Lönsamhet och avkastning i fjärrvärmebranschen - TPA
Lönsamhet och avkastning i fjärrvärmebranschen 2010-06-28 Docent Mattias Ganslandt Förord Denna utredning har utförts på uppdrag av AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Arbetet har genomförts under ledning av docent Mattias Ganslandt vid Center for European Law and Economics. Forskningsassistenterna Jonas Andreasson, Niklas Lindblom, Susanne Munter, Gustaf Ortsäter och Martin Sutinen har biträtt med faktainsamling och databearbetning. Stockholm den 28 juni 2010 Mattias Ganslandt 1 Utredningens huvudresultat De tre största icke-kommunala fjärrvärmebolagen i Sverige, Fortum Värme, E.ON Värme och Vattenfall, har ägare som ställt upp marknadsmässiga avkastningskrav. Dessa avkastningskrav är rent tekniskt formulerade på lite olika vis men är i praktiken mycket lika. I samtliga fall önskar ägarna en avkastning som överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) för att bolagens värde skall öka på lång sikt. Med andra ord skall ägandet av bolagen vara finansiellt motiverat. En jämförelse med elva energi- och telekomföretag i Norden visar att Fortum Värmes räntabilitet under perioden 2003 till 2009 inte har avvikit på något märkbart sätt från räntabiliteten hos vare sig E.ON Värme, som är det mest jämförbara bolaget, eller övriga nordiska energibolag. Avkastningen är också jämförbar med ett urval av telekombolag. Fortum Värmes avkastning framstår därför som marknadsmässig vid denna jämförelse. Även vid en jämförelse med tio europeiska energiföretags lönsamhet (CEZ Group, DONG Energy, EDF, Enel, E.ON, Fortum, Iberdrola, RWE, Suez och Vattenfall) avviker inte räntabiliteten på sysselsatt kapital och vinstmarginalen i Fortum Värme på något märkbart sätt från kontrollgruppen. Fortum Värme har en vinstmarginal på samma nivå som de europeiska bolagen och en räntabilitet på sysselsatt kapital som är lägre än hos de europeiska bolagen. Stora delar av den svenska fjärrvärmebranschen i övrigt har emellertid en lönsamhet och avkastning på gjorda investeringar som är mycket begränsad. Lönsamheten är så låg att den får anses ickemarknadsmässig. År 2008 hade de rapporterande bolagen sammanlagt intäkter på knappt 26 mdr kronor från fjärrvärmeförsäljningen. Dessa intäkter täckte inte bolagens sammanlagda kostnader som uppgick till 28 mdr kronor. Det positiva rörelseresultatet för branschen i sin helhet förklaras av att bolagen utöver fjärrvärmeintäkter också haft intäkter från elförsäljning, anslutningsavgifter samt övriga intäkter som inte direkt är kopplade till fjärrvärmeleveranser. En tiondel av de svenska fjärrvärmeleverantörerna hade 2008 en rörelsemarginal som var negativ, vilket innebär att bolagens rörelseintäkter inte täckte rörelsens kostnader. Drygt en tredjedel hade en negativ vinstmarginal, vilket betyder att intäkterna inte täckte kostnaderna efter finansiella poster. Nästan hälften av bolagen hade en räntabilitet på sysselsatt kapital som var så låg att den inte kan anses motsvara en riskfria ränta och under alla omständigheter får betraktas som orimligt låg. Lönsamheten är inte tillräcklig för att motivera risktagande och privata investeringar i fjärrvärmeproduktionen på lång sikt. En viktig förklaring till denna bristande lönsamhet är att en stor andel av de svenska fjärrvärmebolagen inte är kommersiella utan kommunala bolag eller, i vissa fall, kommunala verksamheter. 2 Innehållsförteckning Förord............................................................................................................................................................ 1 Utredningens huvudresultat ......................................................................................................................... 2 Innehållsförteckning ..................................................................................................................................... 3 1 Inledning ............................................................................................................................................. 4 2 Lönsamhet och avkastning i bolag jämförbara med Fortum Värme .................................................. 5 2.1 Fortum Värmes, E.ONs och Vattenfalls avkastningsmål ............................................................... 5 2.2 Marknadsmässig lönsamhet och avkastning ................................................................................ 6 3 Jämförbara bolag i Sverige och Norden 2003-2009.............................................................. 6 2.2.2 Stora europeiska energikoncerner........................................................................................ 8 Svenska fjärrvärmeleverantörers lönsamhet och avkastning ............................................................ 9 3.1 4 Fortum Värme jämfört med fjärrvärmeleverantörer i Sverige ................................................... 13 Icke-kommersiell fjärrvärme ............................................................................................................ 16 4.1 4.2 5 2.2.1 Marknadsmässighet bland svenska fjärrvärmebolag ................................................................. 16 4.1.1 Fjärrvärmebolagens mål ..................................................................................................... 17 4.1.2 Lönsamhet och avkastning för bolag med olika grad av marknadsmässighet ................... 20 Särskilt om icke-bolagiserad kommunal fjärrvärme ................................................................... 23 Slutsatser .......................................................................................................................................... 27 Källförteckning ............................................................................................................................................ 28 Datamaterial och offentlig statistik ....................................................................................................... 28 Årsredovisningar .................................................................................................................................... 28 Bilaga 1. Vattenfalls informationsmöten med fjärrvärmekunder ......................................................... 30 Bilaga 2. Källor till information om avkastningsmål i E.ON och Vattenfall ............................................ 32 Bilaga 3. Intäkter per MWh för svenska fjärrvärmebolag 2008 ............................................................ 33 Bilaga 4. Klassificering av marknadsmässighet bland svenska fjärrvärmebolag ................................... 39 Bilaga 5. Gruppering av bolag efter ägarkategori .................................................................................. 42 3 1 Inledning Denna utredning studerar lönsamhet och avkastning i den svenska fjärrvärmebranschen. Syftet är dels att analysera huruvida Fortum Värme uppnår en marknadsmässig avkastning på investerat kapital genom en jämförelse med liknande företag, dels att analysera om svenska fjärrvärmeleverantörer i allmänhet uppnår en marknadsmässig avkastning på investerat kapital. Inledningsvis jämförs Fortum Värme med de andra stora privatägda fjärrvärmeleverantörerna E.ON Värme och Vattenfall, samt börsnoterade energikoncerner i Norden och Europa. Därefter beskrivs lönsamheten i den svenska fjärrvärmebranschen. fjärrvärmeleverantörer beroende på ägarstruktur. 4 Slutligen jämförs lönsamheten bland 2 Lönsamhet och avkastning i bolag jämförbara med Fortum Värme 2.1 Fortum Värmes, E.ONs och Vattenfalls avkastningsmål Sveriges tre största icke-kommunala fjärrvärmeleverantörer är Fortum Värme, E.ON Värme samt Vattenfall. Bolagens ägare har ställt upp marknadsmässiga avkastningskrav på sina respektive verksamheter. Dessa avkastningskrav är rent tekniskt formulerade på olika sätt men är i praktiken mycket lika. I samtliga fall kräver ägarna en avkastning som överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) för att bolagens värde skall öka på lång sikt. Med andra ord skall ägandet av bolagen vara finansiellt motiverat. Fortum Värme har ett avkastningskrav från ägarna som är definierat som räntabilitet på nettotillgångar (RONA). Fortum Värmes räntabilitet på nettotillgångar skall vara minst 11 procent per år. E.ON har finansiella mål utifrån genomsnittlig kapitalkostnad, grundat på förväntad avkastning på tyska börsen. Efter förvärvet av Graninge/Sydkraft hade E.ON ett kortsiktigt mål att den nordiska verksamheten i första hand skulle uppnå en räntabilitet på sysselsatt kapital (ROCE) som överstiger verksamhetens genomsnittliga kapitalkostnad.1 I praktiken innebar ett krav på räntabilitet på sysselsatt kapital som uppgår till minst 9 procent under åren 2006 och 2007. E.ONs långsiktiga avkastningskrav för varje verksamhetsområde och bolag i koncernen är att ge en räntabilitet på sysselsatt kapital som överstiger 10,5 procent. Liknande krav fanns tidigare i Sydkraft, som enligt sin årsredovisning hade ett avkastningskrav om 10 procent räntabilitet på sysselsatt kapital under år 2002. Vattenfall uppger i sin årsredovisning att ägarens (dvs. den svenska statens) långsiktiga avkastningsmål är att vinsten efter skatt ska uppgå till 15 procent på genomsnittligt eget kapital. Detta mål har varit oförändrat under perioden 2003 till 2010. Enligt Vattenfall innebär detta, uttryckt som räntabilitet på nettotillgångar, en avkastning på cirka 11 procent före skatt. Liknande målstyrning finns ner på minsta enhetsnivå. Inom fjärrvärmeverksamheten har varje nät ett krav om räntabilitet på sysselsatt kapital på minst 8-12 procent2. Fortum Värme, E.ON och Vattenfall motiverar avkastningsmålen på likartat sätt. För samtliga bolag bygger avkastningsmålet på principen att vinsten skall ge en rimlig avkastning till ägarna, vilket förutsätter en lönsamhet som är större än summan av: 1 2 Riskfri ränta Inflation Se E.ON Post Investment Review, Bilaga 2. Se Vattenfalls informationsmöten om fjärrvärme, Bilaga 1 och Bilaga 2. 5 Riskpremie Baserat på denna grundprincip har bolagens ägare således kommit fram till mycket likartade finansiella mål för verksamheten. I korthet kan dessa sammanfattas enligt följande: Fortum Värme: räntabilitet på nettotillgångar (RONA) större än 11 procent E.ON: räntabilitet på sysselsatt kapital (ROCE) större än 10.5 procent Vattenfall: räntabilitet på eget kapital på lång sikt 15 procent 2.2 Marknadsmässig lönsamhet och avkastning 2.2.1 Jämförbara bolag i Sverige och Norden 2003-2009 Finansiell information från offentliga årsredovisningar har samlats in för 12 nordiska bolag inklusive Fortum Värme för perioden 2003 till 2009. Dessa bolag är: Fortum Värme samägt med Stockholms stad AB E.ON Värme Sverige AB Fortum Abp Vattenfall AB E.ON Sverige AB DONG Energy A/S Helsingin Energia Vapo Oy Statkraft A/S TeliaSonera AB Tele2 AB Telenor ASA Bolagen kan delas in i tre kategorier. Den första kategorin består av Fortum Värme och E.ON Värme Sverige (utpräglade fjärrvärmebolag). Den andra kategorin består av sju stora nordiska energikoncerner; Fortum, Vattenfall, E.ON Sverige, DONG Energy, Helsingin Energia, Vapo och Statkraft (där fjärrvärme är en del av verksamheten). I den tredje kategorin ingår tre stora telekombolag; TeliaSonera, Tele2 och Telenor. Telekombolagen är intressanta att inkludera i jämförelsen då de har en kostnadsstruktur som är lik fjärrvärmebolagens eftersom verksamheten bygger på tillhandahållande av tjänster i egna nät. 6 Tabellen nedan presenterar räntabilitet på sysselsatt kapital för dessa nordiska bolag inklusive Fortum Värme under perioden 2003-2009.3 Den visar att Fortum Värme under perioden haft en genomsnittlig räntabilitet på sysselsatt kapital i nivå med eller lägre än hos de jämförda bolagen. Tabell 1. Räntabilitet på sysselsatt kapital i procent för tolv nordiska bolag 2003-2009 Fortum Värme E.ON Värme Sverige Fortum Vattenfall E.ON Sverige DONG Energy Helsingin Energia Vapo Statkraft TeliaSonera Tele2 Telenor 2003 5% 12% 11% 8% 7% 16% 19% 9% 10% 10% 5% 14% 2004 7% 14% 8% 10% 9% 18% 19% 6% 10% 12% 9% 16% 2005 12% 11% 11% 12% 10% 14% 16% 5% 14% 11% 7% 16% 2006 10% 12% 10% 12% 8% 11% 18% 12% 15% 16% -3% 22% 2007 9% 7% 16% 11% 8% 9% 20% 11% 12% 14% 5% 18% 2008 9% 12% 14% 10% 16% 15% 19% 4% 13% 15% 12% 16% 2009 7% i.u. 12% 7% 8% 7% 18% 6% 10% 15% 15% 14% Medel oviktat 8% 11% 12% 10% 9% 13% 18% 7% 12% 13% 7% 17% 11% 18% 7% 12% 13% 7% 17% År Medel viktat 8% 11% 12% 10% 10% Källa: Årsredovisningar för 12 nordiska bolag, 2003-2009. Egna bearbetningar. Följande tabell presenterar vinstmarginalen för samma bolag under perioden 2003 till 2009. Tabellen visar att vinstmarginalen varierar kraftigt mellan bolagen och över tid. Fortum Värmes vinstmarginal ligger långt under de högsta nivåerna. Tabell 2. Vinstmarginal före skatt för 12 nordiska bolag inklusive Fortum Värme, 2003-2009 Fortum Värme E.ON Värme Sverige Fortum Vattenfall E.ON Sverige DONG Energy Helsingin Energia Vapo Statkraft TeliaSonera Tele2 Telenor 2003 2% 17% 10% 11% 18% 23% 33% 7% 39% 17% 3% 14% 2004 11% 20% 25% 15% 20% 21% 35% 5% 46% 21% 6% 15% 2005 19% 16% 33% 20% 20% 22% 30% 3% 56% 19% 6% 18% 2006 18% 14% 32% 18% 18% 18% 33% 8% 61% 28% -4% 24% 2007 20% 8% 43% 17% 17% 10% 42% 7% 50% 26% 2% 22% 2008 15% 28% 33% 14% 40% 13% 40% 0% 48% 25% 5% 20% 2009 19% i.u. 30% 9% 23% 5% 34% 5% 41% 25% 13% 16% Medel oviktat 15% 17% 29% 15% 22% 16% 35% 5% 49% 23% 4% 18% Medel viktat 15% 17% 26% 14% 23% 13% Källa: Årsredovisningar för 12 nordiska bolag, 2003-2009. Egna bearbetningar. 35% 5% 48% 23% 4% 19% År 3 Sysselsatt kapital har definierats som den totala balansomslutningen minus kortfristiga skulder. Denna siffra blir därmed troligen något högre än det korrekta sysselsatta kapitalet, som definieras som balansomslutningen minus icke-räntebärande skulder, men gör det möjligt att få fram ett jämförbart värde för alla företag över alla år. Räntabilitet på sysselsatt kapital (ROCE) har räknats fram som resultat innan skatt plus räntekostnader över det utgående sysselsatta kapitalet. Räntabiliteten är därför sannolikt mindre än ett helt korrekt värde på grund av definitionen av sysselsatt kapital samt för att vi använt utgående och inte genomsnittligt kapital. Materialet är vidare begränsat på så sätt att redovisningsprinciper har ändrats under den period som undersöks och att de principer som följs även kan vara olika mellan olika bolag. 7 2.2.2 Stora europeiska energikoncerner Finansiell information enligt ovan har även inhämtats från tio stora europeiska energikoncerner för 2008-2009. Följande tabell presenterar räntabilitet på sysselsatt kapital (ROCE) och vinstmarginal för dessa bolag. Sammantaget avviker inte den räntabilitet på sysselsatt kapital och vinstmarginal som ovan presenterades för Fortum Värme på något märkbart sätt från de studerade europeiska energibolagen. Fortum Värme har en vinstmarginal på ungefär samma nivå som ett genomsnitt av de europeiska bolagen och en räntabilitet på sysselsatt kapital som är lägre än ett genomsnitt av de europeiska bolagen. Tabell 3. Räntabilitet på sysselsatt kapital och vinstmarginal för 10 europeiska bolag, 2008-2009 Räntabilitet på sysselsatt kapital Bolag Vinstmarginal Land 2008 2009 2008 2009 Sverige 9% 7% 15 % 19 % CEZ Group Tjeckien 35 % 12 % 33 % 42 % DONG Energy Danmark 15 % 9% 13 % 5% EDF Frankrike 8% 9% 8% 8% Enel Italien 21 % 19 % 10 % 14 % E.ON Tyskland 6% 18 % 3% 14 % Fortum Finland 21 % 18 % 33 % 30 % Iberdrola Spanien 8% 9% 32 % 36 % RWE Tyskland 14 % 19 % 10 % 12 % Suez Frankrike 9% 7% 6% 5% 11 % 14 % 9% Fortum Värme 4 Vattenfall Sverige 13 % Källa: Årsrapporter för de berörda bolagen. Egna bearbetningar. 4 Observera att beräkningarna för CEZ Group utgår från en halvårsrapport. Räntabilitet på sysselsatt kapital har således fördubblats för att bli jämförbart. 8 3 Svenska fjärrvärmeleverantörers lönsamhet och avkastning Energimarknadsinspektionens material har använts för att beräkna lönsamheten för de svenska fjärrvärmebolagen år 2008. För ett antal företag saknas inrapporterade uppgifter, dessa bolag ingår av naturliga skäl inte i jämförelsen. I fråga om eget kapital har ett antal bolag negativt eget kapital och dessa företag har därför tagits bort från sammanställningen över räntabilitet på eget kapital. Ett fåtal bolag har även negativt sysselsatt kapital och har följaktligen exkluderats från sammanställningen av räntabilitet på sysselsatt kapital. Det material som har använts för beräkningarna avser specifikt fjärrvärmeverksamheten i bolagen. De finansiella nyckeltal som redovisats har beräknats enligt följande tabell. Tabell 4. Definitioner för använda nyckeltal Nyckeltal Räntabilitet på eget kapital Räntabilitet på sysselsatt kapital Räntabilitet på totalt kapital Vinstmarginal Rörelsemarginal Soliditet Definition Resultat efter finansiella poster / [0,72*Obeskattade reserver + Eget kapital] [Resultat efter finansiella poster + Räntekostnader] / Sysselsatt kapital [Resultat efter finansiella poster + Räntekostnader] / Summa tillgångar Resultat efter finansiella poster / Summa intäkter Rörelseresultat / Summa intäkter [0,72*Obeskattade reserver + Summa eget kapital] / Summa tillgångar Lönsamheten i den svenska fjärrvärmebranschen är mycket begränsad enligt de rapporter som lämnats till Energimarknadsinspektionen. År 2008 hade de rapporterande bolagen sammanlagt intäkter på knappt 26 mdr kronor från fjärrvärmeförsäljningen. Dessa intäkter täckte inte bolagens sammanlagda kostnader som uppgick till 28 mdr kronor. Det positiva rörelseresultatet för branschen i sin helhet förklaras av att bolagen utöver fjärrvärmeintäkter också haft intäkter från elförsäljning, anslutningsavgifter samt övriga intäkter som inte direkt är kopplade till fjärrvärmeleveranser. Fortum Värme stod år 2008 för cirka 20 procent av de totala intäkterna från fjärrvärme bland samtliga fjärrvärmebolag i Sverige. Den totala nettoomsättningen exklusive Fortum Värme var 26 mdr kronor. Om intäkter från el och elcertifikat dras från detta belopp var nettoomsättningen för samtliga bolag exklusive Fortum Värme 22,9 mdr kronor. De totala kostnaderna för samtliga bolag exklusive Fortum Värme var 23,2 mdr kronor. 9 Tabell 5. Intäkter och kostnader för svenska fjärrvärmebolag 2008 TSEK Summa Medelvärde Intäkter fjärrvärmeförsäljning Intäkter anslutnings - avgifter Intäkter el (KVV) och elcertifikat 25 620 288 549 705 4 068 145 133 439 2 863 20 443 Intäkter utsläppsrätter och övrigt Nettoomsättning Summa intäkter Summa kostnader Rörelseresultat 2 020 918 32 259 056 33 575 690 -28 061 233 5 514 457 10 155 168 016 174 873 -146 152 28 721 Decil 1 6 324 0 0 0 7 132 7 132 - -21 Kvartil 1 14 656 140 0 0 15 667 16 353 - 1 117 Median 31 212 900 0 127 33 576 34 456 - 4 866 Kvartil 3 90 578 3 177 0 1 004 107 415 110 410 - 13 883 Decil 9 230 870 6 223 29 987 17 598 326 931 362 978 - 44 552 5 103 867 29 226 918 392 154 291 6 205 776 6 410 001 -4 844 039 1 565 962 Summa ex FV 20 516 421 520 479 3 149 753 1 866 627 26 053 280 27 165 689 Källa: Energimarknadsinspektionen, Särskilda rapporten och Resultaträkningen, 2008. Egna bearbetningar. -23 217 194 3 948 495 Fortum Värme En beräkning av intäkt och kostnad per MWh 2008 visar att Fortum Värme hade en intäkt per MWh som var 588 kronor. Medianintäkten från fjärrvärmeförsäljning bland samtliga bolag var 554 kronor per MWh och totalt hade 55 bolag en högre genomsnittsintäkt från fjärrvärme per MWh än Fortum Värme.Om genomsnittlig anslutningsavgift inkluderas hade 67 fjärrvärmebolag ett högre pris än Fortum Värme. Tabell 6. Intäkter och kostnader för svenska fjärrvärmebolag per MWh 2008 SEK/MWh Intäkter fjärrvärmeförsäljning Intäkter anslut avgifter Intäkter el (KVV) och elcertifikat Intäkter utsläppsrätter och övrigt Nettoomsättning Summa intäkter Summa kostnader Rörelseresultat Viktat medel 535 11 85 42 673 701 -586 115 Medelvärde 560 25 27 34 640 658 -586 72 Decil 1 455 0 0 0 505 529 -766 -1 Kvartil 1 515 2 0 0 558 566 -648 44 Median 554 13 0 3 617 637 -562 83 Kvartil 3 604 30 0 20 703 731 -479 126 Decil 9 655 53 89 107 797 817 -424 162 Fortum Värme 588 3 106 18 715 739 -558 180 Viktat medel exkl FV 523 13 80 48 664 692 -592 101 Antal obs 182 184 184 184 184 184 184 184 44 90 12 FVs rang 56 136 15 51 45 Källa: Energimarknadsinspektionen, Särskilda rapporten och Resultaträkningen, 2008. Egna bearbetningar. Spridningen i genomsnittlig intäkt från fjärrvärmeförsäljning per MWh bland de svenska fjärrvärmebolagen framgår av följande figur. 10 Figur 1. Genomsnittlig intäkt från fjärrvärme per MWh 2008 för samtliga fjärrvärmebolag, sorterat från lägst till högst intäkt Källa: Energimarknadsinspektionen, Särskilda rapporten och Resultaträkningen, 2008. Egna bearbetningar. Det kan vidare konstateras att mindre än 24 procent av bolagen hade intäkter från försäljning av el och elcertifikat. Av den stora skillnaden mellan viktat medel samt medelvärde framgår att det övervägande är stora fjärrvärmeleverantörer som även producerar el i kraftvärmeverk, samt att dessa intäkter är av betydande storlek. Följande tabell presenterar nyckeltal för marginal och räntabilitet, vilket även presenteras grafiskt i kommande figur. I figuren visas första decilen, första kvartilen, medianen, tredje kvartilen och nionde decilen. Som framgår av tabellen finns stora skillnader mellan viktat medel, medelvärde och median. Generellt är det viktade medelvärdet högre än medelvärde och median, vilket implicerar att större fjärrvärmeleverantörer generellt uppnår bättre resultat. Medelvärdet är generellt lägre än medianen, vilket implicerar att avvikelserna är något större nedåt i fördelningen. 11 Tabell 7. Finansiella nyckeltal per MWh för svenska fjärrvärmebolag 2008 SEK/MWh Sysselsatt kapital Räntabilitet på sysselsatt kapital Räntabilitet på eget kapital, före skatt Räntabilitet på totalt kapital Viktat medel 1478 9% 13% 7% Medelvärde Vinstmarginal Rörelsemarginal Soliditet 13% 16% 37% 1678 6% -25% 4% 3% 11% 22% Decil 1 625 0% -52% 0% -13% 0% 1% Kvartil 1 1118 3% -2% 2% -2% 6% 8% Median 1534 6% 9% 5% 4% 13% 20% Kvartil 3 1931 9% 17% 7% 13% 20% 33% Decil 9 2686 14% 28% 10% 20% 25% 51% Fortum Värme 1887 10% 10% 8% 23% 24% 67% Viktat medel exkl FV 1387 9% 16% 7% 11% 15% 28% 176 176 163 179 184 184 179 FVs rang 48 36 77 35 10 21 Källa: Energimarknadsinspektionen, Särskilda rapporten, Balansräkningar och Resultaträkningen, 2008. Egna bearbetningar. 6 Antal obs Figur 2. Finansiella nyckeltal för svenska fjärrvärmebolag 2008 Källa: Energimarknadsinspektionen, Särskilda rapporten, Balansräkningar och Resultaträkningen, 2008. Egna bearbetningar. Det kan direkt konstateras att fjärrvärmeproduktion är en mycket kapitalintensiv verksamhet. Medianvärdet för sysselsatt kapital per levererad MWh var 1534 kronor. Fortum Värme hade ett sysselsatt kapital på 1887 kronor per MWh, vilket var något lägre än tredje kvartilen. Det fanns 48 bolag som hade ett större sysselsatt kapital per levererad MWh fjärrvärme. 12 Det framgår av ovanstående tabell att första kvartilen av bolagen hade en räntabilitet på sysselsatt kapital på 3 procent. Av följande tabell framgår att räntan på svenska statsobligationer under 2007 och 2008 var knappt 4 procent i genomsnitt. Vidare var den genomsnittliga förväntade riskpremien på den Stockholmsbörsen 4,9 procent enligt PricewaterhouseCoopers (2008).5 65 svenska fjärrvärmebolag, drygt 48 procent av bolagen, hade en räntabilitet på sysselsatt kapital som understeg 5,5 procent. Efter tillämpning av 28 procent bolagsskatt hade dessa således inte tillräckligt lönsamhet för att täcka kapitalkostnaden ens om investeringen betraktas som fullständigt riskfri. Hälften av bolagen hade en avkastning på sysselsatt kapital som var 6 procent eller lägre, vilket knappt täcker den riskfria räntan och under alla omständigheter får betraktas som orimligt låg. Med hänsyn till de risker som investeringar i fjärrvärmeverksamhet är förknippad med kan denna räntabilitet inte anses täcka en marknadsmässig nominell viktad genomsnittlig kapitalkostnad före skatt. Med andra ord har en merpart av fjärrvärmebolagen en avkastning som inte är marknadsmässig. Lönsamheten är inte tillräcklig för att motivera risktagande och privata investeringar i fjärrvärmeproduktionen på lång sikt. Tabell 8. Räntor på svenska statsobligationer 2007 och 2008 Marknadsränta Statsobligationer Period SE GVB 2Y SE GVB 5Y 2007 kvartal 1 3,73 3,88 2007 kvartal 2 3,99 4,23 2007 kvartal 3 4,21 4,30 2007 kvartal 4 4,11 4,20 2008 kvartal 1 3,76 3,82 2008 kvartal 2 4,25 4,23 2008 kvartal 3 4,40 4,26 2008 kvartal 4 Källa: Riksbanken 2,54 2,78 Investeringar i de bolag som har en avkastning som understiger den riskfria räntan kan endast förklaras av att dessa bolag är offentligt finansierade. Bolagens investeringar måste antingen direkt eller indirekt finansieras genom subventionering. 3.1 Fortum Värme jämfört med fjärrvärmeleverantörer i Sverige Följande figurer presenterar fjärrvärmebolagens räntabilitet på sysselsatt kapital och totalt kapital enligt särredovisningen till Energimarknadsinspektionen. Fortum Värme ligger med en räntabilitet på sysselsatt kapital på 10 procent några procentenheter över medianen. Cirka 25 procent av bolagen en räntabilitet 5 på sysselsatt kapital som Ex-ante marknadsriskpremie i februari 2008 13 är högre än för Fortum Värme. Figur 3. Räntabilitet på sysselsatt kapital 2008 för samtliga fjärrvärmebolag, sorterat från lägst till högst Källa: Energimarknadsinspektionen, Särskilda rapporten, Balansräkningar och Resultaträkningen, 2008. Egna bearbetningar. Figur 4. Räntabilitet på totalt kapital 2008 för samtliga fjärrvärmebolag, sorterat från lägst till högst Källa: Energimarknadsinspektionen, Särskilda rapporten, Balansräkningar och Resultaträkningen, 2008. Egna bearbetningar. 14 Fortum Värme - med en vinstmarginal på 23 procent och en rörelsemarginal på 24 procent - tillhörde de 10 procent av företagen som hade högst vinstmarginal och högst rörelsemarginal. Vinstmarginalen i Fortum Värme var emellertid betydligt lägre än den högsta, vilken var 32 procent. Fortum Värmes marginaler kan således inte anses utmärka sig vid en jämförelse med övriga fjärrvärmeleverantörer. Figur 5. Vinstmarginal 2008 för samtliga fjärrvärmebolag, sorterat från lägst till högst Källa: Energimarknadsinspektionen, Särskilda rapporten och Resultaträkningen, 2008. Egna bearbetningar. Figur 6. Rörelsemarginal 2008 för samtliga fjärrvärmebolag, sorterat från lägst till högst Källa: Energimarknadsinspektionen, Särskilda rapporten och Resultaträkningen, 2008. Egna bearbetningar. 15 4 Icke-kommersiell fjärrvärme Av föregående avsnitt framgick att ett stort antal svenska fjärrvärmeleverantörer har intäkter från fjärrvärmeförsäljning som inte täcker bolagens kostnader. En tiondel av bolagen har en rörelsemarginal som är negativ, vilket innebär att bolagens rörelseintäkter inte täcker rörelsens kostnader. 35 procent av bolagen har en negativ vinstmarginal, vilket betyder att intäkterna inte täcker kostnaderna efter finansiella poster. En viktig förklaring till denna bristande lönsamhet är att en stor andel av de svenska fjärrvärmebolagen inte är kommersiella utan kommunala bolag eller, i vissa fall, kommunala verksamheter. 4.1 Marknadsmässighet bland svenska fjärrvärmebolag För att analysera de svenska fjärrvärmebolagens marknadsmässighet närmare har ägardirektiv tagits fram för bolag som är helt eller delvis kommunalt ägda. Ägardirektiven har kodats efter de krav som ställs av ägarna på verksamheten. Totalt har 161 bolag med kommunalt ägande undersökts. Ägardirektiv eller liknande styrdokument var tillgängliga hos 119 bolag. Styrdokument saknades helt hos 29 bolag och för 13 av bolagen har information kring ägardirektiv och styrdokument inte kunnat inhämtas. För att komplettera bilden har även bolagens årsredovisningar granskats. Baserat på en sammantagen bedömning av ägardirektiven har bolagen karaktäriserat efter grad av marknadsmässighet. Bolagens marknadsmässighet har bedömts på en skala mellan 1 och 5 enligt följande tabell, där 1 innebär att den kommunala självkostnadsprincipen styr verksamheten och 5 innebär att värdemaximering för ägarna är styrande princip. För att klassas som grad 2 ska ett bolag typiskt vara förbjudet att bedriva verksamhet oförenlig med kommunal kompetens och inte heller vinstmaximera om inte fördelen med detta uppväger nackdelen för andra kommunala intressen. Krav på att beakta samhällsnytta över affärsnytta föranleder också generellt en bedömning av grad 2. För att klassas som 3 ska krav typiskt finnas på samordning inom kommunkoncernen. Kumulativa andra krav kring exempelvis konsumentnytta, miljöhänsyn eller samhällsutveckling kan också resultera i bedömning av grad 3. För att klassas som 4 ska åtminstone någon grad av miljöhänsyn, samhällsutveckling, energieffektivisering, iakttagande av kommunala mål eller andra mindre begränsande direktiv omfatta verksamheten. Uppskattningen av marknadsmässighet baseras på subjektiva bedömningar av verksamheternas mål och syfte. Varje bedömning bygger på den mest rimliga sammanvägningen av de olika parametrarna. Bedömningen av respektive bolag framgår av bilaga 4. 16 Tabell 9. Kortfattade kriterier för bedömning av grad av marknadsmässighet Grad Mål 1 Självkostnad 2 Främja kommunala intressen 3 Samordning inom kommunkoncernen 4 Hänsyn till politiska mål 5 Värdemaximering De verksamheter som har marknadsmässighet 1 består till stor del av kommunala verksamheter som inte är bolagiserade utan en del av den kommunala förvaltningen. Det kan noteras att Stockholms stad i sina ägardirektiv till Fortum Värme angivit att bolaget skall bedrivas affärsmässigt. Staden har också uttalat att man därutöver har ett intresse av att säkerställa en rimlig prisutveckling i syfte att minska boendekostnaderna för Stockholms invånare, varför Fortum Värme återfinns bland bolag som har klassificerats med en marknadsmässighet av grad 4. 4.1.1 Fjärrvärmebolagens mål Ägardirektiven har kodats för att mäta i vilken mån finansiella mål för verksamheten har angivits och vad dessa har inneburit. En sammanställning över kodade variabler återges i följande tabell. Varje variabel har kodats dels som en dummy som antar värdet 1 om ett mål nämns och 0 annars, och dels som en kvalitativ variabel som förklarar vad målet innebär. För alla variabler, undantaget de variabler som mäter icke-kommersiella mål, har mål även kodats separat beroende på om målet är långsiktigt eller kortsiktigt. Prismålet har dessutom kodats kvalitativt för att spegla nivån på prissättningen.6 För att bedöma grad av målstyrning i privata företag har årsredovisningar studerats. I den mån de privata företagen har angett flerårsöversikter för något finansiellt nyckeltal har detta använts som en proxy för att företaget har ett mål för nyckeltalet. 6 Ett bolag kan exempelvis ha som mål att sätta ett pris som ligger kring Sverigesnittet eller under regionsnittet. 17 Tabell 10. Variabler kodade från ägardirektiv och årsredovisningar Variabel Definition Soliditetsmål Mål för bolagets soliditet eller konsolidering Skuldsättningsmål Mål för bolagets skuldsättning Prismål Mål för bolagets prissättning och/eller marginaler Utdelningsmål Mål för aktieutdelning Resultatmål Mål för resultat Avkastningsmål Mål för avkastning Investeringsmål Beslutade investeringar i värmeverk och/eller fjärrvärmenätet Direkta icke-kommersiella mål Mål som direkt kan påverka möjligheten till värdemaximering Indirekta icke-kommersiella mål Mål som indirekt kan påverka möjligheten till värdemaximering Följande tabell presenterar hur bolag med olika grad av marknadsmässighet skiljer sig vad gäller förekomst av mål. För de finansiella variablerna finns en tendens att mål blir mer förekommande vid högre grad av marknadsmässighet. Detta gäller dock inte för bolag med marknadsmässighetsgrad 5 . En anledning är att många av bolagen med hög grad av marknadsmässighet helt har bedömts utifrån årsredovisningar, vilket ger en begränsad bild av bolagens faktiska mål. Eftersom flertalet fjärrvärmebolag vare sig är publika eller ingår i publika koncerner (undantaget Fortum, E.ON och Vattenfall) så är det för en utomstående svårt att veta exakt vilka nyckeltal bolagen använder för att styra mot sina mål. För varje grad av marknadsmässighet är variationen kring det absoluta målet inom en variabel relativt stor. Tabell 11. Förekomst av mål för verksamheten fördelat på grad av marknadsmässighet Variabel Grad av marknadsmässighet 3 4 1 2 5 Soliditetsmål 19% 41% 64% 70% 62% Skuldsättningsmål 19% 44% 20% 33% 19% Prismål 81% 41% 60% 73% 43% Utdelningsmål 6% 26% 24% 43% 17% Resultatmål 13% 15% 24% 18% 26% Avkastningsmål 13% 59% 60% 63% 50% Investeringsmål 0% 7% 16% 20% 5% Direkta icke-kommersiella mål 81% 96% 88% 65% 31% Indirekta icke-kommersiella mål 6% 48% 68% 75% 31% Källa: Fjärrvärmeföretagens ägardirektiv och årsredovisningar. Egna bearbetningar. Statistiken för de 78 bolag som har angett ett prismål presenteras i följande tabell. Bolag med den lägsta graden av marknadsmässighet prissätter per definition enligt självkostnadsprincipen. Bolag som är 18 värdemaximerande, å andra sidan, har sällan en uttalad strategi att sätta lägre priser än genomsnittet. Inom den högsta graden av marknadsmässighet finns inga företag som uttalat vill hålla priserna under genomsnittet, vilket är konsistent med att bolag med marknadsmässighetsgrad 5 beter sig värdemaximerande. Anmärkningsvärt är att flera företag med en grad av marknadsmässighet på 4 har relativt aggressiva uttalade prismål. De strävar ofta efter att ha priser som ligger under de företag de jämför sig med. Stockholms stads ägardirektiv till Fortum Värme specificerar att bolaget ska sätta priser som säkerställer låga boendekostnader i Stockholm. Tabell 12. Prismål fördelat på grad av marknadsmässighet Prismål Definition 1 2 Grad av marknadsmässighet 3 4 5 Totalt 1 Bland de lägsta priserna i Sverige 0% 0% 20% 21% 0% 12% 2 Under Sverigegenomsnittet 0% 9% 7% 17% 0% 9% 3 I nivå med Sverigegenomsnittet 0% 18% 0% 17% 30% 13% 4 Bland de lägsta i regionen 0% 9% 0% 3% 0% 3% 5 Under regionsgenomsnittet 0% 9% 7% 3% 0% 4% 6 Självkostnadsprincipen 100% 0% 0% 0% 0% 17% 55% 67% 38% 70% 44% 7 Annat prismål (t ex “konkurrenskraftiga priser”) 0% Källa: Fjärrvärmeföretagens ägardirektiv och årsredovisningar. Egna bearbetningar. En jämförelse av fjärrvärmebolagens viktade genomsnittsintäkt från fjärrvärmeförsäljning per MWh inom respektive grad av marknadsmässighet visar ett positivt samband mellan bolagens prisnivå och grad av marknadsmässighet, vilket framgår av följande figur. Figur 7. Viktad genomsnittlig intäkt från fjärrvärmeförsäljning 2008 i kronor per MWh fördelat på grad av marknadsmässighet Källa: Energimarknadsinspektionen, Fjärrvärmeföretagens ägardirektiv och årsredovisningar. Egna bearbetningar. 19 4.1.2 Lönsamhet och avkastning för bolag med olika grad av marknadsmässighet I följande figurer visas spridningen i lönsamhet och avkastning för bolag med olika grad av marknadsmässighet. Figurerna visar första decilen, första kvartilen, medianen, tredje kvartilen och nionde decilen. Resultatet indikerar ett positivt samband mellan grad av marknadsmässighet och lönsamhet samt avkastning. Figur 8. Rörelsemarginal för bolag med olika grad av marknadsmässighet 2008 Källa: Energimarknadsinspektionen, Fjärrvärmeföretagens ägardirektiv och årsredovisningar. Egna bearbetningar. Figur 9. Vinstmarginal för bolag med olika grad av marknadsmässighet 2008 Källa: Energimarknadsinspektionen, Fjärrvärmeföretagens ägardirektiv och årsredovisningar. Egna bearbetningar. 20 Figur 10. Räntabilitet på eget kapital för bolag med olika grad av marknadsmässighet 2008 Källa: Energimarknadsinspektionen, Fjärrvärmeföretagens ägardirektiv och årsredovisningar. Egna bearbetningar. Figur 11. Räntabilitet på sysselsatt kapital för bolag med olika grad av marknadsmässighet 2008 Källa: Energimarknadsinspektionen, Fjärrvärmeföretagens ägardirektiv och årsredovisningar. Egna bearbetningar. 21 Figur 12. Räntabilitet på totalt kapital för bolag med olika grad av marknadsmässighet 2008 Källa: Energimarknadsinspektionen, Fjärrvärmeföretagens ägardirektiv och årsredovisningar. Egna bearbetningar. 22 4.2 Särskilt om icke-bolagiserad kommunal fjärrvärme Fjärrvärmeverksamhet inom kommunal förvaltning har minskat under senare år. Fortfarande finns dock tio kommuner i landet som bedriver fjärrvärmeverksamhet inom den kommunala förvaltningen utan att verksamheten har bolagiserats. Den viktigaste inverkan av den kommunala förvaltningen på verksamheten är att den inte är vinstinriktad och att prissättning sker enligt självkostnadsprincipen. Det finns därför inga finansiella mål. Fjärrvärmeverksamhet som bedrivs inom kommunal förvaltning har inte heller några ägardirektiv. Dessa företag opererar under markant skilda förhållanden jämfört med andra fjärrvärmebolag och har enligt Energimarknadsinspektionens data för 2008 helt annan lönsamhet än andra fjärrvärmebolag. Fjärrvärmebolagen har kategoriserats efter ägarkategori i fyra grupper: förvaltningar, helägda kommunala bolag, privatägda bolag samt samägda bolag, där privata intressenter och kommuner gemensamt äger bolag. Kategoriseringen av respektive bolag framgår av bilaga 5. Följande figurer illustrerar nyckeltal för bolag med olika ägande. Som framgår har en majoritet av de kommunala förvaltningarna negativ rörelsemarginal i fjärrvärmeverksamheten. Ett flertal förvaltningar redovisar även negativt eget kapital, i vissa fall även negativt sysselsatt kapital, i fjärrvärmeverksamheten. Dessa verksamheter kan inte anses marknadsmässiga och inte heller fullt jämförbara med bolagiserad verksamhet. En viss skillnad kan också observeras mellan kommunala och privat ägda bolag. Figurerna visar första decilen, första kvartilen, medianen, tredje kvartilen och nionde decilen. 23 Figur 13. Rörelsemarginal för bolag med olika typ av ägande 2008 Källa: Energimarknadsinspektionen. Egna bearbetningar. Figur 14. Vinstmarginal för bolag med olika typ av ägande 2008 Källa: Energimarknadsinspektionen. Egna bearbetningar. 24 Figur 15. Räntabilitet på eget kapital för bolag med olika typ av ägande 2008 Källa: Energimarknadsinspektionen. Egna bearbetningar. Figur 16. Räntabilitet på sysselsatt kapital för bolag med olika typ av ägande 2008 Källa: Energimarknadsinspektionen. Egna bearbetningar. 25 Figur 17. Räntabilitet på totalt kapital för bolag med olika typ av ägande 2008 Källa: Energimarknadsinspektionen. Egna bearbetningar. 26 5 Slutsatser Fortum Värmes ägare har ställt upp marknadsmässiga avkastningskrav som i praktiken är mycket lika de avkastningskrav som de andra två stora icke-kommunala fjärrvärmebolagen i Sverige, E.ON Värme och Vattenfall, har. En jämförelse med elva energi- och telekomföretag i Norden visar att Fortum Värmes räntabilitet under perioden 2003 till 2009 inte har avvikit på något märkbart sätt från räntabiliteten hos vare sig E.ON Värme, som är det mest jämförbara bolaget, eller övriga nordiska energibolag. Avkastningen är också jämförbar med ett urval av telekombolag. Fortum Värmes avkastning framstår därför som marknadsmässig vid denna jämförelse. Även vid en jämförelse med tio europeiska energikoncerners lönsamhet avviker inte räntabiliteten på sysselsatt kapital och vinstmarginalen i Fortum Värme på något märkbart sätt från kontrollgruppen. Fortum Värme har en vinstmarginal på samma nivå som de europeiska bolagen och en räntabilitet på sysselsatt kapital som är något lägre än hos de europeiska bolagen. Den svenska fjärrvärmebranschen i allmänhet har emellertid en lönsamhet och avkastning på gjorda investeringar som är mycket begränsad. De data som inrapporterats till energimarknadsinspektionen för år 2008 visar att det positiva rörelseresultatet för branschen i sin helhet förklaras av att bolagen utöver fjärrvärmeintäkter också haft intäkter från elförsäljning, anslutningsavgifter samt övriga intäkter som inte direkt är kopplade till fjärrvärmeleveranser. Endast en mindre andel av bolagen, vilket generellt är stora fjärrvärmeleverantörer, har dock intäkter från elförsäljning. Lönsamheten för ett stort antal fjärrvärmeleverantörer är så låg att den får anses icke-marknadsmässig. Drygt en tredjedel hade en negativ vinstmarginal år 2008, vilket betyder att intäkterna inte täckte kostnaderna efter finansiella poster. Nästan hälften av bolagen hade en räntabilitet på sysselsatt kapital som var så låg att den inte kan anses motsvara en riskfria ränta och under alla omständigheter får betraktas som orimligt låg. Lönsamheten är inte tillräcklig för att motivera risktagande och privata investeringar i fjärrvärmeproduktionen på lång sikt. En viktig förklaring till denna bristande lönsamhet är att en stor andel av de svenska fjärrvärmebolagen inte är kommersiella utan kommunala bolag eller, i vissa fall, kommunala verksamheter. 27 Källförteckning Datamaterial och offentlig statistik Energimarknadsinspektionen, Balansräkning skulder, 2008. Energimarknadsinspektionen, Balansräkning tillgångar, 2008. Energimarknadsinspektionen, Resultaträkningen, 2008. Energimarknadsinspektionen, Särskilda rapporten, 2008. PricewaterhouseCoopers, ”Riskpremien på den svenska aktiemarknaden”, Studie mars 2008. Årsredovisningar AB Fortum Värme samägt med Stockholm stad, Årsredovisning och koncernredovisning 2003-2009, Bolagsverket, Näringslivsregistret CEZ a.s., Half-year report 2008, www.cez.cz DONG Energy A/S, Årsrapport 2003-2009, www.dongenergy.dk Electricité de France S.A., Årsrapport 2008-2009, www.edf.fr ENEL S.p.A., Årsrapport 2008-2009, www.enel.it E.ON AG, Årsrapport 2008-2009, www.eon.com E.ON Sverige AB, Årsredovisning 2005-2009, www.eon.se E.ON Värme Sverige AB, Årsredovisning 2005-2008, Bolagsverket, Näringslivsregistret Fortum Abp, Årsredovisning 2003-2009, www.fortum.se GFD Suez S.A., Årsrapport 2008-2009, www.gdfsuez.com Helsingin Energia, Årsberättelse 2003-2009, www.helen.fi Iberdrola S.A., Årsrapport 2008-2009, www.scottishpower.com RWE AG, Årsrapport 2008-2009, www.rwe.com 28 Statkraft AS, Årsrapport, 2003-2009, www.statkraft.no Sydkraft AB (publ), Årsredovisning 2002-2004, www.eon.se Sydkraft Mälarvärme AB, Årsredovisning 2003-2004, Bolagsverket, Näringslivsregistret Tele2 AB (publ), Annual report 2003-2009, www.tele2.com Telenor ASA, Annual report 2003-2009, www.telenor.no TeliaSonera AB (publ), Årsredovisning 2003-2009, www.teliasonera.se Vapo Oy, Annual report 2003-2009, www.vapo.fi Vattenfall AB (publ), Årsredovisning 2003-2009, www.vattenfall.se 29 Bilaga 1. Vattenfalls informationsmöten med fjärrvärmekunder Sammanställning av presentationsmaterial Ort Nyköping Vänersborg Överkalix Gustavsberg (värmdö) Motala Årtal för ekonomiredovisning 2005 2005 jan-sep 2006 2005 2005 vinst efter avskrivningar, före finansiella kostnader Mkr 40 24.9 0.946 2 20.2 Omsättning Mkr 158 82.3 10.1 21 83.1 Sysselsatt kapital Mkr 340 151 ROCE 12 16 Snitt ROCE 9.3 senaste 6 10, 2001-2005 RONA 248 Investeringar under året Snitt investeringar totalt investerat Bränsle 8 8.1 5 18 25M/år senaste 8 åren 750 66% returträ, 33% Bio 224 kommer investera mycket närmaste åren för att överge fossila bränslen och minska kostnader Mycket industrivärme 35% bioolja, 25% olja (ambition att minska fossilt) Mestadels (bio) flis ligger under målet på minst 8-12%, ska täcka finansiella kostnader (3-5), inflation (2-3), risk (3-4), samt dessutom räcka till utdelning och skatt ligger underkant i Mål/kommentar om avkastning "lönsamheten är rimlig" 10% avkastning är "något under vad som krävs av anläggningen" Prissättning rimlig lönsamhet, konkurrenskraft i förhållande till alternativ, långsiktig stabilitet rimlig lönsamhet, konkurrenskraft i förhållande till alternativ, långsiktig stabilitet 30 Mestadels träbränsle rimlig lönsamhet, konkurrenskraft i förhållande till alternativ, långsiktig stabilitet Ort Motala Uppsala Kalix Uppsala Jordbro (Haninge Tyresö) Årtal för ekonomiredovisning 2006 2005 jan-sep 2007 2007 prognos 2007 vinst efter avskrivningar, före finansiella kostnader Mkr 10.5 181 3.3 134 45 Omsättning Mkr 86 957 27.7 1041 277 RONA 4.1 Sysselsatt kapital Mkr ROCE 5.3 Snitt ROCE 6.4 under 20052007 Investeringar under året 68 8 Totalt under 2007 Snitt investeringar 1760M 2001- totalt investerat Bränsle Mål/kommentar om avkastning ligger under målet på minst 8-12%, ska täcka finansiella kostnader (3-5), inflation (2-3), risk (3-4), samt dessutom räcka till utdelning och skatt 10% är en rimlig ROCE Prissättning rimlig lönsamhet, konkurrenskraft i förhållande till alternativ, långsiktig stabilitet rimlig lönsamhet, konkurrenskraft i förhållande till alternativ, långsiktig stabilitet 31 koncernens krav är 10% rimlig lönsamhet, konkurrenskraft i förhållande till alternativ, långsiktig stabilitet rimlig lönsamhet, konkurrenskraft i förhållande till alternativ, långsiktig stabilitet rimlig lönsamhet, konkurrenskraft i förhållande till alternativ, långsiktig stabilitet Bilaga 2. Källor till information om avkastningsmål i E.ON och Vattenfall E.ON Post Investment Review – Midlands Electricity, U. K., Graninge, Nordic, Central Europe East, Central Europe. Conference Call on Interim Report I 2005, 2005-12-05. http://www.eon.com/en/downloads/ConferenceCall_050512_charts_bernotat.pdf, tillgänglig 2009-0122. Presentationer från kundmötet den 7 och 8 maj 2008 på Uppsala Konsert & Kongress. http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/806784fxre /819721fjxr/885219reko/P02130975.pdf, tillgänglig 2009-01-22. Vattenfall värme, Jordbro, oktober 2007. http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/806784fxre /819721fjxr/885219reko/P02121581.pdf, tillgänglig 2009-01-22. Vattenfall värme, Uppsala. Referat från kundmöte 2006-03-01. http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/806784fxre /819721fjxr/885219reko/595439reko-.pdf, tillgänglig 2009-01-22. Välkommen till ett möte om fjärrvärme i Nyköping. http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/806784fxre /819721fjxr/885219reko/595434reko-.pdf, tillgänglig 2009-01-22. Välkommen till ett möte om fjärrvärme!, Gustavsberg, 2007-01-22. http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/806784fxre /819721fjxr/885219reko/P02.pdf, tillgänglig 2009-01-22. Välkommen till ett möte om fjärrvärmen!, Kalix, 2007-11-22. http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/806784fxre /819721fjxr/885219reko/P02122490.pdf, tillgänglig 2009-01-22. Välkommen till ett möte om fjärrvärme!, Motala, 2006-10-26. http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/806784fxre /819721fjxr/885219reko/595429reko-.pdf, tillgänglig 2009-01-22. Välkommen till ett möte om fjärrvärme!, Motala, 2007-11-14. http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/806784fxre /819721fjxr/885219reko/P02121914.pdf, tillgänglig 2009-01-22. Välkommen till ett möte om fjärrvärme!, Vänersborg, 2006-10-05. http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/806784fxre /819721fjxr/885219reko/595444reko-.pdf, tillgänglig 2009-01-22. Välkommen till ett möte om fjärrvärme!, Överkalix, 2007-11-19. http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/806784fxre /819721fjxr/885219reko/P02122491.pdf, tillgänglig 2009-01-22. 32 Företag Intäkter fjärrvärmeförsäljning per MWh 2008 Emmaboda Energi & Miljö AB 1451 Emmaboda Energi & Miljo AB 1380 Sölvesborgs Fjärrvärme AB 1011 Kils Energi AB 787 Mörbylånga Kommun 944 Ydre Kommun 770 Kils Energi AB 846 Agrovarme Enkoping AB 767 Vårgårda Värmecentral AB 838 Hammaro Energi AB 759 Hammarö Energi AB 820 Bengtsfors Kommun 725 Trelleborgs Fjärrvärme AB 813 Bionar Narvarme AB 711 Gotlands Närvärme AB 794 ovik Energi AB 708 Ydre Kommun 770 Bollnas Energi AB 707 Agrovärme Enköping AB 767 Lerum Fjarrvarme AB 695 Dala Energi Värme AB 759 Alingsas Energi Nat AB 682 Övik Energi AB 748 Herrljunga Elektriska AB 680 Bionär Närvärme AB 745 Arboga Energi AB 677 Bollnäs Energi AB 730 Surahammars Kommunalteknik AB 674 Lerum Fjärrvärme AB 725 Farmarenergi i Ed AB 673 Bengtsfors Kommun 725 ange Energi AB 669 Rättviks Teknik AB 722 Lilla Edets Fjarrvarme AB 668 Herrljunga Elektriska AB 710 Habo Energi AB 666 Lilla Edets Fjärrvärme AB 700 Rattviks Teknik AB 656 SEVAB Strängnäs Energi AB 700 Kristinehamns Fjarrvarme AB 651 Alingsås Energi Nät AB 698 Jokkmokks Varmeverk AB 651 Kristinehamns Fjärrvärme AB 691 Mullsjo Energi & Miljo AB 647 Surahammars Kommunalteknik AB 690 SEVAB Strangnas Energi AB 647 Hyltebostäder 681 Morbylanga Kommun 647 Arboga Energi AB 677 Trelleborgs Fjarrvarme AB 643 Ulricehamns Energi AB 676 MUNKFORS VaRMEVERK AB 641 Farmarenergi i Ed AB 675 Degerfors Energi AB 638 Nossebro Energi Värme AB 669 BTEA Energi AB 636 Ånge Energi AB 669 Hyltebostader 636 Kungälv Energi AB 668 Gotlands Narvarme AB 636 Habo Energi AB 667 Kungalv Energi AB 633 Rindi Sjöbo AB 663 Vargarda Varmecentral AB 632 Jokkmokks Värmeverk AB 653 Affarsverken Karlskrona AB 631 Företag Intäkter fjärrvärmeförsäljning och anslutningsavgift per MWh 2008 Bilaga 3. Intäkter per MWh för svenska fjärrvärmebolag 2008 33 Företag Intäkter fjärrvärmeförsäljning per MWh 2008 Intäkter fjärrvärmeförsäljning och anslutningsavgift per MWh 2008 Företag Mullsjö Energi & Miljö AB 652 Ale Fjarrvarme AB 630 Hällefors Värme AB 646 Rindi Gnesta AB 629 Rindi Gnesta AB 645 Gallivare Varmeverk AB 627 Rindi Vingåker AB 644 Dala Energi Varme AB 625 Degerfors Energi AB 643 Tierps Fjarrvarme AB 616 Ale Fjärrvärme AB 643 Hallefors Varme AB 614 Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB 641 Nordanstigs Bostader AB 613 MUNKFORS VÄRMEVERK AB 641 Nossebro Energi Varme AB 611 Gislaved EnergiRing AB 638 Grastorps Fjarrvarme AB 609 Tierps Fjärrvärme AB 637 Borgholm Energi AB 608 LEVA i Lysekil AB 637 SVENLJUNGA ENERGI AB 606 BTEA Energi AB 636 orkelljunga Fjarrvarmeverk AB 605 Affärsverken Karlskrona AB 636 Laxavarme AB 605 SVENLJUNGA ENERGI AB 632 Rindi Hoor AB 602 Falkenberg Energi AB 632 Mark Kraftvarme AB 601 Gällivare Värmeverk AB 631 Bracke Kommun 597 Pålsboda Bioenergi AB 631 Falkenberg Energi AB 594 Arvidsjaurs Energi AB 630 Ulricehamns Energi AB 593 Mark Kraftvärme AB 621 Arvidsjaurs Energi AB 592 Rindi Hörby AB 620 Rindi Vingaker AB 591 Rindi Tomelilla AB 620 Rindi Sunne AB 590 Ystad Energi AB 617 589 Borgholm Energi AB 615 Norrtalje Energi AB AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Rindi Höör AB 615 Rindi Tomelilla AB 588 Norrtälje Energi AB 614 Rindi Horby AB 588 Nordanstigs Bostäder AB 613 Ystad Energi AB 585 Grästorps Fjärrvärme AB 610 Falu Energi & Vatten AB 584 Tidaholms Energi AB 610 Tekniska Verken i Kiruna AB 583 Laxåvärme AB 605 overtornea Varmeverk AB 583 Rindi Sunne AB 604 Rindi Sjobo AB 582 Mölndal Energi AB 602 Filipstads Varme AB 581 Bräcke Kommun 597 Molndal Energi AB 581 Falu Energi & Vatten AB 595 Telge Nat AB 580 Telge Nät AB AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 594 Jamtlands Varme AB 578 591 Fjarrvarme I Osby AB 576 34 588 Företag Intäkter fjärrvärmeförsäljning per MWh 2008 Intäkter fjärrvärmeförsäljning och anslutningsavgift per MWh 2008 Företag Härnösand Energi & Miljö AB 589 Vattenfall AB 576 GEAB 588 Harnosand Energi & Miljo AB 575 Övertorneå Värmeverk AB 587 Skurups Fjarrvarme AB 574 Filipstads Värme AB 586 LEVA i Lysekil AB 574 Vara Värme AB 585 E.ON Varme Timra AB 572 Tekniska Verken i Kiruna AB 585 Norrenergi AB 571 Norrenergi AB 584 asele Energiverk AB 570 Fjärrvärme I Osby AB 583 Tidaholms Energi AB 569 Skurups Fjärrvärme AB 583 Lantmannen Agrovarme AB 567 Vattenfall AB 582 Gislaved EnergiRing AB 567 Uddevalla Energi AB 582 GEAB 564 Jämtlands Värme AB 580 Hagfors Energi AB 563 Rindi Vadstena AB 580 Partille Energi AB 562 Sävsjö Energi AB 576 Olofstroms Kraft AB 561 Österlens Kraft AB 573 Molkom Biovarme AB 561 Lantmännen Agrovärme AB 573 Gotene Vatten & Varme AB 561 Karlstads Energi AB 572 Nordanstigs kommun 561 Partille Energi AB 572 Uddevalla Energi AB 561 Hjo Energi AB 572 Sollentuna Energi AB 560 E.ON Värme Timrå AB 572 Saffle Fjarrvarme AB 558 Åsele Energiverk AB 571 Finspangs Tekniska Verk AB 558 Borås Energi och Miljö AB 570 Hedemora Energi AB 557 Hagfors Energi AB 569 Savsjo Energi AB 554 Olofströms Kraft AB 568 Boras Energi och Miljo AB 554 Hedemora Energi AB 568 Pajala Varmeverk AB 554 Vaggeryds Energi AB 567 overkalix Varmeverk AB 554 Götene Vatten & Värme AB 566 Soderhamn NaRA AB 553 Överkalix Värmeverk AB 566 Palsboda Bioenergi AB 552 Finspångs Tekniska Verk AB 566 osterlens Kraft AB 552 Sala-Heby Energi AB 564 Karlsborgs Varme AB 551 Värnamo Energi AB 563 Varnamo Energi AB 550 Neova AB 562 Skelleftea Kraftaktiebolag 547 Molkom Biovärme AB 561 Rindi Vadstena AB 546 Sollentuna Energi AB 561 Vaggeryds Energi AB 546 Nordanstigs kommun 561 Arvika Fjarrvarme AB 544 Säffle Fjärrvärme AB 559 Neova AB 544 35 Företag Intäkter fjärrvärmeförsäljning per MWh 2008 Intäkter fjärrvärmeförsäljning och anslutningsavgift per MWh 2008 Företag Västerbergslagens Energi AB 559 Linde Energi AB 543 Nybro Energi AB 558 Vetlanda Energi & Teknik AB Vetab 543 Arvika Fjärrvärme AB 558 Goteborg Energi AB 542 Göteborg Energi AB 557 Sala-Heby Energi AB 542 Söderhamn NÄRA AB 555 Vasterbergslagens Energi AB 541 Pajala Värmeverk AB 554 Sundsvall Energi AB 540 Karlsborgs Värme AB 551 Karlstads Energi AB 540 Skellefteå Kraftaktiebolag 547 ENA Energi AB 539 Öresundskraft Ängelholm AB 545 E.ON Varme Sverige AB 538 Mjölby-Svartådalen Energi AB 545 Hjo Energi AB 535 Perstorps Fjärrvärme AB 544 Solvesborgs Fjarrvarme AB 534 Vetlanda Energi & Teknik AB Vetab 543 Nybro Energi AB 533 Linde Energi AB 543 Oskarshamn Energi AB 533 Oskarshamn Energi AB 541 Aneby Miljo & Vatten AB 533 Sundsvall Energi AB 540 LJUSDAL ENERGI AB 532 Ronneby Miljö och Teknik AB 540 Vimmerby Energi AB 531 ENA Energi AB 540 Sandviken Energi AB 529 E.ON Värme Sverige AB 538 Torsas Fjarrvarmenat AB 529 Vimmerby Energi AB 538 oresundskraft angelholm AB 527 Aneby Miljö & Vatten AB 537 Falbygdens Energi AB 525 Sandviken Energi AB 536 are Fjarrvarme AB 524 Rindi Flen AB 536 HOFORS ENERGI AB 524 Södertörns Fjärrvärme AB 535 Sodertorns Fjarrvarme AB 523 Trollhättan Energi AB 534 Mjolby-Svartadalen Energi AB 523 Kalmar Energi Värme AB 533 Rindi Flen AB 522 Åre Fjärrvärme AB 532 Ronneby Miljo och Teknik AB 521 LJUSDAL ENERGI AB 532 Trollhattan Energi AB 521 Hässleholm Miljö AB 531 Katrineholm Energi AB 520 Haparanda Värmeverk AB 529 Skara Energi AB 519 Torsås Fjärrvärmenät AB 529 518 Falbygdens Energi AB 527 Jonkoping Energi AB Landskrona kommun Teknik- & stadsbyggnadsforvaltn Jönköping Energi AB 526 Hassleholm Miljo AB 515 Varberg Energi AB 526 C4 Energi AB 515 Lenhovda Energi AB 526 Perstorps Fjarrvarme AB 514 Katrineholm Energi AB 524 Kalmar Energi Varme AB 514 36 516 Företag Intäkter fjärrvärmeförsäljning per MWh 2008 Intäkter fjärrvärmeförsäljning och anslutningsavgift per MWh 2008 Företag HOFORS ENERGI AB 524 Rindi Vasterdala AB 513 Skara Energi AB 523 Vara Varme AB 510 Västervik Miljö & Energi AB 522 Nassjo Affarsverk AB 507 Elektra Värme AB 521 Haparanda Varmeverk AB 506 C4 Energi AB 521 Bromolla Fjarrvarme AB 506 Umeå Energi AB Landskrona kommun Teknik- & stadsbyggnadsförvaltn 520 Mariestad Toreboda Energi AB 499 517 Elektra Varme AB 497 Rindi Västerdala AB 515 Tekniska Verken i Linkoping AB 496 Nässjö Affärsverk AB 515 Arjeplogs Kommun 496 Tingsryds Energi AB 513 Lenhovda Energi AB 496 Tekniska Verken i Linköping AB 510 Vastervik Miljo & Energi AB 496 Bodens Energi AB 507 Malung-Salens kommun 494 Bromölla Fjärrvärme AB 506 Eskilstuna Energi & Miljo AB 491 Halmstads Energi & Miljö AB 503 Varberg Energi AB 482 Gävle Energi AB 502 Halmstads Energi & Miljo AB 480 AB PiteEnergi 500 Umea Energi AB 479 Mariestad Töreboda Energi AB 500 Eksjo Energi AB 476 Eksjö Energi AB 499 Stenungsunds Energi & Miljo AB 471 Malung-Sälens kommun 499 Karlshamn Energi AB 470 Eskilstuna Energi & Miljö AB 498 Tingsryds Energi AB 468 Karlshamn Energi AB 497 AB Borlange Energi 467 Arjeplogs Kommun 496 Gavle Energi AB 462 Höganäs Fjärrvärme AB 478 Vattenfall Kalix Fjarrvarme AB 460 Oxelö Energi AB 477 Hoganas Fjarrvarme AB 457 Stenungsunds Energi & Miljö AB 474 Karlskoga Kraftvarmeverk AB 455 Vattenfall Kalix Fjärrvärme AB 473 AB PiteEnergi 447 AB Borlänge Energi 472 Vaxjo Energi AB 446 Älvsbyns Energi AB 465 Bodens Energi AB 439 Växjö Energi AB 458 Tranas Energi AB 439 Karlskoga Kraftvärmeverk AB 457 Jamtkraft AB 434 Älvkarleby Fjärrvärme AB 447 Skovde Varmeverk AB 432 Tranås Energi AB 446 alvkarleby Fjarrvarme AB 429 Jämtkraft AB 441 Oxelö Energi AB 425 Skövde Värmeverk AB 432 Mälarenergi AB 419 Mälarenergi AB 425 Fortum Varme Nynäshamn AB 419 37 Företag Intäkter fjärrvärmeförsäljning per MWh 2008 Intäkter fjärrvärmeförsäljning och anslutningsavgift per MWh 2008 Företag Fortum Värme Nynäshamn AB 419 Älvsbyns Energi AB 417 Lidköpings Värmeverk AB 416 Lidkopings Värmeverk AB 415 Smedjebacken Energi AB 412 Smedjebacken Energi AB 402 Sorsele Värmeverk AB 385 Sorsele Värmeverk AB 385 Köpings kommun 363 Köpings kommun 344 Luleå Energi AB 335 Eksta Bostads AB 327 Eksta Bostads AB 327 Lulea Energi AB 325 Alvesta Energi AB 265 Alvesta Energi AB 244 38 Bilaga 4. Klassificering av marknadsmässighet bland svenska fjärrvärmebolag Grad 1 Grad 2 Grad 3 Grad 4 Grad 5 AB Fortum Värme samägt Arjeplogs Kommun AB Borlänge Energi Alingsås Energi Nät AB med Stockholms stad Agrovärme Enköping AB Bengtsfors Kommun Bionär Närvärme AB Alvesta Energi AB Älvsbyns Energi AB Tingslags Elektriska AB) Bräcke Kommun Bollnäs Energi AB Älvkarleby Fjärrvärme AB Ånge Energi AB Charlottenberg Energi AB BTEA Energi AB (Bergs E.ON MälarKraft Värme Eksta Bostads AB Emmaboda Energi Teknik- Arboga Energi AB AB C4 Energi AB Borås Energi och Miljö AB Åre Fjärrvärme AB E.ON Värme Sverige AB Fjärrvärme I Osby AB Borgholm Energi AB Arvidsjaurs Energi AB E.ON Värme Timrå AB Gävle Energi AB Degerfors Energi AB AB Elektra Värme AB Eksjö Energi AB Bodens Energi AB Farmarenergi i Ed AB kommun Tekniska kontoret Landskrona Aneby Miljö & Vatten AB & Miljö AB Köpings Bromölla Fjärrvärme AB kommun & stadsbyggnadsförvaltning Åtvidabergs Lidköpings Värmeverk AB Götene Vatten & Värme 39 Fjärrvärme AB Grad 1 Grad 2 Grad 3 Malung-Sälens kommun Hammarö Energi AB Grad 4 Grad 5 AB ENA Energi AB Filipstads Värme AB Falkenberg Energi AB Funäsdalens Energi AB Fortum GEAB (Gotlands energi Eskilstuna Energi & Miljö Hässleholm Fjärrvärme Mörbylånga Kommun AB Falu Energi & Vatten AB Nordanstigs Bostäder AB Jokkmokks Värmeverk AB Göteborg Energi AB Nynäshamn AB AB) Nordanstigs kommun Jönköping Energi AB Habo Energi AB Hällefors Värme AB Gotlands Närvärme AB Värme Kristinehamns Fjärrvärme Olofströms Kraft AB Karlshamn Energi AB AB Hjo Energi AB Grästorps Fjärrvärme AB Karlstads Energi AB Mälarenergi AB Jämtkraft AB Hagfors Energi AB Surahammars Kommunalteknik AB Tekniska Verken i Kiruna Halmstads Energi & Miljö AB Kils Energi AB Marks Värme AB Jämtlands Värme AB AB Ydre Kommun Kungälv Energi AB Nässjö Affärsverk AB Katrineholm Energi AB Herrljunga Elektriska AB Karlskoga Kraftvärmeverk Laxåvärme AB Norrenergi AB Kreab Energi AB AB Lantmännen Agrovärme Luleå Energi AB Norrtälje Energi AB Krokoms Energi AB AB Mullsjö Energi & Miljö AB Nybro Energi AB Linde Energi AB Lekebergs Bioenergi AB Örkelljunga Leksand-Rättvik Fjärrvärmeverk AB Sandviken Energi AB Ronneby Miljö och Teknik AB Lunds Energi AB Mariestad Skövde Värmeverk AB Produktion AB Töreboda Energi AB Lenhovda Energi AB Mjölby-Svartådalen Skara Energi AB Södertörns Fjärrvärme AB Sölvesborgs Stenungsunds Energi & Fjärrvärme AB Miljö AB Energi AB LEVA i Lysekil AB Öresundskraft AB Molkom Biovärme AB Öresundskraft Ängelholm Sorsele Värmeverk AB Telge Nät AB 40 AB Mölndal Energi AB Tingsryds Energi AB Grad 1 Partille Energi AB Neova El & Värme AB Trelleborgs Fjärrvärme AB Ringsjö Energi AB Ore Energi AB Uddevalla Energi AB Säffle Fjärrvärme AB Oskarshamn Energi AB Grad 4 Grad 5 Sala-Heby Energi AB Övik Energi AB Grad 2 Tierps Fjärrvärme AB Grad 3 SEVAB Strängnäs Energi AB Oxelö Energi AB Smedjebacken Energi AB Pålsboda Bioenergi AB Sollentuna Energi AB Skellefteå Kraft AB Sundsvall Energi AB Skurups Fjärrvärme AB Tekniska Verken i Linköping AB (publ) SVENLJUNGA ENERGI AB Tidaholms Energi AB Tranås Energi AB Trollhättan Energi AB Ulricehamns Energi AB Umeå Energi AB Vara Värme AB Västervik Miljö & Energi AB Varberg Energi AB Vårgårda Värmecentral Växjö Energi AB AB Grad 4 Grad 5 Vetlanda Energi & Teknik Västerbergslagens Energi AB Vetab AB Vimmerby Energi AB Vattenfall AB Vattenfall Fjärrvärme AB Ystad Energi AB Källa: Ägardirektiv och årsredovisningar. 41 Kalix Bilaga 5. Gruppering av bolag efter ägarkategori Förvaltning Kommunala (forts) Kommunala (forts) Kommunala (forts) Kommunala (forts) Samägda bolag Arjeplogs Kommun Karlstads Energi AB Skurups Fjärrvärme AB Katrineholm Energi AB Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB Övik Energi AB Uddevalla Energi AB Bengtsfors Kommun BTEA Energi AB (Bergs Tingslags Elektr AB) C4 Energi AB SVENLJUNGA ENERGI AB Bräcke Kommun Degerfors Energi AB Kils Energi AB Oxelö Energi AB Ulricehamns Energi AB Umeå Energi AB Köpings kommun Tekniska kontoret Eksjö Energi AB Köpings kommun Tekniska kontoret Pajala Värmeverk AB Vaggeryds Energi AB Landskrona kommun Teknik- & stadsbyggnads Malung-Sälens kommun Eksta Bostads AB Kramfors Fjärrvärme AB Partille Energi AB Varberg Energi AB Emmaboda Energi & Miljö AB ENA Energi AB Kreab Energi AB Rättviks Teknik AB Kristinehamns Fjärrvärme AB Kungälv Energi AB Ringsjö Energi AB Västervik Miljö Energi AB Växjö Energi AB Ronneby Miljö och Teknik AB Sala-Heby Energi AB Vetlanda Energi & Teknik AB Vetab Vimmerby Energi AB Sandviken Energi AB Ydre Kommun Ystad Energi AB Lidköpings Värmeverk AB SEVAB Strängnäs Energi AB Skara Energi AB Åtvidabergs Fjärrvärme AB Fortum Värme Nynäshamn AB GEAB (Gotlands energi AB) Hällefors Värme AB Haparanda Värmeverk AB Hofors Energi AB Mörbylånga Kommun Nordanstigs kommun & Vårgårda Värmecentral AB AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad AB PiteEnergi Åre Fjärrvärme AB Arvika Fjärrvärme AB Svalövs Kommun Eskilstuna Energi & Miljö AB Falbygdens Energi AB Ydre Kommun Falkenberg Energi AB LEVA i Lysekil AB Kommunala bolag Falu Energi & Vatten AB Finspångs Tekniska Verk AB Fjärrvärme I Osby AB Linde Energi AB Skellefteå Kraft AB Privata bolag Forshaga Energi AB Ljungby Energi AB Skövde Värmeverk AB Jämtkraft AB LJUSDAL ENERGI AB Alingsås Energi Nät AB Gällivare Värmeverk AB Gävle Energi AB Smedjebacken Energi AB Söderhamn Energi AB Alvesta Energi AB Gislaved EnergiRing AB Mälarenergi AB Älvkarleby Fjärrvärme AB Göteborg Energi AB Malung-Sälens kommun Södertörns Fjärrvärme AB Sollentuna Energi AB E.ON MälarKraft Värme AB E.ON Värme Sverige AB E.ON Värme Timrå AB Lantmännen Agrovärme AB Neova El & Värme AB Älvsbyns Energi AB Mariestad Töreboda Energi AB Marks Värme AB Sölvesborgs Fjärrvärme AB Sorsele Värmeverk AB Vattenfall AB Aneby Miljö & Vatten AB Götene Vatten Värme AB Habo Energi AB Lilla Edets Fjärrvärme AB Luleå Energi AB Ånge Energi AB Hagfors Energi AB Arboga Energi AB Halmstads Energi & Miljö AB Hammarö Energi AB Mjölby-Svartådalen Energi AB Mölndal Energi AB Stenungsunds Energi & Miljö AB Sundsvall Energi AB Mörbylånga Kommun Surahammars Kommunalteknik AB Svalövs Kommun AB Borlänge Energi Affärsverken Karlskrona AB Ale Fjärrvärme AB Arjeplogs Kommun Arvidsjaurs Energi AB & Landskrona kommun Teknik- & stadsbyggnads Lerum Fjärrvärme AB Lunds Energi AB Filipstads Värme AB Härnösand Energi & Miljö AB Hässleholm Fjärrvärme AB Hedemora Energi AB Mullsjö Energi & Miljö AB Herrljunga Elektriska AB Hjo Energi AB Nordanstigs kommun Tekniska Verken Kiruna AB Tekniska Verken Linköping AB (publ) Telge Nät AB Norrenergi AB Tidaholms Energi AB Höganäs Fjärrvärme AB Jämtlands Värme AB Norrtälje Energi AB Tierps Fjärrvärme AB Nybro Energi AB Tingsryds Energi AB Olofströms Kraft AB Tranås Energi AB Bräcke Kommun Jokkmokks Värmeverk AB Jönköping Energi AB Öresundskraft AB Bromölla Fjärrvärme AB Karlshamn Energi AB Öresundskraft Ängelholm AB Trelleborgs Fjärrvärme AB Trollhättan Energi AB Åsele Energiverk AB Bengtsfors Kommun Bionär Närvärme AB Bodens Energi AB Bollnäs Energi AB Borås Energi och Miljö AB Borgholm Energi AB Nässjö Affärsverk AB Nordanstigs Bostäder AB 42 Agrovärme Enköping AB Charlottenberg Energi AB Elektra Värme AB i i Funäsdalens Energi AB Gotlands Närvärme AB Grästorps Fjärrvärme AB Lekebergs Bioenergi AB Leksand-Rättvik Produktion AB Lenhovda Energi AB Molkom Biovärme AB Ore Energi AB Pålsboda AB Bioenergi Kalmar Energi Värme AB Karlskoga Kraftvärmeverk AB Krokoms Energi AB Laxåvärme AB Oskarshamn Energi AB Överkalix Värmeverk AB Övertorneå Värmeverk AB Perstorps Fjärrvärme AB Säffle Fjärrvärme AB Sävsjö Energi AB Torsås Fjärrvärmenät AB Värnamo Energi AB Västerbergslagens Energi AB Vattenfall Kalix Fjärrvärme AB Karlsborgs Värme AB MUNKFORS VÄRMEVERK AB Nossebro Energi Värme AB
© Copyright 2024