Isteori del 3 2015-01-21 Isbedömning och risker Är långfärdsskridsko en risksport? Drunkning/förfrysning vid plurr Risk att inte komma upp: • Bristande is • Skador vid plurr • Dålig teknik • Tung/svag • Panik/förvirring/ förlamning • Ensam Motmedel: • Gott sällskap • Bra utrustning • Öva Skador • Nästan alla skador är fallskador • Ofta orsakade av något på isen (spricka, snödriva, överis, knaggel, skräp m.m.) • Landpromenader • Skridskopåtagning • Pikar och skridskor är vassa Risk även för vana och vältränade! Skador Vanliga allvarliga skador • Hjälm och handskar • Armar • Anpassa farten – Axel ur led • Försiktigt vid hög risk Andra isrisker • – Frakturer på arm/hand • Huvud – Ansikte – Våld mot hjärnan • • © Johan Porsby Kläm mellan isblock: – – – – – Mellan flak (svinga) Isskjutning Kollapsande uppråkar Isvallar Hängande is Strömmande vatten Driva till havs 1 Isteori del 3 2015-01-21 Typiska plurr Övriga risker • • • • Vanliga plurrställen: Strömställen (sund, tillflöden) Vindbrunnar, isgränser Mer riskabla isförhållanden: – Tunn nyis – Blidväder – Snötäckt is, blöt is – Saltis, våris Farliga plurr: Våris, utmattad is, hög fart, massplurr, långt ut C:a 6 av 1000 plurrar per tur Passage av väg och järnvägar Hemresa – trötthet och mörker Skjutområden … Risker vid olika förhållanden plurr och Plurr ”Bra” plurr • Låg fart och • Nära land / fast is • Många kvar på bra is • Plurrvan och god fysik Dåliga plurr • Hög fart eller • Långt från bärig is • Våris • Massplurr / alla i vaken • Skadad • Oövad • Strulande utrustning • … lagom stor grupp Parameter Sällskap Iskunskap nybörjare Utrusning bristande låg betryggande stabilt och välkänt hemmavatten fint © Johan Porsby Fysisk kondition svag Plurrvana ingen Fart Avstånd Isläge Område Väder Stor risk: • Ytterskärgård • Stora öppna sjöar • Svinga • Våris Hög risk välrustade välövade Måttlig risk: • Mindre sjöar med stabil is • Veckogammal is, stabilt vinterväder och svag vind (strömställen!) få / ensam / många isrävar god Liten risk: • Välrekad is • Okomplicerad is du känner väl (hemmasjö) Förhöjd risk: • Nyis • Snötäckt is • Blidväder • Vatten på isen • Saltis Hur tjock ska isen vara? Säkerhetsavvägning Låg risk Mycken liten risk: • Plogade banor (fallrisk!) snabb i bredd / klunga knepigt och okänt ytterskärgård hårt / dålig sikt • Tillräckligt bärig • Rimligt lätt att upptäcka försvagningar 2 Isteori del 3 2015-01-21 Is som spricker av hög fart Inte bara tjocklek Bärigheten påverkas av: • Isens kvalité • Isens temperatur • Sprickor • Utmattning • Belastning (fart / utbredning) • Uppträngande vatten belastar isen • VÅRIS! Genombrott i kall kärnis Mjuk is 7,4 cm 1017 kg Tunn is med öppna sprickor Vindbrunn © Johan Porsby 3 Isteori del 3 2015-01-21 Farlig is! Kollapsande is Farlig is! 1. Stora ytor tunn eller dålig is – – Svårt eller omöjligt att ta sig upp Risk på smala stråk utan sidostöd 2. Våris – – Snabb kollaps, svårbedömd och ojämn Svag is nära land kan spärra reträtt 3. Risk för uppbrott av vind eller svinga – – Stora vatten (t.ex. Vänern, Vättern) Utanför skyddande öar (frånlandsvind, svinga) Åkning på tunn is Åk på ett ben och provocera isen © Johan Porsby Isen ska tåla ett plurr Trasig is håller sämre än hel is – det krävs starkare is för att ta sig upp igen Riskabel is: • Tunn is • Skör is: – Tunn stöpis – Bildväder – Utmattad is • Isbryggor • Våris Utmattad is kollapsar Foto: Lars André 4 Isteori del 3 2015-01-21 Isbryggor Våris Ej bärig nyis Bärig stöpis Smalt stråk utan bärig is på sidorna, t.ex: • utan Försvagad för vass is under snö • vindbrunnskanter • längs sprickor Svinga • Vind och vågor i kombination är farligt – Dyning bryter upp isen – Vind eller ström får isen att driva iväg • Uppbrutet vid land Frånlandsvind – vinddrag Isdrift Vind Kraft (vinddrag) Isen släpper nära land där vinddraget är störst © Johan Porsby Foto: Karin Billing 5 Isteori del 3 2015-01-21 Flakdrift Vättern Foto: Lennart Stenberg Paus Nyis Snötäckt is Riskabla förhållanden Saltis och våris Blidväder Bedömningsaspekter – 4B Isen ska vara: Bärig – Ska hålla för hela gruppen fram och tillbaka – Tåla ett plurr Behaglig – Rolig att åka på – Liten fallrisk (skaderisk) Beständig Isbedömning – Ej riskera brytas upp eller tappa styrka (svinga, isflaksdrift, båtar, våris) Bedömningsbar – För Dig under rådande förhållanden © Johan Porsby 6 Isteori del 3 2015-01-21 Hur bedömer man isen Syn • Känna till svaghet (israpport, erfarenhet …) … begränsad information, glömska och förändring • Se svaghet (nyis, råk, vindbrunn, öppet vatten …) … syns ofta dåligt (t.ex. under snö, uttunning …) • Se en trolig orsak (sund, bro, åmynning…) … ibland svårt att upptäcka (kolla kartan) • Se misstänkt förändring i isen … du behöver inte förstå varför Var misstänksam … pika flitigt! • Ytstruktur • Sprickor • Förändringar färg/mönster • Isgränser • Omgivning Färsk nyis – ytstruktur Sprickor – tjock is Sprickor – tunn is Sprickutbredning © Johan Porsby 7 Isteori del 3 2015-01-21 Tolka geografin Köldbågnad Grund och sund Se nyanser och strukturer Rimfrost Tolka is Svåra siktförhållanden • • • • • © Johan Porsby Motljus Gråväder Mörker Under snö Vatten på isen 8 Isteori del 3 2015-01-21 Isspana från höjd Piken Effektiv … men har sina begränsningar • Belastar isen olikt en skridskoåkare • Dålig is är svårbedömd med pik Pika vid misstanke Svårbedömd is med pik • • • • • • Stöpis Saltis Varm is Rutten is Våris Is av dålig kvalité Fördel (IMHO): • Tung pik • Grov spets Piken hjälper inte alltid Karta Hitta: 1. In- och utlopp 2. Utsatta sund, uddar 3. Andra svagheter (svårt – ofta bara en förklaring i efterhand) © Johan Porsby 9 Isteori del 3 2015-01-21 Isprognoser Vägval Låt isen bestämma väg – välj bekväm is Öva: åk fram och kolla Åka: åk runt Olika väders effekt på isen Positiva effekter Negativa effekter Kyla Nyis och tillväxt; hård yta Sprickor; rimfrost och trögt före Värme Snön stöper; jämnar till isen Försvagning, landlöst Vind God istillväxt Hindrar nyisbildning; isen blåser upp eller bort Klart Nyisbildning, stabilisering Risk för överis (blöt is) Sol Låg sol: utstrålning ger tillväxt Hög sol: isen försvagas Fuktigt Dålig istillväxt Regn Snön stöper; hård och glatt yta Tär på isen; slukhål; överis Snö Kyler öppet vatten (snöis) Döljer, isolerar och försvagar Vattenståndsförändring Strandkallar; stöpning längs stränder Strömmar; landlöshet Åka säkert © Johan Porsby Utnyttja all tillgänglig info HÅRD eller mjuk isyta Gynnar hård yta • Kyla • Kärnisar • Klar natt • Torr vind • Regn • Avsaltad saltis Risk för mjuk yta • Varmt väder • Stöpisar • Mild och molnig natt • Stark och hög sol • Uppsaltning • Västkustsis Svårbedömt – små skillnader kan få stor effekt Håll avstånd 10 Isteori del 3 2015-01-21 Håll koll på isen! • Pika flitigt • Var misstänksam • Knepig is kräver 100% uppmärksamhet Provocera isen Anpassa farten Risker med hög fart: • Svårt att bedöma isen • Långt ut på svag is • Knäcka isen • Skador vid plurr Säker reträtt • Isen ska hålla tillbaka till land • Risk för svagt vid land: – Svinga – Våris – (Landlöshet, strandbräcka) • Risk att bli avskuren (råkar/rännor) En-skridskoåkning Två-skridskoåkning Känn din begränsning Ut och praktisera! • Åk inte på is du inte känner dig trygg på • Vi gör alla fel ibland – ta höjd för det • Ha modet att vända i tid Du kan vända för tidigt … eller du kan vända för sent © Johan Porsby 11
© Copyright 2024