Europa. Kunskapsmagasinet för unga (pdf)
Europa. Kunskapsmagasinet för unga Europeiska unionen Detta kunskapsmagasin tillsammans med en lärarhandledning finns på internet: http://europa.eu/teachers-corner/index_sv.htm bookshop.europa.eu Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för kommunikation Publikationer 1049 Bryssel BELGIEN Manuskriptet färdigställdes i maj 2013 Text: Eckart D. Stratenschulte, Europäische Akademie Berlin Publikationen Europa. Kunskapsmagasinet för unga var ursprungligen en utgåva från aktion europa, ett samarbete mellan Tysklands regering, Europaparlamentet och EU-kommissionen. Förlaget Zeitbild Verlag und Agentur für Kommunikation, Berlin / MetaDesign AG, Berlin, stod för originallayouten och sammanställde bildserien med ungdomarna Alice, Jello, Patricia, Motian och Janette. Magasinet har bearbetats och aktualiserats av EU-kommissionens generaldirektorat för kommunikation. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2013 ISBN: 978-92-79-29225-5 doi:10.2775/12469 56 sidor (21×29,7 cm) © Europeiska unionen 2013 Kopiering tillåten. För användning eller mångfaldigande krävs tillstånd direkt från upphovsrättsinnehavarna. Europa. Kunskapsmagasinet för unga Innehåll 1 EU i vardagen 4 Hej! Vi kommer från Robert-Jungk-skolan i Berlin och kommer att guida er genom det här magasinet. 2 EU – vem är det egentligen? 10 Europeiska unionen består av 28 länder som har gått samman för att tillsammans utforma sin framtid. 3 Hur fungerar EU? 16 EU jämförs ofta med ett land, men är egentligen uppbyggt på ett helt annat sätt. 4 Vad gör EU egentligen? 24 Vissa säger att EU inte gör tillräckligt, andra säger att EU blandar sig i allt. Hur är det egentligen? 5 Europa utvecklas – EU:s utvidgning 34 6 Europa i världen 40 EU grundades av sex länder, men tanken var redan från början att man snart skulle få nya medlemmar från hela Europa. Vi européer är inte de enda människorna på jorden. Vi utgör inte ens majoriteten av världsbefolkningen, långt därifrån. 7 Europas framtid 46 Hur blir det i framtiden? EU:s uppgifter på 2000-talet. Innehåll | 3 1 EU i vardagen ”Hej! Vi heter Alice, Jello, Patricia, Motian och Janette och går på Robert-Jungk-skolan i Berlin, en grund- och gymnasieskola med tysk-polska europaklasser. Vi kommer att dyka upp med viktig information här och där i magasinet. På flera sidor kommer ni också att hitta intressanta uppgifter, korta Europaquiz och diskussionsförslag. Ni kommer att märka att det kan vara roligt att lära sig om EU!” 4 | EU i vardagen Europa ligger någon annanstans. Detta påstående stämmer såklart inte – vi bor ju i Europa. Vi befinner oss alltså i händelsernas centrum. Men ändå tycker många människor att Europa känns långt borta, särskilt Europeiska unionen, sammanslutningen av länder i Europa som tillsammans vill utforma sin framtid. Målet med det här kapitlet är att bli lite bekant med EU. Du kommer snabbt att märka att Europa, det är vi! Uppgift ©Corbis Hur långt bort är ”Bryssel”? Varje dag hör vi om EU på nyheterna eller läser om EU i tidningarna. Trots det är många inte alls intresserade av EU. Vad tror du att det beror på? EU har ingen betydelse för våra liv. EU är alldeles för komplicerat. Medierna rapporterar inte tillräckligt om EU. Litet Europaquiz Alla viktiga beslut fattas i medlems länderna och inte i Bryssel eller Strasbourg, därför räcker det att intressera sig för den nationella politiken. Hur många medlemsländer har EU? Politik i allmänhet är långtråkigt. 12 15 28 30 25 Hur väljs ledamöterna till Europaparlamentet? De väljs inte, utan utses av statschefen i varje land enligt regeringschefens förslag. Genom parlamentsvalet i varje medlemsland, eftersom ledamöterna i Europaparlamentet också är ledamöter i sina egna länders parlament. De är utsända till Europaparlamentet av parlamenten i sina egna länder. Uppgift Genom allmänna och hemliga val, precis som parlaments ledamöterna i medlemsländerna. Och vad tycker du själv? Hur många länder har den gemensamma valutan, euron? Mitt intresse för EU är mycket stort litet eftersom ganska stort mycket litet medelstort Alla EU-länder De sex grundarländerna obefintligt 13 länder 17 länder Under 2013 är EU:s budget ungefär 133 miljarder euro. Hur många procent tror du att det är av EU-ländernas ekonomiska produktion, bruttonationalprodukten (BNP)? 80,9 procent 50,2 procent 15,3 procent 0,99 procent Europeiska unionens domstol ser till att EU-rätten tillämpas på samma sätt i alla EU-länder. Var har EU-domstolen sitt säte? I Lissabon I Bryssel I Strasbourg I Luxemburg EU i vardagen | 5 Uppgift Vad har EU med vårt liv att göra? Tio exempel Vårt liv Kopplingen till EU Handeln inom EU ökar hela tiden. Detta gynnar inte bara de stora koncernerna utan också i allt högre grad de små och medelstora företagen. Allt detta bidrar till att det finns arbetstillfällen. Genom EU:s inre marknad med 500 miljoner människor har handeln mellan EU-länderna ökat från 800 miljarder euro 1992 till 2,54 biljoner euro 2010. De senaste åren har det blivit betydligt billigare att prata i telefon. EU har avreglerat telekommunikationsmarknaden, vilket betyder att de nationella monopolen har tagits bort och att konkurrens har tillåtits. Om konkurrensen inte fungerar som den ska ingriper EU direkt. Europaparlamentets och EUkommissionens arbete har bland annat lett till att det har blivit billigare att ringa samtal med mobilen utomlands. Flygresor har blivit mycket billigare de senaste åren. Därför har nu även fler ungdomar och barnfamiljer råd att flyga. Även här har EU avskaffat de nationella monopolen och tillåtit konkurrens. Numera kan man flyga från Ungern till Frankrike med ett brittiskt flygbolag. Dessutom har passagerarnas rättigheter ökat. Man har rätt till ersättning om man inte kommer med flyget på grund av att planet är överbokat eller om man missar ett möte på grund av en allvarlig försening. Det har blivit möjligt att ångra köp man gjort via så kallad hemförsäljning, alltså när man överraskas av en kringresande försäljare och luras att köpa till exempel ett uppslagsverk eller en dammsugare. På så sätt skyddas konsumenter. Ångerrätten gäller också när man skriver under ett avtal om tidningsabonnemang eller andra avtal som erbjuds av försäljare på gatan. Genom ett direktiv har EU satt stopp för sådana affärer i hela unionen. Nu har alla rätt att tänka över köpet en gång till, även om man redan har skrivit under avtalet. 6 | EU i vardagen tycker jag är … mycket viktigt viktigt oviktigt Kopplingen till EU Vårt liv Garantin för konsumentvaror som till exempel elektroniska apparater gäller nu i två år. Det betyder att om din mobiltelefon går sönder efter ett år har du rätt att utan kostnad få den reparerad eller ersatt. Genom EU-regler infördes en enhetlig garantitid. Garantin gäller i hela Europa. Det spelar alltså ingen roll i vilket land kunden har köpt varan. Miljöförstöringen känner inte av några landgränser. Alla behöver vi andas och ren luft är därför något som berör oss alla. De senaste åren har luften vi andas blivit bättre. EU har satt upp standarder för luftkvaliteten som är bindande i hela unionen och som EU-länderna måste uppfylla genom konkreta åtgärder. Vatten används till många saker, till exempel tvätt och städning. Men framför allt dricker vi det. Därför är vattenkvaliteten av stor betydelse. Alla som bor i EU kan utan betänkligheter dricka vatten ur kranen. Sedan tio år tillbaka finns det EU-standarder för dricksvatten som alla EU-länder måste uppfylla. Numera är det mycket enkelt att resa i Europa. Gränskontrollerna har tagits bort mellan de flesta länderna i Europa. tycker jag är … mycket viktigt viktigt oviktigt Genom Schengenavtalet har EU tagit bort gränskontrollerna mellan länderna. Att resa från Nordkap till Sicilien utan att passera en enda gränskontroll är EU i ett nötskal. De enda undantagen är Storbritannien och Irland. Bulgarien, Kroatien, Rumänien och Cypern ingår heller ännu inte i Schengenområdet. EU-medborgare kan arbeta i många länder i Europa precis som hemma. Man kan fritt välja det ställe där man trivs bäst eller där man hittar ett jobb. EU har infört fri rörlighet inom den inre marknaden. En österrikare kan lika väl arbeta i Bryssel eller Rom, i London eller Warszawa som i Wien eller Innsbruck. Tyvärr kan man bli sjuk eller vara med om en olycka också på semestern. Då är det bra om man enkelt och utan kostnad kan få hjälp av läkare, precis som man kan i många EU-länder. EU-länderna har öppnat upp sina sjuk- och hälsovårdssystem för medborgare från andra EU-länder. Allt man behöver göra är att visa upp det europeiska sjukförsäkringskortet eller en motsvarande blankett. Sedan kan man koncentrera sig på att bli frisk utan att behöva kämpa med byråkratin på ett språk man kanske inte ens talar. Uppgift Vad har dina klasskompisar svarat på frågorna? Sammanställ svaren och diskutera dem med varandra! Uppgift EU hemma hos dig Tänk på hur din och din familjs vardag ser ut. Var förekommer EU i den? Hitta exempel! Tänk på mat och pengar, på skola, studier och resor, på shopping och arbete. EU i vardagen | 7 Utbildning och studier i andra EU-länder Den fria rörligheten utnyttjas inte bara av arbetstagare, utan även av turister, pensionärer och studerande. Högskolestudenter uppmuntras till rörlighet genom EU-programmet Erasmus. Om man vill studera vid ett universitet i ett annat EU-land under en period kan man få ekonomiskt och praktiskt stöd genom Erasmus. Tack vare ett europeiskt poängsystem kan studieresultaten från utlandet tillgodoräknas på universitetet i hemlandet. Man går alltså inte miste om studiepoäng under utbytesterminerna. För den som går lärlingsutbildning finns EU-programmet Leonardo da Vinci. Varje år får ungefär 75 000 unga européer ekonomiskt och praktiskt stöd från programmet för att genomgå en del av sin lärlingsutbildning i ett annat land. Programmet samarbetar med företag och institutioner. På så vis uppstår projekt som unga människor (personer inom lärlingsutbildningar, unga arbetstagare, men även unga arbetslösa) kan ansöka om att delta i. I början kanske man tvekar inför att delta i ett sådant projekt i ett annat land. Men de erfarenheter man får där är mycket värdefulla. Alice: ”Mellan 1987 och 2012 tillbringade ungefär 2,5 miljoner studenter och 300 000 lärare en eller två terminer i ett annat EU-land genom Erasmus. Över 3 000 högskolor i 28 EU-länder och fem andra länder har deltagit i detta akademiska samarbete.” Uppgift Skulle du kunna tänka dig att studera i ett annat land under en termin eller ett läsår? Eller kanske att till och med gå en hel utbildning utomlands? Gör en lista med argument för och emot. Vilken sida vinner? Argument för att studera utomlands Argument emot att studera utomlands 1. 1. 2. 2. 3. 3. 4. 4. Jämför och diskutera era slutsatser! 8 | EU i vardagen Uppgift Europeiska symboler Känner du igen sakerna och symbolerna på bilderna? Var kan man hitta dem? Fundera på vad de har med Europa och vårt liv att göra! EU i vardagen I början av kapitlet undrade vi varför Europa känns så långt borta för många människor. Antagligen har olika människor olika förklaringar till det. Men när man tar en närmare titt så upptäcker man snabbt att Europa, eller närmare bestämt Europeiska unionen, egentligen är väldigt nära. EU påverkar våra liv på många områden. Det börjar redan med pengarna. Euron är EU:s gemensamma valuta och används visserligen inte i alla, men ändå i mer än hälften av EUländerna. När vi åker på semester till Österrike, Frankrike eller Spanien kan vi betala med samma valuta. Men också i länder där euron inte är den lokala valutan ses den ofta som en stark världsvaluta. Därför har man en positiv syn på euron också på många andra ställen i världen. Att det är så enkelt att resa i Europa idag är något som är så självklart för många att de aldrig ens funderar över det. Men för inte alltför länge sedan var det annorlunda. Då fanns det passkontroller och bilköer vid gränserna och tullen undersökte nog grant vad vi köpt med oss hem från semestern. Det har blivit mycket billigare att flyga. Även här har EU ett finger med i spelet, eftersom EU har avskaffat de nationella monopolen. Det betyder att det inte längre finns ett nationellt flygbolag per land som har monopol på alla flygrutter och därför kan ta ut höga priser, utan alla flygbolag inom EU får flyga vart de vill. Idag kan man alltså till exempel boka ett flyg från Danmark till Spanien med ett irländskt flygbolag. Den höga flygsäkerheten inom EU beror också på att EU har fastställt gemensamma säkerhetsregler för alla medlemsländer och inte tillåter ”skrotmaskiner” i europeiskt luftrum. Många av de här reglerna har införts tack vare den inre marknaden. Om man vill ha en gemensam marknad där alla kan handla och producera hur och var de vill måste det finnas gemensamma regler. Också polismyndigheterna inom EU har ett tätt samarbete och en egen institution, Europol, som samordnar uppgifterna. Europol är inga superpoliser som drar fram genom Europa med pistolerna i högsta hugg, utan poliser från EU-länderna som sammanställer uppgifter om brottslingar och kriminalitet och gör dem tillgängliga för alla polismyndigheter i hela EU. Arbetet inriktar sig på tung kriminalitet. Europol bryr sig inte om felparkerare, men väl om människohandlare och narkotikasmugglare, falskmyntare och sexual brottslingar, bilbrottslingar och internetbedragare, som ofta utnyttjar de öppna gränserna för sina tvivelaktiga affärer. Miljöförstöring känner inte av några landgränser. Därför måste vi se miljöföroreningarna som ett gemensamt problem. Miljöförstöring drabbar oss alla, för vi behöver alla luft att andas, vi dricker och använder alla vatten och vi äter alla spannmålen som växer på fälten. Tack vare EU:s gemensamma miljöskyddsregler kan inget EU-land skaffa sig ekonomiska fördelar gentemot de andra genom att strunta i att uppfylla miljöbestämmelserna för att kunna producera billigare varor. Skyldigheten att följa reglerna på den europeiska inre marknaden förhindrar illojal konkurrens och tryggar arbetstillfällen. Många människor säger nej till genmanipulerade livsmedel. Men hur kan man avgöra om frukostflingorna är gjorda av genmanipulerad majs? EU har bestämt att alla livsmedelstillverkare måste märka sina produkter. Om genmanipulerade ingredienser ingår måste det stå på förpackningen. Listan kan göras hur lång som helst. Men det står redan nu klart att Europa, det är vi allihopa. Och Europa gäller oss alla. EU i vardagen | 9 2 EU – vem är det egentligen? 10 | EU – vem är det egentligen? EU är 28 länder som har gått samman för att tillsammans forma sin framtid. Vilka är då länderna som bildar EU och varför har de bestämt sig för att samarbeta? Uppgift Vem är med? Här kommer en lista på länder. Alla ligger i Europa, men inte alla är med i EU. Ta reda på vilka länder som är medlemmar i EU och för in dem på listan nedan i den ordning de gick med i EU. EU:s medlemsländer: Albanien, Andorra, Belgien, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, före detta jugoslaviska republiken Makedonien, Moldavien, Montenegro, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ukraina, Ungern, Vatikanstaten, Österrike. Land Anslutningsår Grundarland 1952/1958 Grundarland 1952/1958 Grundarland 1952/1958 Grundarland 1952/1958 Grundarland 1952/1958 Grundarland 1952/1958 1973 1973 1973 1981 1986 1986 1995 1995 1995 2004 2004 2004 2004 2004 2004 2004 2004 2004 2004 2007 2007 2013 Invånarantal Huvudstad Uppgift Vad vet ni mer om länderna – eller vad kan ni ta reda på? Arbeta i grupper och samla fakta om länderna. Presentera sedan informationen på ett strukturerat sätt. Vad vet ni om maten, kulturen och språken i dessa länder? Skriv en kort faktatext om de länder som ni vet eller har tagit reda på mer om. EU – vem är det egentligen? | 11 ©Imageglobe Litet Europaquiz 1. Vilken är EU:s minsta huvudstad och hur många invånare har den? 2. Vilken är EU:s kallaste huvudstad, alltså den med lägst medeltemperatur i januari? 3. Vad heter EU:s högsta berg? 4. Till vilka hav gränsar EU? 5. Vilka EU-länder är monarkier, alltså har till exempel en drottning? 6. Hur många officiella språk har Belgien? 7. Vilket land har flest invånare i EU? 8. Vilket EU-land är störst till ytan? 9. Vilken är den östligaste huvudstaden i EU? Specialfråga för experter: 10. Varför har EU-flaggan tolv stjärnor och inte en för varje medlemsland? Varför har EU så många officiella språk? Eftersom EU är en demokratisk organisation måste medborgarna, men även medlemsländernas regeringar och myndigheter, företag och övriga organisationer kunna vända sig till EU på sitt eget språk. Människor har rätt att få veta vad som görs i deras namn. De måste kunna delta aktivt utan att först vara tvungna att lära sig ett främman- de språk. Dessutom utfärdar EU bestämmelser som gäller direkt för alla människor i unionen. Människorna och naturligtvis också domstolarna i EU-länderna måste kunna läsa dessa bestämmelser på sitt modersmål, vilket betyder att de måste finnas på alla officiella språk. An- vändningen av de officiella språken gör det lättare att ha insyn i EU och EU-organens arbete och ökar deras legitimitet och effektivitet. På följande webbplats finns ett roligt quiz om EU-språken: http://ec.europa.eu/languages/quiz/quiz_ sv.htm Uppgift Talar du europeiska? När landet som har Zagreb som huvudstad gått med i EU har unionen 24 officiella språk. Använd följande orddelar för att sätta ihop dem igen: at - bul – ck – da – el – eng – erl – erska – est – fin – fran – ga – gi – gre – i – i – iska – iska – iska – kiska – kiska – kro - let – li – lie – mal – män – ned – niska – nska – nska – nska – nska – nska – pol – por – riska – riska – ru – siska – siska – ska – ska – ska – ska – ska – ska – slo – slo – spa – sve – va – ve – ta – tau – te – tiska – tje – tu – ty – ung – ändska 12 | EU – vem är det egentligen? Ekonomisk styrka EU-länderna är inte bara olika stora, det är också skillnad på hur rika de är. Det finns länder där människorna i allmänhet har det mycket bra och andra länder där levnadsstandarden är betydligt lägre. Men hur kan man egentligen mäta det? När allt kommer omkring finns det både välbärgade och fattiga människor i alla länder. Vem ska man då utgå från för att mäta levnadsstandarden, företagsledaren eller busschauffören, sekreteraren eller överläkaren? klippningar som en frisör gjort, all mjölk som en ko producerat och som sedan sålts vidare. Detta sammanlagda värde kallas för bruttonationalprodukten (BNP). Men bruttonationalprodukten säger ändå inte mycket om hur rikt ett land är, eftersom det ju finns stora och små länder. Nästa steg är därför att dela bruttonationalprodukten med antalet människor som bor i landet. Så räknar man ut bruttonationalprodukten (BNP) per capita. hemma eller också verkar allting mycket billigt. Medan en limpa kan kosta en euro i ett land måste man betala två eller tre euro i ett annat land. Därför tittar analytikerna inte bara på hur mycket pengar människorna i ett land har per person, utan också på hur mycket man kan köpa för dem. Det är ju det som räknas i slutändan. Detta kallas köpkraftsparitet. Bara med hjälp av köpkraftspariteter är det möjligt att jämföra länder. Inom den ekonomiska statistiken har man löst problemet genom att först mäta ett lands ekonomiska aktivitet. Det är summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Man räknar ut det sammanlagda värdet i pengar av till exempel alla bilar som tillverkats i landet under ett år, alla Men det är mer komplicerat än så. När man vill jämföra länder som är olika starka ekonomiskt måste man ta hänsyn till att köpkraften i de olika länderna också skiljer sig åt. Den som har varit på semester i ett annat land känner till dessa skillnader. Plötsligt verkar priserna antingen väldigt höga jämfört med Och när man jämför EU-ländernas ekonomiska styrka enligt köpkraftspariteter får man fram följande resultat: Européernas levnadsstandard: (Jämförelse av bruttonationalprodukten per capita enligt köpkraftspariteter, 2011) 300 250 200 150 100 50 Bruttonationalprodukten (BNP) per capita i Österrike eller Irland ligger alltså 29 procent över EU-genomsnittet. Italiens BNP per capita motsvarar exakt genomsnittet, medan Rumäniens och Bulgariens BNP per capita inte ens når upp till hälften av genomsnittsvärdet i EU. Skillnaderna i levnadsnivå inom EU kommer att finnas kvar under lång tid. Men EU arbetar för att minska klyftorna. Därför får fattigare regioner i EU Bulgarien Rumänien Kroatien Lettland Polen Ungern Estland Litauen Slovakien Portugal Tjeckien Grekland Slovenien Malta Cypern Spanien EU (28 länder) Italien Euroområdet (17 länder) Frankrike Storbritannien Belgien Finland Tyskland Danmark Sverige Österrike Irland Nederländerna Luxemburg 0 bidrag för att förbättra sin infrastruktur och på så sätt också sina ekonomiska möjligheter. Det kallas för strukturpolitik. Ungefär hälften av EU:s totala budget satsas på det. EU – vem är det egentligen? | 13 EU – förenade i mångfalden Som du har sett består EU av väldigt olika länder. Det största, Tyskland, har nästan 82 miljoner invånare och det minsta, Malta, knappt 400 000. Finland och Italien är medlemsländer, liksom Portugal och Polen. En titt på kartan visar tydligt hur stor mångfalden är i EU. Det talas olika språk och skrivs med tre olika alfabet. Det finns olika traditioner, kulturer, maträtter och folkfester. Också ländernas historia skiljer sig åt. Många EU-länder har tidigare fört krig mot varandra, lagt beslag på varandras land områden och vissa av dessa gamla fördomar lever fortfarande kvar. Hur kan det komma sig att de 28 länderna ändå har bestämt sig för att samarbeta? Denna fråga kan bara besvaras genom att gå tillbaka i historien. Efter de fruktansvärda händelserna under andra världskriget, som inleddes bara drygt 20 år efter första världskriget, var många människor överens om att något sådant aldrig skulle få lov att hända igen. Hos de forna krigsrivalerna Tyskland och Frankrike föddes idén att sluta kämpa mot varandra och istället börja samarbeta, men på ett sätt som tillät dem att samtidigt hålla ett öga på varandra. De ledande politiker som stod bakom och som också förverkligade denna idé var den franske utrikesministern Robert Schuman (1886–1963) och den tyske förbundskanslern Konrad Adenauer (1876–1967). Först skapades Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), som lade grunden till dagens EU. Den trädde i kraft 1952 och innebar att ländernas kolindustri skulle förvaltas gemensamt. Kol var på den tiden den viktigaste energikällan och hade därför samma betydelse som olja och naturgas har idag. Många var rädda för att konkur- 14 | EU – vem är det egentligen? rensen om denna råvara skulle leda till en ny konflikt i Europa. Koldistributionen och återuppbyggnaden av den tunga industrin underställdes därför en gemensam myndighet som företräddes av medlemmarna i kol- och stålgemenskapen. De bestod på den tiden för utom av Tyskland och Frankrike också av Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Principen för samarbetet var enkel. Alla länder hade något att säga till om när det gällde de andra länderna och accepterade i sin tur att de andra kunde blanda sig i deras eget agerande. På så vis kunde inget land motarbeta ett annat eller rusta för krig i hemlighet och istället kunde man tillsammans bygga upp Europa igen. Samtidigt slapp partnerländerna vara rädda för varandra och på det sättet kunde freden i Europa säkras. Den förste ordföranden för kol- och stålgemenskapens Höga myndighet var fransmannen Jean Monnet (1888–1979), som också räknas som en av förgrundsfigurerna för den europeiska integrationen. Några år senare bestämde man sig för att börja samarbeta enligt samma princip inom alla ekonomiska områden, och så uppstod Europeiska ekonomiska gemenskapen. Den skapades 1957 genom Romfördraget och trädde i kraft 1958. Därmed förvandlades rivalitet till sam arbete. Och detta samarbete blev enormt framgångsrikt. Europeiska gemenskapen lyckades skapa ett stort ekonomiskt uppsving. Det är därför inte att undra på att fler och fler länder anslutit sig genom åren. Storbritannien, Irland och Danmark gick med i vad som idag är EU 1973, Grekland följde efter 1981 och fick sällskap av Spanien och Portugal 1986. När konflikten mellan öst och väst var över låg vägen öppen för neutrala länder som Österrike, Sverige och Finland, som blev medlemmar 1995, och även för de länder som hört till det forna Sovjetblocket. År 2004 kom så utvidgningen med de östeuropeiska länderna Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern och Slovenien. Dessutom blev också Malta och Cypern medlemmar. När Bulgarien och Rumänien gick med 2007 togs nästa steg i denna utvidgningsomgång. Den 1 juli 2013 blev Kroatien EU:s tjugoåttonde medlemsland. Även om det då och då uppstår meningsskiljaktigheter och häftiga diskussioner så är EU:s grundläggande syften ändå desamma som de alltid varit: Att säkra freden mellan medlemsländerna, samarbeta för att skapa nytta för alla och uppträda utåt på alltmer samlad front. År 2012 tilldelades EU Nobels fredspris. Med denna utnämning ville Nobelkommittén hylla de insatser EU gjort för fred, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa under mer än 50 år. EU är den första samarbetsorganisation mellan länder i världen som tilldelats detta pris. ©EU Uppgift EU:s historia i bilder 1. Efter andra världskriget låg många städer runt om i Europa i ruiner, här den tyska staden Frankfurt am Main. ©EU ©EU Här ser du bilder som symboliserar viktiga händelser i EU:s historia. Vilken bildtext passar till vilken bild? 2. En symbolisk handling: Jean Monnet (till höger), ordförande för Europeiska kol- och stålgemenskapens Höga myndighet, visar upp det första ”europeiska” gjutjärnsblocket och inviger den inre marknaden för stål i april 1953. ©EU ©EU 3. Den 25 mars 1957: Företrädarna för de sex grundarländerna Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna undertecknar i Rom de så kallade Romfördragen om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). 4. Den 7 februari 1992 undertecknar stats- och regeringscheferna Maastrichtfördraget, som lade grunden till den ekonomiska och monetära unionen. 6. Med en stor affisch på EU-kommissionens byggnad i Bryssel hälsar EU sina nya medlemmar Bulgarien och Rumänien välkomna i början av 2007. ©Imageglobe ©EU 5. Genom Amsterdamfördraget från 1997 fortsatte arbetet med att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Här det undertecknade och officiellt stämplade fördragsdokumentet. 7. Den 10 december 2012 i Oslo delades Nobels fredspris ut till EU. Nobelkommittén hyllade EU:s insatser för fred, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa under de senaste decennierna. EU – vem är det egentligen? | 15 3 ©EU Hur fungerar EU? Tre nyckelpersoner i EU. Alla stora EU-organ leds av en ordförande. Från vänster till höger: Herman Van Rompuy (Europeiska rådet), José Manuel Barroso (EU-kommissionen) och Martin Schulz (Europaparlamentet). 16 | Hur fungerar EU? EU jämförs ofta med ett land. Man säger att i EU är det si eller så, men här hos oss är det på ett annat sätt, nämligen si eller så. Sådana jämförelser är begripliga, men bör användas med försiktighet. EU är nämligen inget land, utan en sammanslutning av länder. Därför är EU annorlunda uppbyggt än till exempel Sverige eller Finland. Målet med det här kapitlet är att beskriva EU:s uppbyggnad. Vilka institutioner finns det och vad gör de? Vilka ansvarsområden (befogenheter) har de? ©EU ©EU ©EU ©EU Från vänster till höger: EU-kommissionen i Bryssel, Europaparlamentet i Strasbourg, EU-domstolen i Luxemburg och Europeiska unionens råd i Bryssel Vem har makten i Europa? EU:s institutioner Vem har egentligen makten i Europa? Att det inte bara är en enda person som håller i spakarna och bestämmer riktningen står klart. Men någon måste ju bestämma vad som ska hända härnäst. Vem har makten i de europeiska frågorna? Är det en kommitté eller ett land – eller någon annan? Vid första anblicken verkar det alltid långtråkigt med institutioner, men institutioner är de platser där makten utövas. EU:s institutionella uppbyggnad ger därför också svar på frågan om vem som egentligen har makten. Maktfördelningen ser dock lite annorlunda ut i EU än i de enskilda medlemsländerna. EU är en sammanslutning av länder och folk. Detta återspeglas också i unionens uppbyggnad. Såväl länderna (dvs. regeringarna) som deras medborgare har något att säga till om när det gäller europeiska frågor. Detta sker via Europeiska unionens råd och Europaparlamentet. ordningar och direktiv. Utan rådet Europeiska unionens råd (ofta kallat ministerrådet) företräder EUländernas regeringar. Här träffas ministrarna från alla medlemsländer. Beroende på vilket ämne som diskuteras kommer till exempel utrikes-, inrikes- eller jordbruksminist rarna. Rådet är ett av EU:s två beslutsorgan. Här hålls överläggningar om politik och här stiftas också de europeiska lagar som kallas för- Från och med 2014 gäller regeln händer alltså ingenting i EU. Rådet fattar sina beslut antingen enhälligt eller med majoritet. För majoritetsbeslut krävs ungefär 70 procent av rösterna (detta kallas kvalificerad majoritet). De stora EU-länderna har fler röster än de små länderna. om dubbel majoritet. Det innebär att för att ett beslut ska kunna fattas behövs majoriteten av medlemsländerna, som samtidigt måste representera majoriteten av befolkningen. Varje halvår roterar ordförandeskapet i rådet och alla medlemsländer innehar det på lika villkor. Irland och Litauen innehar ordförandeskapet 2013, Grekland och Hur fungerar EU? | 17 Janette: ”Europaparlamentet företräder medborgarna och antar de europeiska lagarna (direktiv och förordningar). Italien 2014 och Lettland och Luxemburg 2015. De grundläggande besluten om EU:s politik fattas av Europeiska rådet. Det består av EU-ländernas stats- och regeringschefer som träffas regelbundet, och alltid minst var tredje månad. Europeiska rådet leds av en ordförande som väljs för två och ett halvt år i taget. Sedan 2009 innehas detta uppdrag av den före detta belgiske premiärministern Herman Van Rompuy. Men i de allra flesta fall kan ministerrådet inte fatta beslut på egen hand. För att göra det behövs också Europaparlamentet. Det företräder och väljs direkt av EU-ländernas medborgare. Parlamentet har för närvarande och fram till slutet av mandatperioden 766 ledamöter som kommer från alla medlemsländer. I samband med valet till Europaparlamentet 2014 skärs antalet mandat ner till 751 i överensstämmelse med Lissabonfördraget. Jello: ”Europeiska centralbanken ser till att euron är stabil.” 18 | Hur fungerar EU? Alice: ”Europeiska revisionsrätten kontrollerar EU:s budget.” De stora medlemsländerna har fler ledamöter än de små. Parlamentet kan inte stifta EU-lagar på egen hand, utan måste i regel ge sitt samtycke till beslut som kommer från ministerrådet för att de ska få verkan. Det kallas för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet godkänner också EU-kommissionen och har makt att avsätta den. Dessutom antar parlamentet EU:s budgetförslag. Utan Europaparlamentet, det vill säga utan folkets direkta före trädare, kan alltså få beslut fattas i Europa. En annan viktig EU-institution är Europeiska kommissionen. Kommissionärskollegiet består av en ledamot från varje land, men i kommissionen företräder de inte sina hemländer, utan ser till unionens gemensamma intressen. Varje kommissionär är ansvarig för ett eget område (likt en minister). EU-kommissionen övervakar att medlemsländerna följer de gemensamma Patricia: ”Ministerrådet företräder EU-ländernas regeringar och antar de europeiska lagarna.” reglerna. Därför kallas kommissionen för ”fördragens väktare”. Kommissionen förvaltar EU enligt rådets och parlamentets instruktioner. EU-systemet är speciellt på så sätt att rådet och parlamentet bara kan fatta beslut som grundar sig på förslag från kommissionen. Denna initiativrätt ger kommissionen möjlighet att påverka besluten, eftersom det är kommissionen som drar upp riktlinjerna. På det viset garanteras att man redan från början tar hänsyn till EU:s gemensamma intressen. Naturligtvis kan rådet och parlamentet sedan välja att inte följa för slaget. Vid det här laget har EU-länderna hunnit skapa många gemensamma lagar. Det är lätt att förstå att det också förekommer oenigheter om hur dessa lagar ska tolkas. Dessutom finns det alltid enstaka länder som inte följer vissa bestämmelser. Därför har alla berörda parter möjlighet att vända sig Motian: ”EU-kommissionen förvaltar EU och föreslår nya europeiska lagar.” består av företrädare från de länder som infört euron. Europeiska centralbanken har hand om penningmängden och bestämmer styrräntan. till Europeiska unionens domstol. Den består av en domare från varje medlemsland som dömer opartiskt med EU-rätten som utgångspunkt. EUdomstolen kan upphäva bestämmelser som strider mot EU-rätten och kan döma medlemsländerna till böter om de inte följer EU:s lag och rätt. att EU:s finansförvaltning är effektiv. Det finns en revisor från varje medlemsland. EU:s budget uppgår till ungefär 133 miljarder euro 2013. När så mycket pengar är i omlopp måste det också finnas någon som kontrollerar att allt sker enligt bestämmelserna. Detta är Europeiska revisionsrättens uppgift. Revisionsrätten övervakar att EU:s pengar spenderas på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. Den ser också till Alla vet att pengar är viktigt. Men det gäller inte bara att ha pengar, de måste också behålla sitt värde. Detta sköts av Europeiska centralbanken (ECB) som är euroländernas centralbank. Den Uppgift Vem gör vad i EU? Det var mycket fakta om institutionerna på en gång, men det är ju viktigt att veta vem som är ansvarig för vad i EU. Här kan du testa dina nya kunskaper. Kryssa för den eller de institutioner som passar in på beskrivningen! Beskrivning Europeiska rådet Europeiska Europeiska Europeiska Europeiska Europeiska unionens Europaparlamentet unionens kommissionen centralbanken revisionsrätten råd domstol Ger förslag till EU-lagar ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Består av en företrädare per medlemsland ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Bestämmer styrräntan ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Övervakar EU:s utgifter ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Väljs av folket ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Stiftar EU-lagar (förordningar/direktiv) ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Nominerar kommissionens ordförande ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Förvaltar EU ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Företräder folkets intressen ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Företräder medlemsländernas (regeringarnas) intressen ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Bestämmer hur EUlagarna ska tolkas ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Drar upp de politiska riktlinjerna ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Hur fungerar EU? | 19 Uppgift EU-organen Använd bilderna nedan för att beskriva de olika institutionernas befogenheter. Vi har gett dig lite hjälp på vägen. Du måste bara passa ihop rätt beskrivning med rätt ruta! Europaparlamentet EU-kommissionen Europeiska centralbanken EU-domstolen Europeiska rådet Europeiska revisionsrätten Ministerrådet Toppmöte mellan statsoch regeringscheferna Sätter upp mål och riktlinjer, griper in vid oenigheter i ministerrådet Lägger fram förslag EU:s förvaltning Tolkar EU-rätten Fattar beslut, antar direktiv och förordningar (dvs. lagar) Övervakar euron Består av företrädare från regeringarna Företräder medborgarna Kontrollerar EU:s inkomster och utgifter EU-fördragen EU:s rättsliga grund består av fördrag som medlemsländerna slutit med varandra och som ratificerats av de nationella parlamenten eller genom folkomröstningar. I fördragen slås fast hur besluten ska fattas, vilka institutioner som ska ha vilka befogenheter och på vilka områden EU-länderna ska agera gemensamt. EU:s vidareutveckling sker i sin tur på basis av nya fördrag. De olika fördragen visar hur EU har förändrats. 20 | Hur fungerar EU? Den nuvarande rättsliga grunden är Lissabonfördraget, som undertecknades 2007 i den portugisiska huvudstaden. Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 när det hade godkänts av alla medlemsländer. Diskutera! Vi går nu tillbaka till den första frågan: Vem har makten i Europa? Diskutera detta med varandra! Folkets inflytande Medborgarna i EU-länderna har alltså två möjligheter att påverka EU:s politik. Den ena är när de röstar i valet till sitt nationella parlament och på så vis också påverkar regeringsbildningen. Regeringen företräds sedan i Europeiska unionens råd. (När stats- och regerings cheferna har möten kallas det för Europeiska rådet.) Den andra möjligheten som folket har att påverka EU-politiken är att rösta i valet till Europaparlamentet. ombudsmannen, till och med via e-post. Men också en enskild medborgare som känner sig orättvist behandlad eller vill protestera mot ett missförhållande i EU kan göra sin röst hörd. Det finns nämligen en europeisk ombudsman. Alla EUmedborgare kan lämna in klagomål till till med och vad inte? Allt detta kan du Vem kan man klaga på hos ombudsmannen, vad kan ombudsmannen hjälpa läsa om på ombudsmannens webbplats: http://ombudsman.europa.eu/home/sv/ general.htm Fler möjligheter att påverka ©EU Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 finns det något som kallas EU:s medborgarinitiativ. En miljon människor, det vill säga bara 0,2 procent av befolkningen, från minst en fjärdedel av länderna i EU (det blir sju länder) kan uppmana EU-kommissionen att ta upp en viss fråga och föreslå en rättsakt. Frågan måste naturligtvis ligga inom EU:s befogenheter. Men förutom medborgarinitiativ kan också demonstrationer som riktar sig till EU-institutioner vara sätt att påverka. Det kan vara lantbrukare, fackföreningar eller miljöorganisationer som för fram sin sak. Dessutom har Europaparlamentet ett utskott för framställningar. Uppgift Ta reda på mer om EU:s medborgarinitiativ! EU:s medborgarinitiativ ger dig möjlighet att direkt påverka vad EU arbetar med. Vilka initiativ skulle du vilja dra igång och hur skulle du gå tillväga? På den här webbplatsen kan du läsa mer om hur det går till och hitta information om pågående initiativ: http://ec.europa.eu/citizens-initiative/public/?lg=sv. Hur fungerar EU? | 21 Uppgift Vad är en framställning? Ta reda på vad en framställning är och vem som kan vända sig till parlamentet. Här hittar du mer information: http://www.europarl.europa.eu/aboutparliament/sv/00533cec74/Petitions.html Finns det ett liknande utskott i Sveriges eller Finlands riksdag? Ta reda på hur det ligger till! Uppgift Våra ledamöter i Strasbourg och Bryssel Europaparlamentets ledamöter bildar politiska grupper med ledamöter med samma politiska inriktning. Inte alla politiska grupper består av ledamöter från alla länder. Ta reda på vilka partier från Sverige/Finland som fick flest röster i förra Europaparlamentsvalet och alltså har ledamöter i parlamentet. Undersök också vilka av Europaparlamentets politiska grupper de är med i! Vilket parti ingår i vilken politisk grupp i Europaparlamentet? Det kan du snabbt ta reda på via internet: http://www.europarl.eu Politiska grupper i Europaparlamentet PPE – Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) S&D – Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater och demokrater i Europaparlamentet ALDE – Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa Verts/ALE – Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen ECR – Gruppen Europeiska konservativa och reformister EFD – Gruppen Frihet och demokrati i Europa GUE/NGL – Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster NI Grupplösa 22 | Hur fungerar EU? Hur många medlemmar har denna grupp? I denna politiska grupp ingår ledamöter från följande svenska/ finska parti: Uppgift Ta reda på vilka de svenska/finländska ledamöterna i Europaparlamentet är. Kommer någon av dem från din region? Vilka partier företräder dessa ledamöter i Europaparlamentet? Litet Europaquiz Vad heter Europaparlamentets nuvarande talman? Herman Van Rompuy (Belgien) José Manuel Barroso (Portugal) ©EU ©EU Och vilka är de andra personerna på bilderna? Europaparlamentets talman Europeiska rådets ordförande ©EU Martin Schulz (Tyskland) 2 Robert Schuman (Frankrike) 3 ©EU 1 4 Fransk utrikesminister 1948–1952 och en av Europeiska kol- och stålgemenskapens (EKSG:s) grundare EU-kommissionens ordförande Så fungerar EU Vi har nu sett att EU inte fungerar som ett land som till exempel Litauen eller Nederländerna, men är mer än en lös sammanslutning av länder i Europa. För att beskriva EU:s speciella egen skaper som organisation använder jurister ofta uttrycket ”sui generis”. Det är latin och betyder ”av sitt eget slag”. EU:s medlemsländer har visserligen kvar sin suveränitet och självständighet, men slår samman sina befogenheter på vissa områden för att kunna ta sig an utmaningar på ett bättre sätt. Därför har EU egna institutioner som tar över dessa befogenheter. I praktiken betyder det att beslut om vissa frågor som är av gemensamt intresse kan fattas demokratiskt på EU-nivå. Därför är EU ingen förbundsstat, som till exempel USA, men ändå mer än en lös sammanslutning som exempelvis Förenta nationerna. I EU fattas besluten gemensamt av de nationella regeringarna, som träffas i rådet, och det folkvalda Europaparlamentet. Det finns också undantagsfall då rådet får fatta beslut på egen hand. Det gäller framför allt utrikespolitiken. EU-kommissionen är EU:s genomförandeorgan och övervakar att medlemsländerna följer de europeiska fördragen. Om de inte gör det kan EUdomstolen dra dem inför rätta och ge- nom en dom kräva att de ändrar sitt beteende. Europeiska revisionsrätten vakar över att EU-institutionerna för valtar budgeten korrekt. Vi kan alla vända oss till Europeiska ombudsmannen för att klaga om vi känner oss orättvist behandlade av en EU-institution. Hur fungerar EU? | 23 4 Vad gör EU egentligen? 24 | Vad gör EU egentligen? Den inre marknaden Kärnan i den ekonomiska politiken och socialpolitiken är den inre marknaden. Den inre marknaden består av ett gemensamt ekonomiskt område och utgår från de så kallade fyra friheterna: Fri rörlighet för personer. Fri rörlighet för varor. Fri rörlighet för tjänster. Fri rörlighet för kapital. Friheterna på den europeiska inre marknaden Den fria rörligheten för personer påverkar oss på många sätt. Vi har rätt att åka till ett annat EU-land på semester, för att arbeta eller slå oss ner där av någon annan orsak. Och när vi kommer tillbaka från utlandet kan vi utan betänkligheter ta med oss de saker vi köpt där, på samma sätt som vi kan köpa något från ett annat land via internet. Det är möjligt tack vara den fria rörligheten för varor. Men inte bara varor, utan även tjänster kan tillhandahållas och köpas över landgränserna. Det kallas den fria rörligheten för tjänster. Den som hellre vill placera sina pengar i ett annat land i EU än sitt eget är också fri att göra det tack vare den fria rörligheten för kapital. ©Imageglobe Vissa säger att EU inte gör tillräckligt, andra säger att EU blandar sig i allt. Är inte båda påståendena felaktiga? Men vad är i så fall sant? Vad gör EU egentligen? EU arbetar aktivt inom många politikområden. Till exempel ekonomipolitik, konsumentskydd, utrikespolitik, miljövård, inrikes- och justitiepolitik och mycket annat. I det här kapitlet beskrivs några delar av dessa politikområden. På så sätt kan du skapa dig en uppfattning om vad som försiggår i Bryssel och i EU-ländernas huvudstäder. Borttagna gränskontroller Om du reser från Nordkap till Sicilien kan du lugnt lämna passet hemma. I EU finns det inte längre några gränskontroller vid de så kallade inre gränserna (till exempel gränsen mellan Finland och Estland eller mellan Slovakien och Tjeckien). Friheten att resa regleras i Schengenavtalet, som numera är en del av de europeiska fördragen. Storbritannien och Irland är inte med i Schengensamarbetet, men däremot ingår Schweiz, Liechtenstein, Norge och Island, som inte ens är med i EU. För Cypern, Bulgarien, Rumänien och Kroatien gäller fortfarande en övergångsperiod innan de kan delta fullt ut. Schengenavtalet har fått sitt namn från orten Schengen i Luxemburg där det ingicks. Vad gör EU egentligen? | 25 Litet Europaquiz Vad innebär de fyra friheterna för dig i praktiken? Sätt ett kryss i rutan för den eller de friheter som passar in på texten! Fri rörlighet för personer Fri rörlighet för varor Fri rörlighet för tjänster Fri rörlighet för kapital Jag kan köpa en bil i Danmark och ta med den hem utan att behöva betala tull. 1 0 2 3 Jag kan åka vart jag vill inom EU. 9 6 3 7 Jag kan placera mina pengar i en tysk bank. 2 3 1 0 Jag kan studera i Ungern. 5 1 0 9 Mina föräldrar kan anlita en portugisisk kakelläggare för att renovera badrummet. 4 3 1 7 Mina föräldrar kan skicka pengar till mig på orten där jag studerar i Spanien. 1 2 3 9 Jag kan beställa varor från Frankrike via internet. 4 5 1 2 Jag kan arbeta som arkitekt på Malta och låta bygga hus i Italien. 5 6 0 8 Siffrorna visar ett datum i formatet DDMMÅÅÅÅ. Ta reda på vilket datumet är och vad som hände den dagen! ../../.... 26 | Vad gör EU egentligen? EUROpeiska pengar År 1999 skapades en gemensam europeisk valuta. I januari 2011 användes den redan i 17 EU-länder. Lettland kommer troligtvis att införa euron som valuta i januari 2014, och i och med det får euroområdet 18 länder. Mer än 332 miljoner människor i EU, alltså två tredjedelar av hela unionens befolkning, använder euron som gemensam valuta. På den inre marknaden kan arbetstagare röra sig fritt. Det råder också fri rörlighet för varor, tjänster och kapital. Utan valutabarriärer kan fördelarna med den inre marknaden utnyttjas ännu bättre av företag och konsumenter, arbetstagare och egna företagare. Det är lätt att handla och jämföra priser över EU-ländernas gränser när man räknar i samma valuta. Särskilt med tanke på den ökande onlineförsäljningen är det här intressant också för människor som inte bor nära gränsen till ett annat EU-land. Enklare prisjämförelser gör att priserna hålls nere, vilket gynnar alla konsumenter. del av EU-länderna som har euron som räntor på de internationella kapital- gemensam valuta. Några länder vill i nu- marknaderna. Därför har euroländerna läget inte gå med i eurozonen, andra skapat en räddningsfond på 700 miljar- uppfyller ännu inte de stränga kriterierna der euro (ESM = Europeiska stabilitets- för att få delta. Ett land får till exempel mekanismen) för att säkra stabiliteten. inte ha för stora skulder om det vill gå med i eurosamarbetet. Inflationsnivån får heller inte överstiga nivån i de tre eu- Samtidigt har euroländerna ingått en fi roländer som har lägst inflation med mer nanspakt som innebär att de måste än 1,5 procent. minska sina skulder. Alla länder som inte är med i eurosamarbetet utom Tjeckien och Storbritannien har också anslutit sig Trots dessa tydliga villkor hamnade euro- till detta folkrättsliga fördrag. Förutom zonen i kris 2010. Krisen är ett väldigt att minska skulderna vill man också stär- komplicerat ämne, men i allmänhet kan ka euroländernas och EU:s allmänna man säga att de flesta problemen beror konkurrenskraft. på att euroländerna inte hållit sig till de fastställda reglerna och dragit på sig för stora skulder. EU har gjort och gör fortfa- En del av problemen med den gemen- rande mycket för att avvärja riskerna för samma valutan berodde också på att euron. Man har till exempel gått i borgen bankernas agerande inte kontrollerades för de länder som har svårigheter att tillräckligt. Därför har EU infört en strän- hitta återfinansiering med acceptabla gare tillsyn av bankerna för att förhindra En ytterligare fördel med den gemensamma valutan är att man inte längre behöver växla pengar (och räkna om dem) när man reser till andra länder. Det sparar tid och pengar. Men också företagen i euroländerna drar fördel av den gemensamma valutan, eftersom de nu bara måste räkna och skriva fakturor i en valuta och inte löper risk för att drabbas av förändringar av valutakurserna. Att dessa ”överföringskostnader” har för svunnit bidrar också till att priserna hålls nere. Den gemensamma valutan har också lett till lägre räntesatser, vilket gynnar både konsumenter och företag. På så vis finns större utrymme för inve steringar, vilket i sin tur är bra för tillväxten. En stabil gemensam valuta som grundar sig på en stark ekonomi i eurozonen stärker Europas ekonomiska ställning i världen. EU-länder som har euron som valuta (uppgier från 2013) Medan hela EU utgör en inre marknad så är det bara en, visserligen ganska stor, EU-länder som inte har euron som valuta Lettland kommer troligtvis att införa euron som valuta den 1 januari 2014. Vad gör EU egentligen? | 27 att banker kan bringa hela länders ekonomier i obalans genom att ägna sig åt spekulativ verksamhet. De senaste åren har inneburit en stor prövning för euron och krishanteringen har krävt en kraftansträngning. Men euroländerna har också visat att de är fast beslutna att skapa stabilitet för den gemensamma valutan. EU:s ekonomiska politik För att stärka och ge impulser till ekonomin i EU har EU-kommissionen lanserat höra till världens mest innovativa regioner. Målet är att stärka ekonomin och näringslivet så att de inte bara är konkurrenskraftiga utan också så miljövänliga som möjligt. Dessutom vill man skapa arbetstillfällen och bekämpa fattigdomen inom EU. Eftersom EU är en gemenskap som bygger på gemensamma värderingar och principer som jämlikhet och solidaritet är det viktigt att männi skor i alla EU-länder får ta del av till växten. Europa 2020-strategin för tillväxt och Beslutsfattande i EU I EU bestämmer vanligtvis alla medlemsländer tillsammans. Men det finns också frågor som särskilt berör de länder som har euron som valuta. Deras ministrar träffas regelbundet i eurogruppen och beslutar vad som ska hända i det gemensamma valutaområdet. Naturligtvis påverkar dessa beslut också de andra länderna i EU som inte eller ännu inte har infört euron, men som berörs genom samarbetet med den inre marknaden. sysselsättning. Den omfattar bland annat investeringar i utbildning och forsk ning för att Europa också i framtiden ska Uppgift Vem borde bestämma över euron? Inom EU finns olika uppfattningar om vad eurogruppen bör besluta om, till exempel: n n n ”Det är helt rätt att euroländerna bestämmer allt som har med den gemensamma valutans säkerhet och stabilitet att göra. Så är det och så bör det förbli.” ”Euroländerna bör inte bara fatta beslut i direkta valutafrågor, utan också om euroområdets ekonomiska framtid i stort. De utgör kärngruppen i EU och bör bestämma i alla frågor som rör den gemensamma ekonomin i euroområdet. Det innefattar till exempel skatter och sysselsättning, men också den sociala tryggheten. Så bör det vara även om besluten också påverkar de andra EU-länderna. Om dessa länder vill ha något att säga till om kan de ju gå med i eurosamarbetet.” ”Det kan omöjligt vara så att 17 länder ensamma fattar beslut som rör hela euroområdet. EU bestämmer också många andra saker som inte gäller alla, till exempel när det handlar om Östersjön eller Medelhavet. Trots det är alla med och röstar om dessa beslut. De flesta EU-länder vill också gå med i eurosamarbetet om några år. Därför måste de redan nu ha rätt att vara med och bestämma hur utvecklingen ska se ut.” Vad tycker du? Arbeta i grupper och diskutera de olika ståndpunkterna. Bestäm sedan vilken uppfattning din grupp stödjer och diskutera detta med de andra grupperna! Mer information om hur euroområdet fungerar hittar du på följande webbplats: http://eurozone.europa.eu/ (på engelska). 28 | Vad gör EU egentligen? Litet Europaquiz Vilka tre länder hör INTE till euroområdet? Markera dem med ett kryss! Belgien Grekland Nederländerna Spanien Cypern Irland Polen Storbritannien Estland Italien Portugal Sverige Finland Luxemburg Slovakien Tyskland Frankrike Malta Slovenien Österrike Vad gör EU egentligen? | 29 ©EU EU:s klimatarbete ©EU Jordens klimat håller på att förändras i takt med att temperaturen i atmosfären stiger. Det har negativa konsekvenser för vårt väder. Fler oväder och översvämningar, hetare somrar, större ökenspridning i Afrika och Sydeuropa, polarisar som smälter och leder till att hela öar sjunker – vi kan omöjligt blunda för problemen. Klimatförändringen beror till stor del på industriländernas utsläpp. Tyvärr kan vi inte vrida klock an tillbaka, istället måste vi koncentrera oss på att begränsa temperaturhöjningen. Under de kommande åren avgörs det om vi kommer att lyckas eller inte. Därför är ett snabbt och konsekvent agerande särskilt viktigt. Inget land kan stoppa klimatförändringen på egen hand. 30 | Vad gör EU egentligen? EU satte upp klara mål i mars 2008: Utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 procent. Andelen förnybara energier (vindkraft, solenergi, biobränslen) ska öka till 20 procent. Energiförbrukningen ska minska med 20 procent. Genom dessa mål placerar sig Europa i täten för klimatarbetet och kan kräva att också andra länder ska dra sitt strå till stack en. Detta gäller framför allt länder som har hög energiförbrukning och starkt bidrar till utsläppen av växthusgaser, som till exempel USA och Kina. Uppgift Vad tycker du om politiken? Vilka av dessa åsikter kan du hålla med om? Jag håller helt med Jag håller delvis med Detta är jag tveksam till Jag håller inte alls med EU bör bara minska sina utsläpp om andra också gör det. ☐ ☐ ☐ ☐ EU bör se till att nå sina mål. ☐ ☐ ☐ ☐ EU borde sätta upp ännu högre mål. ☐ ☐ ☐ ☐ Vi borde inte bli stressade av allt prat. Jag har inget som helst emot att det blir ett par grader varmare hos oss. ☐ ☐ ☐ ☐ EU-länderna kommer hur som helst inte att uppnå sina mål, eftersom de i själva verket bara tänker på sina egna fördelar. ☐ ☐ ☐ ☐ Klimatarbete får inte ske på bekostnad av arbetstillfällen. ☐ ☐ ☐ ☐ Vi borde inte låta forskarna sätta upp mål för oss, utan bara satsa så mycket på klimatarbete som vi har råd med utan att sänka vår levnadsstandard. ☐ ☐ ☐ ☐ Klimatarbete skapar nya arbetstillfällen. Det är bra för både företag och arbetstagare. Detta är ytterligare ett skäl för att satsa på det här området. ☐ ☐ ☐ ☐ Vad gör EU egentligen? | 31 Ett gemensamt rättsområde Europa är sedan länge ett enda områ- bete inom det civilrättsliga området så Grundläggande rättigheter i EU de. Många människor korsar EU:s inre viktigt. Samarbetet gäller också arvs- gränser för att bo eller arbeta någon frågor och många andra saker som annanstans eller helt enkelt se sig om- påverkar vårt dagliga liv. enhetliga bestämmelser, eftersom det bli åtalade för sina brott. Men i så fall i sådana fall ofta handlar om underhåll misstar de sig, eftersom det numera för och vårdnad om barn. Om en öster- finns ett nära samarbete mellan EU- rikare och en italienska bor i Luxem- ländernas polis- och åklagarmyndighe- burg och skiljer sig där kan inte var och ter. Detta samarbete samordnas av en av dem åberopa sitt eget lands den europeiska polismyndigheten Eu- De mänskliga och grundläggande rättigheterna är mycket viktiga i alla samhällen eftersom de gäller alla medborgare. I EU, en sammanslutning av demokratiska länder, skyddas de grundläggande rättigheterna på nationell nivå, oftast genom grundlagen. Men eftersom EU också utfärdar lagar och förordningar som gäller människorna är det viktigt att det även finns en stadga om de grundläggande rättigheterna i EU. Denna stadga är en del av Lissabonfördraget och kan läsas här: lagar. Därför är EU-ländernas samar- ropol. http://europa.eu/legislation_summaries/ kring. De träffas, blir förälskade och gifter sig. Tyvärr fungerar det inte alltid som det var tänkt och man måste skilja sig. Då är det viktigt att det finns Också kriminella personer glädjer sig över att gränserna är öppna, eftersom de tror att de på så sätt kan undgå att human_rights/fundamental_rights_within_ european_union/l33501_sv.htm Uppgift Läs den europeiska stadgan om de grundläggande rättigheterna och jämför den med skyddet av dessa rättigheter i den svenska/finska grundlagen. Vilka regler är likadana? Vad står bara i den europeiska stadgan? Vad saknas i den europeiska stadgan? Gör en lista med dina slutsatser! Diskutera! Diskussion om den europeiska stadgan om de grundläggande rättigheterna Hur viktigt är det att ha en stadga om de grundläggande rättigheterna i EU? Behöver vi verkligen det som komplettering till skyddet av grundläggande rättigheter på nationell nivå? Vad skulle du ändra på om du fick skriva stadgan? Vad skulle du lägga till? Vad skulle du ta bort? Diskutera dessa frågor i små grupper och jämför sedan era slutsatser med varandra! 32 | Vad gör EU egentligen? Uppgift EU-politiken – ett träd med många grenar EU-politiken kan beskrivas som ett träd med många grenar och de politikområden där EU-länderna samarbetar kan liknas vid löv. Placera löven med de olika politikområdena på rätt gren! Utrikespolitik Ekonomisk politik Inrikes och rättsliga frågor Konsumentskydd Miljövård Jordbruks- och strukturpolitik EU ©Istock Frihet vid resor (Schengen) Landsbygds utveckling Gemensam brotts bekämpning Gemensamma miljöbestämmelser Inre marknad Gemensam valuta Förnybara energier Klimatarbete Strukturpolitik för att ge stöd till regioner Gemensam utrikespolitik Livsmedels märkning Gemensam säkerhets- och försvarspolitik Bindande livsmedelsregler Bindande arbetsrättsliga miniminormer Gemensam asylpolitik Sänkta priser för att använda mobilen utomlands Civil- och straffrättsligt samarbete Vad gör EU egentligen? | 33 5 ©Imageglobe Europa utvecklas – EU:s utvidgning EU:s utvidgning firas vid Brandenburger Tor i Berlin. I den tyska huvudstaden skickades den 1 maj 2004 hundratals blåa ”EU”-ballonger upp i luften för att välkomna Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. 34 | Europa utvecklas – EU:s utvidgning EU grundades av sex länder, men tanken var redan från början att man snart skulle få nya medlemmar från hela Europa. Idag har EU 28 medlemsländer, och de kommer att bli fler. Vad är det som gör EU så tilltalande för andra länder? Och hur ska utvidgningsprocessen fortsätta? Detta kapitel handlar om dessa frågor. EU:s grundprinciper ”Som föresatt sig att genom att förena sina resurser bevara och stärka skyddet för fred och frihet och som uppmanar de övriga folk i Europa som bekänner sig till samma ideal att ansluta sig till deras strävanden.” Idag lyder artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen så här: ”Varje europeisk stat som respekterar de värden som avses i artikel 2 och som förbinder sig att främja dem får ansöka om att bli medlem av unionen.” Och så här lyder artikel 2 i samma fördrag: ©EU Redan när Romfördragen slöts 1957 och Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen grundades skrev man i ingressen, alltså förordet till fördraget: ”Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.” Romfördraget, undertecknat av de sex grundarländernas regeringschefer och företrädare. Uppgift Vem kan bli medlem? Vad betyder grundprinciperna i artikel 2 i praktiken? Vad måste ett land göra för att bli medlem i EU och vad får det absolut inte göra? Vad tycker du? Ett land … kan bli medlem i EU kan inte bli medlem i EU där det inte råder tryckfrihet som tillämpar dödsstraff som tillåter medborgarna att protestera mot regeringen där parlamentet väljs genom regelbundna val som styrs av en president tills han dör och hans son tar över makten där homosexuella har samma rättigheter som heterosexuella där politiken utformas av högt uppsatta personer i armén som vid behov använder sin militära makt för att påverka inrikespolitiken där människorna anses vara oskyldiga tills en domstol har bevisat motsatsen där det bara finns ett parti som därför alltid är vid makten som skyddar minoriteter, även om majoriteten av befolkningen gärna skulle sätta mer press på minoritetsgrupperna Europa utvecklas – EU:s utvidgning | 35 Var går Europas gränser? Frågan om var Europas gränser går kan inte besvaras genom att titta på en karta. Framför allt i de östra och sydöstra delarna har Europa inga tydliga gränser. Även geografiexperter har länge varit oense i frågan om var kontinenten slutar. Genom historien har den geografiska gränsdragningen varierat starkt beroende på vilken uppfattning vetenskapsmännen utgått från. Det innebär att när vi tittar på en karta eller jordglob ser vi inte Europa, utan den bild av Europa som vi redan har i huvudet. Detta märks tydligt i de delar där det egentligen finns klara naturliga gränser för var kontinenten slutar, alltså i norr och väster. Island hör enligt vår uppfattning utan tvekan till Europa. Men egentligen ligger Island långt bort från fastlandet i Nordatlanten. Att Storbritannien och Irland hör till Europa är självklart för oss alla. Men egentligen är kanalen mellan Frankrike (dvs. fastlandet) och Storbritannien bredare än Gibraltarsundet, som skiljer Spanien från Marocko. Så här säger EU-kommissionen om vad som är Europa: Uppgift ”Begreppet ’europeisk’ omfattar geografiska, historiska och kulturella aspekter som alla bidrar till den europeiska identiteten. De gemensamma idéerna, värderingarna och historiska skeendena kan inte kondenseras till en enkel tidlös formel, utan måste formuleras på nytt av varje generation.” Källa: Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2006–2007, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, Bryssel den 8 november 2006, KOM(2006) 649 slutlig, s. 18. Uppgift Var upphör Europa? En resa till Australien Ett land som vill vara med i EU måste alltså vara demokratiskt. Men måste det också vara ”europeiskt”? Föreställ er att ni åker för att hälsa på en annan skola i Australien. Australien ligger långt bort och hör definitivt inte till Europa. Men eleverna ni träffar där är nyfikna och ber er att hålla en kort presentation på deras lektion om ämnet ”Vad är Europa?”. Var går Europas gränser? Använd en karta eller atlas för att dra upp Europas gränser. Vilka kriterier använder ni för att bestämma om ett land hör till Europa eller inte? Var ligger Turkiet? Och hör Island till Europa? Hur är det med Georgien? Och Grönland? Och hur ser det ut med Marocko? När ni har bestämt var Europas gränser går, läs följande text! Arbeta i grupper och förbered en sådan presentation! Presentationen ska bara vara fem minuter lång, vilket betyder att ni måste koncentrera er på det som är viktigast och intressantast. Hur ska ni förklara för australienska ungdomar i er egen ålder vad Europa är? Försök ge dem en känsla av Europa! Hur känns det att leva här, vad gör att ni känner er som européer? Vad tycker ni är bäst med Europa, och vad är mindre bra? ©Istock Här är en lista med ämnesförslag. Fundera på vilka saker ni vill ta med i presentationen och vilka ni ska stryka. Och tänk på att fem minuter går fort! 36 | Europa utvecklas – EU:s utvidgning Geografi Musik Dryck Resa Historia Filmer Frihet Utbildningssystem Skillnader Litteratur Fritid Problem Likheter Mat Ekonomi Framtid ©Photodisc/getty Länderna på västra Balkan Alla dessa länder utom Albanien hörde till Jugoslavien, som upplöstes under 90-talet, delvis under häftiga konflikter. Serbien och Montenegro bildade fram till 2006 ett enda land men gick sedan under fredliga former skilda vägar. Under 1998–1999 uppstod en våldsam konflikt om Kosovos självständighet från Serbien. Den avbröts till slut genom en Natointervention mot Serbien. Under de följande åren stod Kosovo under FN:s förvaltning och förklarade sig sedan självständigt 2008. EU ser goda möjligheter att skapa varaktig fred i regionen genom att dessa länder blir medlemmar i EU. Det bekräftade stats- och regeringscheferna på en konferens i Thessaloniki i Grekland 2003. Men fem EU-länder godkänner inte Kosovo som en självständig stat. Den långa vägen till EU-medlemskap Länderna på västra Balkan har fortfarande en lång väg att gå innan de kan bli medlemmar i EU. Först måste varje land förbinda sig att genomföra konkreta reformer genom att sluta ett stabiliserings- och associeringsavtal med EU. Detta avtal måste sedan ratificeras, alltså godkännas av parlamentet, av alla medlemsländer och naturligtvis också av partnerlandet i fråga. ©Imageglobe Sedan måste avtalet omsättas (tillämpas) i praktiken. Om det går bra kan landet sedan ansöka om medlemskap. Om EU-kommissionen är positiv till ansökan utser Europeiska rådet, det vill säga EU:s stats- och regeringschefer, landet till kandidatland. När ytterligare reformer har genomförts kan förhandlingarna börja. De handlar om hur snabbt kandidatlandet kan anpassa sina lagar till EU:s gemensamma lagstiftning. Om förhandlingarna lyckas, vilket vanligtvis tar några år, måste anslutningsfördraget ratificeras av kandidatlandet och av alla EU:s medlemsländer. I vissa länder sker detta genom folkomröstningar. Även Europaparlamentet måste rösta ja. Först efter det blir ett kandi datland medlem i EU. Hur långt har länderna kommit? Länderna på västra Balkan har kommit olika långt på vägen till EU-medlem skap. Förhandlingarna har avslutats med Kroatien, som anslöt sig till EU den 1 juli 2013. Anslutningsförhandlingarna med Montenegro har pågått sedan 2012. Före detta jugoslaviska republiken Makedonien är officiellt kandidatland, men samtalen har inte inletts än. Serbien befinner sig i samma läge. De andra länderna (Albanien, Kosovo samt Bosnien och Hercegovina) är ”potentiella kandidatländer”. Albanien har undertecknat ett stabiliserings- och associe- ©Photodisc/getty Kroatien gick med i EU i juli 2013. EU ser positivt på att också andra länder på västra Balkan en dag ska kunna bli en del av unionen. Dessa länder är Albanien, Bosnien och Hercegovina, före detta jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien. ringsavtal som trädde i kraft 2009. EUkommissionen rekommenderade 2012 att Albanien också skulle få status som kandidatland. Även med Bosnien och Hercegovina har ett stabiliserings- och associeringsavtal slutits, men det har ännu inte trätt i kraft. Den demokratiska utvecklingen i Kosovo stöds genom en EU-mission. Uppgift Vad ligger var? Skriv in namnen på länderna och huvudstäderna på kartan. Du kan ta hjälp av kartan på baksidan av magasinet. Europa utvecklas – EU:s utvidgning | 37 Uppgift Steg på vägen till EU-medlemskap Vet du nu hur många steg länderna på västra Balkan måste ta för att bli medlemmar i EU? Placera dessa steg i rätt ordning i trappan som för länderna till EU! Positivt ställningstagande från EUkommissionen till ansökan om medlemskap Anslutningsförhandlingarna inleds Stabiliserings- och associeringsavtalet ratificeras av medlemsländerna och partnerlandet Avtalet omsätts (tillämpas) i praktiken Ett stabiliserings- och associeringsavtal ingås Anslutningsfördraget ratificeras av alla medlemsländer och partnerlandet (av parlamentet eller genom folkomröstning) Anslutningsförhandlingarna slutförs Landet utses till kandidatland Ansökan om medlemskap Europaparlamentet ratificerar anslutningsfördraget Medlemskap 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Uppgift På vilket steg befinner sig länderna på västra Balkan? Skriv in rätt nummer i rutorna! Albanien Bosnien och Hercegovina Kosovo Kroatien Före detta jugoslaviska republiken Makedonien Montenegro Serbien 38 | Europa utvecklas – EU:s utvidgning ©Corbis Två kandidatländer till: Turkiet och Island ©Corbis Det numera dynamiska landet Turkiet har ett nära samarbete med EU på många områden. EU är till exempel Turkiets viktigaste handelspartner. Samarbetet med EU inleddes för ungefär 50 år sedan. Sedan 1995 bildar EU och Turkiet en tullunion. Anslutningsprocessen till EU påbörjades 1999 och stöddes av alla medlemsländer. Idag råder delade meningar om ifall processen slutligen kommer att leda till att Turkiet går med i EU eller inte. Men Turkiets fortsatta strategiska mål är att bli medlem i EU. Det nordligt belägna Island har sedan 1993 varit medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, som till stor del har samma regler som EU:s inre marknad. Landet är en stabil demokrati och har stark anknytning till EU på många sätt. Island är redan en del av Schengenområdet, som gör att medborgarna kan röra sig fritt över de inre gränserna eftersom kontrollerna har tagits bort. Under 2009 ansökte Island om EU-medlemskap. Anslutningsförhandlingarna påbörjades 2010. Hur blir det i framtiden? Det står klart att diskussionen om EU:s utvidgning är komplicerad på många sätt. Å ena sidan har medlemsländerna aldrig sett EU som en sluten förening, utan har alltid velat att EU ska vara öppet för alla länder i Europa. Historiskt sett har utvidgningen av EU skapat fred och stabilitet i Europa. Efter järnridåns fall och Sovjetunionens sönderfall lyckades EU genom sin utvidgningspolitik inkludera länderna i Central- och Östeuropa i området med demokrati och marknadsekonomi. Nio före detta Sovjetstater är nu medlemmar i EU, liksom Slovenien och, sedan 2013, Kroatien, som båda hörde till Jugoslavien innan dess sönderfall. Även de två medelhavsländerna Malta och Cypern är numera med i EU. Å andra sidan är det fortfarande oklart (och lär så förbli) var Europa slutar och hur många länder som ska få löfte om medlemskap och till slut tas in som nya medlemmar. Jugoslavien och gentemot Albanien, som också hör till den region som vi idag kallar för västra Balkan, liksom gentemot Island och Turkiet. Alla dessa länder har goda utsikter att en dag bli medlemmar i EU, även om det kan ta längre tid för vissa av dem att nå fram dit. Den positiva utvidgningspolitiken fortsätter gentemot länderna från det forna Europa utvecklas – EU:s utvidgning | 39 6 Europa i världen 40 | Europa i världen Vi européer är inte de enda människorna på jorden. Vi utgör inte på långt när majoriteten av världsbefolkningen. Därför kan vi inte heller bara tänka på oss själva, utan måste också vända blicken mot de andra världsdelarna. Vi behöver dem som samarbetspartner eftersom de köper våra produkter och erbjuder oss sina varor och försörjer oss med råmaterial som vi inte har tillgång till själva. Men det finns också problem som vi inte får blunda för. Bland annat krig och underutveckling hindrar många människor från att leva ett värdigt liv. Även miljöförstöring och klimatförändringar sprider sig från andra länder över EU:s gränser. Uppgift Världsdelarna Om man bortser från Antarktis kan jorden delas upp i sex delar: Afrika, Asien, Australien/Oceanien, Europa, Nordamerika och Sydamerika. Det finns också andra sätt att dela upp världsdelarna på, till exempel att slå ihop Nord- och Sydamerika till Amerika eller Europa och Asien till Eurasien. Här kommer vi dock att hålla oss till indelningen med sex världsdelar (utan Antarktis). Ta reda på de uppgifter som saknas och skriv in dem i tabellen! Världsdel Yta Procent av jordens yta Antal invånare Rangordning enligt flest antal invånare BNP (*) per capita i US-dollar Rangordning enligt högst BNP (*) Afrika Asien Australien/Oceanien Europa Nordamerika Sydamerika (* ) BNP: Bruttonationalprodukt. Europas intressen i världen Europa är alltså en relativt liten, men ekonomiskt viktig världsdel. Därför har vi också intressen och uppgifter som vi vill hålla fast vid i våra relationer med länder i andra delar av världen. EU har flera mål med sin internationella politik: Att värna om sina egna intressen och bekämpa terrorism, organiserad brottslighet och irreguljär invandring. Att hjälpa till att bevara och vårda miljön (klimatpolitik, miljöskydd). Att påverka andra att skapa och bevara fred (till exempel i Mellanöstern och Afrika). Att hjälpa andra länder att utvecklas och bekämpa fattigdom, analfabetism och underutveckling. Att aktivt arbeta för demokrati och rättsstatsprincipen i hela världen. Europa i världen | 41 Uppgift Globala utmaningar I slutet av 2003 enades EU om en säkerhetsstrategi som innehåller de viktigaste punkterna för framtiden. I strategin räknas de globala utmaningar upp som EU står inför. Ta en titt på dessa utmaningar och försök passa ihop varje problem med rätt lösningsförslag ur EU:s säkerhetsstrategi! Globala utmaningar Lösningsförslag Krig och konflikter inom länder Fattigdom Sjukdomar Underutveckling Otillräckliga naturtillgångar Europas energiberoende Europas åldrande befolkning Terrorism Spridning av massförstörelsevapen Organiserad brottslighet Hot mot miljön Lösningsförslag ur EU:s säkerhetsstrategi: Ge bistånd till Afrika Avskriva u-ländernas skulder Bygga upp sjukvårdssystemen i u-länder Sluta internationella vapenkontroll- och nedrustningsavtal Bekämpa föroreningen av världshaven 42 | Europa i världen Stödja den demokratiska utvecklingen i andra länder Bekämpa den internationella terrorismen Föra en dialog med de muslimska länderna Främja internationellt polissamarbete Säkra världens vattentillgångar Bedriva klimatarbete Samarbeta i energifrågor med länder utanför Europa Öppna de europeiska marknaderna för produkter från u-länderna Säkra freden genom militära ingripanden Uppmuntra arbetskraftinvandring Arbeta för ökad säkerhet på internet Fästningen Europa? Migration är ett hett samtalsämne inom EU. Migration betyder egentligen ”vand ring” och innebär att människor lämnar en plats för att slå sig ner någon annanstans. Men i den offentliga debatten talar vi egentligen mer om immigration, alltså om invandring. Det finns reguljär invandring till EU-länderna, vilket innebär att människor från länder utanför EU kommer hit helt öppet och med ett tillstånd för att arbeta, studera eller helt enkelt bosätta sig här (till exempel för att de är gifta med en EUmedborgare). Många av dessa människor kommer till EU med förhoppningar om ett bättre liv. Men de är också viktiga för EU och därför uppmuntrar vi ibland människor direkt att komma hit. Invandrare tar nämligen med sig sin kunskap och är motiverade att arbeta hårt för att integrera sig. Särskilt viktigt är det att unga människor kommer hit, därför att befolkningen i EU-länderna i genomsnitt blir allt äldre, med alla problem som det medför för pensions- och socialförsäkringssystemet. För att göra det lättare för välutbildade personer från länder utanför EU att flytta hit har ett så kallat blåkort införts i EU. Med detta kort kan man arbeta inom unionen under ett till fyra år. Hittills har de flesta välutbildade människor från länder utanför EU sökt sig till USA. Förutom den reguljära och önskade invandringen finns också irreguljär invandring, det vill säga människor som kommer utan tillstånd. Dessa människor bryter mot EU-ländernas lagar, men är oftast själva offer för ligor av människosmugglare som lurar dem på deras sista slantar för att föra dem in i EU. Många människor i världen ser Europa som ett paradis som de försöker fly till. De flesta av oss har sett bilder på afrikaner som lämnats på havet i någon slags fiskebåtar och sedan ploc kas upp av maltesiska, italienska eller spanska gränspatruller. ligt EU-kommissionen kan det röra sig om ungefär 4,5 miljoner. EU lägger ner mycket arbete på att stoppa den irreguljära invandringen. Detta arbete omfattar strängare kon troller vid de yttre gränserna och närmare samarbete med ursprungsländerna. Samtidigt görs stora insatser för att skapa möjligheter för människor från länder utanför EU att komma hit och bosätta sig här på lagligt sätt. Genom utvecklingspolitiskt samarbete med fattiga länder försöker EU bidra till att förbättra levnadsvillkoren i de länder som de irreguljära invandrarna kommer ifrån så att de inte längre ska behöva lämna sina hemländer. Ingen vet hur många människor som befinner sig i Europa utan tillstånd. En- EU:s samarbetspartner EU har relationer med många länder i världen och har till exempel täta kontakter med utvecklingsländerna i Afrika och Latinamerika liksom med de stora och små länderna i Asien. Tyvärr finns det inte plats för att berätta om alla dessa relationer här. Men på den här EU-webbplatsen kan du ta reda på mer: http://europa.eu/pol/cfsp/index_sv.htm En central del av EU:s utrikespolitik är det utvecklingspolitiska samarbetet med länder i Afrika, Karibien och Stilla havet (AVS-länderna). EU har för närvarande avtal om ekonomiskt partnerskap med 79 AVS-länder för att göra det lättare för dem att införliva sig i världsekonomin och bekämpa fattigdom effektivt. EU och dess medlemsländer är världens största biståndsgivare. De står för över hälften av det ekonomiska stödet till fattiga länder. Men även om det är viktigt med rent vatten och asfalterade vägar så innehåller utvecklingspolitiken mer än så. EU stöder också utvecklingen genom handel, det vill säga genom att öppna sina marknader för export från u-länderna och även uppmuntra dessa länder att stärka handeln sinsemellan. Europa i världen | 43 Uppgift EU:s utvecklingspolitiska samarbete Här ser du olika områden av EU:s utvecklingspolitiska samarbete. Skriv rätt bildnummer vid rätt bildtext och utvecklingspolitisk åtgärd. Tänk på att bildtexterna inte alltid passar ihop med den åtgärd som står precis bredvid dem. 44 | Europa i världen 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Nr Bildtext Åtgärd Vårdcentraler och sjukhus i Sydafrika får stöd i form av fordon för sjuktransporter Att främja mänskliga rättigheter och demokrati Utbildning av skogsarbetare i Papua Nya Guinea Att bygga upp infrastrukturen Risleverans för utdelning till behövande i hamnen i Zanzibar 1 Nr 1 Att främja förnybara energier och hållbar energi försörjning Minröjning i Laos Vattenförsörjning Brunnsborrning i Dhaka, Bangladesh Konfliktlösning/fredsbevarande arbete Mikrokrediter till sömmerskor i Bosnien och Hercegovina Hälsofrämjande åtgärder Elproduktion med hjälp av vindkraft i Bolivia Miljöskydd Observation av valet i Nigeria Åtgärder för att skapa ekonomisk tillväxt Stöd till skolor, här i Eterasama i regionen Chapare i Bolivia Att se till att alla får grundutbildning Vägbygge i Benin Fattigdomsbekämpning Diskutera! Diskussion om invandring Ungefär 214 miljoner människor i världen lever i ett land som inte är deras hemland. Skulle du kunna föreställa dig att lämna ditt hemland för alltid? Vad skulle kunna få dig att göra det? Och vad skulle kunna få dig att resa till ett annat land även om du inte vore välkommen där eller om det till och med vore förbjudet? Diskutera inom gruppen! Ta reda på av vilka orsaker människor kommer till oss från söder och öster och använd dessa nya kunskaper i gruppdiskussionen! Europa i världen Europa är ingen ö, utan en del av en värld som växer samman mer och mer. Därför måste EU också engagera sig i internationella frågor. EU gör det för att slå vakt om sina intressen, bidra till positiv utveckling och hjälpa andra människor som inte lever under lika goda och säkra förhållanden som vi gör i Europa. Därför visar EU starkt engagemang i klimatfrågor och försöker få andra länder som i hög grad bidrar till koldioxidutsläppen att samarbeta inom en gemensam strategi. Dessa länder är bland annat USA och Kina. Det finns även andra viktiga frågor som rör miljöskydd och som bara kan lösas i samarbete med andra. Förorening och utfiskning av världshaven är EU arbetar aktivt för demokrati i hela världen och försöker använda sitt inflytande till att få andra länder att också respektera medborgarnas demokratiska grundläggande rättigheter och friheter. EU lägger också mycket energi på att uppnå FN:s så kallade milleniemål, som kort sagt går ut på att halvera den extrema fattigdomen till år 2015. Som extremt fattiga räknas människor som lever på mindre än en dollar per dag. Europa kan inte själv bestämma vår jords framtid, men kan ändå gå i spetsen för utvecklingen på många områden. Vi lever i en värld där vi inte kan ha det bra när andra har det dåligt. exempel på sådana frågor. Europa i världen | 45 7 Europas framtid ”Var vill du bo år 2030, hur vill du leva och vad vill du göra?” 46 | Europas framtid EU är mer än en ekonomisk sammanslutning. EU är en gemenskap som bygger på gemensamma värderingar, alltså en sammanslutning av länder och människor som delar och försvarar samma grundprinciper. Mycket är dock annorlunda på 2000-talet jämfört med på 1900-talet. Freden mellan medlemsländerna är säkrad och gammal rivalitet har övergått till stabil vänskap eller i alla fall fredligt partnerskap. Men EU står inför nya uppgifter som måste lösas för att de grundläggande värderingarna ska kunna garanteras medborgarna också under det nya århundradet. Uppgift År 2030 och jag Var vill du bo år 2030, hur vill du leva och vad vill du göra? Alla svarar säkert olika på de här frågorna. Om drömmarna blir sanna beror dock inte bara på tur och personliga färdigheter, utan också på de förutsättningar som skapas genom politiken. Hur ser dina framtidsplaner ut och vad förväntar du dig av politiken? År 2030 skulle jag vilja bo i och arbeta som Så här föreställer jag mig mitt privatliv: För att det ska vara möjligt för mig att uppnå dessa mål förväntar jag mig idag följande av politikerna i Sverige/Finland: Av EU-politikerna förväntar jag mig idag: Europa i en globaliserad värld Det är tydligt att EU-ländernas ekonomier står inför stora utmaningar. De uppstår å ena sidan på grund av globaliseringen, alltså marknadsekonomins spridning till stora delar av världen. Varor, kapital, idéer och information korsar gränserna mycket snabbt, är tillgängliga överallt och skapar global konkurrens. Detta har direkta konsekvenser för oss. För ett företag i Frankrike räcker det inte längre bara att veta vad konkurrenterna i det egna landet eller på andra sidan Pyrenéerna i Spanien erbjuder. Det måste också ta reda på vad som tillverkas till vilket pris i Kina, USA eller Indien. Sedan måste företaget kunna konkurrera med detta pris, antingen genom att sälja sina egna varor lika billigt eller genom att tillverka produkter som är dyrare men av högre kvalitet. Å andra sidan förändras våra levnadsvillkor av orsaker som inte har något med globaliseringen att göra. Människor blir äldre och samhällena åldras. Att vi blir äldre är bra därför att det betyder att vi lever längre. Men det innebär också att belastningen på hälso- och sjukvårdssystemet blir högre och att pensioner måste betalas ut under en längre tid. Samtidigt, och det är mindre bra, sjunker födelsetalen. Under de senaste årtiondena har många människor bestämt sig för att ha små familjer eller till och med för att inte skaffa några barn alls. Men detta har också fört med sig ett ekonomiskt problem. Allt färre unga människor måste försörja en allt större grupp äldre. Europas framtid | 47 Uppgift Framtidens EU För tillfället pågår en livlig diskussion inom EU och medlemsländerna om hur framtidens EU ska se ut. Många människor frågar sig hur Europas framtid kommer att bli. Och även EU:s toppolitiker har såklart tankar om framtiden. Här kan ni läsa några exempel. Analysera politikernas framtidsvisioner och diskutera sedan vad ni tycker om dem! 1. José Manuel Barroso EU-kommissionens ordförande sa så här i ett tal vid ”Think Tank Dialogue” i Bryssel om ”Läget i EU 2013: Federalism eller fragmentering?” den 22 april 2013: ”Jag håller med om att vi i tider när Europa ofta verkar pendla mellan integration och splittring måste vara tydliga med våra politiska planer, alternativ och avsikter. Vi måste göra ett grundläggande val om vi vill att Europatanken och de europeiska värderingarna ska vinna gehör såväl inom som utanför våra gränser. Jag för min del är inte rädd för att använda ordet federalism. Till att börja med betyder det raka motsatsen till vad många människor misstänker eller befarar. En federation är ingen super stat, utan en demokratisk samman slutning av nationalstater som kan ta sig an problem tillsammans. Suveräniteten utövas gemensamt på så sätt att varje land och varje medborgare själv har möjlighet att utforma sin framtid. Vi är alltså klart medvetna om att vi inte kan ena Europa mot medlemsländernas vilja och därför måste bygga Europa tillsammans med dem. Jag tror på ett Europa där människorna är stolta över sina hemländer, stolta över att vara européer och stolta över våra europeiska värderingar. Dagens EU har redan flera omisskännliga federala inslag: en överstatlig EUkommission som har till uppgift att värna om de gemensamma europeiska intressena, ett direktvalt Europaparlament, en oberoende europeisk central48 | Europas framtid bank och en EU-domstol vars beslut som bekant grundar sig på lagar som går före nationell rätt. Alla dessa organ har överstatliga befogenheter som har blivit större med tiden. Denna maktfördelning mellan den centrala nivån och de enskilda medlemsländerna är inte huggen i sten. Den kommer alltid att kunna ifrågasättas och kommer också att bli ifrågasatt. Även i traditionellt federala stater, från USA till Tyskland, är subsidiariteten en ständig källa till diskussioner och debatter om vad den federala regeringen kan och måste göra och var dess befogenheter upphör eller borde upphöra. Under de kommande årtiondena tror jag att EU oftare kommer att vända blicken framåt och även i högre grad blicka utanför sina egna gränser. För människorna i Europa och för medlemsländerna kommer EU att vara ett kraftfullt instrument för att tillsammans gestalta globaliseringen och försvara våra gemensamma värderingar. Världen förändras mycket snabbt och de europeiska medlemsländerna kan, om de samarbetar, spela en avgörande roll. Endast om vi drar åt samma håll och stärker våra gemensamma institutioner kommer vi att kunna klara av de utmaningar som ekonomiska kriser och finanskriser, brist på resurser och klimatförändring, fattigdom och underutveckling i världen för med sig. Tillsammans kommer vi också att skapa bättre förutsättningar för att värna om våra gemensamma värderingar och, förenat med reformer, bevara vår sociala modell, vår sociala marknadsekonomi och de viktigaste särdragen i den europeiska livsstilen.” Källa: http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-13-346_en.htm 2. Martin Schulz Europaparlamentets talman har i en bok om EU uttryckt sina tankar om framtiden så här: Jag är övertygad om att Europa måste växa samman ytterligare för att inte gå under. Det är kanske inte särskilt överraskande att höra en sådan uppmaning från en Europapolitiker. När allt kommer omkring är de uttråkade åhörarna vana vid att lyssna till predikningar som liknar vår europeiska union vid en cykeltur: Om man slutar trampa så ramlar cykeln omkull. Men det är inte så jag menar. Den europeiska integrationen måste inte ständigt och till varje pris trappas upp för att förhindra EU:s undergång. Det är mycket möjligt att föreställa sig ett tillstånd som skulle kunna accepteras som stabilt slutresultat. Detta tillstånd är dock inte uppnått än. Det ökade samarbete som jag förespråkar grundar sig på den enkla insikten om att den europeiska byggnad vi konstruerat delvis är ett fuskbygge. Vi har exempelvis en gemensam valuta, men ingen gemensam skatte- och finanspolitik. Ett sådant upplägg var dömt att misslyckas och på marknaderna ser vi nu varje dag hur det europeiska samspelet kommit i gungning på grund av detta misstag. Även inom EU:s budgetpolitik har vi gjort felaktiga framtidssatsningar. Istället för att investera i viktiga framtidssektorer pumpar vi pengar till subventioner och ger gårdagens branscher livsuppehållande behandling. Lika sorgligt är det att vi inte kan tas på allvar internationellt på grund av vår närapå babyloniska mångstämmighet inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Jello: ”Fundera på hur du skulle besvara dessa frågor och diskutera sedan ditt svar med de andra i klassen!” Inte minst behöver vi också på medellång sikt skapa klarhet bland EU:s institutioner, eftersom i nuläget till och med experter har svårt att hålla isär vilka befogenheter parlamentets talman, kommissionens, ministerrådets 3. Herman Van Rompuy Europeiska rådets ordförande höll ett tal i Köpenhamn om hur man vinner tillbaka medborgarnas förtroende. och Europeiska rådets ordförande egentligen har. Vad vi så snabbt som möjligt behöver är en riktig europeisk regering som väljs och kontrolleras av parlamentet.” (Martin Schulz: Der gefesselte Riese: Europas letzte Chance, Berlin 2013) ”Bank- och skuldkrisen har undergrävt allmänhetens förtroende för styrkan i våra ekonomier: ’Kan Europa fortsätta vara en tilltalande och konkurrenskraftig världsdel i en värld i snabb förändring?’ Människor är också oroliga över det europeiska projektet: ’Kan EU hitta de rätta svaren?’ Det är ett faktum att alla våra ekonomier måste anpassa sig till de snabbt växlande globala skeendena. För att behålla vår konkurrenskraft måste vi i Europa arbeta mer och bättre, vara innovativa och kreativa. Vi har inte längre råd att leva över våra tillgångar. Reformer är nödvändiga, med eller utan EU. Budgetunderskott på 15 % och statsskulder som uppgår till 160 % av BNP är oacceptabla, med eller utan EU. Våra ekonomier måste bli mer konkurrenskraftiga, med eller utan EU. Men även när besluten fattas på nationell nivå skyller allmänheten ofta på EU. Sanningen är att vi under de goda tiderna inte ändrade någonting, eller i varje fall inte tillräckligt. Därför måste Europas framtid | 49 Hur skulle det vara om ...? I en video ställs frågan hur vårt liv skulle se ut om EU inte fanns. Här kan du titta på den: http://bit.ly/Debate_Europe (på engelska). dessa förändringar nu genomföras under de svåra tiderna. Men vi har större chans att lyckas om vi gör detta tillsammans. Alla politiska ledare i Europa är medvetna om det här och handlar därefter, det ser jag på varje toppmöte. Men hur kan vi övertyga medborgarna? Det är det som är den största utmaningen. Sysselsättning, tillväxt och förutsättningen för att skapa dessa två – politisk och finansiell stabilitet – är de huvud ingredienser som behövs för att vinna tillbaka människors förtroende; förtroendet för vår kontinents och våra ekonomiers styrka och motståndskraft och förtroendet för det europeiska projektet. Som så ofta är även här det ena starkt kopplat till det andra. Politikerna kan också vinna tillbaka allmänhetens förtroende på ett annat sätt: Genom att tala sanning. 50 | Europas framtid En sanning som till exempel medger att det kommer att ta tid innan reformerna får märkbar effekt på tillväxten och sysselsättningen. En annan sanning är att den slutgiltiga lösningen på krisen inte är att skapa finansinstrument (fonder och obligationer), utan att förändra realekonomin. Och en tredje sanning är att utan Europa skulle kostnaderna bli övermäktiga. Den som påstår att hans eller hennes land skulle kunna klara det på egen hand misstar sig inte bara, utan ljuger! Populism och nationalism kan inte ge några svar på vår tids utmaningar. Politikerna måste klart och tydligt säga vad som står på spel. De måste också för svara sina europeiska övertygelser med eftertryck. Hur kan man kräva att det europeiska samarbetet ska intensifieras när de politiska ledarna inte vågar stå upp för och stödja den europeiska integrationen? Så enkelt är det. Vi behöver en europeisk politik, men också ett europeiskt språk.” (”Beyond the institutions: Why Europe today?” Tal av Herman Van Rompuy, Europeiska rådets ordförande, på Europakonferensen i Köpenhamn den 11 maj 2012. Källa: http://www.consilium.europa.eu/ uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ ec/130149.pdf Och nu är det din tur! Vad har du för åsikt? EU:s framtida utveckling berör framför allt den yngre generation som kommer att leva och bygga upp sitt liv på 2000-talet. Vad vill du? Vad är viktigt för dig? Ta tillfället i akt att själv fundera på dessa frågor nu när du har läst vad de europeiska toppolitikerna tycker och tänker. Gör en egen lista med prioriteringar! Vilka tre saker är viktigast för dig? Och vilka tre saker är du helt emot? Jämför era prioriteringar med varandra och diskutera i klassen hur EU borde se ut i framtiden. Så här skulle listan kunna se ut: För mig är det viktigast att: Jag är helt emot att: 1. 1. 2. 2. 3. 3. Storlek n n n EU måste bli större. Bara med fler medlemsländer än idag kan EU få det inflytande som behövs. EU får inte ta emot fler medlemsländer, därför att olikheterna annars blir för stora och unionen då kommer att förlora sin handlingskraft. EU måste krympa för att få tillbaka sin styrka. För att stärka sammanhållningen bör de länder som inte har någon lust att vidareutveckla EU lämna unionen. Befogenheter n EU måste få mer makt från medlemsländerna för att kunna vara handlingskraftigt. Det betyder att fler beslut borde fattas centralt för hela EU i Bryssel och Strasbourg. n Den maktfördelning som finns mellan EU och medlemsländerna idag är välbalanserad och bör inte ändras. n EU borde ge tillbaka befogenheter till medlemsländerna och bara koncentrera sig på det viktigaste, alltså en fungerande inre marknad. Medlemsländerna borde sköta miljövården, konsumentskyddet och utrikespolitiken. n EU är en civilmakt och bör inte lägga sig i militära frågor. n EU bör fortsätta sitt nuvarande samarbete med Nato och bara använda sina insatsstyrkor vid begränsade insatser som inte intresserar Nato. EU borde bygga upp en egen europeisk armé för att kunna framföra sina krav med större kraft och kunna genomföra egna militäraktioner, till exempel på Balkan eller i Afrika. möjligt ska införa den gemensamma valutan och också ge dessa länder finansiellt stöd om det behövs. n Bara de länder som verkligen följer de villkor som satts upp för den monetära unionen borde vara medlemmar i euroområdet. Ständiga kontroller bör genomföras för att se till att länderna följer reglerna. n En gemensam valuta är inte bra för Europa. I kristider märks det tydligt att EU har svårt att enas om en enhetlig politik. Med en nationell finans- och valutapolitik skulle man kunna agera bättre och snabbare. EU borde därför gå tillbaka till de nationella valutorna, vilket dock inte betyder att man inte kan fortsätta samarbeta. Beslutsfattande n Alla beslut i EU borde fattas av Europaparlamentet, eftersom parlamentsledamöterna valts av folket. n Besluten i EU bör även fortsättningsvis fattas gemensamt av Europeiska unionens råd och Europaparlamentet. n Viktiga beslut borde fattas genom folkomröstningar som äger rum i hela EU på samma dag. Beslutsprocess n I EU borde det mesta bestämmas genom majoritetsbeslut, eftersom det med nästan 30 länder annars är väldigt svårt och tidsödande att komma överens. n I EU borde det mesta bestämmas genom enhälliga beslut, eftersom man inte bör köra över självständiga länder. n I EU borde de vardagliga frågorna bestämmas genom majoritetsbeslut och de centrala frågorna genom enhällighet, eftersom det är en bra balans mellan effektivitet och hänsyn. Militär n Här är några förslag. Hur måste EU se ut för att vi ska kunna ta oss an utmaningarna? Försök också komma ihåg er tidigare diskussion om den gemensamma valutan (”Vem borde bestämma över euron?” i kapitlet EUROpeiska pengar). Euron n Ju fler länder som inför euron som valuta, desto mer kommer Europa att växa samman. Därför borde vi insistera på att så många länder som Arbetstillfällen n EU borde aktivt skapa arbetstillfällen. Många jobb kan skapas genom EU-stödda och helst gränsöverskridande infrastrukturprojekt, till exempel väg- eller brobyggen, som syftar till att skapa bättre förbindelser mellan EU-länderna. n Länderna vet själva bäst hur arbetstillfällen kan skapas hos dem. EU behöver inte bry sig om det. n Det är inte nödvändigt att skapa nya arbetstillfällen, vi har redan tillräckligt många lediga jobb i Europa. Genom att öka den fria rörligheten och förbättra informationen skulle arbetssökande lättare kunna hitta ett jobb. Europas framtid | 51 En union för medborgarna Som vi redan har sett så är Europaparlamentet de europeiska medborgarnas röst i EU. Europaparlamentet väljs av alla röstberättigade i EU vart femte år. Man är röstberättigad från 18 års ålder, i Österrike redan från 16. Hur gammal man måste vara för att vara valbar varierar mellan medlemsländerna. Medan man i till exempel Finland, Danmark och Tyskland kan bli vald till Europaparlamentet redan när man är 18 år går gränsen i exempelvis Litauen, Polen och Storbritannien vid 21 år. I Cypern, Italien och Grekland måste man till och med ha fyllt 25 år för att kunna bli ledamot av Europaparlamentet. EU-medborgare som bor i ett annat EU-land (alltså till exempel en österrikare som bor i Ungern) kan rösta i det land de bor i. Parlamentet spelar en viktig roll för besluten i europeisk politik. Tillsammans med rådet är parlamentet EU:s lagstiftare. Det innebär att utan Europaparlamentet händer det inte mycket i Europa. Deltagande i Europavalet 62,0 59,0 58,4 56,7 49,5 45,5 1979 1984 1989 1994 1999 2004 43,0 2009 Så här många procent av de röstberättigade deltog i valet till Europaparlamentet. Även om Europaparlamentet fyller viktiga funktioner och företräder medborgarna direkt är intresset för Europavalet relativt litet. Europaparlamentets inflytande har ökat kraftigt sedan 1979. Parlamentet kan påverka besluten i allt fler frågor. Trots att Europaparlamentet alltså har mycket mer att säga till om idag än för 30 år sedan har valdeltagandet sjunkit. I genomsnitt röstade bara 43 procent av alla medborgare i EU i det senaste valet till Europaparlamentet 2009. Uppgift Varför är valdeltagandet så lågt? Diskutera i små grupper varför ni tror att så få människor röstade i valet och fråga sedan personer som var röstberättigade 2009, till exempel era föräldrar, bekanta eller människor på stan, om de deltog i valet till Europaparlamentet. Om de svarar nej, fråga varför! Samla resultaten på en plansch och gör en tabell med argument för och emot att gå och rösta. Kommer du på fler argument? Skriv i så fall dit dem också! Uppgift Hur skulle du göra? Motivera ditt svar! Vad skulle kunna få dig att ändra ditt beslut? I början av sommaren 2014 är jag Jag kommer att/Om jag fick rösta skulle jag 52 | Europas framtid röstberättigad ännu inte röstberättigad gå och rösta stanna hemma EU – en sammanslutning med en framtid EU grundades efter andra världskriget med målet att ersätta den fiendskap som funnits i flera hundra år mellan länderna i Europa med vänskap och samarbete. Över 50 år senare kan man säga att detta mål har uppnåtts. Alla fördomar mellan länderna är visserligen inte undanröjda, men inga länder hotar varandra med krig. Meningsskiljaktigheter diskuteras i konferensrummen och leder i regel till en kompromiss som alla berörda länder är rätt nöjda med. EU har alltså uppfyllt sitt ursprungliga mål, att säkra freden mellan medlemsländerna. Men EU har inte gjort sitt för det, då de värderingar som unionen står EU står inför nya utmaningar, från att stoppa klimatförändringen och vara med och påverka globaliseringen till att bekämpa den internationella terrorismen. Det står helt klart att inget land i Europa kan lösa dessa problem på egen hand. Men sammanlagt är vi nästan en halv miljard människor med stark ekonomi i ryggen och bra utbildning som grund. Tillsammans kan vi uträtta något stort. EU ger oss möjlighet att forma våra liv enligt våra egna önskemål. EU är alltså ett ”work in progress”, en institution i förändring. För att EU ska utvecklas åt det håll som vi, medborgarna i Europa, vill måste vi vara aktiva. Det första steget är att delta i valet till Europaparlamentet. Ju högre valdeltagandet är, desto mer makt och inflytande kan parlamentet kräva. Om vi inte vill att andra ska bestämma åt oss måste vi göra det själva. Europaparlamentet är vår chans att göra det. En ständig källa till diskussioner och meningsskiljaktigheter är såklart frågan om hur EU ska utvecklas i framtiden. Det finns ingen patenterad lösning och åsikterna varierar kraftigt mellan de olika medlemsländerna. för är lika viktiga nu som förut. Vi och Europa Ett bra sätt att lära sig mer om Europaparlamentet är att bjuda in en parlamentsledamot till er skola och ställa frågor till honom eller henne. Men ett samtal med en ledamot av Europaparlamentet är naturligtvis inte den enda möjligheten att ta reda på mer om Europa eller att själv engagera sig. ”Vi hoppas ni tyckte det var intressant! Om ni vill veta mer har vi samlat ett par tips på nästa sida. Hej då!” Europas framtid | 53 Här är några tips på vad man kan läsa eller göra om man vill veta mer om EU. Barnhörnan. Spel och frågesporter om EU för barn och ungdomar. Webbplats: http://europa.eu/kids-corner/index_sv.htm Lärarrummet. Material om EU och EU:s verksamhet. Webbplats: http://europa.eu/teachers-corner/index_sv.htm Europeiska ungdomsportalen. Europeiska och nationella webbsidor om utbildning, arbete, resor och mycket mer för unga. Webbplats: http://europa.eu/youth/sv Europa direkt. EU:s informationstjänst i hela Europa. Du kan ställa frågor via telefon eller e-post eller besöka ett informationskontor nära dig: http://europa.eu/europedirect/meet_us/index_sv.htm Europeiska unionens historia. Fakta och filmer om EU:s grundare. Webbplats: http://europa.eu/about-eu/eu-history/index_sv.htm Ditt Europa. Hjälp och råd till EU-medborgare och deras familjemedlemmar. Webbplats: http://europa.eu/youreurope/citizens/index_sv.htm Debatt om Europas framtid. Informationsportal på engelska om europeiska debatter. Webbplats: http://ec.europa.eu/debate-future-europe/ Uppgift Sätt EU-webbplatserna på prov! Dela in er i grupper. Varje grupp väljer en webbplats och tar reda på vilka fakta och tips den innehåller. Vad tyckte ni var bra med sidorna och vad var mindre bra? Presentera ert resultat för de andra grupperna. På det sättet behöver varje grupp bara göra en uppgift, men alla får reda på allt. Ha så kul! 54 | Europas framtid Kontakta EU ONLINE Information på alla officiella EU-språk finns på webbplatsen Europa: europa.eu PERSONLIGEN Det finns hundratals informationscentrum över hela Europa. Adresserna hittar du på webbplatsen europedirect.europa.eu PER TELEFON ELLER E-POST Europe Direct är en frågelåda som ger svar om EU. Du kan ringa gratis till 00 800 6 7 8 9 10 11 (vissa mobiltelefonoperatörer ger inte tillgång till 00800-nummer eller tar betalt för sådana samtal) (eller, om du är utanför EU, betala för ett samtal till +32 22999696) eller skicka e-brev till europedirect.europa.eu LÄS OM EUROPA Publikationer om EU på ett klick i EU Bookshop bookshop.europa.eu För att få fler upplysningar och publikationer om Europeiska unionen på svenska kan du vända dig till: EUROPEISKA KOMMISSIONENS REPRESENTATIONER: EUROPAPARLAMENTETS INFORMATIONSKONTOR: Representationen i Sverige Regeringsgatan 65 Box 7323 SE-103 90 Stockholm SVERIGE Tfn +46 856244411 Internet: www.eukomm.se E-post: [email protected] Informationskontoret i Sverige Regeringsgatan 65, 6 tr SE-111 56 Stockholm SVERIGE Tfn +46 856244455 Internet: www.europarl.europa.eu/ stockholm E-post: [email protected] Representationen i Finland Malmgatan 16 PB 1250 FI-00101 Helsingfors FINLAND Tfn +358 96226544 Internet: www.ec.europa.eu/finland E-post: [email protected] Kontoret i Finland Malmgatan 16 FI-00100 Helsingfors FINLAND Tfn +358 96220450 Internet: www.europarl.fi E-post: [email protected] Kommissionen och parlamentet har också kontor i Europeiska unionens övriga medlemsstater. Europeiska unionens delegationer finns även på andra platser runtom i världen. Europas framtid | 55 ”Europa ligger någon annanstans.” Med detta provocerande påstående inleds första kapitlet i det första kunskapsmagasin för unga som ges ut i hela EU. Naturligtvis befinner vi oss mitt i Europa och tanken med magasinet är att visa vad Europa betyder. Vem styr Europa, vad har EU för betydelse för människors vardagsliv och åt vilket håll utvecklas vår kontinent i den allt mer globaliserade världen? Hur ser Europas framtid ut? Detta och mycket mer kan elever i åldrarna 13–18 år läsa om och arbeta med interaktivt. En handledning finns tillgänglig för lärare. NA-31-13-822-SV-C Europa. Kunskapsmagasinet för unga
© Copyright 2024