1. No category

Nummer 3-2015
Tidningen
Branschföreningen
Ryttarens
Torvströfabrik
- ett levande museum
Sid 4-5
Bosse Rappnes
livsverk firar 30 år
Sid 6-7
Torvbruk
lockar många
Sid 8-9
Myndigheter och
medlemmar på konferens
Sid 10
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september 2015
1
Branschföreningen
även som bilaga i tidningen
Bioenergi.
Ansv. utgivare
Claes Rülcker, vd, Svensk Torv
[email protected]
Redaktör
Ingrid Kyllerstedt, Svensk Torv
[email protected]
Redaktionsråd
Ann-Cathrin Eklund, Neova
Leif Olsson, Neova
Rita Larsson, Neova
Thomas Merlöv, ScanPeat
Produktion och layout
Katarina Törnell,
Balanserad Kommunikation
Omslagsfoto
Louise Norberg
Tidningen och mer information
www.svensktorv.se
Svensk Torv
Holländargatan 17
111 60 Stockholm
tfn 08 441 70 73
Branschföreningen Svensk Torv
har funnits sedan 1999 och är
en samarbetsorganisation för
torvproducenter och användare
av torv för energiändamål samt
i trädgård som jordförbättrare
och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att
informera om torv och verka för
att torv och torvmark förvaltas
på ett hållbart sätt.
Kommunicera mera
– en framgångsfaktor
Det finns inget som går upp
mot det personliga mötet. Det
gäller mycket här i livet och
Almedalsveckan är ett av de
tydligaste exemplen. Jag var
i Almedalen i somras och det
är uppenbart hur mycket man
kan åstadkomma genom att
”bara” träffas på en gemensam arena – och gärna under
en längre tid.
För torven har två viktiga möten visat samma sak. Både på
IPS årsmöte i Irland, se nästa
sida, och på vår konferens, se
sidan 11, blev det tydligt hur
betydelsefullt det är att mötas
och utbyta erfarenheter.
En synpunkt som kom fram
på vår torvkonferens var att
flera tyckte att samråden inför
en ansökan om torvtäkt inte
fungerar optimalt. En pressad
arbetssituation på Länsstyrelserna gör att myndighetens
vägledande roll blir otydlig
då handläggarna ofta inte ens
hunnit besöka platsen som
ansökan gäller när samrådet
äger rum.
Naturligtvis kunde inte
detta lösas på plats, men bara
genom att myndigheter och
medlemsföretag fick chansen
att ventilera sina åsikter ökar
förståelsen – vilket förhoppningsvis leder till bättre samarbete och säkrare myndighetsutövning.
Men det är inte bara vi som
branschförening som behöver
kommunicera, även myndigheter som Naturvårdsverket
är i behov av synpunkter. På
konferensen presenterades
Miljöbalksprojektet där så
kallade inspel (synpunkter
som inkommit via webben och
intervjuer) om miljöbalken
ska sammanställas och utvärderas. Några av inspelen berör
Foto: Orasis Foto
Tidningen Svensk Torv ges ut
av Branschföreningen Svensk
Torv i 6.500 exemplar och
riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och
opinionsbildare samt medlemmar (se sid 11) och intresserade. Tidningen medföjer
torv, till exempel markavvattning och bristande motiveringar vid avslag. Vi följer
projektet med intresse och
vill uppmuntra våra läsare att
göra detsamma. Miljöbalken
är central för vår verksamhet
och när den nu ses över är det
angeläget att vi kommunicerar
våra synpunkter.
Claes Rülcker, vd
Nya rapporter 2015
Energimyndigheten har i samarbete med TorvForsk och Svensk Torv i en rapport utvärderat
halterna suspenderat material i avrinningen
från torvtäkter och ställt dessa värden i relation till till uppmätta halter vid andra platser.
TorvForsk har i samarbete med Energimyndigheten tagit fram ett kontrollprogram för
vattenmiljön och utvecklat en ”lathund” som
kan användas av Branschföreningen Svensk
Torv och dess medlemsföretag i samband med
tillstånd och tillsyn.
Beställ rapporterna på vårt kansli eller ladda ner dem från hemsidan www.svensktorv.se
Minskning av energitorv
SGU, Sveriges geologiska undersökning, sammanställer årligen en rapport om energitorv och koncessioner för att producera energitorv. Produktionen av energitorv 2014 minskade med ca 7 %.
Även det totala energiinnehållet minskade under förra året. Läs rapporten på www.sgu.se
2
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september 2015
Vindkraftverk och torvtäkter på IPS årsmöte
Den internationella torvorganisationen IPS, International
Peat Society, anordnade i juni sitt årsmöte i Tullamore i
Irland. 120 medlemmar fick chansen att mötas under tre
intensiva dagar fyllda med föredrag, workshops, exkursioner och gemensamma middagar.
Det var en välorganiserad konferens som gav mycket nya
kunskaper och även möjligheter till utbyte av erfarenheter av hur man ser på och behandlar torv i andra länder.
En av de frågor som vi diskuterade var synen på energitorv.
prioriteras mindre våtmarker för denna sorts efterbehandling.
Den sista dagen var det dags för representanterna i National Committee att träffas. Ett av besluten som fattades
var att namnet på organisationen ska ändras från International Peat Society till International Peatland Society.
Ett annat ämne som diskuterade var organisationens
50-årsjubileum som äger rum 2018.
Text och foto:
Claes Rücker
Deltagarna fick
prova på att skörda
torv för hand.
Charlie Flanagan, Irlands utrikesminister, öppnade
konferensen med att berätta om hur han som barn växte
upp med torvtäkter i sin hembygd. Han framhöll att torv
har stor betydelse som energikälla i Irland. Han betonade också att torven kan medverka till att landsbygden
utvecklas.
Exkursionerna som anordnades var lyckade och att
vädret visade sig från sin bästa sida gjorde förstås sitt
till. Ett intressant studiebesök var att få se de 28 vindmöllorna som Board na Mónas satt upp på en avslutad
torvtäkt som en efterbehandling. Irländska myndigheter
ser inte några problem med att efterbehandla mark med
att etablera vindkraftverk på våtmarken. Det enda man
vill försöka undvika är att större fåglar häckar och därför
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september 2015
3
Brukssamhället som
växte upp och försvann
i spåren av torv
Text: Ingrid Kyllerstedt
Foto: Louise Norberg
Olle Fogelberg,
Karin Hartelius
och Hans Hellman
i en av museets
tågvagnar.
Kan torv imponera? Ja, i alla fall för
de som besöker Ryttarens Torvströfabrik som är ett levande museum
med visningar av det unika brukssamhället mitt i skogen och tågbanan
som fraktade torven från täkterna till
fabriken.
Ryttarens Torvströfabrik är sedan
2012 ett byggnadsminne som lever
vidare tack vare många frivilliga
krafter och är väl värt ett besök för
alla torvintresserade.
Tåg och torv hörde förr ihop. Torven
fraktades från de avlägsna torvtäkterna till fabriken och sedan från
fabriken till kunderna. Men i takt
med att tågen byttes ut mot lastbilar har de smalspåriga järnvägarna
försvunnit och numera finns endast
ett fåtal kvar. En av Sveriges längsta
torvbanor är den som finns vid
Ryttarens Torvströfabrik. Den 3,5
km långa banan är unik på flera
sätt och också den största attraktionen på det levande museet utanför
Falköping.
”Torven som producerades
var av hög kvalitet och en
stor del av den exporterades
till USA ”
I fabriksbyggnaden
har tiden stått stilla
sedan den sista telefonbeställningen i
december 1997.
4
Museet drivs av Föreningen Ryttarens Torvströfabrik där Karin
Hartelius är ordförande. Det var
hennes farfar Nils Hartelius som
1906 startade ”Torfströaktiebolaget
Ryttaren” med hjälp av de lån som
staten erbjöd för att starta torvströtillverkning främst för gödsel och
torrklosetter. Fabriken ligger mitt i
den västgötska skogen mellan de två
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september 2015
byarna Sandhem och Kättilstorp.
Fabriken drevs de första åren av en
ångmaskin. Maskinhuset samt en del
av den åtta meter höga skorstenen
finns kvar än idag.
- Maskinhuset i tegel kan vara en
typbyggnad från Munktells Mekaniska Verkstad, förklarar Hans
Hellman, byggnadsantikvarie och
medlem i föreningens styrelse. Hans
var en av de som tog initiativet till
att bevara Ryttaren som arbetslivsmuseum i samband med en universitetsuppsats om fabriken 1998.
Torven som producerades var av
hög kvalitet och en stor del av den
exporterades till USA. Som mest
producerades 100 000 balar per år i
anläggningen.
Ett 20-tal personer var fast anställda
på fabriken som var igång hela året.
På vintrarna var det två tågset med
sju vagnar som åkte, ibland med snöplog, för att hämta torven i ladorna
till fabriken. Där vinschades vagnar-
na upp i torvladan. Torvblocken revs
och pressades till balar för att sedan
transporteras vidare.
- Det här var ett brukssamhälle i
ödemarken med förmansbostad, arbetarbostad, matsal, lanthandel och
fabriksbyggnad , säger Karin.
Under högsäsongen på sommaren
anlitades luffare som fick bo i två
baracker nära torvtäkterna där de
arbetade med att samla ihop torvblocken för torkning och sedan lägga
den i torkladorna. Men att skära tor-
ven i block var ett arbete förbehållet
fabrikens skickliga arbetare.
- Hur man skar torvblocken var
halva bärgningen. Det var viktigt att
det gjordes rätt så blocken höll ihop
vid hanteringen, säger Karin.
Idag är det skog där det en gång i
tiden skördades torv, men resterna av
torvladorna och luffarnas baracker
finns kvar.
- Varje arbetare skar ca 30 kubikmeter torv per dag. Det var ett
verkligt tungt och slitsamt jobb som
utfördes här på torvmossarna, framhåller Hans.
Verksamheten var igång till 1997
och i fabriken är det som om tiden
stått stilla sedan dess. De sista beställningarna finns uppskrivna intill
telefonen i det lilla kontorsrummet.
Fabriken ser i stort sett ut som den
gjorde i början på seklet eftersom
torvdriften inte genomgick några
större industriella förändringar. Däremot utvecklades den med hjälp av
egna praktiska lösningar. Ett exempel
är det så kallade Harteliusloket. Det
konstruerades av Hans Hartelius
bror Måns 1952 och körs idag av
Karl-Hugo Fogelberg som är aktiv i
föreningen.
Det krävs stora ideella insatser för
att driva Ryttarens Torvströfabrik.
Av föreningens medlemmar är det ett
tjugotal som exempelvis arbetar med
att underhåll byggnaderna, hålla i de
guidade turerna och köra tåget ut på
mossen. Den senaste arbetsinsatsen
var att byta ut ett stort antal slipers,
ett tidsödande och tungt arbete, men
också nödvändigt för att järnvägen
ska vara farbar.
- Vi anordnar torvens dag i slutet
av augusti och har visningar från maj
till september. Vår ekonomi bygger
på medlemsavgifter, bidrag och medlemmarnas engagemang, säger Karin
Hartelius.
Stora bilden:
Tåg och torv hörde
förr ihop. Torven
fraktades från de
avlägsna torvtäkterna till fabriken och
sedan från fabriken
till kunderna.
Maskinhuset i
tegel kan vara en
typbyggnad från
Munktells Mekaniska Verkstad. I
bakgrunden syns
den röda fabriksbyggnaden.
Fakta:
Ryttarens Torvströfabrik var igång från 1906 till 1997. Föreningen Ryttarens
Torvströfabrik ansvarar för drift och underhåll med hjälp av medlemsavgifter
och bidrag från bland annat Falköpings kommun, Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Allt arbete sker på ideell basis av ett tjugotal medlemmar.
Mer information: www.ryttaren.nu
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september 2015
5
Torv i varje kruka
i Bosse Rappnes trädgård
Text: Ingrid Kyllerstedt
Foto: Louise Norberg
Bosse Rappne har
jobbat hårt i 30 år
med sitt livsverk
som från början var
en liten handelsträdgård.
6
I år firar Bosse Rappnes livsverk
Ulriksdals slottsträdgård 30 år. Själv
kallar han den för ”en gammaldags
trädgård - fast i uppblåst form”.
- Torven är en grundråvara som
varit med mig hela tiden och den har
fortfarande en stor betydelse för att
våra krukväxters höga kvalitet, säger
han.
- Alla våra krukväxter är odlade i
torvjord och vi köper in stora mängder torv, både i lösvikt och i säckar
som vi säljer, säger han.
Bosse visar runt bland växthusen,
frilanden med självplock, visningsträdgårdarna, odlings- och rekreationsytorna och kaféet. Det är högsommar och mycket folk som strosar
runt bland de ofantliga mängderna
blommor och växter, några kommer
fram för att fråga om råd och det
märks att Bosse är en välkänd person
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september 2015
och att han också är kunnig när han
tålmodigt svarar på alla frågor.
”Här odlar vi som
förr och försöker
hålla fast vid hantverkstraditionen.”
Själv känner han minsta vrå i Ulriksdals slottspark där trädgårdsanläggningen är belägen. Här har han lekt
som barn och så gott som växt upp i
föräldrarnas handelsträdgård, som de
startade innan han föddes, 1953.
Familjen bodde i ett stenhus intill,
och där bor han ännu kvar med sin
familj.
- Min fru brukar skoja om att jag
aldrig flyttat hemifrån, säger Bosse på
sitt lite sävliga sätt och ler busigt.
Kanske är det också förklaringen
till framgångarna inom den robusta
trädgårdsbranschen. Bosse fick lära
sig odlingens magi redan som barn.
- Jag har bara gått en kortare trädgårdsutbildning, men jag vet liksom
hur det ska kännas, lukta och se ut,
det finns inom mig, säger han.
1985 tog han över trädgården
tillsammans med sin mamma Brita
och de kämpade sedan i 20 år med
handelsträdgården. I början var det
just bara en handelsträdgård där de
enbart odlade växter och blommor.
- Hela logistiken runt detaljhandeln
med växter fanns inte då, vi odlade
plantor och sålde vidare till Årsta
parthallar. Det går inte att jämföra
med hur det ser ut idag när blommor
säljs överallt.
- Jag gillar inte stordrift och toppstyre. Här odlar vi som förr och
försöker hålla fast vid hantverkstraditionen.
Sankt Paulia har varit som en röd, eller rättare sagt blå, tråd hela
tiden, och det var den blomma som odlades mest i början. Den
finns ännu kvar, men är ingen storsäljare. Idag är det Medelhavet som är populärt. Och att samla olika kryddväxter i en enda
kruka
- Vi har också ett sortiment som vi kallas höstfägring där vi
samlat blommor som passar den kyligare och mörkare årstiden,
till exempel rudbeckia och alunrot.
En annan nyhet är visningsträdgårdarna som fungerar som en
inspirationskälla för besökarna, precis som Ikeas kök och rum.
- Förr var trädgården något nödvändigt, man måste odla grönsaker för att hålla svälten borta. Idag finns folksjukdomen stress
och trädgården ska ha en lugnande inverkan, för odling eller
fungera för att umgås ute, funderar Bosse högt och fortsätter:
- Här kan man bli sin egen idémakare och skapa sitt eget paradis utanför dörren.
Filmer är ett annat, nytt verktyg att nå ut för att inspirera. Den
händige Bosse, som tidigare jobbat som snickare, visar hur man
planterar en häck eller bygger en mur. Lite nöjt visar han den
i verkligheten, en egendesignad mur gjord av trästammar i en
sluttning i en ny visningsträdgård som håller på att byggas upp.
Att ständigt vara i rörelse, växa och vilja. Det är något av Bosses
sätt att leva.
- Jag är en entreprenör och en jäkel på att jobba. Det har varit
18 hundår med att bygga upp det här. Jag jobbade från fyra på
morgonen till tio på kvällen med min mamma. Vi jobbade växelvis och kämpade ihop. Den sämsta dagskassan vi hade under
dessa 100-timmars veckor var 43 kronor.
Men sedan 2003 har det rullat på bra, menar Bosse. Uppmärksamheten i media har hjälpt honom, men han framhåller också
de 57 medarbetarna.
- Jag tycker det är roligt när även människor växer, säger
Bosse Rappne innan vi tar farväl mitt bland ett myller av kunder,
växter och 17 sorters torvjord uppstaplade vid ingången, det
bruna guldet i hans slottsträdgård.
Fakta:
Ulriksdals slottsträdgård har öppet
hela året. Anläggningen består av
växthus med försäljning av trädgårdsprodukter, friland med självplock,
inspirationsträdgårdar och kafé samt
konferensmöjligheter.
Torv säljs och
används flitigt i
Ulriksdals slottsträdgård.
Mikaela Olausson
var glad över att
hitta rätt ros till sin
trädgård.
Mer information: www.rappne.nu
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september 2015
7
Stort intresse
för att se torvbruk
Text och foto:
Ingrid Kyllerstedt
Rafal Flis i förarhytten är förman och
Artur Baran ingår
båda i det arbetslag
som Rein Lillås,
till höger, anlitar
i sin egenskap av
Neovas entreprenör
för torvproduktionen
vid Trottagården.
Tre gånger i sommar har Neova anordnat Öppet hus på
torvtäkter för att visa hur dagens torvbruk går till och
vilken betydelse torven har både som energi och jordförbättrare.
- Det har kommit massor av folk och intresset och nyfikenheten har varit stor överallt, säger Carl-Eric Lindquist
som är en av de arrangörerna på Neova. Särskilt nöjd
är han med att landsbygdsministern kom till visningen
utanför Haparanda.
Det är tredje året som Neova anordnar visningar på sina
torvtäkter och en tanke bakom satsningen är att informera om torvverksamheten på olika platser i Sverige.
Årets ”Öppet hus på torvtäkt” arrangerades i Småland
och norra Norrland. Sammanlagt har cirka 600 personer
kommit till visningarna vilket Carl-Eric tycker är ”helt
fantastiskt”.
- Att det kommit ungefär 200 personer till varje plats
som ligger mitt inne skogen är vi mycket nöjda med. Det
visar att intresset är stort bland folk som bor i närheten.
Man vill veta hur torvbruk går till och vad torv är, säger
han.
Tillsammans med Leif Olsson, produktionschef, och AnnCathrin Eklund, kommunikationschef, har han planerat
de tre visningarna och de flesta som kom fick inbjudan
via annonser i lokalpressen. Carl-Eric och Leif har varit
på plats alla tre gångerna och tillsammans med sina kollegor hållit i allt praktiskt. De har satt upp flera tält där
besökarna bjudits på korv och bröd samt drycker, en tips-
8
promenad har anordnats och maskinerna som används
i torvbruket har stått beredda för att starta och visa hur
frästorven tas upp ur marken.
- Besökarna har varit allt från barnfamiljer till pensionärer och så gott som alla tycker att de fått uppleva och
lära sig mycket nytt om vad torv är och hur vi skördar
den, förklarar Carl-Eric.
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september 2015
En av de som kom till Trottagårdens öppet hus var SvenGöran Fransson, som bor i Smålandsstenar. Han är bondson och har minnen från barndomen då torven harvades
med häst och vagn och användes som strö till djuren.
- Väldigt intressant att få se hur man gör nu, säger han
innan det är dags att gå till nästa ”station” för att fortsätta tipspromenaden.
Algot Kjeller var fascinerad av maskinen som tog upp torv
och förvandlade den till korvar som sedan blir energitorv
till kraftvärmeverk.
Vid en av frågetavlorna står Göran
Holmberg från Landeryd. Han har
jobbat på Trottagårdens torvfabrik
som nu är riven, men låg intill den
nuvarande torvtäkten.
- I fabriken snickrade jag ihop
träramarna till lådorna där torven
pressades till block. Det var ett hårt
slit och det gick tåg som hämtade
torven här i Trottagård, minns han.
- Det är väldigt intressant att få se
maskinerna man använder nu, vilken
skillnad.
Bertil Malmborg tycker också att
maskinerna var det mest sevärda på
besöket. Även han känner till torven
från sin barndom på en bondgård.
- Och att få veta om alla användningsområden var också intressant.
Vi skulle använda mycket mer torv,
det är helt tokigt att vi istället eldar
med olja, säger han.
I tältet med korv sitter Linnea och
Tobias Somero med sin dotter Devina. De bor på en gård i närheten
och är nöjda med besöket.
- Det var mycket nytt vi fick
veta, bland annat om torvens olika
användningsområden, det var kul,
säger Linnea samtidigt som Devina
suger upp det sista ur sin juiceförpackning och familjen ska åka hem.
Parkeringen intill torvtäkten som
fylldes snabbt när visningen började
klockan 15 töms inte förrän vid sluttiden som är klockan 19.
- De här är ett viktigt sätt att skapa
relationer på platserna där vi har
torvbruk vilket ger arbetstillfällen i
bygden och dessutom massor med
andra fördelar som vi får chansen att
berätta om, säger Carl-Eric Lindquist
och Leif Olsson när de packar in allt
i sin specialdesignade släpvagn. Att
enkelt kunna packa upp och ihop är
en förutsättning för dessa rullande
öppna hus.
- Det har varit väldigt intensivt på
alla öppet hus, vi har fått vara på
språng hela tiden. Många som kom
hade inte varit på torvtäkten tidigare
fast de bor i närheten. Men SvenErik Bucht, landsbygdsministern,
som bor bara en mil från torvtäkten
utanför Haparanda, har varit på
torvtäkten tidigare och kom även
denna gång vilket vi tycker är roligt.
Han sade att han tycker det är viktigt
med arbetstillfällena i glesbygden
som torvtäkter innebär, och det är
ju något som vi håller med om, sammanfattar Carl-Eric sommarens tre
välbesökta arrangemang.
Leif Olsson, produktionschef visar torvtäkten för besökare
Linnea och Tobias Somero med sin dotter Devina.
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september 2015
9
Torvkonferensen
som blivit tradition
Text och foto:
Ingrid Kyllerstedt
Det är inte ofta täkthandläggare, forskare och medlemsföretag kan träffas under flera dagar. Men på Svensk
Torvs konferens den 25 – 26 augusti var det möjligt.
- Det är andra året vi träffas och nu tycker jag att vi kan
säga att det blivit en tradition, sa Claes Rülcker, vd,
Svensk Torv, inledningsvis och uppmanade alla att se till
att boka in den sista veckan i augusti nästa år för en ny
torvkonferens.
Årets konferens innehöll allt från forskning till lagstiftningsfrågor och ett studiebesök. Det var intensiva dagar
med olika föredrag då det också gavs många möjligheter
att ventilera problem och erfarenheter i gruppen.
Bild till vänster:
Petter Hedberg var
en av talarna på
konferensen.
Bild i mitten:
Maria Widmark,
Länsstyrelsen i
Norrbotten tillsammans med Econovas medarbetare
Magnus Pettersson
och Karin Färnlöf
Bengtsson.
Bild till höger:
Arne Löf, Uvat, och
Stefan Östlund,
Hasselfors Garden.
10
Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt presenterades av
Jenny Jonsson, projektledare, och Linn Åkesson, jurist.
De berättade om den första fasen som nu är klar, att
samla in synpunkter från bland annat myndigheter,
branschföreningar och domstolar. 777 så kallade inspel
har inkommit via webbenkät och personliga intervjuer
och sju problemområden har identifierats. Nu går projektet vidare med att ta fram förslag på åtgärder.
En av forskarna som talade var Johnny de Jong, forskningsledare vid Centrum för Biologisk Mångfald, som
redogjorde för hur man kan göra en naturvärdesbedömning ur ett landskapsperspektiv, vilket beskrivs i en forskningsrapport, nyligen utgiven av TorvForsk på uppdrag
av Energimyndigheten.
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september 2015
- I den redovisar vi en metod som alla kan tillämpa och
komma fram till samma resultat genom att använda sig
av olika dataprogram och uppgifter som finns tillgängliga
för alla, sade han.
En central fråga är att ordet ”naturvärde” som används flitigt inte är definierat av myndigheterna vilket gör
bedömningen oklar.
Den andra dagen bjöd på en busstur till Rölunda Produkter där deltagarna samlades i det nya växthuset på
gårdsplanen intill högar med olika sorters torv utanför
fönstren och meloner, bönor och gurkor i krukor inne i
huset.
Petter Hedberg, Hedberg Ekologkonsult, var en av
talarna och berättade hur efterbehandling kan omvandlas
till ekologisk kompensation.
- Jag tycker det har varit väldigt intressanta dagar, sade
Katharina Krusell, Länsstyrelsen i Östergötland, och fick
medhåll av kollegan Maria Widmark från Länsstyrelsen
i Norrbotten som deltog i torvkonferensen för andra
gången.
Många uttryckte sin uppskattning av att kunna knyta
kontakter och prata om erfarenheter och diskutera sätt
att lösa problem på konferensen, både i pauserna och vid
måltiderna. Och höll med Claes om att den här traditionen kommit för att stanna.
Svensk Torvs medlemmar
Degernes Torvstrøfabrikk AS
Bedriver torvproduktion på torvtäkt i Bäckefors.
Kontakt: Ragnar R. Halvorsen,
[email protected]
Jämtkraft AB
Poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. www.jamtkraft.se
Sandviken Energi AB
Produktion och distribution av el, fjärrvärme och
vatten. www.sandvikenenergi.se
E.ON Värme Sverige AB
Producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. www.eon.se
Jönköping Energi AB
Erbjuder energi- och kommunikationslösningar.
Eldar med träflis, bark, spån, torv, energiskog och
åkerbränslen. www.jonkopingenergi.se
SCA Energy AB Norrbränslen
Producerar och levererar biobränslen såsom grot,
bark, spån, flis och torv. www.sca.com
Econova AB
Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden.
www.econova.se
Kalmar Energi AB
Energileverantör som förser Kalmar, Smedby och
Lindsdal med biobränslebaserad när- och fjärrvärme. www.kalmarenergi.se
Envigo AB
Levererar miljökonsulttjänster för bearbetningskoncessioner och miljötillstånd. www.envigo.se
Killebergs Torvindustri AB
Producerar och säljer torv för trädgårds-odling.
Fagerhults Torv AB
Förädlar jord och torv som levereras i lösvikt och
i säckar. www.fagerhultstorv.se
AB Fortum Värme
Producerar, distribuerar och säljer el, värme och
kyla. www.fortum.se
Garden Products AB
Säljer torvblock. www.gardenproducts.se
GeoPro AB
Hanterar frågor inom täkt, mark, miljö och vatten. www.geopro.se
Gällivare Energi AB
Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar
produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. www.gallivareenergi.se
Hasselfors Garden AB
Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter till
hobby, proffs och anläggning.
www.hasselforsgarden.se
Hedberg Ekologkonsult AB
Ekologisk inventering, restaurering samt genomför inventeringar och provtagningar.
www.ekologkonsult.se
Holmen Energi AB
Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och
vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till
Holmens industrier i Sverige. www.holmen.com
Hyltetorps Torv AB
Bedriver torvtäkt samt förädling och
försäljning av torv.
Härjedalens Miljöbränsle AB
Levererar torra biobränslen så som pellets och
briketter baserade på trä och/eller torv som
råvara. www.hmab.se
ILOO AB
Ingenjörsfirma Lars-Ola Olsson
Jiffy Group
Tillverkar olika växtprodukter med torv.
www.jiffygroup.com
Kommunbränsle i Ådalen AB
Producerar och säljer torv och andra biobränslen.
Ägs av Övik Energi och Härnösand Energi och
Miljö, HEMAB. www.hmab.se och ovikenergi.se
Kraftringen Produktion AB
Verksamheten omfattar elnät, elförsäljning, fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika entreprenadtjänster. www.kraftringen.se
Krontorp AB
På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk,
bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. www.krontorp.se
Linnea Consulting
Bedriver skogsbruk och startar nu torvdrift i
sydvästra Småland.
Ljungby Energi AB
Tillhandahåller fjärrvärme samt el- och fibernät.
www.ljungby-energi.se
Mark- och miljörådgivning Sverige AB
Tjänster inom miljörådgivning, miljöprövning,
tillståndsärende och anmälningsärenden.
www.markochmiljoradgivning.se
Neova AB
Producerar torv. Erbjuder produkterna torv, fjärrvärme samt olika energilösningar. www.neova.se
Rölunda Produkter AB
Bedriver tillverkning av torvpdodukter samt
handel och tillverkning av trädgårdsprodukter.
www.rolunda.se
Svenarums Torvprodukter AB
Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. www.svenarumstorvprodukter.se
Sävne Torv AB
Bedriver torvproduktion och säljer torv till stallströ och jordförbättring. www.savne-torv.se
Söderenergi AB
Finns i Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge
samt Stockholms stad. Eldar och producerar
fjärrvärme. www.soderenergi.se
Södra
Producerar och säljer strötorv, växttorv och
energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen.
www.sodra.se
Södra Århults Torv AB
Framställer sammansättningar till bland annat
växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga
miljöer. www.sodraarhultstorv.se
Torvfabrikanternas Centralförening (TFC)
En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen.
Mölndal Energi AB
Levererar fjärrvärme till Mölndal, Kållered och
Lindome. www.molndalenergi.se
Råsa Torv AB
Bedriver torvproduktion och försäljning av
torvprodukter.
Skellefteå Kraft AB
Har egna produktionsanläggningar för vindkraft,
vattenkraft, värme och bioenergi.
www.skekraft.se
Söftesmåla Naturtorv AB
Producerar torvblock på eget torvfält.
Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel.
Kontakt: [email protected]
Mullmäster AB
Bedriver torvproduktion och förädling av torv,
främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. www.stallvital.se
Ryd Torv AB
Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet
med att bryta torven. www.vtsmaskin.se
ScanPeat AB
Arbetar med blocktorv för yrkesodling med målet
RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat
Production). www.scanpeat.com
Ulvö Torv AB
Producerar och säljer torvströ och torvmull.
Kontakt: [email protected]
Umeå Energi AB
Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme
och fjärrkyla samt bredband.
www.umeaenergi.se
Uvat AB
Konsultföretag med inriktning mot mark, vatten
och miljö. www.uvat.se
WSP
Arbetar i alla typer av uppdrag, från förstudier
och tillståndsansökningar till kontroll och uppföljning. www.wspgroup.com
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september 2015
11
Adressfält:
PLATS
FÖR PORTO
Torv är en naturlig råvara
– för energi, i trädgårdar, stall och ladugårdar
bruk
llbart torv
ett hå
med? rv och den roll den fyblilleerniännu större tillgång.
a
r
a
v
u
d
Vill
råvara
tar för to
och arbe
inhemska
rmerar
denna
.se
9 och info rätt förvaltad kan
svensktorv
dan 199
h
se
c
o
s
it
rv
n
till info@
n
to
a
v
fu
jl
a
r
e
l
a
e
h
m
d
r
e
rv
e
o
rd
e ell
Svensk T
till en fjä
ensktorv.s
reningen
a består
ergi
e www.sv
s
Branschfö ystem. Sveriges yt
gen Bioen
n
o
ti
a
a i tidnin
energis
som bilag
mer inform
För
edföljer
rv och m
Svensk To
reningen
även
nschfö
ut av Bra
ning ges
d
ti
a
n
en
D
Foto: Louise Norberg
Branschföreningen
12
Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september 2015
och