Torv ger arbete och gemenskap - Branschföreningen Svensk Torv

Nummer 6-2014
Tidningen
Branschföreningen
Torv ger arbete
och gemenskap
Sid 8-9
Brinnande aktuella
ämnen på höstmötet
Sid 4-5
Torvmixen
är klimatriktig
Sid 6-7
Se över
brandskyddet
Sid 10
Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014
1
Branschföreningen
Tidningen Svensk Torv ges ut
av Branschföreningen Svensk
Torv i 6.500 exemplar och
riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och
opinionsbildare samt medlemmar (se sid 11) och intresserade. Tidningen medföjer
även som bilaga i tidningen
Bioenergi.
Ansv. utgivare
Claes Rülcker, vd, Svensk Torv
[email protected]
Redaktör
Ingrid Kyllerstedt, Svensk Torv
[email protected]
Redaktionsråd
Magnus Brandel, Svensk Torv
Ann-Cathrin Eklund, Neova
Leif Olsson, Neova
Rita Larsson, Neova
Thomas Merlöv, ScanPeat
Produktion och layout
Katarina Törnell,
Balanserad Kommunikation
Omslagsfoto
Camilla Öjhammar
Tidningen och mer information
www.svensktorv.se
Svensk Torv
Holländargatan 17
111 60 Stockholm
tfn 08 441 70 73
Vår julklapp till klimatet
Torv är en bransch som
regleras av myndigheter, lagar
och förordningar. Att söka
tillstånd för torvproduktion är
både tålamodsprövande och
kostsamt. Det kräver dessutom
en hel del kunskap och förarbete och utgången är oviss in i
det sista.
Ändå borde det kanske inte
vara på det viset. Enligt en
oberoende forskningsrapport,
som kommer att offentliggöras i början av nästa år, är de
torvmarker som människan
genom historien påverkat
genom att dika ut lika stora
som Blekinge, det vill säga 2,5
miljoner hektar.
Växthusgasutsläppen uttryckt
som koldioxidekvivalenter*
från dessa marker är större än
vad Sveriges hela transportsektor släpper ut.
För att komma till rätta
med växthusgasutsläppen
borde torvproduktionen i Sverige öka avsevärt. Vår slutsats
är att ökad användning av
torv behövs för att ta bort den
största klimatgasläckan vi har
i vårt land.
Detta är ett av de budskap vi
vill nå fram med till politiker,
beslutsfattare och miljörörelsen. Utsläppen från de
dikade torvmarkerna är en
klimatskuld våra generationer
åstadkommit och denna måste
vi betala.
Att på ett hållbart sätt skörda
och använda torven från
dikad torvmark samt ersätta
fossila bränslen är den bästa
julklapp vi kan ge klimatet.
Claes Rülcker, vd
* Koldioxidekvivalenter är koldioxid, metangas och lustgas omräknat till utsläpp som om alla tre var koldioxid.
God Jul & Gott Nytt År önskar redaktionen
Ingrid
Branschföreningen Svensk Torv
har funnits sedan 1999 och är
en samarbetsorganisation för
torvproducenter och användare
av torv för energiändamål samt
i trädgård som jordförbättrare
och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att
informera om torv och verka för
att torv och torvmark förvaltas
på ett hållbart sätt.
ll
Ky
er
ste
dt
ss
on
lc
Clales Rü
Ol
Leif
klu
nd
ke
r
R it
a L a r s s on
2
Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014
E
Thomas Merl
ö
v
Ann-Cathrin
Ka
ll
tarina Törne
Ma
el
gnus Brand
Torvlagens vara eller icke vara
Näringsdepartementet utreder torvlagens framtid. Arbetet går ut på att avskaffa Torvlagen och föra in bestämmelserna i Miljöbalken. Genomförs denna förändring
innebär det att all prövning av torvtäkt - oavsett vad
torven ska användas till - ska prövas enligt Miljöbalken
och då krävs alltid markägarens medgivande för att få
tillstånd för en torvtäkt.
Torvlagen innebär att det allmänna, det vill säga staten,
ges en möjlighet att expropriera torv som produceras
för energiändamål i de fall det inte går att göra upp med
markägaren om intrångsersättning. Ett avskaffande av
Torvlagen skulle innebära att den särskilda koncessionsprövningen för energitorv, som infördes 1985 genom
Torvlagen, upphör och att all prövning av torvtäkt ska
prövas enligt Miljöbalken, då alltid markägarens medgivande för att få tillstånd för en torvtäkt krävs.
Branschföreningen Svensk Torv ser fördelar med en
och samma myndighetsstruktur och harmoniserade bestämmelser. I dag prövas torvtäkt enligt Miljöbalken av
Miljöprövningsdelegationen, Miljödomstolen och i vissa
fall Miljööverdomstolen. Prövningen enligt Torvlagen
sker i första instans i Länsstyrelsen och överklagan sker
till Regeringen. Ur Svensk Torvs perspektiv skulle det
vara lämpligt om prövningen skedde enhetligt så att en
praxis kunde skapas genom en och samma prövningsordning. Vi skulle även kunna komma bort från en lag för
energi- och en för växttorv och låta berört företag själv
bedöma för vilket eller vilka ändamål man vill använda
torven i täkten till. I dag får man inte använda torv som
erhållit tillstånd enligt Miljöbalken för energiändamål.
Samtidigt känner vi en osäkerhet inför vilka konsekvenserna skulle kunna bli av ett avskaffande av Torvlagen. Vi diskuterade denna fråga 2007 inom branschföreningen mot bakgrund av ett förslag från LRF om att
avveckla Torvlagen. Svensk Torv tog då ett beslut att inte
motsätta sig tillsättandet av en utredning i denna fråga.
Att nu bara acceptera ett förslag om att avveckla Torvlagen utan en ordentlig konsekvensbedömning genom
en intern promemoria utan direktiv inger betänkligheter.
Från branschföreningens sida måste vi därför noga pröva
denna fråga.
Till detta har nu också sällat sig frågan om Miljömålsberedningens förslag från i somras (SOU 2014:50 s.
133ff). Det lyfter fram frågan om behovet av en strategi
som gäller den omfattande resurs Sverige har i form
dikad torvmark som läcker stora mängder klimatpåverkande gaser, mängden överstiger utsläppen från hela
transportsektorn. Svensk Torv anser att Regeringen borde
tillsätta en särskild utredning för att klargöra denna
fråga. Att i detta läge avveckla Torvlagen och därmed
ta bort den möjlighet som finns i dag att i vissa undantagsfall kunna styra torvbruket mot vissa torvmarker för
energitorv måste noggrant övervägas. Vi tror att det kan
öka statens intresse av att styra torvbruket mot torvmark
som läcker stora mängder klimatgaser.
Branschföreningen Svensk Torv avser att återkomma
i denna fråga ytterligare innan vi kan ge ett besked till
Näringsdepartementet.
Text: Magnus Brandel,
projektledare
Foto: Gustav Kron,
Giverton
Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014
3
TEMA HÖSTMÖTE
Brinnande aktuella
ämnen på Höstmötet
Text och foto: Ingrid
Kyllerstedt
Fr v Ulf Eriksson,
Peter Persson,
Magnus Brandel,
Lars O Johansson
(delvis skymd),
Stefan Östlund,
Mikael Norberg,
Peter Eriksson
(delvis skymd),
Claes Bohlin,
Thomas Merlöv,
Rita Larsson,
Jan Burvall,
Anders Andersson,
Göran Andersson,
Ulf Lindqvist,
Robert Wedmo,
Torbjörn Claesson,
Claes Rülcker,
Roger Andersson.
4
Höstmötet i november anordnades
i Stockholm och hade 23 deltagare.
De fick både en inblick i den vetenskapliga klimatrapporten om torv,
som snart är klar, och sommarens
skogsbrand, men också umgås och
diskutera medlemsfrågor.
Dalarnas Hus, en konferenslokal i ett
k-märkt hus i centrala Stockholm var
platsen för 2014 års Höstmöte. Varje
år anordnar branschföreningen två
årsmöten, ett i april och ett så kallat
Höstmöte i november. På dessa tvådagarsmöten hålls både sedvanliga
årsmötesförhandlingar och föreläsningar i olika ämnen och samtidigt
anordnas en gemensam middag på
kvällen.
Torbjörn Claesson, ordförande i
Branschföreningen Svensk Torv och
vd i Neova, Sveriges största torvföretag, inledde med att ge en rapport
från EPAGMA:s tioårsjubileum i
Bryssel. Grundarna Matti Hilli, Vapo,
och Bernt Hedlund, Råsjö Torv, som
utgör grunden i Neova, var med på
jubileet som bland annat firades med
en hearing i EU-departementet.
Mats Olsson, professor emeritus vid
Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014
SLU, Uppsala, presenterade därefter
sin rapport om klimatgaser från
torvmarker, vilken bygger på hans
och andras forskarrön. Rapporten
visar att utsläppen av växthusgaser
(koldioxid, metan och dikväveoxid)
från svenska torvmarker är mycket
större än vad forskarna tidigare konstaterat. Uträkningarna tyder på
att utsläppen på all dikningspåverkad torvmark (2,5 Mha) motsvarar
mellan 15 och 23 Mton koldioxidekvivalenter (växthusgaser) per år.
”Bästa användningsalternativet av dikade
torvtäkter som står och
läcker koldioxidekvivalenter är sannolikt att ta
bort torven, dränera marken och sedan beskoga
marken.”
- Det kan jämföras med utsläppen
från all trafik i Sverige som är 19
miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Mats Olsson, SLU
Störst är utsläppen från näringsrik
torvmark med högt grundvatten,
sade Mats Olsson och visade sina
uträkningar.
Koldioxidekvivalenter är ett mått
som innefattar de tre växthusgaserna
koldioxid, metan och dikväveoxid
(lustgas). Koldioxid är den minst
potenta av dessa, lustgas den mest
potenta, men på grund av att gaserna
försvinner i olika takt från atmosfären är utsläppssiffrorna inte helt
enkla att kommunicera och förstå.
- Ur klimatsynpunkt är bästa
användningsalternativet av dikade
torvtäkter som står och läcker koldioxidekvivalenter sannolikt att ta bort
torven, dränera marken och sedan
beskoga marken, i andra hand att
göra fågelsjöar av de dikade torvtäkterna, förklarade Mats Olsson.
TEMA HÖSTMÖTE
Klimatrapportens innehåll håller för
närvarande på att verifieras av flera
forskare, och när det är klart ska
rapporten i sin helhet presenteras.
Men redan nu kan konstateras att
1,5 - 4,8 ton torv per ha går upp i
rök varje år till ingen nytta, och att
denna torv i stället skulle kunna användas, som energi och i odling och
djurhållning, för att minska Sveriges
klimatpåverkan.
Lars Zetterberg, IVL
Lars Zetterberg, forskare vid IVL,
redogjorde därefter för tre aspekter
när det gäller att minska torvens
klimatpåverkan. Hans slutsats är att
torv, som är långsamt förnybart, kan
vara bättre än kol, men inte lika bra
som biobränslen.
- Med rätt val av torvmark och
efterbehandlingsmetoder kan torv ha
en roll att fylla så länge som fossila bränslen fortfarande används
i kraftvärmeverk. Men torven har
också andra värden, till exempel att
det är ett inhemskt bränsle som ger
arbetstillfällen och korta transporter.
Torven har också signifikanta samförbränningsfördelar som gör att den
faktiska klimatpåverkan kan bli ännu
bättre, förklarade Lars Zetterberg.
Just de goda resultaten när torv
sameldas med biobränslen var ämnet
för näste talare, Jan Burvall, bränsleutvecklare vid Skellefteå Kraft.
- Torven är ett smörjmedel för
pannan som gör att det inte blir
några beläggningar på pannans inre
delar som tillsammans med höjd
verkningsgrad ger stora besparingar
på mångmiljonbelopp per år. Genom
att använda torv garderar vi oss
också mot dyra marginalbränslen
och minskar användningen av fossila
reserv- och topplastbränslen, vilket
är särskilt viktigt under den kallaste
vinterperioden.
I pauserna blev det många inspirerande samtal
mellan medlemmarna.
På sidan 10 kan du läsa om vad Peter Bergh, Brandmännens Riksförbund,
talade om på Höstmötet. Se bilden här nedan från Peter Berghs föredrag.
Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014
5
NYTT
MEDLEMSFÖRETAG
Sandviken Energi
Torvmixen är klimatriktig
Text: Ingrid Kyllerstedt
Foto: Sandviken Energi
När Sandviken Energi bildades 1914,
på initiativ av köpmän och hantverkare, levererades el från Jernverket till
2 055 lampor och motorer.
I år firar bolaget 100 år och är ett
stort kommunägt infrastrukturföretag
och sedan 31 år ingår torv i energimixen.
Varje dag levererar 14 långtradare
trädbränsle i form torv, grot, sågspån,
bark och flis. Ungefär fem av dessa
består av enbart torv. Sandviken
Energi eldar sedan 1983 med torv i
sina pannor och idag består bränslemixen av 40 procent torv och resten
är trädbränsle.
Bild ovan:
Sandviken Energi Värmeverket
6
- Det finns främst fyra starka fördelar
med att elda med torv, säger Göran
Panth, affärsområdeschef för Värme,
som sedan 1998 arbetat på företaget.
- De pannkemiska fördelarna är
väldigt stora med att använda torv.
Det blir inga beläggningar i pannans
Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014
Göran Panth
konventionsdelar och vi kan enkelt
rena pannan efter vintersäsongen.
Kollegor i branschen måste ta bort
beläggningar med mer avancerade
meoder, vilket vi slipper.
En annan fördel är att stycketorven
är energität, vilket gör att bränslehanteringen fungerar effektivt.
Leveranserna tar inte stor plats och
stycketorven ryms, tillsammans med
andra biobränslen, i ett inomhuslager
på 2000 kubikmeter. Bränsleråvarorna förvaras på plats, på mossar
och i skogar, vilket gör att Sandviken
Energi kan ha en effektiv och ytekonomisk bränslehantering.
- Torven är också ett lokalt bränsle.
Den torv vi använder skördas inom
en radie på ett par mil på närliggande
täkter i till exempel Hedesunda, Rörberg, Gysinge och Årsunda. Det ger
både korta transporter och arbetstillfällen i bygden, framhåller Göran
innan han kommer in på ytterligare
en fördel med torven.
- Det är att den är förnyelsebar. Torven oxiderar där den ligger i naturen
och då är det helt klimatriktigt att vi
kan elda torv och ta tillvara denna
NYTT
MEDLEMSFÖRETAG
resurs. Vi gör oss också mindre beroende av importerade
fossila bränslen när vi använder inhemska bränslen som
torv.
- Det enda som kan konkurrera med torven för vår del är
andra energitäta bränslen av något slag, såsom till exempel ptp (plast, trä, papper) briketter. Om utsläppsrätterna
skulle bli dyrare, kommer sannolikt en utfasning av torv
att bli föremål för diskussion säger Göran Panth.
”De pannkemiska fördelarna är
väldigt stora med att använda torv.”
Sandviken Energis två pannor där biobränslemixen med
torv eldas är från 1984 men genomgick en större renovering 2002.
- Sannolikt måste dessa pannor ersättas inom en 10-15
års period. Det pågår diskussioner om vilken strategi
Sandviken Energi ska välja för framtiden.
Att koppla ihop kraftvärmeledningarna med Gävle är ett
spår, att ta tillvara restvärmen från verkstadskoncernen
Sandvik är ett annat. Men Göran Panth anser att vilket
alternativ det än blir så har torven en tänkbar plats i energimixen också i framtiden.
Sandviken Energi:
Sandviken Energi AB (SEAB) är ett helägt dotterföretag
till Sandvikens Stadshus AB. SEAB är moderbolag i
en koncern som består av de helägda dotterföretagen
Sandviken Energi Elnät AB, Bångbro Kraft AB, Sandviken
Energi Vatten AB och Marknad Energi Klimatkontroll
Mekkab AB.
Sandviken Energi Kraft & Värme producerar och distribuerar fjärrvärme till centralorten Sandviken samt
tätorterna Järbo och Storvik
Vid kraftvärmeverket i Björksätra ingår torv i bränslemixen till två fastbränslepannor som är på 20 MW vardera.
Fastbränslepannorna driver en ångturbinanläggning i
vilken el produceras.
•
Fjärrvärmeförsäljningen uppgick 2013 till 223
GWh.
•
Elproduktionen i kraftvärmeverket uppgick till 16
GWh 2013
•
Anslutna kundanläggningar ca 2 400 st.
Mer information finns på www.sandvikenenergi.se
Cykloner för grovavskiljning av stoft
ur rökgaserna från
kraftvärmeverkets
BFB-pannor (boiling fluidized bed).
Kort om fjärrvärme
Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i
Sverige. Mer än hälften av alla bostäder och lokaler
värms med fjärrvärme. När värme och el produceras samtidigt kallas det kraftvärme. När man gör el
uppstår värme som i sin tur blir en ny nyttighet –
fjärrvärme.
Fjärrvärmen började byggas för att förbättra luften i
våra städer. Bara genom att förflytta förbränningen
till en enda plats, i stället för att varje hus hade sin
panna, förbättrades luftkvaliteten snabbt. Sedan
fjärrvärmeverken bytt ut fossila bränslen mot förnybar
och återvunnen energi minskade utsläppen ytterligare. Enligt Naturvårdsverket är det fjärrvärmebranschens omställning huvudförklaringen till att Sverige
lyckats nå klimatmålen enligt Kyotoavtalet.
Källa: Sandviken Energis webbplats
Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014
7
Torv ger arbete
och gemenskap
Text: Maria Jansson
Sjödin
Foto: Camilla Öjhammar
8
Luften dallrar av värme och är fylld
av små, små dammpartiklar. På en
vidsträckt torvmosse i Röjnoret strax
söder om Bastuträsk skördar nämligen Skellefteå Kraft energirik torv.
Medan klasskompisarna njuter av sol
och bad, sommarjobbar här ett gäng
ungdomar som traktorförare.
gi. Jag ser det som en outnyttjad, ren
och inhemsk resurs, säger Jan Burvall,
bränsleutvecklare på Skellefteå Kraft.
Sedan befintlig skog avverkats och
vegetationstäcket tagits bort kan
produktionen börja. Skörden börjar
normalt i maj och fortsätter hela sommaren så länge det är torrt väder.
Röjnoret är Skellefteå Krafts största
torvtäkt och ligger ett par mil söder
om Bastuträsk.
– Det här är en myr som dikats ur
för många år sedan för myrslåtter och
höskörd till djuren. Vi har skördat
torv här i trettio år och än har vi inte
kommit ned till det underliggande
jordlagret, säger Nicklas Lundkvist.
Nicklas är ansvarig för entreprenörerna som arbetar på den 450 hektar
stora täkten i Röjnoret. Förutom den
här har Skellefteå Kraft en täkt i StorDegermyran och en i Norrheden, totalt cirka 730 hektar produktionsyta.
– I Sverige utnyttjas bara en bråkdel
av torvmarken för att producera ener-
”Vi har skördat
torv här i trettio år
och än har vi inte
kommit ned till
det underliggande
jordlagret.”
Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014
speciella vändare innan den skrapas
ihop i meterhöga strängar med nio
meter breda skrapor. En sträng mitt
på varje 18 meter bred teg.
- Det finns lite olika system för utlastning och lagring. Här använder vi
den så kallade HAKU-metoden, säger
Fredrik Larsson, anläggningsansvarig
från Skellefteå Kraft.
- Vi ser det även som positivt att det
är ett lokalt bränsle som finns nära
våra förbrukare och som ger jobb i
närområdet. På Röjnoret siktar vi på
en produktion på 100.000 kubikmeter vilket motsvarar 100 gigawattimmar, vilket i sin tur skulle motsvara
uppvärmningen av cirka 5.000 villor,
berättar Fredrik.
Skellefteå Kraft skördar idag torv
från marker som tidigare dikats av
Skörden på Röjnorets frästorvtäkt går skogsnäring eller jordbruk. Dikningen
till så att man börjar med att lösgöra gör att mossarna läcker stora mängett tunt skikt genom att fräsa ytan
der koldioxid när de ligger orörda.
med en knivfräs från Vapo. Därefter
- Så jag tycker nog att det är
vänds och torkas den lösa torven med bättre att skörda torven, ta tillvara
på energin i en inhemsk resurs som annars går till spillo
och sedan återställa våtmarkerna, säger Jan Burvall, som
förespråkar ett ansvarsfullt och långsiktigt torvbruk.
En av de som säsongsjobbat med torven länge är Joel
Jonsson från Järvtjärn.
- Jag började sommarjobba här och träffade faktiskt
min fru Camilla på täkten för snart tjugo år sedan.
Eftersom det går åt två förare per traktor och grävmaskin, totalt tolv traktorer och två grävmaskiner, är det
cirka trettio förare, oftast ungdomar, som får sommarjobb tack vare torvskörden. Dessutom ska torven
under vinterhalvåret transporteras de fem milen in till
värmeverket med en flisbil som då körs på tvåskift. Så
torven resulterar utan tvekan i många jobb i en trakt med
annars litet utbud.
- Jag trivs jättebra. Vi är ett bra gäng som har roligt
tillsammans. Stämningen är god. Man träffar mycket folk
som ger bra kontakter inför framtiden, säger sommarjobbande Jesper Stenberg från Gummark.
Med hjälp av en mobil Vapo-lastare med elevatorband
och traktorer med tjugo kubikstora uppsamlingsvagnar
sker utlastningen från en teg. De fullastade vagnar tippar
torven vid den pyramidliknande stacken där en bandgrävare fördelar och packar torven. Där lagras den under
året och transporteras fortlöpande till värmeverket.
Torvmossen tycks trycka bort de flesta regnvädren. Vid
måttliga mängder nederbörd klarar de färdiga strängarna
sig rätt bra från vätan. Trots det sätter ett och annat
åskoväder stopp för produktionen i Röjnoret.
Men just idag rullar arbetet på efter förarnas välbehövliga vätskeintag. För Joel Jonsson, arbetsledare och entreprenör, kommer arbetet fortsätta även efter skörd.
- Då måste dikena göras iordning och röjas. Det är
viktigt att får bort vattnet inför nästa säsong, säger Joel
som även hoppas på nya täkter i området.
Jan Burvall påpekar att man även sett att myrens guld,
hjortronet, trivs kring torvtäktens diken. Värmen behålls
kring dikena, blommorna fryser inte och insekterna trivs,
vilket resulterar i stora mängder guldgult guld! En positiv
bieffekt, så god som någon.
Bilden till vänster:
Joel Jonsson
är både arbetsledare och entreprenör
med två jordbrukare
i arbete på täkten.
Bilden till höger:
Många ungdomar
får sommarjobb
tack vare torvskörden.
Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014
9
Se över
brandskyddet vid torvtäkten
Text och foto: Ingrid
Kyllerstedt
Peter Bergh,
Brandmännens
Riksförbund
Ta regelbundet reda på din kommuns
handlingsplan vid brand.
Det rådet gav Peter Bergh, förbundsordförande i Brandmännens Riksförbund, när han talade på Höstmötet
och gav tips vid en eventuell torvbrand.
Peter Bergh är utbildad ambulanssjuksköterska och brandman och har
gedigen erfarenhet av både bränder
och akutvård. Brandmännens Riksförbund ombildades 2007 från att
ha varit ett deltidsförbund till att bli
ett branschförbund som organiserar
brandmän, brandbefäl och flygplatsbrandmän.
Peter inledde med att ge en beskrivning av hur brandskyddet i Sverige är
organiserat.
- Majoriteten av brandmännen,
10 000 personer, arbetar deltid och
5000 är heltidsanställda brandmän.
Vi brukar säga att Sverige har världens minsta räddningskår, sade han.
En förklaring till det kan vara att
Sverige var först med att införa den
nya metoden att släcka bränder ini-
”Huvudansvaret när det
brinner har den enskilde näringsidkaren.”
från, så kallad rökdykning, som inte
kräver lika många aktiva brandmän.
Deltidbrandmännen är stommen i
räddningsstyrka i glesbygden och
många kommuner har bara deltidsanställda, berättade Peter Bergh. För
10
Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014
ten betraktas i den och riskanalysen
som ligger till grund för handlingsplanen.
att bli deltidsbrandman krävs endast
nio veckors utbildning, en heltidsanställd har två års utbildning.
Lagen skydd mot olyckor, LSO, reglerar räddningstjänsten och säger att
bränder ska släckas inom ”godtagbar
tid”. Varje kommun sätter målet för
vad som menas med det.
- En timmes väntan vid brand kan
i en del kommuners handlingsplaner
anses som godtagbart, förklarade
Peter.
Torvtäkter ska ingå i riskbedömningen som kommunerna utgår från
när handlingsplanen utformas.
- Lagen säger också att huvudansvaret när det brinner har den
enskilde eller näringsidkare. Det
är något som många inte känner
till. Det är bara vid akut fara som
Räddningstjänsten får ansvaret för
en brand, sade Peter och uppmanade
alla att begära att få ut sin kommuns
handlingsplan för att se hur torvtäk-
Så fort den akuta branden är släckt
övergår ansvaret åter till den enskilde
eller näringsidkaren som måste se till
att brandhärden bevakas med egna
resurser och medel.
Därför är det viktigt att den som har
en torvtäkt gör allt för att förhindra
bränder och också vet hur den senaste kommunala handlingsplanen ser
ut om olyckan skulle vara framme.
Peter berättade därefter om sommarens storbrand i Sala som både
krävde liv och skapade förödelse och
blev oerhört kostsam. Det var flera
misstag som begicks, bland annat
körde den första brandbilen fel och
samordningen brast.
- Blåsten hade också kunnat
förutsetts med hjälp av meteorologer.
Vetskapen om hur vinden förändrades dag för dag fanns, men resurserna kom inte in och man bad inte
om hjälp i tid, berättade Peter som
tror att erfarenheterna kommer ge
Räddningstjänster mer resurser och
en översyn av MSB, Myndigheten för
Skydd och Beredskap.
Svensk Torvs medlemmar
Degernes Torvstrøfabrikk AS
Bedriver torvproduktion på torvtäkt i Bäckefors. För mer information kontakta Ragnar
R.Halvorsen. Kontakt: [email protected]
Jönköping Energi AB
Erbjuder kunder i främst Jönköpingsregionen
energi- och kommunikationslösningar.
www.jonkopingenergi.se
Rölunda Produkter AB
Bedriver tillverkning av torvpdodukter samt
handel och tillverkning av trädgårdsprodukter.
www.rolunda.se
E.ON Värme Sverige AB
Producerar och distribuerar fjärrvärme och
fjärrkyla. www.eon.se
Kalmar Energi AB
Energileverantör som förser Kalmar, Smedby
och Lindsdal med biobränslebaserad när- och
fjärrvärme. www.kalmarenergi.se
Sandviken Energi AB
Produktion och distribution av el, fjärrvärme
och vatten samt drift av optiskt fibernät och
skötsel av gator i centralorten Sandviken samt
tätorterna Järbo och Storvik.
www.sandvikenenergi.se
Econova Garden AB
Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden.
www.econova.se/garden
Killebergs Torvindustri AB
Producerar och säljer torv för trädgårdsodling.
Envigo AB
Levererar miljökonsulttjänster för bearbetningskoncessioner och miljötillstånd.
www.envigo.se
Kommunbränsle i Ådalen AB
Producerar och säljer torv och andra biobränslen. Ägs av Öviken Energi och HMAB.
www.hmab.se och ovikenergi.se
Fagerhults Torv AB
Kraftringen Produktion AB
Verksamheten omfattar elnät, elförsäljning,
fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika
entreprenadtjänster. www.kraftringen.se
Förädlar jord och torv som levereras i lösvikt
och i säckar. www.fagerhultstorv.se
AB Fortum Värme
Producerar, distribuerar och säljer el, värme
och kyla och bedriver en serviceverksamhet
som fokuserar på drift av kraftverk och energieffektiviseringstjänster. www.fortum.se
Garden Products AB
Säljer torvblock. www.gardenproducts.se
Gällivare Energi AB
Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar
produktion, distribution och försäljning samt
produktion av el. www.gallivareenergi.se
Hasselfors Garden AB
Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter
till hobby, proffs och anläggning.
www.hasselforsgarden.se
Holmen Energi AB
Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och
vindkraftanläggningar och för elförsörjningen
till Holmens industrier i Sverige.
www.holmen.com
Hyltetorps Torv AB
Bedriver torvtäkt samt förädling och
försäljning av torv.
Härjedalens Miljöbränsle AB
Levererar torra biobränslen så som pellets och
briketter baserade på trä och/eller torv som
råvara. www.hmab.se
Jiffy Group
Internationell koncern som tillverkar olika
växtprodukter med torv. I Sverige finns Jiffy
Unitorv AB som producerar torvblock och
Jiffy Products Sweden AB som tillverkar
odlingssubstrat.
www.jiffygroup.com
Jämtkraft AB
Poducerar samt levererar förnybar el och
fjärrvärme. www.jamtkraft.se
Krontorp AB
På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och
jordförbättring. www.krontorp.se
Ljungby Energi AB
Är den lokala energikoncernen i kommunen.
Tillhandahåller fjärrvärme samt el- och fibernät. www.ljungby-energi.se
Mark- och miljörådgivning Sverige AB
Tjänster inom miljörådgivning, miljöprövning,
tillståndsärende och anmälningsärenden.
www.markochmiljoradgivning.se
Mellanskog
Är en skogsägarförening som på olika sätt
hjälper skogsägare att få välskötta skogar.
www.mellanskog.se
Mullmäster AB
Bedriver torvproduktion och förädling av torv,
främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Ingår i ScanPeat AB.
www.stallvital.se
Mölndal Energi AB
Levererar fjärrvärme till Mölndal, Kållered
och Lindome. www.molndalenergi.se
Neova AB
Sveriges största torvproducent. Producerar
torv på egna torvtäkter men är även entreprenör åt andra bolag. Erbjuder produkterna
torv, fjärrvärme samt olika energilösningar.
www.neova.se
SCA Energy AB Norrbränslen
Producerar och levererar biobränslen såsom
grot, bark, spån, flis och torv. www.sca.com
ScanPeat AB
Arbetar med blocktorv för yrkesodling med
målet RHP certifiering samt RPP (Responsible
Peat Production). www.scanpeat.com
Skellefteå Kraft AB
Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi.
www.skekraft.se
Svenarums Torvprodukter AB
Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. www.svenarumstorvprodukter.se
Sävne Torv AB
Bedriver torvproduktion och säljer torv till
stallströ och jordförbättring. www.savne-torv.
se
Söderenergi AB
Finns i Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge samt Stockholms stad. Eldar och producerar fjärrvärme. www.soderenergi.se
Södra
Producerar och säljer strötorv, växttorv och
energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. www.sodra.se
Södra Århults Torv AB
Framställer jordprodukter till bland annat
växthusodlingar, plantskolor, golfbanor,
offentliga miljöer och inomhusplanteringar.
www.sodraarhultstorv.se
Söftesmåla Naturtorv AB
Producerar torvblock på eget torvfält.
Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel.
Kontakt: [email protected]
Torvfabrikanternas Centralförening (TFC)
En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen.
Ryd Torv AB
Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att bryta torven.
www.vtsmaskin.se
Ulvö Torv AB
Producerar och säljer torvströ och torvmull.
Kontakt: [email protected]
Råsa Torv AB
Bedriver torvproduktion och försäljning av
torvprodukter.
Umeå Energi AB
Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband.
www.umeaenergi.se
Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014
11
Adressfält:
PLATS
FÖR PORTO
Torv är en naturlig råvara
– för energi, i trädgårdar, stall och ladugårdar
h
rvbruk oc
hållbart to ng.
tt
e
i
r
e
en fyll
rre tillgå
den roll d
ännu stö
r torv och ska råvara bli en
fö
r
ta
e
rb
inhem
r och a
informera rvaltad kan denna
ktorv.se
999 och
fö
1
tt
n
a
rä
d
fo@svens
h
se
c
in
o
s
it
ll
rv
n
ti
n
to
a
v
fu
jl
a
r
e
er m
orv ha
rdedel
Svensk T
till en fjä
torv.se ell
reningen
a består
w.svensk
w
energi
w
e
s
Branschfö ystem. Sveriges yt
n
ingen Bio
rmatio
fo
aga i tidn
il
in
b
r
m
e
energis
so
m
en
ör
ra med?
Vill du va
F
edföljer
rv och m
Svensk To
n
ge
in
n
schföre
äv
n
ut av Bra
ning ges
Denna tid
Foto: Umeå Energi
Branschföreningen
12
Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014