Isteori del 3
2015-01-21
Isbedömning och risker
Är långfärdsskridsko
en risksport?
Drunkning/förfrysning vid plurr
Risk att inte
komma upp:
• Bristande is
• Skador vid plurr
• Dålig teknik
• Tung/svag
• Panik/förvirring/
förlamning
• Ensam
Motmedel:
• Gott sällskap
• Bra utrustning
• Öva
Skador
• Nästan alla skador är fallskador
• Ofta orsakade av något på isen
(spricka, snödriva, överis, knaggel, skräp m.m.)
• Landpromenader
• Skridskopåtagning
• Pikar och skridskor
är vassa
Risk även för vana och vältränade!
Skador
Vanliga allvarliga skador • Hjälm och handskar
• Armar
• Anpassa farten
– Axel ur led
• Försiktigt vid hög risk
Andra isrisker
•
– Frakturer på arm/hand
• Huvud
– Ansikte
– Våld mot hjärnan
•
•
© Johan Porsby
Kläm mellan isblock:
–
–
–
–
–
Mellan flak (svinga)
Isskjutning
Kollapsande uppråkar
Isvallar
Hängande is
Strömmande vatten
Driva till havs
1
Isteori del 3
2015-01-21
Typiska plurr
Övriga risker
•
•
•
•
Vanliga plurrställen:
Strömställen (sund, tillflöden)
Vindbrunnar, isgränser
Mer riskabla isförhållanden:
– Tunn nyis
– Blidväder
– Snötäckt is, blöt is
– Saltis, våris
Farliga plurr:
Våris, utmattad is, hög fart,
massplurr, långt ut
C:a 6 av 1000 plurrar per tur
Passage av väg och järnvägar
Hemresa – trötthet och mörker
Skjutområden
…
Risker vid olika förhållanden
plurr och Plurr
”Bra” plurr
• Låg fart och
• Nära land / fast is
• Många kvar på bra is
• Plurrvan och god fysik
Dåliga plurr
• Hög fart eller
• Långt från bärig is
• Våris
• Massplurr / alla i vaken
• Skadad
• Oövad
• Strulande utrustning
• …
lagom stor grupp
Parameter
Sällskap
Iskunskap
nybörjare
Utrusning
bristande
låg
betryggande
stabilt och välkänt
hemmavatten
fint
© Johan Porsby
Fysisk kondition
svag
Plurrvana
ingen
Fart
Avstånd
Isläge
Område
Väder
Stor risk:
• Ytterskärgård
• Stora öppna sjöar
• Svinga
• Våris
Hög risk
välrustade
välövade
Måttlig risk:
• Mindre sjöar med stabil is
• Veckogammal is, stabilt
vinterväder och svag vind
(strömställen!)
få / ensam / många
isrävar
god
Liten risk:
• Välrekad is
• Okomplicerad is du
känner väl (hemmasjö)
Förhöjd risk:
• Nyis
• Snötäckt is
• Blidväder
• Vatten på isen
• Saltis
Hur tjock ska isen vara?
Säkerhetsavvägning
Låg risk
Mycken liten risk:
• Plogade banor (fallrisk!)
snabb
i bredd / klunga
knepigt och okänt
ytterskärgård
hårt / dålig sikt
• Tillräckligt bärig
• Rimligt lätt att upptäcka försvagningar
2
Isteori del 3
2015-01-21
Is som spricker av hög fart
Inte bara tjocklek
Bärigheten påverkas av:
• Isens kvalité
• Isens temperatur
• Sprickor
• Utmattning
• Belastning (fart / utbredning)
• Uppträngande vatten belastar isen
• VÅRIS!
Genombrott i kall kärnis
Mjuk is
7,4 cm
1017 kg
Tunn is med öppna sprickor
Vindbrunn
© Johan Porsby
3
Isteori del 3
2015-01-21
Farlig is!
Kollapsande is
Farlig is!
1. Stora ytor tunn eller dålig is
–
–
Svårt eller omöjligt att ta sig upp
Risk på smala stråk utan sidostöd
2. Våris
–
–
Snabb kollaps, svårbedömd och ojämn
Svag is nära land kan spärra reträtt
3. Risk för uppbrott av vind eller svinga
–
–
Stora vatten (t.ex. Vänern, Vättern)
Utanför skyddande öar (frånlandsvind, svinga)
Åkning på tunn is
Åk på ett ben och
provocera isen
© Johan Porsby
Isen ska tåla ett plurr
Trasig is håller sämre än hel is
– det krävs starkare is för att ta sig upp igen
Riskabel is:
• Tunn is
• Skör is:
– Tunn stöpis
– Bildväder
– Utmattad is
• Isbryggor
• Våris
Utmattad is kollapsar
Foto: Lars André
4
Isteori del 3
2015-01-21
Isbryggor
Våris
Ej bärig nyis
Bärig stöpis
Smalt stråk utan bärig
is på sidorna, t.ex:
• utan Försvagad
för vass is
under snö
• vindbrunnskanter
• längs sprickor
Svinga
• Vind och vågor i kombination är farligt
– Dyning bryter upp isen
– Vind eller ström får isen att driva iväg
• Uppbrutet vid land
Frånlandsvind – vinddrag
Isdrift
Vind
Kraft (vinddrag)
Isen släpper nära land där vinddraget är störst
© Johan Porsby
Foto: Karin Billing
5
Isteori del 3
2015-01-21
Flakdrift
Vättern
Foto: Lennart Stenberg
Paus
Nyis
Snötäckt is
Riskabla förhållanden
Saltis och våris
Blidväder
Bedömningsaspekter – 4B
Isen ska vara:
Bärig
– Ska hålla för hela
gruppen fram och tillbaka
– Tåla ett plurr
Behaglig
– Rolig att åka på
– Liten fallrisk (skaderisk)
Beständig
Isbedömning
– Ej riskera brytas upp eller tappa styrka
(svinga, isflaksdrift, båtar, våris)
Bedömningsbar
– För Dig under rådande förhållanden
© Johan Porsby
6
Isteori del 3
2015-01-21
Hur bedömer man isen
Syn
• Känna till svaghet (israpport, erfarenhet …)
… begränsad information, glömska och förändring
• Se svaghet (nyis, råk, vindbrunn, öppet vatten …)
… syns ofta dåligt (t.ex. under snö, uttunning …)
• Se en trolig orsak (sund, bro, åmynning…)
… ibland svårt att upptäcka (kolla kartan)
• Se misstänkt förändring i isen
… du behöver inte förstå varför
Var misstänksam
… pika flitigt!
• Ytstruktur
• Sprickor
• Förändringar färg/mönster
• Isgränser
• Omgivning
Färsk nyis – ytstruktur
Sprickor – tjock is
Sprickor – tunn is
Sprickutbredning
© Johan Porsby
7
Isteori del 3
2015-01-21
Tolka geografin
Köldbågnad
Grund och sund
Se nyanser och strukturer
Rimfrost
Tolka is
Svåra siktförhållanden
•
•
•
•
•
© Johan Porsby
Motljus
Gråväder
Mörker
Under snö
Vatten på isen
8
Isteori del 3
2015-01-21
Isspana från höjd
Piken
Effektiv
… men har sina begränsningar
• Belastar isen olikt en skridskoåkare
• Dålig is är svårbedömd med pik
Pika vid misstanke
Svårbedömd
is med pik
•
•
•
•
•
•
Stöpis
Saltis
Varm is
Rutten is
Våris
Is av dålig kvalité
Fördel (IMHO):
• Tung pik
• Grov spets
Piken hjälper inte alltid
Karta
Hitta:
1. In- och utlopp
2. Utsatta sund, uddar
3. Andra svagheter
(svårt – ofta bara en
förklaring i efterhand)
© Johan Porsby
9
Isteori del 3
2015-01-21
Isprognoser
Vägval
Låt isen bestämma väg – välj bekväm is
Öva: åk fram och kolla
Åka: åk runt
Olika väders effekt på isen
 Positiva effekter
 Negativa effekter
Kyla
Nyis och tillväxt; hård yta
Sprickor; rimfrost och trögt före
Värme
Snön stöper; jämnar till isen
Försvagning, landlöst
Vind
God istillväxt
Hindrar nyisbildning;
isen blåser upp eller bort
Klart
Nyisbildning, stabilisering
Risk för överis (blöt is)
Sol
Låg sol: utstrålning ger tillväxt
Hög sol: isen försvagas
Fuktigt
Dålig istillväxt
Regn
Snön stöper; hård och glatt yta Tär på isen; slukhål; överis
Snö
Kyler öppet vatten (snöis)
Döljer, isolerar och försvagar
Vattenståndsförändring
Strandkallar;
stöpning längs stränder
Strömmar; landlöshet
Åka säkert
© Johan Porsby
Utnyttja all tillgänglig info
HÅRD eller mjuk isyta
Gynnar hård yta
• Kyla
• Kärnisar
• Klar natt
• Torr vind
• Regn
• Avsaltad saltis
Risk för mjuk yta
• Varmt väder
• Stöpisar
• Mild och molnig natt
• Stark och hög sol
• Uppsaltning
• Västkustsis
Svårbedömt – små skillnader kan få stor effekt
Håll avstånd
10
Isteori del 3
2015-01-21
Håll koll på isen!
• Pika flitigt
• Var misstänksam
• Knepig is kräver 100% uppmärksamhet
Provocera isen
Anpassa farten
Risker med hög fart:
• Svårt att bedöma isen
• Långt ut på svag is
• Knäcka isen
• Skador vid plurr
Säker reträtt
• Isen ska hålla tillbaka till land
• Risk för svagt vid land:
– Svinga
– Våris
– (Landlöshet, strandbräcka)
• Risk att bli avskuren (råkar/rännor)
En-skridskoåkning
Två-skridskoåkning
Känn din begränsning
Ut och praktisera!
• Åk inte på is du inte känner dig trygg på
• Vi gör alla fel ibland – ta höjd för det
• Ha modet att vända i tid
Du kan vända för tidigt 
… eller du kan vända för sent 
© Johan Porsby
11