ll
Ett till riksdagsval och ett till nummer av Alt
2
Nyliberalismen på kollisionskurs
4
Handelspolitisk ordlista
6
Vinden vänder!
8
New Public Management – maniskt mätningssyndrom
9
En ny byråkratisk era
12
Hälsouppror – Skottland visar vägen
14
En tysk framgångssaga 17
Recenserat
18
Kalendarium
19
Redaktörer: Åsa Ågren, Håkan Sundberg
Ansvarig utgivare: Johan Rootzén
Layout: Anton Andreasson
Ett till riksdagsval
och ett till
nummer av Alt
N
u är det snart ett halvår kvar till riksdagsvalet.
Jag minns förra valet. Innan valet var det som att
livet hade rullat fram röda mattan framför mig.
Vägen var utstakad, allt kändes självklart. Efter
valet gick allt utför. Det var som en dörr till ett
stup hade öppnat sig. Denna avgrundsfärd började med ångesten dagen efter valdagen. Den dagen vaknade
jag med känslan av att något var fel, riktigt fel, därefter såg jag
Jimmie Åkessons glättiga leende
framför mig. Den dagen klarade
inte bekanta till mig komma iväg
till jobbet. Själv köpte jag en påse
Bridgeblandning. Reklamen säger
ju att choklad ska göra en glad
men jag kände mig mest illamående efter att ha tvångsätit hela
påsen.
Omslag: Sara Granér
Material:
Vi tar tacksamt emot bidrag i form av exempelvis
texter, bilder eller illustrationer. Skicka artikelförslag till
­[email protected] så svarar vi så fort vi kan!
Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera texter.
Som medlem i Attac Sverige får du Alt utan
kostnad. För dig som inte är medlem är det
möjligt att beställa lösnummer för 30 kr/exemplar. Kontakta oss på [email protected].
Attac Sverige:
Attac Sverige, c/o Rönnblom,
Ekholmsvägen 369, 127 45 Skärholmen
För personlig kontakt, ring 0705–315183 (Håkan)
[email protected] • www.attac.se
ATTAC – Association pour la Taxation des Transactions financières pour l’Aide aux Citoyens
ATTAC – Föreningen för beskattning av finansiella t­ransaktioner för medborgarnas bästa
Vågar vi hoppas på något inför detta val? Kritiken mot det ekonomiska systemet lyser
med sin frånvaro trots att vi är mitt inne i en finansiell kris.
Magdalena Andersson och Anders Borg har gömt sig under
utgiftstaket och så länge vi kan diskutera stigande huspriser
på matrasten spelar det ingen roll att matköerna i Sydeuropa
växer sig allt längre. För en liten organisation som Attac känns
arbetsuppgifterna ofta övermäktiga. Det känns inte lättare om
uppgiften är att sätta igång den ekonomiskpolitiska debatten
i Sverige. Kanske är det bäst att föra täcket över sig redan nu,
vakna upp dagen efter valet och undra vem den där medelålders mannen som täcker alla löpsedlar är och varför han ser så
glad ut.
Jag tror att det är få som är med i Attac som har tappat
hoppet. Innerst inne är vi obotliga optimister, vi tror ju att
en annan värld är möjlig. Det finns ingen röd matta utrullad framför oss men vi kämpar på ändå. Vi puttar den stora
stenbumlingen med omöjliga arbetsuppgifter framför oss.
–2–
alt #20 • våren 2014
Ofta rullar stenbumlingen tillbaks, klämmer våra tår, skrapar upp våra knän men så händer det som vi innerst inne
hoppas på. Plötsligt rullar stenbumlingen av sig själv. Vi har
de senaste åren fått beskåda hur våra frågor har hamnat på
dagordningen. Innan förra valet behövde jag lägga kraft på att
förklara att skatteparadis inte var ett ställe där man drack Pina
Colada bland palmbladen. Nu spås vinster i välfärden bli en
valfråga. En orsak till detta är den vidlyftiga skatteplanering
som välfärdssektorns riskkapitalbolag har ägnat sig åt. Vårdoch omsorgsjättarna har visat sig älska våra skattepengar, så
länge de själva inte betalar.
Välj Rättvisa Nu!
-­‐ turné 26/4 -­‐ 18/5 2014
Vi turnerar under parollerna:
!a $ll s'li)a*it,t '-. *ä0visa – 0e1 2ll 34ade 4l56or o78 9r:;lin<=>entli<8et
!a $ll 2*34a 5,4i42s6ulla j'99 – 0e1 2ll 4ort=i42< e?ploaterin< a@ natur o78 ;:nni=4a
!a $ll 3:a) ),5':*a$ '-. 6'l:li2t i4;<ta4), – 0e1 2ll aA <3ra ;il13 o78 @:l9:rd 2ll 8andel=@arorB
I detta demokrati- och välfärdsnumret av Alt samsas optimistiska analyser med kritiska artiklar. Tillsammans med
Dorothea gläds vi över framgångarna när det gäller återtagandet av Berlins vatten. Vi diskuterar den verkligen farliga
utvecklingen vad gäller handelspolitiken samt byråkratisering
och New Public Management inom offentlig sektor. Men vi
rapporterar också om vården i Skottland, som valt en helt
annan modell.
Att Alt består av en blandning mellan högt och lågt är som
det bör. Alt ska inte enbart vara fyllt av framgångshistorier.
Attac ska inte ha en röd matta utbredd framför sig för om
systemkritik inte möter något motstånd alls så är det inte
systemkritik. Välkomna till ett nytt nummer av Alt och välkomna till en spännande valkampanj. Kom ihåg att inget är
omöjligt.
n
Text och illustration: Åsa Ågren
Välj#Rättvisa#Nu!
!"!turné!26/4!"!18/5!2014
Under!2014!genomförs!två!vik6ga!val.!
EU;valet!25!maj!och!det!svenska!valet!
14!september.!Därför!turnerar!vi!
folkrörelser!och!folkbildare!runt!om!i!
Sverige!för!räFvisa!–!här!hemma!i!
Sverige!och!i!världen!för!en!
klimatomställning!som!ger!oss!
fram6den!6llbaka.!
Turnén!kommer!göra!stopp!i!
en!rad!städer!över!Sverige!och!
fler!kan!6llkomma!där!det!finns!
intresse.!Var!med!när!turnén!
kommer!6ll!din!ort!
Följ!oss!för!mer!informa6on:!
www.globalrattvisa.nu
GlobalRattvisaNu
RattvisaNu
Detta blad har producerats med finansiellt stöd från Europeiska Unionen (EU). Innehållet av detta dokument ansvaras helt
och hållet av Jordens Vänner (Friends of the Earth Sweden) och kan under inga som helst omständigheter anses reflektera
Europeiska Unionens position.
–3–
alt #20 • våren 2014
Frihandelsavtalet mellan EU och USA
Nyliberalismen på kollisionskurs med
liberalismen – och demokratin
De globala transnationella företagen (inklusive banker och finansföretag) eftersträvar fritt tillträde till alla
marknader. Nationell miljö- och arbetslagstiftning ska inte stå i vägen. Genom det frihandelsavtal som nu
förhandlas mellan EU och USA tar dessa företag ett nytt offensivt steg för att urholka demokratiska – och
liberala – grundprinciper.
Av Jens Cavallin
D
en liberala ekonomiska teorins fader
Adam Smith upprepade gång på gång
varningar mot att låta handlarna
(the Dealers) påverka lagstiftningen i
staten – självfallet främst den ekonomiska lagstiftningen.
Adam Smith säger bl. a. följande:
“Varje nytt förslag till lag eller reglering av handeln
som kommer från denna grupp (”order”, antyder
just ett slutet sällskap) bör alltid lyssnas till med
största försiktighet och bör aldrig antas förrän det
blivit länge och grundligt undersökt, inte bara med
den allra mest ingående utan också den mest misstänksamma uppmärksamhet. Det kommer ju från
ett sällskap (”order”) av män vars intressen aldrig
är exakt samma som allmänhetens, som i allmänhet har ett intresse att bedra och t o m förtrycka
folket, och som följaktligen vid många tillfällen har
både bedragit och förtryckt det.” (The Wealth of
Nations s. 358–359)
Hans tilltro till att företagen eller handlarna
skulle ta ett ”socialt ansvar” var obefintlig. Den
grundläggande principen för hans samhällssyn –
liberalismens samhällssyn – var maktfördelning,
en princip som kanske mer än i andra länder
genomsyrar just Förenta Staternas författning,
även om just den staten kanske mer än alla andra
låtit handlarna, ekonomiska intressen, ta över
maktens funktioner och där handlarna och deras
företrädare dominerar på alla nivåer inom också
den politiska sfären, med bankmän och finansaktörer ständigt närvarande på ministerposter och
i presidentens närmaste krets, lika mycket under
Obama som under Bush.
EU:s institutioner och många av dess medlemsländer har delvis följt USA:s utveckling härvidlag: den europeiska centralbankens chef har
tjänstgjort i en av de amerikanska banker (Goldman Sachs) som är djupt inblandade som vållande till den finanskris som vi alla drabbats av.
Vår egen finansminister har arbetat som ekonom
i den svenska finansfamiljen Wallenbergs bank
SEB – och förvisso spelat en roll för att rädda
den från stora förluster i Lettland, till priset av
stora uppoffringar för Lettlands medborgare…
Exemplen är otaliga, Grekland, Italien, har haft
premiärministrar hämtade från samma banksfärer, som just genom sina vanvettiga spekulationer skakat om den euroepiska ekonomin. Den
ledande socialdemokraten och tidigare finansministern Thomas Östros har blivit ordförande i
den svenska bankvärldens intresseorgan…
Som beskrivits i en artikel på Brännpunkt
i SvD den 19 november 2013 av ordföranden
i Piratpartiets ungdomsförbund Gustaf Nipa
pågår hemliga överläggningar mellan USA och
EU om ett omfattande frihandelsavtal, vilket
inte minst kommer att försvåra eller helt omöjliggöra europeisk miljölagstiftning, om företag i
USA motsätter sig den, med hänvisning till att
handeln försvåras.
Ett avtal av liknande slag har just slutits
mellan Kanada och EU, och USA har stora
förväntningar på att ett kommande avtal mellan
–4–
”…tillräckligt
mycket är känt
för att håren
borde resa sig
för den mest
marknadstroende liberal”
6Foto: Trendy Ewok,
ewantindale @ Flickr.com
alt #20 • våren 2014
EU skulle ge lika fördelaktiga villkor för USA:s
transnationella bolag som det just avslutade
avtalet mellan Kanada och EU ger för kanadensiska företag. Liknande frihandelsavtal mellan
USA och enskilda länder i Latinamerika har fått
förödande konsekvenser för flera lagstiftningsprojekt om exempelvis just miljön, men också
arbetsrätt m.m.
De nu pågående förhandlingarna förs avsiktligt i stor hemlighet. För de amerikanska företagen, precis som för en del europeiska regeringar
är de – bland annat på grund av starkt motstånd
i opinionen – misslyckade försöken att ta sig in
på en europeisk marknad för några år sedan ett
starkt skäl att undanhålla både allmänhet och
de valda företrädarna för Europas folk vad som
pågår. Det handlade då bl. a. om ett förslag till
OECD-avtal som skulle göra restriktioner mot
investerare omöjliga (Multilateral Agreement
on Investments –MAI). Redan idag har gäller
regler som handlar om t ex patent och filmrättigheter m.m., i stort sett enligt USA-företagens
önskemål (TRIPS Agreement on Trade Related
Aspects of Intellectual Property Rights). I själva
verket är det som just nu diskuteras ett försök
att krossa grundvalarna för en fri ekonomi, just
genom att förtagen och dess olika intresseorganisationer (handlarna och deras företrädare – the
Dealers and their Advocates) ges en fullkomligt
orimlig roll i både lagstiftning och tillämpning
av lagarna. Exakt hur detta skall ske är genom
hemlighetsmakeriet inte klart, men tillräckligt
mycket är känt för att håren borde resa sig för
den mest marknadstroende liberal – ja just för
henne! Vi har att göra med ett slags totalitär
privatisering av den rättsbildande och rättstillämpande processen – inte olik den totalitära makt
över både ekonomi och samhälle i övrigt som
utövades i det sovjetiska imperiets sfär.
Två omständigheter är särskilt skrämmande i
denna offensiv mot demokratiska processer.
Företagen skall tillerkännas en rätt att gå in
direkt som parter i en process mot stater när det
gäller lagstiftning och lagtillämpning som berör
deras ekonomiska intressen. Detta gäller inte
alls bara miljölagstiftning utan också, självfallet,
arbetsrätt, arbetarskydd, sociallagstiftning, immaterialrätt av alla slag etc.
Enligt de tankar som nu finns på bordet i de
hemliga överläggningarna, och som beskrivs i
en utförlig artikel i novembernumret av den internationella tidskriften Le Monde Diplomatique
(som också finns på norska), ska också rättsliga
tvister om frågor som rör avtalets mycket breda
tillämpning avgöras inte av vanliga domstolar
utan av specialdomstolar som kan förmodas ta
mycket stor hänsyn till handelsintressen – eller snarare ”handlarnas” intressen. Redan idag
står en enorm armé av advokater till tjänst för
företagen i deras arbete för att påverka staternas
lagstiftning och tillämpning av rättsregler – lobbyverksamheten i USA och EU är på det förberedande stadiet en barnlek mot vad som skulle bli
resultatet av ett genomförande av de förslag som
nu förhandlas mellan EU och USA. Monsanto
skulle kunna förbjuda fröförsäljning i ICA-affären i Vassmolösa.
Artikeln i Le Monde Diplomatique koncentrerar sig på miljöaspekterna, men i själva verket
är de pågående överläggningarna ett allvarligt
hot mot hela den demokratiska lagstiftningsprocessen i EU:s medlemsländer och – den något
mindre demokratiska – processen inom Europeiska Unionen själv.
–5–
alt #20 • våren 2014
Det finns alltså goda skäl att uppmärksamma
den allmänna opinionen om vad som pågår och
att sätta stopp för de försök som innebär att en
stor del av lagstiftningsmakten och de rättsliga
processerna för tillämpningen av lagstiftningen i
själva verket överlåts på privata vinstintressen.
Handelsöverläggningar är tekniskt invecklade
och svårförståeliga för en bredare allmänhet,
men det är ett oavvisligt demokratiskt krav att
ingrepp av det slag som nu diskuteras görs till
föremål för en öppen och bred politisk diskussion, där våra valda företrädare sätter sig in i
frågorna och inte låter sig förvirras av alla spetsfundigheter, juridiska och tekniska dimridåer,
utan tar ställning med kunskap och politiskt
omdöme. Vi har flera andra exempel på hur just
överläggningar om handelsöverenskommelser
sker i hemlighet. Det kanske mest långtgående är
de överläggningar som pågår i ett mycket större
internationellt sammanhang om tjänstehandel –
det s.k. TISA-avtalet. Där ges precis på samma
sätt som i överläggningarna mellan USA och EU
om frihandel i allmänhet, de stora transnationella bolagen ett stort inflytande över hur nationella
regler om exempelvis socialtjänst, undervisning
eller kultur kan påverkas av handelsintressen.
På flera områden har en del av EU-kommissionen uppenbart ambitionen att just genom
tekniska komplikationer och juridiskt invecklade
utredningar dölja de stora politiska förändringar
som man banar väg för – inte minst frågorna om
koncentration av makten över massmedierna har
tidigare mer eller mindre systematiskt hanterats
på detta sätt.
Hemlighetsmakeriet inom dessa överläggningar är ett attentat mot den demokratiska
grundidé som är inskriven i den Europeiska
Unionens fördrag – och som bygger på principer
om mänskliga rättigheter, jämlikhet och frihet.
Men det sopar också undan de förutsättningar
för en fri marknadsekonomi och fri konkurrens
som just Adam Smith anses ha lagt den teoretiska grunden för. Han och andra av den liberala
teorins fäder skulle vända sig i sina gravar om de
såg hur ”the dealers” – handlarna – har lyckats
tillskansa sig makt över världens lagstiftning. n
Handelspolitisk ordlista
Av: Lasse Karlsson
”Hemlighetsmakeriet inom
dessa överläggningar är
ett attentat mot
den demokratiska grundidé
som är inskriven i den Europeiska Unionens fördrag”
ACTA Anti-Counterfeiting Trade Agreement Handelsavtal mellan USA, EU
och nio andra länder som röstades ner
av EU-parlamentet i juli 2012. Kan därför inte ratificeras av EU-länder. Arbetades fram i stor hemlighet. Kritiserades
för att ha negativa effekter på grundläggande rättigheter på Internet. Officiell
målsättning: Bekämpa piratkopiering
och varumärkesförfalskning.
Doha-rundan Förhandlingar i syfte
att expandera WTO-avtalet. Sjösattes i
november 2001 i skuggan av terrorattacken i New York. Kallas av i-länderna
för utvecklingsrunda men har mött
motstånd från u-länderna och det
globala civilsamhället. Skulle vara klar 1
januari 2005. Hittills resultatlös.
DSB Dispute Settlement Body WTO:s
egen ”domstol” med sanktionsmöjligheter utanför FN-systemet och de nationella rättssystemen.
frihandel Begrepp som av det politiska och ekonomiska etablissemanget
används ideologiskt och oemotsagt i
betydelsen ”något som är bra för alla”.
Syftade ursprungligen på sänkta tullar
men numera ofta på frihet för företag
att etablera sig och bedriva verksamhet
i andra länder. Demokratiskt fattade
beslut om att t ex skydda människor
och miljö kan därför komma i konflikt
med ”fri” handel.
GATS General Agreement on Trade in
Services Ett av WTO:s huvudavtal. ����
Syftar till en global privatisering av offentliga sektorn genom att göra utbildning,
vård, omsorg, vattenförsörjning etc.
–6–
alt #20 • våren 2014
till handelsvaror öppna för konkurrens
mellan privata företag på en gemensam
världsmarknad. Ambitionen att bygga
ut avtalet under Doha-rundan har
misslyckats.
GATT General Agreement on Tariffs and
Trade eller Allmänna tull- och handelsavtalet slöts 1947. Från och med
1995 är det ett av de tre huvudavtalen i
WTO.
icke-tarrifära handelshinder Se protektionism
ISDS Investor-State Dispute Settlements
Regel som diskuteras i de pågående
TTIP-förhandlingarna mellan EU och
USA. Innebär att privata företag ges
möjlighet att stämma stater för förändringar i lagstiftning som gör att företagens vinster påverkas negativt, t ex stärkta konsumentskyddslagar, förbud mot
miljöförstörelse eller ett stopp för vinster
i välfärden. Tvisterna mellan företag
och stat löses inte i nationell domstol
(som står under demokratisk kontroll)
utan i olika tvistlösningstribunaler som
regleras av det avtal ISDS är en del av.
ISDS finns redan i en mängd bilaterala
handelsavtal, bl.a. i det frihandelsavtal
som EU precis förhandlat klart med
Kanada (men som inte antagits än).
MAI-avtalet Multilateral Agreement on
Investment Ett avtal som i hemlighet
förhandlades fram inom OECD 19951998. När information om förhandlingarna läckte ut visade Internet för
första gången att det kan fungera som
ett digitalt och demokratiskt torg som
tvingar makthavarna till reträtt. Sveriges
förhandlare, dåvarande handelsministern Leif Pagrotsky, försvarade avtalet
men när Frankrike drog sig ur förhandlingarna gick luften ur hela projektet.
MAI gav ordet investeringsavtal dåligt
rykte eftersom det var tänkt att skydda
företagen mot demokratiskt beslutade
förändringar i medlemsländerna och ge
företagen rätt att ”åtala” de avtalsslutande staterna i en egen ”domstol” utanför
det demokratiska rättsystemet. Se TTIP!
NAFTA North American Free Trade
Agreement Frihandelsavtal mellan USA,
Kanada och Mexiko som trädde i kraft
1 januari 1994. President Clinton, som
undertecknade avtalet för USA, har senare sagt att han ångrat avtalet eftersom
globaliseringen slagit så hårt mot många
i fattiga länder.
protektionism Liksom frihandel ett
ideologiskt laddat begrepp och används
som dess negativa motsats. I det ekonomiska och politiska etablissemangets
retorik betyder det alltså ”något som
är dåligt för alla”. Avser åtgärder för att
skydda inhemska intressen från t ex import av varor och tjänster. Avsåg tidigare
mest tullar men numera oftast andra
beslut av regeringar och myndigheter,
s.k. icke- tarrifära handelshinder.
TISA Trade in Services Agreement Förhandlas f n fram av ett 50-tal länder vid
sidan av WTO. Förslag till avtalstexter
diskuteras i början av 2014. Enligt UD
har EU lyckats göra texten ”så GATS-lik
som möjligt för att underlätta multilateralisering av avtalet.”
TRIPS-avtalet Trade-Related Aspects
of Intellectual Property Rights Ett av
WTO:s huvudavtal. Avser
�����������������
immaterialrätt, t ex upphovsrätt, patent, varumärken etc. Innebär snarare handelshinder
än frihandel. Hindrar dagens utvecklingsländer att bete sig som dagens
i-länder gjorde när dessa utvecklades.
–7–
TTIP Transatlantic Trade and Investment Partnership eller Transatlantiska
handels- och investeringspartneravtalet
Målet för de förhandlingar mellan EU
och USA som pågår under stort hemlighetsmakeri sedan juli 2013. Parterna
gör här ett nytt försök att uppnå vad de
misslyckades med när förhandlingarna
om MAI-avtalet avbröts. Förhandlingarna är också ett exempel på att många
länder satsar på bilaterala och regionala
handelsavtal när framgångarna uteblivit
inom WTO.
WTO World Trade Organization eller
Världshandelsorganisationen. Började
verka 1995 som ett resultat av Uruguayrundan (1986-1994) och innebär en
kraftig utvidgning av GATT-avtalet.
Sverige blev medlem i WTO från början
och utan någon offentlig debatt; i dag
har WTO 159 medlemmar. 1999 havererade WTO:s ministermöte i Seattle
och motståndet i civilsamhället som
tvingade fram ett undantagstillstånd i
staden gav den globaliseringskritiska
rörelsen ett ansikte. WTO:s historia har
sedan dess varit fylld av motsättningar
och motgångar. Först 2013 på Bali träffades ett mindre avtal som av anhängarna, t ex Sveriges handelsminister Ewa
Björling, blåstes upp till ”en historisk
händelse”.
www.TTIPen.se Blogg som innehåller viktig och aktuell information om
TTIP-förhandlingarna. Startad av
ledamoten i Europaparlamentet Carl
Schlyter (mp).
alt #20 • våren 2014
Vinden vänder!
Den 10 mars 2004 publicerades
ett Upprop för rättvisa och
gemensam välfärd i tidningen ETC.
Attac Malmö med flera välkomnade
medborgare och organisationer
att stödja uppropet. Nu nära tio år
senare undrar vi vad som hände
med uppropet och hur arbetet för en
gemensam välfärd ser ut idag. En av
uppropets initiativtagare, attacaren
Gunilla Andersson får berätta.
På följande sidor presenteras texter
om vår gemensamma välfärd, om hur
den offentligt drivna verksamheten
byråkratiseras och styrs enligt
nyliberala recept, men också texter om
alternativen.
I
våras samlades aktivister från lite olika
håll (bla från Gemensam Välfärd Stockholm) och startade Folkkampanjen för
Gemensam Välfärd. Man enades om tre
paroller som bas för verksamheten: Nej
till vinst i välfärden! Stoppa nedskärningarna! Försvara och utveckla den gemensamma
välfärden! Mer material finns på www.valfardskampanjen.se.
Folkkampanjens första stora projekt var en
nationell manifestationsdag 21 sept 2013, och
det blev verkligen en succé. I Göteborg samlades bortåt 1000 personer till ett möte på Gustav
Adolfs Torg, där Claes Malmberg inledningstalade och folk från skola och vård berättade
om situationen på sin arbetsplats. Bollen kom
verkligen i rullning (se bilden).
Massor av folk skrev upp sig på maillistor och
skänkte pengar till kampanjen. Idag har vi en
omfattande aktivitet och entusiasmen håller i sig.
Nya ansikten dyker upp på mötena och i bästa
fall håller en riktigt bred folkrörelse på att bli till.
Det är i alla fall ambitionen hos oss i Göteborg.
I andra städer är kampanjen i första hand ett organisationssamarbete, där de ingående grupperna
samlas för gemensamma aktioner kring plattformen. Det kan säkert också fungera bra.
Nästa stora nationella manifestation blir den
10 maj.
n
Varför startade ni uppropet?
Idén till uppropet fick jag i samband med att
vi visade Ken Loach-filmen Järnvägare som
handlar om privatiseringens förödande konsekvenser i Storbritannien. En SEKO-kille i
publiken som själv jobbar vid järnvägen sa:
”Men det händer ju här också!” Vilket gehör fick uppropet?
Attac Malmö, SEKO Skåne, Transport avd
12 och Jordens Vänner Malmö-Lund ställde
sig först bakom uppropet. Så småningom
anslöt sig organisationer som tillsammans
representerar ca 700 000 medlemmar, varav
flera LO-förbund. Plus flera tusen vanliga
medborgare. Vi uppvaktade dåvarande näringsminister Thomas Östros på S-kongressen 2005. Ändå fick vi inte gehör för våra
krav i politiken. Retoriken om marknadens
välsignelse var fortfarande mycket stark.
Hur mår den gemensamma välfärden idag?
Håkan Sundberg
Idag kommer larmrapporterna slag i slag. I
äldreomsorgen, skolorna, tågtrafiken, apoteken, sjukhusen - på alla de områden som
plågas av nedskärningar, privatiseringar och
–8–
alt #20 • våren 2014
avregleringar. Det har lett till att många tagit steget att engagera sig i Folkkampanjen för gemensam välfärd.
Vad hoppas du på i framtiden?
Jag vill att vi fokuserar på hur vi kan ta tillbaka välfärden, hur
vi kan öka det demokratiska inflytandet för medborgare och
anställda och hur vi säkrar finansieringen av välfärden genom
att sätta stopp för skattefusket och skattesänkningarna. Jag
tror att kommunerna kan gå i täten för en sådan omställning.
n
New Public
Management –
maniskt mätningssyndrom i
offentlig sektor
Text: Kerstin Eldh
A
tt man plötsligt börjat tala om New Public Management (NPM) i alla möjliga sammanhang beror
inte på att det är en ny företeelse. NPM hade redan börjat införas i Sverige innan själva begreppet
myntades i början av 1990-talet av den engelske
statsvetarprofessorn Christopher Hood. I den
svenska offentliga sektorn började Allan Larsson föra in det i
mitten på 1980-talet, när han blev chef för Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).
NPM är ett begrepp som täcker flera likartade organisationsmodeller hämtade från den privata sektorn i USA och Japan.
Det hänger intimt samman med nyliberalismen och innebär
ett systemskifte. En bärande tanke är att offentlig verksamhet
är dyr, ineffektiv och byråkratisk. Förespråkarna för NPM
hävdar att den blir mer effektiv om den drivs på ett sätt som
liknar privat marknadsekonomi. Gemensamt för de olika
formerna av NPM är att de idealiserar det privata näringslivet och affärsverksamhet och egentligen ser profiten som det
enda måttet på framgång. Eftersom det är svårt att använda
profitmåttet i den offentliga sektorn, letar man frenetiskt efter
annat som går att mäta.
Intresset för den konkreta verksamheten är helt frånvarande. Man för inga som helst diskussioner utifrån vilka
krav typen av verksamhet ställer på hur den ska organiseras.
Organisationsformen ser likadan ut oavsett verksamhetens art.
Sjukvård eller postbefordran, polisverksamhet eller undervisning, alla tvingas in i samma oflexibla struktur.
Utmärkande för NPM är alltså att man aldrig försöker att
definiera vad syftet är med verksamheten. Inga prioriteringsdiskussioner förs utifrån den konkreta verksamheten. Alla
försök till sådana diskussioner betraktas illojala och slås ner.
De som försöker föra dem kallas förändringsobenägna. Den
viktiga frågan om vilken politik som ska föras inom den offentliga sektorn förflyttas till en plats utanför politiken. Som
Lejnegård skriver i Aftonbladet (2013-05-25): Politikerna
säger sig vara fjättrade vid metafysiska krafter, varvid de ser
som sitt arbete att administrera fullbordade fakta i stället för att
formulera ideologiska alternativ.
–9–
alt #20 • våren 2014
NPM lägger stor vikt vid chefskap på ett
abstrakt plan. Man inför speciella utbildningar
för chefer. Deras förmåga att hålla budgeten
tillmäts stor betydelse. Byråkrater i karriären
berömmer sig av att kunna fatta obekväma beslut och blir belönade för sin förmåga att spara.
De är besatta av besparingar och effektiviseringar
i kärnverksamheten, men ointresserade av vad
managementbyråkratin kostar. De är inte utsatta
för samma finansiella kontroll som kärnverksamheten. De producerar inget och slipper mätningar,
säger statsvetaren Patrik Hall. Byråkratin sväller i
NPM-organisationen medan antalet som jobbar
i kärnverksamheten minskar. Man kan åstadkomma samma kvalitet med mindre resurser, är ett
ständigt mantra som påstås gälla anställda som
arbetar i kärnverksamheten, däremot sägs inget
sådant om byråkratin.
Professorn i allmänpsykiatri Lars Jacobsson
kritiserade för ett tiotal år sedan chefsrollens
förändring i Sydsvenskan. Chefen har inte behövt
kunna någonting utan ska vara ”chef ”. De två
senaste decennierna har handlat om projektanställningar, rationalisering, effektivisering och att
ge stora fallskärmar. Du måste ha en hög grad av
okänslighet för att genomföra det här.
När man söker en personlighet med hårda nypor
– en doer – kan det vara en personlighetstyp med
psykopatiska drag som man får, menade chefsrekryteraren Lars-Olof Tunbrå som skrivit boken
Psykopatiska chefer – lika farliga som charmiga.
Psykopaten är ett kontrollfreak. Allt ska mätas
och kontrolleras. NPM som införts i den offentliga sektorn under de senaste 25 åren kännetecknas av ett fanatiskt kontrollbehov och mätande
till följd av misstroende mot de anställda.
Trots allt tal om att vi lever i kunskapssamhället finns det ett starkt kunskapsförakt inom
NPM-ideologin som avspeglar sig i uppfattningen att ledarskap inte har något att göra med
kunskap och erfarenhet. Detta gör att man inte
väljer chefer som kan verksamheten.
En chef som saknar kompetensen att gå in i
konkreta diskussioner med de anställda hemfaller oftare till auktoritärt ledarskap. Hen kan inte
avgöra när kritiken kan ligga till grund för för-
bättringar eller när den är osaklig och tillgriper
lätt krav på lojalitet och disciplinerad lydnad. De
anställdas roll inskränks till att genomföra order
från toppen. Deras kunskap tas inte tillvara. Utrymmet för egna bedömningar snävas in. Kraven
på mätbara resultat gör att viktig information
försvinner. Verksamheten genomsyras av ett
maniskt mätningssyndrom.
Chefen formulerar lätt mätbara mål som blir
detaljerade ända ner på individnivå. Anställda
betygsätts, vilket ligger till grund för lönenivå
och/eller karriärmöjligheter. Kraven på mätbara
resultat gör att viktigt arbete som inte lätt kan
mätas inte utförs. De anställda gör så lite som
möjligt av rädsla för att göra fel och utsättas för
repressalier.
Eftersom kritik betraktas som illojalt försvinner också viktig information från de anställda.
Detta innebär också att väljarna och politikerna
fråntas väsentlig kunskap om hur verksamheten
fungerar. Den blir politiskt ostyrbar och demokratin avskaffas i praktiken. NPM-byråkratin har
stora likheter med den stalinistiska byråkratin.
Krav som bör ställas av fackföreningar och
i politiken
Antalet mål ska reduceras kraftigt. Målen ska
vara få och övergripande.
De anställdas kompetens ska användas när
målen fastställs.
Det måste finnas utrymme för fackkunskap
och etiska överväganden på alla nivåer.
När en budget läggs för en verksamhet, ska
anställda delta i diskussionen om prioriteringar.
Det måste skapas en process där fackföreningar och mellanchefer deltar innan politikerna
utformar sina beställningar.
De anställda ska delta både i utformningen av
målen och av deras genomförande.
n
– 10 –
”Byråkratin
sväller i NPMorganisationen
medan antalet
som jobbar i
kärnverksamheten minskar”
”NPM-byråkratin har stora
likheter med
den stalinistiska
byråkratin”
alt #20 • våren 2014
Illustration: Sara Granér
Visste du att:
En majoritet av svenskarna säger nej till vinster i skattefinansierad välfärd.
(Sifoundersökning den 15 september 2013 beställd av Göteborgs-Posten)
Det finns en majoritet mot privatiseringar inom vården, skolan och omsorgen inom alla svenska riksdagspartier förutom
Moderaterna.
(Som-institutet, Göteborgs universitet)
Stödet för den offentliga sektorn har ökat påtagligt hos den svenska befolkningen. (Som-institutet, Göteborgs universitet)
Sverige är det land som sedan 1996 har liberaliserats snabbast i västvärlden.
(Enligt index framtaget av Wall Street Journal tillsammans med The Heritage Foundation.)
– 11 –
alt #20 • våren 2014
En ny byråkratisk era
Text och illustration: Åsa Ågren
V
arje nyliberal debattör med självaktning har målat upp bilden av det så
kallade ”Sosse-Sverige”. Bilden går
i olika variationer av grått och visar
ett Sverige där barnen fick se tjeckisk
dockteater istället för Kalle Anka
och Televerket kontrollerade att vi inte hade för
många telefoner i våra folkhem. Det värsta med
”Sosse-Sverige” var byråkratin. Sverige var fyllt
av färglösa lokalerna, där väggarna var täckta av
luckor. Bakom varje lucka satt en statlig byråkrat. Alla byråkrater såg likadana ut sedan statens
kvarnar malt sönder dem och paketerat om dem
till gråa själlösa papperstämplande kopior.
När det gråa 70-talet gick över till det färgglada åttitalet var det inte bara på modefronten. Marknaden var det nya ”det” och skulle
sätta färg på landet. Genom marknaden skulle
vårdbiträdena äntligen få påverka sitt arbete och
patienterna skulle kunna välja bort pölsan. De
nya idéerna realiserades på 90-talet. Bit för bit
släpptes den offentliga sektorn fri från statens
bojor. Akutsjukhus, vårdhem, skolor och bibliotek privatiserades. Vårdbiträdena fick nu möjlighet att ta över sin egen verksamhet. Alliansen
kom innan maktskiftet 2006 med en rapport om
hur de skulle ändra sjukvårdspolitiken med titeln
”Från Byråkrati och monopol till patientmakt och
mångfald”. Frågan är om vi idag efter nästan åtta
år med Alliansen kan begrava byråkratin?
Med facit i hand har den fria marknaden visat
sig vara en flock otyglade hundar med omätlig
aptit. Även om små dvärgpudlar fick vara med
i flocken från början har djungelns lag sett till
att bara kamphundarna finns kvar. När vårdbiträdenas egna små bolag skulle konkurrera
mot de stora vårdjättarna var de chanslösa och
vårdmarknaden delades snabbt upp mellan fyra
bolag med rötterna i internationella riskkapitalbolag. Liknande historier finns att berätta om
skolmarknaden, apoteksmarknaden och de andra
nyvunna välfärdsmarknaderna.
För politikerna har marknadens hundar visat
sig svåra att dressera. När skolorna plötsligt
skulle se sina elever som kunder blev glädjebetyg
och konstiga gymnasieinriktningar viktiga säljknep. Carema började väga blöjor för att vinstmaximera. Kriminella hittade en snabb inkomstmöjlighet inom assistansbranschen. Vårdbolagen
tackade oss skattebetalare för att vi gav dem
nya lukrativa marknadsmöjligheter genom att
gömma undan våra skattepengar i skatteparadis.
Efter åtskilliga skandaler inom den nya privatiserade välfärdssektorn har politikerna insett
att det finns problem med de lösspringande
hundarna. Lösningen är blanketter. Vårdföretagen, lärarna, läkarna, föräldrarna, forskarna,
de arbetslösa, alla ska fylla i blanketter. Ibland
hamnar blanketterna i ett skåp för en framtid i
det fördolda, ibland hos en byråkrat på en av de
nyinrättade inspektionsmyndigheterna. Nationella proven omfattar idag flera ämnen och lägre
årsklasser detta för att komma till rätta med
betygsinflationen och skolinspektion startades
den 1 oktober 2008 för att stärka tillsynen i
skolan. Tillstånd att bedriva assistansverksamhet
började krävas den 1 januari 2011, långt efter att
assistansverksamheten släpptes fri. Den 1 augusti
2011 infördes lärarlegitimationen. Inspektionen
för vård och omsorg bildades den 1 juni 2013
och den 1 september 2013 infördes krav på månadsrapportering för arbetslösa.
Så välkommen till den nya byråkratiska eran där
lärare klagar på att de lägger mer tid på administration än undervisning och Sverige är det
land i Europa där läkarna tillbringar minst tid
med patienterna. Den uppdaterade byråkratin
består inte av själlösa lokaler med luckor. Idag
finns alla blanketterna att ladda ned på internet
och byråkraterna gömmer sig bakom obekväma
– 12 –
alt #20 • våren 2014
”Välkommen
till den nya
byråkratiska
eran där lärare
klagar på att
de lägger mer
tid på administration än
undervisning
och Sverige är
det land i Europa där läkarna tillbringar
minst tid med
patienterna”
telefontider. Frågan är var denna nya byråkrati
leder. Är det genom byråkrati man bäst dresserar
marknadens hundar?
Knappast, byråkratin är i regel ineffektiv. Inte
bara genom all tid det tar att fylla i alla blanketter. Det företag som har skickat in ett bemötandedokument och fått dokumentet godkänt,
behöver nödvändigtvis inte följa det. Tillståndprocesser är som att försöka få kontroll över vilda
byrackor genom att bygga stängsel med hål i.
Det måste därför finnas vakter som håller koll
på hundarna, så kallade kontrollprocesser men
dessa processer blir verkningslösa utan gigantiska
resurser. Resurser som ska mäta sig med de stora
bolagens egna juristavdelningar. Ju större bestar
desto svårare är det att få pli på dem.
Ineffektiviteten är dock inte byråkratin största
baksida. Det största problemet är att byråkratin motverkar demokratin. Det är svårare att
påverka i ett byråkratiskt samhälle. När byråkratin sväller, sväller även avståndet mellan
folket och samhället. För att ta ett exempel om
invånarna i en stad klagar på ett undermåligt
vårdhem är målet att kunna påverka vårdhemmets verksamhet med direkta åtgärder. Idag ska
dock vårdhemmet anmälas, detta kan leda till
att en inspektionsmyndighet kommer med ett
föreläggande. Föreläggandet kan överklagas och
ett år senare när denna process är klar kan det
finnas en möjlighet att döma ut vite. Ännu ett år
senare och efter ännu flera byråkratiska turer får
vårdhemmet betala en symbolisk summa om inte
vårdhemmet har hunnits köpa upp av ett nytt
bolag innan dess. På detta sätt lyckas byråkratin slå ner de mest seglivade demonstranterna.
Byråkrater är därtill inte folkvalda. Byråkraterna
behöver inte redovisa sina åsikter. Hur påverkas
deras prövningar av vad de har i bagaget, vilka
föreställningar de har av olika grupper i samhället? Byråkratin är slutligen svårblickbar. Få vet
vad som pågår bakom fasaderna till de olika
inspektionsmyndigheterna tills den dag ett beslut
dimper ner i brevlådan.
– 13 –
Byråkratins täcke över demokratin behöver
nödvändigtvis inte alltid missgynna de folkvalda.
En vårdskandal kan enkelt lösas genom en ytterligare blankett för vårdföretagen att fylla i. För
vissa politiskt känsliga frågor kan ansvaret läggas
över helt på byråkraterna. När det gäller utförsäkringarna föreslås att byråkraterna ska få ännu
större handlingsutrymme. Byråkratin inbyggda
ineffektivitet kanske även fyller en funktion i sig.
Syftet är att byråkratin ska reglera en marknad
som ska vara fri. Detta går självklart inte ihop.
Så vad är slutsatsen? Husse och matte borde inte
se på när deras hundar löper amok på staden.
Det räcker inte med att hoppas att några trasiga
stängsel ska hjälpa. Det som behövs är ett stadigt
koppel. Vi borde ha möjlighet att styra våra egna
skattemedel. Om det sker vanvård på ett vårdhem borde vanvården gå att stoppa direkt. Marknadskrafternas intåg i den offentliga sektorn har
inte blivit något succérecept.
Den fria marknaden fungerar bättre på torget
än i sjukhussalarna.
n
alt #20 • våren 2014
Hälsouppror – Skottland visar vägen
Text: Asbjörn Wahl, For Velferdsstaten i Norge. Översättning från norska: Gabriella Wrange
M
edan hälsoupproret flammade
upp i Norge arrangerade For
velferdsstaten en studieresa
till Skottland för att ta del av
erfarenheterna från landets väg
från en marknadsbaserad till
en förvaltningsbaserad vårdsektor. Slutsatsen
blev att Skottland kan visa vägen för det norska
hälsoupproret.
Är hälsoupproret igång nu? Opprørskronikken
som tio läkare nyligen publicerade i Tidsskrift för
den norske legeforening och som uppmärksammades brett i media kan vara starten på det som
många av oss har väntat på – nämligen ett mer
omfattande uppror mot den marknadsinriktade
sjukhusmodell som har funnits i Norge i drygt
tio år. Efter all den frustration som många av
oss har sett och upplevt bland dem som arbetar
inom detta system är det mer en befrielse än en
överraskning att upproret kommer. Oviljan att
erkänna problemen på politisk toppnivå tycks
dock vara lika bastant idag som tidigare.
Ett av argumenten som ofta används mot
kritikerna är att de (vi) inte kan redovisa något
alternativ till den aktuella modellen. Att det inte
stämmer må så vara. Nu har dock de tio läkarna
lanserat omfattande förslag till förändringar.
Redan tidigare har den skotska modellen i flera
sammanhang visat sig vara ett utmärkt alternativ
till sättet att organisera specialistsjukvård på.
För att försäkra oss om att det fortfarande är en
livskraftig och framgångsrik modell gjorde For
velferdsstaten en studieresa till Skottland, ett
besök som gav oss djupare insikt i den skotska
vårdsektorn och sättet som den är organiserad på.
Fram till dess att Skottland fick självstyre
inom hälso- och sjukvårdspolitiken år 1999
liknade den skotska sjukhusmodellen (bestämd
från Hälsodepartementet i London) i stort sett
den vi nu har i Norge. Där, som här, ledde den
till ett stadigt växande missnöje med systemet.
Något av det första som det skotska parlamentet
gjorde när de fick eget ansvar för vårdpolitiken
var därför att avveckla marknadskomponenterna
i organiseringen av sjukhusen. Beställar/utförarmodellen avskaffades först men 2004 skrotades
hela företagsmodellen. Grunden var att företagen
endast hade sitt berättigande i en marknadsbaserad beställar/utförarmodell. Utan konkurrens
och marknadssimulering hade företagen spelat ut
sin roll, konstaterade man.
Därmed tog man tillbaka sjukhusen helt och
hållet i offentlig regi. Man ersatte insatsstyrd
finansiering med 100 procents ramfinansiering, reducerade målstyrningen och etablerade
omfattande strukturer för att skapa delaktighet
från vårdanställda och allmänheten. Dessutom
avvecklades upphandlingen av så kallade stödverksamheter som istället blev en del av sjukhusens egen organisation igen. Flera som vi träffade
betonade betydelsen av att sjukhusen har full
kontroll över dessa tidigare upphandlade tjänster,
exempelvis städning och renhållning, eftersom
hög kvalitet på just sådana tjänster är av kritisk
vikt på ett sjukhus. De skotska sjukhusen är nu
organiserade i 14 regionala hälsovårdsstyrelser
och 8 styrelser för olika landstäckande funktioner (gemensam informationstjänst, administration av väntelistor, säkerhetsavdelning för
psykiatriska patienter, kvalitetsförbättringsarbete,
folkhälsoarbete, ambulanser, efter- och vidareutbildning, m.m.) – alltså sammanlagt 22 styrande
enheter.
Under vårt besök mötte vi representanter från
de nationella hälso- och sjukvårdsmyndigheterna, läkarföreningen, de fackliga organisationerna
för både sjuksköterskor och andra sjukhusanställda samt Labour-oppositionen i parlamentet. Vi
– 14 –
alt #20 • våren 2014
slogs av hur massivt och entydigt stödet var för
den nya modellen bland dessa organ och institutioner. Ingen ville ha tillbaka företagsmodellen
och ingen gav uttryck för önskemål om att få
in marknadskrafter i specialistsjukvården igen.
Skottarna står självklart också inför en rad nya
utmaningar och frågor inom vårdsektorn som
man måste enas om men bland de representanter vi träffade var ståndpunkten att dessa måste
hanteras inom ramen för den nuvarande helt
offentliga och behovsorienterade modellen.
”Man betonade
också att den
skotska vårdsektorn var det
område som
hade drabbats
minst i finanskrisens kölvatten och att
man inte hade
några problem
med att hålla
sig innanför
tilldelade budgetramar”
5Skotsk broschyr om välfärden som går ut till alla
medborgare
På ännu ett centralt område, nämligen
målstyrning, upplevde vi, överraskande nog, ett
överväldigande stöd för förändringarna och stor
enighet bland alla inblandade. Man var nu i färd
med att avveckla den detaljerade målstyrningen
som man hade ärvt från den brittiska modellen.
Den hade, såsom alltid sker, resulterat i en målförskjutning och ett meningslöst fokus på samband som är enkla att kvantifiera istället för på
vårdsektorns överordnade mål. Här upplevde vi
emellertid en något större oenighet, både i fråga
om lösningar men speciellt vad gäller verklighetsbeskrivningen. UNISON (Kommunals systerorganisation) ville bort från målstyrning helt och
hållet och såg hellre att verksamheten baseras
på ett nedifrån och upp-perspektiv utifrån de
anställdas kvalifikationer och kompetens.
Hälsomyndigheterna berättade att man hade
gått från 100 olika mål 2005, via 35 år 2007, till
12 idag och att siktet är inställt på 6. Samtidigt
har målen omformulerats, från enkla kvantifierbara till mer omfattande kvalitativa mål. Denna
utveckling hade ett brett stöd bland de anställdas organisationer men flera satte frågetecken
vid hälsomyndighetens verklighetsbeskrivning.
De menade att det gick för långsamt och att
det fortfarande fanns för många delmål under
dagens 12 mål. Ändå var det förvånande att
uppleva att den mest principiella ståndpunkten
mot den tidigare målstyrningen framfördes av
just representanten för myndigheterna, som vid
tillfället var chefen för kvalitetsenheten inom
National Health Service.
Vi fick också veta att man lägger stor vikt vid
frekventa möten för att utväxla information och
erfarenheter mellan den politiska ledningen och
de 14+8 styrande enheterna såväl som mellan de
regionala styrelserna och de olika yrkesgrupperna
inom vårdsektorn. Hälsoministern har månatliga möten med ledarna för de 22 enheterna. En
gång om året hålls öppna möten med företrädare
för alla yrkesgrupper från alla regioner samt
representanter för allmänheten. De överordnade
idéerna för verksamheten har sammanfattats i
honnörsorden Samarbete, Partnerskap, Integration och Värdegrund (där partnerskap inte handlar om samverkan mellan privata och offentliga
aktörer utan mellan de olika enheterna och
yrkesgrupperna). Man betonade också att den
skotska vårdsektorn var det område som hade
drabbats minst i finanskrisens kölvatten och att
man inte hade några problem med att hålla sig
innanför tilldelade budgetramar.
Den största utmaningen som den skotska vårdsektorn står inför, enligt alla inblandade parter,
– 15 –
alt #20 • våren 2014
är en planerad integrering av de lokala omsorgstjänsterna och den statligt organiserade vården.
Inte minst sjuksköterskornas organisation
fruktade att detta bland annat kunde medföra
att nya marknadselement kommer in i vårdsektorn igen, eftersom kommunerna har ett mindre
principiellt motstånd mot detta i sin nuvarande
organisering av omsorgstjänsterna. Här diskuteras det friskt och den slutliga modellen för denna
integrering av vård- och omsorgstjänster under
två olika administrativa nivåer kommer troligen
att bjuda på ett antal nya problem och utmaningar.
Ett annat område som diskuterades livligt var
frågan om direktval av representanter till de 14
vårdregionerna. Man hade genomfört pilotprojekt med sådana direktval i två regioner men
erfarenheterna var inte entydiga, i varje fall inte
de olika intressenternas syn på erfarenheterna.
Vi fick inga tydliga signaler om var man kommer att landa i frågan men det rådde ändå stor
enighet i att det demokratiska inslaget är viktigt.
Det kan gå i riktning mot en indirekt demokrati,
där de kommunstyrelserna i varje region utser ett
flertal av medlemmarna i den regionala hälsostyrelsen.
Den viktigaste slutsatsen från Skottland står
emellertid fast: satsningen som landet gjorde
för att helt och hållet föra tillbaka sjukhusen
i offentlig förvaltning, under politisk ledning,
har varit en entydig framgång och inte minst
en samlande lösning för alla de som arbetar i
vårdsektorn såväl som patienterna. Bland annat har dödligheten bland inlagda på sjukhus
minskat med 12,5 procent sedan förändringarna genomfördes 2004.
n
Så kan vi ta tillbaka
vår sjukvård !
Se x för sla g för en
bät tre och jäm lik are
sju kvå rd.
1. ”La gen om vår dva
lsy ste m LO V” up ph
ävs och en demokratis
återinförs av primärvårde
k styrning
ns omfattning, inrik tnin
g och styrning. Omställnin
vinst- till behovsstyrd prim
gen från
ärvård kan ske genom
tidsbegränsade avtal där
utsättning för offentlig
en förfinansiering är att verk
samheten på bästa sät
bät tre och jämlikare vård
t bidrar till en
.
2 . Pri mä rvå rde n i
stä der na s låg ink om
sto mr åde n till för s
som gör det möjligt att
res urs er
erbjuda lika god vård i
låg- som höginkomstom
kan bl.a . möjliggöra att
råden. Det ta
man förutom en normal
bemanning av en vårdcen
gång till socialläkare, fler
tral har tilldistriktssköterskor för
uppsökande verksamhet
kvalificerade språk- och
, kuratorer,
kulturtolkar, folkhälsorå
dgivare samt psykologer
.
3. Pri mä rvå rde n i
un der för sör jda lan
dsb ygd som råd en
speciellt i glesbygden.
för stä rks
En lokalt anpassad prim
ärvård utvecklas med t.ex
hemsjuk vård, mobila läka
. utbyggd
rteam och extra teknisk
utrustning. Läkare och
kvalificerad vårdperson
annan
al erbjuds högre löner
och goda möjligheter för
och utvecklingsarbete.
forskning
Statsbidrag främjar den
na utveckling.
4. Ing a off en tlig t fin
an sie rad e sju kh us
får dri vas me d syf
ge vin st åt pri vat a
te att
äga re eller andra extern
a intressenter. Återinför
och sjuk vårdslagen att
i Hälsolandstingen inte får öve
rlåta drif ten av offentlig
sjukhus helt eller delvis
t finansierade
till privata vinstdrivna vård
företag.
5. Inf ör en ska rp lag
sti ftn ing mo t ska tte
fly kt och skärp den fina
kontrollen. Miljarder ska
nsiella
ttekronor försvinner som
obeskattade vinster till
skatteparadis . Samtidig
olika
t ”saltar” många vårdföre
tag sina räkningar till land
med bl.a . onödiga återbe
stinget
sök och felaktiga diagnos
er. Dessa förluster av ska
pengar skulle kunnat anv
tteändas för att förbättra
vården.
6. Fö rän dra ers ätt
nin gss yst em en . Ma
rknadsorienterade ersättn
tvingar allt oftare läkare
ingssystem
och annan vårdpersonal
att tänka i termer av löns
och olönsamma patient
amma
er. Det ta strider mot der
as
pro
fes
gällande etiska normer.
sionella bedömningar och
En övergång till en beh
ovs
baserad och resultatori
budget vore ett steg i rätt
enterad
riktning.
av Göran Dahlgren som
är, förutom gästprofess
or vid
University of Liverpool
och tidigare departemen
tsråd och
chef för Socialdepartem
entets sjuk vårdsenhet,
aktiv i
Nät verket för Gemensam
Välfärd. gemensamvalf
ard.se
– 16 –
alt #20 • våren 2014
En tysk framgångssaga
I
höstas hölls det en folkomröstning i
Berlin angående en återkommunalisering
av elen och fjärrvärmen i staden. Eftersom
svenska Vattenfall hade nätet spred sig
denna nyhet även till svensk press. Tidigare har berlinborna genom en folkomröstning lyckats återkommunalisera vattnet i Berlin.
Hur lyckades de få ut ett av det största europiska
vattenbolagen från Berlin och vattnet tillbaks i
offentlig ägo och har vi något att lära från tyskarnas kamp? Jag ställde dessa frågor till Dorothea
Härlin från Berliner Wassertisch (Berlins vattennätverk) som ledde den lyckade kampanjen för
en återkommunalisering av Berlins vatten.
Organiseringen för återkommunalisering av Berlins vatten startades av några medlemmar i Attac
2006. I den Attacgrupp Dorothea Härlin var en
del av kom man överens om att det franska och
tyska bolagen Veolia och RWE skulle ut ur Berlin. Efter två års arbete med frågan organiserade
de ett stort vattenevenemang och i slutet av detta
evenemang bjöd de in medborgare att forma en
grupp för återkommunaliseringen av Berlins vatten. Berliner Wassertisch var en informell grupp
med rötterna i den internationella vattenkampanjen samt Attac. Även om flera i gruppen hade
en partipolitisk eller facklig bakgrund kämpade
alla i vattengruppen som individuella medlemmar. Arbetet var ideellt och de ekonomiska medlen var små. Även om detta i sig var påfrestande
ångrar Dorothea inte organisationsformen då det
fanns ett driv i kampanjen. Innan folkomröstningen om Berlins vatten stöttade många vanliga
medborgare gruppen, exempelvis busschaufförer,
små butiksägare och hemmafruar. Orsaken till
det stora stödet tror hon ligger i att det för de
flesta är självklart att vatten inte ska vara privatiserat. En annan orsak var att de inte var en
professionell organisation utan man var nära de
vanliga medborgarna.
Vilka tips har Dorothea till Attacs Sveriges
medlemmar på hur man kan arrangera en lyckad
kampanj? Personligen tror inte Dorothea så
mycket på traditionella kampanjer där det finns
en utstakad plan. Människor lever i sin egen
värld och har inte möjlighet att hoppa in i en
kampanj när en organisation tycker att det är
viktigt. En kampanj kan inledningsvis startas av
ett fåtal individer. Något som är väldigt viktigt
för henne är att alltid vara närvarande på gatorna. Medieuppmärksamhet kan vara bra men
media hoppar ofta in för sent och det går inte att
vänta på dem. Samma sak gäller andra aktiva och
organisationer. Fack, partier på vänstersidan samt
ideella organisationer går ofta med i en rörelse
för sent och har en större agenda än enbart
kampanjens. Själv har Dorothea i sitt arbete med
gruppen haft dåliga erfarenheter av nästan alla
politiska partier. Sammanfattningsvis ska man
börja en kampanj på gatorna med att exempelvis
dela ut flygblad.
n
Åsa Ågren
OBS: Dorotea Härlin kommer till välfärdskonferensen
15–16 mars (se program på baksidan)
6Foto: Berliner Wassertisch
– 17 –
alt #20 • våren 2014
Recenserat
Inhägnade stater,
avtagande suveränitet
Vad är pengar?
av Wendy Brown, 2011, Tankekraft förlag
av Andreas Cervenka, 2012, Natur & Kultur
I Inhägnade stater, avtagande suveränitet utforskar Wendy Brown paradoxen att ständigt flera murar byggs
längs med statsgränser samtidigt
som att nationalstatens suveränitet
försvagas. Brown diskuterar klassiska tänkare inom den statsvetenskapliga suveränitetslitteraturen
och genomgår den argumentation
som ofta läggs fram för att bygga
de murar som diskuteras i boken.
Vanligt är det att man önskar att
skydda den inhemska befolkningen mot s.k. illegala migranter, kriminalitet, knark och terrorism. Brown hävdar, med huvudsakligt stöd i en analys av stängslet som byggts på gränsen
mellan USA och Mexico, att dessa har föga betydelse för dessa
syften annat än att t.ex. göra resan över gränsen farligare för
migranter och kriminella nätverks betydelse ännu större.
Brown diskuterar en rad olika stängsel och murar, och
använder dessa som fond för att diskutera ett teoretiskt ramverk. Mycket av boken handlar om barriären mellan USA och
Mexico och muren Israel byggt på Västbanken. Två ganska
olika projekt, då argumentationen skiljer sig något åt och den
senare strängt taget inte löper vid någon gräns. Dessas likheter
och olikheter diskuteras, och särskilt varför de har blivit framställda som nödvändiga.
Murar, stängslen och barriärer är enligt Brown en symbol
på nationalstatens försvagande, att de fungerar som en sorts
kuliss. Detta kan kopplas ihop med en nyliberal utveckling
där makthavare har ett behov att behaga väljare hemma samtidigt som man inte vill stänga ute till exempel lågavlönade
migrantarbetare. Inhägnade stater, avtagande suveränitet kan
med fördel läsas tillsammans med Naomi Kleins reportagebok Stängsel och öppningar (Ordfront, 2002) då båda böcker
handlar om många av de samma murprojekten.
Andreas Cervenka är ekonomikrönikör
i Svenska Dagbladet. 2012 samlade han
sina krönikor och gav ut en liten behändig bok i fickformat med titeln Vad
är pengar? Det är en lätt bok med stor
tyngd för oss, som behöver påminnas
om sårbarheten i vårt ekonomiska system. Han inleder boken med rubriken:
”En obekväm sanning”. Det är nästan
så att man får lust att växla sitt bankkonto till kontanter och lägga dem i
den så kallade ”madrassen”.
Cervenka är inte bara väl insatt i ekonomiska sammanhang. Han ser också svagheterna i vårt ekonomiska
system som han kritiserar och häcklar. Han uttrycker sig på
ett sätt som gör ekonomin begriplig för ”vanligt folk” och han
gör det med en strålande galghumor. Köp boken, läs den om
du inte redan gjort det, bli förskräckt och skratta åt eländet. Ingevi Fall, Örebro
Bygg landet – igen!
av Jan Wiklund, eget förlag
Man kan säga att Jan Wiklund med denna bok ger oss en
sammanfattning av det ekonomiska, politiska och sociala
läge vi befinner oss i, men också de vägar framåt han ser och
pläderar för. Man kan väl säga att Jan är starkt influerad av
nykeynesianism, dvs åsikten att det går att föra en helt annan
ekonomisk politik än den vi ser idag. Hans sätt att skriva
är ganska drastiskt och rakt på sak kring ämnen som många
andra krånglar till i onödan. Rekommenderas varmt, inte
minst för studiecirklar.
Einar Faanes
– 18 –
Håkan Sundberg
alt #20 • våren 2014
Kalendarium
Välfärd och framtid - Samling för gemensamma
lösningar för välfärden, jobben och klimatet
Datum: lördag den 15 mars Ort: ABF-huset, Stockholm
Attacs riksårsmöte 2014
Datum: lördag den 29 mars Ort: Malmö
Välj Rättvisa Nu – Turnén!
Datum: lördag den 26 april - 18 maj
(se annons sid 3)
Nationell kampanjdag - Folkkampanj för Gemensam välfärd
Datum: lördag den 10 maj Ort: Sverige
European Attac Summer University of social movements
Datum: tisdag den 19 augusti Ort: Paris
Erbjudande till ALTs läsare:
Du kan beställa boken Bygg landet – igen av Jan Wiklund
genom alt:s redaktion. Skicka ett mail med din postadress
till [email protected] eller ett brev till Håkan Sundberg,
Södra Dragspelsgatan 20, 421 43 Västra Frölunda.
Betalningen (förslagsvis 40 kr) sätts in på PG 152415-6
(Skriv ”Bygg landet” i samband med inbetalningen).
Skatteparadisarrangemang på
välfärdskonferensen:
WE´RE NOT BROKE! Lör 15 mars kl 11.30-13.00
En film om ett USA som närmar sig statsbankrutt samtidigt som de största amerikanska bolagen nolltaxerar - och
om medborgare som protesterar. Attac har i samarbete med
filmens producent framställt ett antal DVD i svensk översättning. Aktiva medborgare i Sverige som vill fokusera på skatteflykt och skatteparadis erbjuds att visa filmen på fler orter i
landet.
TAX HAVEN FREE CITY! Lör 15 mars kl 14.30-16.00
Kommuner och regioner i flera länder tar nu egna initiativ
för att medborgarnas skattepengar inte ska gå till företag
och banker som utnyttjar skatteparadis (tax havens). Aktiva
medborgare och lokalpolitiker möts för att bygga ett internationellt nätverk för skatteparadisfria kommuner och regioner.
Se www.taxhavenfree.org. Seminariet hålls på engelska.
Medverkande: Mathilde Dupré, skatteparadiskampanjen
i Frankrike, Leonie Nimmo, Ethical Consumer i Storbritannien, Carina Nilsson, kommunalråd i Malmö, Benedikte
Pryneid Hansen, Attac Norge, Gunilla Andersson, Attac
Sverige m fl. SKATTEFLYKT - NEJ TACK! Sön 16 mars kl 13.15-15.00
Vi har råd att satsa ordentligt på välfärden och på klimatinvesteringar om vi sätter stopp för skatteflykten via skatteparadisen. Hur gör vi det? Alla som vill dra sitt strå till stacken
är välkomna till ett konstruktivt samtal om vad vi kan göra
tillsammans.
Medverkande: Benedikte Pryneid Hansen, Attac Norge,
Gunilla Andersson, Attac Sverige m fl.
Gå med i Attac.
• Förvärvsarbetande: 300 kr/år
• Studenter, arbetslösa, pensionärer: 150 kr/år
• Bara 75 kronor per år för dig upp till 20 år!
Är du medlem i Attac?
Kom på årsmöte i Malmö 29 mars!
Sätt in pengarna på PG 152415-6. Glöm inte
uppge namn, adress och e-postadress. Även
gåvor tas tacksamt emot.
Se www.attac.se inom kort för mer information.
– 19 –
Begränsad eftersändning
Vid definitiv eftersändning återsänds
försändelsen med nya adressen på
baksidan (ej adressidan)
B
Attac Sverige, c/o Johan Rönnblom
Ekholmsvägen 369, 127 45 Skärholmen
[email protected]
Porto betalt
välfärd och
framtid
Välfärdskonferens 15 –16 mars 2014
ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm. Direktsänds via abfplay.se
– gemensamma
lösningar för
välfärden, jobben
och klimatet
Inbjudan
Succén från i våras upprepas nu sex månader innan riksdagsvalet.
Den 15-16 mars 2014 samlas vi till välfärdskonferens för att tillsammans
hitta konstruktiva lösningar på välfärdens utmaningar.
Urholkningen av den gemensamma välfärden får allt mer absurda
konsekvenser, med skolor i konkurs, nedskärningar i vård och
omsorg, ökade klyftor och statliga företag som Vattenfall slösar
bort miljarder på fossilbränsle-affärer istället för att satsa på en
energiomställning. Nu är det dags att lyfta fram alternativen.
Vi har många förslag på goda gemensamma lösningar inför
ödesvalet 2014.
som garanterar demokratin. I detta block diskuteras konkreta
aktioner som kan mobilisera stödet för alternativa styrmodeller.
Gemensam samling inför valet
Konferensen syftar till förbättrat samarbete mellan organisationer, nätverk och engagerade medborgare för en utvecklad och
vitaliserad välfärd. Vi vill gärna att din organisation eller du som
privatperson deltar på konferensen för att diskutera fortsatta
samarbeten för en jämlik och hållbar välfärd.
Bland de medverkande
Alexandra Pascalidou, journalist, författare
Asbjørn Wahl, chef, For velferdsstaten i Norge
Kajsa Ekis Ekman, författare
Kjell Rautio, välfärdsutredare, LO
Helena Frisk, ordf Verdandi
Daniel Suhonen, chef för fackliga tankesmedjan Katalys
Kjersti Barsok, vice ordf LO Oslo
KG Wanngård, LO-distriktet i Stockholm
Dorothea Härlin, Berlin Water Table och Attac Tyskland
Kent Werne, författare
Gunilla Andersson, Attac Sverige
Göran Dahlgren, gästprofessor University of Liverpool
Staffan Laestadius, professor i industriell utveckling vid KTH
Wanja Astvik, Stockholms universitet
Rikard Warlenius, humanekolog, Lunds universitet
Hans-Henrik Samuelsson, Klimaforum, Danmark
Robert Nyberg ställer ut sina satirteckningar
Program
Gröna jobb och rättvis klimatomställning
Vi står inför sammanvävda kriser; klimathot, finanskollapser och
sociala klyftor. Nya allianser mellan fack- och boenderörelser,
och miljö- och gräsrotsrörelser kan mobilisera för en rättvis omställning av samhället, vilket diskuteras i detta seminarieblock.
Skatteparadis
Skatt är en förutsättning för ett civiliserat samhälle. Skattesänkningar, skattefusk och nolltaxering via skatteparadis bryter ner
vår gemensamma välfärd. Kommuner och regioner i flera länder
tar nu egna initiativ för att medborgarnas skattepengar inte ska
gå till företag som utnyttjar skatteparadis.
New Public Management
New Public Management (NPM) är en nyliberal filosofi som
innebär en av de mest genomgripande samhällsomvandlingarna
sedan välfärdsstatens och demokratins framväxt. NPM påverkar
yttrandefriheten, meddelarfriheten och därigenom de grundlagar
Arrangörer: ABF Stockholm, Attac, Jordens Vänner, Global rättvisa nu!,
Nu bryter vi tystnaden, Nätverket för Gemensam Välfärd,
Verdandi, Upprop för en ny psykiatri
Konferensen kommer även innehålla seminarier om hur Berlin
tog tillbaka vattnet, den grekiska krisen, privatiseringens pris,
socialsekreterarnas arbetsmiljö, hemtjänsten, slaget om den
likvärdiga skolan, hemlöshet och missbruk mm.
Information
Plats: ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm.
Vi vill gärna att du anmäler dig men det är inget krav. Anmälda
har företräde och övriga i mån av plats. Anmälan och info om
programmet: valfardskonferensen.wordpress.com Ingen avgift!
Kontakta oss gärna!
Kontaktinformation: Martin Villner, [email protected],
Nätverket för Gemensam Välfärd
valfardskonferensen.wordpress.com