Klimatrapporten klar! - Branschföreningen Svensk Torv

Nummer 1-2015
Tidningen
Branschföreningen
Klimatrapporten klar!
”Emissioner av växthusgaser från
brukad torvmark i areella näringar”
Sid 4-5
Nya grepp
i miljöpolitiken
Sid 3
Seminarium
om bästa torvmarken
Sid 6-7
Basarmyren
en ny torvtäkt
Sid 10
Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari 2015
1
Branschföreningen
även som bilaga i tidningen
Bioenergi.
Ansv. utgivare
Claes Rülcker, vd, Svensk Torv
[email protected]
Redaktör
Ingrid Kyllerstedt, Svensk Torv
[email protected]
Redaktionsråd
Ann-Cathrin Eklund, Neova
Leif Olsson, Neova
Rita Larsson, Neova
Thomas Merlöv, ScanPeat
Produktion och layout
Katarina Törnell,
Balanserad Kommunikation
Omslagsfoto
Mats Olsson
Tidningen och mer information
www.svensktorv.se
Svensk Torv
Holländargatan 17
111 60 Stockholm
tfn 08 441 70 73
Branschföreningen Svensk Torv
har funnits sedan 1999 och är
en samarbetsorganisation för
torvproducenter och användare
av torv för energiändamål samt
i trädgård som jordförbättrare
och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att
informera om torv och verka för
att torv och torvmark förvaltas
på ett hållbart sätt.
Klimatrapporten klar
Torv Forsk har låtit professor em Mats Olsson, SLU,
göra beräkningar på arealer
dikad och påverkad torvmark
i Sverige och hur stora läckage
av växthusgaser som är från
dessa marker. Hans rapport
är nu klar. Slutsatsen blir att
torvbruket måste öka.
Om metangas och lustgasutsläppen omräknas till koldioxidekvivalenter motsvarar
läckaget en tredjedel av Sveriges totala koldioxidutsläpp.
Utsläppen från dessa marker
är till största delen just koldioxid. Dikena som grävdes
för länge sedan gjordes för
jordbruk och skogsbruk. Energiinnehållet i den torv som
ligger kvar på dessa marker
och oxiderar bort till ingen
nytta motsvarar en tredjedel
av Sveriges oljeförbrukning
varje år. Istället för att låta
denna torv göra nytta spär vi
på klimatgasutsläppen genom
att ingenting göra. Läs mer i
artikeln om klimatrapporten i
detta nummer.
I veckan var jag på Svenskt
Näringslivs seminarium om
företagens förmågor att skapa
miljönyttor. Flera olika företag
redovisade sitt miljöarbete och
vilka miljönyttor de erbjuder,
till exempel genom att låta
vinterns snö bli kall luft i sjukhus på sommaren. Seminariet
var mycket intressant. Jag
kan konstatera att torvbranschen har en enorm potential
att kunna skapa miljönytta
genom att se till att torv som
oxiderar bort till ingen nytta
istället kommer till använd-
Foto: Orasis Foto
Tidningen Svensk Torv ges ut
av Branschföreningen Svensk
Torv i 6.500 exemplar och
riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och
opinionsbildare samt medlemmar (se sid 11) och intresserade. Tidningen medföjer
ning som energi, inom odling
och djurhållning. Det gäller
bara att samhället inser vilket
problem vi har - som kan omvandlas till en stor tillgång.
Claes Rülcker, vd
Dagens Industri skriver om torvens klimatfördelar
på sin nya digitala nyhetsplats DI Agenda Energi
Dagens Industri skriver om
torvens klimatfördelar på sin
nya digitala nyhetsplats DI
Agenda Energi.
Den som vill prenumerera på
Di Agenda Energi och ta del
av denna och andra artiklar
om energi kan anmäla sig via
hemsidan: www.di.se/agenda/
energi/
Den 12 januari handlade
förstasidan om Branschföreningen Svensk Torv. Artikeln
hade rubriken ”Skörda torv
en bra klimatåtgärd”. Läs hela
artikeln på www.svensktorv.se
DI Agenda Energi: Svensk torv är biomassa till 50 procent
Enligt den så kallade C14metoden framstår svensk
biomassa som till hälften
klimatneutral. Samma C14metod, som EU fastställt som
standard för att klassificera
2
Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari 2015
avfallsprodukter, har visat att
den svenska torven till 30-70
procent kan klassificeras som
biomassa.
Därmed skulle torven vad
gäller emissioner få en klas-
sificering på samma nivå som
eller till och med bättre än
naturgasen. Detta skriver DI
Agenda Energi i en artikel.
Läs hela artikeln på
www.svensktorv.se
Nya grepp i miljöpolitiken
Tillsättandet av ett nytt Miljömålsråd och en energikommission för att ta ett samlat grepp på energifrågorna över
blockgränserna är två nyheter inom politiken som berör
torven. Dessutom ska ett klimatpolitiskt ramverk utformas, något som Branschföreningen Svensk Torv anser är
mycket viktigt.
Decemberöverenskommelsen innebär att en energikommission tillsätts under februari månad. Energi är ett av
de tre samarbetsområden där regeringen och Allianspartierna ska eftersträva att nå en bred överenskommelse.
Energikommissionen kommer troligen att arbeta fram till
2017 för att kunna få fram ett beslut som riksdagen ska
kunna besluta om före nästa ordinarie val 2018.
Branschföreningen Svensk Torv välkomnar att en
energikommission tillsätts för att ta ett samlat grepp på
energifrågorna över blockgränserna. Tidigare överenskommelse om energipolitiken från 2009 var inte blocköverskridande.
Regeringen kommer att framlägga en proposition till
riksdagen om elcertifikat den 17 mars. Energimyndighetens utredning från hösten 2014 föreslog att torven ska
finnas kvar i elcertifikatssystemet. Svensk Torv anser att
det är mycket viktigt att ta hänsyn till Energimyndighetens rekommendation för torven.
Miljömålsberedningen har fått i uppgift att utforma ett
klimatpolitiskt ramverk. Efter remissbehandling kommer
frågan att utredas och utformas till en proposition till
riksdagen. Ny ordförande för Miljömålsberedningen är
Anders Wickman, tidigare EU-parlamentariker. Han blir
en av regeringens tre nyckelpersoner i Sveriges miljömålsarbete. Maria Wetterstrand, har utsetts till ordförande
i det nya Miljömålsrådet som ska stärka samarbetet
mellan myndigheterna och öka takten för genomförandet
av miljöarbetet. Annika Helker Lundström är den tredje
nyckelpersonen. Hon har fått uppgiften att som nationell
miljömålssamordnare för näringslivet synliggöra och
driva på detta arbete.
Text: Magnus Brandel
Foto: Neova
Hur frågan om läckande torvmarker kommer att hanteras är oklart. Svensk Torv ska överlämna sina synpunkter
och förslag till åtgärder till Miljömålsberedningen och
vill ingå som experter i kommande utredningar. Det är
viktigt att Miljömålsberedningen hanterar frågan om
dikade organogena torvmarker då dessa läcker stora
mängde växthusgaser. Torvnäringen kommer att behövas
för att åtgärda detta klimatproblem som redovisas i en
färsk forskningsrapport (se sid 4-5).
Ett förslag om att föra in Torvlagen i Miljöbalken utreds
på Miljödepartementet. Avsikten är att skapa ett gemensamt system för prövning av energi- och odlingstorv med
samma prövningsmyndigheter och med möjlighet för
företagen att ha en mer flexibel användning av torven.
Svensk Torv har framfört att frågan bör utredas noga
innan regeringen tar ställning i denna, för torvbranschen,
centrala fråga.
Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari 2015
3
TEMA KLIMATRAPPORT
Påverkad torvmark
avger mest växthusgaser
Text: Ingrid Kyllerstedt
Foto stora bilden:
Mats Olsson
Foto lilla bilden:
Ingrid Kyllerstedt
I Sverige finns 2,6 miljoner hektar
torvmark som påverkats för att möjliggöra jord- och skogsbruk. Dessa
marker avger mer växthusgaser än
vad all inrikes trafik i Sverige gör.
Detta är helt ny fakta som redovisas i
en forskningsrapport.
Rapporten ”Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella
näringar” bygger på vetenskapliga
rapporter med mätningar som tidigare gjorts, och som har granskats
av Mats Olsson, professor emeritus
vid Institutionen för mark och miljö,
SLU i Uppsala, tillsammans med
andra forskare. Slutsatserna är helt
nya och unika.
- Vi har sammanställt data som visar
att påverkad torvmark är Sveriges
största enskilda koldioxidutsläppskälla, säger Mats Olsson.
- Arealen torvmark och hur den
används är av central betydelse både
för utsläppen av växthusgaser och
för hur Sverige kan fullfölja sina
internationella åtaganden på klimat-
4
Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari 2015
området. Syftet med rapporten är att
ge en samlad bedömning av torvmarkernas emissioner av växthusgaser.
En hel del av denna mark är skogbevuxen torvmark som dikades på
1920-1940–talet. Där växer nu stora
träd och frågan är hur denna mark
ska förvaltas i framtiden. Det finns
minst tre val; fortsatt skogsbruk, omläggning till våtmark samt torvtäkt,
som alla får olika konsekvenser.
- Torven på de påverkade markerna
går bokstavligen upp i rök i form av
växthusgaser.
”Torv är alldeles för fint,
naturligt material för att
ligga kvar och släppa ut
växthusgaser.”
Han nämner dock att torven kan
användas som energi och att de
utsläpp som då sker via skorstenen
blir tidigarelagda, jämfört med om
torven får ligga kvar och oxidera för
att till sist försvinna av sig själv. Men
då har eldningstorven tjänstgjort som
ersättning för fossila bränslen.
- Om vi fortsätter med skogsbruk
betyder det att marken fortsätter att
släppa ut växthusgaser men att detta
i viss mån kompenseras eftersom
skogen binder in koldioxid. Om den
istället blir våtmark ökar det den
biologiska mångfalden, men det är
sämre för klimatet eftersom utsläppen fortsätter, förklarar Mats Olsson.
- Torv är alldeles för fint, naturligt material för att ligga kvar och
släppa ut växthusgaser som påverkar
klimatet, menar Mats Olsson. I vår
rapport har vi bara fokuserat på
problemets storlek, inte angett några
lösningar.
Mats Olsson pekar även på att torven med framgång bör kunna användas som jordförbättringsmedel vid
produktion av spannmål och grönsaker. Den kan även med stor fördel
nyttjas som strö i djurhållningen och
har många fördelar framför halm.
Efteråt skulle den kunna grävas ned
i marken för öka humushalten och
näringstillgången i jorden.
- Torven har många användningsområden och nu när vi vet att torvmarkerna läcker enorma mängder
växthusgaser inser vi att det finns ett
problem som kan lösas genom att
bedöma alternativen där torven kan
göra nytta, säger Mats Olsson.
Mats Olsson
TEMA KLIMATRAPPORT
Ökad torvanvändning är
en lösning - Rapporten i korthet
Mängden torv
Mängden växthusgaser
Skogens roll
I Sverige finns omkring 10 miljoner
ha torvtäckt mark. Av denna areal
har 6 miljoner ha ett torvlager som
är tjockare än 30 cm och som klassificeras som torvmark. Ungefär
2,6 miljoner ha av denna torvmark,
alltså nära hälften, har påverkats av
dikning främst i syfte att möjliggöra
jord- och skogsbruk.
Merparten av det som har dikats,
2,1 miljoner ha, är produktiv skogsmark (enligt internationell definition
av produktiv skog), medan 0,3 miljoner ha är jordbruksmark och 0,2
miljoner ha är myr med misslyckad
dikning och utan skogsproduktion.
Sveriges totala emission av växthusgaserna koldioxid, lustgas och metan
från dränerad torvmark uppgår till
15-24 miljoner ton CO2ekv per år.
Detta är i nivå med utsläppen från
all inrikestrafik (18,5 miljoner ton
CO2ekv) och en tredjedel av Sveriges
rapporterade utsläpp av växthusgaser 2013 (på totalt 55,8 miljoner ton
CO2ekv).
På 2,1 miljoner ha dikad torvmark sker ett betydande upptag av
koldioxid genom skogens tillväxt.
Träden binder genom fotosyntesen
in koldioxiden. Dock kan man inte
betrakta hela detta upptag som en
sänka eftersom en mycket stor del av
upptagen koldioxid snart återgår till
atmosfären genom förmultning av
döda växtrester samt genom att träd
används i förädlingsindustrin, som
massaindustrin.
Koldioxidekvivalenter
Den dikade torvtäckta marken avger
stora mängder växthusgaser, såväl
koldioxid som metan och lustgas,
och är därför en betydande utsläppskälla för växthusgaser. Den sammanlagda effekten av dessa gaser kan
beräknas genom att klimateffekten
av metan och lustgas räknas om till
vad de motsvarar i form av koldioxid, CO2. Summan uttrycks som
koldioxidekvivalenter (CO2ekv).
Ett varv runt jorden
För torvmarker med en grundvattenyta vid 30 cm eller djupare
varierar emissionen av de tre växthusgaserna från torven mellan 5,2
och 9,1 ton CO2ekv per ha och år,
beroende på olikheter i hydrologi
och torvegenskaper. För att tydliggöra storleken på denna emission
kan den jämföras med avgången
av koldioxid vid 2800 - 4600 mil
bilkörning med medelstor bil, det vill
säga ett varv runt jorden.
Dikning påverkar storleken
Merparten av avgången av växthusgaser från dränerad torvmark, 68100 %, utgörs av koldioxid. Detta
beror på att dräneringen leder till
oxidation av torv.
På odränerad mark är avgången av
växthusgaser väsentligt högre, men
beroende på syrebrist sker avgången
inte i form av koldioxid utan i stället
som metan. Däremot sker på den
odränerade, blöta torvmarken ett
upptag av koldioxid genom torvtillväxt.
Dikning medför således att torvmarken övergår från ett nettoupptag
till en nettoförlust av koldioxid.
Text: Mats Olsson och
rapporten ”Emissioner
av växthusgaser från
brukad torvmark i
areella näringar”
Foto: Mats Olsson
Åtgärder
Torvtäkt, kombinerad med en effektiv användning av torven, och
efterföljande skogsplantering kan
ändra systemet till en sänka. Även
nyskapandet av våtmarker och sjöar
kan vara möjliga åtgärder.
Försvinner till ingen nytta
Den mängd torv som på detta sätt
årligen förloras genom dikningen
(2,6 miljoner ha) uppgår till 8-14
miljoner ton eller 81-148 miljoner
m3. Den energimängd som på detta
sätt årligen går till spillo är lika stort
som energiinnehållet i mellan 2,7 och
4,9 miljoner m3 eldningsolja.
Källa: ”Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar”
TorvForsks rapport nr 15, författare Mats Olsson, professor em, SLU
Rapporten kan beställas via [email protected] till självkostnadspris. Läs mer
på www.torvforsk.se
Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari 2015
5
TEMA KLIMATRAPPORT
Rapport med vägledning
till bästa torvmarken
Text: Ingrid Kyllerstedt
Foto: Privat
Hur kan man avgöra vilka värden i
landskapet som har störst potential
att utvecklas och vilken konsekvens
olika brukningsalternativ får?
Den frågan besvaras i ett projekt som
Energimyndigheten och TorvForsk
finansierat.
- Oftast när man undersöker vilka
naturvärden marken har inventerar
man varje organistgrupp för sig.
Man utgår då ofta från förekomst
av rödlistade arter som ett mått på
naturvärden. Men denna metod att
inventera arter är ineffektiv.
Johnny de Jong är forskningsledare
vid CBM, Centrum för biologisk
mångfald som finns vid SLU i
Uppsala. Projektet ska, efter tre års
arbete, i april lämna en slutrapport;
”Förvaltning av torvtäckt skogsmark
med avseende på klimat och biodiversitet”. Sju personer har ingått i
projektgruppen som Johnny de Jong
leder.
Rapporten har gjorts för att belysa
vikten av att med säkra metoder
kunna bedöma naturvärden, som
ett underlag till torvbruksansökan.
Dränerad, dikad torvmark är oftast
områden som tidigare brukats, men
där den fortsatta förvaltningen av
marken inte är självklar. Kännetecknen för dessa marker är att de är för
blöta för skogsbruk.
Markerna anses inte heller ha höga
naturvärden på grund av att de är för
påverkade och är dessutom svårframkomliga. På senare tid har det konstaterats att dessa påverkade torvmarker
även tillför höga halter växthusgaser
till atmosfären.
- I rapporten presenteras en modell
för hur klimataspekterna kan vägas
in i bedömningen och hur naturvärdesbedömningen kan göras på ett säkert och transparant sätt, utan ökade
kostnader, förklarar Johnny de Jong.
Han framhåller att det svåraste är att
få med landskapsperspektivet.
6
Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari 2015
Johnny de Jong
- Rödlistade arter kan förekomma
slumpartat, även i miljöer där de inte
har förutsättningar att överleva. Motsatsen kan också gälla, det vill säga
att det finns lämpliga miljöer, men
de rödlistade arterna saknas, säger
Johnny och fortsätter:
- Därför är informationen svårtolkad. Vi måste i stället se till vilka förutsättningar som finns för mångfald,
bland annat genom att mäta den så
kallade gröna infrastrukturen.
Med detta menas att arterna lätt kan
röra sig mellan markerna i landskapet.
I rapporten beskrivs hur man i konsekvensbedömningen kan undersöka
landskapet med hjälp av en metod
som kan tillämpas av alla med grundläggande kunskaper i GIS.
- Man kan göra denna undersökning
av den aktuella marken från skrivbordet genom att ladda ned information
som finns gratis på SGU, SLU, Skogsstyrelsen, länsstyrelsen och andra och
komplettera med analys av infraröda
flygfoton. Därefter analyseras data
med ett speciellt landskapsanalysprogram för att mäta olika variabler som
har betydelse för arternas spridning
och överlevnad. Slutligen kan man
komplettera den med en inspektion
på plats, om det behövs, berättar
Johnny.
Oftast ligger de naturvårdintressanta
biotoperna som små fragment i landskapet, mellan skogs- och jordbruket.
Exempel på dessa miljöer är lövrika
skogar, sumpskogar, ängsmarker,
myrmarker och vattendrag.
- Ju större inslag av sådana miljöer,
desto större är sannolikheten att landskapet hyser naturvärden eller har
potential att utveckla naturvärden.
För att ett område ska ha höga naturvärden, till exempel en rik mångfald
av organismer, krävs att det finns
livsmiljöer för dessa, och att organismerna kan sprida sig i landskapet.
Johnny de Jong framhåller att
”Rapporten har gjorts för
denna
metod kan bli ett bra kompleatt belysa vikten av att med
ment till Naturvårdsverkets riktlinjer.
säkra metoder kunna bedöma
- Med hjälp av vår rapport kan
naturvärden, som ett underlag man direkt tillämpa den metod vi beskriver, men det vore bra att komplettill torvbruksansökan.”
tera med en praktisk handledning för
- Det vi måste titta på är hela landytterligare konkretisera tillämpningen
skapet där marken finns, och det visar av metoden.
vi i vår rapport, säger Johnny.
TEMA KLIMATRAPPORT
Nästa steg
är en praktisk modell
För att få in synpunkter på hur en
praktisk handledning ska kunna
utformas, som kan komplettera rapporten om förvaltning av torvtäckt
skogsmark anordnas ett seminarium
den 24 mars. Samtidigt kommer rapporten att presenteras av författarna.
vi ska kunna utforma en mer konkret
och praktisk handledning som komplement till den som finns i rapporten, säger Johnny de Jong.
- Det är viktigt att på ett korrekt
och transparent sätt kunna bedöma
konsekvenserna av olika förvaltningsForskningsrapporten har finansierats alternativ. På detta seminarium, och i
av Energimyndigheten och TorvForsk. rapporten, är torvbruket ett alternativ
Seminariet där den ska presenteras
som diskuteras, säger Johnny de Jong
och diskuteras anordnas den 24
och framhåller att den våtmarksinmars på KSLA, Kungl. Skogs- och
ventering som påbörjades 1977 är
Lantbruksakademien. Inbjudan
ett grundläggande underlag. I den är
har skickats ut till handläggare vid
dock våtmarker med lägre naturlänsstyrelsen, forskare, Svensk Torvs
värden inte besökta i fält och därför
medlemsföretag, myndigheter och
behövs en ny, kompletterande beandra intresserade.
dömning av vilka naturvärden dessa
marker kan ha.
Förhoppningen är att deltagarna
ska diskutera vad som är praktiskt
möjligt och vad som kan behöva
utvecklas ytterligare.
- Vi hoppas att deltagarna ska
komma med synpunkter på den
teoretiska modell som beskrivs så att
Fakta
Rapporten ” Förvaltning av torvtäckt skogsmark med avseende på
klimat och bidiversitet”.
Text och foto:
Ingrid Kyllerstedt
Syfte:
Att utveckla metoder för bedömningen av hur dikade torvmarker
kan användas på ett hållbart sätt
som överensstämmer med långsiktiga och samhälleliga mål.
Rapporten har tagit hänsyn till
klimat, naturvård, skogsproduktion och torvproduktion. En
viktig del har varit inriktad på att
utveckla beslutsstöd i samband
med Miljöbalken och Torvlagen.
I rapporten beskrivs en teoretisk
modell byggd på dataprogram och
tillgänglig information som kan
användas för dessa torvtäckta
skogsmarker i bedömningen av
dess naturvärden sett till hela det
omgivande landskapet.
Författare:
Johnny de Jong, forskningsledare,
Centrum för biologisk mångfald
Åsa Erlandsson, miljövetare,
Ecoloop
Kristina Lundberg, tekn dr,
Ecoloop
Magnus Brandel, projektledare,
Branschföreningen Svensk Torv
Claes Rülcker, vd, Branschföreningen Svensk Torv
Henrik von Stedingk, fil.dr, SLU
Mats Olsson, professor em, SLU
Sabine Jordan, doktorand, SLU
Gruppbild stående
från vänster:
Henrik von Stedingk
Johnny de Jong
Magnus Brandel
Mats Olsson
Sittande från
vänster:
Claes Rülcker
Sabine Jordan
Kristina Lundberg
På seminariet kommer hela
projektgruppen som författat rapporten att vara med. Inbjudan och
mer information finns på
www.svensktorv.se
Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari 2015
7
Räkna med miljönyttan
Text och foto:
Ingrid Kyllerstedt
Bild ovan fr vänster:
Moderator Claes
Sjöberg, Miljörapporten
Annika Helker
Lundström, regeringens miljösamordnare för
näringslivet
Johan Kuylenstierna, SEI
Maria Ågren,
Naturvårdsverket
Peter Enddahl,
Höganärs
Johan Hultberg,
riksdagsledamot, m
Lena Ek, riksdagsledamot, c
8
Rening av snö som plogats bort från
vägarna, närodlad plast och rymdteknik i skyddskläder.
Det är några av idéerna som blivit
företagsprodukter och som presenterades på Svenskt Näringslivs seminarium om hållbarhet och miljönyttor.
Seminariet hade rubriken ”Miljönyttor bidrar till välstånd och miljömål”.
Syftet var att uppmärksamma företagens förmågor att skapa miljönyttor,
det vill säga alla olika företags miljönyttiga innovationer och produkter.
Åsa Romson, klimat- och miljöminister, var en av talarna.
- När det gäller
miljö behöver
man inte förklara
att nytänkande
är något positivt. Det är så
självklart att
miljönytta och
innovationskraft
hos entreprenörer
ger lösningar på
Åsa Romson
vägen mot ett
hållbart samhälle, sade hon och betonade att hennes syn är att relationen
till näringslivet ska vara ”spänstig”.
Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari 2015
- Vi måste spänna bågen och ställa
krav, sade Åsa Romson och gav
koldioxidskatten som ett exempel på
krav som resulterat i miljönytta.
På seminariet presenterades flera företag och vilka innovationer som lett
till miljönytta. Företaget Borealis har
specialiserat sig på ”närodlad plast”
som tar tillvara plast på olika sätt.
Byggföretaget NCCs hållbarhetschef Christina Lindbäck berättade
om de stora utmaningar företaget har
eftersom det behöver mycket energi
och material. En ny teknik där rör
byts ut med titthålsteknik i stället
för att grävas upp är ett exempel på
miljönytta. Cecilia Hertz är grundare
och vd för Umbilical Design som tar
tillvara rymdteknikens stränga krav
på hållbarhet och återvinning. Hon
gav exempel på allt från underkläder
som tål extrem hetta för stålarbetare
till stadsplanering för världens största
så kallade megacities.
Hur kan miljönyttornas bidrag till
internationella miljömål värderas?
Detta var en av frågorna panelsamtalet mellan de företagare som presenterat spännande miljönyttor och
riksdagsledamöterna Johan Hultberg
(m), Lena Ek
(c) och Annika
Helker
Lundström,
miljömålssamordnare
för näringslivet utsedd av
Annika Helker
Lundström
regeringen, se
sid 3. Det finns
en risk att svensk teknik och svenska
ingenjörer flyttar utomlands eftersom
miljönytta inte lönar sig tillräckligt
var en av åsikterna i samtalet.
Seminariet avslutades med en paneldebatt där Jennie Nilsson (s), ordförande i näringsutskottet, frågades ut.
På frågan varför Sverige inte, i likhet
med de flesta andra länder inom EU,
särskilt Frankrike, agerar protektionistiskt så stränga miljökrav inte blir
en konkurrensnackdel svarade hon
att hon inte tror på protektionism och
hänvisade till att regeringen måste
göra ett ”bättre hantverk” i Bryssel.
Jennie Nilsson fick dock med sig flera
frågor som hon skulle titta närmare
på, bland annat att se till att miljönyttan tydligare framgår som en variabel
i lagen om offentlig upphandling.
NY PÅ JOBBET
Jens säljer torvströ till djurhållning
Torv kan användas både som foder och ersättning för
halm inom djurhållningen. Jens Larsson som nyligen
avslutat sin utbildning på Bollerups Lantbruksgymnasium
har anställts som teknisk säljare på torvströföretaget
RaaTec.
Jens Larsson har under sin utbildning fått uppleva att det
finns många fördelar med att använda torv till grisar som
både slipper infektioner och diarréer och blir mer aktiva
när de har strötorv i boxen. Därför tycker han att jobbet
med att sälja brukstorv till djuruppfödare och stallägare
är intressant.
”Jag vill att torven som djurhållningsprodukt ska bli mer känd så
att fler inser hur viktig den är att
ta tillvara.”
- Torv används istället för hyvelspån i hästboxar. Den har
bättre uppsugningsförmåga och gör att man får bättre
stallmiljö, både när det gäller lukten och att mocka eftersom torven gör att gödseln blir torrare, säger Jens som
på sin fritid rider och arbetar mycket hästar. Han deltog i
VM i fyrspann i höstas.
Text: Ingrid Kyllerstedt
Foto: RaaTec
En annan fördel är att torven har en hög jonbindningsförmåga eftersom den binder ammonium vilket minskar
doften av urin i stallet, förklarar Jens.
- Brukstorven minimerar också risken för virus och
bakterieangrepp, både för hästar och människor.
En miljöfördel som Jens framhåller är att kväve och ammoniumutsläppen från stallen minskar om det finns torv i
halmbädden.
- Jag vill att torven som djurhållningsprodukt ska bli mer
känd så att fler inser hur viktig den är att ta tillvara, säger
Jens Larsson.
Jens Larsson,
teknisk säljare
- Vi köper främst blocktorv från
torvproducenter som vi sedan blandar
med MCP och järn vilket visat sig
vara en väldigt bra kombination,
säger Jens Larsson.
MCP är ett vulkaniskt material som
bildats genom kemiska reaktioner
mellan vulkaniskt glas (kiselföreningar) och saltvatten. JTI, Institutet
för jordbruks- och miljöteknik,
genomförde ett test 2011 som visade
att kombinationen av torv och MCP
sänker kvävemängden i urin.
Fodertorv, som kan blandas med
MCP, är ätlig torv som mest ges till
grisar för att stimulera grisarnas
naturliga bökbeteende.
- Det hjälper dem att komma igång
att äta själva om det ges pallellt med
att de diar. Men det är också bra för
att de får i sig järn via fodret och då
slipper uppfödaren ge dem sprutor
med järn. När de äter torven så minskar också risken för magproblem,
säger Jens.
Hästskötsel är hans specialområde,
även om Jens även arbetar med all
sorts djurhållning, även grisar, kycklingar och kor.
Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari 2015
9
Basarmyren Umeå Energis nya torvtäkt
Text: Ingrid Kyllerstedt
Foto: Umeå Energi
Umeå Energi har invigt sin nya torvtäkt, Basarmyren. Den ska leverera
torv till anläggningens nyaste panna
som eldar energitorv tillsammans
med trädbränslen.
två år med provskördar.
- I somras skördade vi 27 400
kubikmeter på 100 kvadratmeter
eftersom inte hela skördeytan är klar
än. Torvtäkten kan maximalt ge
50 000 kubikmeter, så det blev en bra
skörd, konstaterar Lars O Johansson.
Själva driften av Basarmyren sköts
på entreprenad av Neova, medan
Magdalena Söderstedt på Umeå
Energi ansvarar för bland annat sammanställning av resultat, utredningar,
myndighetskontakter, avtal och årliga
miljörapporter.
Att elda torv är en gammal tradition för Umeå Energi, enligt Lars O
Johansson, bränsleingenjör.
- Vi har hållit på länge, redan 1983
invigde vi en torvpanna på Ålidhem i
Umeå, berättar han.
Torven utgör 5-10 procent av bränslet i pannan, resten består av trädbränsle i form av sågspån, bark, grot
och flis. Hittills har företaget köpt sin
torv. Med Basarmyren kan torven nu
komma från en egen täkt.
Bild ovan: Ett
befintligt dike på
Basarmyren som nu
breddats.
10
Torvtäkten ligger 12 mil från Umeå,
mellan Fredrika och Tallsjö och är
274 hektar stor. 2009 fick Umeå
Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari 2015
Energi sin bearbetningskoncession
för Basarmyren, men först sommaren
2014 skördades den första torven
efter några års iordningställande och
- Med bearbetningskoncessionen följer ett kontrollprogram som innehåller en omfattande recipientkontroll
för vatten. Här fungerar jag även
som provtagare, berättar Magdalena
Söderstedt.
Svensk Torvs medlemmar
Degernes Torvstrøfabrikk AS
Bedriver torvproduktion på torvtäkt i Bäckefors.
Kontakt: Ragnar R. Halvorsen,
[email protected]
Kalmar Energi AB
Energileverantör som förser Kalmar, Smedby
och Lindsdal med biobränslebaserad när- och
fjärrvärme. www.kalmarenergi.se
E.ON Värme Sverige AB
Producerar och distribuerar fjärrvärme och
fjärrkyla. www.eon.se
Killebergs Torvindustri AB
Producerar och säljer torv för trädgårds-odling.
Econova AB
Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden.
www.econova.se
Envigo AB
Levererar miljökonsulttjänster för bearbetningskoncessioner och miljötillstånd. www.envigo.se
Fagerhults Torv AB
Förädlar jord och torv som levereras i lösvikt
och i säckar. www.fagerhultstorv.se
AB Fortum Värme
Producerar, distribuerar och säljer el, värme och
kyla och bedriver en serviceverksamhet som
fokuserar på drift av kraftverk och energieffektiviseringstjänster. www.fortum.se
Garden Products AB
Säljer torvblock. www.gardenproducts.se
Gällivare Energi AB
Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar
produktion, distribution och försäljning samt
produktion av el. www.gallivareenergi.se
Hasselfors Garden AB
Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter
till hobby, proffs och anläggning.
www.hasselforsgarden.se
Holmen Energi AB
Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och
vindkraftanläggningar och för elförsörjningen
till Holmens industrier i Sverige.
www.holmen.com
Hyltetorps Torv AB
Bedriver torvtäkt samt förädling och
försäljning av torv.
Härjedalens Miljöbränsle AB
Levererar torra biobränslen så som pellets och
briketter baserade på trä och/eller torv som
råvara. www.hmab.se
Jiffy Group
Tillverkar olika växtprodukter med torv. I
Sverige finns Jiffy Unitorv AB som producerar
torvblock och Jiffy Products Sweden AB som
tillverkar odlingssubstrat. www.jiffygroup.com
Jämtkraft AB
Poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. www.jamtkraft.se
Jönköping Energi AB
Erbjuder energi- och kommunikationslösningar.
Eldar med träflis, bark, spån, torv, energiskog
och åkerbränslen. www.jonkopingenergi.se
Kommunbränsle i Ådalen AB
Producerar och säljer torv och andra biobränslen. Ägs av Övik Energi och Härnösand Energi
och Miljö, HEMAB.
www.hmab.se och ovikenergi.se
Kraftringen Produktion AB
Verksamheten omfattar elnät, elförsäljning,
fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika entreprenadtjänster. www.kraftringen.se
Krontorp AB
På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk,
bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. www.krontorp.se
Ljungby Energi AB
Tillhandahåller fjärrvärme samt el- och fibernät.
Produktionen av fjärrvärme baseras huvudsakligen på förbränning av hushållsavfall, skogsflis
och torv. www.ljungby-energi.se
Sandviken Energi AB
Produktion och distribution av el, fjärrvärme
och vatten samt drift av optiskt fibernät och
skötsel av gator i centralorten Sandviken samt
tätorterna Järbo och Storvik.
www.sandvikenenergi.se
SCA Energy AB Norrbränslen
Producerar och levererar biobränslen såsom
grot, bark, spån, flis och torv. www.sca.com
ScanPeat AB
Arbetar med blocktorv för yrkesodling med
målet RHP certifiering samt RPP (Responsible
Peat Production). www.scanpeat.com
Skellefteå Kraft AB
Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi.
www.skekraft.se
Svenarums Torvprodukter AB
Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. www.svenarumstorvprodukter.se
Sävne Torv AB
Bedriver torvproduktion och säljer torv till
stallströ och jordförbättring.
www.savne-torv.se
Mark- och miljörådgivning Sverige AB
Tjänster inom miljörådgivning, miljöprövning,
tillståndsärende och anmälningsärenden.
www.markochmiljoradgivning.se
Söderenergi AB
Finns i Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge samt Stockholms stad. Eldar och producerar fjärrvärme. www.soderenergi.se
Mellanskog
Är en skogsägarförening som på olika sätt hjälper skogsägare att få välskötta skogar. www.
mellanskog.se
Södra
Producerar och säljer strötorv, växttorv och
energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen.
www.sodra.se
Mullmäster AB
Bedriver torvproduktion och förädling av torv,
främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. www.stallvital.se
Södra Århults Torv AB
Framställer sammansättningar till bland annat
växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer. www.sodraarhultstorv.se
Mölndal Energi AB
Levererar fjärrvärme till Mölndal, Kållered och
Lindome. www.molndalenergi.se
Söftesmåla Naturtorv AB
Producerar torvblock på eget torvfält.
Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel.
Kontakt: [email protected]
Neova AB
Producerar torv på egna torvtäkter men är även
entreprenör åt andra bolag. Erbjuder produkterna torv, fjärrvärme samt olika energilösningar.
www.neova.se
Torvfabrikanternas Centralförening (TFC)
En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen.
Ryd Torv AB
Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet
med att bryta torven. www.vtsmaskin.se
Ulvö Torv AB
Producerar och säljer torvströ och torvmull.
Kontakt: [email protected]
Råsa Torv AB
Bedriver torvproduktion och försäljning av
torvprodukter.
Umeå Energi AB
Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme
och fjärrkyla samt bredband.
www.umeaenergi.se
Rölunda Produkter AB
Bedriver tillverkning av torvpdodukter samt
handel och tillverkning av trädgårdsprodukter.
www.rolunda.se
WSP
Arbetar i alla typer av uppdrag, från förstudier
och tillståndsansökningar till kontroll och uppföljning. www.wspgroup.com
Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari 2015
11
Adressfält:
PLATS
FÖR PORTO
Torv är en naturlig råvara
– för energi, i trädgårdar, stall och ladugårdar
h
rvbruk oc
hållbart to ng.
tt
e
i
r
e
en fyll
rre tillgå
den roll d
ännu stö
r torv och ska råvara bli en
fö
r
ta
e
rb
inhem
r och a
informera rvaltad kan denna
ktorv.se
999 och
fö
1
tt
n
a
rä
d
fo@svens
h
se
c
in
o
s
it
ll
rv
n
ti
n
to
a
v
fu
jl
a
r
e
er m
orv ha
rdedel
Svensk T
till en fjä
torv.se ell
reningen
a består
w.svensk
w
energi
w
e
s
Branschfö ystem. Sveriges yt
n
ingen Bio
rmatio
fo
aga i tidn
il
in
b
r
m
e
energis
so
m
en
ör
ra med?
Vill du va
F
edföljer
rv och m
Svensk To
n
ge
in
n
schföre
äv
n
ut av Bra
ning ges
Denna tid
Foto: Umeå Energi
Branschföreningen
12
Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari 2015