Dikt eller sanning
Atlantica Det går ström i båten - Vad gör man? Sannas helgmatsedel Nu har farledsbåtarna städat undan vintern Dikt eller sanning 2/2010 hur mycket blåste det egentligen? foto latrina.se Ledare LEDARE »Inte klockrena promillegränser« I Så blev då regeringsförslaget om införande av 0,2 promillegräns på sjön verklighet. Motivet till att det skulle vara just 0,2 var för att folk skulle uppleva det som enklare eftersom det är samma gräns som på vägarna. Men på sjön är det också kopplat till båtens längd och möjliga toppfart. Vilken längd är det då som avses? Löa eller exklusive bad- Utredningen om toalettavfall färdig brygga och/eller peke? Vilken möjlig toppfart avses, den av tillverkaren uppgivna eller den som båten verkligen kan prestera? Är det då ok att växla ned sin båt genom propellerbyte, varvtalsbegränsare eller dylikt? I propositionen står det: »Eventuella svårigheter att bedöma ett fartygs hastighetska2 pacitet eller storlek, torde uppkomma endast i gränsfall och får hanteras genom utredning Tömningsbar tank eller ingen toalett alls. Så kan Transportstyrelsens förslag kring utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar sammanfattas. Men utredningen öppnar för regionala skillnader och att mottagningsanordningarna i land först byggs ut. under förundersökningen eller rättegången.« Knappast klockrent för rättssäkerheten att inte säkerställa gränserna i förväg. Hade det inte varit bättre att införa en rimligare gräns, typ 0,5 promille, att gälla för alla båtar oavsett storlek eller toppfart? De alkoholrelaterade olyckor som kommer till vår kännedom handlar nästan undantagslöst om promillehalter långt över 1,0 promille, som redan tidigare fanns som gräns för grovt sjöfylleri enligt Sjölagen (vilket till och med regeringen nu upptäckt, i det ursprungliga förslaget var den gränsen med som nyinförd och kopplad till samma fart- och längdbegränsningar…). Nåväl, låt oss ändå hoppas på en fin sommar med många lata dagar på sjön. Har du barn får du tips om aktiviteter för dem i artikeln på sidan 4. Enkla mattips för en helg hittar du på sidan 6, men det får bli med en lättöl till om du inte lagt till för natten… Och blir det någon regning dag kan du alltid ha med dig Atlanticatidningen för lite förströelse! conny landström a I dag har vi inget lagstadgat förbud mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar men genom bland annat Helsingforskonventionen (helcom) har vi förbundit oss att införa det. Transportstyrelsen som har utrett frågan menar att ett nationellt förbud behövs eftersom frivilliga åtgärder inte lyckats och för att Sverige i annat fall fortsätter att bryta mot de internationella överenskommelserna. Enligt myndigheten är det bästa sättet att införa förbudet via en anpassning till vattenföroreningslagen, eftersom man då kan arbeta med de befintliga reglerna. Här finns även möjlighet att ta hänsyn till regionala skillnader och tidpunkter på året, vilket öppnar för regionala förbud. Enligt Båtlivsundersökningen 2004 finns det cirka 720 000 privatägda fritidsbåtar i Sverige. Runt 80 000 beräknas ha någon form av toalett ombord och av dem har drygt hälften direktutsläpp utan tank eller tank som kan tömmas enbart till sjön. Här anser Transportstyrelsen att det ska ställas krav på att toalettens tank antingen ska kunna bäras i land för tömning eller tömmas till land via däcksanslutning. Annars ska toaletten tas bort eller inte användas. Innan de nya reglerna börjar gälla måste det finnas praktiska möjligheter för fritidsbåtsägarna att kunna leva upp till dem. Därför anser Transportstyrelsen att förbudet bör införas först när landtoaletter, utslagsvaskar och sugtömningsstationer är utbyggda efter hamnarnas nuvarande eller kommande behov. Det gör att utsläppsförbud och konstruktionskrav bör kunna införas två år efter beslut för de mer känsliga områdena, och fyra år efter beslut för de mindre känsliga områdena. Utredningen föreslår att Kustbevakningen sedan ska kunna utfärda ordningsbot till den som inte följer förbudet. Även hamnanläggningsinnehavare som inte uppfyller kraven ska kunna dömas till böter. Utredningen är nu överlämnad till Näringsdepartementet som räknar med att innan sommaren ta ställning till hur man ska gå vidare med frågan. Den första juni öppnar hemsidan www.batmiljo.se som drivs i samarbete mellan Baltic Sea 2020, Världsnaturfonden wwf och Skärgårdsstiftelsen. Här hittar du bland annat praktiska miljötips om toatömning. ~ Pernilla Alm-Ramberg Sett & Synat GKSS fyller 150 år Grilla var du vill! • Ambitionen var hög från första början. Redan vid det • Varför nöja sig med engångsgrillar som är svåra att tända, inte brinner tillräckligt länge, ger ojämn värme och inte heller är miljövänliga? Primus Vidar BBQ är en portabel grill som är enkel att använda på klippan. Brännaren gör grillen redo att användas på ett par minuter. Grillen levereras med inbyggd piezotändare för ett enkelt och säkert handhavande. Du hittar grillen i de flesta marinhandlare och fritidsbutiker. första protokollförda mötet satte man målet att »bringa ett sällskap till stånd, som troligen i tidernas längd ska veta sätta sig i respekt«. Etthundrafemtio år senare är det bara att konstatera att man lyckats med råge. Listan på stora seglare och stora framgångar både nationellt och internationellt är lång. Och jubilaren ser inte ut att slå sig till ro, så mycket mer väntar säkert i framtiden. Året är fyllt av begivenheter, en årsbok och en jubileumsfilm har framställts, det blir festligheter och jubileumsregatta i Långedrag den 5-6 juni och mycket annat. Den som vill följa vad som händer finner informationen på sällskapets hemsida www.gkss.se. AtlanticaTidningen lyckönskar jubilaren. Ren botten utan färg • Cleanboatprotector förhinrar en- kelt och giftfritt pålagring och påväxt på båtens skrov. Det är en membranduk som förtöjs i din brygga, förtöjningsbom eller bojsänke. Duken håller skrovet rent. Finns i alla storlekar, för mer information gå in på www.cleanboatprotector.com. 3 Liten och genialisk • Stopper är ett stöd/hållare som får dina tallrikar att stanna på plats. Går även att använda som bokstöd så att böckerna inte åker omkring. Tillverkad i aluminium. 25 hög och 20cm djup. Finns bland annat på www.bataccenten.se Gummi anka(re) • Ett svenkstillverkat tallriksankare i polyuretan som skonar fribord och durk och inte minst dina ben från skrapmärken. Softdish är gjord av formgjuten polyuretan och är mycket slitstark men samtidigt mjukt i ändarna av tallriken. Ankaret fäster minst lika bra som traditonella tallriksankare. Passar även bra till Gummibåtar/Ribar där man ej vill riskera revor & hål. Finns i flera storlekar, gå in på www.seasea.se för mer information. Håll borta tjuven och sänk dina premier »All inclusive« • NavEye Blackbox är en nyut- vecklad, svenskbyggd spårsändare från Aqualiv, som säkrar din båt. Systemet larmar via SMS vid stöldförsök, låg batterispänning och kan även larma vid inbrott och vattenläckage med mera. Du behöver inte heller oroa dig för att det interna batteriet skulle vara slut, eller att kontantkortet är tomt om båten blir stulen. Aqualiv ombesörjer installation och under hela tiden du har tjänsten ingår övervakning, full garanti, support samt kommunikation. En installerad Naveye sänker även din försäkringspremie. Se aktuellt erbjudande som skickas med tidningen eller gå in på www.naveye.com/atlantica Ni har väl inte missat.... ...att Baltic Sea 2020, Världsnaturfonden WWF och Skärgårdsstiftelsen har öppnat sajten www.batmiljo.se. Där hittar ni nyttig information om hur man på bästa sätt kombinerar en stark känsla för båtliv med ett stort miljöengagemang. Sommar, båt & barn – kompromissernas tid är här! 4 Aktiviteterna avlöser varandra, ena helgen ska sjuåringen på kalas, nästa spelar tioåringen bandy och femtonåringen vill inte alls sätta sin fot ombord. När ska vi egentligen åka ut? Linnéa Björck, femton år. Familjens båt är en Elan 37. När Linnéa var en månad gammal hade hon redan varit på sjön i tre veckor och seglat Stockholm – Bornholm fram och tillbaka. Och så har det fortsatt. Att vara ute med båten på helger och semestrar är självklart. –Jag blir rätt sur på pappa om han ger sig ut utan mig, säger hon. Men det är inte ofta de är ensamma ombord, både Även om det ser mörkt ut brukar det lösa sig. Till sist kommer man i väg och väl ombord väntar äventyr, upplevelser och mysiga stunder. Här får ni träffa några barn som berättar hur de har det till sjöss. När ungarna blir vuxna är alla trista stunder glömda och de kan inte tänka sig en sommar utan båt. Vår äldste son, Robin, nu 23 år, brukade alltid säga: »Söndagarna är värst! Pappa och mamma ska alltid segla hem i två knop, när vi vill hem så fort som möjligt.« Nu har han egen båt och brukar faktiskt segla hela vägen hem! Carina Norberg är tvåbarnsmamma och båtmänniska ut i fingerspetsarna. Hon är dessutom en eldsjäl i stora Viggbyholms Båtklubb, där hon är ansvarig för klubbtidningen och arbetar som kursledare. Carina har tidigare skrivit boken Miniskepparen som fick ett mycket gott mottagande. Linnéa och pappa bjuder gärna med kompisar och fosterbrorsan Simon, arton år, är ofta med. Det är tur att båten är så pass stor att det finns plats. –Men jag har en egen Laser också, som jag gillar att segla, berättar Linnéa. Linnéa hjälper gärna till att styra pappas båt, men när det kommer till skot och trim är hon inte lika road. –Det är bättre med Lasern för där märker man direkt att man inte kommer någon vart om det är felskotat. Vad är viktigt att ha med sig när man ska ut och man är femton år? –Mobilen och laddaren, svarar Linnéa direkt. Och gärna ett frågespel, till exempel Geni. Snygga kjolar och toppar förstås, man vet ju aldrig vart man kommer. Brukar du sminka dig också undrar jag och får till svar att det är självklart. –Fast det beror på vilka som ligger i hamnen, förstås. Men även på en öde ö brukar jag sminka mig för säkerhets skull, erkänner hon. -Så älskar jag att bada, säger Linnéa. Jag brukar hänga i en lina efter båten då vi seglar. Men jag sprattlar med benen så att fiskarna inte ska bita mig i tårna. –Om det går sakta under segel brukar jag ta jollen och åka före och ibland tar jag med grillen och startar den så att det är färdigt att grilla när pappa och de andra kommer fram. Då slipper vi äta middag mitt i natten, berättar hon glatt. Det enda som är tråkigt är när det regnar för då blir alla så sura och griniga. –Många »våghalsigheter« har Linnéa provat på. Som att spolas från fördäcket till vindrutan av en svallvåg från Gotlandskatamaranen, att hänga, klänga och bli upphissad i masten och att sitta på pappas rygg när han klättrade uppför en hög slussvägg i Frankrike. Och att rädda sin docka från att drunkna i en vak, men då seglade hon isjakt. –När jag blir stor ska jag köpa en stor och fin segelbåt, jag måste bara lära mig navigera först. Men mina barn kommer aldrig att få göra allt farligt som jag gjort, säger Linnéa bestämt. Johanna Håkanson, elva år. Jonas, sju år. Familjens båt är en Sun 33, Lady Marion. Vi köpte båten förra sommaren, berätttar Johanna. Tidigare hade vi en mindre, lite knubbig motorbåt. Vår nya båt är bättre än den gamla, nu har vi varsin egen hytt. Förut delade vi på förpiken och jag kunde inte sova för att Jonas snarkar så högt. -Och du tog alltid hela täcket, säger Jonas. Ofta planerar familjen sina ledigheter så att de träffar andra familjer med barn, det är roligt när det finns andra barn att leka med. Och Jonas vill gärna få ta med någon kompis ibland. Under gång gillar de att hjälpa till med styrning och utkik. Johanna deltar gärna i navigationen. Rasmus Ohlson, sexton år. Familjens båt är en Scampi 30, Trigger. Den egna är en Ockelbo T14 Nu är det tredje året som Rasmus har egen båt. Efter att ha tillbringat sina somrar ombord på Trigger investerade han sina sparslantar i en motorbåt, en Ockelbo från 70-talet med vackra blå skrovsidor som döptes till Blåbär. –Vi kom överens att jag skulle få göra det, men i överenskommelsen ingick också att jag skulle sköta skolarbetet bättre. Dessutom tog jag förarintyg, berättar Rasmus. –Men det är svårt att veta på vilken sida de gröna och röda prickarna ska vara, om man inte vet farledens riktning, säger hon. Jag brukar styra ibland, men då blir det bråk för att Jonas vill styra också. Förarsätet är den mest eftertraktade platsen och så finns det två stolar till uppe på flybridge. Eftersom de är fyra i familjen måste någon sitta på soffan längst bak. Om det är Johanna som drar nitlotten har hon kommit på en alldeles egen sysselsättning. –Jag har sådana där Foppa-tofflor med dekorationsknappar och man kan leka att det är en instrumentbräda och trycka och snurra på knapparna. När man inte orkar sitta och kolla ut längre är Nintendospelet favoriten i ruffen och båda har ett eget så att det inte blir något bråk. När man ligger på något fint ställe finns det en hel del att hitta på. Gummijollen är populär. Johanna kör med motor och Jonas är bra på att ro. –Men vi måste alltid ro utanför viken innan vi startar motorn, annars stör man ju alla andra! Sedan brukar de bygga barkbåtar och konstruera hamnanläggningar i stranden och det är kul, bara det inte kommer svall och förstör. Johanna brukar ha med sig sina fina vattenfärger och måla fyrar. –Man kan se på sjökortet hur de ser ut och vilka färger de har, förklarar hon. Att göra knopar är också roligt, Johanna kan minst tio och vet vad de är bra till. När jag undrar om föräldrarna brukar försöka muta dem med något för att få dem att följa med på sjön, svarar Johanna direkt. –Nej, mamma säger bara: »Nu är det så att vi ska åka ut med båten och då är det bara att följa med!« – Hoppas det regnar, säger Jonas, som vill stanna hemma den kommande helgen. –Första sommarn var jag ute hela tiden, säger han. Nu har nyhetens behag lagt sig litet, men i sommar hoppas jag kunna vara ute med kompisarna en hel del. Jag ska segla med familjen i tre veckor, sedan har jag hela sommarlovet på mig att åka med min båt, säger Rasmus. När man är sexton är det skillnad på semester och sommarlov. Det går att sova ombord i Blåbär, men det är ganska trångt så Rasmus åker gärna till samma ställen som familjen. Då kan han sova i segelbåten (och äta också förmodar den rutinerade tonårsmamman …) –Ska jag ut med kompisar tar vi med oss ett tält, det funkar också bra, konstaterar han. För att få ihop till bensinpengar har Rasmus avtal med mamma och pappa om gräsklippning. Tyvärr är jag nog skyldig ganska många klippningar, tror han. Den första turen med Blåbär slutade med soppatorsk så numera är han noga med att ha en full reservdunk med sig. – Egentligen trivs Rasmus ganska bra ombord på Scampin också. – Det är roligare nu när man är äldre, då kan man hjälpa till med seglingen. När jag var liten var jag mest i vägen. Ett mysigt minne dyker upp: »När Ida, min storasyster, och jag var små brukade mamma och pappa bädda åt oss på sittbrunnsdurken och sen fick vi ligga skavfötters där, det gillade jag,« säger Rasmus. Annars var livet i förpiken precis som hos andra båtfamiljer. Att lägga sina saker, eller ens en fot, på den andras halva, var nära nog belagt med dödsstraff. Numera har Ida träffat en kille och när de är med ut, brukar Rasmus breda ut sig i stickkojen. – Segelbåt i all ära, men jag har alltid gillat motorer. Och sen har jag inte något vidare tålamod, det blir långtråkigt att segla. Blåbär gör 28 knop när Rasmus är ensam ombord. När jag frågar om hans högsta önskan är en plotter, svarar han: »Nej, jag har ju sjökort!« Hela släkten är engagerad i båtlivet och är mycket på sjön. Men Rasmus tror inte att han blir den som kommer att hjälpa till nere på varvet och sitta i båtklubbens styrelse. Vi som har sett honom i färd med att organisera skattjakten till midsommaren och sortera barnens godispåsar känner oss ändå trygga med att det finns en generation som tar över efter oss. 5 d r o b om Mat för hela helgen Detta är några mycket lättlagade favoriter som passar att laga när man är ute med båt en helg. text Sanna Fyring Liedgren foto Oscar Liedgren 6 Fredag middag Lördag lunch Spaghetti med oliver, kapris, sardeller, tomat och persilja Baguettemackor med grillad lammkorv och ajvar En smakrik pasta. Enkelt och gott. Dessutom håller de flesta av ingredienserna hela sommaren om man packar för en längre resa. Den färska chilin kan ersättas med en rejäl nypa chiliflakes. Ajvar är en kryddig paprikablandning som brukar finnas i välsorterade matbutiker 4 personer 500 g spaghetti 1 msk kapris 1 dl urkärnade svarta oliver, gärna Italienska Taggiasca 1 röd chilifrukt 2 vitlöksklyftor 1 liten knippe persilja 1 liten burk sardellfiléer 4 msk olivolja 1 burk krossade tomater salt och nymalen peppar Hacka kapris, oliver, chili, vitlök och persilja var för sig. Öppna sardellburken. Hetta upp olivolja i en stekpanna. Lägg i sardellfiléerna och mosa dem med en gaffel. Tillsätt vitlök, chili, kapris och oliver och låt fräsa en liten stund. Lägg i tomaterna. Salta, peppra och låt puttra i cirka 15 minuter. Tillsätt hackad persilja. Koka pastan i rikligt med saltat vatten enligt anvisningarna på förpackningen. Häll av spaghettin i durkslag och blanda med såsen. En god matig lunchmacka passar bra att förbereda på morgonkvisten innan avsegling eller så stannar man och badar och tänder lilla grillen. Det är också gott att byta ut ruccolan mot surkål om man har svårt att lagra färsk sallad på ombord. 4 lunchmackor 2 baguetter 4 goda lammkorvar 1 liten burk ajvar 2 tomater 2 msk olivolja 1 finhackad vitlöksklyfta 1 ask ruccola salt och nymalen peppar Dela baguetterna i fyra delar. Skär en djup skåra i varje baguette. Stek eller grilla lammkorven. Tärna tomaterna fint. Blanda tomathacket med olivolja, finhackad vitlök, salt och nymalen peppar. Lägg lite sköljd ruccola i varje baguette, fyll med tomater, lite ajvar och lammkorv. Rulla in baguetterna i smörpapper eller aluminiumfolie. Lördag middag Söndag lunch Rökt sik med vitlöksmarinerade rödbetor, citronpepparsås och färsk potatis Bondomelett med vild gräslök Rökt fisk och färska rödberor blir en lättlagad middag. Rödbetorna kan kokas och såsen lagas innan man lämnar land om man vill ha det mesta klart innan avfärd. Créme fraichesåsen ska peppras ordentligt. Låt den gärna stå en stund innan servering så smakerna gifter ihop sig. 4 personer 2 rökta sikar 1 kg rödbetor 1 pressad vitlöksklyfta 2 msk balsamicovinäger 4 msk olivolja 2 dl crème fraiche finrivet skal och saft av 1/2 citron salt och rikligt med nymalen svartpeppar till servering nykokt potatis ev dill och citronklyftor Koka rödbetorna mjuka och skölj dem i kallt vatten. Skala rödbetorna och dela dem i klyftor. Blanda en pressad vitlöksklyfta med balsamicovinäger och olivolja. Salta och peppra. Häll dressingen över rödbetorna och låt marinera en stund. Blanda crème fraiche med finrivet citronskal och saft. Smaka av med salt och riktigt rikligt (cirka 1 1/2 tsk) med svartpeppar. Rensa siken och servera med marinerade rödbetor, citronpeppar crème fraiche och nykokt potatis. Dekorera med lite dill och citron. Limemousse med jordgubbar En superenkel dessert. Man rör bara ihop kondenserad mjölk och lime så tjocknar det till en mousse. Underbar med nyplockade jordgubbar. 4 personer 1 burk kondenserad sockrad mjölk finrivet skal och saft av 3 limefrukter (cirka 1 dl limejuice) 1/2 liter jordgubbar eventuellt några myntablad Rör ihop den kondenserade mjölken med finrivet limeskal och juice. Rör ihop ordentligt så att det blir en jämn konsistens. Lägg upp i små portionsglas. Snoppa och skär jordgubbarna i klyftor. Toppa limemoussen med jordgubbar, dekorera gärna med ett vackert blad, till exempel mynta. Ofta finns det vildväxande gräslök i klippskrevorna ute i skärgården. Den passar bra att använda i omeletten. Passa på att koka lite extra potatis redan på lördagen eller hemma så går det snabbt att laga omeletten. Stek gärna omeletterna en och en. 4 portioner 8 ägg 8 msk vatten 150 g rökt sidfläsk i bit 1 gul färsk lök 12 små kokta potatisar 2 msk finhackad vild gräslök 2 msk smör till stekning salt och nymalen svartpeppar Knäck äggen i en skål och tillsätt vattnet. Salta försiktigt och peppra ordentligt. Vispa ihop omelettsmeten lätt med en gaffel. Finhacka löken. Skär sidfläsket i små tärningar. Skiva potatisarna. Stek lök, sidfläsk och potatis i smör i en omelettpanna så att de får fin färg. Slå på äggblandningen i den heta pannan och låt omeletten puttra, dra omelettsmeten försiktigt mot mitten med en gaffel. Låt den inte stelna helt, den ska fortfarande vara lite krämig på ovansidan. Strö över gräslök. Stjälp upp på tallrik och servera. Inköpslista för hela helgen Skafferi 1 paket spaghetti 1 liten burk kapris 1 burk svarta oliver, gärna Italienska Taggiasca 1 liten burk sardellfiléer 1 burk krossade tomater 1 liten burk ajvar 1 liten flaska olivolja 1 liten flaska balsamicovinäger 1 burk kondenserad sockrad mjölk salt och svartpeppar Grönsaker 1 röd chilifrukt 7 1 vitlök 1 liten knippe persilja 2 tomater 1 ask ruccola 1 kg rödbetor 2 citroner 1 liten knippa dill 3 limefrukter 1/2 liter jordgubbar ev 1 kruka mynta 2 kg färskpotatis 1 gul lök 1 knippe gräslök eller egenplockad vild gräslök bröd 2 baguetter Kylvaror 4 goda lammkorvar 1 bit rökt sidfläsk 2 rökta sikar 1 burk crème fraiche 8 ägg 1 litet paket smör till stekning Ta gärna med: • En svartpepparkvarn • Ett rivjärn • Smörpapper eller aluminiumfolie om du inte har det ombord. Atlantica tittar närmare på korrosion del 2 Den andra delen av artikeln om elektrolytisk korrosion som var införd i AtlanticaTidningen nr 2/10 innehöll tyvärr ett fel. Felet återfinns i den högra spalten på sidan 11. Vi beklagar att felet passerade vår egen granskning men är tacksamma för att några av våra läsare fäst uppmärksamheten på det. Artikeln är skriven av Jon Winge, känd författare och journalist, som också skrivit handboken Ström ombord som getts ut i flera upplagor i Norge och i Sverige kommit ut på Nautiska Förlaget. Han har också tagit fram illustrationerna. I sådana här fall får det inte finnas minsta tveksamheter, särskilt inte eftersom vi som båtförsäkringsföretag ständigt arbetar för ökad säkerhet i fritidsbåtarna. Vi har därför valt att göra ett ny, rättad artikel som du nu kan ta del av på följande sidor. Vi vill också understryka att en elinstallation av denna typ är så komplicerad att den absolut bör göras av kompetent elinstallatör med erfarenhet från båtinstallationer. Tack till de läsare som hjälpt oss. Och skön sommar till oss alla! 8 Elektrolytisk korrosion - det går ström i båten Korrosion är en fiende som man inte kan utrota, men som kan motverkas. text jon winge a Jon Winge, författare till boken »Ström ombord«, gör en genomgång av de olika förekommande typerna av korrosion och visar hur man kan skydda sin båt mot dem. I förra numret av AtlanticaTidningen behandlades kemisk och galvanisk korrosion. Nu har turen kommit till elektrolytisk korrosion och landström. Galvanisk korrosion är rätt beskedlig jämfört med vad som kan ske när det slipper ut ström - eller rättare sagt spänning – från generator, startmotor, batteri eller »landström«. Och det går det nästan inte att undvika. Den märkliga krypströmmen Fullständig isolering är så gott som omöjlig i en fuktig miljö. Krypström är ett »strömläckage«, då en väldigt liten ström lyckas slippa förbi isoleringen och går ut på vandring. Den kan till exempel krypa längs fuktiga, i synnerhet salta, ytor eller i vått trä. Ett gott skäl till att vara flitig med fuktdrivande spray! Det blir allvarligt när strömmen kommer i kontakt med sjövattnet under båten och det gör den nästan alltid. Det sker genom kölen, skrovgenomföringarna eller jordningssystemet och propelleraxeln/drevet. Strömmen är liten, men spänningen är mycket större än den naturliga skillnaden i potential mellan olika metaller. Därför krävs det bara milliampere innan förtäringsprocessen är i gång. Enpolig och tvåpolig Sådana krypströmmar är det nästan omöjligt att undgå och de är speciellt vanliga i båtar med enpolig elanläggning. All båtström måste ha två ledningar, en till plus och en till minus, men många båtmotorer har bara plusledningar. Startmotor, generator och tändsystem får Generator Startmotor Startbatteri Jordning landström Jordning till sjön I en enpolig motoranläggning har startmotor, generator och tändsystem ingen minusledning. De har förbindelse med batteriminus genom motorblocket. Det går därför ström genom motorblocket och den strömmen har också kontakt med sjön. Startbatteri Startmotor Generator I en tvåpolig motoranläggning är startmotor, generator och tändsystem isolerade från motorblocket. De har egna ledningar till batteriminus. Motorblocket är neutralt. En grad eller två om vintern är nog för att det ska uppstå en växling med uteluften. Den är torrare än inneluften och på det sättet hålls båten hyggligt torr under däck. Men du bör öppna durkar och dörrar och ställa dynorna på högkant under vinteruppläggningen 9 minus från motorblocket i stället, då den är kopplad till batteriminus. Då står det minus i vattnet runt båten också. En billig och mycket dålig lösning. Elanläggningar finns också i tvåpoligt utförande. Då är de utvändiga komponenterna isolerade från motorblocket och har i stället sina egna minusledningar. Detta är mycket säkrare, men inte helt ändå på grund av krypströmmen, som man nästan inte kan undgå. Anodiskt skydd behövs ändå Dessa gör att vi i alla fall måste skydda sådana annars oangripliga delar som propeller och propelleraxel. Det hjälper inte att de är gjorda av brons och rostfritt stål. Även sådana högvärdiga material måste ge sig för den höga spänning som sådana krypströmmar ofta har. De flesta anoder är dimensionerade för att hålla en säsong och då ska anoden inte vara mer än halvt uppäten när hösten kommer. Snabb förtäring av anoder är ett tecken på krypström. Det måste du göra något åt. Kontakta en erfaren båtelektriker som kan mäta sig fram till källan och isolera/koppla ur denna, alternativt koppla sig mellan dem för att utjämna skillnaden. ➤ Problem med landström med varandra genom tillförselkabeln från land. När båten står på land existerar inte problemet. Ett stort elsystem Varför? Jo, de olika elementen i varje enskild båt har lite olika elektrisk potential. Spänningen kommer att variera med någon millivolt, men det är tillräckligt för att det ska »gå« ström, som i ett batteri där den ena båten är pluspol och den andra är en minuspol och där sjövattnet fungerar som en elektrolyt. Utsatta komponenter som drev, propelleraxel och propeller i den båt som har den lägsta potentialen förtärs. Och det kan gå ohyggligt fort. Det har inträffat att drev och axlar ätits upp inom loppet av några få veckor …. Här finns med andra ord all anledning att vara orolig. En god vän Det enklaste och billigaste sättet att reducera den galvaniska korrosionen genom en sådan jordkrets är att använda vad som kallas en »Zink Saver«. Den består av två dioder som sitter parallellt, men som kopplas i serie på jordledningen i båten (se bilden). »Jordströmmen« måste genom en av dioderna vilket ger ett spänningsfall på typiskt 0,7 volt. Apparaten sänker alltså »jordspänningen« i just din båt. Spänningsfallet i jordledningen mellan båten och land gör att det inte kan gå någon »jordström« från din båt till en annan. Det gör att dina zinkanoder inte förstörs mot grannbåtens och därför skyddar den egna båtens installationer. 10 Det är härligt att ha 230 volt växelström när vi ligger vid land, bland annat för att hålla batterierna fulladdade, men jordförbindelsen från land ger ofta korrosionsproblem. Det enklaste skulle vara att ta bort den, men det är livsfarligt och får därför inte göras. Vi måste skydda båten på andra sätt. Landström – en stor korrosionsfara Om det går ström på ett eller annat sätt mellan komponenter och jord är det mycket som kan försvinna, och det fort! När båten är kopplad till marinans elanläggning kräver reglerna att förbindelsen också ska vara jordad. Det betyder i praktiken att samtliga 230 voltsuttag ombord blir förbundna med jord på land. Alla apparater måste därför ha jordad kontakt också såvida de inte är dubbelisolerade. Så länge båten ligger i sjön är den kopplad till alla andra båtar med landström genom jordledningen: Alla propellrar, axlar, drev, skrovgenomföringar och så vidare är elektriskt förbundna Total avskiljning Men helt trygg är den inte. Det enda som verkligen duger är en isolationstransformator – detta kära barn har också många namn men proffsen säger skiljetransformator. Den arbetar i förhållandet 1:1. Om du skickar in 230 volt i den får du ut 230 volt på andra sidan. Det låter ju tokigt, i synnerhet då du tänker på att vi tar ombord mer än 10 kilo järn och koppar till ett pris av flera tusen kronor. Men det är faktiskt riktigt smart, eftersom det nu inte finns någon »metallisk« kontakt mellan inström och utström. Den ström som går in kan få vara hur eländig som helst; den ström som du får ut är fullständigt jungfrulig – ren och obesudlad av det jordiska på andra sidan. Nu är du trygg – under en avgörande förutsättning: Jordförbindelsen som går in till transformatorn från land får inte förbindas med båtens jordning. Jordledningen från land ska alltså kopplas till skiljetransformatorn på intagssidan och stanna där. Är skiljetransformatorn dubbelisolerad ska den inte ens ha jord från land. Skiljetransformatorn har sin egen jordledning ut (alltså vidare in i båten), men den startar där inne och har ingen förbindelse med »landjord«. Det är den här nya »friskförklarade« jordledningen som ska fram till de enskilda komponenterna. Benämningen »jord« är egentligen inte riktig längre för nu är det bara tal om en utjämningsförbindelse. Stor, tung och dyr Traditionella skiljetransformatorer är nämligen stora, tunga (runt 20 kilo) och dyra (gott och väl 10 000 kronor), och en del av dem kan också avge viss värme och ha en tendens att brumma svagt när de är i drift. I större och dyrare båtar är väl varken vikt eller pris så viktiga i jämförelse med de värden som transformatorn slår vakt om. Men nu har den moderna tekniken också gett oss Switch Mode skiljetransformatorer. Även de är nog så stora, men väger bara runt 6 kilo. Priset är ungefär detsamma. Nackdelen är att de måste luftkylas och det är ju inte särskilt trevligt att dra in sjöluft i känslig elektronik. Den stora frågan blir nu om Switch Mode-transformatorn kommer att tåla sjölivet under lång tid. Den konventionella transformatorn är däremot inkapslad och innehåller heller inte någon sårbar komponent. Brumljudet är vanligen så gott som frånvarande på en väl sammansatt transformator. Själv har jag valt en konventionell som du säkert förstår. Detta är billigt jämfört med de tänkbara – och inte osannolika – konsekvenserna. Så här ser innandömet i en ringkärnad skiljetransformator ut. Kommentar från en av våra läsare: Hur löser man denna felinkoppling? Man sätter det jordade vägguttaget på kapslingen till isolertransformatorn. Där det jordade uttaget sitter sätter man en kopplingsdosa. Det som många glömmer bort är att ha en säkring i kretsarna, säkring i rätt storlek till rätt dimension på ledarna. Åter igen: Låt en behörig elinstallatör installera 230V systemet i din fritidsbåt. Du vill väl ha både en driftsäker och personsäker elanläggning? /Tomas Höglund Jordfelsbrytare Anslutningsdon 230 V 11 230 V Jord Jord Detta är en laglig landströmsanläggning i dess enklaste form. Lägg märke till att det finns jordfelsbrytare både på land och som första led ombord. OBS! Använd ej stickkontakt i båda ändar av sladden. Jordfelsbrytare 230V Kort och gott •Ligg så kort tid som möjligt med landström om båten inte väl säkrad •Håll ett extra gott öga på anoderna •Om du ska ligga mera permanent med landström måste du säkra extra mot korrosion •Bryt inte jordningen från land (om inte skiljetransformatorn är dubbelisolerad) Anslutningsdon Jordfels- Huvudbrytare brytare Jord Jordfels- Huvudbrytare brytare 230V Anslutningsdon Jord Anslutnings- Galvanisk don isolator Så här ska kopplingen se ut i en båt med »Zink Saver«. De två dioderna på jordledningen sänker spänningen tillräckligt för att det inte ska gå ström i någondera riktning. Ren och jungfrulig ström kommer ut på andra sidan. En ny »jordledning« går ut och den får INTE förbindas med jord från land. OBS! Använd ej stickkontakt i båda ändar av sladden. Stort miljöengagemang styr Nimbusfabriken 12 Lars Alklind håller i sin hand den pärm som följer båten genom hela tillverkningskedjan. Den är en viktig del av kvalitetssäkringen. a Nimbus är ett av båtmarknadens mest kända varumärken. Före finanskrisen tillverkade koncernen sina båtar på fem ställen, Lugnås, Storebro, Ryd, Visby och Fårösund. Men krisen ledde till minskad försäljning. Nu har produktionen koncentrerats till fastlandsfabrikerna. I Ryd tillverkas enbart Rydsbåtar, i Storebro både Nimbus, Storebro och Paragon Yachts. Fabriken i Lugnås utanför Mariestad har sex modeller på sin lott, varav fyra tillverkas kontinuerligt och två periodiskt. Ägare sen 2006 är riskkapitalbolaget Altor som dels tillfört finansiella resurser men också kunskap i hur hantverksmässigt byggande kan förenas med industriella metoder. Fabriken i Lugnås är en egen enhet under namnet Nimbus Produktion i Mariestad ab och levererar sina produkter till Nimbus Boats ab. Här arbetar 80 kollektivanställda och 10 tjänstemän. Produktionstakten är för närvarande 150 båtar om året. Nimbus i Lugnås är en av Sveriges äldsta fabriker för tillverkning av plastbåtar och har gått igenom skiftande öden. Den kom till på 60-talet och upplevde det stora uppsvinget för fritidsbåtar. Kunderna lånade pengar på sina hus, räntan var avdragsgill och priserna på begagnade båtar höga. Här byggdes Pelle Petterssons Maxi 77 och sen tillkom ytterligare Maxibåtar och fabriken byggdes ut. Starten med motorbåtar skedde 1969. Volvo tog kontakt med Pelle Pettersson för att han skulle rita en motorbåt som kunde popularisera deras båtmotorer. Pelle gav den namnet Nimbus och modellbeteckningen blev Nimbus 26. Flera modeller följde och fabriken utvidgades. Vid invigningen 1975 ansågs fabriken som Europas modernaste. 1991 tog bröderna Lars och Hans Wiklund över och i Lugnås tillverkades Nimbus motorbåtar och även Rydsbåtar. Fram till finanskrisen följde en obruten rad av uppgångsår. Efter omstruktureringen som följde på krisen byggdes fabriken i Lugnås ut för i Mariestad att klara de större volymerna. Stor möda har lagts på att hantera plasttillverkningen med minsta möjliga miljöbelastning och samtidigt erbjuda en sund arbetsmiljö för dem som bygger båtarna. Nimbus Produktion har satsat på två tekniker – injicering av polyestern och rening av luften. Tillverkningen kräver tillstånd, dels från Arbetsmiljöverket för den inre miljön och dels också från Länsstyrelsen avseende utsläppen. Nu, 2010, är fabrikens utsläpp maximerat till 9 ton styren per år. Den gasbemängda luft som samlas upp i reningsverken förbränns på natten och når aldrig utanför huset. Siktet är inställt på att öka produktionskapaciteten i två steg. Först till 500 ton per år och i nästa steg till det dubbla. vilket motsvarar en tredubbling av antalet tillverkade båtar. Det ska göras med de kända teknikerna utan att överskrida 9 tons utsläpp. Påläggningen av gelcoat är svårast att klara utan att styren frigörs. Övriga moment kan utföras i slutna system. Miljöengagemanget är helhjärtat, fabriken i Lugnås ska producera med minsta möjliga miljöpåverkan. Det svåra är att få båtköparna att uppskatta de ansträngningar som görs. De syns ju inte. Både hantverk och industri Produktionen är uppdelad på två huvudavdelningar, plastarbeten och montering. För att leva upp till sina mål har Nimbus utvecklat ett eget kvalitetssystem, som bygger på att varje båt förses med en individuell åtgärdspärm som noga anger allt som ska utföras vid de olika stationerna. Vid överlämning från en station till nästa görs en avstämning att allt är klart och i godkänt skick innan pärmen och därmed båten kvitteras av den mottagande. På detta sätt kvalitetssäkras varje steg av produktionen. När monteringen är avslutad görs en oberoende slutbesiktning av en besiktningsman som går igenom båten i dess helhet. När han slutligen godkänt den på alla punkter kan man känna sig säker på att kunden får en felfri båt. Inget ackordsarbete förekommer och tillverkningen sker helt utan skiftgång. Även detta har betydelse för kvaliteten. Proble- foto anna bergstrand met med att rekrytera medarbetare med rätt kvalifikationer för båtbyggande har lösts genom att företaget engagerat sig i en båtbyggarskola i Mariestad från vilken eleverna lätt kan slussas in i tillverkningen. De modeller som tillverkas kontinuerligt är 27 s, 30 s, 335 c, och 365 c. Förberedelse för däckinjiceringen. På nästa ställe, »stortrimmen«, trimmas alla större plastdelar. Och det följs av »småtrimmen«, där mindre detaljer som till exempel luckor passas in. Helena Persson arbetar med en motorlucka. Teaksidan ska fästas på. Här är det klart för gelcoatering av skrovet. Tillverkningsflödet Det första vi möter är gelcoateringen. Här krävs 40 formar för varje modell och när man arbetar med fyra båtar parallellt måste man alltså hantera 160 formar som flyttas runt enligt bestämda mönster. Arbetet med gelcoat sker inte som ett slutet system. Därför krävs stora luftsugar som drar upp luften från tillverkningsstället till reningsverket, där den först förvaras för att sen brännas under natten. De använda formarna rengörs ytterst noggrant innan de får användas på nytt. God formvård är avgörande för kvaliteten. Håltagning i stortrimmen utförs. Därmed går båten vidare till monteringen, som har fyra skilda produktionslinor för de båtmodeller som produceras kontinuerligt. Vid varje lina arbetar medarbetarna i stationer och varje station bemannas av ett team. Varje lina innehåller däcks- och skrovstationer samt slutmontering. Till varje monteringsstation körs det fram en vagn som innehåller alla detaljer som ska monteras just där. När jobbet är gjort är vagnen tom. Vagnen plockas ihop med den individuella produktionsordern i handen. Det avslutande bassängprovet. 13 Som sista anhalt kommer bassängprovet, där båten kontrolleras och provkörs. När den passerat slutbesiktning och bassängprov är båten klar för kunden. Av produktionskostnaderna för den färdiga båten utgörs en stor del av kostnaderna för inköp. Resterande representerar det arbete som utförts i fabriken. Nimbus Produktion överlåter sen båten till Nimbus Boats. Nimbus har fyra ledord: Komfort, Design, Säkerhet, Kvalitet. Den kvalitet som levereras från fabriken i Lugnås känns helt i nivå med utfästelserna. Glasfibermattor positioneras före injiceringen av däcket. Nästa steg är injiceringen av däck och skrov. Efter noggrann intäckning pumpas luften ut så att vacuum uppstår. Sen ansluts polyestermagasinet till öppningen och materialet sugs in. Processen tar 1-1 /2 timme och är helt utsläppsfri. Dessutom fördelas materialet helt rätt. I det tredje steget tillverkas alla smådelar med injicering. Det är samma teknik men använd på mindre enheter. Nimbus tillverkar alla sådana detaljer i den egna fabriken. Vagnen innehåller allt som ska monteras vid denna station. På första stationen monteras moduler och däck. På skrovstationen sätter man in inredningen, toa och motor. De trädetaljer som ingår köps från leverantörer utanför fabriken. Teakdetaljerna köps färdigarbetade direkt från Indonesien som har stora arealer odlad teak och mycket skickliga snickerileverantörer. Slutligen sätts däcket på plats. Vid varje station arbetar två till tre man. Lars-Erik Svantesson, som arbetat i fabriken sen 70-talet, arbetar här med utvecklingsprojekt. Kubism på Bohus Malmön. 14 Om poetens frihet Oneliner är journalistslang. Det betyder några väl valda ord och sedan punkt. Men orden måste överraska, kanske vara ironiska, alltid vara träffsäkra och fånga en stämning eller uttrycka en livserfarenhet. I tidningar och böcker är det skrivna ord. I filmer är det repliker. text & foto ERling MAtz Kvarnen i Sandvik på Öland. klyvare behövdes också för att kunna manövrera den långkölade kostern. Till detta den minsta svenska flaggan, eftersom den stora snabbt skulle ha blåst sönder. Med den segelsättningen fortsatte seglatsen söderut genom Kalmar sund. »Hos oss var allting torrt«, skriver Taube. »Vi fick ej en enda sjö på däck.« Fan tro´t! Dessutom storm i början av juli, det är väl ändå att ta i? 24-28 meter per sekund. Det är väldigt mycket vind, samma vindstyrka som sänkte Estonia. »Höga vågberg med långa brottsjöar, havsytan verkar i stort sett vit av skum«, står det i läroböcker i sjömanskap. Jag ringer smhi och kollar. De har väder- och vindstatistik från tidigt 1800-tal. Kan vi lita på poeten. Hur mycket blåste det i själva verket i Kalmarsund söndagen den 8 juli 1922? »Den 8 juli 1922 var inte en söndag«, säger Hans Alexandersson på smhi, »det var en lördag.« OK, men den 9 juli i så fall. Det är lätt att skriva fel datum i en loggbok. Jag missade själv två dagar i somras. »Den 9 juli 1922«, säger Alexandersson, »har vi en rapport från lotsarna på Utlängan i södra Kalmarsund. De rapporterar tio beaufort.« Beaufort är en skala som konstruerades av den brittiske amiralen Sir Francis Beaufort år 1806. Det är ett mått på vindstyrka och används fortfarande i många länder parallellt med knop och meter per sekund. Tio beaufort är storm. Rätt alltså av skepparen på Ellinor. Men hur står det då till med Evert Taubes mest berömda skildring av hårt väder, »Balladen om briggen Blue Bird av Hull«. Hon som enligt visan förliste i en snöstorm vid Hållö julafton 1872? »Den dagen var det lugnt, milt och lite dimma vid Hållö«, svarar smhi. Så är det med poeter. Eller för att använda Taubes egna ord: »En dikt ska vara sannolik, men en kopia av verkligheten vill den liksom inte själv gå med på att vara,« skriver han i »Jag kommer av ett brusand´ hav«. Ytterligare en oneliner av mästaren. foto Oscar Norberg. Arkiv Sjöhistoriska museet a »Jag kan förvåna mig över att den kubistiska målarkonsten uppstod i Paris och inte på Bohus-Malmön« är en typisk oneliner. Bohus-Malmön ligger strax söder om Smögen i Bohuslän. Alla som sett stenbrotten på Bohus-Malmön med lodräta och vågräta snitt genom den röda graniten förstår orden. Och de som inte sett förstår ändå. Det är vackert och vinkelrätt även om det idag också kan betraktas som miljöförstöring av värsta sort. En skärgårdsö hackad till kalops. Onelinern om Bohus-Malmön är formulerad av Evert Taube. Han var en mästare. Eller vad sägs om de här: »Tristess finns inte i Bohuslän, här är antingen hemskt eller härligt eller hemskt och härligt på en gång.« Eller: »En flicka i ett fönster på Värskär är någonting helt annat än en flicka i Havanna, ty medan den senare gömmer sig tills hon får en karl, gömmer sig den förra när hon får se en dylik best.« Taubes Värskär heter Väderskär på sjökortet och ligger mellan Bråviken och Västervik. De sista citaten kommer från boken »På kryss med Ellinor«. Den handlar om hur Evert Taube, tillsammans med lillebror Gösta och konstnären Kurt Ljungstedt seglar lilla kostern Ellinor från Stockholm till Koster i Bohuslän. Året var 1922 och seglingen börjar med en avskedsskål hos skeppshandlare Locrantz i Gamla Stan. Jag har seglat samma sträcka otaliga gånger och varje gång med Taube som sällskap. Att ha en god skönlitterär bok som guide under en båtfärd är en utmärkt reskamrat – vid sidan av fru och barn förstås. Om det sedan är Taube på Sveriges ost- och västkust, Björn Larsson i Skottland eller Joshua Slocum jorden runt spelar mindre roll. År 1922, då Taube seglade Ellinor, tycks ha varit en sällsynt dålig sommar. Regn, dimma och hård vind dag efter dag. Är det en överdrift? Sjöfolk berättar gärna om kuling när det i själva verket blåser tio meter per sekund och påstår storm när det är kuling. Söndagen den 8 juli låg lilla Ellinor i Sandvik på Öland. »Sandviken liknade«, skriver Taube, »en liten dansk by«. Då kom enligt poeten en storm från sydost och Sandvik är en usel hamn i hård vind från syd. Så långt är det lätt att hålla med, det vet alla som legat där med egen båt. Ellinor satte bottenrevad stor och tog in två rev i focken. En gammal storm- 15 Litar du på prickar och bojar? 16 En ovanligt hård isvinter har lekt plockepinn med utprickningen. Sjöfartsverkets farledsbåtar har haft ett stort jobb med att ställa allt på plats. a Meddelande från Sjöfartsverket den 20 april 2010: »Våröversynen av farlederna är senare än vanligt på grund av att islossningen är ungefär en månad senare i år. Det går inte att lita på de flytande säkerhetsanordningarna i farlederna fullt ut förrän våröversynen, som nyligen har påbörjats, är klar. Det arbetet kommer att fortsätta i åtminstone sex veckor till.« Det lät allvarligt, så AtlanticaTidningen tog kontakt med Sjöfartsverket och välkomnades att följa med ut för att följa arbetet. Verket har fyra farledsbåtar runt kusten som varje vår går igenom och kontrollerar att prickar och bojar står på rätt plats och är försedda med rätt tecken. Utprickningen utomskärs och tunga bojar sköts av tjänstefartygen Scandica och Baltica. Farledsbåten Gina har Södertälje som hemmahamn och ansvarar för Stock- holmsskärgården söder om Dalarö och Mälaren. Nu hade hon i stort sett klarat av skärgården och höll på att arbeta sig igenom Mälaren. Vi steg ombord i Västerås för att vara med på en runda Tommy Sjöberg har varit befälhavare ombord sen 1996. som skulle föra oss tillbaka till stan på eftermiddagen. Byggd 1992 har Gina ett lättdrivet katamaranskrov och två Cumminsdieslar på vardera 460 hk och dubbelpropellrar. Fördäckskranen lyfter tre ton och används vid varje kontroll. En besättning på tre med Tommy Sjöberg som befälhavare och Anna Hjelmstedt och Mats Engman på däck. De har fullt upp med kontroll av prickar, service på bojar, fyrservice och kabelarbeten som räcker året runt. Dagen före hade Gina hunnit med huvudfarleden från Södertälje och inledde nu med att ge Västerås hamn ett handtag med några prickar inom hamnens område. Det är visserligen inte Ginas jobb, men kan man hjälpa till så gör man det. På vägen ut berättade Tommy om vårens arbete: »Det är skönt att vara klara i skärgården för där hade isen ställt till foto anna bergstrand ett elände med prickar och bojar som slitit sig eller flyttats långa vägar av isen. Märkligt nog är det bättre än vi trott här i Mälaren. Visst krävs en del korrigeringar men i stort sett har vintern farit varligt fram. Vi befarade förut att det skulle dröja till en bra bit in i juni innan vi blir färdiga men nu tror jag att det ska gå till månadsskiftet maj-juni.« Sjunken prick. Anna ligger framstupa för att få på ett lyftsling. På plottern syns en inlagd specialbild som visar prickens position i relation till det fastställda läget. Nu var vi framme vid den första pricken och Gina går upp med förrampen mot den. På plotterskärmen dyker det upp en målbild där det går att avläsa om den ligger där den ska. Det är satellitsignalerna som ger positionen. Är läget rätt nöjer man sig med att lyfta den, avlägsna påväxt, kolla att den har rätt topptecken på sig och dra på nya reflexer. Sen sätts den tillbaka. På fördäck sköter Mats och Anna jobbet. De har direktkommunikation med styrhytten och är så samarbetade att det inte behövs många ord. En solig dag på en stilla sjö är jobbet behagligt men med gropig sjö och snödrev är det något annat. På det här viset arbetar sig Gina igenom 17 prickar och ett par bojar innan det är dags för oss att gå i land. Bojarna kräver mycket mera arbete. Att byta torrbatteri på bojen kräver att bojen lyfts och överdelen lossas och antalet muttrar som ska lossas är imponerande. Emellanåt rör vi oss på grunt vatten, men Gina sticker inte mer än 1,45-1,55 meter. Allt eftersom de olika prickarna åtgärdas rapporterar Tommy in dem på Fareg, farledsregistret, som alla kan gå in på. I en del fall har fel rapporterats in till Sjöfartsverket av lotsarna eller allmänheten. En av dem som kontrolleras under dagen ligger hela 80 meter fel. »Det måste vara isen«, säger Tommy och han bör veta efter att ha kört Gina sen 1996. Två saker står helt klara efter dagens tur – man kan aldrig lita på prickarna efter vintern och farledsbåtarna gör ett jättejobb för oss vanliga båtåkare. Det är Gina på väg mot nya prickar som behöver nya reflexer eller annan omvårdnad. för övrigt värt att notera att ingen annan än jag själv har ansvaret för en eventuell grundstötning även om pricken står fel. Vid fyratiden är vi tillbaka på kajen och ser Gina gå mot Köping där hon ska ligga över natten. Det är trångt ombord men den här trion trivs tillsammans och då går både jobbet och fritiden bra. ~ tom roeck hansen Översyn och batteribyte är en invecklad process med många moment. Batterienheten måste lyftas ur för att man ska komma åt och byta batteriet. Ganska enkelt i gott väder, men... 17 foto Malcolm Hanes Attraktiv gästhamn ger f lera vinnare 18 Allt fler kommuner och hamnnära företag har insett fördelarna med att skapa attraktiva gästhamnar för att locka båtägare och andra besökare att navigera rätt. Oxelösund är en av de kommuner som valt att sälja sin gästhamn för att kunna ge båtägarna »det där lilla extra«. a Med sitt läge nära »ytterskärgård« och kort insegling från den stora nord-sydliga farleden längs Östersjökusten, är Oxelösund ett naturligt stopp för seglare och motorbåtar. – För kommunen, som har stor potential som besöksnäring, är en attraktiv gästhamn av största värde, säger Benita Vikström, kommunstyrelsens ordförande i Oxelösund. I dag äger Promarina gästhamnen samt driver övriga hamnar i Oxelösund. – De har kompetens och ett långsiktigt och tydligt mål om att skapa en attraktiv och levande hamn, tidigare låg bryggor och andra delar av gästhamnen ute på olika mindre entreprenörer som inte hade ekonomiska förutsättningar att utveckla eller göra nya investeringar, menar Benita Vikström och berättar att en ny serviceanläggning börjat byggas, nya bryggor har tillkommit och underhållet har skötts sedan Promarina tog över driften av hamnarna. – Ur ett långsiktigt perspektiv blir det också lättare för kommunen att med en attraktiv hamn som kärna vidareutveckla hela hamnområdet! Promarina driver i dag gästhamnar och marinor i sex städer. Målet är att skapa en kedja med 20 fullservicehamnar med allt inom båtvård, från tvätt till mekanisk verkstad, som ska generera 60 000 gästnätter. – Som båtägare är det viktigt att kunna slappna av och njuta när man kommer till en hamn. Man ska inte behöva oroa sig utan veta att allt man behöver finns på plats, även personal att rådfråga, säger Calle Söderberg på Viamare Promarina Management. Alltid bemannade Gästhamnen i Oxelösund håller nu på att växa sig dubbelt så stor och det byggs toalett, dusch och tvättstuga i miljövänligt material som drivs på solenergi. Här finns el och vatten på alla bryggor, trådlöst Frans Lundin och Calle Söderberg bredband, bensin- och dieselförsäljning med gasol, kiosk och restaurang. – Men det som jag tror många båtägare verkligen uppskattar är att våra hamnar alltid är bemannade, att vi välkomnar gästerna på bryggan, tar tid till att svara på frågor och underlättar angöringen. Vi bjuder på leenden oavsett om det är solsken eller regn helt enkelt, säger Lotta Ekblad, hamnkapten i Oxelösund. Såväl kommunen som Promarina är övertygade om den breda vinningen i en attraktiv hamn. Även för andra företagare som är kopplade till hamnen och båtägarna. – Helt klart är det så att en attraktiv gästhamn med bra kringaktiviteter lockar till sig besökare, vilket gagnar hamn, kommun och företagare. Se på Smögen som har 1 miljon besökare per säsong, av dessa kommer »endast« 15 000 med båt, avslutar Calle Söderberg. ~ Caroline Säfstrand Ny försäkringsgivare Vilket marknadsvärde har min båt? Denna fråga får vår kundtjänst då och då. Enligt vårt villkor är marknadsvärdet den anskaffningskostnad för motsvarande båt med hänsyn tagen till ålder och skick, omedelbart före skadan. Vi rekommenderar att du som båtägare då och då kontrollerar marknadsvärdet för din båt. Detta dels för att du som ägare inte kan Från den 1 juli kommer Atlantica, som är ett varumärke inom Moderna Försäkringar, att ingå i en filial till vår ägare Tryg Forsikring a /s Danmark. I praktiken innebär detta att Atlantica fortsätter att verka som vanligt på den svenska marknaden men legalt innebär det att Moderna Försäkringars hela verksamhet och bestånd överlåts till Trygs svenska filial. få ett högre värde än marknadsvärdet vid totalskada samt att värdet på båten påverkar premien. Via de sajter som visar båtar till salu kan du lättast bilda dig en uppfattning om din båts marknadsvärde, självklart påverkar också just din båts skick marknadsvärdet. 19 Henrich Johansson tar över Västkusten och södra Sverige efter Hasse Partheen Fungerar batteriet till ditt söksystem? Hasse Partheen har bestämt sig för att det är dags för att vila sig i solstolen och går i pension under sommaren. Hasse har jobbat på Atlantica i 10 år och har nästan blivit en institution i båtbranschen. Som ny säljare/skadereglerare har vi anställt Henrich Johansson, som har ett förflutet hos Skene Järn där han både sålde båt och Atlanticas försäkringar. Under sex år var han distriktschef på Suzuki Marin och han är ett välkänt ansikte för marina återförsäljarna i södra och västra Sverige. Henrich kommer att vara på skadesidan under sommarhalvåret och vara kontaktperson för Atlanticas ombud under resten av året. Henrichs första båt var en vit Pioneer 8. Just nu är han båtlös men söker efter en familjebåt runt 30 fot. Drömbåten Efter en vinter, som detta år känts extra lång, är det alltid bra att kontrollera att batterierna i söksystemet sitter som de ska och att de fungerar. De flesta system ger dig en möjlighet att skicka ett sms och fråga om både batteriladdning och andra funktioner. Vet du inte hur man gör, kontakta företaget som installerat systemet eller tillverkaren så hjälper de dig. Du har väl inte missat att du som försäkringstagare hos Atlantica får 15 % premierabatt om du har ett av oss godkänt söksystem installerat i båten, dessutom självriskeliminering i händelse av stöld av hela båten. Har du låtit auktoriserad installatör göra monteringen får du utöver detta även 1 000 kronor i installationsbidrag. På www.atlantica.se kan du se vilka vi godkänt under fliken stöldskydd/säkerhet. Henrich Johansson och Hasse Partheen. är en Egg-Harbour 33 från sent 70-tal. Henrich började hos Atlantica i början av maj. B porto betalt avsändare: Atlantica båtförsäkring/ MOderna försäkringar box 2251, 403 14 göteborg adressaten flyttad adressaten okänd a innehåll innehåll Ledare Förslag klart om toalettavfall 3 Sett & Synat 2 Lagstiftning alkohol 4 Hur upplever barnen livet ombord? 2 Lag om godtrosförvärv 6 Sannas meny för helgens båttur 3 Nyheter från storbåtsmässan 8 Det går ström i båten 5 Sett & synat 12 Vi har besökt Nimbusfabriken 6 Lage Larssons väderskola 14 Kåseri 8 Renoveringen, del 2 16 Gina fixar prickarna 9 Checklista för sjösättningen 18 Promarina i Oxelösund växer 10 Atlantica testar: Lanternor 19 Nyheter från Atlantica 14 Kvinnor tar rodret 16 Båtgodis på nätet 17 Atlantica informerar 18 Atlantica ombud 18 Rivstartande båtklubb 19 Vakande ögon i skärgården 19 Frågor och svar Redaktion 20 Atlantica hittar stulna båtar Några aktuella böcker 2 Elsystem ombord Micke Westin Norstedts. Pris: Cirka 300 kronor Ännu en i den handboksserie från Norstedts i vilken tidigare utkommit böcker om vård av plast- respektive träbåt, råd till båtköpare med mera. Den kunnige skribenten Westin har här samlat handfasta råd hur man ska göra när man vill byta båtens gamla elsystem mot ett nytt som är modernt och genomtänkt. Boken går stegvis igenom hela processen från planering, via anskaffningar, montering och strömförsörjning fram till den önskade instrumentutrustningen. Allt sett ur gör-detsjälv-perspektiv. Tydligt, på begripligt språk och väl illustrerat. Med båt genom Europas kanaler Rhen, Donau och Rhone Lars Hässler Norstedts. Pris: Cirka 300 kronor Hässler har tidigare skrivit flera böcker om sina seglingar med sin ägandes Jennifer. I den här boken rapporterar han från fyra ÅTERFUNNA kanalfärder genom Europa och tipsar om ytterligare tre alternativa kanalpassager. En av BÅTAR färderna har gått till Svarta Havet via Donau och övriga till och från Medelhavet. Boken innehåller dels skildringar från färderna, dels också en stor mängd fakta om kanalerna eller anvisningar vart man ska vända sig för att få information. Om du sitter och planerar för en kanalfärd rekommenderas boken, den är ett utmärkt underlag för val av färdväg. Och naturligtvis mycket nyttig att ha med ombord. Ansvarig utgivare och chefredaktör CONNY LANDSTRÖM Redaktör Tom Roeck Hansen Produktion/Layout 24 punkter Omslagsfoto Oscar Mattsson/Nordic photos Tryck ELANDERS AB www.atlantica.se AtlanticaTidningen utges av Atlantica Båtförsäkring/ Moderna Försäkringar Box 2251, 403 14 Göteborg Tel: 0200-27 27 27 • Fax: 031-723 94 15 Atlantica Båtförsäkring/ Moderna Försäkringar Box 7830, 103 98 Stockholm Tel: 0200-27 27 27 • Fax: 08-56 200 610 E–post: [email protected] Material till tidningen kan skickas till ovan angivna adresser eller per fax 08–56 200 610. Tidningen kan tyvärr inte ta ansvar för insänt, ej beställt material. Citat är tillåtna om källan tydligt anges. Danmarks, Färöarnas och Grönlands öar Anders Källgård Carlssons Bokförlag. Pris: Cirka 350 kronor Det är några år sedan Anders Källgård gav ut sin bok om Sveriges öar. Nu går nesofilen (öälskaren) vidare med de danska öarna i vid bemärkelse. Drygt hälften av boken handlar om öarna runt egentliga Danmark uppdelade i åtta grupper efter sina geografiska lägen. Andra halvan avhandlar Grönland och Färöarna, som numera har tolv helårsbebodda öar. Grönland som i sig är världens största ö har ett förvånansvärt stort antal öar som Källgård besökt och presenterar. De inledande texterna till bokens olika delar är mycket trevliga och ger en fin blandning av fakta och mjukdata. Presentationen av de skilda öarna inleds vanligen med en historik och följs upp med fakta. Boken kan tjäna som uppslagsbok för den som planerar en resa, men är god läsning också för den som gör resan sittande i fåtöljen. Stora boken om segling för såväl nybörjare som jorden runt-seglare Jeremy Evans, Pat Manley, Barrie Smith Norstedts. Pris: Cirka 500 kronor Tre proffsiga engelsmän tacklar uppgiften att i en och samma bok lära nybörjare grunderna och erfarna seglare hur de ska få ut mer av seglingen. Här finns kapitel om jollesegling och cruising, navigation och väder, underhåll och säkerhet plus en omfattande ordlista. Massor av bilder och bra bilder. Boken är verkligen heltäckande och knappast någon sträckläsning, men väldigt användbar när man vill läsa om något särskilt moment som till exempel ankring eller tidvatten. Underhåll av båt och motor får en fyllig behandling liksom säkerheten. Översättning av Per Runhammar och Bengt O. Hult som verkar ha gjort ett bra jobb. En bok att ha tillgänglig ombord. ~ tom roeck hansen
© Copyright 2024