Vårdriktlinjer - för Bättre Psykosvård

Vårdriktlinjer för schizofreni eller
schizofreniliknande tillstånd
Projektet Bättre psykosvård 2013
Innehåll
1. Inledning ......................................................................................................................................... 3
Mål .................................................................................................................................................. 3
2. Psykos, schizofreni ......................................................................................................................... 4
3. Risktillstånd för psykos.................................................................................................................... 5
Psykiatrin bör: ................................................................................................................................. 5
4. Bemötande ..................................................................................................................................... 6
5. Utredning ........................................................................................................................................ 7
6. Behandling/rehabilitering ................................................................................................................. 8
7. Familj, närstående, barn ............................................................................................................... 11
8. Samverkan.................................................................................................................................... 12
Tandvård ....................................................................................................................................... 12
9. Uppföljning av behandling ............................................................................................................. 13
Remission ..................................................................................................................................... 13
Somatisk uppföljning ..................................................................................................................... 13
PsykosR ........................................................................................................................................ 13
Kvalitetsstjärnan ............................................................................................................................ 14
Kvalitetsindikatorer för psykossjukdom .......................................................................................... 14
Strukturindikatorer ......................................................................................................................... 14
Processindikatorer......................................................................................................................... 14
Resultatindikatorer ........................................................................................................................ 15
10. Referenser .................................................................................................................................. 16
Vårdriktlinjer för Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Projektet Bättre psykosvård 2013
Sida 2 av 16
1. Inledning
Dessa vårdriktlinjer för patienter med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd skall vara ett
stöd när exempelvis landsting/förvaltning skapar vårdprogram eller när kommuner och landsting
tar fram gemensamma vårddokument.
Riktlinjer skall säkerställa att de olika verksamheterna utformar, förbättrar och implementerar en
säker vård för patienten. Dokumentet skall dessutom stimulera till diskussion internt och externt,
samt vara ett stöd i förvaltningens kvalitets-, lednings- och utvecklingsarbete.
Ambitionen med dessa vårdriktlinjer är att de skall vara tillgängliga, förståeliga och kända för alla
berörda. Riktlinjerna är skrivna utifrån en genomgång av evidensbaserad forskning, beprövad
erfarenhet, nationella vårdprogram och lokala riktlinjer.
Vård- och omsorgsinsatser till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ser olika
ut över landet och det finns därför ett behov av att lyfta fram kunskapsbaserade behandlingar och
metoder i form av nationella riktlinjer. Riktlinjerna förväntas stimulera användningen av
psykosociala insatser med god evidens. Riktlinjearbetet bedöms också kunna stimulera samverkan
mellan kommuner och landsting och skapa förutsättningar för en gemensam kunskapsbas.
Mål
•
Patientgruppen skall erbjudas tidiga insatser och ett professionellt bemötande, med
riktlinjerna som stöd.
•
Interventionerna skall vara symtom- och funktionsinriktade
•
Erbjuda optimal medicinsk behandling och psykosociala insatser
•
En tydlig och dokumenterad vårdplan skall upprättas gemensamt av patient, behandlare och
gärna närstående.
•
Behandlingen skall utvärderas och följas upp minst en gång per år av kontaktperson
tillsammans med patient.
Vårdriktlinjer för Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Projektet Bättre psykosvård 2013
Sida 3 av 16
2. Psykos, schizofreni
Schizofreni är en av våra allvarligaste psykiska sjukdomar och debuterar vanligen i 18-30 års ålder.
Som det har sett ut fram till idag så har mer än hälften av dem som insjuknat kommit att ha påtagliga
besvär av sin sjukdom resten av livet. Vidare är risken att drabbas av kroppsliga sjukdomar som till
exempel hjärt-kärlsjukdomar förhöjd vid schizofreni. Likaså finns det en ökad suicidrisk. Sjukdomen
medför förutom stort lidande för personen själv och för närstående även stora samhällskonsekvenser.
Man räknar med att risken att i Sverige någon gång i livet insjukna i schizofreni är knappt en procent
och att det är ca en halv procent (prevalens) av befolkningen vid varje givet tillfälle som har
sjukdomen, det vill säga cirka 40.000 personer. Varje år insjuknar ungefär 800 personer (incidens) i
Sverige för första gången. Uppskattningsvis är livstidsrisken för psykos dubbelt så stor som för
schizofreni.
Psykossymtom förekommer vid psykossjukdomar såsom schizofreni, schizoaffektivt syndrom och
ospecificerad psykos men även vid andra tillstånd. Till exempel kan bipolär sjukdom åtföljas av
framträdande psykossymtom.
För schizofrenidiagnos krävs att man skall ha haft någon typ av s.k. positiva symtom (till exempel
hallucinationer, vanföreställningar) och att det skall finnas en påtaglig funktionsnedsättning och att
symtom och/eller funktionsnedsättning funnits i åtminstone 6 månader. Psykossymtomen skall ej
vara tydligt kopplade till egentlig depression, mani, droger eller somatiskt/organiskt tillstånd.
Det finns vid schizofreni goda möjligheter att med farmakologiska, psykologiska, sociala och
edukativa insatser påverka sjukdomsförloppet i gynnsam riktning. Mycket talar för att man med ett
tidigt och bra omhändertagande kan få en förbättrad prognos med ökad funktionsförmåga och högre
livskvalitet. Med andra ord ju kortare DUP (duration of untreated psychosis/duration av
obehandlad psykos) desto lindrigare förlopp. De första två åren efter ett psykosinsjuknande brukar
nämnas som kritiska för det fortsatta förloppet. Under dessa år har man störst möjlighet att minska
framtida funktionsnedsättningar.
Vårdriktlinjer för Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Projektet Bättre psykosvård 2013
Sida 4 av 16
3. Risktillstånd för psykos
Studier talar för att man genom att identifiera och behandla personer med ökad risk för schizofreni
och andra långvariga psykoser kan skjuta upp och lindra förloppet. Genom utbildning internt inom
psykiatrin, information till vårdgrannar och lättillgängligt krisstöd kan man nå och behandla
patienter med prodromalsymtom och intervenera mycket tidigt i förloppet. Man vänder sig enbart
till personer som själva söker hjälp på grund av psykiatriska symtom.
Schizofreniinsjuknandet föregås vanligen av en lång så kallad prodromal- eller förebådandefas. Före
det egentliga insjuknandet uppträder ofta till synes lindriga och ospecifika symtom (till exempel
sömn- och ångeststörningar, depression). Även viss funktionsnedsättning kan pålagras. Personer
som senare utvecklar schizofreni är ofta i tidig fas motiverade till behandling för de symtom som
besvärar och söker själva hjälp. Det har visat sig möjligt att med framtagna kriterier identifiera
personer med ökad psykosrisk.
I prodromalfas prövar man i första hand minska stress och sårbarhet med andra medel än
antipsykotisk medicinering. Behandling som kan bli aktuell är till exempel
psykoterapi/psykoedukation för social fobi, ångest, spänning, depression, sömnproblem, SSRI mot
depression etc. Vidare psykosociala insatser för att minska stress till exempel vid bostads-,
ekonomiska-, relationsproblem och dylikt. På så vis får personerna adekvata insatser för de besvär
som de söker för och inte för en eventuell framtida psykos. Omega 3 i prodromalfas har prövats med
goda resultat. Om/när personen ifråga utvecklar symtom av tydlig psykotisk intensitet så är en
behandlingskontakt redan etablerad och adekvat antipsykotisk behandling kan snabbt sättas in utan
alltför mycket dröjsmål eller intrång i personens vardag. På detta sätt tänker man sig att den kritiska
DUP-tiden drastiskt minskas.
Psykiatrin bör:
•
Utarbeta och genomföra utbildnings- och informationsinsatser om tidiga symtom vid
schizofreni till den egna psykiatriska organisationen, främst till akutinstanser och till den
psykiatriska öppenvården.
•
Göra anpassade utbildningsinsatser till vårdgrannar och samverkanspartners som
primärvård, socialtjänst, bup, student- och skolhälsovård.
•
Ge möjlighet till snabb remiss/hänvisning/telefonanmälan/egenanmälan. Möjlighet till
informella konsultationer med namngivna personer eller enheter
•
Ge behandling anpassad till riskgruppen
Vårdriktlinjer för Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Projektet Bättre psykosvård 2013
Sida 5 av 16
4. Bemötande
•
Bemötandet ska bygga på respekt för patientens integritet med värme och engagemang.
•
Kontakten med patienten ska ske där vederbörande känner sig mest trygg, vilket ofta är i
hemmiljön.
•
Det första mötet mellan vuxenpsykiatrin för patienten, närstående och psykiatrins personal
ska ske med ett lugnt bemötande i en trygg miljö och ges tillräcklig tid.
•
En god relation och kontinuitet med vårdgivaren är väsentlig för behandlingen
•
Beakta alltid det trauma det innebär att vara psykotisk.
•
Var medveten om att patienten kan vara nervös, avvaktande eller ovillig att träffa dig
•
Var öppen för patientens erfarenheter och åsikter. Ta patientens problem och obehag på allvar
och visa empati
•
Vårdkontakten och vårdmiljön är grundläggande för patientens motivation till behandling.
•
En negativ uppfattning eller upplevelse av tidigare psykiatrisk vård kan vara av betydelse för
patientens inställning till planerad behandling.
•
Patienter med kognitiva funktionshinder kan ha svårt att förstå mellanmänskliga signaler. De
ska bemötas på ett sätt så att de förstår och kan tillgodogöra sig information samt kunskap.
Vårdriktlinjer för Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Projektet Bättre psykosvård 2013
Sida 6 av 16
5. Utredning
En noggrann utredning i dialog med patient och närstående bör genomföras som en integrerad
del av tidiga insatser. Utredningen utgör grunden för korrekt diagnostik samt underlättar
optimal vårdplanering och uppföljning av behandling och insatser. Den basala utredningen bör
åtminstone innefatta:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Anamnes inkluderande tidig utveckling, tidigare och aktuella psykosociala påfrestningar.
Somatisk utredning: somatiskt status, lab, längd och vikt. EKG, CT/MR, EEG.
Diagnostik som utgår från DSM (IV i dagsläget, V nära förestående) och/eller ICD 10.
Psykosocial utredning.
Alkohol- och drogscreeening (till exempel Audit, Dudit).
Neuropsykologisk utredning som bör omfatta: allmän intellektuell funktion, exekutiva
funktioner, språklig förmåga, uppmärksamhet, perceptuell förmåga, verbalt minne, motorisk
snabbhet.
Symtomskattning RSS eller PANSS, CAN, GAF symtom och funktion.
Fortlöpande bedömning avseende våld- och suicidrisk.
Andra utredningsmoment som kan bli aktuella:
Arbetsterapeut -, sjukgymnastbedömning avseende funktioner.
För diagnostik är strukturerade intervjuer såsom SCID I och II värdefulla och de kan också ge
hänvisning om komplicerande tilläggsdiagnoser.
Vårdriktlinjer för Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Projektet Bättre psykosvård 2013
Sida 7 av 16
6. Behandling/rehabilitering
En del personer får en psykos bara en gång under livet, medan andra får återkommande psykoser.
Schizofreni är dock oftast ett livslångt sjukdomstillstånd även om god funktion kan uppnås med rätt
stöd och behandling. Forskning visar att ju snabbare man behandlar sjukdomen, desto lindrigare
sjukdomsförlopp och bättre prognos.
Huvudmålet för vård och stöd vid schizofreni är symtomlindring, förbättrad funktionsnivå,
delaktighet och kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. En grundpelare i behandling av
schizofreni är antipsykotisk medicinering. På grund av stor variabilitet i sjukdomsuttrycket måste
behandling och omhändertagande anpassas till den enskildes behov. De närståendes roll i såväl
utrednings- som behandlingsinsatser bör uppmärksammas och stödjas. Akuta psykoser behandlas
ofta i psykiatrisk slutenvård. Tre fjärdedelar av de patienter som insjuknar i schizofreni har dock
behov av långtidsbehandling, rehabilitering och samhällsstöd. Behandling är insatser som primärt är
inriktade på sjukdomen och att minska dess symtom, medan rehabilitering är inriktad på att
förbättra funktionen och minska konsekvenserna av sjukdomen. Rehabiliteringsprocessen handlar
om att stötta individen i att nå eller återfå roller och sammanhang som är viktiga för henne/honom.
Ansvaret för att genomföra de insatser som rekommenderas i NR är oftast delat. Av 43 insatser,
ansvarar HoS för 9, kommunen för 7 och resterande 28 är delat ansvar. I de flesta fall krävs således
samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, men även med andra myndigheter som
försäkringskassan och arbetsförmedlingen för frågor som rör arbetslivsinriktad rehabilitering behövs
kontakt med Försäkringskassa och Arbetsförmedling och när det gäller boende berörs andra delar
utöver socialpsykiatrin av den kommunala verksamheten.
Även i de fall där ansvaret är entydigt landstingets eller kommunen krävs samverkan då som ovan
nämnts det stora, flertalet av personer med schizofrenisjukdom har behov av livslånga parallella
insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Vårdriktlinjer för Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Projektet Bättre psykosvård 2013
Sida 8 av 16
Psykosociala insatser för behandling/rehabilitering enligt NR med prioritet (1-5) och
rekommendation bör, kan och i undantagsfall implementeras (eg.utmönstras)
Insats/åtgärd
Prio/rek
Ansvar för insatsen
För att öka individens deltagande i sin vård krävs
påminnelser om besökstider i olika former
2/Bör
Hälso- och sjukvården
Samordnade åtgärder för nyinsjuknade enligt
ACT-modellen med familjeintervention och social
färdighetsträning
3/Bör
Hälso- och sjukvården
Krisintervention i hemmet under akut svår
psykisk sjukdom
3/Saknas
Hälso- och sjukvården
Psykopedagogisk åtgärd om sjukdomshantering
och återhämtning enligt Illness Management och
Recovery modellen
4/Bör
Hälso- och
sjukvården/Socialtjänsten
Individuell kognitiv beteendeterapi
3/Bör
Hälso- och sjukvården
Musikterapi
4/Kan
Hälso- och sjukvården
Kognitiv träning med datorbaserade program eller
test material
5/Saknas
Hälso- och sjukvården
Integrerad psykologisk terapi-kognitiv
1/Bör
Hälso- och sjukvården
Färdighetsträning enligt modell eller program för
social färdighetsträning. "Ett självständigt liv"
2/Bör
Hälso- och
sjukvården/Socialtjänsten
Krisintervention i hemmet under akut svår
psykisk sjukdom
3/Saknas
Hälso- och sjukvården
Individanpassat stöd till arbete(Individual
Placement and Support-modell)personer i behov
av stöd för att behålla arbete
2/Bör
Hälso- och
sjukvården/Socialtjänsten
Individanpassat stöd till arbete(IPS) för personer
utan arbete men med motivation och önskan om
arbete med lön
1/Bör
Hälso- och
sjukvården/Socialtjänsten
Intensiv case management enligt ACT-modellen
(Assertive Community Treatment)
1/Bör
Hälso- och
sjukvården/Socialtjänsten
Mindre intensiv case management enligt
resursmodellen
4/Bör
Hälso- och
sjukvården/Socialtjänsten
Vårdriktlinjer för Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Projektet Bättre psykosvård 2013
Sida 9 av 16
Integrerade team ger samordnad behandling och
psykosociala åtgärder för både missbruk och den
psykiska sjukdomen
5/Saknas
Hälso- och
sjukvården/Socialtjänsten
Åtgärder i form av specifikt anpassat
föräldrastöd(finns endast i tillstånd och
åtgärdslista)
3/Saknas
Hälso- och
sjukvården/Socialtjänsten
Behandling med psykosociala åtgärder för
missbruk/beroende med åtgärder för den
psykiska sjukdomen
5/Saknas
Hälso- och
sjukvården/Socialtjänsten
Sysselsättning, daglig aktivitet utanför hemmet,
anpassad för personer med schizofreni,
individuella mål och uppföljning
3/Bör
Socialtjänsten
Erbjuda långsiktig boendelösning
1/Bör
Socialtjänsten
Erbjuda permanent bostad utan krav på
behandlingsföljsamhet eller annan meritering
3/Bör
Socialtjänsten
Specifikt anpassat stöd i ordinärt boende till
personer med schizofreni
2/Bör
Socialtjänsten
Bostad med särskild service och specifikt anpassat
stöd till personer med schizofreni
4/Bör
Socialtjänsten
Vårdriktlinjer för Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Projektet Bättre psykosvård 2013
Sida 10 av 16
7. Familj, närstående, barn
I arbetet med patienter med psykosproblematik är närståendes medverkan viktig och av stor
betydelse för prognosen. Psykiatrin skall ta tillvara närståendes kunskap och synpunkter. Närstående
behöver ofta även eget stöd. Närstående med uttalad oro, stress eller andra negativa faktorer som
kan påverka patienten (anhöriga med hög-EE) skall i detta psykopedagogiska arbete prioriteras av
psykiatrin. Åtgärden består av olika kombinationer av utbildning i sjukdomen och
behandlingsalternativ och praktiskt och känslomässigt stöd samt kompetensutveckling i
problemlösning och krishantering. Utbildningen kan genomföras med enskilda personer, enskilda
familjer eller med fler familjer tillsammans i hemmet, i kliniska situationer eller i andra situationer
och på andra platser.
Gemensam utbildning till patienten och anhöriga där det är möjligt har bedömts vara
kostnadseffektivt jämfört med ingen utbildning alls och jämfört med utbildning till enbart patienten.
Minderåriga barn till personer med psykossjukdom skall särskilt uppmärksammas och erbjudas
kontakt och stöd. Vid behov ska samverkan etableras med socialtjänsten och/eller BUP.
Psykosociala insatser för behandling/rehabilitering enligt NR med prioritet (1-5)och
rekommendation bör, kan och i undantagsfall implementeras(eg.utmönstras)
Insats/åtgärd
Prio/rek
Ansvar för insatsen
Gemensam psykopedagogisk utbildning till
personen och anhöriga
1/Bör
Hälso- och sjukvården
Psykopedagogisk utbildning enbart anhöriga, i
grupp eller familjevis
3/Bör
Hälso- och sjukvården
Psykopedagogisk åtgärd om sjukdomshantering
och återhämtning enligt Illness Management och
Recovery modellen
4/Bör
Hälso- och sjukvården
Familjeintervention
1/Bör
Hälso- och sjukvården
Vårdriktlinjer för Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Projektet Bättre psykosvård 2013
Sida 11 av 16
8. Samverkan
Personer med psykossjukdom har som regel behov av åtgärder från både hälso- och sjukvård och
socialtjänsten, något som kräver samverkan mellan dem. Samverkan mellan psykiatrin och
kommunen bör alltid komma till stånd för personer med måttliga eller svåra symtom och med
funktionsnedsättning. För personer som ofta bryter vårdkontakter och återinsjuknar är kontinuitet
och samverkan extra viktigt. I riktlinjerna betonas även vikten av samordnade vård- och stödåtgärder
i ett tidigt skede, det vill säga för personer som nyinsjuknat i psykossjukdom.
För att samverkan mellan samtliga inblandade aktörer ska fungera krävs organisatoriskt stöd och
tydliga överenskomna rutiner för konsultation, remisser, vård- och stödplanering mm.
Samarbetet skall alltid utgå från den enskilde patienten och dennes behov.
Samverkan gäller såväl inom psykiatrin, mellan myndigheter och med brukar- och
närståendeorganisationer
När det gäller psykiatrin betonas att öppenvården är basen för psykos-behandling. Vid en inläggning
i slutenvård bör omedelbar kontakt med öppenvården tas för ställningstagande till gemensam
vårdplanering/ utskrivningsplanering. Behandlare i öppenvård skall alltid aktivt hålla kontakt med
patient och personal i slutenvården
I samverkan mellan myndigheter är ofta socialpsykiatrin en central samarbetsparter, berörd personal,
från boenden, boendestödjare och biståndshandläggare skall vid behov delta i samordnad
vårdplanering. Vid patient- och anhörigutbildning bör alltid information om kommunpsykiatrins
verksamhet ingå.
Vidare betonas i riktlinjerna hur viktig, brukarens och dennes närståendes delaktighet och inflytande
i vården är för innehållet i och utveckling av verksamheten. Brukarråd på central och lokal nivå har
stor betydelse för att skapa delaktighet och inflytande. Brukar- och närståendeorganisationernas
information bör alltid ingå som en självklar del i patient- och anhörigutbildningar.
Tandvård
Många patienter med schizofreni känner sig tveksamma att söka tandläkare och måste ha ett särskilt
stöd för att kunna genomföra denna tandvård. Dessutom har de ofta ett stort objektivt
tandvårdsbehov och tar läkemedel som ger muntorrhet. De röker ofta, uteblir ofta från erbjudna
tider. Dessutom har många av dem svåra ekonomiska förhållanden som innebär svårigheter att
betala.
Samverkan måste därför fokuseras kring en uppsökande verksamhet. Vi rekommenderar att denna
rätt är inskriven i samverkansavtal mellan psykiatrin, primärvården och tandvården.
•
Bedriva uppsökande verksamhet till alla patienter med psykiskt funktionshinder.
•
Erbjuda kostnadsfri profylax till patienter med psykisk sjukdom.
•
Erbjuda akut och nödvändig tandvård.
•
Vara öppen och fånga upp alla patienter med psykotisk sjukdom som söker tandvården spontant.
Vårdriktlinjer för Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Projektet Bättre psykosvård 2013
Sida 12 av 16
9. Uppföljning av behandling
•
Patienten ska ha en fast vårdkontakt.
•
En tydlig och dokumenterad vårdplan ska upprättas med patienten, behandlaren och gärna
närstående. Vårdplanen ska revideras vid behov.
•
Utvärdering sker mot vårdplanens mål.
•
Patienten ska ha en aktiv roll i beslut som, som berör den egna hälsan och vård och stödinsatser.
•
Uppföljning av den somatiska hälsan ska göras minst en gång per år.
•
Behandlingen ska utvärderas och följas upp minst en gång per år av fast vårdkontakt tillsammans
med patienten.
•
Vid årlig uppföljning används PsykosR och/eller Kvalitetsstjärnan.
Remission
Sjukdomssymtom vid psykos, speciellt schizofreni, innebär en avsevärd påverkan på
funktionsförmågan. Även om förstagångsinsjuknade psykospatienter oftast svarar mycket bra på
antipsykosmedicinering på kort sikt är långtidsprognosen ofta otillfredsställande. Flertalet patienter
får återfall i sjukdomen vilket kan resultera i mer svårbehandlade symtom och en
kvarståendenedsättning av funktionsnivån. Det har därför blivit viktigt att definiera
behandlingsutfall på ett sätt som är meningsfullt för såväl patienter och närstående som för
behandlare inom psykiatrin genom att skatta kliniskt relevanta symtom.
Remission skattas med skattningsskala RSS. Kriterierna i skattningsskalan har utarbetats av en
internationellt sammansatt arbetsgrupp och är baserade på följande symtomskattningsskalor: Scale of
Assessment of Positive Symptoms (SAPS) och Scale of Assessment of NegativeSymptoms (SANS),
PANSS och Brief Psychiatric Rating Scale (BPRS). Kriterierna är utformade så att om ingen av totalt
åtta items skattas till mer än 3 i svårighetsgrad (på en skala av 7) under det senaste halvåret har
klinisk remission inträtt. Förändringar i remission har visat sig vara associerade med förändringar i
behov av stöd, GAF-poäng, tillfredsställelse med vård och livskvalitet. Kriterierna tycks därför vara
kliniskt relevanta och kan lämpligen användas i behandlingsutvärdering inom psykiatrin.
Somatisk uppföljning
Den somatiska hälsan bör följas noga eftersom forskning visat att psykospatienter, speciellt patienter
med schizofreni, har avsevärt högre mortalitet, sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar och
komplikationer orsakade av diabetes än befolkningen i övrigt.
PsykosR
Psykossjukdomar och framför allt schizofreni orsakar ofta stort lidande för både patienter och
närstående. De står för en betydande del av våra sjukvårdskostnader i och med att insjuknandet ofta
sker i tidig ålder och många får en kronisk sjukdom. En stor andel av de insjuknade, mer än 50
Vårdriktlinjer för Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Projektet Bättre psykosvård 2013
Sida 13 av 16
procent, har också en kraftigt nedsatt funktionsförmåga och behöver därför ofta stöd från kommun
och hjälp med försörjning.
Syftet med det nationella kvalitetsregistret PsykosR är att få ett underlag om omfattning och faktisk
sjukdomsbild samt att genom jämförelser av arbetssätt och resultat kunna utvärdera och förbättra
vården.
Kvalitetsregistrering i PsykosR för uppföljning av viktiga resultat för att få en bättre bild av
psykossjukdomar och patienternas behov av behandling och stöd sker en gång per år.
Kvalitetsstjärnan
Kontinuerlig uppföljning av psykospatienter skall ske genom anslutning och inrapportering till
Kvalitetsstjärnan. (Registret har funnits sedan 2000)
•
Kvalitetsstjärnan innehåller sju dimensioner som mäts med enkla mätinstrument.
•
Dimensionerna är: Brukartillfredställelse med vården, upplevd livskvalitet, patientupplevda
besvär, närståendes situation, psykosocial funktion, symtom och för psykospatienter läggs en
biverkningsskala till.
•
Måttet i varje dimension presenteras i ett stjärndiagram där ju större stjärna innebär bättre
kvalitet.
Inrapportering till Kvalitetsstjärnan sker en gång per år.
Jämförelse för varje patient över år blir därmed möjlig, liksom jämförelse med övrig psykosvård i
landet på gruppnivå.
Kvalitetsindikatorer för psykossjukdom
Följande urval skall ses som exempel på kvalitetsindikatorer för patienter med psykossjukdom.
Många av de föreslagna indikatorerna är framtagna för att säkra en god vårdprocess.
Strukturindikatorer
•
Finns det tillgång till subspecialiserad enhet eller lokalt program för nyinsjuknade i
psykossjukdom?
•
Finns det tillgång till subspecialiserad enhet eller lokalt program för långtidssjuka i
psykossjukdom?
•
Har kliniken ett program för stöd till barn och anhöriga?
•
Finns det en skriftlig samverkansöverenskommelse upprättad mellan socialtjänsten och
kliniken?
Processindikatorer
•
Andel patienter med psykossjukdom som registreras i kvalitetsregistret för psykossjukdom.
Vårdriktlinjer för Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Projektet Bättre psykosvård 2013
Sida 14 av 16
•
Andel nyinsjuknade som genomgått strukturerad diagnostisk bedömning under en 12månaders period.
•
Andel nyinsjuknade som genomgått strukturerad utredning under en 12-månaders period.
•
Andel patienter som står på antipsykosläkemedel som genomgått metabol undersökning
under en 12-månaders period.
•
Andel patienter med psykossjukdom som under en 12-månaders period bedömts avseende
biverkningar av läkemedel.
•
Andel patienter med psykossjukdom som under en 12-månaders period bedömts avseende
alkoholkonsumtion med hjälp av screeningformulär eller strukturerad intervju.
•
Andel patienter med schizofreni som någon gång deltagit i strukturerad utbildning kring sin
psykossjukdom.
Resultatindikatorer
•
Andel patienter med schizofreni som under en 12-månaders period vårdats med tvång.
•
Andel patienter med psykosdiagnos för vilka, under den senaste 12-månaders perioden, det
gjorts en vårdplan.
•
Andel patienter med psykosdiagnos som under den senaste 12-månaders perioden upprättat
en gemensam vårdplan med kommun/ stadsdel.
•
Andel patienter med schizofrenidiagnos som haft kontakt/besök i psykiatrisk öppenvård
minst en gång per månad efter utskrivning från heldygnsvård.
•
Andel patienter med schizofrenidiagnos som återintagits i psykiatrisk heldygnsvård inom 30
dagar efter utskrivning från slutenvård under en 12-månadsperiod.
•
Andel patienter som uppger att de bemötts väl av psykiatrisk vårdpersonal (Patientenkäten).
•
Andel patienter som uppgivit att de har fått information om sjukdomen och behandlingen
(Patientenkät).
•
Andel patienter som uppgivit att de varit delaktiga i vårdplaneringen (Patientenkät).
•
Andel patienter med psykosdiagnos som skattar god sjukdomsinsikt enligt IRS.
•
Andel patienter med psykosdiagnos som skattar god behandlarallians enligt TASP.
Vårdriktlinjer för Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Projektet Bättre psykosvård 2013
Sida 15 av 16
10. Referenser
eppic.org.au
kcp.se/kvalitetsregister/psykosr
Vårdriktlinjer Region Halland 2012
Vårdprogram Närsjukvården i centrala Östergötland
Vårdprogram inom vuxenpsykiatrin för patienter med psykos
Dalarnas läns landsting 2007
Regionalt vårdprogram Schizofreni och andra psykossjukdomar
Stockholms läns landsting 2008
Vårdriktlinjer för Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Projektet Bättre psykosvård 2013
Sida 16 av 16