Fortum Värme och miljön Stockholm 2013 Miljöåret som gått Året 2013 inleddes med att vi tog det första spadtaget till Europas och förmodligen världens största kravärmeverk för biobränsle i Värtaverket. ”Ni gasar när andra bromsar”, sa Mats Odell och hällde en spade värmande flis i den symboliska brasa vi ordnat. Och visst känns det att det är verkstad och inte bara ord när vi berättar om vår omställning till förnybar och återvunnen energi. Under hösten invigde vi tillsammans med Sollentuna Energi vårt nya kravärmeverk i Brista. Miljöminister Lena Ek lye fram att kombinationen av resurssnålhet, reningsteknik och kravärme är svårslagen. Jag kan bara hålla med. Vårt signum är och ska vara att ta till vara på energi som annars skulle gå förlorad. I Stockholm utvecklar vi en affärsmodell som innebär ett paradigmskie på den svenska värmemarknaden. Vi kallar det Öppen fjärrvärme – den som har värme över kan sälja den till marknadspris till oss. Det kan vara spillvärme från en kylanläggning i en livsmedelsbutik eller från en datahall. Även samarbetet kring energieffektivisering har under 2013 varit prioriterat. Vi har utökat vår energirådgivning ytterligare och satsningen fortsätter. Tillsammans med våra kunder och partners kan vi utveckla energisystemet i Stockholm till nästa nivå. Vår fjärrvärme är till 84 procent baserad på förnybar och återvunnen energi. När det nya kravärmeverket i Värtaverket startar tar vi ett betydande steg mot målet att nå en klimat- och resursneutral fjärrvärme senast år 2030. Vi lägger all vår kra på att bli klara med de investeringsprojekt som pågår. Det rör sig förutom den nya anläggningen om att öka inblandningen av biobränsle i det befintliga Värtaverket, lanseringen av konceptet Öppen fjärrvärme i stor skala, och den fortsatta integrationen av fjärrvärmenäten i regionen. Om allt går vår väg kommer vi att kunna avveckla den koleldade anläggningen i Värtaverket väsentligt tidigare än 2030. Vår fjärrvärmes globala klimatpåverkan ökade något 2013. Bristaverket har genom förnybar kravärme en mycket god systemeffekt. Anläggningen hade dock driproblem under 2013 vilket medförde att andra anläggningar med något högre NOx-utsläpp och sämre systemeffekt fick startas. Detta resulterade i sämre systemeffekt totalt samt något högre NOx-utsläpp jämfört med året innan. Samtidigt ökade koldioxidutsläppen i Stockholm jämfört med året innan, vilket i huvudsak beror på dristörningar i det koleldade kravärmeverket i Värtaverket under 2012. Lägre kolpriser och att utsläppsrätterna sjunkit i pris spelade också in. Att koldioxidskatten avskaffades 2013 hade mindre betydelse för vår användning av kol. Vår klimatpåverkan varierar förstås också beroende på väder, produktions- och leveransförhållanden. Som ett komplement till våra investeringar och omställning till förnybar och återvunnen produktion klimatkompenserar vi därför emissionerna ner till 2012 års nivå. Förnybar kravärme är redan enligt min uppfattning det bästa för klimatet. Ett stabilt och verkningsfullt pris på fossila utsläpp inom hela EU är angeläget. Det vore det bästa sättet att säkerställa en fortsatt omställning av energisystemet. EU-kommissionens nya förslag på 40 procent minskning av utsläppen till 2030 är hoppingivande. Anders Egelrud, VD Ta till vara energin som annars går till spillo Fjärrvärmens klimatpåverkan Fjärrvärmen är som energisektorns kollektivtrafik – istället för att var och en köper och driver en egen anläggning kan många ta del av den värme vi När vi ändrar produktionen eller användningen av energi i Sverige påverkar vi ett energisystem som hänger ihop i hela norra Europa. Det gäller att höja blicken och se längre än till den egna fastigheten eller landsgränsen om man ska kunna avgöra om en åtgärd är rätt på riktigt. Vi kallar detta för systemsyn och vi strävar alltid eer de lösningar som är bäst för miljön sett ur ett globalt perspektiv. Det är inte meningsfullt att minska utsläppen lokalt genom att till exempel ersätta kravärme med elvärme, eersom detta skulle driva fram ökad produktion i gas- eller kolkraverk. Då har vi endast flyttat utsläppen utanför landets gränser, men inte minskat dem. Vår klimatpåverkan beräknas med detta globala perspektiv som grund genom att vi adderar utsläpp som beror på vår nettokonsumtion av el. Nyckeltalet kallas systemeffekt i detta bokslut. producerar centralt i få anläggningar med effektiva processer och teknik som ligger i framkant. Vi bidrar dessutom till att skapa en mer hållbar stad Fjärrvärme 2013 16 % 16% 7% Sol, vind och vatten Kretsloppsvärme (spillvärme, förnybara restprodukter Fossilt avfall Fossila bränslen genom ett system som gör att den enes avfall och energiförluster kan bli ny energi för andra. << Kommentar Den fossila energi som idag tillförs för fjärrvärme består i huvudsak av kol i Värtaverket. En stor del av energin som används i produktionen att producera fjärrvärmen utgörs redan idag av flödande energi som sol, vattenkra och en mindre andel vind. En betydande del utgörs av bioenergi och vi har lång erfarenhet att ta till vara på spillvärme i avloppsvatten och energi som är bunden i brännbart avfall. Den långsiktiga trenden mot minskad global klimatpåverkan när hela krasystemet beaktas åstadkommer vi genom investeringar i nya anläggningar för förnybar el- och värmeproduktion, genom integration av regionens fjärrvärmenät och genom att öka an- 61 % vändningen av spillvärme i samhället. Fortum Värme investerar mellan åren 2010–2015 över 6,5 miljarder kronor i ny och utvecklad produktion i Stockholmsregionen. Investeringarna kommer att medföra lägre utsläpp både globalt och i Fortum Värmes egna anläggningar (se figuren nedan). Även om det är systemeffekten som står i fokus för våra åtgärder är ökade lokala utsläpp inte i linje med den utveckling vi slagit fast på klimatområdet. Därför klimatkompenserar vi utsläppen över 2012 års nivå beräknande enligt branschens redovisningsmetod. Omställningen till en helt förnybar och återvunnen fjärrvärmeproduktion pågår enligt plan och påverkas inte av klimatkompensationen. Fortum Värmes mål är en helt klimat- och resursneutral produktion senast år 2030, med ambitionen att nå målet betydligt tidigare än så. Klimatkompensationen för år 2013 innebär att förnybar energiproduktion och energieffektivisering i utvecklingsländer finansieras. Den förnybara elenergin ersätter el från fossila kraverk. Genom introduktion av effektivare spisar i hushåll i Ghana och Kenya minskar skövlingen av träd, lukvaliteten inomhus förbättras och tillgången till rent vatten ökar. Utsläppen som kompenseras har beräknats enligt standarden ISO14021, och projekten är certifierade enligt Gold Standard,en kvalitetsstämpel som den internationella miljörörelsen står bakom. Se www. cdmgoldstandard.org Fjärrvärme vision 1% 12 % << Kommentar Fortum Värmes vision är att tillsammans med andra energibolag och kunder integrera och optimera ett storskaligt fjärrvärmenät. Genom den nya affärsmodellen Öppen fjärrvärme kommer spillvärmens andel att öka. Likaså kommer andelen tillförd förnybar och återvunnen energi att öka, medan det fossila bränslet kol kan avvecklas. Genom dessa åtgärder minskar samhällets nettobehov av energi. Detta vill vi genomföra senast år 2030, men ambitionen är att realisera detta betydligt tidigare än så. CO2e Trend VMK CO2-utsläpp produktion, rullande 5-årsmedel CO2 Fortum Värmes miljöredovisning CO2 Fortum Värmes systemeffekt 100 90 80 g/kWh fjärrvärmeleverans 5% 70 60 50 40 30 20 10 2016–2020 2015–2019 2014–2018 2013–2017 2012–2016 2011–2015 2010–2014 2009–2013 2008–2012 2007–2011 2006–2010 2005–2009 0 2004–2008 82 % << Kommentar Figuren visar utsläpp (gram CO2-ekv per kWh fjärrvärme) som rullande femårsmedelvärden, dels enligt branschens redovisningsmetod (CO2 Fortum Värmes miljöredovisning), dels med den indikator som Fortum Värme använder för att följa energisystemets klimatpåverkan (CO2 Systemeffekt). Utsläppen från våra anläggningar varierar mellan åren beroende på vilka bränslen vi använder och den volym energi som vi levererar. På grund av vädervariationer mellan åren uppstår naturliga variationer i den mängd energi som levereras och därmed även den totala mängden utsläpp av t.ex. koldioxid. När det nya kravärmeverket för biobränslen i Värtaverket tas i dri ökar produktionen av förnybar el markant. När denna el ersätter fossilbaserad kraproduktion på kontinenten blir systemnyttan mycket stor, vilket den kraigt minskande kurvan i figuren visar. Kretsloppsvärme för en hållbar stad Sirje Pädam Viktiga faktorer för ett kretsloppsamhälle Fjärrvärmen utvecklas i takt med samhället. Miljöforskning, avfallsbehandling, energiteknik och samhällsekonomi är alla viktiga aspekter för hur det hållbara energisystemet ska utformas. Till höger återger vi vad några representanter från olika samhällsfunktioner tycker är viktigt för ett kretsloppssamhälle. Fjärrvärmesystemet gör det möjligt att utnyttja energi som annars går förlorad. Det finns tre kretslopp i samhället som är viktiga. – Förnybara biobränslen från skogsindustrin och solenergi från havet. – Spillvärme i avloppsvatten, fjärrkylaretur och från datahallar. – Energi i sorterat avfall från hushåll och företag. 21 Samhällsekonom vid WSP, projektledare för utredningen ”Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme”. Fjärrvärmen har en betydande roll både i dagens och framtidens energisystem i Sverige. Om fjärrvärmen inte var en del av det svenska energisystemet så skulle de samhällsekonomiska kostnaderna vara högre för att uppnå samma mängd nyttig energi för uppvärmning, varmvatten och hushållsel. De större kostnaderna beror bland annat på att det behövs mer ersättningsenergi än det fjärrvärmen bidrar med (ca 5 TWh mer) samt att dris- och underhållskostnaderna skulle vara högre. Dessutom bidrar fjärrvärmen med att begränsa investeringsbehovet i ett redan belastat elnät och att återanvända avfall och spillvärme. 22 10 3 INDUSTRI 6 14 20 15 5 11 8 7 BIOGAS 4 2 BIOGAS 18 Sverige är ledande när det gäller avfallshantering. Hushållsavfall deponeras inte med stora miljövinster som följd, energiutvinning är en viktig förklaring till detta. När plast förbränns uppstår koldioxid som är klimatpåverkande. När det fossila bränslet avvecklats i vår fjärrvärmeproduktion kommer plasten och fossila drivmedel för transporter att vara det enda fossila kvar i vår produktion. Genom en kombination av utsortering för återvinning och användning av biologiska plaster kommer även dessa utsläpp att minska i framtiden. 1 2 I ett typhushåll genereras årligen 750 kg avfall varav 180 kg materialåtervinns och 510 kg blir till el och fjärrvärme i våra kravärmeverk. Utsorterat hushållsavfall, varav hälen från Stockholm, ger 1,2 TWh energi vid förbränning i våra kravärmeverk. 3 4 5 6 7 Återvunnet material till industrin. Biogas kommer inom en snar framtid att rötas från utsorterat matavfall vid våra kravärmeverk. Redan idag samlas det årligen in 8 500 ton matavfall som blir till 5,5 GWh biogas. I Stockholm materialåtervinns 21 % av hushållsavfallet och 74 % går till förbränning i kravärmeverk. Resten går till deponi eller komposteras. Rester från bygg- och livsmedelsindustrin ger 1,9 TWh energi vid förbränning i våra kravärmeverk. Med den senaste tekniken för rening av utsläpp kan en modern avfallsförbränningsanläggning avskilja 99 % av det kvicksilver som finns i varor, produkter och t o m mat. Anläggningen fungerar som en njure som avgiar teknosfären och ser till att mängden som når miljön blir minimal. Energibesparing vid återvinning Energibesparing vid återvinning: jämfört med ny produktion glas papper metall plast Totala energiförbrukningen i Stockholm Fördelning energiförbrukningen är 19 884 av GWh (2009). Totala energiförbrukningen i Stockholm är 19av884 GWh (2009). Fördelning energiförbrukningen: Uppvärmning Transporter Spillvärme i avloppsvatten, fjärrkylaretur och från datahallar 8 20 % 70 % 95 % 45 % 9 10 44% 37% 19% El 11 Professor emeritus i energisystem, Linköpings Universitet. Avloppsvattnet från ett typhushåll innehåller 2500 kWh vilket bland annat nyttjas i våra värmepumpar. Från slammet produceras cirka 150 kWh biogas vilket motsvarar cirka 15 liter bensin. 0,7 TWh värme från renat avloppsvatten nyttjas i våra värmepumpar. 85 000 ton rötrester från Stockholms avloppsvatten används som jordförbättring, gödsel och återställande av mark. Idag körs var sjunde buss i Stockholmstrafiken på lokalt producerad biogas. Jan-Olov Sundqvist Forskare i klimat och hållbara samhällssystem, IVL Svenska Miljöinstitutet. Idag är nästan all plast som hamnar i hushållsavfallet av fossilt ursprung. Om 10 år uppskattar man att andelen plast av biogent ursprung är 25 % och ökande. Det skulle innebära att den fossila delen i bränslet till kravärmeverket minskar. Johan Börje Mattias Lundblad Filosofie doktor, utredare vid institutionen för mark och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). I Sverige utgör skogens växande träd och skogsmark en stor kolsänka. Nettoupptaget motsvarade 2012 ca 70 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser från fossila källor. Ett långsiktigt hållbart skogsbruk har inneburit att såväl virkesförråd som avverkningsvolymer ökat och på olika sätt bidragit till att dämpa klimatförändringarna. 17 19 Energi i sorterat avfall från hushåll och företag Stockholms mål är att avfall från boende och verksamma i staden ska minska och det som ändå uppkommer ska tas om hand resurseffektivt. Eer minimering och materialåtervinning är energiåtervinning genom kravärme en viktig del i avfallshanteringen i Stockholm. Ungefär 2/3 av allt hushållsavfall i Stockholm går till produktion av el och värme genom förbränning. En hel del av detta har naturligtvis återvunnits till nya produkter en eller flera gånger innan det blir el och värme. Björn Karlsson 12 16 ERK RENINGSV 1 KRAFTK VÄRMEVER Genom att mäta halter av olika föroreningar i fisk kan vi bedöma hur en storstad som Stockholm påverkar sina omgivande vatten. I en pågående undersökning analyseras fisk som fångas från ytterskärgården till Mälaren. Vi ser att exempelvis kvicksilver förekommer i höga halter i stadens närhet trots att de direkta utsläppen har minskat kraigt, vilket förklaras av att gamla utsläpp lagras i sedimenten och kan tas upp av ekosystemen under lång tid. KRAFTK VÄRMEVER 9 Teknisk strateg, Avfallsavdelningen, Trafikkontoret, Stockholms Stad. Tekn. doktor i miljöanalys, IVL Svenska Miljöinstitutet. Genom att minska elberoendet i Sverige och bygga ut förnybar kravärmeproduktion sänker vi det globala utsläppet av koldioxid. Kolbaserad elproduktion i ineffektiva kraverk i Centraleuropa kan då ersättas med el producerad från förnybara bränslen i effektiva svenska kravärmeverk där såväl el som värme produceras. 13 Nils Lundkvist Magnus Karlsson Förnybara biobränslen från skogsindustrin och solenergi från havet Utsläpp av koldioxid från biobränslen (rester från skogsindustrin) anses inte bidra till västhuseffekten då detta kol ingår i ett kretslopp. Vår målsättning är att allt biobränsle ska komma från ett hållbart skogsbruk. Den långsiktiga planen är att avveckla användningen av fossila bränslen. Totala utsläppet av fossil och förnybar koldioxid från vår produktion uppgick 2013 till 2,6 Mton. För att binda detta samlade utsläpp krävs ca 6,5 % av bruttotillväxten av skog i Sverige, eller 1,6 % av Sveriges skogsmarks årliga tillväxt. 12 Rester från skogsindustrin ger 2,1 TWh vid förbränning i våra kravärmeverk. 13 Våra utsläpp från biobränslen uppgick 2013 till 1,6 Mton CO2. Då koldioxiden från biobränslen ingår i ett kretslopp sker inga nettoutsläpp till atmosfären. 14 Skogsmarken och den växande skogen i Sverige tar varje år upp cirka 40 Mton CO2. 15 Solenergi utvunnet ur sjövattnet ger 0,9 TWh energi. Resurssnåla energisystem Energisystemen i norra Europa hänger samman. Med det nya biobränsleeldade kravärmeverket i Värtaverket ökar elproduktionen. Det är klart 2016 och då uppstår ett överskott på el från fjärrvärmesystemet, trots egen användning av el i värmepumpar. Över 1000 GWh el varje år som kan ersätta elproduktion i kolkraverk. Kravärmen i Stockholm leder därmed till minskade utsläpp på 0,7 Mton. 16 Vår fjärrvärmeproduktion uppgick 2013 till 8,2 TWh. 17 Vår fjärrkylaproduktion uppgick 2013 till 0,4 TWh. Den effektiva fjärrkylan innebär att 90 GWh el sparas jämfört med lokala kylsystem. Det motsvarar elbehovet i ca 20 000 typhushåll. 18 Fjärrkylalagret i Hornsberg minskar utsläppen av CO2 globalt med ca 30 000 ton/år. Marknadsdirektör, Ragn-Sells. Bara i de kommunala deponierna ligger det över 15 Mton järn och metall. Sammantaget bedöms värdet i Sveriges deponier vara långt över 100 mdr kr. Detta är för mycket resurser för att det ska ligga kvar i backen. Nu behöver vi en översyn av regelverket som gör det minst lika förmånligt att använda återvunnet material som jungfrulig råvara. 19 Ett typhushåll i Stockholm använder 4 500 kWh el och 9 000 kWh fjärrvärme. I våra kravärmeverk produceras 1 kWh el för varje 5 kWh fjärrvärme som levereras. Hushållens fjärrvärmebehov bidrar med andra ord till att ca 40 % av deras elförbrukning också produceras samtidigt. 20 I framtiden kan ca 1 TWh överskottsvärme tas tillvara från t ex datahallar och livsmedelsbutiker i Stockholm. 21 Våra utsläpp från fossila bränslen uppgick 2013 till 1 Mton CO2. 22 Tack vare energieffektivisering kan fler kunder dela på den producerade fjärrvärmen. Alla volymer TWh och Mton inkluderar produktionssamverkan. Miljöbokslut 2013 Utveckling av tillförd energi 2008–2013 Fortum Värmes leverans av el, fjärrvärme och fjärrkyla1 << Begreppsförklaring Biobränslen och biooljor Avfall och returbränslen Energi ur sjö- och avloppsvatten, samt spillvärme El ospecificerad El ursprungsmärkt förnybar Kol Olja Torv Vindkra 14 000 12 000 10 000 Miljöbokslut fjärrvärme 2013 1 << Kommentarer Utsläpp från Fortum Värmes produktion, per kWh levererad fjärrvärme Utsläpp av växthusgaser, egna utsläpp och indirekta utsläpp för inköpt energi, g/kWh fjärrvärme << Förklaring till miljööversikt 6 000 Här ser du den tillförda energin i Fortum Värmes totala produktion och nedbruten för fjärrvärme, el och fjärrkyla. 4 000 2 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 Tillförd energi i Fortum Värmes totala produktion1 Tillförd energi/Fjärrvärme Biobränslen och biooljor Avfalls- och returbränslen Värme i avloppsvatten Värme i sjövatten Värmeåtervinning genom fjärrkyla2 El Fossila bränslen3 21 % 30 % El 11 % 2% 7% 2013 Biobränslen och biooljor Avfalls- och returbränslen El Fossila bränslen3 Vindkra 23 % 6% Frikyla4 Spilkyla5 VP-kyla6 KM-kyla7 El 6% 16 % 26 % 28 % 12 % 36 % 39 % 2% 11 % 7% 24 % Utsläpp av växthusgaser, transport och produktion av bränslen, g/kWh Andel fossila bränslen, %2 Koldioxid - systemeffekt, g/kWh3 17 % 37 % 2013 95,0 82,0 72,0 68,7 82,0 68,7 6,3 7,2 7,1 6,7 7,9 0,42 0,25 0,20 0,21 0,22 24 21 16 11 13 76,0 90,0 85,3 104,9 114,3 79 79 84 87 84 Andel förnybar energi, %4 73 74 77 79 75 Kväveoxider, mg/kWh 99 112 104 109 125 Svaveldioxid, mg/kWh 22 37 27 30 40 Sto, mg/kWh 3,0 4,0 3,3 2,9 2,8 Andel förnybar eller återvunnen energi, %4 *Nytt för i år är att Fortum Värme klimatkompenserar en del av utsläppet 2013 ned till 2012 års nivå. Den som vill redovisa värmeköpets klimatpåverkan eer klimatkompensation ska använda värdet 68,7 som alltså är samma nivå som 2012. Miljöbokslut fjärrkyla 2013 2010 2011 2012 2013 0 0 0 0 6,1 6,6 7,3 8,1 Värmeåtervinning genom fjärrkyla, GWh6 140 158 156 164 3 Torv betraktas enligt VMK som ett icke-fossilt bränsle medan torv enligt EIFS 2011:4, klassas som fossilt. Detta förklarar att andelen fossilt är 16 % i fjärrvärmediagrammet till vänster, men 13 % i miljöbokslutet. Primärenergifaktor* 0,12 0,11 0,10 0,09 6 Värmepumpskyla: Kyla som produceras samtidigt som värme i en värmepumpprocess där produktionsekonomin för värme påverkas. COP 2013: 4,2. COP5 *Primärenergin till fjärrkylan är den ursprungsmärkta förnybara elen som trots att den är förnybar ändå kan vara primär, t ex vattenkra. Tillförd els primärenergifaktor är beräknad utifrån den upphandlade mixen av ursprungsmärkt el Ursprungsmärkning av el Del av produktionen Elförbrukning (GWh) Fjärrvärme Fjärrkyla Elproduktion Produktionssamverkan (annan fjärrvärmeproducent) Totalt Fortum Värmes leveranser 2013 GWh Förnybar & återvunnen energi2 8 152 84% 426 100% El från kravärmeverk* 1 257 56% Fjärrvärme1 Fjärrkyla 6% 2012 Koldioxid, indirekt genom Fortum Värmes egen elanvändning, g/kWh 7 Kylmaskinskyla: Kyla som produceras i en värmepumpsprocess som inte återvinner värme. COP 2013: 2,9. 31 % 2011 2 Om man köper fjärrkyla på vintern så återvinns energin till fjärrvärmenätet. För år 2013 återvann Fortum Värme 164 GWh från kylanätet vilket möjliggjorde produktion av 246 GWh fjärrvärme. 5 Spillkyla: Kyla som utvinns i en värmepumpprocess där produktionsekonomin för värmeproduktionen inte påverkas. Elförbrukning endast för distribution av kyla. COP 2013: 22. Fjärrkyla 2% 1 Inkluderar produktionssamverkan med andra fjärrvärmeproducenter. 4 Frikyla: Naturlig kyla, till exempel kallt sjövatten, som inte behöver kylas i någon process. Elförbrukning endast för distribution av kyla. COP 2013: 22. Fjärrkyla Fjärrvärme1 Fjärrkyla är bortförd energi från en fastighet. Det är endast den el som gått till produktion och distribution som ska anses som tillförd energi. Verkningsgraden COP - visar att elbehovet per bortförd kWh överskottsvärme är mycket lågt. Dessutom återvinns faktiskt en del av denna värme under vinterhalvåret. 2010 Utsläpp av växthusgaser eer klimatkompensation, g/kWh fjärrvärme* Primärenergifaktor 8 000 2009 *Förutom en mindre volym i vindkraverk. Andel ursprungsmärkt förnybar el 950 100% 54 100% 156 0% 10 0% 1170 86% Utsläppen av växthusgaser visar en långsamt minskande trend. Pågående investeringar i förnybar kravärme kommer från år 2016 att minska användningen av fossil energi i Stockholm och särskilt påtagligt inom det nordiska krasystemet. Restprodukter från skogsindustri och samhälle kommer att minska behovet av primärenergi ytterligare. De ökade utsläppen av NOx, svavel är främst en konsekvens av att en större andel av produktionen skett genom förbränning (istället för t ex värmepumpar). Under 2013 har Bristaverkets biobränsleeldade kravärmeverk ha dristörningar och ersatts med produktion som har högre NOx-utsläpp och sämre prestanda när det gäller nyckeltalet CO2 systemeffekt, vilket förklarar förändringen av dessa värden. << Förklaringar till miljöbokslut Värmemarknadskommittén, som består av Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Svensk Fjärrvärme kom under 2011 fram till en överenskommelse om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme. Till vänster redovisas, för Fortum Värmes fjärrvärmenät, de nyckeltal som ska redovisas enligt överenskommelsen. 1 Inklusive värmeproduktionssamverkan med andra fjärrvärmebolag. 2 Torv betraktas enligt VMK som ett icke-fossilt bränsle medan torv enligt EIFS 2011:4, klassas som fossilt. I miljöbokslutet till vänster redovisas andelen fossila bränslen enligt VMK:s definition. 3 Nyckeltalet avser konsekvens av värmeleverans ur ett globalt perspektiv som även omfattar nettobalansen mot kranätet. Koldioxidutsläppet för den nordiska marginalproduktionen är hämtad från Elforsks rapport 08:30 och uppgår till 670 g/kWh. 4 Med förnybar energi menas biobränslen, biooljor, bioandel i avfall och returbränslen, energi lagrad i sjövatten samt andel förnybar energi i inköpt el och värmeproduktionssamverkan. Med återvunnen energi menas spillvärme, återvunnen energi i avloppsvatten, andel av avfall och returbränslen som inte definieras som förnybar samt återvunnen energi i inköpt el och importerad fjärrvärme. 5 ”Coefficient of Performance”. Förhållandet mellan producerad kyla och tillförd el, vilket beskriver produktionens effektivitet. 6 Om man köper fjärrkyla på vintern återvinns energin till fjärrvärmenätet. För år 2013 återvann Fortum Värme164 GWh från kylanätet vilket möjliggjorde produktion av 246 GWh fjärrvärme. På med ledartröjan Stockholmsregionen har mycket goda förutsättningar att ta ledningen i utvecklingen mot ett hållbart energisystem. Vi lägger nu det pussel som ska förverkliga idén om en resurssnål uppvärmning helt utan fossila bränslen. I vår vision kopplas Fortum Värmes och andra energiföretags fjärrvärmenät i Stockholmsregionen samman. Inom ramen för Öppen fjärrvärme säljer kunderna överskottsvärme för att ta till vara energi som annars skulle gå förlorad. Energiproducenterna i regionen samverkar med kunderna för att optimera distributionen av värme, och värmelager kan tillsammans med effektstyrning i det ”smarta fjärrvärmenätet” jämna ut toppar och dalar i behovet av energi. Ett nytt kravärmeverk i transportvänligt hamnläge på den nedlagda deponin i Lövsta skulle bidra till att klara värmebehovet i ett enda sammanhängande nät från Sigtuna i norr, via Upplands Väsby, Stockholm, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby och Lidingö, till Södertälje i söder. Lyckas vi tillsammans med kommuner, energibolag och kunder förverkliga denna vision skulle det inte behövas några nya produktionsanläggningar i regionen. Då kan också användningen av kol i Värtaverket avvecklas och dessutom frigörs mark i Hässelby som kan användas för upp till 2 000 bostäder i bästa sjöläge. I våra två kravärmeverk i Högdalen och Brista finns redan nu kapacitet att ta hand om allt hushållsavfall som uppstår i länet. Vi planerar för att på Högdalenverket sortera ut organiskt nedbrytbart avfall (matavfall) och röta det för framställning av biogas. Ny biogas kan öka andelen förnybar gas i fordonsgasen som säljs idag. AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Postadress 115 77 Stockholm Telefon/utland 020-46 00 00 +46 278 276 96 Epost/hemsida [email protected] fortum.se Säte/org nr Stockholm 556016-9095