Sammanställning enkätundersökning 2014
Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En nulägesrapport om implementeringen av de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Producerad av projektet Bättre Psykosvård 2014 Tryckeri: trycknu.se, Stockholm Grafisk formgivning: One Day Interact AB Innehåll Förord6 Ordlista...................................................................................................................8 Hur du läser rapporten.........................................................................................10 Sammanfattning 12 Inledning & bakgrund 14 Riktlinjer för schizofreni.......................................................................................15 Vad är projektet Bättre Psykosvård?.....................................................................16 2014 års enkät......................................................................................................16 Tidigare års enkäter..............................................................................................17 Resultat 18 Ett urval av resultat..............................................................................................19 Samtliga åtgärder................................................................................................................ 20 Åtgärder prioritet 1-4.......................................................................................................... 22 Åtgärder prioritet 5-10........................................................................................................ 23 Åtgärder prioritet 1-2.......................................................................................................... 24 Utvecklingsbehov................................................................................................................ 25 Jämförelse med 2013 års enkät ......................................................................................... 26 Jämförelse med 2012 års enkät.......................................................................................... 28 Jämförelse med processledarnas kartläggning................................................................... 28 Samtliga resultat...................................................................................................31 Åtgärder med högre prioritet............................................................................................. 31 Åtgärder med lägre prioritet............................................................................................... 40 Kunskap om och implementering av riktlinjerna . ............................................................. 41 Riktlinjer för stöd och styrning............................................................................................ 42 Externt stöd vid implementering av riktlinjerna................................................................. 42 Användande av kvalitetsregister......................................................................................... 44 Vårdprogram och samverkan.............................................................................................. 45 Analys & diskussion 46 Slutord 52 Referenser 54 Bilagor56 Bilaga 1 – Åtgärder under huvudområden...........................................................57 Bilaga 2 – Åtgärder i prioriteringsordning............................................................60 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 5 Förord Schizofreni och liknande psykossjukdomar, är fortfarande ett av de mer utmanande psykiatriska sjukdomstillstånden. Det finns de som tillfrisknar helt och det finns många som kan leva ett bra liv trots att de har en kronisk psykossjukdom. Samtidigt är det allt för många patienter som har stora besvär av sin sjukdom. Det drabbar inte bara personen själv utan ofta många närstående och andra i personens närhet. Vi vet fortfarande inte tillräckligt mycket om psykossjukdomar för att kunna bota, men vi vet att det finns mycket man kan göra för att minska effekterna av sjukdomen. En väl kombinerad behandling och anpassad rehabilitering kan vara skillnaden mellan att leva ett självständigt liv i stället för ett liv med sjukhusinläggningar och omhändertagande i boendet dygnet runt. Kunskapen inom området ökar ständigt, och även om man verkligen kunde önska mer medel till forskning, kommer det nya forskningsrön i en utmanande snabb takt. Utmanande, för alla som arbetar i verksamheter som möter människor med psykos, därför att ny kunskap ofta kräver förändring, nya metoder, nya prioriteringar och annorlunda arbetssätt. Mellan 2011-2013 bedrev vi ett intensivt arbete med att stödja implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för psykosociala insatser. Målsättningen var att förbättra behandlingsutbudet inom psykosvården och på så sätt ge personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, ökad chans till ett bra liv trots psykossjukdom. Den här rapporten är en sammanställning av en enkät till olika vårdenheter med frågor om vilka psykosociala insatser de erbjuder och vilket utvecklingsbehov de ser i början av 2014. Vi är mycket tacksamma för att vi tack vare medel från Socialdepartementet fått möjlighet att driva denna extra satsning på användning av psykosociala insatser. Den har tydligt visat att utvecklingsbehovet är stort och denna rapport visar att det finns en stor kvarvarande utvecklingspotential. Även om projektet är avslutat kommer arbetet med att stödja enheter att införa nya metoder och använda ny kunskap att fortsätta inom PsykosR. Syftet med vårt kvalitetsregister är att stödja det lokala förbättringsarbetet och ge enheterna möjlighet att följa sina egna resultat och jämföra sig med andra enheter i landet. Under de kommande åren kommer vi följa utvecklingen kring följsamheten till såväl riktlinjerna kring läkemedelsbehandling som psykosociala insatser. När vi ger bra vård och stöd gör vi skillnad i människors liv. Vi hoppas därför att den här enkätensammanställningen ger er inspiration till fortsatt förändringsarbete. Ing-Marie Wieselgren Registerhållare PsykosR Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 7 Ordlista ACT, Assertive Community Treatment Genom ett aktivt uppsökande arbetssätt besöker behandlingsteamet patienterna i hemmet och erbjuder ACT, heltäckande sjukvårdande och sociala insatser. Ska inte förväxlas med ACT, Acceptance and Commitment Therapy. CM, Case Management En rad olika modeller för Case Management (CM) har utvecklats, mindre intensiv CM, intensiv CM och ACT (Assertive Community Treatment). Gemensamt är att en utsedd person, Case Managern, har ett individuellt ansvar att samordna, planera, organisera och utvärdera insatserna kring brukaren. Delat beslutsfattande (Shared Decision Making) Delat beslutsfattande är när en brukare och vård-/omsorgspersonal tillsammans kommer överens om hur nästa steg i behandlingen eller det sociala stödet ska utformas. Enhet I rapporten avser enhet slutenvårdsavdelning (avdelning som erbjuder heldygnsvård), öppenvårdsmottagning, kombinerad öppen/slutenvårdsavdelning eller avdelning för dagvård. ESL, Ett Självständigt Liv Ett utbildningsprogram vid framförallt schizofreni, där kunskap och behandling ges samtidigt. Metoden bygger på kognitiv beteendeterapi. Evidens På vetenskapligt sätt insamlade belägg för eller emot ett antagande. 8 FoU, forskning och utveckling I riktlinjerna har vissa åtgärder status ”FoU” vilket står för forskning och utveckling. Det innebär att det saknas vetenskapligt underlag eller att underlaget är bristfälligt eller motstridigt och att pågående eller kommande forskning kan tillföra relevant kunskap. Åtgärden ska bara erbjudas inom ramen för FoU. GAP-analys Ett arbetssätt där man jämför nuvarande läge med önskvärt läge, GAP står för gapet mellan dessa två lägen. I GAP-analysen utarbetar man också strategier för att nå det önskade läget. Implementering Implementering avser de procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används så som det var avsett och med varaktighet. (Socialstyrelsen, ISBN 978-91-87169-37-3 ) IMR, Illness Management and Recovery Ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. IMR utgår från personens egna mål och innehåller fem delar: utbildning om sjukdomen och dess behandling, strategier för att bättre kunna medverka i behandlingen, planering för att förebygga återfall, strategier för att hantera stress och kvarstående symtom och social färdighetsträning. Utbildningsprogrammet genomförs enskilt eller i grupp. Insats De metoder, modeller och rehabiliteringsinsatser som rekommenderas i riktlinjerna. Med samma betydelse används också begreppet ”Åtgärder”. Familjeinterventioner IPS, Individual Placement and Support Åtgärder som syftar till att minska stressen inom familjen och förebygga återfall. Det kan handla om information, problemlösning och träning i kommunikation. Målet är även att uppnå ett bra samarbete med familj och närstående. Ett yrkesinriktat rehabiliteringsprogram där målet är att individen skall få ett arbete enligt egna önskemål och behov, utifrån förmåga och erfarenhet. Individen ska ha tillgång till stöd och uppföljning under hela processen. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 IPT-k, Integrerad Psykologisk Terapi-kognitiv träning IPT-k är ett träningsprogram i grupp som är speciellt utformat för patienter med allvarliga kognitiva funktionsnedsättningar. KBT, kognitiv beteendeterapi Psykosociala insatser Psykosociala insatser fokuserar på psykologiska och sociala faktorer snarare än biologiska faktorer. Exempel på psykosociala insatser är terapi, utbildning och boende medan läkemedel inte innefattas i de psykosociala insatserna. Kognitiv beteendeterapi, KBT, går ut på att man ska må och fungera bättre genom att förändra sitt beteende och sin uppfattning om sig själv och sin omgivning. Samsjuklighet Krisinterventioner Social färdighetsträning Krisintervention innebär att personen och dennes närstående erbjuds vårdåtgärder i hemmet under akut fas av sjukdomen. Social färdighetsträning handlar om att träna sociala färdigheter som kommunikation och att relatera till andra. Syftet är att stärka social kompetens vilket även kan skapa bra kontakter med vården och stödfunktioner. Kvalitetsregister I ett kvalitetsregister samlas information om en viss sjukdom eller behandling. Syftet är att förbättra vården genom att utvärdera. Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer, NR, tas fram av Socialstyrelsen. Riktlinjerna ska vara ett stöd vid prioriteringar och ge vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt. Subspecialiserade En enhet med specialkompetens i t.ex. psykos, vars huvudsakliga uppdrag är arbete med patienter med psykossjukdom. Åtgärd De metoder, modeller och rehabiliteringsinsatser som rekommenderas i riktlinjerna. Med samma betydelse används också begreppet ”Insatser”. Processledare Projektet Bättre psykosvård har haft totalt 14 regionala processledare, personer som arbetat regionalt för att stödja implementeringen av de nationella riktlinjerna ute på enheterna. Programtrogenhet Hög programtrogenhet innebär att åtgärden tillämpas fullt ut som metoden eller manualen föreskriver. Låg programtrogenhet innebär att man använder delar av eller gör en egen tolkning av metoden. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 9 Hur du läser rapporten Den här enkätrapporten strävar efter att ge information om utvecklingsriktning i landet när det gäller hur de nationella riktlinjerna tillämpas. Underlagets begränsning gör att resultaten inte går att slå fast med statistisk säkerhet. I fyra av landstingen har till exempel bara en enhet svarat på enkäten, fast det finns flera enheter som arbetar med målgruppen. Vi tror trots detta att enkätsammanställningen kan ge en relevant fingervisning om vad som händer i landet. I rapporten används omväxlande orden ”åtgärder” och ”insatser”. De två orden har samma betydelse och hänvisar till de metoder, modeller och rehabiliteringsinsatser som rekommenderas i riktlinjerna. De förklaras mer i kapitlet ” Riktlinjerna för schizofreni” nedan. I enkäten har vi undersökt i hur hög grad de olika åtgärderna i riktlinjerna erbjuds runt om i landet. Åtgärdernas namn omges ofta av siffror i rapporten. Du tolkar dem så här: 4. Påminnelser om besökstider (2) Åtgärdens prioritet i riktlinjerna Åtgärdens nummer Kallas för radnummer i riktlinjerna Åtgärdernas namn är ofta långa och måste förkortas i till exempel diagram. Med hjälp av åtgärdens nummer blir det tydligare vilken åtgärd som avses. I Bilaga 1 finns alla åtgärderna listade i nummerordning under sina huvudområden och i Bilaga 2 är åtgärderna listade i prioritetsordning. Du kan läsa mer om vad prioritering innebär på sidan 15. 10 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 I åtgärden IMR-programmet (prioritet 4) formulerar deltagaren egna meningsfulla mål, t.ex. att återuppta en fritidsaktivitet. Med målen som motivation lär man sig strategier för att hantera sjukdomen. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 11 Sammanfattning Projektet Bättre psykosvård startades i slutet av 2011 för att stödja införandet och användandet av de åtgärder/insatser som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och liknande psykossjukdomar. Under våren 2012 genomförde projektet Bättre Psykosvård en första nulägesenkät som sedan följts upp av enkäter 2013 och 2014. Enkäten riktades till enheter som bedriver psykosvård. Syftet var att ta reda på i vilken utsträckning enheterna arbetade enligt de nationella riktlinjerna. I denna rapport presenteras resultaten från 2014 med vissa jämförelser mot tidigare år. Resultaten från 2014 års enkät visar att de sex åtgärder som flest enheter rapporterar att de erbjuder, 04. Påminnelser om besökstider, 05. Personlig kontakt innan utskrivning, 43. Krisintervention i hemmet, 16. Individuell KBT och 14. Familjeinterventioner, alla har en hög prioritering, det vill säga mellan 1 och 4. (Läs mer om prioritering på sidan 15.) Även bland de minst använda insatserna finns flera åtgärder med hög prioritet som 21. Musikterapi, 13. IMR-modellen, 07. Delat beslutsfattande och 39. Intensiv Case Management enligt ACT-modellen. Bilden av användningen av högprioriterade insatser är möjligen något mer positiv än tidigare år men allmänt, utom med undantag för ett par åtgärder, ligger andelen enheter som svarat Åtgärden finns långt under önskad nivå. Insatser som inte kräver metodkunskap eller stor omorganisation som 05. Personlig kontakt innan utskrivning och 04. Påminnelser om besökstider är de enda insatserna som erbjuds av fler än två tredjedelar av enheterna. Flera andra högprioriterade insatser erbjuds av mindre än en tredjedel av enheterna, bland dem de insatser som kräver utbildning eller ställer krav på speciella organisationsformer. För relativt många insatser finns en tydlig vilja att implementera, vilket betyder att det kommer vara en fortsatt stor efterfrågan på utbildning och stöd kring användning av nya metoder. Slutsatserna efter denna enkät är att det finns ett stort behov av fortsatt stöd till enheter och chefer för att psykosverksamheterna ska leva upp till de nationella riktlinjerna. Vi ser en positiv utveckling i användningen av kunskapsbaserade metoder, men utvecklingstakten är för långsam. Användarstödet för olika typer av kunskapsunderlag från nationell nivå måste utvecklas. Frågan om vilken effekt insatserna får för patienterna och brukarna besvaras inte alls i denna enkät. För att få svar på de frågorna knyts förhoppningarna till kommande användning av kvalitetsregistret för psykosvård, PsykosR. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 13 Inledning & bakgrund I mars 2008 fick Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram riktlinjer för psykosociala insatser i hälso- och sjukvården och socialtjänsten för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Förhoppningen var att riktlinjerna skulle öka användningen av åtgärder med god evidens. De förväntades även bidra till samverkan mellan kommuner och landsting eftersom riktlinjerna är ett stöd för styrning och ledning för båda verksamheterna. Riktlinjerna publicerades i början av 2011. Projektet Bättre psykosvård startades i slutet av 2011 för att stödja införandet och användandet av de åtgärder/insatser som rekommenderas i riktlinjerna. Det arbetet har främst riktats mot landsting och regioner. Under våren 2012 genomförde projektet Bättre Psykosvård en första nulägesenkät. Enkäten riktades till enheter som bedriver psykosvård. Syftet var att ta reda på i vilken utsträckning enheterna arbetade enligt de nationella riktlinjerna. Men också att få kontakt med enheterna och ta reda på vilket stöd de behövde i arbetet med de nationella riktlinjerna. En uppföljande enkät gjordes 2013. Enkäterna från 2012 och 2013 finns att läsa på www.battrepsykosvard.se Den här rapporten redovisar resultatet av 2014 års enkät men gör också vissa jämförelser med tidigare enkäter. Riktlinjer för schizofreni De nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd är indelade i tolv huvudområden. Under varje huvudområde finns ett antal olika metoder eller utbildningsinsatser som kallas för åtgärder eller insatser. Vissa huvudområden har endast en åtgärd, medan andra har fler. Varje åtgärd har i riktlinjerna fått en prioritet från 1 till 10. Prioritet 1 innebär högsta prioritet och att det finns goda belägg för att åtgärden fungerar. Siffran 10 innebär lägsta prioritet och att det inte finns så mycket forskning kring åtgärden. Totalt innehåller riktlinjerna 43 åtgärder. Insatserna grundar sig på en sammanvägning av fyra områden: • Åtgärdens effekt enligt forskning • Tillståndets svårighetsgrad i form av kvarvarande symtom HÖG PRIO • Nedsättning av funktionsförmåga, eller behov av kompenserande åtgärder 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 • Åtgärdens kostnad eller kostnadseffektivitet Mer information om de Nationella riktlinjerna finns på Socialstyrelsen hemsida. Goda belägg för att åtgärden fungerar. Forskning saknas eller är bristfällig LÅG PRIO Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 15 Vad är projektet Bättre Psykosvård? Via medel från Socialdepartementet har projektet fram till och med december 2013 haft uppdraget att stötta enheter i landet i arbetet med att börja arbeta enligt de nationella riktlinjerna för schizofreni. Projektet var organisatoriskt förlagt under kvalitetsregistret PsykosR och huvudman är Uppsala läns landsting. Ett antal processledare runt om i landet har arbetat med att stödja enheterna i implementeringen. Mer information om projektet finns på www.battrepsykosvard.se. 2014 års enkät Totalt skickades 234 enkäter ut. 132 svar inkom och av dessa svarade 15 att de inte vårdade personer med psykos. 117 enheter har besvarat hela enkäten och ingår resultatredovisningen. De 117 enheterna har följande inriktning: Inriktning Antal enheter Allmänpsykiatri 53 Subspecialiserade mot psykosbehandling 43 Rättspsykiatrisk verksamhet 7 Subspecialiserade mot samsjuklighet 10 Annan verksamhet 4 Enheterna är av olika typ: Typ av enhet Antal enheter Öppenvårdsenheter 81 Slutenvårdsenheter 19 Blandade sluten/öppenvårdsenheter 12 Mellan- eller dagsjukvårdsenheter 3 Enkäten för 2014 har skickats till enhetschefer eller motsvarande vid verksamheter i landstingens regi eller verksamheter som bedrivs på landstingets uppdrag och som vårdar personer över 18 år med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Mottagarna var samma personer som fick enkäten 2013 eller deras ersättare. Ett administrativt förbiseende gjorde att de enhetschefer som ansvarade för flera enheter endast fick ett enkätutskick. Vissa svar gäller därför förmodligen flera enheter. Urvalet bygger på den kartläggning som projektet Bättre psykosvård genomförde under 2012 samt processledarnas uppsökande arbete. Varje deltagare informerades i följebrevet om att deltagandet var frivilligt. Frågeställningarna var inte av privat och känslig natur. 16 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 Enkäten skickades med e-post. Meddelandet innehöll förutom information om undersökningens bakgrund, syfte och avsändare, en länk till den elektroniska webb-enkäten. Under hösten 2013 har projektet också sammanställt en kartläggning som processledare runt om i landet har gjort via personliga möten och GAP-analyser. En kort jämförelse av hur man svarat i enkäten och vid kartläggningen görs i avsnittet Jämförelse med processledarnas kartläggning. 2013 års enkät innehöll endast frågor om de högst prioriterade åtgärderna, åtgärder med prioritet 1-4. Flera åtgärder inom samma huvudgrupp slogs ihop till en fråga för att det skulle bli färre frågor att besvara. 2014 års enkät innehåller samma frågor, men har också kompletterats med frågor om lågprioriterade åtgärder från 2012 års enkät. Detta för att kunna följa hur användningen av lågprioriterade åtgärder har utvecklats genom jämförelser med 2012 års enkät. Det innebär att frågeformuleringarna skiljer sig mellan de högst prioriterade åtgärderna och de lågprioriterade åtgärderna. Tidigare års enkäter Vid den enkätundersökning som genomfördes 2012 skickades 585 enkäter ut till olika psykiatriska enheter. Av dessa inkom 158 enheter med svar. Tretton av dessa sållades bort då enheten haft en eller inga patienter med psykossjukdom. Slutenvårdsenheternas svar räknades också bort vid sammanställningen och resultatet blev 122 besvarade enkäter, varav samtliga har möjlighet att ta emot patienter med psykossjukdom. Dessa täckte samtliga regioner och landsting i landet sånär som på ett, Gotland. I enkäten ställdes frågor om samtliga rekommenderade insatser i riktlinjerna, även de insatser där kommunerna har huvudansvaret. Våren 2013 genomfördes ytterligare en enkätstudie. Processledarnas kartläggande arbete där enheter med vårdansvar för patienter med psykossjukdom identifierats, innebar att enkäten kunde skickas i huvudsak till dessa enheter. Totalt skickades 352 enkäter och av dessa besvarades 220 enkäter (62,5 %). Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 17 Resultat Ett urval av resultat Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd är indelade i tolv huvudområden och under dessa finns totalt 43 åtgärder. Sex av åtgärderna är endast aktuella för kommunerna. Inga frågor ställs i enkäten om de åtgärderna och inte heller om de åtgärder som har prioritet FoU, det vill säga de åtgärder som endast bör användas inom forskning och utveckling. Landsting med stort befolkningsunderlag kan ofta sammanlagt erbjuda fler åtgärder, men det behöver inte innebära att den enskilde brukaren får tillgång till fler åtgärder. Åtgärderna är ofta utspridda på många enheter i landstinget och samtliga åtgärder kommer sannolikt inte den enskilde brukaren till del. I enkäten ställdes frågor kring ett urval av åtgärderna. Frågorna har flera svarsalternativ - ett förtydligande kring vad som avses med de olika alternativen: Svarsalternativ Innebörd Åtgärden finns Insatsen erbjuds med rätt metod och i rätt omfattning. Åtgärden finns delvis Insatsen erbjuds men ej i rätt omfattning eller enligt den metod som finns i riktlinjerna. Vill implementera - Åtgärden saknas - Åtgärd ej aktuell Insatsen ingår inte i enhetens uppdrag. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 19 Samtliga åtgärder Åtgärder som används mest De två vanligaste insatserna som erbjuds är enligt den här enkäten åtgärder som handlar om organisatoriska rutiner, 05. Personlig kontakt innan utskrivning och 04. Påminnelser om besökstider. Glädjande är att de sex mest använda åtgärderna samtliga har prioritet 1-4. Nästa diagram visar dock att högprioriterade åtgärder även finns bland de minst använda åtgärderna. Finns Finns delvis *1 05. Personlig kontakt innan utskrivn. (3) 04. Påminnelser om besökstider (2) 43. Krisintervention i hemmet (3) 16. Individuell KBT (3) 08-12. Utb. till patient och anh.(1-10)*2 14. Familjeinterventioner (1) 06. Tekniska hjälpmedel (6)*1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% Andel enheter Figur 1 - Åtgärder som används mest 2014 Frågan är ställd på ett annat sätt (enligt enkäten 2012) än övriga frågor. Uppdelningen i Finns och Finns delvis är därför inte relevant för åtgärden. *1 *2 Frågan innehåller flera åtgärder kring utbildning. För att minska antalet frågor sammanfördes de till en fråga i enkäten. Åtgärderna har prioritet 1-10. Kommer du ihåg? 4. Påminnelser om besökstider (2) Åtgärdens prioritet i riktlinjerna Åtgärdens nummer Kallas för radnummer i riktlinjerna 20 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 Musikterapi har prioritet 4, men är den åtgärd som erbjuds i minst omfattning Åtgärder som används minst Bland de minst använda åtgärderna finns flera med hög prioritet. Många av åtgärderna kräver metodkunskap, till skillnad mot åtgärder som handlar om organisatoriska rutiner. Bland de enheter som anger att de erbjuder åtgärderna har en stor andel svarat Finns delvis, förutom för åtgärderna 20. Bildterapi och 01. Information om tidiga tecken till allmänhet nyckelpersoner inom skola etc. Det kan tyda på att enheterna arbetar för att införa dem, men inser att de inte nått ända fram. Finns Finns delvis *1 39. Intensiv CM enligt ACT (1) 07. Delat beslutsfattande (3) 29, 30. IPS-modellen (1) 01. Information om tidiga tecken (7)*1 13. IMR-modellen (4) 20. Bildterapi (8)*1 21. Musikterapi (4) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% Andel enheter Figur 2 - Åtgärder som används minst 2014 Frågan är ställd på ett annat sätt (enligt enkäten 2012) än övriga frågor. Uppdelningen i Finns och Finns delvis är därför inte relevant för åtgärden. *1 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 21 Åtgärder prioritet 1-4 De mest implementerade av de högprioriterade åtgärderna (prioritet 1-4) är 05. Personlig kontakt innan utskrivning och 04. Påminnelser om besökstider. Insats 21. Musikterapi och 13. IMR-modellen utmärker sig inom de högprioriterade åtgärderna genom att åtgärderna erbjuds av så få enheter. Det finns fler åtgärder som liknar varandra. Flera insatser handlar om att ge utbildning för att öka kunskapen om sjukdomen och behandling. Flera åtgärder handlar om psykologisk behandling, till exempel 16. Individuell KBT och 21. Musikterapi. Andra åtgärder handlar om samordnade åtgärder för kontinuitet i vård och omsorg, till exempel 39. Intensiv CM enligt ACT-modellen och 14. Familjeinterventioner. I Bilaga 1 är alla åtgärder sorterade under sina huvudområden. Finns Finns delvis Prio 1 08-12. Utb. till patient & anhöriga (1-10)*1 14. Familjeinterventioner (1) 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) 39. Intensiv CM enligt ACT-modellen (1) 29, 30. IPS-modellen (1)*2 Prio 2 04. Påminnelser om besökstider (2) 28. ESL-modellen (2) Prio 3 05. Personlig kontakt innan utskrivning (3) 43. Krisintervention i hemmet (3) 16. Individuell KBT (3) 15. Anpassat föräldrastöd (3) 03. Samordnade åtgärder enligt ACT (3) 02. Utbildning av allmänläkare (3) 07. Delat beslutsfattande (3) Prio 4 41. CM enligt Resursmodellen (4) 13. IMR-modellen (4) 21. Musikterapi (4) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% Andel enheter Figur 3 - Åtgärder prioritet 1-4 Åtgärderna 8-12 är sammanslagna till en fråga. De olika åtgärderna har olika prioritet, mellan 1 och 10. *1 *2 I frågan är åtgärderna 29 och 30 sammanslagna till en fråga. Åtgärd 30 har prioritet 1 och åtgärd 29 har prioritet 2. 22 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 Åtgärder prioritet 5-10 Bland insatser med lägre prioritet (5-10) används 06. Tekniska hjälpmedel för att påminna om medicin, passa tider etc. vid tre fjärdedelar av de tillfrågade enheterna. Åtgärden 25. Samtidig insats missbruk/psykossjukdom används av 59 % av de som svarat. För att kunna jämföra med enkäten 2012 ställdes även 2014 några separata frågor kring vissa åtgärder inom utbildning, 12. Utbildning enbart till närstående, trots möjlighet till gemensam utbildning och 09. Utbildning enbart av personen trots möjlighet till gemensam utbildning. Dessa åtgärder ingick i frågan 08-12. Utbildning till patient och anhöriga men även separata frågor kring två av dessa åtgärder ställdes alltså. *1 Prio 5 25. Samtidig insats missbr./psykossjukd. (5) 42. Samverkan i integrerade team (5) 26. Kognitiv träning med dator (5) Prio 6 06. Tekniska hjälpmedel (6) Prio 7 12. Utbildning enbart till närstående (7) 01. Information om tidiga tecken (7) Prio 8 23.Problemlösningsfärdigheter (8) 20. Bildterapi (8) Prio 9 24. Avledande tekniker (9) 19. Basal kroppskännedom (9) Prio 10 09. Utbildning enbart av personen (10) 40. Mindre intensiv CM (10) 22. Stödterapi eller stödsamtal (10) 18. Psykodynamisk terapi (10) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% Andel enheter Figur 4 - Åtgärder prioritet 5-10 *1 Frågan är ställd på ett annat sätt (enligt enkäten 2012) än övriga frågor. Uppdelningen i Finns och Finns delvis är därför inte relevant för åtgärden. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 23 Åtgärder prioritet 1-2 Bland insatser med prioritet 1-2 ser vi att det är endast 04. Påminnelser om besökstider som erbjuds i en omfattning som är önskvärd för åtgärder med hög prioritet. (70 % har svarat finns och 13 % finns delvis). Flera av de högprioriterade åtgärderna som borde vara aktuella att erbjuda på de flesta enheter finns fullt ut endast hos en tredjedel eller färre av enheterna. 14. Familjeinterventioner uppges finnas delvis hos 41 % av enheterna vilket måste tolkas som att inte alla patienter erbjuds detta. Att 39. Intensiv Case Management enligt ACT-modellen inte erbjuds fullt ut av mer än 10 % av enheterna är inte förvånande eftersom det är mycket svårt att erbjuda en programtrogen ACT i det svenska systemet. 21 % av enheterna anger att åtgärden erbjuds delvis. Det innebär förmodligen någon typ av modifierad ACT i form av mer intensiva stöd och rehabiliteringsåtgärder, till exempel FACT (Flexibel ACT) eller RACT (Resursgrupps ACT). Finns Finns delvis Vill impl. Ej aktuellt 14. Familjeinterventioner (1) 33 % 41 % 6% 7% 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) 25 % 10 % 20 % 7% 39. Intensiv CM enligt ACT (1) 10 % 21 % 8% 16 % 04. Påminnelser om besökstider (2) 71 % 13 % 1% 12 % 28. ESL-modellen (2) 34 % 34 % 3% 12 % 29, 30. IPS-modellen (1) 11 % 19 % 8% 20 % Andel enheter Figur 5 - Åtgärder prioritet 1-2 Genom IPS-modellen får personer stöd i att få och behålla ett jobb. 24 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 Utvecklingsbehov Enkäten undersökte även vilket utvecklingsbehov enheterna ansåg sig ha. De åtgärder som enheterna helst vill implementera är 07. Delat beslutsfattande, 13. IMR-modellen, samt 27. Kognitiv träning enligt IPT-k. De här åtgärderna är relativt nya i Sverige och för exempelvis 07. Delat beslutsfattande har det inte funnits något utbildningsmaterial. Utbildningsmaterial för 13. IMR-modellen har översatts och tagits fram av projektet Bättre psykosvård, som även sett till att utbildning inom IMR har kommit igång. En del av de åtgärder som det inte finns så stort behov av att implementera är åtgärder som redan finns i stor utsträckning. Exempel på detta är 04. Påminnelser om besökstider och 05. Personlig kontakt innan utskrivning. 07. Delat beslutsfattande (3) 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) 13. IMR-modellen (4) 02. Utbildning av allmänläkare (3) 08-12. Utb. till patient och anhöriga (3) 03. Samordnade åtgärder enligt ACT (3) 39. Intensiv CM enligt ACT (1) 29, 30. IPS-modellen (1) 16. Individuell KBT (3) 15. Anpassat föräldrastöd (3) 14. Familjeinterventioner (1) 21. Musikterapi (4) 41. CM enligt Resursmodellen (4) 28. ESL-modellen (2) 43. Krisintervention i hemmet (3) 04. Påminnelser om besökstider (2) 05. Personlig kontakt innan utskrivn. (3) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% Andel enheter Figur 6 - Utvecklingsbehov Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 25 Jämförelse med 2013 års enkät Har det skett någon förändring mellan 2013 och 2014 när det gäller i vilken omfattning de högprioriterade åtgärderna erbjuds och vilka utvecklingsbehov enheterna har? Nedan jämförs resultatet från 2014 års enkät med 2013 års enkät. Jämförelse implementerade åtgärder prio 1-4 Underlaget är begränsat, därför är det svårt att dra några säkra slutsatser i jämförelserna mellan 2013 och 2014. Generellt sett verkar de flesta åtgärder erbjudas i högre grad 2014, även om det i de flesta fallen inte handlar om så stora skillnader. 13. IMR-modellen utmärker sig genom att ha den största procentuella ökningen, andelen enheter som erbjuder åtgärden är nästan 75 % högre 2014 än 2013. Även 07. Delat beslutsfattande har en hög procentuell ökning, andelen enheter som erbjuder åtgärden är nästan 40 % högre 2014 än 2013. 07. Delat beslutsfattande tillhör också de åtgärder som ökat med flest procentenheter från 2013 till 2014. De övriga är 14. Familjeinterventioner, 16. Individuell KBT och 41. Case Management enligt Resursmodellen. Finns Finns delvis Prio 1-2 14. Familjeinterventioner (1) jämförelse med 2013 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) jämförelse med 2013 29, 30. Stöd kring arb. enl. IPS-mod. (1) jämförelse med 2013 Prio 3 15. Anpassat föräldrastöd (3) jämförelse med 2013 07. Delat beslutsfattande (3) jämförelse med 2013 16. Individuell KBT (3) jämförelse med 2013 43. Krisintervention i hemmet (3) jämförelse med 2013 Prio 4 13. IMR-modellen (4) jämförelse med 2013 21. Musikterapi (4) jämförelse med 2013 41. Case Management enl. Resursmod. (4) jämförelse med 2013 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% Andel enheter Figur 7 - Jämförelse implementerade åtgärder prio 1-4 26 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 Jämförelse utvecklingsbehov åtgärder prio 1-4 Enheterna kunde välja att svara åtgärden finns, åtgärden finns delvis, vill implementera, åtgärden saknas eller åtgärd ej aktuell för respektive åtgärd i enkäten. Se sidan 19 för alternativens betydelse. Svarsalternativens fördelning för varje åtgärd redovisas i avsnittet Samtliga resultat. Diagrammet nedan visar vilket utvecklingsbehov enheterna ser, det vill säga andelen enheter som svarat vill implementera. När vi jämför svaren från 2013 och 2014 ser vi att andelen enheter som svarat vill implementera för de olika åtgärderna generellt har sjunkit. Det ligger i linje med det vi såg i diagrammet på sida 26, när fler åtgärder redan erbjuds är det färre kvar att implementera. Några åtgärder utmärker sig genom att intresset för att implementera ökat, trots att de erbjuds i större omfattning. Det gäller 07. Delat beslutsfattande, 27. Kognitiv träning enligt IPT-k och 05. Personlig kontakt innan utskrivning. Den främsta slutsatsen av diagrammet nedan är att enheterna fortfarande ser ett stort utvecklingsbehov för att kunna erbjuda högprioriterade åtgärder. Projektets erfarenhet är att enheterna behöver information, utbildning och stöd i det utvecklingsarbetet. Det behovet kvarstår alltså. 2014 2013 07. Delat beslutsfattande (3) 13. IMR-modellen (4) 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) 02. Utbildning av allmänläkare (3) 08-12.Utb. till patient och anhöriga (3) 03. Samordnade åtgärder enligt ACT (3) 39. Intensiv CM enligt ACT (1) 29, 30. IPS-modellen (1) 16. Individuell KBT (3) 15. Anpassat föräldrastöd (3) 21. Musikterapi (4) 14. Familjeinterventioner (1) 41. CM enligt Resursmodellen (4) 28. ESL-modellen (2) 43. Krisintervention i hemmet (3) 05. Personlig kontakt innan utskrivn. (3) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% Andel enheter Figur 8 - Jämförelse utvecklingsbehov åtgärder prio 1-4 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 27 Jämförelse med 2012 års enkät Enkäten 2012 skickades till en betydligt större grupp, än enkäterna 2013 och 2014. Ur den gruppen sållades de som bedrev psykosvård fram. Jämförelser mellan enkäterna för 2014 och 2012 blir därför osäkrare. Med detta sagt är det ändå intressant att se om något förändrats. Jämförelse implementerade lågprioriterade åtgärder I 2014 års enkät ställdes samma frågor för de lågprioriterade åtgärderna som 2012. De flesta lågprioriterade åtgärder erbjuds i lägre omfattning 2014 jämfört med 2012. Diagrammet nedan visar et urval av åtgärderna. Speciellt tydlig är tillbakagången för 22. Stödterapi eller stödsamtal, 23. Förmedling av problemlösningsfärdigheter och 18. Psykodynamisk terapi. Om lågprioriterade åtgärder erbjuds i lägre omfattning till förmån för högproriterade åtgärder är det naturligtvis bra. En orsak till förändringen kan vara de informations- och utbildningsinsatser som projektet arbetat med. 2014 2012 25. Samtidig ins. missbr./psykossjukd.(5) 23. Problemlösningsfärdigheter (8) 22. Stödterapi eller stödsamtal (10) 18. Psykodynamisk terapi (10) 40. Mindre intensiv CM (10) 42. Samverkan i integrerade team (5) 19. Basal kroppskännedom (9) 20. Bildterapi (8) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% Andel enheter Figur 9 - Jämförelse av ett urval implementerade åtgärder prio 5-10, 2012-2014 Jämförelse med processledarnas kartläggning Projektets processledare genomförde under hösten 2013 en kartläggning av enheternas arbete. Kartläggningen gjordes genom möten på enheterna ute i landet där enhetschefer men framförallt den behandlande personalen deltog. Till skillnad mot enkäten gav kartläggningen möjlighet till diskussioner om programtrogenhet. Där enkäten visar enhetschefernas bild av verksamheten visar kartläggningen personalens bild av vilka åtgärder som erbjuds. Vid processledarnas kartläggning fanns också möjligheten att ställa följdfrågor om till exempel programtrogenhet. Därför kan det vara intressant att göra en jämförelse mellan de olika undersökningarna. De mest använda åtgärderna Sju åtgärder finns med både på listan från enkäten 2014 och på listan från processledarnas kartläggning bland de tio mest använda åtgärderna. Anmärkningsvärt är att åtgärd 28 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 24. Avledande tekniker ligger på andra plats i processledarnas kartläggning men inte finns med bland de tio mest använda åtgärderna enligt enkäten 2014. 05. Personlig kontakt innan utskrivning och 04. Påminnelser om besökstider ligger högt upp på listan i båda undersökningarna. Frågorna om utbildning av personen och anhöriga är svåra att jämföra eftersom åtgärderna 08-12. Utbildning till patient och anhöriga var sammanslagna till en fråga 2014. Finns Finns delvis *1 05. Personlig kontakt innan utskrivn. (3) 04. Påminnelser om besökstider (2) 43. Krisintervention i hemmet (3) 16. Individuell KBT (3) 08-12. Utb. till patient och anh. (1-10)*2 14. Familjeinterventioner (1) 06. Tekniska hjälpmedel (6)*1 28. Social färdighetstr. enligt ESL-mod. (2) 41. Case Managem. enligt Resursmod. (4) 25. Samtidig ins. missbr./psykossjukd. (5)*1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% Andel enheter Figur 10 - Åtgärder som används mest enligt enkäten 2014 Frågan är ställd på ett annat sätt (enligt enkäten 2012) än övriga frågor. Uppdelningen i Finns och Finns delvis är därför inte relevant för åtgärden. *1 *2 I frågan är åtgärderna 8-12 sammanslagna till en fråga. De olika åtgärderna har olika prioritet, mellan 1 och 10. 05. Personlig kontakt innan utskrivn. (3) 24. Avledande tekniker (9) 04. Påminnelser om besökstider (2) 06. Tekniska hjälpmedel (6) 25. Samtidig ins. missbr./psykossjukd. (5) 8. Utb. enbart av pers. (gem.ej möjl.) (7) 16. Individuell KBT (3) 23. Problemlösningsfärdigheter (8) 14. Familjeinterventioner (1) 43. Krisintervention i hemmet (3) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% Andel enheter Figur 11 - Åtgärder som används mest enligt processledarnas kartläggning Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 29 De minst använda åtgärderna Sju åtgärder finns med både på listan från enkäten 2014 och på listan från processledarnas kartläggning bland de tio minst använda åtgärderna. Åtgärden 03. Samordnade åtgärder enligt ACT är den fjärde minst använda åtgärden enligt processledarnas kartläggning, men är inte alls med bland de tio minst använda åtgärderna enligt enkäten 2014. Det kan vara intressant med tanke på att processledarna vid sin kartläggning hade möjlighet att diskutera programtrogenhet. Finns Finns delvis *1 19. Basal kroppskännedom (9)*1 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) 18. Psykodynamisk terapi (10)*1 07. Delat beslutsfattande (3) 39. Intensiv CM enligt ACT (1) 29, 30. IPS-modellen (1) 01. Information om tidiga tecken (7)*1 13. IMR-modellen (4) 20. Bildterapi (8)*1 21. Musikterapi (4) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% Andel enheter Figur 12 - Åtgärder som används minst enligt enkäten 2014 *1 Frågan ställd på ett annat sätt (enligt enkäten 2012) än övriga frågor. Uppdelningen i Finns och Finns delvis är därför inte relevant för åtgärden. 01. Information om tidiga tecken (7) 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) 30. IPS-modellen (önskar jobb) (1) 20. Bildterapi (8) 26. Kognitiv träning med dator (5) 02. Utbildning av allmänläkare (3) 03. Samordnade åtgärder enligt ACT (3) 39. Intensiv CM enligt ACT (1) 21. Musikterapi (4) 13. IMR-modellen (4) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% Andel enheter Figur 13 - Åtgärder som används minst enligt processledarnas kartläggning 30 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 Samtliga resultat Nedan återges samtliga frågor och samtliga resultat från enkäten 2014. På sidan 15 definieras vad varje svarsalternativ betyder. Svarsalternativet Åtgärden finns delvis kan betyda att insatsen inte erbjuds i rätt omfattning eller att den inte erbjuds enligt den metod som finns i riktlinjerna. För vissa åtgärder, till exempel 04. Påminnelser om besökstider är det uppenbart att de enheter som svarat Åtgärden finns delvis menar att åtgärden inte erbjuds i rätt omfattning, eftersom det inte finns någon specificerad metod för åtgärden. För andra åtgärder är orsaken till att enheten svarat Åtgärden finns delvis mer oklar. Åtgärder med högre prioritet Åtgärder med prioritet 1 PRIORITET 08-12. Utbildning till patient och anhöriga* 14. Familjeinterventioner 27. Kognitiv träning enligt IPT-k 39. Intensiv Case Management enligt ACT-modellen 29, 30. Stöd kring arbete enligt IPS-modellen*2 1 1 I frågan är åtgärderna 8-12 sammanslagna till en fråga. De olika åtgärderna har olika prioritet, mellan 1 och 10. *1 *2 I frågan är åtgärderna 29 och 30 sammanslagna till en fråga. Åtgärd 30 har prioritet 1 och åtgärd 29 har prioritet 2. 08-12. Utbildning till patient och anhöriga (1-10) Fråga: Erbjuder er enhet personer med schizofreni och deras anhöriga utbildning om sjukdomen – helst gemensamt (patient och anhöriga), men om det inte är möjligt, var för sig? 5 % Ej aktuell 1 % Vet ej 9 % Åtgärden saknas 9 % Vill implementera 44 % Åtgärden finns 32 % Åtgärden finns delvis Figur 14 - 08-12. Utbildning till patient och anhöriga (1-10) Ett antal åtgärder om utbildning hade i enkäten 2013 slagits ihop till en fråga. En av åtgärderna har prioritet 1. För att kunna jämföra med resultatet 2013 ställdes frågan på samma sätt 2014. I bilaga 2 listas de ingående åtgärderna 8-12. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 31 PRIORITET 1 14. Familjeinterventioner (1) Fråga: Erbjuder er enhet familjeinterventioner till personer med schizofreni som har kontakt med sin familj eller närstående? 7 % Ej aktuell 2 % Vet ej 12 % Åtgärden saknas 33 % Åtgärden finns 6 % Vill implementera 41 % Åtgärden finns delvis Figur 15 - 14. Familjeinterventioner (1) 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) Fråga: Erbjuder er enhet kognitiv träning enligt metoden Integrerad Psykologisk Terapi (IPT-k) till personer med schizofreni som har kvarvarande symtom, kognitiva funktionsnedsättningar och nedsatta sociala färdigheter? 7 % Ej aktuell 3 % Vet ej 25 % Åtgärden finns Åtgärden saknas 35 % 10 % Åtgärden finns delvis 20 % Vill implementera Figur 16 - 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) Kommer du ihåg? 4. Påminnelser om besökstider (2) Åtgärdens prioritet i riktlinjerna Åtgärdens nummer Kallas för radnummer i riktlinjerna 32 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 39. Intensiv Case Management enligt ACT-modellen (1) Fråga: Erbjuder er enhet intensiv Case Management (CM) enligt ACT-modellen för personer med schizofreni som är högkonsumenter av vård och som riskerar att ofta bli inlagda på psykiatrisk vårdavdelning, eller som brukar avbryta vårdkontakter? 16 % Ej aktuell PRIORITET 1 2 % Vet ej 10 % Åtgärden finns 21 % Åtgärden finns delvis 8 % Vill implementera 43 % Åtgärden saknas Figur 17 - 39. Intensiv Case Management enligt ACT-modellen (1) 29, 30. Stöd kring arbete enligt IPS-modellen (1) Fråga: Erbjuder er enhet individanpassat stöd enligt IPS-modellen (Individual Placement and Support) till personer med schizofreni och som har en vilja och motivation till ett arbete med lön eller till personer med arbete och behov av stöd för att behålla det? 3 % Vet ej 20 % Ej aktuell 11 % Åtgärden finns 19 % Åtgärden finns delvis 8 % Vill implementera 39 % Åtgärden saknas Figur 18 - 29, 30. Stöd kring arbete enligt IPS-modellen (1) Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 33 PRIORITET 2 Åtgärder med prioritet 2 04. Påminnelser om besökstider 28. Social färdighetsträning enligt ESL-modellen 04. Påminnelser om besökstider (2) Fråga: Erbjuder er enhet personer med schizofreni som har behov, påminnelse om besökstider i olika former? 12 % Ej aktuell 1 % Vet ej 2 % Åtgärden saknas 1 % Vill implementera 13 % Åtgärden finns delvis 71 % Åtgärden finns Figur 19 - 04. Påminnelser om besökstider (2) Påminnelser om besökstider är en relativt enkel åtgärd att erbjuda, 84 % av enheterna svarar att åtgärden finns eller finns delvis. 28. Social färdighetsträning enligt ESL-modellen (2) Fråga: Erbjuder er enhet träning enligt ESL-modellen (Ett Självständigt Liv) till personer med schizofreni som har en nedsatt funktion i olika sociala färdigheter? 1 % Vet ej 12 % Ej aktuell 34 % Åtgärden finns 16 % Åtgärden saknas 3 % Vill implementera 34 % Åtgärden finns delvis Figur 20 - 28. Social färdighetsträning enligt ESL-modellen (2) 34 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 PRIORITET Åtgärder med prioritet 3 3 02. Utbildning av allmänläkare 03. Samordnade åtgärder enligt ACT 05. Personlig kontakt innan utskrivning 07. Delat beslutsfattande 15. Anpassat föräldrastöd 16. Individuell KBT 43. Krisintervention i hemmet 02. Utbildning av allmänläkare (3) Fråga: Utbildar er enhet allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken och erbjuder personer med tidiga tecken på psykos direkt hänvisning till ett specialteam? 6 % Vet ej 9 % Åtgärden finns 22 % Ej aktuell 30 % Åtgärden finns delvis 23 % Åtgärden saknas 10% Vill implementera Figur 21 - 02. Utbildning av allmänläkare (3) 03. Samordnade åtgärder enligt ACT (3) Fråga: Erbjuder er enhet samordnade åtgärder i ett team enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment) samt familjeinterventioner och social färdighetsträning till personer som är nyinsjuknande i psykossjukdom i tillägg till sedvanlig behandling? 2 % Vet ej 12 % Åtgärden finns 21 % Ej aktuell 34 % Åtgärden finns delvis 22 % Åtgärden saknas 9 % Vill implementera Figur 22 - 03. Samordnade åtgärder enligt ACT (3) Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 35 PRIORITET 3 05. Personlig kontakt innan utskrivning (3) Fråga: Erbjuder er enhet personer med schizofreni en personlig kontakt med personal från öppenvårdsteamet och socialtjänsten före utskrivning från psykiatrisk slutenvård? 3 % Åtgärden saknas 1 % Vill implementera 2 % Ej aktuell 29 % Åtgärden finns delvis 65 % Åtgärden finns Figur 23 - 05. Personlig kontakt innan utskrivning (3) Nästan samtliga enheter kan helt eller delvis erbjuda personer med schizofreni en personlig kontakt med personal från öppenvårdsteamet och socialtjänsten före utskrivning från psykiatrisk slutenvård. 07. Delat beslutsfattande (3) Fråga: Erbjuder er enhet modellen för delat beslutsfattande (Shared Decision Making, SDM) till personer med schizofreni? 3 % Vet ej 3 % Ej aktuell 7% Åtgärden finns 24 % Åtgärden finns delvis 40 % Åtgärden saknas 23 % Vill implementera Figur 24 - 07. Delat beslutsfattande (3) Det finns ett stort intresse för att implementera åtgärden Delat beslutsfattande, 23 % av enheterna vill implementera åtgärden. 36 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 PRIORITET 15. Anpassat föräldrastöd (3) Fråga: Erbjuder er enhet specifikt anpassat föräldrastöd till personer med schizofreni som har minderåriga barn (0-18 år)? 3 3 % Vet ej 15 % Ej aktuell 22 % Åtgärden finns 21 % Åtgärden saknas 32 % Åtgärden finns delvis 7 % Vill implementera Figur 25 - 15. Anpassat föräldrastöd (3) Mer än var femte enhet erbjuder specifikt anpassat föräldrastöd till personer med schizofreni som har minderåriga barn (0-18 år). Var femte enhet saknar åtgärden. (15) 16. Individuell KBT (3) Fråga: Erbjuder er enhet individuell kognitiv beteendeterapi till personer med schizofreni med kvarstående symtom? 7 % Ej aktuell 10 %Åtgärden saknas 7 % Vill implementera 43 % Åtgärden finns 33 % Åtgärden finns delvis Figur 26 - 16. Individuell KBT (3) Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 37 PRIORITET 3 43. Krisintervention i hemmet (3) Fråga: Erbjuder er enhet krisintervention i hemmet under akuta faser av svår psykisk sjukdom? 14 % Ej aktuell 8 % Åtgärden saknas 41 % Åtgärden finns 2 % Vill implementera 35 % Åtgärden finns delvis Figur 27 - 43. Krisintervention i hemmet (3) PRIORITET 4 Åtgärder med prioritet 4 13. IMR-modellen 21. Musikterapi 41. Case Management enligt Resursmodellen 13. IMR-modellen (4) Fråga: Erbjuder er enhet personer med schizofreni psykopedagogiska åtgärder enligt IMR-modellen (Illness Management and Recovery)? 4 % Vet ej 9 % Åtgärden finns 11 % Ej aktuell 10 % Åtgärden finns delvis 20 % Vill implementera 46 % Åtgärden saknas Figur 28 - 13. IMR-modellen (4) 38 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 PRIORITET 21. Musikterapi (4) Fråga: Erbjuder er enhet musikterapi till personer med schizofreni med kvarstående symtom och med behov av terapiformer som inte fokuserar på samtal? 1 % Vet ej 21 % Ej aktuell 4 3 % Åtgärden finns 3 % Åtgärden finns delvis 6 % Vill implementera 66 % Åtgärden saknas Figur 29 - 21. Musikterapi (4) En mycket liten andel av enheterna kan erbjuda musikterapi. En orsak kan vara att det är svårt att hitta utbildade musikterapeuter. Även om viljan att implementera musikterapi har ökat från 2013 (se avsnittet Jämförelse med 2013 års enkät) är den fortfarande låg, endast 6 %. 41. Case Management enligt Resursmodellen (4) Fråga: Erbjuder er enhet mindre intensiv Case Management (CM) enligt Resurs-modellen för personer med schizofreni som har omfattande kontakter med vårdsystemet och komplexa behov av åtgärder? 2 % Vet ej 9 % Ej aktuell 38 % Åtgärden finns 18 % Åtgärden saknas 5 % Vill implementera 28 % Åtgärden finns delvis Figur 30 - 41. Case Management enligt Resursmodellen (4) Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 39 Åtgärder med lägre prioritet Den första enkäten som gjordes våren 2012, innehöll, till skillnad från 2013 års enkät, även frågor kring åtgärder med lägre prioritet. För att kunna följa hur användningen av lågprioriterade åtgärder har utvecklats ställdes frågorna på samma sätt i 2014 års enkät som i 2012 års enkät. Frågorna är därför utformade på ett annat sätt än frågorna kring de högprioriterade åtgärderna. PRIORITET 5 Åtgärder med prioritet 5-10 Fråga: Vilken av följande insatser och metoder, för nedan nämnda tillstånd/behov, erbjuder er enhet personer som omfattas av ovanstående riktlinjer idag? *1 10 Prio 5 26. Kognitiv träning med dator (5) 42. Samverkan i integrerade team (5) 25. Samtidig ins. missbr./psykossjukd.(5) Prio 6 06. Tekniska hjälpmedel (6) Prio 7 12. Utbildning enbart till närstående (7) 01. Information om tidiga tecken (7) Prio 8 23. Problemlösningsfärdigheter (8) 20. Bildterapi (8) Prio 9 24. Avledande tekniker (9) 19. Basal kroppskännedom (9) Prio 10 18. Psykodynamisk terapi (10) 22. Stödterapi eller stödsamtal (10) 09. Utbildning enbart av personen (10) 40. Mindre intensiv CM (10) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% Andel enheter Figur 31 - Åtgärder med prioritet 5-10 Frågan är ställd på ett annat sätt (enligt enkäten 2012) än övriga frågor. Uppdelningen i Finns och Finns delvis är därför inte relevant för åtgärden. *1 40 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 Kunskap om och implementering av riktlinjerna De svarande fick kryssa i på skalan 1-6 hur väl påståendet stämde in på deras enhet. 1 betydde ”Inte alls” och 6 betydde ”I mycket hög grad”. Medelvärdet redovisas nedan. Påstående 1 Medarbetarna har fått information om NR 5.2 1 2 Medarbetarna känner till innehållet i riktlinjerna 4.5 1 3 3.2 6 Medarbetarna är positiva till att arbeta enligt de nationella riktlinjerna 4.5 1 5 3.7 3.9 3.2 3.4 6 Vid enheten görs kontinuerlig uppföljning av införandet av de nationella riktlinjerna 1 10 6 Enheten har en tydlig handlingsplan för införandet av insatser enligt de nationella riktlinjerna 1 9 6 Enheten saknar resurser för implementering (personal/pengar) 1 8 6 Enheten arbetar i huvudsak enligt metoderna i de nationella riktlinjerna 1 7 6 Enheten har inte tillräckligt stort patientunderlag för att implementera vissa insatser 1 6 6 Medarbetarna saknar färdigheter i de högprioriterade metoderna 1 4 6 3.4 6 Medarbetarna är vana vid ständigt förbättringsarbete 1 4,7 6 Figur 32 - Kunskap om och implementering av riktlinjerna Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 41 Riktlinjer för stöd och styrning De svarande fick kryssa i på skalan 1-6 hur väl påståendet stämde. 1 står för ”Inte alls” och 6 står för ”I mycket hög grad”. Medelvärdet redovisas nedan. Riktlinjer för stöd och styrning 2011-2013 Fråga: I hur hög grad har riktlinjerna används för stöd och styrning på enheten under perioden 2011- 2013? Inte alls I mycket hög grad 3.9 1 6 Figur 33 - Riktlinjer för stöd och styrning 2011-2013 Riktlinjer för stöd och styrning 2014 Fråga: I hur hög grad används riktlinjerna för stöd och styrning på enheten under 2014? Inte alls I mycket hög grad 4,2 1 6 Figur 34 - Riktlinjer för stöd och styrning 2014 Det är en liten ökning av användandet av riktlinjerna som beslutsunderlag från perioden 2011-2013 till 2014. Externt stöd vid implementering av riktlinjerna De svarande fick kryssa i på skalan 1-6 hur väl påståendet stämde. 1 står för ”Inte alls” och 6 står för ”I mycket hög grad”. Medelvärdet redovisas nedan. Stöd av processledare Fråga: I hur hög grad har er enhet haft stöd av en processledare från projektet Bättre psykosvård i implementeringen av riktlinjerna? Inte alls 1 I mycket hög grad 2.9 6 Figur 35 - Stöd av processledare Det är 38 % som anser att de i högre grad (de som svarat 4-6) har fått stöd av processledare från projektet. 30 % anser att de inte alls fått stöd av processledare. Svaren varierar över landet eftersom projektet endast haft nio heltidsanställda resurser för samtliga 21 landsting. Vissa landsting har därför inte haft någon representation alls. 42 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 Besök på plats Fråga: Finns det behov av besök på plats i verksamheten av extern person när riktlinjer ska implementeras? Inte alls 1 I mycket hög grad 3.8 6 Figur 36 - Besök på plats Det är 49 % som anser att det i hög grad (de som svarat 4-6) finns ett behov av besök på plats. 12% svarade ”Vet ej”. Många anser att det finns behov av besök på plats när riktlinjer ska implementeras. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 43 Användande av kvalitetsregister Genom enkäten får vi en fingervisning om vilka åtgärder som enheterna erbjuder. Vi får däremot inte veta hur enheterna ger åtgärderna till patienterna. Därför är kvalitetsregister viktigt, där får vi information om hur åtgärderna ges. En förutsättning är då att enheterna registrerar i kvalitetsregister. Betydligt fler enheter registrerar i PsykosR än i Kvalitetsstjärnan. Det kan förklaras med att PsykosR varit ett kvalitetsregister längre än Kvalitetsstjärnan samt att registrering i PsykosR har kunnat ge enheterna prestationsbaserade medel. Jämfört med 2012 har andelen enheter som uppger att de registrerar i Psykos R ökat från 41 % till 74 %. Andelen enheter som uppger att de registerar i Kvalitetsstjärnan har samtidigt sjunkit från 26 % till 19 %. Här kan de prestationsbaserade medlen vara en förklaring. Registrering i PsykosR Fråga: Registreras enhetens psykospatienter löpande i PsykosR? 3 % Vet ej 23 % Nej 74 % Ja Figur 37 - Registrering i PsykosR Registrering i Kvalitetsstjärnan Fråga: Använder ni Kvalitetsstjärnan i patientuppföljning? 11 % Vet ej 19 % Ja 70 % Nej Figur 38 - Registrering i Kvalitetsstjärnan 44 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 Vårdprogram och samverkan Vårdprogram Fråga: Har ni ett aktuellt, skriftligt vårdprogram/vårdriktlinjer som är anpassat till de nationella riktlinjerna för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd/ psykossjukdom? 3 % Vet ej 12 % Nej 20 % Under framtagande 65 % Ja Figur 39 - Vårdprogram Samverkan Fråga: Finns det en överenskommelse om samverkan med kommunen, kring implementeringen av insatserna i de nationella riktlinjerna för schizofreni? 10 % Vet ej 39 % Ja på en övergripande nivå 24 % Nej 16 % Ja på övergripande och enhetsnivå 11 % Ja på enhetsnivå Figur 40 - Samverkan Två tredjedelar av enheterna säger sig ha en överenskommelse om samverkan med kommunerna kring implementeringen av insatserna i de nationella riktlinjerna, antingen på en övergripande nivå, på enhetsnivå eller på båda nivåerna. Det är en förbättring från 2013 då siffran låg strax under hälften. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 45 Analys & diskussion Det övergripande syftet med denna enkät är att ge en bild av det fortsatta behovet av stöd för användning av evidensbaserade psykosociala insatser. En intressant aspekt är givetvis även att se om det skett någon utveckling under den tid då projektet Bättre Psykosvård varit aktivt. Om fler enheter erbjuder dessa insatser kan det ses som en utveckling i rätt riktning, men det enda riktiga resultatmåttet är att se om patienternas situation förbättrats. Den typen av resultatmått hoppas vi kunna se i framtiden med hjälp av data från kvalitetsregistret PsykosR, det har inte varit möjligt att fånga upp med den typ av enkät som redovisas här. Analysen och diskussionen som följer kommer i första hand att vara inriktad på behoven av fortsatt utvecklingsstöd och lärdomar som kan vara viktiga för framtiden. Svarsfrekvensen för årets enkät är cirka 50 procent om vi ser till antalet svar som ingår i resultatredovisningen jämfört med utskickat antal enkäter. Dessutom fick vi in ett antal svar som inte ingår i resultatredovisningen, eftersom de som svarat angav att de inte arbetar med den patientgrupp som avses. Vi kan anta att samma sak gäller för en del av de som inte svarat på enkäten. Vi vet också att en del chefer med ansvar för fler enheter endast skickat in en enkät för samtliga sina enheter. Vi tror därför att vi fått in svar från minst hälften av de enheter i landet som arbetar med patientgruppen. Vi har inga tecken på ett systematiskt bortfall och inget som tyder på att de enheter som inte svarat skulle ha en högre grad av implementering. Under hela projektet har det varit tydligt att kunskapen kring psykosociala insatser varierat mycket mellan olika enheter. Den form som gäller för nationella riktlinjer, med olika prioriteringar, krav på forskningsstöd för olika insatser och nödvändig programtrogenhet, har varit svår för många i de patientnära verksamheterna att ta till sig. Det har tagit tid för ansvariga i de patientnära verksamheterna att förstå hur man ska se på, och beskriva, sin egen användning av psykosociala insatser. De GAP-analyser som genomförts under projekttiden har fått många enheter att inse att man inte alls använde vissa av de i riktlinjerna angivna metoderna, trots att man trodde det i ett tidigare skede. För en del åtgärder är det större andel av enheterna som svarat åtgärden finns 2012 än 2013. Det kan tyda på att man förstått att det man tidigare erbjudit inte helt stämde med definitionen. Eftersom kunskapen om riktlinjernas åtgärder ökat allt eftersom ger förmodligen 2014 års enkät en mer korrekt bild av läget än tidigare enkäter. Ju mer enheterna och processledarna arbetat med frågan, desto tydligare har det blivit att vägen mellan publicerade riktlinjer och till att de erbjuds patienter och brukare i tillräcklig utsträckning, är mycket lång. Den består av en mängd olika steg och det krävs en långsiktig envis process för att utvecklingen ska ske. Ett första steg är att beslutsfattare och chefer tar till sig rekommendationerna och att de övergripande förstår vad rekommendationerna innebär för deras verksamheter. Det ställer stora krav på begripligheten i presentationerna av nya riktlinjer. Den ansats som nu finns på Socialstyrelsen att fråga verksamheter hur riktlinjer och kunskapsunderlag ska utformas för att vara användbara, är bra. Vår bild är att det troligen sparar mycket tid och gynnar införandeprocessen om det finns pedagogiskt stöd och kommunikativa lättbegripliga presentationer redan när riktlinjerna lanseras. Det finns en nyfikenhet och ett extra fokus när riktlinjer först når offentligheten som kan gynna spridningen. De senaste tre åren har material utvecklats av Socialstyrelsen och av projektet Bättre Psykosvård om riktlinjerna för psykosociala insatser. Idag finns betydligt mer lättillgängligt material på Kunskapsguiden.se och på battrepsykosvard.se. Om detta material funnits tillgängligt vid starten av projektet hade införandearbetet troligen gått fortare. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 47 Mycket tid i projektet har ägnats åt grundläggande information och framtagande av material allt eftersom behoven blivit tydliga. Vår bild är att det varit och fortfarande är svårt för chefer och medarbetare att få en bra överblick över riktlinjernas rekommendationer och förstå vilka delar man följer väl och var det finns brister. Detta beror bland annat på att flera av de insatser som beskrivs i de nationella riktlinjerna för schizofreni är komplexa och sammansatta av flera olika åtgärder. Rekommendationen om erbjudande av samordnade åtgärder i ett team, 03. Samordnade åtgärder enligt ACT, (som innefattar familjeinterventioner och social färdighetsträning till personer som är nyinsjuknade tillsammans med sedvanlig behandling) är komplicerad i sig och dessutom lik rekommendationen om ACT-team för personer med långvariga besvär, 39. Intensiv CM enligt ACT-modellen. Det finns många olika insatser som handlar om utbildning och om stöd till familjen. Att skilja på om man använder delar av eller samtliga moment i en insats kan vara svårt. Det innebär att det i enkätsammanställningen sannolikt finns felaktiga svar, både bland dem som angett att åtgärden finns och bland dem som svarat att insatsen inte finns. Det kan också förklara en del av den tröghet som finns när det gäller själva införandet av insatser. Det är svårt för enskilda enheter, personal och chefer, att få en klar bild av hur deras utbud ser ut i förhållande till vad det borde vara utifrån det aktuella behov enhetens patienter har. Riktlinjerna och det stödmaterial som finns från Socialstyrelsen räcker inte till för att underlätta för användarna. Eftersom riktlinjerna innehåller ett stort antal insatser med liknande inriktning, men med olika prioriteringsnivå, blir det svårt att förstå vad som är viktigast att göra. Det betyder att hela strukturen kanske skulle behöva ses över för att ge en ökad tydlighet kring olika teman och mer hjälp i hur verksamheterna ska prioritera i sitt utvecklingsarbetete. Vissa svarsmönster i enkäten kan troligen också förklaras av insatsernas utformning och svårigheter att få dem att passa in i det svenska systemet. Vår lagstiftning, som innebär att personer med omfattande behov ofta har insatser från flera huvudmän enligt olika lagrum, gör att till exempel insatsen 39. Intensiv Case Management enligt ACT-modellen är svår att implementera på ett programtroget sätt i Sverige. Det krävs ett stort patient/ brukarunderlag för att metoden med speciella ACT-team ska vara möjligt att organisera. Det kan förklara varför de enheter som angivit att de har denna insats finns i storstadsregioner. FACT (Flexibel ACT) eller RACT (Resursgrupps ACT) är lättare att skapa även i en mindre kommun eller utanför storstad. Vissa insatser, 04. Påminnelser om besökstider och 05. Personlig kontakt innan utskrivning, är förhållandevis avgränsade insatser och lätta att implementera. Ett antal aktiviteter pågår inom detta område för att klargöra juridiska aspekter, öka förståelsen för vad som krävs för införande och eventuellt anpassade former av ACT. Åtgärden 14. Familjeinterventioner, olika psykopedagogiska insatser (utbildning till patienter och anhöriga) liksom 28. Social färdighetsträning enligt ESL-modellen är insatser som varit i fokus under tidigare satsningar och det kan förklara varför de är förhållandevis mer använda. Åtgärderna 07. Delat beslutsfattande och 13. IMR-modellen är metoder som inte tidigare fått så stor användning och som det saknats material och utbildningssatsningar kring. Ett stort antal respondenter har på frågorna om de olika insatserna erbjuds, valt alternativet Finns delvis. Det kan betyda att man vid enheten håller på att implementera insatsen men ännu inte har genomfört arbetet fullt ut. Det kan även innebära att man erbjuder en liknande insats som inte helt motsvarar den i riktlinjerna rekommenderade. En viktig uppgift framöver blir att undersöka närmare vad som ligger bakom detta svarsalternativ och 48 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 att, i de fall det är lämpligt, föra en dialog om vikten av programtrogenhet och mätningar av tillgänglighet ur ett patientperspektiv. Åtgärder med hög prioritet, det vill säga 1- 4, används enligt enkäten fortfarande i låg utsträckning. Bland 40 procent av enheterna erbjuds mindre än en tredjedel av dessa åtgärder. Endast cirka 10 procent av enheterna har drygt en tredjedel av åtgärderna. Om man lägger till svaret Finns delvis ökar andelen som har åtgärderna, men det är fortfarande bara hälften av de högprioriterade åtgärderna som finns helt eller delvis hos 50 procent av enheterna. Frekvensen av införda åtgärder är betydligt lägre än vad vi hoppats på. När åtgärder finns i låg utsträckning, det vill säga hos få enheter, betyder det att det är få som kan sprida kunskapen vidare. Det ger en fingervisning om att det kommer att behövas stort stöd för införande även under en lång tid framöver. Insatser med låg prioritet till exempel 22. Stödterapi eller stödsamtal, 40. Mindre intensiv CM och 09. Utbildning enbart av personen, som alla är prioritet 10, ges fortfarande i ganska hög utsträckning - alla tre insatserna finns hos över 40 procent av enheterna. I jämförelsen mellan svaren i enkät 2012 och 2014 ser vi en viss minskning. Det kan vara ett positivt tecken, under förutsättning att lågprioriterade insatser bytts mot högre prioriterade insatser. Vi ser i enkäten att de insatser som är enkla att införa är de mest använda. 4. Påminnelser om besökstider och 05. Personlig kontakt innan utskrivning är de enda åtgärder där andelen enheter som svarat Finns motsvarar den nivå som kan anses rimlig för insatser med hög prioritet. Det är insatser som är lätta att införa, som inte kräver så mycket kompetensutveckling, ny metodkunskap eller ändrade arbetssätt. Det är positivt att dessa båda insatser finns i så hög utsträckning som de gör. Det kan betyda att om vi kan lyckas förenkla införandet av andra insatser med hög prioritet så skulle det snabba upp utvecklingstakten. 07. Delat beslutsfattande och 13. IMR-modellen är två åtgärder med hög prioritet men som enligt enkäten endast finns i mycket låg utsträckning. De är båda insatser som inte kräver personal med viss grundutbildning, som inte kräver stora organisatoriska förändringar och som inte kan sägas vara svåra att kombinera med vårt svenska system och vår lagstiftning. Däremot fanns det inte så mycket stödmaterial eller utbildningar på svenska när riktlinjerna kom. Utifrån projektdeltagarnas önskemål och en intern bedömning av att detta var två av de åtgärder som har stor potentiell effekt har extra mycket resurser lagts på framtagande av material. Det finns nu en digitaliserad manual för IMR, material för grunderna i delat beslutsfattande och en hel del pågående utbildningsaktiviteter i landet initierade av projektet och av andra aktörer. I ljuset av detta är det förvånande att inte fler enheter, runt 20 procent enligt enkäten både 2012 och 2014, svarat att de vill implementera dessa åtgärder. I allt förändringsarbete behövs en gemensam bild av nuläget, en gemensam vision, en gemensam bild av vad som behöver förändras och hur vi ska göra detta. I enkäten fanns olika svarsalternativ, Åtgärden finns, Åtgärden finns delvis, Vill implementera, Åtgärden saknas och Åtgärd ej aktuell. Hur enheterna valt att svara kan säga något om hur långt man kommit i processen. Om vi utgår ifrån att de som besvarat enkäten förstått frågan rätt är det anmärkningsvärt att så många enheter svarar Åtgärden saknas på de högprioriterade insatserna. Om man verkligen satt sig in i vad riktlinjerna innebär borde det varit fler som svarat Vill implementera eller Åtgärd ej aktuell därför att man har en annan patientgrupp eller har ett uppdrag som innebär att man inte ska erbjuda insatsen. En stor andel av svaren Åtgärden saknas skulle kunna tolkas som att chefer och personal i verksamheten inte accepterar de bedömningar som gjorts när riktlinjerna skrevs. En annan tolkning skulle kunna vara att man i och för sig ser behov av att implementera, men att Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 49 man inte anser sig ha tid eller resurser att göra det utvecklingsarbete som krävs. Enkäten 2014 var förenklad och det ställdes inga fördjupande frågor som ger oss möjlighet att dra slutsatser om vad som ligger bakom vissa svar. Den osäkerhet som vi uppfattar utifrån svaren hade kanske inte heller klarats ut med mer detaljerade frågor eftersom en del av skillnaderna sannolikt beror på att kunskapen om riktlinjerna och bilden av acceptabel ambitionsnivå varierar mellan enheterna. Avslutningsvis vill vi betona att svaren i denna enkät inte säger något om vilka resultat insatserna får för patienterna. Enkätfrågorna handlar bara om processmått, men våra antaganden är att det finns ett samband mellan i vilken utsträckning en insats erbjuds och chansen att patienten får del av behandlingsinsatser. Resultat för patienterna finns möjlighet att se i kvalitetsregistret PsykosR. Under 2014 kommer ett arbete att ske med att försöka hitta sätt att följa utvecklingen och användningen av psykosociala insatser i PsykosR. Målsättningen är att hitta resultatmått som enheterna kan använda i sitt lokala förbättringsarbete. Då kan vi få en bild som även speglar resultaten för patienterna. 50 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 Åtgärden 15. Anpassat föräldrastöd är en av de högprioriterade åtgärderna. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 51 Slutord Vår slutsats utifrån 2014 års enkät är att arbetet med att implementera insatserna i nationella riktlinjerna långt ifrån är slutfört. Viss positiv utveckling kan skönjas men mycket arbete återstår. PsykosR kommer att fortsätta stödja utvecklingsarbetet men intensiteten kommer självklart vara på en mycket lägre nivå när det inte finns en särskild satsning. Från denna enkät är budskapet till enheterna och verksamhetscheferna att det går långsamt framåt och att det krävs ett fortsatt intensivt arbete för att psykosvården i Sverige ska kunna sägas leva upp till de aktuella riktlinjerna inom området. Budskapet till Socialstyrelsen och nationella aktörer är att förpacka kommande kunskapsunderlag på ett mer lättillgängligt sätt och att se till att metodstöd kring de metoder som lyfts fram finns tillgängligt tidigt. Vår gemensamma kunskap från hela arbetet är att implementering av ny kunskap och systematiskt utvecklingsarbete inom detta område kräver stort engagemang och långvarigt, uthålligt stöd. Det finns således all anledning att fundera över behovet av fortsatta nationella aktiviteter till stöd för bättre psykosvård i Sverige. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 53 Referenser PsykosR projektet Bättre psykosvård (2012) Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projekt Bättre Psykosvård. PsykosR projektet Bättre psykosvård (2013) Hur ligger det till? En sammanställning av enkät 2013 från projektet Bättre Psykosvård. Socialstyrelsen (2013) Nationell utvärdering 2013 – vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Publicerad www.socialstyrelsen. se, juni 2013. Socialstyrelsen (2012) Om implementering. Västerås: Edita Västra Aros. Socialstyrelsen (2012) Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen. Västerås: Edita Västra Aros. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 55 Bilagor Bilaga 1 – Åtgärder under huvudområden Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreni-liknande tillstånd. Huvudområden och åtgärder Inom parentes anges prioritetsordning. För vissa av åtgärderna anges även rekommendationerna ”bör”, ”kan” och ”kan i undantagsfall”, samt ansvarig part/parter. A. Tidiga åtgärder för nyinsjuknade 1. Information till allmänhet, nyckelpersoner inom skola, primärvård etc. och samtidig tillgång till lättillgänglig psykiatrisk bedömning (7) 2. Utbildning av allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken, samt tillgång till direkt hänvisning till specialteam (3, bör, hälso-och sjukvården) 3. Samordnade åtgärder enligt ACT-modellen dvs. Assertive Community Treatment (3, bör, hälso-och sjukvården) B. Åtgärder för att öka individens deltagande i vård och omsorg 4. Påminnelser om besökstider i olika former (2) 5. Personlig kontakt med personal från öppenvård och socialtjänst innan utskrivning från slutenvård (3, bör, hälso-och sjukvården och socialtjänsten) 6. Tekniska hjälpmedel som kompenserar kognitiva brister (6) C. Åtgärder för att öka individens inflytande och delaktighet 7. SDM dvs. Shared Decision Making – en modell för delat beslutsfattande (3, bör, hälso-och sjukvården och socialtjänsten) D. Psykopedagogiska åtgärder för att ge kunskap om sjukdomen 8. Psykopedagogisk utbildning enbart av personen, när det inte finns möjlighet till gemensam utbildning med anhöriga (7, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 9. Psykopedagogisk utbildning enbart av personen, trots att möjlighet till gemensam utbildning med anhöriga finns (10) 10. Psykopedagogisk utbildning gemensamt av personen och anhöriga, som har kontakt (1, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 11. Psykopedagogisk utbildning enbart av anhöriga, när det inte finns möjlighet till gemensam utbildning med personen (3, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 12. Psykopedagogisk utbildning enbart av anhöriga, trots att möjlighet till gemensam utbildning med personen finns (7) 13. Psykopedagogisk åtgärd om sjukdomshantering enligt IMR-modellen dvs. Illness Management and Recovery (4, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 57 E. Familjeinterventioner för att minska stressen i familjen och förebygga återfall 14. Familjeinterventioner riktade till personer som har kontakt med familj, närstående (1, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) F. Stöd i föräldraskap för personer med schizofreni 15. Specifikt anpassat föräldrastöd (3) G. Psykologisk behandling av kvarstående symtom 16. Individuell kognitiv beteendeterapi (3, bör, hälso- och sjukvården) 17. Kognitiv beteendeterapi i grupp (FoU, bör endast inom ramen för vetenskapliga studier, hälso- och sjukvården) 18. Psykodynamisk psykoterapi (10, kan i undantagsfall, hälso-och sjukvården) 19. Behandling med Basal kroppskännedom (9) 20. Bildterapi (8, kan, hälso-och sjukvården) 21. Musikterapi (4, kan, hälso-och sjukvården) 22. Stödterapi eller stödsamtal (10, kan i undantagsfall, hälso-och sjukvården) 23. Förmedling av problemlösningsfärdigheter (8) 24. Avledande tekniker för att hantera psykossymtom (9) 25. Både behandling (samtidigt) av psykisk sjukdom och missbruk eller beroende (5) H. Kognitiv träning för att förbättra funktionsnedsättningar 26. Träning av olika kognitiva processer med datorbaserade program eller testmaterial (5) 27. Träning enligt IPT-k-modellen (Integrerad psykologisk terapi -kognitiv träning) (1, bör, hälso-och sjukvården) I. Åtgärd för att förbättra sociala färdigheter 28. Färdighetsträning enligt ESL-modellen (Ett självständigt liv) (2, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) J. Åtgärder för ökad delaktighet i form av arbetsinriktad rehabilitering och sysselsättning 29. Individanpassat stöd i arbetet enligt IPS-modellen (Individual Placement and Support), för personer som behöver stöd att behålla sitt arbete (2) 30. Individanpassat stöd i arbetet enligt IPS-modellen (Individual Placement and Support), för personer som står utanför arbetsmarknaden men önskar eller är motiverade att ha ett arbete (1, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 31. Arbetsinriktad rehabilitering enligt träningsmodeller, för personer som står utanför arbetsmarknaden men önskar ha ett arbete (10, kan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 32. Anpassad sysselsättning med individuell målsättning och uppföljning för personer som står utanför arbetsmarknaden och inte önskar eller är motiverade att ha ett arbete (3, bör, socialtjänsten) 33. Individuellt stöd att påbörja och genomföra utbildning enligt SE-modell (Supported Education) (7) 58 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 K. Boende och former av anpassat stöd 34. Långsiktig boendelösning (1, bör, socialtjänsten) 35. Permanent boendelösning, utan krav (3, bör, socialtjänsten) 36. Boendelösning enligt trappstegsmodellen (10, kan i undantagsfall, socialtjänsten) 37. Specifikt anpassat stöd i egen bostad (2, bör, socialtjänsten) 38. Bostad med särskild service och specifikt anpassat stöd (4, bör, socialtjänsten) L. Samordnade åtgärder för att ha kontinuitet i vård och omsorg 39. Intensiv case management enligt ACT-modellen, till högkonsumenter (1, bör, hälsooch sjukvården och socialtjänsten) 40. Mindre intensiv case management, till högkonsumenter (10, kan i undantagsfall, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 41. Mindre intensiv case management enligt resursmodellen, till personer med omfattande, komplexa, behov (4, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 42. Samverkan mellan integrerade team som ger behandling av både psykisk sjukdom och missbruk eller beroende (5) 43. Krisintervention i hemmet vid akut fas av psykisk sjukdom (3) Summerat av Projektet Bättre psykosvård - 2012 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 59 Bilaga 2 – Åtgärder i prioriteringsordning Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreni-liknande tillstånd Inom parentes anges prioritetsordning. För vissa av åtgärderna anges även rekommendationerna ”bör”, ”kan” och ”kan i undantagsfall”, samt ansvarig part/parter. Prioritet 1 10. Psykopedagogisk utbildning gemensamt av personen och anhöriga, som har kontakt (1, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 14. Familjeinterventioner riktade till personer som har kontakt med familj, närstående (1, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 27. Träning enligt IPT-k-modellen (Integrerad psykologisk terapi -kognitiv träning) (1, bör, hälso-och sjukvården) 30. Individanpassat stöd i arbetet enligt IPS-modellen (Individual Placement and Support), för personer som står utanför arbetsmarknaden men önskar eller är motiverade att ha ett arbete (1, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 34. Långsiktig boendelösning (1, bör, socialtjänsten) 39. Intensiv case management enligt ACT-modellen, till högkonsumenter (1, bör, hälsooch sjukvården och socialtjänsten) Prioritet 2 4. Påminnelser om besökstider i olika former (2) 28. Färdighetsträning enligt ESL-modellen (Ett självständigt liv) (2, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 29. Individanpassat stöd i arbetet enligt IPS-modellen (Individual Placement and Support), för personer som behöver stöd att behålla sitt arbete (2) 37. Specifikt anpassat stöd i egen bostad (2, bör, socialtjänsten) Prioritet 3 2. Utbildning av allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken, samt tillgång till direkt hänvisning till specialteam (3, bör, hälso-och sjukvården) 3. Samordnade åtgärder enligt ACT-modellen dvs. Assertive Community Treatment (3, bör, hälso-och sjukvården) 5. Personlig kontakt med personal från öppenvård och socialtjänst innan utskrivning från slutenvård (3, bör, hälso-och sjukvården och socialtjänsten) 7. SDM dvs. Shared Decision Making – en modell för delat beslutsfattande (3, bör, hälsooch sjukvården och socialtjänsten) 60 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 11. Psykopedagogisk utbildning enbart av anhöriga, när det inte finns möjlighet till gemensam utbildning med personen (3, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 15. Specifikt anpassat föräldrastöd (3) 16. Individuell kognitiv beteendeterapi (3, bör, hälso- och sjukvården) 32. Anpassad sysselsättning med individuell målsättning och uppföljning för personer som står utanför arbetsmarknaden och inte önskar eller är motiverade att ha ett arbete (3, bör, socialtjänsten) 35. Permanent boendelösning, utan krav (3, bör, socialtjänsten) 43. Krisintervention i hemmet vid akut fas av psykisk sjukdom (3) Prioritet 4 13. Psykopedagogisk åtgärd om sjukdomshantering enligt IMR-modellen dvs. Illness Management and Recovery (4, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 21. Musikterapi (4, kan, hälso-och sjukvården) 38. Bostad med särskild service och specifikt anpassat stöd (4, bör, socialtjänsten) 41. Mindre intensiv case management enligt resursmodellen, till personer med omfattande, komplexa, behov (4, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) Prioritet 5 25. Både behandling (samtidigt) av psykisk sjukdom och missbruk eller beroende (5) 26. Träning av olika kognitiva processer med datorbaserade program eller testmaterial (5) 42. Samverkan mellan integrerade team som ger behandling av både psykisk sjukdom och missbruk eller beroende (5) Prioritet 6 6. Tekniska hjälpmedel som kompenserar kognitiva brister (6) Prioritet 7 1. Information till allmänhet, nyckelpersoner inom skola, primärvård etc. och samtidig tillgång till lättillgänglig psykiatrisk bedömning (7) 8. Psykopedagogisk utbildning enbart av personen, när det inte finns möjlighet till gemensam utbildning med anhöriga (7, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 12. Psykopedagogisk utbildning enbart av anhöriga, trots att möjlighet till gemensam utbildning med personen finns (7) 33. Individuellt stöd att påbörja och genomföra utbildning enligt SE-modell (Supported Education) (7) Prioritet 8 20. Bildterapi (8, kan, hälso-och sjukvården) 23. Förmedling av problemlösningsfärdigheter (8) Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 61 Prioritet 9 19. Behandling med Basal kroppskännedom (9) 24. Avledande tekniker för att hantera psykossymtom (9) Prioritet 10 9. Psykopedagogisk utbildning enbart av personen, trots att möjlighet till gemensam utbildning med anhöriga finns (10) 18. Psykodynamisk psykoterapi (10, kan i undantagsfall, hälso-och sjukvården) 22. Stödterapi eller stödsamtal (10, kan i undantagsfall, hälso-och sjukvården) 31. Arbetsinriktad rehabilitering enligt träningsmodeller, för personer som står utanför arbetsmarknaden men önskar ha ett arbete (10, kan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 36. Boendelösning enligt trappstegsmodellen (10, kan i undantagsfall, socialtjänsten) 40. Mindre intensiv case management, till högkonsumenter (10, kan i undantagsfall, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) Prioritet FoU 17. Kognitiv beteendeterapi i grupp (FoU, bör endast inom ramen för vetenskapliga studier, hälso- och sjukvården) Summerat av Projektet Bättre psykosvård - 2012 62 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014 www.battrepsykosvard.se
© Copyright 2024