1. No category

1
LÄRARHANDLEDNING
Smutsig tvätt – rena kläder
Om synen på smutsigt och rent förr och nu
Tvättens historia är en del av människans kulturarv och tvätt är ett stycke kulturhistoria.
Tvättandets historia är också en del av de arbetande kvinnornas historia . Kvinnor har
tvättat i egenskap av husmödrar, som tjänstefolk i välbärgade hem och som professionella
tvätterskor. Utställningen vill synliggöra att tvättandet och tvätterskorna är en del av
historien.
Idag tvättar vi tre gånger mer än för två generationer sedan. Att tvätta var tidigare en
mycket tidskrävande syssla samt ansågs vara en kvinnosyssla. Hur är det idag? Den
tidskrävande sysslan har ersatts av maskiner. Men vem ansvarar för tvätten i hushållen
idag?
Hur kommer det sig att vi tvättar mer idag? Hur är synen på vad som är smutsigt och vad
som är rent idag samt hur har synen på smuts och renlighet förändrats sedan 1800-talet?
Utställningen handlar om tvätt som kulturhistoria från slutet av 1800-talet fram till nutid.
Det är en utställning om normer, ojämn arbetsfördelning och miljö.
Syfte
Syftet med lärarhandledningen är att läraren kan förbereda eleverna inför besöket samt
arbeta i utställningen tillsammans med sina elever. I handledningen får läraren tillgång
till utställningens faktatexter. Varje faktaavsnitt följs av förslag på övningar.
Utställningens olika avsnitt och lärarhandledningens övningar lämpar sig väl för
undervisning i Historia, Svenska, Kemi, Bild- och mediakommunikation, Drama och
Hemkunskap för högstadium och gymnasium.
Metod
Lärare och elever gör övningar tillsammans samt elever gör övningar både i grupp och
individuellt.
Utställningen är ett samarbetsprojekt mellan Arbetets museum, Hallwylska museet och Textilmuseet med stöd av Electrolux.
2
Varför tvättar vi?
Synen på renlighet och smuts förr och nu
Varför tvättar vi? Vad är rent och vad är smutsigt? Det finns naturligtvis inte bara ett svar
på frågan. Synen på renlighet och vad som anses smutsigt skiljer sig beroende på vilket
samhälle och vilken tid vi lever i. Generellt tvättas det i Sverige idag tre gånger mer än
för två generationer sedan. Frågan är om vi skulle tvätta lika ofta om vi var tvungna att
göra allt för hand?
Normerna påverkar synen på tvätt
Varje kultur har sin egen uppsättning normer och oskrivna regler för hur man ser sig själv
och andra. Även tvättning styrs av normer.
Vad menas egentligen med begreppet smutsig? När vi studerar en epoks inställning till
smuts kan den informationen vi får fram ge oss upplysningar om den kultur som
tillskriver vissa ting, personer, företeelser egenskapen att vara smutsig.
Synen på smuts och renlighet
Idag ska kläderna lukta gott och snarare skydda omgivningen från kroppens lukter. Vi är
mer eller mindre hygienfixerade. Idag anser många att kläderna ska dofta tvätt- och
sköljmedel för att vara rena. När doften av nytvättat avtagit kall kläderna tvättas om. Det
är alltså luktsinnet och inte synen som avgör om ett plagg ska ner i tvättkorgen eller inte.
I det samhälle som växer fram i slutet av 1800-talet blir borgarklassen allt starkare. Men
arbetarklassen börjar göra sin stämma hörd. Hur uppfattades renlighet förr i tiden? Hur
var synen på renlighet bland 1800-talets bönder, sekelskiftets borgerlighet och arbetare?
Synen på renlighet skilde sig alltså åt beroende på kulturell sfär. Generellt sett var det
dock rent praktiskt svårare att hålla sig hel och ren. Hygien och renlighet talades inte så
mycket om. Men det fanns normer för hur ofta kläder och kropp skulle tvättas .
I bondekulturen ansågs den som tvättade sig varje dag för högfärdig, men den som aldrig
tvättade sig passade inte heller in. Ett argument för att inte tvätta sig för ofta vintertid var
att man då inte heller frös så lätt. Arbetskläderna bars oftast hela veckan och de tvättades
inte särskilt ofta. Lördagskväll (lögaredagen) var det dags att tvätta sig och byta kläder.
Finkläder hade man på söndagarna. I bondekulturen skulle man vara hel och ren vid
livets stora högtider!
Utställningen är ett samarbetsprojekt mellan Arbetets museum, Hallwylska museet och Textilmuseet med stöd av Electrolux.
3
De rikare i samhället bytte kläder betydligt oftare och såg smuts som någonting farligt
och äckligt. En högreståndskvinna under senare delen av 1800-talet bytte ständigt kläder.
Förmiddagsdräkt, promenaddräkt, riddräkt, eftermiddagsdräkt, middagsklänning och
aftonklänning. Dessa omständiga klädbyten tog högreståndskvinnans tid i anspråk. Men
det var framförallt underkläderna som tvättades! I damernas klänningar sydde man in
svettlappar och kjolarna fållades. Det var dock omständigt att sprätta upp svettlappar
samt fållar för att tvätta dem och därefter åter sy fast dem i klänningarna.
När tuberkulosbakterien upptäcktes i slutet av 1800-talet började man se tvätten som ett
viktigt vapen i kampen mot bakteriespridning. Rena kläder var som ett rent och
skyddande lager kring kroppen. De rena kläderna skulle vara ett skydd mot bakterier.
ÖVNING
Diskutera tillsammans
-
Kanske skulle bilden av det förgångna bli mer rättvis om det ingick en
doftdokumentation? Vad tror ni?
-
Varför tror ni att vi tvättar mer nuförtiden?
Gör ett collage
Dela in klassen i flera olika mindre grupper. Varje grupp gör ett collage. Temat för
collaget är ”Rent och smutsigt då och nu”. Hur är synen på rent och smutsigt idag? Lyft
fram vilka ideal och normer som styr oss. Jämför med ideal och normer som styrde
människor förr.
Använd dagstidningar, teckna, skriv
Utställningen är ett samarbetsprojekt mellan Arbetets museum, Hallwylska museet och Textilmuseet med stöd av Electrolux.
4
Att tvätta – en kvinnosyssla
Huvudansvaret för tvätten har legat på kvinnorna. Kvinnor har tvättat i egenskap av
husmödrar, som tjänstefolk i välbärgade hem och som professionella tvätterskor. Att
tvätta var ofta ett kollektivt arbete. Kvinnorna tvättade tillsammans. Det var särskilt i
städerna som tvätten skickades bort till tvätterier. Det var dock inte bara i mycket
välbärgade hushåll som tvätten skickades iväg, utan även bland de som hade det mindre
gott ställt. De flesta skötte dock tvätten inom hemmet. På vintern tvättade kvinnorna i
isvakar. Då blev deras händer våta och stelfrusna. Ett knep för att värma händerna var att
kissa på dem.
Att vara professionell tvätterska var ett av de tidigaste serviceyrkena. Få tekniska
hjälpmedel fanns att tillgå. Att tvätta var en långsam process, men den kvinnliga
arbetskraften var billig. I takt med industrialiseringen ökade de tekniska hjälpmedlen,
men det var inte p.g.a. omsorg om kvinnorna, utan snarast att med en maskin ansåg man
att tvätten blev både renare och skonsammare behandlad.
Tjänstefolk i välbärgade hem
Läs platsannonserna som finns samlade i ett collage i utställningen (bakom torkskåpet).
I takt med att borgerligheten blev starkare i samhället kom också den borgerliga
inställningen till renlighet samt till vad som var smutsigt att bli norm. Arbetarkvinnan
skulle leva upp till borgerliga ideal kring renlighet och prydlighet. Många flickor fick sin
träning då de arbetade som tjänare i borgerliga hem.
1919 skrev Gertrud Nordén ”Husfru och matmor”
Kapitel 4 handlar om husmor och tjänare:
” En stor fördel med det husliga arbetet, som alltför litet beaktats och betonats av både
samhället och den enskilde är den träning som den villiga jungfrun under god ledning
erhåller för den tid, då hon själv skall bli hustru och moder. En annan stor fördel /…/ är
den att tjänaren åtnjuter förmånen av mera hygieniska förhållanden och får bättre mat än
både fabriksarbeterskan och mången kontorsfröken”.
Hushållsskolor
Kring sekelskiftet startades mängder med hushållsskolor upp. Där skulle unga flickor få
träning i rationell hemvård och matlagning. Med på köpet följde en rad värderingar kring
det nya borgerliga kvinno- och hemidealet.
Hemmafrun som symbol
Hemmafrun kom alltmer att symbolisera ett relativt materiellt välstånd. Hemmafrun kom
under sekelskiftet att vara idealet; ”En rejäl karl ska ha hustrun hemma”.
Utställningen är ett samarbetsprojekt mellan Arbetets museum, Hallwylska museet och Textilmuseet med stöd av Electrolux.
5
Den tunga tvättprocessen
I utställningen visas en film om den tunga tvättprocessen före den moderna
tvättmaskinens intåg i människans värld. Filmen är inspelad vid Hagalunds
tvätterimuseum där det på 1800-talet låg ett tvätteri. I filmen kan ni se hur tvätten kokas,
skrubbas med såpa, sköljs samt hur vattnet klappas ur tvätten med ett klappträ.
Tvättning är beroende av tillgången på vatten. Vatten är en förutsättning för att tvätta.
Idag tar vi vattentillgången för given, men tidigare generationer har slitit hårt med att
bära vatten. Det gick åt stora mängder vatten till både blötläggning, tvättning och
sköljning. Det var kvinnornas ansvar att hämta vattnet. Arbetet underlättades om man
t.ex. sköljde tvätten direkt vid ett vattendrag. Att bära vatten var ett av de tyngsta
momenten i tvättprocessen. Ett ämbar kunde väga 60 kg!
Läs följande citat:
”Mor slet ont. Långt efter vatten. Det var att bära det. När en skulle med vattenhinkarna
var det uppför backen….Ja gud va vatten som skulle bäras! Till djur och hushåll och
tvätt”
Ur Ett rent sekel, Ulla Rosén, 2002
Förutom till själva tvättningen behövdes vatten till blötläggning innan tvättning och
sköljning efteråt. Blötläggning var en mycket viktigt del av tvättprocessen som både
skulle hjälpa till att lösa upp fläckar och spara tvättmedel (såpa eller tvålflingor).
Blötläggningen gjordes i flera omgångar beroende på hur hårt smutsad tvätten var. Man
tillsatte olika blötläggningsmedel som gjorde vattnet mjukt - dåtidens motsvarighet till de
avhärdare som finns i tvättmedel idag. Sköljningen utfördes ofta vid en s.k. klappbrygga
vid ett närliggande vattendrag. Då slapp man bära vatten och körde istället hela bykkaret
med häst och vagn till bryggan. I utställningen har det byggts upp en klappbrygga. Hela
hushållet, ung som gammal, hjälptes åt med arbetet under ”klapparedagen”. När man
tvättade en mindre mängd eller inte hade tillgång till ett vattendrag försökte man spara på
vatten. Läs följande citat:
”Småbarnens kläder tvättade vi för hand i köket i en balja. Inte sköljde vi särskilt
noga, då gick det åt för mycket vatten. Tänk på att vattnet inte bara skulle upp ur
brunnen och bäras in, det skulle ju bäras ut också, som slaskvatten”.
Ur Från isvak till robofold, Gunilla Lundgren, 2005
Inte ens när tvättmaskinerna kom slapp man bära vatten. Ända fram till mitten av 1900talet var man tvungen att själv fylla på vattnet i maskinerna.
Utställningen är ett samarbetsprojekt mellan Arbetets museum, Hallwylska museet och Textilmuseet med stöd av Electrolux.
6
Idag vill vi framför allt spara på vatten för miljöns skull och nyare tvättmaskiner
använder betydligt mindre vatten än äldre modeller. En svanenmärkt maskin får högst
använda 16 liter vatten/kg tvätt.
Den moderna tvättmaskinen i utställningen drar bara 6,4 l vatten per kg tvätt. Vad kan det
tänkas göra för energiförbrukningen och miljön? Dagens tvättmaskiner har tagits fram för
att kunna möta nya krav på energieffektivitet och vattenförbrukning.
I utställningen kan ni lyssna till olika personers berättelser om hur de tvättar.
ÖVNINGAR
Diskutera gemensamt
Studera bilden ovan. Beskriv personerna och vem som tittar på vad och vem. Tolka
personernas ansiktsuttryck. Beskriv personernas kläder samt miljön personerna befinner
sig i. Var utspelar sig händelsen? Beskriv vad personerna på bilden gör.
Skriv en berättelse
Låt eleverna använda bilden som utgångspunkt för att skapa en berättelse. Kameran har
just fångat ett ögonblick. Men vad hände innan eller vad hände sedan? Låt eleverna
skriva, teckna eller dramatisera.
Intervju
Än idag visar undersökningar att det vanligtvis är kvinnan i hushållet som har det största
ansvaret för tvätten. Är det så?
Låt eleverna intervjua äldre och yngre familjemedlemmar eller närstående om hur ofta de
tvättar samt om de också tvättar andras tvätt. Eleverna får också intervjua om deras
inställning till smuts och renlighet. När anser de att det är dags att tvätta? Eleverna kan
också fråga om de som ansvarar för tvätten upplever tvättarbetet som jämställt eller
ojämställt.
Utställningen är ett samarbetsprojekt mellan Arbetets museum, Hallwylska museet och Textilmuseet med stöd av Electrolux.
7
Skapa drama
Dela in eleverna i grupper. Varje grupp gör ett drama som utspelar sig i en modern
tvättstuga. Antingen i bostadsrättsföreningens gemensamma tvättstuga eller i hyreshusets
tvättstuga. Eller så utspelar sig dramat i den privata tvättstugan. Dramat skall spegla en
konflikt, kanske kring tvättider eller jämställdhet.
Utställningen är ett samarbetsprojekt mellan Arbetets museum, Hallwylska museet och Textilmuseet med stöd av Electrolux.
8
Tro på teknik och framsteg
Den tekniska utvecklingen inom tvättarbete handlar främst om tvättmaskiner. Den
tidigaste tvättmaskinen från mitten av 1700-talet bestod av en handvevad träbehållare.
Under 1800-talet kom man att använda kittlar med ångdriven stöt. I början av 1900-talet
blev maskinerna eldrivna, men tvättvattnet måste värmas separat:
”Tvättmaskinerna äro inte up to date, det kommer i framtiden att låta som en saga, när
man berättar, att år 1920 värmes ej vattnet direkt i tvättmaskinen, utan måste påhällas
varmt!” (Husmodern, 1921)
Tron till teknik och mekanisering stod på topp i slutet av 1800-talet. Husmorshandböcker
från tiden beskriver entusiastiskt hur nya tvättmaskiner ska spara in tid, arbetskraft,
utgifter och slitage. Men man beklagar sig över hur långsamt utvecklingen går. Den
första helautomatiska tvättmaskinen började säljas i USA redan 1939. I Sverige börjar de
säljas först på 1950 –talet.
Under 1920-och 30-talen blir tvätten en politisk fråga i Sverige. I den allmänna
diskussionen om förbättrade bostadsförhållanden för arbetarna fokuserade man på
kvinnans arbete i hemmet. Husmödrarnas arbete skulle underlättas genom bl.a.
andelstvättstugor med tvättmaskiner. Men det var först på 1950- och 1960-talen som de
flesta i Sverige fick tillgång till moderna tvättmaskiner. I utställningen kan ni genom
föremålen följa utvecklingen från ämbar och klappträ till moderna tvättmaskiner.
ÖVNING
Diskutera gemensamt
Bilder är fyllda med budskap! Genom att jämföra och analysera bilder kan eleverna lära
sig att avkoda bildernas budskap. I utställningen finns ett collage med platsannonser samt
tvättmedelsreklam från förr. Låt eleverna jämföra tvättmedelsreklamen från förr med
dagens reklam för tvättmedel i reklamfilmer.
- Finns det likheter i reklamen från förr och reklamen av idag?
- Vilka är skillnaderna?
- Studera genusperspektiv. Till vem vänder sig reklamen och vilka agerar i
reklamen? Hur är ”tonen” i reklamen; t.ex. humoristisk? Beskäftig?
Uppmanande?
Utställningen är ett samarbetsprojekt mellan Arbetets museum, Hallwylska museet och Textilmuseet med stöd av Electrolux.
9
Miljömedveten konsument
Idag är utvecklingen av tvättmedel fokuserad på miljöanpassning och alternativ utan
kemikalier. Miljöanpassning är ofta en viktig faktor som spelar in i konsumentens val av
tvättmedel. Den som vill vara miljövänlig och få tvätten ren väljer ett miljömärkt
tvättmedel, fyller tvättmaskinen och tvättar inte för ofta. Detta skonar miljön.
Genom historien har olika tvättmedel använts i olika delar av världen. De mest
traditionella tvättmedlen i Sverige är såpa och lut. Ända från medeltiden har det funnits
professionella såpasjudare och såpsjudarfruntimmer. Senare blev kunskapen om såpaoch luttillverkning allmänt utbredd. I bondesamhället var ingredienserna lättillgängliga
och man kokade för husbehov hemma på gården.
I början av 1800-talet kom såpa att tillverkas industriellt . Idag tillverkas tvättsåpa av
naturliga ingredienser och är ett av de mest miljövänliga rengöringsmedlen.
Den viktigaste ingrediensen i lut är aska som helst ska komma från björk eller bok,
annars kan tvätten missfärgas. För att göra lut samlas askan i en tygpåse och kokas i
vatten. När luten avdunstar får man pottaska (kaliumkarbonat) som sedan kokas med
vatten och fett för att få fram såpa. Så här kunde ett traditionellt såparecept från 1890talet se ut:
52 liter (2 kubikfot = 1/3 tunna) god björkaska kokas med 12 ämbar vatten. Alltsammans
får stå öfver natten att draga. Den klara luten afhälles då och får koka långsamt och
jemnt tills den inkokat till två ämbar. Härtill åtgår oftast hela dagen och ibland äfven ett
stycke på nästa dag.
Till denna sats tages 2 kg. fett, skraptalg, gammalt ister, grefvar af talg och ister, samt en god
handfull salt till hvarje ½ kg fett. Fläskben och andra färska ben kunna klyfvas och iläggas.
Alltsammans skall nu koka tills det tjocknar; man öser upp litet på en tallrik, om det stelnar när
det blir svalt är såpan färdig. Den slås nu upp i en balja och skall röras oupphörligt tills den
svalnar.
Denna såpa är rätt bra till grofva, hvita kläder af linne; till finare och bomulls-, måste
man hafva grönsåpa. Hemkokad såpa är icke så stark, som den man köper, och man får
taga mycket mera deraf. Det är rätt besvärligt att koka den, och det är ej skäl att göra det
om man ej har en del fett, som man ej har annat bruk för.
Ur ”Husmodern i staden och på landet” av Mathilda Langlet, 1892
Utställningen är ett samarbetsprojekt mellan Arbetets museum, Hallwylska museet och Textilmuseet med stöd av Electrolux.
10
Med konstfiberns intåg kom kemtvätt att bli allt vanligare. Husmodersböcker tipsar
sparsamma husmödrar om kemtvätt i hemmet med t.ex. bensin! I tidningen Husmodern
från 1929 kan man läsa att ”om man köper hem 6 liter bensin så kan man få tio tunna
klänningar och mycket annat rent däri. Låt allt ligga och dra ett par timmar”.
Fläckfritt
I husmorsböcker samt tidskrifter för husmödrar skulle kvinnorna få ta del av knep för att
få bort fläckar. Här följer några gamla s.k. husmorsknep. Jämför med de nutida
rekommendationerna som inte kallas för husmorsknep längre eftersom de inte vänder sig
enbart till husmödrarna.
Blod: kallt vatten blandas med ammoniak och tvättas därefter med tvål och vatten.
Nutid: salt eller kallt mineralvatten på fläcken.
Fett: husmorstipset föreslog att t.ex. ylle skulle droppas med bensin
Nutid: Potatismjöl på fläcken. Därefter varmt vatten.
Rödvin: Kokhet mjölk skulle få bort fläcken.
Nutid: salt eller potatismjöl så fort som möjligt på fläcken.
Blekmedel är olika ämnen som bryter ned färgämnena. När Natriumperborat kommer i
kontakt med vatten bildas blekmedlet väteperoxid.
Moderna tvättmedel
I Sverige förbrukas 40 000 ton tvättmedel per år d.v.s. 4, 5 kg /person. Principen för
tvättmedel är att lösa upp smutsen och att dra bort smutsen från smutstvätten och se till
att den inte fäster tillbaka på textilien. Smutsen skall försvinna på djupet.
Tensider
är en huvudingrediens i tvättmedel. Den ena änden av tensidmolekylen dras till vatten
och den andra änden till fett. En stor del av tvättens smuts består av fett som lossar och
fäster på tensidernas fettvänliga sida. Eftersom tensidernas andra sida dras till vatten hålls
smutsen ”svävande i vattnet” och fäster inte tillbaka på tvätten. Detta kallas för
tensidernas smutsbärande förmåga.
Alla tensider är giftiga för vattenlevande organismer, och några av de mest miljöfarliga
(s.k. LAS) är förbjudna i miljömärkta tvättmedel. Från 1960-talet har man gått över till
biologiskt nedbrytbara tensider.
Fosfat, zeolit, polykarboxylat och citrat
är ämnen som med ett gemensamt namn kallas komplexbildare. I hårt vatten finns
kalcium som kopplar ihop sig med tensiderna och hindrar dem från att fästa på smutsen.
Komplexbildarna neutraliserar kalciumet så att tensiderna kan göra sitt jobb. Då behöver
man inte använda lika mycket tvättmedel. Man kan också säga att komplexbildarna
avhärdar vattnet.
Utställningen är ett samarbetsprojekt mellan Arbetets museum, Hallwylska museet och Textilmuseet med stöd av Electrolux.
11
Den kanske mest kända komplexbildaren är fosfat som i början av 2000-talet blev
uppmärksammad som ”miljöbov” eftersom det leder till övergödning i sjöar och
vattendrag. Idag är fosfater förbjudna i tvättmedel. Polykarboxylat och citrat bryts
däremot lätt ned i naturen och har nu ersatt fosfater.
Natriumperborat
är ett blekmedel som oftast ingår i vittvättmedel. Vissa fläckar, t.ex. av vin, kaffe och te,
är extra svåra att få bort eftersom de innehåller färgämnen som trängt in i det textila
materialet. När natriumperborat kommer i kontakt med vatten bildas väteperoxid som kan
bryta ned färgämnena.
I många tvättmedel ingår också s.k. TAED (tetraacetyletylendiamin) som reagerar med
natriumperboratet och bildar perättiksyra. Detta ämne bleker både snabbare och vid lägre
temperatur än väteperoxid. Eftersom tvätten då blir fläckfri vid 40°C istället för 90°C
sparar man på energi.
Äldre typer av blekmedel var både skadliga för miljön och slet hårt på tvätten. Moderna
blekmedel bryts ned till ofarliga ämnen och är skonsammare för textilierna, men man ska
se upp med elastiska fibrer som elastan och Lycra som är särskilt känsliga för blekmedel.
Amylase, lipase och protease
är olika enzymer som fungerar som fläckborttagare. Enzymer är naturliga, levande
proteiner som bryter ned olika ämnen. I tvättmedel löser de upp fläckar av t.ex. blod,
gräs, mjölk, choklad och smör som kan vara svåra att få bort vid låga temperaturer.
Enzymerna fungerar vid 40-60°C, men förstörs om temperaturen går över 70°C.
Tvättmedel med enzymer ska inte användas till ylle och siden eftersom de består av
proteiner som kan brytas ned av enzymerna. Använd därför tvåltvättmedel eller andra
specialtvättmedel till ylle och siden. Enzymer är biologiskt nedbrytbara och är inte
skadliga för miljön.
Andra ämnen
som kan finnas i tvättmedel är optiska vitmedel, karbonater, silikater, parfymer och
konserveringsmedel. Optiska vitmedel får vita textilier att se vitare ut genom att
reflektera blått ljus. Karbonater och silikater reglerar bl.a. vattnets pH-värde och hindrar
att tvättmaskinen rostar. Parfymer gör förstås att tvätten lukar gott men kan vara
besvärande för allergiker. Konserveringsmedel finns mest i flytande tvättmedel.
ÖVNING
Skriv en debattartikel med headline på temat ”Värna om vår miljö”. Argumentera för
miljövänliga tvättmedel. Använd utställningens faktatexter om vattenkemi och moderna
tvättmedel.
Utställningen är ett samarbetsprojekt mellan Arbetets museum, Hallwylska museet och Textilmuseet med stöd av Electrolux.
12
Ren historia
Genusperspektiv på torktvätt
När tvätten är ren skall den torka! Som vi tidigare har sett så vred man ut vattnet för hand
eller bankade ut vattnet med ett klappträ. På 1800-talet presenterades vridmaskinen som
ett tekniskt hjälpmedel för att pressa ur vattnet innan tvätten skulle torkas. Förr hängdes
tvätten upp på tork alternativt lades ut på marken för att torka.
Den allra första klädnypan patenteras år 1832 i USA. När tvätten skulle hängas på tork
var det dock stor skillnad på synen på mäns och kvinnors tvätt. Männens nytvättade
kalsonger kunde hängas på sträck. Men kvinnors underkläder och bindor gömdes undan
och doldes på klädstäcken. Kvinnor använde stoppdukar som bindor , d.v.s. stickade
stoppdukar av garn. När dessa bindor skulle hängas upp på tork doldes de av annan tvätt.
Idag har tvättmaskiner centrifugering. Ju bättre maskinen centrifugerar desto mindre
engergiförbrukning går det åt för torkning.
Strykjärnskavalkad i utställningen
Under 1800-talet värmdes strykjärnen direkt på järnspisen. Järnen fick inte bli sotiga för
då kunde de smutsa ned textilierna. Under 1800-talet uppfanns särskilda strykugnar där
flera strykjärn kunde värmas samtidigt. Elektriska strykjärn uppfanns i slutet av 1800talet. Först på 1920-talet utrustas strykjärnen med termostat och särskilda ångstrykjärn
kommer ut på marknaden. Men det dröjde innan de blev spridda. Många hade inte
elektricitet i hemmen.
I utställningen kan ni bl.a. prova mangelträ och kavel. De användes långt innan strykjärn
och mangel uppfanns. Prova också att krusa örngottsbanden! Den rena tvätten skulle vara
ordentligt manglad och stärkt innan den lades in i linneskåpet.
Idag finns torktumlare som stryker tvätten. Med ångteknik kan strykbehovet t.o.m.
halveras.
Utställningen är ett samarbetsprojekt mellan Arbetets museum, Hallwylska museet och Textilmuseet med stöd av Electrolux.
13
ÖVNING
Diskutera gemensamt
Tid är för många människor en bristvara idag. Hur gör ni idag? Hur tycker ni att dagens
samhälle påverkar hur vi tvättar? Hur många stryker, manglar och stärker? Hur har vår
konsumtion ändrats från förr? Hur tror ni att våra konsumtionsvanor påverkar hur och när
vi tvättar? Vilka följder får vårt förhållningssätt till att tvätta på naturen? Hur skall
människor tvätta för en hållbar miljöutveckling? Vilken roll spelar de moderna
maskinerna idag? Resonera kring hur de moderna maskinerna kan minska människornas
arbetsbelastning för människorna. Resonera också kring miljö, energiförbrukning och
vattenförbrukning i relation till dagens moderna tvättmaskiner och torktumlare.
Individuellt
Skriv, teckna eller filma. Varje elev gör sin individuella reflektion om utställningen. Vad
tyckte du var intressant? Hur mycket har du tidigare funderat på att tvätt är en del av vår
historia? Har utställningen väckt några frågor hos dig? I så fall vilka?
Utställningen är ett samarbetsprojekt mellan Arbetets museum, Hallwylska museet och Textilmuseet med stöd av Electrolux.