Havets sjörövare är ett allt större problem för
BORES STORKÖP UPP TILL BEVIS RYSK UPPSTICKARE UTMANAR ÖVNINGAR SOM RÄDDAR LIV NYHETER SID 19 NYHETER SID 6–7 SÄKERHET SID 18–19 19 INTERNATIONELLA kryssningsfartyg är planerade att anlöpa Mariehamn i sommar. SIDAN 24 Nordens största sjöfartsmagasin Eva Mikkola-Karlström hälsar alla välkomna till Sjöfartens dag den 5 maj i Alandica. Där samlas en hel bransch för att prata och byta idéer. SID 12 3 MAJ 2011 Mariehamnaren Anders Rundberg leder Carus PBS som säljer bokningssystem över hela SID 4–5 världen. www.sjofart.ax PRISPRESS PÅ SJÖFARTEN För många fartyg ställer till det för prisbilden på världens hav. Det får tuffa konsekvenser. Enligt analytikerna är konkurser dessvärre att vänta. Viking Lines nya jättefärja ska snart byggas i Åbo och planeringen har pågått länge. Produktchefen Taru Kauppinen ska förverkliga SID 16–17 drömmarna. SIDORNA 10–11 GASEN SOM SKA RÄDDA SJÖFARTEN PIRAT- Naturgas är framtiden. Det är allt fler överens om. Redan under de allra närmaste åren kommer branschen att genomgå en revolution på bränsleområdet. SIDORNA 8–9 JAKTEN FÄRSKA KAPTENER Niklas Törnqvist och Staffan Teromaa är klara med sin sjökaptensutbildning på Åland och tar sikte på världshaven. SIDAN 24 Nej, allt var inte bättre förr. Absolut inte maten i alla fall. Foto: Herbert D. Banks Jr./US Navy Havets sjörövare är ett allt större problem för världens rederier och sjömän. Motmedlen blir allt grövre och insatserna växer. Just nu sitter 800 sjömän som gisslan hos somaliska pirater. Utvecklingen har gått så långt att fartygen bär med sig beväpnade vakter då de går över Adenviken. Om misstänkta pirater vägrar stanna VÄRLDEN SIDORNA 20–22 är det verkningseld som gäller. SIDAN 26 ”Man är väl mentalt förberedd. På en båt är det ju bara femton millimeter plåt mellan vardagen och katastrofen” Sune Axelsson om hur det känns när båten som är ens hem och arbetsplats sjunker. UR SJÖMANSKISTAN SIDORNA 28–31 Effektiv första insats för släckning av utrymmen ombord! Bränder i hytter, bilge, elutrymmen m.m. Släckmedlet utgör ingen fara för människor och utrustning. Ingen sanering efteråt. Burken är ej trycksatt. Mått endast: 175 x Ø 75 mm. All vakthavande personal ombord bör ha minst en first responder tillgänglig för snabb insats! SERVICE FÖR DIG Läs mer på: www.statx.com samt www.nefp.se Godbyvägen, tel. 23 555 • Butiken direkt 52 55 42 Måndag–fredag 7.30–17.00, lördag 9–14 • www.holmbergs.ax 2 www.sjofart.ax TISDAG 3 MAJ 2011 SIDAN 2 Ledare Jörgen Pettersson Hallå där sjöfarts-Åland, missa inte detta läge! skulle vara så stort och framgångsrikt om man inte över tid fått den estniska statens och den estniska befolkningens helhjärtade stöd? Det är inte många finländska rederier som kan räkna med det stödet i Finland. Kan Ålandsmötet bli en startpunkt för en strategi för hela Östersjön är det mycket vunnet. Det gäller bara för mötets värdar (i teorin Nordiska ministerrådet där Finland är ordförande, i praktiken Mats Perämaa) att ta detta steg på största allvar. Att efter de tre timmarnas pratande (och all den brevväxling som föregått mötet) hålla i förslagen och driva dem vidare. Det är en värds uppgift och möjlighet. Sjöfartens dag är ett strålande tillfälle att göra Åland till det shippingkluster alla pratar om men få har sett på riktigt. Torsdagens toppmöte kan vara en start på något helt nytt och långsiktigt rätt. Åland har en unik möjlighet och en välgrundad skyldighet att driva shippingen framåt. För sjöfarten är det som för många andra De stora staterna runt Östersjön kommer branscher. Kommunikation och lobbying aldrig att göra det helhjärtat av det enkla blir allt viktigare. Det är lika viktigt vad skälet att deras länder inte står och faller du säger som vad du gör. I fallet med med fartygen och dess laster. piratismen blev det en dansk gisslanfamilj Det gör däremot Åland. som fick fart på både massmedier och myndigheter. Då blev det plötsligt intresUtan sjöfarten har vi inte längre ett lika sant att jaga rövare i Afrika. Av det finns blomstrande samhälle. Turisterna kan det och annat att lära sig. inte komma hit, arbetsplatserna flyttar ”Utan sjöfarten har vi inte någon annanstans, bankerna krisar och Det är hemskt men sant att varje fråga ett lika blomstrande samsamhället tynar bort. Fast bara om vi som är svår att tackla kräver ett initiahälle. Turisterna kan inte själva står vid sidan av och inget gör. tiv och någon som sedan driver det komma hit, arbetsplatserna Det gäller som vanligt för såväl Ålands framåt. flyttar, bankerna krisar och landskapsregering som alla de företag På ett betydligt fredligare plan finns nåoch människor som lever av sjöfarten got så diffust som sjöfartspolitik. De som samhället tynar bort” att bestämma sig för det som Julius är i branschen skakar på huvudet och Sundblom bestämde sig för redan menar, ibland mot bättre vetande, att de 1921 efter det stod klart att Åland skulle höra till Finland. som makten har ingenting begriper. I varje fall inte om sjöfart. Han hade haft tusen skäl att gnälla men sade istället: Genom att välja den vägen riskerar branschen att stämplas – Nu ska vi arbeta. som gnällig och bakåtsträvande. Inte begriper politiker allt om sjukvård och bilar heller men ändå saknas varken vård eller I sak har ingenting ändrat sedan dess. Ska sjöfarten i Östervägar. Det finns dock många tecken på att gamla tiders huvudsjön klara sig i konkurrensen mot världens jätterederier i-sanden-attityd är på väg att ersättas av ett hej-sätt-dig-neroch -flottor behövs det ett helt samhälle. Och gärna flera. så-ska-vi-prata-beteende som för långt mycket längre. Sjöfartens dag har på ett synnerligen effektivt sätt bidragit Avslutningsvis. Detta är det andra numret vi gör av Ålands kraftigt till en positiv utveckling av Ålands viktigaste Sjöfart. Tidningen kommer som en bilaga till Ålandstidningen bransch. men går även att prenumerera separat. Mer info om det hittar Genom att bjuda på kända artister och roliga evenemang du på hemsidan www.sjofart.ax. visar branschen upp sin bästa sida. Det är mycket vunnet. Där finns också de senaste sjöfartsnyheterna och alla All marknadsföring börjar med ett gott humör. fartygspositioner. Men vi nöjer oss inte med det. Vi vill Till årets Sjöfartens dag är också en lång rad viktiga beslutsbli ännu bättre och behöver därför er hjälp. fattare på gång. Under tre timmar på torsdagsförmiddagen Langa gärna över ett mejl med tips och idéer om hur vi ska ska politiska toppar från Norden och Baltikum försöka enas fortsätta utveckla Ålands Sjöfart. Epostadressen är jorgen. om en strategi alla kan ställa sig bakom. [email protected]. Vill du hellre skriva ett Det kan låta flummigt men är ett extremt viktigt första steg. riktigt brev går det också bra! Adressen är Ålands Sjöfart, Sjöfartens spelare är stora på Åland men pyttesmå i ett interc/o Ålandstidningen, Strandgatan 16, 22100 Mariehamn. nationellt perspektiv. Därför behöver branschen alla vänner Syns och hörs! de kan få. Ta Tallink som ett exempel. Tror någon att Tallink Hur kan det egentligen komma sig att 800 sjömän sitter gisslan hos pirater utan att någon stat någonstans rör upp himmel och jord och skickar styrkor? Den frågan ställer man sig efter att ha läst Anders Hellbergs skakande reportage om den allt brutalare piratism som breder ut sig längs med delar av Afrikas kuster och längre. Svaret är inte så smickrande. Eftersom de flesta som sitter fångar inte kommer från Skandinavien, England, Tyskland, USA eller några andra ”viktiga” länder är frågan inte prioriterad. Sjöfarare som alla är internationellt grundskolade är inte särskilt imponerade av detta. Piratismen är i dag ett riktigt problem och något som måste bekämpas. Dessvärre med hårda tag, vilket allt nu tyder på att även kända samförståndsländer som Finland och Sverige är beredda att gå med på. – Vi skjuter mot knäna, som en av de intervjuade säger. PÅ HEMSIDAN www.sjofart.ax Där berättar vi om både små och stora nyheter från sjöfarten. Ibland är det grillfester på isen utanför St Petersburg, ibland tunga analyser om sjöfartsekonomi. Ofta avslöjanden och alltid det senaste. Här finns också live-positionerna för alla åländska fartyg och mycket mer. VINN BÖCKER, HÄNG MED OSS PÅ FACEBOOK Bli vän med oss på Facebook.Vinn unik sjöfartslitteratur. Genom att bli kompis med Ålands Sjöfart på Facebook deltar du i utlottningen av tio paket åländsk sjöfartshistoria.Vi lottar ut praktverken Den åländska segelsjöfartens historia samt Åländsk sjöfart med maskindrivna fartyg. I DETTA NUMMER En åländsk framgångssaga . . . . . . . . . .4–5 Ryskt raseri mot finsk hamn . . . . . . . .6–7 Nu är det gasen som gäller . . . . . . . . .8–9 Är krisen äntligen över? . . . . . . . . . . .10–11 Allt inför Sjöfartens dag . . . . . . . . . . . .12 Finansmän tror på sjöfart . . . . . . . . . .14 Framtidens Viking Line . . . . . . . . . . . . .16–17 Säkerheten går alltid först . . . . . . . . . .18–19 Brutal kamp mot pirater . . . . . . . . . . .20–22 Beröm för sjöutbildning . . . . . . . . . . .24 Unik film på isbrytarmonster . . . . . . .25 Deras arbetsplats gick till botten . . . .28–29 En Sundsbos äventyr i New York . . . . .30–31 SJÖFART FRÅGAR ELEVER FRÅN HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND ? Enkät: Frida Olsson och Amanda Andersson Michaela Snöborgs, 20 år,Västerås. Christoffer Dalström, 19 år, Kimito. VAD UTBILDAR DU DIG TILL? – Man kan kalla det för massa olika saker, men i Sverige kallas det sjöingenjör och här kallas det maskintekniker. VILKET REDERI VILL DU HELST JOBBA FÖR? – Jag har ingen aning. HAR DU NÅGON SPECIELL INRIKTNING? – Jag utbildar mig till maskintekniker. Matias Lybchow, 22 år, Åbo. VAD ÄR DET BÄSTA MED ATT GÅ PÅ HÖGSKOLAN? Erik Ålst, 21 år, Skara. – Jag vet inte riktigt, men jag är nöjd. FINNS DET SJÖFART I DIN SLÄKT? VAD LOCKAR MEST MED SJÖLIVET? LASTBÅT ELLER FÄRJA, VARFÖR? – Nej, det gör det inte. – Det är spännande och annorlunda. Det behövs fler tjejer på sjön. – Lastbåt. Det är längre turer och bättre betalt. VAR SKA DU JOBBA I SOMMAR? – Jag har sökt jobb på Eckerölinjen. REDAKTÖR: Jörgen Pettersson LAYOUT: Jessica Pettersson Nordens största sjöfartsmagasin TISDAGEN DEN 3 MAJ 2011 TEXTER: Erika Elfsberg, Fredrik Granlund, Anders Hellberg, Anna Jakobsson, Anna Karlsson, Petter Lobråten, Bror Lundberg, Ole Lundberg, Tone Nordling, Jörgen Pettersson, Fredrik Rosenqvist. FOTO: Daniel Eriksson, Ida Jansson, Jacob Saurén. PRAKTIKANTER: Amanda Andersson och Frida Olsson. ANSVARIG UTGIVARE: Niklas Lampi UTGIVNINGSPLAN 2011 FÖR ANNONSBOKNING Tisdagen den 6.9 2011 Åland och Sverige: Ålandstidningen, tel 26026 Tisdagen den 15.11 2011 Finland: Ingmar Qvist, [email protected], tel 040-50 55 446 KONTAKT: [email protected] www.sjofart.ax Maskinrumssimulatorn och förbränningsmotorer är de roligaste kurserna hittills. Efter utbildningen jobbar jag antagligen som andremaskinist, kanske på en supplybåt i Norge.” “ Henrik från Åland, studerar maskinteknik Efter Sjömansskolan i Stockholm och ett par år till sjöss ville jag utvecklas. Därför sökte jag till sjökaptensutbildningen. Under praktiken får man pröva på alla möjliga typer av fartyg.” “ Sascha från Sverige, studerar sjöfart By land, by sea and by air Raumo, tel. +358 (0)2 273 0580 Åbo, tel. +358 (0)2 273 0500 Helsingfors, tel. +358 (0)9 758 991 Mariehamn, tel. +358 (0)18 221 22 Stockholm, tel. +46 8 545 876 00 Tallinn, tel. +372-650 5950 Uleåborg, tel. +358 (0)8 8898 900 I N T E R N AT I O N E L LT G Å N G B A R A sjöutbildningar Utbildningsprogrammet för maskinteknik, 270 sp. Internationellt godkänd utbildning för dig som vill satsa på ett yrke som maskinbefäl till sjöss. Utbildningsprogrammet för sjöfart, 270 sp. Sjökaptensutbildning som följer internationella bestämmelser (STCW-konventionen). Neptunigatan 17, Pb 1010, AX–22111 Mariehamn, Åland Finland +358 (0)18 537 000, [email protected], www.ha.ax Dags att sjösätta båten? båten Båtar och segling är en hobby som kräver både tur och skicklighet. Omsorg och förutseende motverkar många faror men trots det är olyckan framme ibland. Pohjola erbjuder dig en flexibel och förmånlig båtförsäkring, skapad av båtfolk för båtfolk. Du kan gardera dig med olika skydd som omfattar just dig och dina behov. Preferenskunder hos Pohjola får de bästa rabatterna på sina försäkringar Du är automatiskt preferenskund då du har försäkringar ur tre olika försäkringsgrupper, dvs. du har tecknat till exempel en båtförsäkring, en trafikförsäkring och en bilförsäkring. Något separat avtal behövs inte. Fördel för livet. Tel. *6330 4 TISDAG 3 MAJ 2011 www.sjofart.ax CARUS PBS FRÅN TOLV KVADRAT MARK CARUS PBS Största ägare A2-Invest Ab (Anders Rundberg) . . .40,5% Svenpab Ab (Sven-Erik Holmberg) . .10,4% Lawvill Ab (Eriksson Capital) . . . . . . .9,9% Kaj Arnö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6,5% Styrelse Kaj Arnö (ordförande) Ralf Wahlsten Jarl Danielsson Lennart Joelsson Sven-Erik Holmberg Ulf Lindholm Text: Fredrik Rosenqvist Foto: Jordi Perdigó Bokslut 2010 (euro) Omsättning: . . . . . . . . . . . . . . . . . .3,5 milj Rörelseresultat: . . . . . . . . . . . . . . .96.487 Eget kapital: . . . . . . . . . . . . . . . . . .0,5 milj Några av bolagets färjekunder Azam Marine (Tanzania) Bornholmstrafikken (Danmark) Fjord Line (Norge) Hy-line Cruises (USA) St. Peter Line (Ryssland) Birka Cruises (Åland) Stradbroke Ferries (Australien) Största konkurrenter Hogia Ferry Systems (Vasa) E-DEA (Italien) Entee (England) Ferry (England) Versonix (USA) Carus PBS och grundaren Anders Rundberg har gjort en mäktig resa sedan bolaget grundades för snart 15 år sedan. Genom en rad smått otroliga tillfälligheter har företaget gått från ett småskaligt högriskprojekt till ett lovande tillväxtbolag. ”Under 2009–2010 har vi stått för 50 procent av de affärer som gjorts inom vår bransch. Vår närmaste konkurrent ligger på 16,7 procent” ”När de anställda köpte tillbaka företaget var man tvunget att bygga upp varumärket Carus nästan helt från början igen”, säger vd Anders Rundberg. I dag är Carus PBS marknadsledare på bokningsoch incheckningslösningar. Från kontoret i Mariehamn levereras tjänster till fyra olika kontinenter och mängder av rederier världen över. Efter samgåendet med PBS erbjuder man dessutom olika ekonomi- och webblösningar samt business intelligence. Att man lyckats ta steget från ett litet experiment i ett kontor som inte var större än en garderob till ett lovande tillväxtföretag med 40 anställda beror i första hand på de inblandades skicklighet och hårda arbete. Men historien om Carus PBS är även en historia om en lång rad tillfälligheter. Bolaget startades 1998. Men för att förstå varför det uppstod och hur det kunde bli så framgångsrikt måste man gå tillbaka mycket längre än så. – Egentligen börjar historien redan 1958–59 när min far och Gunnar Eklund grundade Viking Line. Jag har vuxit upp i sjöfartsbranschen, och när man en gång kommit in i den är det svår att komma ut, säger Carus PBS vd Anders Rundberg. – Jag bestämde mig tidigt för att jag ville jobba på Viking. Så medan mina skolkamrater planterade skog satt jag och gjorde bokningar. De tyckte att jag var jättekonstig, det var ju inte alls lika bra betalt. www.sjofart.ax TISDAG 3 MAJ 2011 5 CARUS PBS TILL KNADSLEDARE PÅ ETT DECENNIUM KUNSKAP OM SJÖFART 1983 fick han anställning på Viking Lines dataavdelning. En liten avdelning på fem personer där alla fick vara beredda på att göra det mesta, allt från att löda kablar och programmera till att hjälpa användare. Det var under åren på dataavdelningen som Anders Rundberg lärde sig hur sjöfartsbranschen fungerar i praktiken. En kunskap som han sedan byggde Carus PBS kring. – Åren på Viking Line gav mig en oerhört bred kunskap om och förståelse för sjöfartsbranschen. Historien kunde lätt ha slutat här. Det mesta talade för att Anders Rundberg skulle stanna kvar i bolaget tills pensionen. Men ödet ville annorlunda. MENTALT TRÖTT I april 1993 försattes Rederi Ab Slite i konkurs. Över en natt blev hälften av personalen på Viking Lines dataavdelning överflödig. Som en av cheferna fick Anders Rundberg den tunga uppgiften att avskeda många av dem han varit med om att anställa under de fantastiska tillväxtåren. – När Slite gick i konkurs hade vi anställt massor av folk åren innan. Nu var vi istället tvungna att dra ner på personalen. I efterhand var det en bra skola, men samtidigt var det fruktansvärt jobbigt. Jag sa för mig själv att jag aldrig skulle ha personal igen. – I hela mitt arbetsliv hade allt gått åt rätt håll utan större motgångar. Jag blev mentalt trött, så det slutade med att jag sade upp mig ett halvår efter att besparingarna var genomförda. Om Slite inte hade gått i konkurs är det mycket möjligt att Anders Rundberg fortfarande jobbat kvar på Viking och att Carus aldrig sett dagens ljus. BARA TILLFÄLLIGHETER – Det som hände sedan är egentligen bara tillfälligheter. Jag skulle åka med Silja Europa och träffade en bekant som jobbade för Estline i terminalen. Han nämnde att rederiets bokningssystem inte skulle klara av sekelskiftet och gav mig kontaktuppgifterna till deras it-chef. Några tillfälligheter senare hade han satt ihop ett team på fyra personer. De satt i ett kontor på tolv kvadratmeter och försökte ta fram ett bokningssystem åt Estline. I december 1998 var skrällen ett faktum. Ett fullständigt okänt företag hade konkurrerat ut alla etablerade bolag om att få leverera Estlines nya bokningssystem. – Vi bestämde oss sedan för att hitta en samarbetspartner som kunde hjälpa oss sälja systemet. Vi träffade Anites marknadschef på en mässa i London. Jag berättade att vi jobbade med Estline, och marknadschefen sa att de hade försökt få kontraktet för bokningssystemet men att någon annan tagit det. När jag sa att det var jag som hade fått det blev den en väldigt uppståndelse. – Det slutade i alla fall med att vi skrev avtal och att de började sälja vårt system och slutade sälja sitt eget. ÄR VÄL ÅLÄNNING Efter ett tag köpte Anite Travel Systems hela Carus och Anders Rundberg gick in i ledningsgruppen. – Det var väldigt lärorikt att sitta i ledningsgruppen för ett brittiskt börsbolag. Men den åländska mentaliteten är att man diskuterar kundens behov och företagets bästa först, inte vad börsen vill höra. I Anite styrdes allt av vad börsen för tillfället tyckte att man borde göra. – Om börsen tyckte att det var bra att köpa upp andra företag gjorde man det. Efter ett tag kom börsen fram till att man måste ha 20 procents marginal på allt man gjorde. Detta gick inte ihop med de låga marginaler som finns inom färjebranschen. Så hösten 2007 gick det upp för Anite att verksamheten inte gav den marginal som de ville ha. Det hela slutade med att personalen köpte tillbaka hela Carus från Anite. En bra affär enligt Anders Rundberg. – Ja, Johan Dahlman ställde en gång samma fråga som du ställer nu. Jag svarade honom att ”jag är väl ålänning”. Ja, vi fick köpa tillbaka bolaget för lite mindre än vad vi hade fått betalt tidigare. Samtidigt sålde vi ett bolag med två kunder och köpte ett bolag som låg trea på världsmarknaden. FLER KUNDER Kort efter att man köpt tillbaka bolaget gick man samman med PBS. – Efter det har vi haft riktigt bra fart. Under 2009–2010 har vi stått för 50 procent av de affärer som gjorts inom vår bransch. Vår närmaste konkurrent ligger på 16,7 procent. I dag är vi jämnstora med det största företaget inom branschen, men inget företag är lika globalt som vi. Den senaste kunden man levererat sitt bokningssystem till är St Peter Line, som samma dag som Ålands Sjöfart besöker Carus gör sin jungfrufärd mellan Helsingfors och St Petersburg. Man arbetar även med Rederi Ab Eckerö. Ett samarbete som i framtiden kan innebära att kunderna kan checka in sin bil på färjan genom en automat. Eftersom denna incheckning är så mycket snabbare har man hos sina kunder sett att bokningen kan hållas fram till tio minuter före avgång i stället för 30 som annars ofta är vanligt. Allt började med fyra personer i ett garderobliknande kontor. Nu är man hela 40 anställda. Rad ett från vänster: Adam Conway, Mikael Asplund, Sune Wilhelms, Christian Westergård och Niklas Isaksson. Rad två från vänster: Robert Sagulin, Christoffer Jansson, Anders Rundberg, Georgiana Zideanu, Anders Wikblom, Magnus Karlsson, Stella Byskata-Svenblad, Rasmus Westerback och Jonas Blomsterlund. Rad tre från vänster: Joakim Axén, Niclas Eklund och Ulf Björklund. SJÖFARTSKLUSTRET VIKTIGT Trots att Carus PBS har kunder över hela världen är det enligt Anders Rundberg självklart att man har sitt huvudkontor i Mariehamn. Carus PBS personifierar styrkan i det åländska sjöfartsklustret. – Det finns en så stor kunskap om shipping på Åland och det vet alla om. När man kommer från Åland vet kunderna att man åtminstone känner till vad en färja är. Det är en jättestor fördel. – Tack vare att det finns så många inom samma bransch på en så liten yta gör att man lätt kan snappa upp när ett rederi funderar på att köpa ett nytt system. Det händer till exempel att ASP Ship Management tipsar om någon som behöver ett nytt system. Och eftersom vi ofta jobbar med nystartade rederier kan vi ofta tipsa dem om rederier som är i behov av bemanning. Anders Rundberg säger att det inte är omöjligt att resenärerna i framtiden kan börja checka in bilen på ms Eckerö med denna automat, som redan är i bruk på flera håll i världen. VILL HA ALLA PÅ ÅLAND Men i Carus PBS imponerande lista av kunder saknas fortfarande ett bolag: Viking Line. Rederiet har valt att fortsätta med sin egen dataavdelning och sitt eget bokningssystem. Anders Rundberg gör ingen hemlighet att Viking Line hör till drömkunderna. – Ja, det skulle vara kul att få alla åländska rederier, det vill säga även Viking Line och skärgårdstrafiken. Anders Rundberg säger att den tekniska utvecklingen har gått i rasande fart, men att man i västvärlden inte hängt med. – Det första rederiet som beställde betalning med mobiltelefon ligger i Tanzania. Förr kom hela världen hit och tittade hur vi skötte får färjetrafik eftersom vi låg längst fram. Så är det inte längre. Ingen kommer längre hit för att få en skymt av framtidens färjetrafik. – Medan resten av världen gått i från kortkryssningskonceptet har vi fortsatt med det. När taxfreen försvann var resten av världen tvungen att förändras. Här blev den kvar, vilket gjorde att allt bara fortsatte som tidigare. – Nu ser man däremot en förändring där Viking med sitt nybygge talar om nya ideer. Det ska bli spännande att se vad det resulterar i. LJUST FÖR IT-ÅLAND Anders Rundberg tror att Åland går en mycket ljus framtid till mötes inom it-sektorn, speciellt om den baseras på det man redan är bra på. – Det finns nog inget annat ställe där it-sektorn utgör en så stor andel av ekonomin som på Åland, speciellt om man räknar in Paf:s och Vikings dataavdelningar. Jag tror stenhårt på denna bransch. Men att komma från Åland är en nackdel om vi inte drar nytta av det vi är bra på såsom shipping, bank och spel. I dag har Carus PBS 40 anställda. Men tillväxten är långt ifrån över än. – Vi är fortsättningsvis ett tillväxtföretag. Målet är att omsättningen ska öka med minst 10–20 procent årligen. Vi ska också börja bli betydligt mer synliga på hemmamarknaden som är ganska viktig för oss. Hit- Pia Lundberg, Yvonne Fagerström,Therese Axén tills har vi hållit en ganska låg och Jeanett Sundkvist sitter alla i supporten på profil på Åland och jobbat vidare Carus PBS. Eftersom en saknas på bilden innemed PBS traditionella produkter, bär det att fler än tio procent av de anställda säger Anders Rundberg. arbetar med support. 6 TISDAG 3 MAJ 2011 www.sjofart.ax ST PETER LINE RYSK UPPSTICKARE MED EN HELT NY AFFÄRSI Princess Anastasia går mellan Stockholm och St Petersburg via Tallinn. Premiärturen gjordes den andra april. Text: Erika Elfsberg Foto: St Peter Line ST PETER LINE Anställda: 350 i besättningen på Princess Maria, 400 i besättningen på Princess Anastasia. Dessutom ytterligare 250 anställda på kontoret i St Petersburg samt dotterbolagen. Ägare: rederiet är ett aktiebolag och ägs till största delen av tre parter, ett bolag baserat på Cypern, ett investment-bolag i Luxemburg och ett företag i Schweiz. Flagga: Rederiets bägge fartyg är registrerade på Malta. PRINCESS ANASTASIA Hette ursprungligen ms Olympia och byggdes 1986 på Wärtsilä i Åbo. Fartyget är 177 meter långt med en effekt på 23.000 kW. Fartyget har 2.372 hyttplatser. Olympia köptes av Rederi Ab Slite och gick i trafik för Viking Line mellan Stockholm och Helsingfors. Efter Slites konkurs 1993 döptes fartyget om till Pride of Bilbao och trafikerade hamnstäder i Storbritannien. PRINCESS MARIA Hette ursprungligen ms Finlandia och byggdes 1981 av Wärtsilä i Åbo. Fartyget är 166 meter långt och en effekt på 22.948 kW. Det finns 1.650 hyttplatser. Finlandia gick i trafik för Silja Line under 1980-talet. St Peter Line startade nyligen en ny kryssningslinje mellan Stockholm och St Petersburg. Deras första kryssningsfartyg går sedan ett år tillbaka mellan St Petersburg och Helsingfors. På grund av en dispyt med hamnen i Helsingfors överväger rederiet att flytta all sin verksamhet från Finland. – Det är olyckligt men vi kan inte överleva utan frakt. Jag är mycket besviken, säger rederiets vd Igor Glukhov. Den första turen med Princess Anastasia var mycket lyckad. Det säger Igor Glukhov som är vd för St Peter Line. Över 1.000 passagerare reste med kryssningsfartyget under jungfrufärden, en stor del av dem var researrangörer och journalister. – Jag tror väldigt starkt på att vår nya linje mellan Stockholm och St Petersburg ska gå bra. När kunskapen om våra produkter ökar kommer det att Igor Glukhov. gå snabbt. Enligt rederiets vd får kunderna stora möjligheter att själva välja resrutt. Kryssningsresenären kommer till St Petersburg via Tallinn och kan även ta sig vidare till Helsingfors genom att byta kryssningsfartyg. På den första kryssningen med Princess Anastasia efter jungfruturen var 700 resenärer inbokade. – Det är en bra början. KAN INTE FRAKTA GODS St Peter Lines andra kryssningsfartyg Princess Maria har trafikerat Helsingfors sedan april förra året. – Kryssningarna till St Petersburg har varit väldigt populära bland finländarna, säger Igor Glukhov. Trots att resenärerna strömmat till sommartid har rederiet tampats med stora problem framför allt under vintern. Nu går Princess Maria in till södra hamnen i Helsingfors, till sam- www.sjofart.ax TISDAG 3 MAJ 2011 7 ST PETER LINE St Peter Line höll en stor presskonferensen i Stockholm innan premiärturen. Från vänster Rysslands ambassadör Igor Neverov, Sveriges handelsminister Ewa Björling, hamnchef Henric Cars, St Peter Lines vd Igor Glukhov, hamnstyrman Henrik Ahlqvist och Helena Bonnier, styrelseordförande för Stockholms Hamnar. REDERIET HAR LÄMNAT IN KLAGOMÅL Svit ombord på St Peter Lines kryssningsfartyg. DÉ ma terminal som Silja Line. Men för att få hantera frakt blir de tvungna att byta till godshamnen Nordsjö hamn som ligger långt utanför centrum. Det är en omöjlig situation enligt Igor Glukhov. – Jag är mycket besviken på Helsingfors hamn. Inga rederier med passagerarfartyg på Östersjön klarar sig utan inkomster från frakt. Under fem månader sommartid fungerar det men vintertid är det inte möjligt. KAN SLUTA GÅ TILL HELSINGFORS St Peter Line har diskussion med Helsingfors hamn om hur problemet ska lösas. Igor Glukhov påpekar att Siljas avtal tillåter dem att frakta gods. – Jag vet inte varför vi inte får göra samma sak. De ekonomiska konsekvenserna är så stora att St Peter Line enligt Igor Glukhov överväger att helt inrikta sig på sin nya linje till Stockholm och därmed lämna Finland. – Det skulle vara tråkigt eftersom vi har många nöjda kunder i Finland. Men vi är ett privat företag som inte får något stöd från staten. Vi måste få det att gå ihop ekonomiskt. VISUMFRITT LOCKAR Rederiet har dessutom drabbats av den hårda vintern. Under tio dagar i mars fick alla kryssningar ställas in på grund av isläget. Det innebar 6.000 avbokade resor. St Peter Lines fartyg drabbades hårdare än andra passagerarfartyg i Östersjön eftersom St Petersburg hade ett särskilt svårt isläge under vissa perioder. Här är infodäcket ombord på Princess Anastasia. Besättningen kommer från ett flertal olika länder, främst Ryssland, Estland, Litauen, Finland och Sverige. Språken ombord är ryska, svenska och engelska. På Princess Maria som går till Helsingfors är det ryska, engelska och finska. – Nästa år ska fler isbrytare finnas i området runt St Petersburg. Jag hoppas på en mildare vinter. Sommaren var däremot framgångsrik poängterar rederiets vd. Han ser ett ökande intresse för det nya resmålet St Petersburg i Norden. Möjligheten att resa till Ryssland utan visum hjälper till. Kraven på resenärerna för att få resa visumfritt är att de stannar högst tre dagar och att det handlar om en kryssning. Resenären måste återvända med kryssningsfartyget. Intresset från ryskt håll att semestra i de nordiska länderna är fortsatt stort enligt Igor Glukhov. – Ryssar är bra turister som spenderar mycket pengar, säger han. FÖRHANDLAR MED ME GROUP Det stod nyligen klart att rederiet inleder ett samarbete med Paf om femtio spelautomater och fyra spelbord ombord på fartygen. – Jag är nöjd med samarbetet så här långt. Installationerna gjordes snabbt och effektivt. Vilka kontakter har St Peter Line med andra åländska företag? – Jag känner Viking Lines vd Mikael Backman personligen och Viking Line är en viktig samarbetspartner för oss. De hjälper våra kunder att fortsätta sin resa från Helsingfors till Stockholm bland annat. Åländska Carus PBS har levererat bokningssystemet som rederiet använder. Igor Glukhov har även inlett diskussioner med Wiklöf Holdings ME Group. – De är möjligt att de blir vår leverantör. A la carte-restaurangen ombord på Princess Anastasia. Hamndirektör Heikki Nissinen avböjer att kommentera St Peter Lines kritik eftersom ett klagomål är inlämnat till finska konkurrensverket. Heikki Nissinen är hamndirektör vid Helsingfors hamn. Han känner till problemen som St Peter Lines vd Igor Glukhov framhåller. Men eftersom rederiet lämnat in ett klagomål till konkurrensverket mot hamnen vill han inte kommentera ärendet närmare innan det har utretts. Något kan han ändå säga om hur problemen startade. – St Peter Line har ett kontrakt där det står att de inte får ta emot frakt från södra hamnen. Det är ett avtal som de undertecknat. Först efter att avtalet var klart kom det fram att de även ville frakta gods. Han tillägger dessutom att frågan är mycket komplicerad. 8 TISDAG 3 MAJ 2011 www.sjofart.ax NATURGAS Bo Torgé som ordnade LNG-seminariet vill göra seminariet till ett återkommande evenemang på Åland. Under dagen deltog rederirepresentanter från Åland, Finland, Sverige och Norge. Kari Elliot från Göteborgs energi argumenterade för att LNG är en bra affär för sjöfarten. En faktor som är positiv är att alla partikelutsläpp från oljan försvinner om man byter till naturgas som bränsle. Positivt för folkhälsan, menar han. ALLA TALAR O Framtidens bränslekälla inom sjöfarten är naturgasen. Det börjar allt fler rederier inse. De närmaste åren väntas närmast en revolution inom bränsleområdet, om expertisen får rätt. Text: Tone Nordling En del säger att vi är där nu. Att Peak oil inträffade under 2010. Andra hävdar att vi har omkring tio år på oss. Hursomhelst, oljans storhetsdagar börjar vara räknade. Utvecklingen inom raffinaderibranschen går allt mer mot att sälja förfinade produkter, man söker den marknad där man får ut mest pengar för sin olja. Och den marknaden är inte bränslemarknaden. Stegringarna av oljepriset driver tillsammans med skärpta politiska klimatmål på en utveckling där alternativa drivmedel lyfts fram. Det mest lovande för sjöfartens räkning är naturgasen. STORSKALIGHET Det menade de inbjuda föreläsarna på plankonsult Bo Torgés seminarium om LNG inom sjöfarten. LNG står för Liquified natural gas och är ett sätt att omvandla naturgas till vätska så att energikällan blir lättare att lagra och transportera. Tekniken öppnar för import från flera olika produktionsländer. Vi slipper alltså bli beroende av Ryssland. Kari Elliot från Göteborgs energi var en av de frälsta som talade inför publiken på Alandica. – Vi ser en utveckling där det har utvecklats en småskalig LNG-produktion, den börjar nu gå mot en storskalighet och det är då det är riktigt intressant för sjöfarten som näring, säger han. TEKNIKFRAMSTEG Inte bara produktionen går framåt. Även tekniken. Utvecklingen av gasmotorer och terminaler för mottagning av gas och distribution går raskt framåt. Själva LNG-tekniken i sig är också betydligt billigare i dag än för femton år sedan. – I alla led har kostnaderna minskat, förvätskningen är billigare, och transporterna. Kostnaderna har sjunkit med omkring fyrtio procent, säger Kari Elliot. Andra argument för gasen är skärpta miljökrav, både politiskt och från kunderna. Miljömässigt är gasen ett intressant alternativ. Den tar bort utsläppen av svaveloxid och partiklar, den minskar kväveoxidutsläppen med 90 procent. Men ett frågetecken är om den kommer att anses uppfylla klimatmålen i framtiden. Den minskar koldioxidutsläppen med 20-25 procent i jämförelse med oljan. En del klimatforskare har bedömt att det räcker. Andra säger att utsläppen behöver minska med 50 procent. FRÅGETECKEN FINNS – Det finns fler osäkerheter om vi vill bygga nytt med gasdrift. Vi vet inte om det kommer att finnas någon andrahandsmarknad i Asien när det är dags att sälja vidare, säger Kari Elliot. – Vi vet heller inte vad naturgasen kostar om tio år. Det påverkas av tillgång på olja och diesel och nya miljökrav. Han tror ändå att en satsning på naturgasen kommer att löna sig. – Vi har redan sett en frikoppling av olje- och gaspriserna där gasen inte alls stegrar på samma sätt. Prisskillnaderna mellan olja och naturgas kommer att öka, säger han. Biogasen är ett annat aktuellt drivmedel. Den duger bra som komplement, men räcker inte för en så storskalig produktion som sjöfarten skulle kräva. – Men det går att blanda naturgas och biogas, det tror jag på, säger han. LÅNGT TILL NY PEAK Naturgasen då, har inte den en peak precis som för oljan? Jo, svarar Kari Elliot, men den ligger omkring hundra år efter att oljan har nått sin peak. Samtidigt finns en ambition att blanda naturgasen med biogas, en kombination som skulle kunna försena peaken. Att LNG är framtiden för sjöfarten är seminariets arrangör Bo Torgé övertygad om. – Intresset inom sjöfartssektorn började sätta fart på allvar förra året. Det ville jag fånga upp i det här seminariet. Utvecklingen kommer bara att fortsätta. Därför planerar jag att hålla ett nytt seminarium nästa år. – Det är en spännande tid, nu tycker jag bara att Åland skulle behöva vara med på det här på något sätt. NATURGAS I FINLAND Importen började redan 1974 från Sovjetunionen. Gasum Group grundades 1994 med uppgiften att ta hand om naturgasen i landet. Finska staten äger 24 procent av bolaget. De andra ägarna är Fortum, EON och Gazprom. 2010 sålde bolaget gas motsvarande 45 terrawattimmar. Försäljningen ökar varje år. De levererar även gas till Estland. All naturgas i Finlands gasnät kommer i dag från norra Sibirien. Men i nätet injiceras också finländsk biogas. Finlands första anläggning för LNG byggdes 1996. Då sålde den gas till Wärtsilä när företaget testade och tog fram sina första gasmotorer. Den levererar i dag till Sverige och Norge och kunder i Finland. Anläggningen byggdes ut 2010 och började då även sälja gas till Nynäshamn. Några mindre kunder inom metallindustrin i Finland köper också in LNG. Det pågår stora satsningar för sjöfartens del på naturgas www.sjofart.ax TISDAG 3 MAJ 2011 9 NATURGAS Björn Ahlnäs från Gasum Oy säger att det inom några år kommer att finnas en betydande infrastruktur för naturgas i Östersjöområdet och Norden. Foto: Ida Jansson M GASEN GASDEPÅER FÖR SJÖFARTEN BYGGS LÄNGS FINLANDS KUST Stora investeringar i naturgasen planeras i vårt närområde. I Finland kommer gasterminaler att byggas i Borgå och Åbo, där kan även sjöfarten tanka gas. Text: Tone Nordling Gasum Finland är ett infrastrukturbolag som bygger upp ett distributions- och importnät för naturgas i Finland. De ansvarar för importen av all naturgas i landet, bygger upp ledningsnät och planerar olika importterminaler för LNG, enligt Björn Ahlnäs från Gasum. – Vi är i högsta grad intresserade av LNGtekniken, både för sjöfartens del som bränsle, men också för att kunna injicera naturgas i ledningsnätet, säger han. MÅNGA NOSAR PÅ GASEN För småskaligt bruk är gasen på god väg att etableras. Inom den offentliga sektorn i Finland har intresset för naturgasen vaknat. På olika håll finns projekt och tester för att driva landskapsfärjorna med gas. Även gränsbevakningen undersöker alternativet. Men det som är allra mest intressant för framtiden är att vi på allvar kan börja tala om en storskalighet inom naturgasindustrin de kommande åren. – Vi är på god väg att utveckla ett europeiskt gasnät. Det pågår ett gemensamt projekt mellan de baltiska länderna med EU-stöd där vi ska bygga en baltic connector i finska viken, säger Björn Ahlnäs. – Det kommer att byggas en större importterminal för naturgas i Ingå. Det är ett projekt som vi arbetar med för fullt och kommer att möjliggöra leverans av stora volymer naturgas till exempelvis den marina sektorn, säger han. FLERA STORA PROJEKT Gasum kommer för egen del att bygga importterminaler även i Borgå och Åbo. Projektet i Borgå har högsta prioritet. – Vi jobbar väldigt hårt med det för tillfället, säger Björn Ahlnäs. I Åbo ser Gasum på två olika förslag till placering. I anslutning till terminalerna kommer det att byggas tankningsstationer för sjöfarten, eller så kallade marina importterminaler. Gasum arbetar också med ett bunkringspråmsprojekt. Det handlar om pråmar som kan fungera som rörliga tankningsstationer och frakta stora mängder naturgas, med hjälp av LNG-tekniken. – Det finns redan utanför Göteborg, men på finska sidan behöver de bättre anpassas efter ett hårdare isläge, säger han. SNABB UTVECKLING området. Den nya LNG-tekniken har gjort att naturgasen är högintressant som bränsle. Snart även i större skala. Foto: Daniel Eriksson Sammanfattningsvis ser han att det finns många aktiva aktörer inom LNG-området som är med och bygger upp en infrastruktur. – Många stora investeringar planeras och det är bra. Alla projekt behövs, konstaterar Björn Ahlnäs. – Inom några år kommer vi att kunna se en betryggande uppbyggnad på LNG-området, avslutar han. 10 TISDAG 3 MAJ 2011 www.sjofart.ax SJÖFARTSKRISEN Sjöfartsanalytiker Lennart Nilsson: FÖR MYCKET TONNAGE PRESSAR SJÖFARTEN Det värsta kan vara över, tror sjöfartsanalytikern Lennart Nilsson i Göteborg. Det skulle många åländska rederier vara glada över. Fast det finns ändå skäl till försiktighet. Inte minst den allt dyrare bunkern ställer till det rejält för näringen. Det är svårt att få befraktarna att begripa varför fraktraterna måste höjas. Trots att vi ser en sakta återhämtning efter den globala krisen har flera sjöfartssektorer stora problem. Enligt sjöfartsanalytiker Lennart Nilsson beror det på ett överskott av tonnage och oljepriser som har skjutit i höjden. ”Är det högkonjunktur tenderar många att förutsätta att den ska fortsätta i all evighet” Text: Tone Nordling Foto: Ålandstidningen De värsta krisåren är över. Det finns en försiktig optimism om en tillväxt inom sjöfarten, trots händelserna i Japan, enligt Lennart Nilsson. – Det går sakta framåt i USA och Europa, men den största delen av tillväxten drivs på av utvecklingen i Asien. Frakten av bilar mellan Europa och USA å ena sidan och Asien å andra sidan ökar till exempel, säger han. Lennart Nilssons uppdrag är att följa utvecklingen på sjöfartsmarknaden i rollen av sjöfartsanalytiker vid Sjöfartens analys institut. Institutet finns i Göteborg och är en intresseorganisation för företag och organisationer med anknytning till sjöfarten. Vid sidan av rederier och hamnar och sjöfacken representerar institutet även företag som har ett intresse som tangerar sjöfartssektorn. Exempelvis banker, lastägare, universitet och högskolor. www.sjofart.ax SJÖFART FRÅGAR ELEVER FRÅN SJÖMANSSKOLAN ? TISDAG 3 MAJ 2011 11 Enkät: Frida Olsson och Amanda Andersson LENNART NILSSON OM … w Prispressen på andrahandsmarknaden Redan i dag ser vi att priserna är väldigt pressade eftersom det inte finns någon efterfrågan och eftersom priserna på nybyggen också är väldigt pressade. Jag förväntar mig en ökad prispress eftersom fler fartyg kommer att komma ut till försäljning när olika sektorer går knackigt. Det kan innebära stora möjligheter att göra klipp framöver. w Katastrofen i Japan Framförallt på tanksidan har utvecklingen i Japan ökat osäkerheten, men den kan förbättra situationen för de som skeppar gas eftersom Japan använder gas i stor utsträckning när de inte får el genom kärnkraften i samma utsträckning som tidigare. Lennart Nilsson. FÖR MÅNGA FARTYG Trots den försiktiga optimismen är det kämpigt på många håll inom sjöfartssektorn. – Det beror på att många rederier beställde nya fartyg år 2007 när högkonjunkturen var i topp. Nu ska fartygen levereras. Det gör att tonnagekapaciteten växer snabbare än efterfrågan av sjöfartens tjänster, säger han. Det har lett till att flera sektorer känner av en försämrad lönsamhet. – Och det kommer att fortsätta, det tar omkring tre år innan tillgången har balanserats mot efterfrågan. Ett annat gemensamt problem är de höga oljepriserna. Den pressade situationen på oljemarknaden gör att sjöfarten dras med allt högre bränslepriser. SVÅRT FÖR BULK OCH CONTAINER De olika sektorerna inom sjöfartsklustret har olika förutsättningar. I fjol var efterfrågan stor på torrbulkfartyg som kör exempelvis kol och järnmalm. I huvudsak berodde det på att Kina gjorde stora investeringar i att bygga ut sina lager. – På torrbulkssidan börjar man ha väldigt lite att göra i år, säger Lennart Nilsson. Även på containersidan gick det bra förra året. Det berodde i första hand på att man lyckades balansera utbudet genom att köra fler fartyg och minska hastigheterna. På så sätt kunde man sänka bränslekostnaderna och undvika en överetablering av fartyg. Då steg faktiskt fraktraterna i stället för att sjunka. – Men det var en åtgärd av engångskaraktär, nu ser vi återigen hur fraktraterna är på väg neråt, på grund av överkapaciteten, säger han. FLER FÅR PROBLEM En stor överkapacitet finns annars på roromarknaden och på tankerfartygsidan. Kommer vi att se fler sjöfartsaktörer som går omkull framöver? – Sannolikt. Många har problem och fler kommer att få det. Särskilt de redare som beställde fartyg på spekulation och som inte har sysselsättning för dem nu när de levereras. Det blir svårt för dem att betala sin beställning. Därför ser vi redan en utveckling där många vill avbeställa eller skjuta på leveransen. LJUST PÅ KRYSSARSIDAN Kryssningstrafiken är det stora undantaget. De senaste åren har sektorn sett en stadig tillväxt och enligt Lennart Nilsson har kryssningarna tiden för sig. Nya fartyg bidrar alltid till en ökad attraktionskraft för resenärer. Men det är inte den enda förklaringen. – Vi ser över hela världen hur nya personer lockas att köpa kryssningsresor. De nya kun- Karl-Oscar Persson, 17 år, Lemland. VAD LOCKAR MEST MED SJÖLIVET? SKA DU STUDERA VIDARE? – Det är bra variation när man jobbar varannan vecka och så blir det ju mycket ledigt också. – Ja, men inte inom sjöfart. Det räcker med den här utbildningen jag redan fått inom sjöfart. Jag väljer nog bygg på Yrkesskolan. – Jag gick här tidigare men jag hade ett passande jobb så jag hoppade av skolan. Men nu kom jag tillbaka hit för jag tänkte ”ska jag göra det så ska jag göra det nu”. VAD TYCKER DU OM UTBILDNINGEN? FINNS DET SJÖFART I DIN SLÄKT? – Den är väldigt lärorik. – Ja det finns det, min far och min farfar. VAR SKA DU JOBBA I SOMMAR? – Jag ska jobba på Viking Line. w LNG Det är tveklöst så att sjöfarten kommer att börja använda LNG mer och mer som drivmedel. För den regionala trafiken är det framtidsbränslet inom inte allt för många år. För den globala trafiken finns större frågetecken eftersom det är osäkert om det kommer att finnas tankstationer i alla hamnar som fartygen angör. w Miljöarbetet Det satsas stort redan i dag på motortillverkningen för att minska utsläppen, LNG är ett annat framtidshopp och sänkta hastigheter som har införts på containersidan kan bli aktuellt inom fler sektorer. derna finns både i Asien, Europa och USA, säger han. Europa har blivit en riktigt stor kryssningsmarknad och än är inte toppen nådd. – Jag väntar mig absolut en fortsatt tillväxt. En annan framgångsrik sektor är Offshoremarknaden. Där investeras det i nya oljeriggar i Barents hav, Sydamerika och Brasilien. LNG, den flytande naturgasen, är också en bransch som har en positiv utveckling. VARNAR FÖR VÄXTVÄRK Kan sjöfartssektorn lära sig av krisen? – Tveksamt. Det här är ett mönster som upprepar sig varje gång. Har man som redare ett överskott under högkonjunkturen är det en stor lockelse att köpa nytt. Har man gammalt tonnage som behöver bytas ut är det inget större problem. Problemet uppstår när alla siktar på att växa. Det blir ett strukturellt problem. Fick branschen storhetsvansinne 2007? – Är det högkonjunktur tenderar många att förutsätta att den ska fortsätta i all evighet. Jag tror ingen då räknade med att nedgången skulle bli så kraftig som den blev 2009. FLER SKROTAR Så, vilka blev lågkonjunkturens vinnare och förlorare? – Vinnarna är de företag som hade chartrat stora delar av sin flotta. De kunde snabbt göra sig av med de inchartrade fartygen och smidigt anpassa sig till den minskade efterfrågan. Förlorarna är då i andra änden de som har haft fartyg utchartrade på kortare tid eftersom de inte har fått fartygen sysselsatta. Och det kommer att dröja ett tag innan läget har blivit bättre för dem. De står sist i kön när det svänger. Det låter dystert, finns inget hopp? – Den allmänna situationen kan förbättras om fler lägger upp sina fartyg och om fler fartyg skrotas. Och vi kan faktiskt redan se att fler fartyg skrotas. Sen ska vi komma ihåg att den grundläggande efterfrågetrenden är positiv och på fem års sikt är vi sannolikt tillbaka till den starka utveckling vi hade före finanskrisen. Jan Englund, 25 år, Kumlinge. Leo Karlsson, 22 år, Kumlinge. Therese Jidstrand, 19 år,Yxlan. VILKEN INRIKTNING GÅR DU? – Jag går en ettårig utbildning, så jag får första vaktmansbrevet. HAR DU KOMPISAR SOM SKA GÅ TILL SJÖSS? – Nej, jag är den enda. Oscar Kojo, 17 år, Hangö. VAD ÄR SVÅRT MED DEN HÄR UTBILDNINGEN? – Ingen kommentar, säger han och skrattar. VAD VILL DU HELST JOBBA MED OMBORD? – Jag vill jobba som befäl. VARFÖR SÖKTE DU TILL SJÖMANSSKOLAN? Tony Hindersson, 18 år, Ekenäs. LASTBÅT ELLER FÄRJA, OCH VARFÖR? – Lastbåt. Det är skönt med liten besättning – det blir bra stämning. VAD VILL DU HELST JOBBA MED OMBORD? – Inom maskin. 12 TISDAG 3 MAJ 2011 www.sjofart.ax SJÖFARTENS DAG EVA HAR FRAMTIDEN I FOKUS Populära branschevenemanget Sjöfartens dag lockar i år med särskilda teman om rorotrafik och brandsäkerhet. Danny Saucedo, mångas favorit från Melodifestivalen, uppträder för barn i årskurserna 6 och 8 på museifartyget Pommern! Text: Anna Jakobsson Foto: Ida Jansson Sjöfartens dag den 5 maj bjuder åländska barn i årskurserna 6 och 8 på en alldeles speciell upplevelse. Den svenska artisten Danny Saucedo, känd från tv-programmet Idol, Melodifestivalen och gruppen EMD, uppträder ombord på museifartyget Pommern. – Vädret avgör om det blir på eller under däck, säger arrangören Eva Mikkola-Karlström. Konserten är bara en del av barnens program under Sjöfartens dag. De ska även få lära sig om sjöfarten i dag och om åländsk sjöfartshistoria. ROROSEMINARIUM Branschens del av Sjöfartens dag hålls i Alandica kultur och kongress. Där bjuder årets evenemang på ett helt nytt inslag: ett roroseminarium. – Det belyser roromarknaden som är en smal nisch inom sjöfarten. Seminariet lockar en helt ny kategori deltagare, både fartygsförsäljare och förmedlare av olika typer av kontrakt, säger Eva Mikkola-Karlström. Henrik Tidblad från Fearnley talar om roromarknaden ur mäklarens perspektiv. Från SCA kommer Lars Nolander och talar om lastägarens synsätt. Staffan Herlin deltar från Finnlines, som har sex nya rorofartyg på kommande. – Det är högintressant och roligt att lyssna på någon som satsar på framtiden, säger Eva Mikkola-Karlström. Dessutom ska Fridtjof Rohde redogöra för framtidens rorofartyg. SJÖFARTENS DAG NÅGRA AV DELTAGARNA ÅLAND Finansminister Mats Perämaa och trafikminister Veronica Thörnroos. FINLAND Regeringsråden Silja Ruokola och Lolan Eriksson. SVERIGE Statssekreteraren Carl von der Esch och ämnesrådet Astrid Utterström. FÄRÖARNA Handelsminis- tern Johan Dahl. NORGE Handelsministern Rikke Lind. LETTLAND Trafikministern Zita Kurmina. DANMARK Kontorschef Anne Skov Strüver från danska Sjöfartsverket. Mer info om seminariet: www.jage.me/shippingseminar NYA UTSTÄLLARE Ett annat block i programmet handlar om brandsläckning på fartyg. Fyra arrangörer står bakom Sjöfartens dag: Alandiabolagen, Det Norske Veritas, Ålands landskapsregering och Ålands Sjöfart. – Det är ett högklassigt program. De olika seminarierna går parallellt under dagen och publiken väljer det som är intressant. Det sätter också press på talarna att vara intressanta, säger Eva Mikkola-Karlström. Sjöfartens dag har arrangerats sedan 2001. Det som började som en rekryteringsmässa har vuxit och blivit en betydligt större branschdag. – Det ser riktigt bra ut i år också. Cirka femtio utställare har anmält sig. Det är ungefär så många som det brukar vara, säger Eva MikkolaKarlström. Flera utställare är nya för i år, bland annat båtdesignföretaget Deltamarine och motor- och propellertillverkaren Rolls-Royce. Framtidens rorofartyg är ett av ämnena på Sjöfartens dag den 5 maj. ”Det blir högintressant”, säger arrangören Eva Mikkola-Karlström som är vice vd för Godby Shipping. MINISTRAR MÖTS OM FRAMTIDENS SJÖFART Det är inte bara branschen som deltar i Sjöfartens dag. På plats är även ministrar och topptjänstemän från alla nordiska sjöfartsländer. Text: Jörgen Pettersson Sjöfartens dag är fylld med program från morgon till kväll. Men frågan är om inte de tre inledande morgontimmarna på torsdagen är viktigast av allt. Då kommer regerings- folk från hela Norden och Baltikum att vara på plats för att diskutera framtidens sjöfart. Avsikten är att skapa en gemensam policy för de nordiska och baltiska länderna. Frågan är högintressant av många skäl. Inte minst miljömässiga och ekonomiska. Kraven på bränslet växer och statsstöd till branschen är en ständig fråga. Ändå diskuteras den inte särskilt ofta gemensamt på högsta nivå. Det sker nu i Mariehamn. HÖGKLASSIGA TALARE Seminariet inleds av Ålands finansminister Mats Perämaa som hälsar välkommen. Därefter följer Ålands statistik- och utredningsbyrå samt Aicis, Bjarne Lindström och Stefan Lång, som noga följt och analyserat sjöfarten både i Norden och i Baltikum. EU-höjdaren Jean-Louis Colson ger sedan sin syn på framtidens shipping i Europa och hur den ska göras konkurrenskraftig i förhållande till resten av världen. Från branschanalytikerna Clarkson Research Studies i London kommer vd Martin Stopford och diskuterar trender och möjligheter för branschen innan seminariet avslutas med en öppen diskussion. "KNRDQÄ QDK@SHNMRGHORÄÄ ENQÄ@ÄR@EDQ VNQKC 6DÄG@UDÄ@MÄHMSDQM@SHNM@KÄMDSVNQJÄNEÄLNQDÄSG@MÄÄODNOKDÄ @BQNRRÄÄNEÆBDRÄ3GHRÄFKNA@KÄQD@BGÄFHUDRÄTRÄ@MÄTMQHU@KKDCÄUHDVÄNEÄ SGDÄL@QJDSOK@BDÄ@MCÄSGDÄSDBGMHB@KÄCDUDKNOLDMSRÄRG@OHMFÄSNC@XiRÄ L@QHMDÄHMCTRSQXÄ(SÄ@KRNÄDMRTQDRÄSG@SÄVGDQDUDQÄXNTÄ@QDÄVDÄVHKKÄADÄ MD@QAXÄ@MCÄ@AKDÄSNÄ@OOKXÄ@ÄFDMTHMDÄTMCDQRS@MCHMFÄNEÄKNB@KÄHRRTDRÄ @MCÄGDKOÄXNTÄNODQ@SDÄLNQDÄR@EDKXÄ@MCÄRTRS@HM@AKX +D@QMÄLNQDÄ@ANTSÄNTQÄFKNA@KÄMDSVNQJÄmÄ FNÄSNÄVVVKQNQFL@QHMDÄ 2DQUHBDRÄ@QDÄOQNUHCDCÄAXÄLDLADQRÄNEÄSGDÄ+KNXCiRÄ1DFHRSDQÄ&QNTO Shippingens egen hemsida www.sjofart.ax • • • • • • • • Unik positionslista. Alla fartyg live! Åländsk sjöfart i resten av världen. Shippingnyheter från de sju haven. Fartygsporträtt i text och bild. Utbildningar och branschanalyser. Arkiv med ”Ålands Sjöfart & Handel” fem år tillbaka. Alla länkar en sjöman behöver. Och mycket mer... Kom ihåg att bli vän med oss på Facebook. Vi lottar ut sjöfartshistoria bland våra vänner! Tidningen Ålands Sjöfart och www.sjofart.ax är ett samarbete mellan Ålandstidningen och Förbundet för Främjandet av Ålands Sjöfart, en organisation som sedan 1939 arbetat för den åländska sjöfartsbranschen och sjöfolket. 14 TISDAG 3 MAJ 2011 www.sjofart.ax NYHETER ”I dag kommer 70 procent av de beställda fartygen i världen aldrig att lösas ut” Text: Jörgen Pettersson Foto: Ida Jansson I Odin Maritim ligger i dag knappt 150 miljoner euro bundet i huvudsakligen norska storrederier. Det är ingen slump. I shippingen finns det en klar nytta av att vara väldig. Man klarar cyklerna bättre. För på ett sätt är rederierna som hushållen. När tiderna är goda vill man investera. Rederier beställer fartyg i toppen av konjunkturen för att sedan upptäcka att marknaden är försvunnen när leveransen äger rum. – Av de fartyg som 2010 kom till leverans blev bara ungefär 30 procent av alla utlösta (mätt i dwt). I dag kommer 70 procent av de beställda fartygen i världen aldrig att lösas ut, konstaterar Odin Fonders vd Stefan Haglund. Tillsammans med direktörskollegerna Ben Söderström och Johan Björkell har han nyligen varit i Mariehamn för en roadshow för investerare. Sådana finns det rätt många på Åland där sjöfartsintresset är stort och kunskapen gedigen. VIKING FÖR DYRT Med utsikt mot havet. Odin Fonders vd Stefan Haglund (i mitten) var nyligen på Åland för att bland annat berätta för hugade investerare om Odin Maritim, en utpräglad shipping-fond med 150 miljoner euro placerade i börsnoterade rederier.Till vänster vvd Johan Björkell och till höger försäljningsdirektör Ben Söderström. MED JÄRNKOLL PÅ SJÖFART OCH PENGAR På många sätt är den internationella sjöfarten högst i den så kallade marknadens näringskedja. När handeln avstannar i butikerna gör det i sista änden så fartygen ligger stilla. Odin Maritim är en investeringsfond med full koll på sjöfart. Odin Maritim har sedan den startade 1994 avkastat i genomsnitt 15 procent per år. I fjol blev avkastningen hela 28 procent i euro. Investeringsobjekten är bara börsnoterade rederier. Men varken Viking Line eller Tallink, eller för den delen något finländskt eller svenskt rederi ryms i portföljen. – De är helt enkelt för dyra i förhållande till intjäningen. De går inte att räkna hem, konstaterar försäljningsdirektören Ben Söderström. Året som gick var en dyster period inom sjöfarten. Bortsett från några lysande undantag var det en bransch i nedgång. Containertrafiken visade dock svagt uppåt. – Eftersom köpkraften bland konsumenterna börjar komma tillbaka, förklarar Stefan Haglund. En annan gren som förväntas vara stark i framtiden är kryssningstrafik. Helt enkelt för att folk har mer pengar att röra sig med och är nyfikna på kryssningar som ett semesteralternativ. I andra änden på listan finns den ”riktiga” sjöfarten: produkttankers, torrlastfartyg och oljetankers. – Vi räknar med att det dröjer ett tag ännu innan de återhämtar sig, lyder Odins analys. BANKER SÄGER NEJ Sjöfartsbranschen har över tid dragit till sig lycksökare som vädrat snabba pengar. Det gick vägen så länge som bankerna var redo att slänga pengar efter snart sagt vilken företagare som helst. Så är det inte i dag. – I dag säger bankerna nej till spekulativa högt skuldfinansierade fartygsinvesteringar, menar Stefan Haglund. Odin Maritim är lika restriktiv när det gäller nya placeringar. Varje sådan föregås av ett omfattande undersökningsarbete. Balans- och resultaträkningarna fingranskas och bolagets ledning blir genomlyst. – Vi ser på kassan, kassaflödet och vi söker vinnarna, jämför med värderingarna av branschen i övrigt. Vi aktar oss väldigt noga för bolag som dras med hög skuldbörda. Och så gör vi många företagsbesök, förklarar Ben Söderström. För sist och slutligen är pengarna viktiga för en placeringsfond. – Om ledningen återinvesterar allt i bolaget finns ju alltid en risk att det inte blir något över till ägarna, konstaterar Stefan Haglund. Trots att Odin Maritim utmålar en intressant framtid för kryssningsrederierna finns väldigt få sådana med i portföljen. Det är inte bara fonderna som inser värdet i dem. – Trots att de är intressanta så är de rätt och slätt ganska dyra i dag, säger Stefan Haglund. Skaffa dig en egen tidning Ålands Sjöfart är Nordens största sjöfartsmagasin. Den har sina rötter på Åland men når överallt och täcker det mesta. Det åländska sjöfartsklustret lämnar få nordiska länder oberörda. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år som en bilaga till Ålandstidningen. Om du inte har Ålandstidningen löper du risk att missa något nummer. En prenumeration bara på Ålands Sjöfart kostar 20 euro (plus porto)/år. Håll koll på sjöfarten, prenumerera på Ålands Sjöfart – en helt ny sjöfartstidning. Kolla också in vår hemsida www.sjofart.ax. Där finns ett färdigt prenumerationsformulär som är enkelt att fylla i. Vill du inte använda internet, går det bra att ringa +358-18-26 026 så hjälper vi dig! RoRo of the future – today Bore RoFlex is the ultimate RoRo-vessel, designed for flexible cargo solutions and low fuel consumption. Easy access through wide stern doors as well as hoistable cargo decks ensure rational and fast cargo handling. We offer our customers a vessel with an environmental friendly footprint and cost efficiency to meet future requirements. The first vessel is due for delivery on 29 April 2011. © DNV/Making Waves - member of the Rettig group www.bore.eu LNG AS FUEL Conseptual review Strict emission limitations are set for vessels operating in Emission Control Area (ECA). Using LNG as fuel will significantly reduce emissions such as NOx, SOx, CO2 and particles. A fleet of LNG fuelled ships requires an effective LNG fuel supply. DNV assists ship-owners and LNG fuel suppliers in their development of new concepts for LNG fuel supply. A conceptual review will typically include a high level HAZID (Hazard Identification) to identify potential showstoppers, followed by a more comprehensive HAZID to identify operational risks and mitigating actions, related to safety, environment, availability, cost, project timelines, etc, depending on your focus area(s). The review will result in a list of proposed improvements to the ongoing concept development. & "$% $& % * ! ! '$ & ! " % (* ! " %(* ! & !#**! & & "$$ & ! % " ) " % " %& $ "$% $ ! DNV – Safeguarding Life, Property, Environment. www.dnv.com DNV has been at the forefront of technology development with-in the LNG sector, and DNV’s services, competence and experience cover all parts of the LNG value chain. DNV established rules for gas-fuelled ships in 2001, and the 20 ships running on LNG today (2010) are classed by DNV. DNV’s solid LNG fuel experience and expert competence, combined with the right risk management techniques, makes DNV your preferred partner in review of new concepts for LNG fuel supply. 16 TISDAG 3 MAJ 2011 www.sjofart.ax VIKING LINE På skisserna skiljer sig Viking Lines nybygge rejält från de kryssningsmiljöer vi vant oss vid de senaste decennierna. EN NY GENERATION FARTYG TAR FORM Det är spännande tider för Taru Kauppinen, produktchef för Viking Lines nybygge. Löftet är att fartyget ska representera en ny generation i kryssningsbranschen. Vad allt det nya innebär är hon förtegen om. ”Vi vill få ihop hela konceptet till en färdig helhet innan vi berättar så att vi inte skapar fel förväntningar. Strävan är att bjuda på allt det som våra kunder uppskattar i dag plus något nytt som de kanske inte tänkte att var möjligt”, säger hon. Än så länge består Viking Lines nybygge av ritningar, planer och vilda drömmar. Utlovat är ett kryssningsfartyg i en ny miljö- och designmässig generation. Taru Kauppinen är produktchef för nybygget och ägnar just nu veckorna åt intensivarbete med arkitekterna, att springa runt med tygbitar och resa till Åbo. Text: Anna Karlsson Foto: Jacob Saurén, pressbilder Det är månader kvar till den högtidliga tillställning som kallas för ”cutting of steel”, när första plåten till Viking Lines nybygge ska skäras vid STX i Åbo. Men i produktchef Taru Kauppinens huvud tar fartyget tydligare och tydligare form för varje dag som går. Även om det i stort sett är luft hon jobbar med. – Eller ja, jag jobbar med luft. Taru jobbar med tygbitar, säger kollegan och informationschefen Johanna Boijer-Svahnström. Tygbitarna är prover till inredningen och om vi ska tro på Viking Lines löften så kommer det inte att röra sig om klassiskt spräckliga kryssningstextilier utan om betydligt mer stilren design. – Vi har medvetet valt en inredningsarkitektbyrå som inte har gjort fartyg tidigare. Byrån dSign Vertti Kivis specialkunnande har med ambience och atmosfär att göra. Det kommer att se väldigt annorlunda ut mot det traditionella kryssningsfartyget, säger Taru Kauppinen. Byrån dSign Vertti Kivis hemsida visar toppmoderna restauranger, kontor och hotellmiljöer. Vita, svarta och grå fonder med trä och starka färger som accenter. Avskalat och i princip på kollisionskurs med traditionell kryssningsbåtsinredning. Men kanske inte så lättstädat? – Med de korta hamntiderna är det förstås viktigt att utrymmena går snabbt att städa. Så det blir kanske inte vita restauranger men däremot stilrena. Heltäckningsmattan, försvinner den? – Inte helt, det blir mindre än vad man kanske är van vid. Men fördelarna med heltäckande mattor är för många. Våningsplanen är relativt låga med hög ljudnivå och mattorna dämpar ljud. I hytterna känns heltäckningsmattan mjuk och varm och faktum är att det är bättre att damm binds i mattan tills det dammsugs bort. EN UTMANING Viking Lines nybygge blir 214 meter långt, drivs av LNG och tar 2.800 passagerare. Nysatsningarna sägs delvis stamma ur de hundratals kundundersökningar som Viking Line gör varje år. Folk vill ha det snyggare ombord och efterlyser god utsikt över skärgården. – I synnerhet våra internationella gäster. De vill verkligen se miljön runtomkring och därför har fartyget väldigt mycket fönster, säger Taru. Är ni inte rädda för motstånd från folk som gillar det traditionella? – Ja, det är klart. Så pass annorlunda blir det och vi har verkligen funderat på våra stamkunder. Utmaningen ligger i att skapa något som gör att man känner igen att man kommer ombord på Viking Line men som ändå känns nytt. Men i det här läget vill vi inte avslöja så mycket mer. Varför så hemligt? – Allt är inte klart. Vi vill få ihop hela konceptet till en färdig helhet innan vi berättar så att vi inte skapar fel förväntningar. – Strävan är att bjuda på allt det som våra kunder uppskattar i dag plus något nytt som de kanske inte tänkte att var möjligt. Det finns förstås ett hav av begränsningar då ett fartyg ska formges. Det handlar om brandsäkerhet, utrymningsvägar och samlingspunkter. Om varje vånings vikt och balans mellan styrbord och babord. Alla material ska vara brandklassade och slitstarka. – Säkerheten är det viktigaste vi har. Vi tar inga omvägar där. Men vi försöker samtidigt förverkliga våra häftiga drömmar. MILJÖVÄNLIGARE I branschen pratas det mycket om att fartyget ska drivas av naturgas – LNG (liquid natural gas). – Vår tekniska grupp ligger i framkant och vi kommer att bli miljövänligare på alla sätt som är möjliga. Det pratas mycket om koldioxidutsläpp i resebranschen i dag. Om man delar upp utsläppen från en kryssningsfärja på 3.000 passagerare så blir det ändå ett väldigt skonsamt sätt att semestra på. En stor utmaning i dagens blixtsnabba informationstekniskt föränderliga klimat är att försöka lista ut vilka lösningar som fortfarande kommer att fungera 2013 när fartyget går i trafik. – Det kan gälla en så enkel sak som tv-appara- www.sjofart.ax TISDAG 3 MAJ 2011 17 VIKING LINE ÅRETS INREDNINGSBYRÅ SKAPAR STÄMNING PÅ VIKINGS NYBYGGE Det blev uppmärksammade arkitektbyrån dSign Vertti Kivi & Co som fick uppdraget att ta Viking Line in i framtiden. Text: Anna Karlsson Pressbild Vertti Kivi är grundare av byrån som utsetts till årets inredningsarkitekt 2011 i Finland avbranschorganisationen Inredningsarkitekterna SIO. Vilka är ni? – Jag startade byrån 1993 och hittills har vi skapat över 600 inredningar. I dag finns allt som allt tjugo begåvade inredningsarkitekter i byrån. Varför tror ni själva att uppdraget gick till just er? – Jag tror det handlar om vår erfarenhet, de fina interiörer vi tidigare skapat, vår förståelse för klienten samt det faktum att vi nyligen valdes till årets inredningsbyrå 2011 var saker som gjorde att valet föll på oss. Men även förstås våra skisser och idéer. Vi hade nya tankar om hur framtidens kryssningsfartyg ska se ut. Tankar som fokuserar mer på upplevelser. Varför kändes det som ett uppdrag ni ville ha? – Det är ett drömuppdrag helt enkelt. ÖMSA SKINN Strama vita miljöer och är det inte en sån där populär växtvägg som antyds i bakgrunden? ten i en hytt. Inte vet vi i dag vad som kommer vara den bästa lösningen för tv om två år. Så det finns med i planeringen att vi måste uppdatera oss under arbetets gång. Därför krävs det flexibla lösningar på allt. TRE ARBETSGRUPPER Hela projektet leds av en styrgrupp där Taru är en av medlemmarna och tekniska direktören Tony Öhman är gruppledare. Arbetet under styrgruppen är indelat i tre grupper – den tekniska med Kari Granberg som chef, arkitektgruppen under ledning av Johan Nordberg och gruppen konceptdesign som Taru just nu arbetar på tillsammans med nyligen anställda intendenten Esa Terho. I mitten av maj ska konceptdesigngruppen ha fått tillskott i form av alla funktionschefer ombord – hotell-, köks- och restaurangchef, kryssningsvärd och purser. Den här arbetsgruppen kommer in lite senare men ändå i ett tidigare skede än vid andra nybyggen. – I och med den nya ledningen i företaget har vi en lite ny vinkel på arbetet. Fokus ligger på att verkligen ta reda på vad det är våra kunder efterfrågar. Därför är konceptdesigngruppen viktigare än den tidigare har varit, säger Taru. Ny ledning och ny generation fartyg, det är nya tider nu? – Ja, och det är väldigt inspirerande och roligt. All förändring kan förstås vara smärtsam i början men det är hälsosamt att ruskas om lite. Nya ögon ger nya idéer och när vi får ihop erfarenheten i företaget med de här nya ögonen finns där en enorm styrka. Är ni ute efter nya kundgrupper också? – Vi vill förstås bredda kundkretsen. Barnfamiljerna är ingen direkt ny grupp men de vill vi satsa mer på. Det är en grupp som uppskattar lätta korta semestrar. Och så siktar vi på den internationella marknaden. Hur hanterar ni det faktum att fraktresenärer ska samsas med kryssningspassagerare ombord? – Fartyget är stort och det ska finnas olika områden beroende på vad man är ute efter. Inte för att vi vill segregera grupperna men man ska kunna välja. Så ser det generellt ut i samhället i dag, vi delar inte upp oss enligt ålder utan enligt intressen. KÄNNER TILL RISKERNA Taru själv har arbetat på Viking Line i 22 år – i kafé och konferens, som kryssningsvärdinna och intendent, i taxfreen och med underhållningen. Senare har hon fått mer administrativa uppgifter och ägnat sig åt kvalitetssäkring och utbildningar och när jobbet som produktchef dök upp kunde hon inte motstå att skicka in sin ansökan. – Det är en enorm utmaning som jag verkligen ville vara med om, säger hon. I dag tillbringar hon minst två dagar i veckan i Åbo med uppgiften att först fylla fartyget med innehåll och sedan med passagerare. – Eftersom jag har arbetat på så många avdelningar så vet jag lite om var farorna finns. Vad man ska akta sig för. Och vad är det? – Att gå för långt bort från sitt arv. Viking Line är ett åländskt bolag med en gedigen historia och vi får inte hoppa helt ut i mörkret. Vi måste våga hoppa men med fallskärmen på så att vi landar säkert. Vad finns det mer att akta sig för? – Rent privat att bli uppäten av projektet. Man är så inspirerad att det privata lätt glöms bort. Vad är aktuellt just precis nu? – Jag arbetar intensivt ihop med arkitekterna och springer runt med mina tygbitar. Och varvet måste förstås få ritningar från arkitektsidan. Inom kort kommer vi att börja anställa och arbetet med media och marknadsföringsstrategier pågår. Det här fartyget ska även lanseras på ett annat sätt. Det blir förstås mer web och vi kommer använda oss av sociala medier på ett helt annat sätt än tidigare. Vet ni redan vad fartyget ska heta? – Nej inte ännu. Kanske kommer vi att fråga folk utifrån om det. Blir det en -ella? Eller har ni lämnat de tiderna bakom er? – Troligen är de tiderna förbi, ja. Efter XPRS vore det nästan konstigt att gå tillbaks. ”Viking Line är ett åländskt bolag med en gedigen historia och vi får inte hoppa helt ut i mörkret” Hur ser ni framför er att fartyget ska se ut? – Jag tror att inredningen kommer kunna ömsa skinn efter ett tag. Belysning, material och färger ska synas i starka kombinationer. Vilka delar kommer ni att designa? – Alla publika avdelningar. Vad anser ni om hur inredningen om kryssningsfartyg hittills har sett ut? – Där har inte hänt särskilt mycket de senaste decennierna. Jag tror att klienterna har tröttnat på existerande inredningar och att behovet av förnyelse är enormt. Vad har ni för erfarenheter som hjälper i det här uppdraget? – Vi tar med oss attityden från de utrymmen vi har skapat i land. Det ska bli en unik upplevelse. Viking Line kallar det kommande fartyget för det första i en helt ny generation kryssningsfartyg, vad säger ni om det? – Det här är fartyget som hela kryssningsindustrin väntar på. Medelåldern i vårt företag är 29 så jag tror vi kan bidra med idéer från en ny generation. Hur ser nästa steg i det här arbetet ut för er? – Vi jobbar vidare med skisser och känslor för fartyget. Fartyget ska stå sig i många decennier och inredningen innebär ett enormt ansvar för oss. Vertti Kivi grundade byrån dSign Vertti Kivi & Co 1993, i dag finns 20 arkitekter i bolaget. ”Det här uppdraget innebär ett enormt ansvar. Fartyget ska stå sig i flera decennier”, säger Kivi. 18 TISDAG 3 MAJ 2011 www.sjofart.ax SJÖSÄKERHET REALISTISKA BRÄN PÅ ÖVNINGSCENTR Leif Johansson är brandinstruktör på Meriturva, ett övningscentrum i finländska Obbnäs. Under sjösäkerhetsseminariet berättade han om hur en övning går till. De kan konstruera riktiga oktober. Lisco Gloria syns i bakgrunden. I mitten av april hölls en stor sjösäkerhetskonferens på Åland. Alla som jobbar inom sjöfart fick möjlighet att ta del av det senaste i ämnet. Leif Johansson på Meriturva övningscentrum visade hur deras elever får uppleva det närmaste man kan komma en fartygsbrand utan att faktiskt vara med om en. Text: Erika Elfsberg Foto: Erika Elfsberg, Ida Jansson Medlemmar i den internationella sjösäkerhetsorganisationen IASST från hela världen träffades på Åland under konferensen. Den 18 april hölls ett seminarium på Alandica som även var öppet för sjöfolk och studerande. Sjösäkerhetscentret Meriturvas brandinstruktör Leif Johansson visar upp hur deras brandträning går till med hjälp av bilder. Utgångspunkten för den aktuella övningen var en verklig olycka till havs. Den nionde oktober förra året inträffade en explosion ombord på fartyget Lisco Gloria när det befann sig på tyskt vatten. Explosionen startade troligtvis i en lastbil som fanns ombord. – Brandbekämpningen fungerade inte. Men lyckligtvis kunde alla 249 passagerare evakueras till ett annat roro-fartyg i närheten, säger Leif Johansson. 28 personer rökskadades i branden men alla klarade sig. Elden kunde inte stoppas från att sprida sig, fartyget sjönk inte men totalförstördes. ALLTING FILMAS Elever på sjösäkerhets- och brandutbildningar i Finland får öva i Meriturvas lokaler som byggts upp för att likna ett fartyg, ner till detaljer som bildäcksdörrar med pumpknappar. Träningscentret finns i Obbnäs i södra Finland. – Vi har ett mycket enkelt styrsystem som instruktören använder. Det finns ett kommunikationssystem så att instruktören kan prata med eleverna och ett antal kameror. Kamerorna används både för säkerheten och för att ge kritik och korrigeringar åt eleverna, säger Leif Johansson. En bil på ”bildäcket” börjar brinna med hjälp av propangas. Höga lågor och riklig rökbildning ger en verklighetstrogen brand, men propangasen är mindre farlig för hälsan än andra alternativ. En klass med blivande elektriker vid Sjömansskolan fanns på plats i publiken under seminariet. De tyckte att föreläsningen om brandövningscentret var särskilt intressant. Mikael Salmelin har varit med om brandövningar i utbildningen. – Det var väldigt roligt. MINDRE LIVBÅTAR OCH KRAN Svenska sjöräddningens Mikael Hinnersson lägger fram förslaget att alla fartyg utrustas med en kran för att lyfta livbåtar med. Dessutom bör stora klumpiga livbåtar bytas ut mot fler och lättare en- www.sjofart.ax NDER UM TISDAG 3 MAJ 2011 ALLVARET STARTAR FÖR BORES STORSATSNING Jimmy Hammarlund och Mikael Salmelin går på sjömansskolan och ska bli elektriker. De intresserade sig särskilt för brandsäkerheten och det finländska övningscentrum som presenterades under seminariet. Byggandet är snart klart och Bores Roflex-fartyg ska ut i verkligheten. Bore Roflex är ett patenterat nytt sätt att bygga fartyg. Bättre miljö och klokare ekonomi, lovar Bore Ltd om sina två tyska nybyggen. Text: Jörgen Pettersson Josefine Lindblom är sjösäkerhetsinspektör vid Viking Line. Hon intresserade sig för presentationen av ett sprinklersystem med vattendimma som finns ombord på Viking Lines fartyg. ”Det fungerar bra”, säger hon. Det har nu gått fyra år sedan Bore Ltd beställde två nybyggen från tyska varvet Flensburger Schiffbau- Gesellschaft GmbH & Co. Avsikten var att de två fartygen skulle chartras av Mann Line för trafik mellan Finland och kontinenten. Så blev det inte, nu är det andra befraktare aktuella. I vår och i sommar tar rederiet leverans av de två ultramoderna fartygen som de kallar RoFlex, en vidareutveckling av det klassiska roro-konceptet. – Varje däck kan anpassas till olika laster. Lastrumshöjden är som mest drygt sju meter, beskriver rederiets tekniske direktör Jörgen Mansnerus. Inte bara däcken är speciella. Fartyget som mäter 13.535 DWT drivs fram av Wärtsiläs senaste maskiner av common rail-teknik. Insprutningssystemet är helt elektroniskt. LÄGRE BRÄNSLEFÖRBRUKNING Rasmus Karlsson, Anders Helgesson och Rickard Rundgren-Björk har tagit sig till Alandica från Räfsnäs utanför Kapellskär. De är sjöräddare och följde med föreläsaren Mikael Hinnersson till Åland. De är vana användare av de små och snabba rescue runners som visades under föreläsningen. olyckor, som branden ombord på Lisco Gloria i Thomas Granfors och Jasin Sa-Ae går även de till elektriker på sjömansskolan. Båda vill arbeta på passagerarfartyg när de är färdiga med utbildningen. ”Säkerheten är viktiga grejer”, säger Jasin Sa-Ae. ligt honom. Han fick ett antal frågor från IASSTdelegater efteråt om hur det ska fungera. – Min roll är inom sjöräddningen och jag fokuserar på att rädda liv. Men det finns förstås ekonomiska realiter att tänka på, säger han. NYHETER INOM SÄKERHET Flera företag deltog med nyheter på säkerhetsmarknaden. Fleming Nielsen från Viking Saving berättar om företagets räddningsprodukter. Representanter från Brude Safety AS demonstrerar livbåtar och -flottar, Marioff HI-FOG sitt sprinklersystem med vattendimma som nu är standard på passagerarfartyg. Företaget NAPA pratar om det senaste inom program som hjälper användaren ta rätt beslut snabbt vid en olycka. ASK Safety är ett norskt övningscenter för sjömän och oljeriggsarbetare som också har representanter på plats. Seminariet avslutas med en längre föreläsning av brittiske Nick Hughes som utreder fartygsolyckor, framför allt livbåtsrelaterade olyckor. Ålands sjösäkerhetscentrum med Fredrik Pettersson i spetsen ordnade konferensen och höll i seminariet. 19 Tanja Hakala är matros vid Viking Line och går även på Sjömansskolan. Hon skulle gärna göra en brandövning på övningscentret i Obbnäs. John Rehn är styrman och arbetar för Viking Line. ”Meriturva hade en intressant föreläsning. Mycket av det andra är ren marknadsföring”, säger han. Det 195 meter långa fartyget är specialbyggt för i huvudsak trafik på Nord-Europa, Östersjön och Nordsjön. Isklass 1A borgar för att även tuffa vintrar ska hanteras. – Men de är så klart byggda till worldwide traffic, tillägger Jörgen Mansnerus. Fartygens framdrivning är genomtänkt in i Här har första nybygget just sjösatts i Flensburg i februari i år. Filmen på sjösättningen finns på www.sjofart.ax. Sök på Bore för att hitta filmerna. Där finns också en unik animation på hur det färdiga fartyget ska se ut. Foto: Bore Ltd detalj. Från maskiner till skrovform och framdrivningssystem. Genom att testa och testa igen är bränsleåtgången nu nere på i sammanhanget blygsamma 46 ton heavy fuel per dygn med 13.500 ton. Det kan jämföras med andra fartyg där det går uppemot 50 ton per dygn för att driva fram 8.000 ton i samma fart – nästan 20 knop. TRÅDLÖST NÄTVERK OMBORD I dagens läge är det inte tillräckligt att ”bara” ha ett fartyg som tar mycket last och fungerar bra på sjön. De 13 personerna i besättningen ställer högre krav än så. Det har man tagit på allvar i bygget av Bore RoFlex. Hela fartyget är försett med trådlös internetuppkoppling, voice telefoni samt SAT TV och SAT kommunikation. Det första fartyget gick av stapeln i sjön i februari. Det ska få sitt namn vid en ceremoni i Flensburg den 6 maj, samtidigt som systerfartyget sjösätts för leverans i juli. Läs mer om sjösättningen och dopfesten på www.sjofart.ax och i Ålandstidningen. 20 TISDAG 3 MAJ 2011 www.sjofart.ax VÄRLDEN KAMPEN SJÖRÖVARE Det här piratskeppet kommer inte att oroa världshandeln längre. Amerikanska jagaren USS Momsen sänker piratskeppet efter att först ha avstyrt en attack mot en oljetanker i Arabiska sjön i februari. Foto: US Navy/John Parkin 800 sjömän sitter just nu som gisslan hos huvudsakligen somaliska pirater. 51 fartyg är kapade. Området är gigantiskt och insatserna höga. Piratismen lever och frodas på världshaven. På Adenviken är piratismen att dagligt hot som följs av oroliga sjömän, deras familjer och hårt prövade försäkringsbolag. Nu börjar alla få nog och kräver hårdare tag och beväpnade vakter. Journalisten Anders Hellberg har satt sig in i piratproblemet. Här är hans berättelse. www.sjofart.ax TISDAG 3 MAJ 2011 21 VÄRLDEN Lastfartyget Magellan Star kapades den 8 september. Men redan dagen efter kom hjälpen i form av den amerikanska marinen som bordade fartyget och tog nio misstänkta pirater till fånga. De elva besättningsmännen återfick kontrollen över fartyget. Foto: US Navy/ Christopher Nodine Från kontoret vid Ålandsvägen i Mariehamn sitter Alandia Marins Jan Limnell och följer utvecklingen på världens hav. Alandiabolagen försäkrar 2.000 fartyg till ett värde av sammanlagt fem miljarder euro. Foto: Anders Hellberg MOT HAVETS HÅRDNAR Text: Anders Hellberg De somaliska piraternas allt grövre våld gör att redarna i Västvärlden och i Norden har bytt fot – nu kräver man att regeringarna tillåter beväpnade vakter för att skydda handelsfartyg som går genom Suezkanalen. I Finland och Sverige är regeringarna avvaktande, medan Danmark tillåter privata vaktbolag och den norska regeringen väntas följa efter. Sverige har tillsatt en snabbutredning för att titta på de juridiska konsekvenserna av att tillåta vaktbolag ombord. KRÄVER HÅRDARE TAG Bara till för ett år sedan var rederiernas och regeringarnas inställning glasklar – beväpnade vakter ombord föder bara mer våld och orsakar en ond cirkel av accelererande brutalitet. EU:s Operation Atalanta, med ett antal örlogsfartyg i Adenviken, har gjort nytta, men fartygen är allt för få, närmast som en nål i en höstack, när piraternas operationsområde har ökat till och med bort mot Indiens västkust. Det var en kidnappad dansk seglarfamilj och mordet på en besättningsman på ett fartyg under våren som tycks ha fått rederinäringen att slutligen besluta sig för att det nu krävs andra lösningar än skyhöga försäkringar och enstaka örlogsfartyg för att överhuvudtaget kunna fortsätta trafiken runt Afrikas Horn. PIRATERNA SPRIDER SIG Så länge kapningarna inskränkte sig till områden nära den somaliska kusten så kunde kanske sjöfartsnäringen till nöds acceptera riskerna. – Men området växer hela tiden, från östra Afrika bort till västra Indien, säger Jan Limnell, direktör på försäkringsbolaget Alandia Marine i Mariehamn, till Ålands Sjöfart. Företaget har närmare 2.000 nordiska fartyg försäkrade – huvudsakligen svenska, finska och åländska – för totalt drygt 5 miljarder euro. Risken för kapning i Adenviken och Indiska oceanen har gjort att rederierna tvingats till extra tilläggsförsäkringar för att kunna gå från Suez till Indien. För en enda resa på en vecka kan premien för en tanker bli 50.000 euro. – Det blir slutligen konsumenterna som får ta kostnaden med dyrare produkter som fartygen fraktar, säger Limnell. RAKETGEVÄR OCH KULSPRUTOR Alandia har inte hittills fått något fartyg kapat, trots att 110 av bolagets försäkrade fartyg gick genom Adenviken förra året. Bara ett enda åländskt fartyg har gått igenom Adenviken de senaste åren – Rederi Ab Lillgaards ro/ro-fartyg Hoburgen. Nu är inte alla fartyg i riskzonen för att bli kapade. Wallenius stora biltransportfartyg med 40 meters fribord som dånar på i över 20 knop är närmast oåtkomliga för piraterna Det är mindre lastfartyg med låga fribord och en fart på kanske 8–15 knop som är särskilt utsatta. Det är här som de ryska och ukrainska jägarsoldaterna från privata vaktbolag gör stor nytta. Beväpnade med raketgevär, kulsprutor och automatvapen, som man vet hur man använder, hotar vakterna helt enkelt att skjuta ihjäl piraterna om de kommer inom vissa avstånd från fartyget. SKJUTER MOT BENEN Svenska Stena Bulk har samtliga sina tankers registrerade utomlands och kan alltså anlita vaktbolag utan svenska regeringens tillstånd. Vd Ulf Ryder intar en hård attityd mot piratverksamheten: – Kommer en misstänkt båt närmare än 100 meter så skjuter vi varningsskott i luften och om man fortsätter inom 50 meter från fartyget så skjuter vi mot benen, säger han till Ålands Sjöfart. De som försöker ta sig ombord blir utsatta för skarp verkanseld och riskerar att dödas. – Dessa pirater ska helt enkelt ge fan i våra båtar. Den som fått höra berättelserna om vilken behandling de tillfångatagna sjömännen utsätts för av piraterna – 30 personer i ett litet rum, avspolade med brandslang en gång i veckan och en näve ris om dagen – har väldigt svårt att acceptera kontorsmänniskor i kostymer som sitter och utreder den här frågan i all oändlighet, säger Ulf Ryder. JURIDISKT KOMPLICERAT Juridiken bakom besluten att ha privata vaktbolag ombord på civila handelsfartyg är inte helt enkel. Svenska regeringen har tillsatt Johan Franson, tidigare chefsjurist på svenska Sjöfartsverket och chef för Sjöfartsinspektionen, för att snabbutreda möjligheterna att ha beväpnade vakter ombord på svenskflaggade fartyg. – Ett svenskt fartyg är svenskt territorium där svensk lagstiftning gäller, säger Johan Franson till Ålands Sjöfart. – Den svenska vapenlagstiftningen är ytterligt sträng och den frågan måste lösas. Utländska medborgare, som ryska och ukrainska jägarsoldater, får inte hur som helst föra in vapen på svenskt territorium. En fråga är var gränsen för nödvärn går – när privata vakter på ett svenskt fartyg kan öppna eld mot pirater och hänvisa till nödvärnsrätten. – Enligt havsrättskonventionen får endast örlogsfartyg uppbringa civila fartyg, som piraternas båtar är, säger Franson. VÅLDET ALLT KRAFTIGARE Trots att Johan Franson ser svårigheterna med privata vaktbolag, är han uppenbart bekymrad över den accelererande piratverksamheten: – Detta börjar nu ske i ofattbar skala med ett allt kraftigare våld där man i flera fall helt enkelt skjutit ihjäl gisslan, säger Johan Franson. En drastisk lösning på problemet med utländska vakter på svenska och finländska fartyg skulle kunna vara förslag från Sveriges Redareförening och från Rederierna i Finland: – Vi vill veta om svensk militär kan bevaka svenska fartyg ombord, säger Tryggve Ahlman, ansvarig för sjösäkerhet på Redareföreningen. – Sverige har en skyldighet som flaggstat att ansvara för säkerheten ombord på svenska fartyg. Det skulle också kunna stämma med det svenska insatsförsvarets nya inriktning. Enligt Tryggve Ahlman vill svenska redare ”veta vilka spelregler som gäller”. ”Kommer en misstänkt båt närmare än 100 meter så skjuter vi varningsskott i luften och om man fortsätter inom 50 meter från fartyget så skjuter vi mot benen” FRÅGA I RIKSDAGEN Även Rederierna i Finland anser att ”den optimala lösningen” vore att den finländska regeringen sände finska arméenheter ombord på fartygen. ”Men olyckligtvis har vi inte några armébaser i området”, skriver Olof Widén, vd för Rederierna i Finland. Även Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har i riksdagen frågat utrikesminister Alexander Stubb vilken beredskap regeringen har för att hantera kapningar av finska och åländska fartyg och ”hur man förhåller sig till preventiva åtgärder såsom anlitandet av beväpnade vakter ombord”. FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA SIDA 22 TISDAG 3 MAJ 2011 www.sjofart.ax VÄRLDEN Ibland går det på tok för piraterna. Deras båt kapsejsade i Adenviken och de plockades upp av amerikanska jagaren USS Winston S. Churchill. De fick mat, vatten och medicinsk hjälp innan de fördes vidare till flottbasen Pearl Harbour som utgör en av knutpunkterna i kampen mot piratismen på världshaven. Foto: US Navy/Michael Russell ”Varför vi är ute på havet och kör en snabb gummibåt med raketgevär ombord? Ja du …” Här har ett misstänkt piratskepp bordats av den amerikanska marinen. Foto: US Navy/Ja’lon A. Rhinehart ”DESSA PIRATER SKA HELT ENKELT GE FAN I VÅRA BÅTAR” Utrikesministern konstaterar i sitt svar att ”den lagstiftning som reglerar försvarsmaktens verksamhet medger ingen möjlighet att finländska soldater skulle skydda finländska handelsfartyg, utom om det rör sig om ett uppdrag inom Operation Atalanta”. Men han säger också att ”vår gällande lagstiftning tillåter privata vakter ombord på handelsfartyg under vissa förutsättningar, om rederierna anser att det behövs”. Det torde dock bli obeväpnade vakter, eftersom ”enligt den lagen kan en väktare bära skjutvapen bara i livvaktsuppdrag – skyddande av en persons integritet”. Enkelt uttryckt: privata vakter kan vara beväpnade om man skyddar besättningen men obeväpnade om man skyddar fartyget. 800 SJÖMÄN GISSLAN De flesta stater har i princip ställt sig negativa till vakter ombord: ”Men enligt uppgift håller det på att ske förändringar i hur stater förhåller sig till beväpnade vakter ombord till följd av sjöröveriet utanför Somalias kust”, skriver utrikesministern I början av mars satt 800 sjömän på 51 fartyg som gisslan utanför Somalias kust. – De flesta är inte västeuropéer, då skulle det nog finnas ett större intresse bland de stora medierna, säger Ulf Ryder på Stena Bulk. Här ger piraterna upp. På den amerikanska marinens hemsida finns gott om dokumentation över pirattillslagen. Den här bilden är från 6 mars i år. Japanska oljetankern Guanabara och dess 24 besättningsmedlemmar togs som gisslan av piraterna. Amerikanska jagaren USS Bulkeley och turkiska fregatten TCG Giresun befriade fartyget och tog fyra pirater till fånga. Foto: US Navy/Anna Wade Finländska minfartyget Pohjanmaa deltar i kampen mot sjörövarna. I april tillfångatogs 18 pirater efter att Pohjanmaa avfyrat varningsskott nära piratfartyget som försökte fly. Foto: Wikimedia Commons www.sjofart.ax TISDAG 3 MAJ 2011 23 NYHETER Silver Whisper LYXIGA KRYSSARE TILL ÅLAND I SOMMAR Text: Nina Eriksén Nitton stora kryssningsfartyg kommer att angöra Mariehamn i sommar. – Det är flera mer lyxiga fartyg som kommer i år, säger Annica Jansson, VD på Visit Åland. Seabourn pride kommer sex gånger i sommar. – Det är roligt att de kommer så många gånger, säger Jansson. I september kommer äventyrskryssaren National Geographic Explorer. Hur påverkar det Åland att de kommer hit? – De har gäster som spenderar en massa pengar på rundturer och köper saker på ön. Sen är det förstås en bra imagegrej för Åland. Kommer det att hända något speciellt när de kommer? – Vi brukar ha en typ av välkomstarrangemang med uppträdande i hamnen. Det kan bli musik eller dansare eller så, men det är inte klart vad det blir än. The World National Geographic Explorer Silver Cloud Seabourn pride FARTYG ANKOMST Sagashiping, England Spirit of Adventure lördag 4 juni 139 348 1980, Tyskland Peter Deilmann Reederei,Tyskland Deutschland tisdag 21 juni 175 520 1998, Tyskland Kristina Cruises, Finland Kristina Katarina tisdag 21 juni, lördag 25 juni 138 380 1982, Polen Silversea Cruises, Bahamas Silver Cloud Silver Whisper torsdag 23 juni fredag 26 augusti 157 182 296 382 1994, Italien 2001, Italien 105 112 1984, Finland 91 114 1992, Italien 196 385 2002, Sverige/Norge 133 208 1988, Tyskland 148 310 1982, Norge Seadream yacht club, Bahamas Seadream måndag 27 juni, torsdag 7 juli Noble Caledonia, England MV Island Sky måndag11 juli, lördag 6 augusti The World Residensea II Ltd, Bahamas The World söndag 17 juli Seabourn Cruise Line, Bahamas Seabourn Pride torsdag 16 juni, lördag 18 juni, måndag 25 juli, onsdag 27 juli, fredag 2 september, söndag 4 september Lindblad Expedition, Bahamas National Geographic Explorer onsdag 7 september, söndag 11 september LÄNGD PASSAGERARE BYGGD 0457 00 26 026 Spirit of adventure 24 TISDAG 3 MAJ 2011 www.sjofart.ax NYHETER LÄMNAR LANDBACKEN FÖR ETT LIV TILL SJÖSS Niklas Törnqvist och Staffan Teromaa är redo att ge sig ut i arbetslivet. Om bara några veckor tar Niklas Törnqvist och Staffan Teromaa sjökaptensexamen. De är jättenöjda med yrkesvalet. – Det har jag inte ångrat en enda dag, säger Niklas Törnqvist – Jag går bara och väntar på att sommaren kommer och man får åka ut, säger Staffan Teromaa. Text: Anna Jakobsson Foto: Jordi Perdigó Staffan Teromaa och Niklas Törnqvist har följts åt under utbildningen till sjökaptener vid Högskolan på Åland. De båda 25-åringarna från Helsingfors flyttade till Åland 2006, studerade i Southampton läsåret 09/10 och presenterar den 13 maj ett gemensamt examensarbete om sjövägsregler vid god respektive dålig sikt. Det är med andra ord bara dagar kvar innan de får sin sjökaptensexamen. Om ungefär sex år kommer de att ha jobbat tillräckligt många dagar ombord för sjökaptensbehörighet. Till dess är det styrmansjobb som gäller. Drömjobbet för både Niklas och Staffan är att arbeta på ett offshorefartyg. – Men man kan inte vara kräsen. Av de åtta som tog examen i julas har bara två fått jobb, säger Staffan Teromaa. OLJETANKER I STORM Med sig ut i arbetslivet har de erfarenheterna från de 360 dagarna praktik som krävs för att bli styrman. Niklas Törnqvist har bland annat jobbat på Hansa Shipping. Under praktiken på Hansafartyget var han borta sex månader i sträck utan att resa hem. Fartyget gick till USA, Kina, Japan, Panama, Tyskland, Frankrike och Holland. – Det var speciellt. Nog var man ganska sliten ibland. Vi provianterade i Kina och kocken var från Filippinerna. Det var asketiskt ombord, inget gym eller så. Men man vande sig och lärde sig att handskas med andra kulturer, säger han. Staffan Teromaa praktiserade bland annat på ett Neste Oil-fartyg som hämtade olja i Ryssland för frakt till England och övriga Europa. – Det var några stormar. Utanför Sverige var det så dåligt väder att vi satte ankar. Det låg två andra tankerfartyg på vardera sida om oss. Båda började driva mot oss. Vi fick flytta ut långa vägar, säger han. ”SOM EN HOBBY” Beslutet att utbilda sig till sjöbefäl känns helt rätt, säger både Staffan och Niklas. – Det har jag inte ångrat en enda dag. Det är inte alla som har ett jobb som känns som en hobby, säger Niklas. – Man går bara och väntar på att sommaren kommer. Det är som semester när man åter ut. Det är jättekul och alla på fartygen brukar vara av samma åsikt – alla vill vara där, säger Staffan. Nackdelen är förstås att man inte alltid är på land när man skulle behöva vara det. – Jag har till exempel en kompis som ska gifta sig och jag ska vara bestman. Men jag kan inte veta nu om jag är hemma då, säger Staffan. – Det är två sidor av myntet, konstaterar Niklas. ”Sjöfartsrötterna på Åland är långa och jag hade hört att den åländska utbildningen har det bästa ryktet inom näringslivet” – Bara man är hemma på sitt eget bröllop så, säger Staffan och skrattar. Men förhållanden kan vara knepiga när man är borta så mycket. – När man sällskapar är det svårt när man måste säga ”vi ses om två månader”. Ändå är det lättare nuförtiden när det finns bra kommunikationer och Skype. Men det krävs två självständiga människor för att det ska fungera och enligt statistiken är sjömännens förhållandet starka, säger Staffan. STUDERADE I SOUTHAMPTON Både Niklas och Staffan har bara bra saker att säga om den utbildning de fått på Åland. Särskilt efter ett års studier i Southampton. – Eftersom vi haft chansen att se hur det är i England vet vi att det är väldigt bra standard här på Åland. Warsash Maritime Acadamy är en känd skola, men det var bra att märka att man är på samma linje här, säger Niklas. Framför allt gillar de att lärarna själva har varit på sjön som styrmän och kaptener. – Alla är yrkesmän, säger Staffan. Niklas och han sökte sig till Högskolan på Åland av olika anledningar. – Att jobba på sjön går i släkten på mammas sida. Jag sökte till både Åbo och Åland och kom in på båda. Men Högskolan på Åland var mer personlig. Man kom på intervju och träffade rektorn. I Åbo har man dessutom bara simulatorer, men här har man skolfartyget Michael Sars. Det är bra. Det är inte många skolor i Sverige och Finland som har ett skolfartyg, säger Staffan. Niklas pappa jobbar också på sjön. Även Niklas kom in på båda utbildningarna han sökt: i Kalmar och på Åland. – Jag valde att komma till Åland. Sjöfartsrötterna på Åland är långa och jag hade hört att den åländska utbildningen har det bästa ryktet inom näringslivet, säger han. www.sjofart.ax TISDAG 3 MAJ 2011 25 UTBLICK Laservapen nytt hot mot pirater PROBLEMET MED ATT uppbringa piratfartyg i Adenviken är att piraterna egentligen inte vill bli uppbringade. Och så tvingas örlogsfartygen öppna eld med fartygsartilleriet. Men en 40-millimetersgranat mot en utombordare resulterar för det mesta i ett gäng döda pirater och lite spridda plastdelar. Nu har den amerikanska flottan på prov försett jagaren USS Paul Foster med laserutrustning. Lasern är tillräckligt kraftig för att bränna igenom skrovet på en RIB-båt, eller förstöra motorerna. – Man kan väl säga att vi typ kan få en attackerande båts uppmärksamhet, säger Michael Deitchman, vapenchef på ONR (Office of Naval Research), till CNN. Lasern är i 10-kilowattklassen. På sikt räknar den amerikanska marinen att ersätta de närskyddsvapen som ska bekämpa inflygande sjömålsrobotar med laservapen med en effekt på tiotalt megawatt. Du kan se ett videoklipp från utprovningen av systemet här: bit.ly/fYSKfn (FG) FRANSMÄN VÄLJER DELTAMARIN DET FRANSKA REDERIET Louis Dreyfus har beställt fyra bulkfartyg i handysize-klassen av kinesiska Tianjin Xingang Shipbuilding. De 180 meter långa och 30 meter breda fartygen har en dödvikt på drygt 40.000 ton. Fartygen har fem lastrum med en totalvolym på 50.000 kubikmeter. (FG) Tuff vinter prövar många ISBRYTARE Årets vinter är en av de hårdaste på många år. I början av april inledde svenska sjöfartsverket sin årliga översyn av hela farledssystemet. Det är ett digert arbete som inte väntas vara klart före mitten av juni. Den hårda och långa vintern som varit har medfört att många bojar och prickar har skadats, försvunnit eller flyttats från sina ordinarie positioner. De prickar och bojar som har försvunnit ska nu ersättas och positionerna kontrolleras på det som finns kvar. Skadat material ska bytas ut och statusen på förankringar ses över. – Årets vinter har varit besvärlig med stor istillväxt. Problemet är framförallt när isen förflyttar sig och tar med sig eller klipper av farledsutmärkningen, säger Hans Sjöström vid Sjöfartsverket. Inte bara bojarna har tagit stryk i vinter. Utan insatser av alla isbrytare både på finländska och svenska sidan hade många fartyg stått still. En av dem som varit i full gång hela vintern är trotjänaren Atle. (JP) Isbrytaren Atle byggdes av Wärtsilä 1974 som den första i en serie av fem. Hon må vara till åren men är fortfarande ett monster på att bryta is. På bryggan jobbar fyra styrmän i skift för att hjälpa handelssjöfarten hålla nationens hjul rullande. Filmen från livet ombord har världspremiär på Sjöfartens dag den 5 maj. Då publiceras den också på www.sjofart.ax. ‰‰‰ UNIK FILM FRÅN LIVET AVGIFT EFTER BRÄNSLETYP I GÖTEBORG FARTYG SOM ANVÄNDER 0,1-procentigt svavelbränsle kan få återbäring när de går på Göteborg. Återbäringen ska kompensera de höjda bränslekostnaderna. Upp till 25.000 euro betalas tillbaka per rederi. (FG) Fler fartyg till Helsingfors 271 STYCKEN. Så många kryssningsfartyg har föranmält anlopp till Helsingfors. Det är en ökning med elva fartyg jämfört med 2010. 18 av fartygen byter dessutom passagerare i Helsingfors, vilket är något av en ny trend. (FG) Maersk beställer nytt I JUNI RÄKNAR Maersk med att lägga en be- ställning på fler Triple E-containerfartyg. Det bekräftade AP Møller-Maersks vd Nils Smedegaard Andersen vid en presskonferens i Singapore nyligen.Ytterligare tio fartyg ska det bli. Ordervärdet anges till 1,9 miljarder dollar. Byggande varv blir Daewoo Heavy Industries i Sydkorea.Triple E är världens största containerfartygsklass. Fartygen är 400 meter långa och 60 meter breda. (FG) OMBORD PÅ EN ISBRYTARE Ibland krävs det 25.000 hästkrafter och ett starkt skrov för att klara isarna. Den gångna vintern var en sådan. Alla tillgängliga isbrytare fick slita hårt för att hålla farlederna öppna. Filmaren Mats Granesäter mönstrade på svenska Sjöfartsverkets isbrytare Atle. Text: Jörgen Pettersson Den 7 april mönstrar Mats Granesäter ombord på den enorma isbrytaren Atle i Holmsund utanför Umeå. Atle var det första i en serie av fem stora isbrytare som byggdes på Wärtsilä i Helsingfors 1974. I dag finns 32 svenska och finska isbrytare av olika storlekar som håller havet öppet. Denna vinter har varenda en av dem behövts. Östersjön har upplevt sin strängaste isvinter sedan 1986. Befälhavare Anders Vikström leder – i kraft av erfarenhet och kunskap – den svenska insatsen från Atle. Att hålla havet öppet är ett nordiskt samarbete där Vikström är spindeln i nätet. Så här beskriver Granesäter skepparen: – Jag är 53 år och har träffat många, många människor. Men jag har aldrig träffat en coolare människa i hela mitt liv, det är helt säkert! En dag ”kör de spår” för Isabella och Rosella. Två dagar senare instruerar Anders hur de andra isbrytarna skall hålla nålsögat in till Vasa öppet för de många lastfartyg som ska leverera livsmedel och varor till Finland (och Åland). Om det är kallt att vara utomhus är det sju resor värre att dessutom försöka filma med nån slags ordning. – Trots att det är plusgrader på Kvarken stelnar fingrarna snabbt uppe på ”Monkey Deck” när jag försöker filma Atle i arbete mitt ute på Kvarken, där isen fortfarande ligger tjock. Jag skulle behövt en gyro-upphängd kamera, men då hade jag knappast kunnat röra mig. Atle är byggd i massivt stål och i kontakten med den sammanpackade isen skakar vi fram i en hård dans på havet. AVSATT PÅ ISFLAKEN Efter ett par dagar ger Granesäter upp och ber Kapten Vikström sätta av honom ute på havet, ensam med kameran. – Jag är ärligt talat trött på att skaka runt på däck och försöka filma. Till och med ensamheten på ett isflak mitt i Kvarken lockar. Vikström frågar bara, helt lugnt: – Blir det bra bilder då? OK, men då får du göra som jag säger och inte röra dig mer än 10 meter från vallarna på flaket. Båtsman sätter av Granesäter på ett isflak som Atle bucklat till och spräckt ordentligt i kanterna. – Jag har 100 gånger 30 meter att röra mig på. Jag har bett styrman att ta sats och sedan köra så nära och så hårt det bara går. Så hårt han bara kan utan att mitt isflak skall vända sig upp och ned eller spricka på mitten. Havet är kallt, säger vår modige filmare. Han ska inte ångra sig: – De två timmarna på isflaket blev ett av mitt livs mäktigaste stunder. Blå, blå is i spetsiga men mjuka block. Kastade samman och hopsmälta av vindens kraft. När man filmar hinner man inte tänka, men visst känns det speciellt när Atle kommer dundrande rakt emot mig med sina 25.000 hästkrafter och mitt isflak gungar till i slow motion. Hela filmen från Atle och intervjuer med besättningen finns att se på www.sjofart.ax från och med den 5 maj. Tar det med kyla. Befälhavaren Anders Vikström har lett fem polarexpeditioner. Nu är leder han kampen mot isen på Östersjön. ATLE DEPLACEMENT: 9.500 ton. LÄNGD: 104,6 meter. BREDD: 23,8 m, MASKINERI: 5 dieslar Wärtsilä-Pielstick 4-takts V 12 à 5.000 hästkrafter. Rödbränd redaktör Mats Granesäter på ett alldeles eget isflak mitt i havet. 26 TISDAG 3 MAJ 2011 www.sjofart.ax MAT Äkta sjömansbiff Namnet sjömansbiff kommer av att rätten kunde lagas i en och samma gryta vilket var praktiskt ombord på båtar. Förklaringen till att öl kom att användas till rätten var att friskt vatten inte alltid var tillgängligt till havs. INGREDIENSER TILL 4 PORTIONER 600 g cm skivat ytterlår, 0,5 cm 4 stora gula lökar 8 stora potatis 8 dl köttbuljong 4 dl öl 1 msk tomatpuré 2 lagerblad, salt och peppar God mat spelar stor roll för trivseln ombord. Samtidigt gäller det att servera en hälsosam kost, säger skeppskock Bosse Elevall. Gör så här: 1. Dela skivorna portionsstorlek. Vänd sedan köttet i mjöl och bryn därefter i en stekpanna och lägg i en kastrull med tomatpurén. 2. Skala och skiva potatisen i 1,5 cm tjocka skivor som också ska brynas och läggas i en egen kastrull. 3. Bryn den strimlade löken och fördela mellan köttet och potatisen salta peppra och fördela buljongen och ölet över båda kastrullerna. 4. Låt båda kastrullerna sjuda upp. Potatisen är klar efter en 15 minuter och köttet är mört efter 1,5–2 timmar. 5. Vid servering låt potatisspadet rinna av och servera endast med den mustiga skyn från köttet INTE BÄTTRE FÖRR SKEPPSKOCKEN – TRIVSELKAPTEN OCH HÄLSOVÅRDARE Förutom att helt enkelt hålla liv i matroserna spelar maten ombord en fundamental roll för trivseln. – Kocken har ett mycket stort ansvar, säger Bosse Elevall som arbetar som skeppskock på Godby Shippings lastfartyg Misana. Text: Petter Lobråten Foto: Daniel Eriksson och privata Mathållningen ombord har kommit lång väg från de långfarande segelfartygens ruttna skeppsskorpor och allt mer saltsmakande vatten. – Vi serverar tre rätter om dagen. Jag lagar ofta efter speciella önskemål. Det är kul med önskemål, säger Bosse Elevall. På lördagarna serverar han trerätters middag. Till vardags är det buffé som gäller. MERA GRÖNSAKER Han lägger sig vinn om att servera så nyttig mat som möjligt och hitta aptitretande sätt att få i manskapet grönsaker. – Vi har ett salladsbord som jag ser till att hålla fräscht. Sjömän har ofta en ganska konservativ smak. Men jag upplever att synen på grönsaker ändå blivit mer positiv över åren. Jag försöker göra det så lockande som möjligt. Rederiet har bestämt att det ska vara vegetarisk mat en dag i veckan. Skeppshandlarna har inte alltid ett speciellt spännande utbud. – Mitt rederi är bra där. Jag har fria händer att handla det jag behöver. FÄRSK FRUKT Misana håller sig i Östersjön. Men när hon tidigare gick till Spanien brukade Bosse köpa färsk frukt i hamnen. Maten är en viktig del av livet ombord. – Kocken har ett stort ansvar. Det finns ju inga möjligheter att gå någon annanstans om maten inte fungerar. Precis som i övriga samhället är övervikt ett av de vanligaste hälsoproblemen ombord. – Jag försöker laga lite GI-anpassat. Maten ska ju passa för alla. Tidigare åts det en hel del kaffebröd mellan måltiderna. Nu kör vi med färsk frukt istället. Men till helgen bakar jag något extra gott. Han har två traditioner: på torsdagar serveras det alltid ärtsoppa. Och till söndagsfrukosten blir det bacon och ägg. – Så besättningen känner att det är söndag, avslutar Bosse. Ärtsoppa med extra allt Här är en fyllig ärtsoppa med olika typer av kött. Eftersom ärtsoppa blir bättre om den lagas i stora mängder är receptet för åtta portioner. Överbliven soppa går utmärkt att frysa. INGREDIENSER FÖR 8 PORTIONER 1 kg torkade gula ärter blötläggningsvatten vatten för koket 1 tsk salt 1 st skalad morot 1 st stor skalad gul lök 2 st kryddnejlikor 1 st lagerblad 2 tsk torkad timjan, mejram eller kyndel 400 g rimmat bogfläsk, sidfläsk i bit eller fläsklägg 200 g bacon i bit (rökt sidfläsk) 200 g rå fläsk- eller köttkorv eventuellt lite vatten och lite salt timjan, mejram eller kyndel skånsk senap söt svensk senap dijonsenap Gör så här 1. Lägg ärtorna i en bunke eller skål. Fyll med vatten, 8 portioner behöver cirka 2,5 liter, så att det täcker ärtorna även när de sväller. Ställ svalt eller kallt över natten. 2. Låt ärtorna rinna av i ett durkslag och häll dem sedan i en kastrull och Så här berättar sjöma nnen John Utterström om skeppsko sten runt år 1900: ”För det mesta bestod maten av gult härsket fett oc h salt kött, som mera liknade trä än kö tt, när det var kokt, och den sämsta möjliga potatis. Men den var bra nog åt sjöfolk sas det. Med bröd menas ej goda brödkakor eller limpor utan en slags skeppsskorpor av råg. De var mycket goda och porösa när de var färska, men snart var de fulla me d stora vita, feta maskar, så man behö vde ej något smör, det var fett nog ändå”. täck dem med nytt vatten, cirka 2 liter. 3. Tillsätt salt och koka upp det hela och skumma bort de lösa skal som flyter upp till ytan. 4. Lägg i morot, lök med två nejlikor instuckna, samt lagerblad och timjan, mejram eller kyndel. Lägg även i bogfläsk eller sidfläsk och bacon. 5. Sjud under lock i 1,5 timme. Lägg ner korven efter 1 timme. 6. Ta upp moroten och löken, de har gjort sitt. Ta upp lagerbladet. Ta också upp kött och korv och skär i skivor och bitar, så att man kan särskilja dem. 7. Koka upp soppan och vispa den lite så att fler skalrester fastnar i vispen och kan avlägsnas. 8. Smaka av med lite salt. Späd med vatten om soppan blir alltför tjock. Tillsätt eventuellt lite salt och kanske lite mer örtkryddor. 9. Duka med djupa tallrikar och sked, men också med en liten assiett och kniv och gaffel. Kött och soppa serveras var för sig med extra örtkryddor och flera sorters senap till. Vegetariskt: Caponata Ursprungligen var caponata sjömansmat, som köptes i hamnen och togs med ut på båtarna där grönsaksröran åts tillsammans med skorpor. Ett gott tillbehör till grillat kött, fisk eller kyckling. Men även som pastasås eller på en bruschetta. INGREDIENSER TILL 4 PORTIONER 1 gul lök 4 vitlöksklyftor 1 aubergine 1 zucchini 1 röd paprika 1 gul paprika 2 stjälkar selleri olivolja 2 tsk basilika 1 msk tomatpuré 2 burkar krossade tomater à 400 g 2 tärningar grönsaksbuljong 3/4 dl pinjenötter 4 msk kapris, gärna saltad 1 dl hackad bladpersilja havssalt nymalen peppar Gör så här: 1. Hacka lök och vitlök. Ansa och skär grönsakerna i knubbiga bitar. Fräs lök och vitlök i olivolja utan att det tar färg. Blanda i grönsakerna och låt dem fräsa med en liten stund. 2. Tillsätt basilika, tomatpuré, tomater och buljong. Låt grönsaksröran koka ihop under lock, 20–30 minuter. Rör om då och då. 3. Rosta pinjenötterna i en torr och het panna. 4. Lägg kapris i blöt, krama ut väts- kan och hacka grovt. Blanda kapris och persilja i grytan och smaka av med salt och peppar. Strö över nötterna. strull, tillsätt vattnet och värm till 37 grader – fingervarmt. 3. Tillsätt smör och vattenblandningen till bunken med surdegen, rör om, samt tillsätt farinsocker, salt och soja. Blanda väl. 4. Tillsätt under omrörning vetemjöl special och rågsikt. 5. Arbeta degen väl, minst 5 minuter i maskinen eller 10 minuter för hand på mjölat bakbord. 6. Låt degen jäsa 30 minuter i bunken. 7. Ta upp degen på mjölat bakbord och dela den i fyra delar. Baka ut varje del till en limpa. 8. Lägg limporna på en bakpappersklädd plåt eller i avlånga bakformar. 9. Pensla eventuellt med matolja mellan limporna eller i formarna så går de lättare att dela eller få loss efter gräddningen. 10. Sätt ugnen på 200 grader. Låt bröden jäsa på plåt eller i formarna under bakduk i 30 minuter. 11. Grädda Ankarstockarna i nedre delen av ugnen i ca 40 minuter eller tills de har en innertemperatur på 80 grader. 12. Ta ut bröden och pensla med lite mjölk. Låt bröden svalna på plåten eller på galler under en bakduk. Ankarstock – mörkt rågbröd 1752 infördes ankarstocken på militära fartyg. Ett hållbart nyttigt mörkt rågbröd utan konserveringsmedel. Det var främst avsett för befäl. Varje bröd skulle väga 1,7 kg och vara två dagars brödranson. Namnet kommer från att det hade formen av den stock som är tvärgående på ett ankare. 2. Tillsätt rågsikten och rör om. 3. Täck bunken eller burken med plastfolie eller lock. 4. Ställ i kylskåp ca 12–16 timmar (över natten). INGREDIENSER TILL 4 LIMPOR Dag 1 – surdegen: 50 g jäst 3 dl kallt vatten 3 dl rågsikt Dag 2 – bakningen: 50 g smör eller margarin 7 dl vatten 3 dl farinsocker, 225 gram 2 tsk salt 1 msk kinesisk soja 7 dl vetemjöl special, 420 gram 17 dl rågsikt, ca 1 kg 0,5 dl mjölk till pensling Gör så här: 1. Smula ner jästen i en bunke eller burk med lock och rör ut med kallt vatten. Gör så här: 1. Häll surdegen i en hushållsmaskin, bakmaskin eller stor degbunke. 2. Smält smör eller margarin i en ka- Bli medlem! Oy Thunship Ab Visa att du tycker som oss – Att alla barn har rätt till en trygg uppväxt och tillvaro. Founded 1954 ÅAB 660100-1024355 <29 år 5 €/år >29 år 10€/år Shipbrokers Phone: +358-9-622 6060 Fax: +358-9-655 492 E-mail: [email protected] Web: www.thunship.fi Rädda Barnen Åland www.raddabarnen.ax BUOYANT WINCHline ™ 6-STRAND TIPSA OSS! Vi ger 150 euro för läsarbild som publiceras på förstasidan BUOYANT WINCHline™ is a unique fibre rope with a 6-strand ”wire rope” lay. The outer layer of each strand comprises a special combination of Nylon monofilaments and PP multifilaments. BUOYANT WINCHline™ is designed to be permanently floating and to be used on selftensioning winches. RING dygnet runt Welcome to our stand at Åland Maritime Day 5th May 2011! 15000 SMS 0457 00 ScanRope Marine AS Phone: +47 33 35 55 00 [email protected] www.scanropemarine.no 15000 MMS 0457 00 15000 Any vessel, Any season, Any time! Docking Dock king facilities: Dry D ry dock: dock: 265 m x 70 m x 7.9 m 000 tton on FFloating loating dock: dock: 1101 01 m x 221.6 1.6 m x 6 m 44000 C rane capacity: capacitty: 150 ttons, onss, 100 ttons, onss, 2 x 30 ttons Crane ons MEJLA tips och bilder 15000 @alandstidningen.ax Leder ditt tips till en artikel får du en matbiljett värd 12 euro. Du får självfallet vara anonym. Vi skyddar alltid våra källor. M E M B E R O F B L R T 6ÃÃÌiÊ`ÕÊ>ÌÌ°°° >`ÃÌ`}iÊ BÀÊÌÀÞVÌÊi`ÊÃFÊÌiÊ BÃÊV Êv>À}>Ê i>iÀÊÃÊ}Ì°Ê BÀvÀÊBÀÊ`iÊ-Û>BÀÌ° --ÊBÀ}Ê G R U P P TTURKU URKU REPAIR REPAIR YARD YARD LLTD, TD, P P.O. .O. B Box ox 2 212, 12, FFI-21101 I-21101 NAANTALI, NAANTALI, FINLAND FINLAND TTel.: el.: ++358-2-445 358-2-445 1 11, 1, 24h 24h mobile: mobile: +358-40-553 +358-40-553 3491 3491 [email protected], [email protected], www.turkurepairyard.com www.turkurepairyard.com Nappa tag i nätet! ^^^ZQVTHUZWLUZPVUZRHZZHUÄ På vår adress www.sjomanspensionskassan.fi hittar du enkelt svar på frågor om pensionen och rikligt med fakta om vår verksamhet. Där kan du också ladda ner blanketter för pensions- och boendetjänster. s +ONTROLLAVARBETSPENSIONSUTDRAGET s "ERËKNINGAVDINPENSION s 5PPDATERINGAVKONTAKTUPPGIFTER s !NSÚKANOMHYRESBOSTADI30+SFASTIGHETER Global technical excellence closer to shipowners - closer to shipyards wherever you are Visit us on: www.bureauveritas.com www.veristar.com Move Forward with Confidence s 4AREDAPÍUPPGIFTEROM3J0,PENSIONERREHABI LITERINGHYRESBOSTËDEROCHANDRAAVPENSIONS kassans tjänster. På Sjömanspensionskassans webbsajt och Logg-tjänst kan du uträtta dina ärenden bekvämt precis när det passar dig. 28 TISDAG 3 MAJ 2011 www.sjofart.ax SJÖMANSKISTAN – FULL AV BERÄTTELSER RUNT BORDET I MÄSSEN LEVER HISTORIEN ”The time has come, the Walrus said, to talk of many things …” Så löd vinjetten i den gamla Ålands Sjöfart & handel. Där fanns historierna sådana de berättades sjöfolk emellan när natten sjönk på. Kring kajutlampan är en minst lika klassisk vinjett i Svensk Sjöfartstidning. Ålands Sjöfart vill inte vara sämre. Sjömanskistan rymmer sanna och sannolika berättelser från åländska sjömäns framfart på haven. Här är alla välkomna att bidra. Ingen historia är för obetydlig. Skicka in ditt bidrag till [email protected] eller ring 26026 och berätta! Sjökaptenen Ole Lundberg driver en uppskattad blogg. Du hittar den via www.sjofart.ax. Han är också en aldrig sinande källa till historier från de sju haven. Dem han inte själv varit med om ber han andra att berätta. Som historien om ms Magdalene som gick till botten 1981. Redaren Alpo Mikkola möter den räddade besättningen 1981. På bilden tar han Per-Erik Palmu i hand. NÄR KATASTROFE BLIR LUGNET SOM MAGDALENE RAMMADES AV GREK, SJÖNK PÅ 30 MINUTER Text: Ole Lundberg Foto: Ålandstidningen, privata bilder – Man är väl mentalt förberedd. På en båt är det ju bara femton millimeter plåt mellan vardagen ombord och katastrofen. Så svarar Sune Axelsson på min fråga om hur det känns när båten som är ens hem och arbetsplats sjunker inom loppet av en halvtimme. Sune var befälhavare på ms Magdalene när hon sjönk i Hanöbukten 1981. Hur är det egentligen för en sjöman när hans hem och arbetsplats sjunker under fötterna så fort att han inte ens hinner få med sig de viktigaste personliga ägodelarna? Det ville jag ta reda på. Jag frågade Sune Axelsson och PerErik Palmu. Per-Erik var båtsman på Magdalene. UPPTAKTEN TILL OLYCKAN: Klockan är omkring fem på morgonen den 29 september 1981. Åländska ms Magdalene stävar nordostvart förbi Utklippan i Hanöbukten. Kursen är ca 050 grader. Hon är på väg från Seaham i England till Raumo med kollast. Vinden är måttlig och tät dimma råder över södra Östersjön. Överstyrman Krister Rosenholm har haft vakten på bryggan sedan midnatt. Rosenholm följer på radarn uppmärksamt en båt som som ligger om babord på nästan parallell kurs. Plötsligt verkar båten ändra kurs åt styrbord rakt på Magdalene. Eftersom hon kommer in från Magdalenes babords sida är hon väjningsskyldig. Rosenholm stirrar spänt på radarskärmen. Hon väjer inte utan kommer rakt på. Rosenholm börjar ändra kurs åt styrbord för att komma undan. Samtidigt ringer han till kaptenen och ber honom komma upp. Strax efter att befälhavaren kommit in på bryggan kör ett stort fartyg in i Magdalenes babords sida. Smällen blir våldsam och Magdalene sjunker efter en dryg halvtimme. Ungefär så gick det till när ett gäng duktiga, unga sjömän miste sitt levebröd, hem och arbetsplats, båten som de flesta av dem var delägare i. SUNE AXELSSON: – Rosenholm, som hade vakten, ringde och bad mig komma upp på bryggan. Han behövde hjälp för att reda ut en kritisk situation. När jag kom upp och fick klart för mig att ett fartyg var på väg att köra in i vår babords sida ryckte jag in I dag finns sjökapten Sune Axelsson ombord på Rosella. utkiken från bryggvingen för att han inte skulle bli ihjälslagen. Bara sekunder senare small det. Vi på bryggan kastades omkring litet. Jag tittade upp åt babord och såg en hög akter med ett namn i grekiska bokstäver. Jag förstod inte vad där stod men jag krafsade ner bokstäverna på sjökortet så som jag tyckte de såg ut. Därefter sände jag mayday. Stockholm radio bekräftade och skickade nödropet vidare ut över Östersjön. Man fick snabbt kontakt med ms Arctic Wasa som gick på nordostlig kurs bara några sjömil bort. Hon ändrade kurs mot oss. Sedan gav jag order om att sjösätta livbåten och räddningsflottarna. Jag sade också åt chiefen att www.sjofart.ax SJÖFART FRÅGAR ? TISDAG 3 MAJ 2011 ELEVER FRÅN SJÖMANSSKOLAN 29 Enkät: Frida Olsson och Amanda Andersson Emil Schröder, 18 år, Helsingfors: Gabriella Mattsson, 18 år, Saltvik: VARFÖR VILL DU GÅ TILL SJÖSS? VAD VILL DU HELST JOBBA MED OMBORD? – Jag har varit intresserad sedan jag var liten. – Jag vill bli fartygselektriker. FINNS DET SJÖFART I DIN SLÄKT? VARFÖR VILL DU GÅ TILL SJÖSS? – Det verkar skoj. – Nej, jag är nog den första på hundra år. Martin Sundqvist, 18 år, Norrtälje: Jonathan Grönlund, 17 år, Närpes: VILKET REDERI VILL DU HELST JOBBA FÖR? Magdalene var från början svårt eldhärjad när Alpo Mikkola och några till köpte fartyget och rustade upp det rejält. Men bara året efter sjönk det till havets botten. VAR SKA DU JOBBA I SOMMAR? – Kanske Royal Caribbean. – Jag vet inte. Jag har inte fått besked ännu. VAD LOCKAR MEST MED SJÖLIVET? VAD ÄR DET BÄSTA MED SJÖMANSSKOLAN? – Främst att komma ut och se lite mera av världen. – Att det är så mycket praktiskt arbete. ”Vi var väl ganska tysta när vi satt i flotten och väntade på Arctic Wasa” N ÄR FRAMME ALLRA STÖRST starta länspumparna. I det här skedet visste jag ännu inte säkert om vi skulle sjunka. Jag gick förut för att titta på skadan. Strax akter om backen fanns ett stort hål och vattnet forsade in. Jag förstod nu att vi säkert skulle sjunka men tänkte ändå att vi skulle vänta i det längsta med att gå i flottarna ifall att skutan på något mirakulöst vis skulle förbli flytande på någon luftficka. Jag gick tillbaka upp på bryggan och samlade ihop skeppsdokumenten och sjökorten. Några personliga ägodelar hann jag inte få med mig. Livräddningsflottarna låg nu klara långsides akterut. Livbåten slet sig och drev bort. ”Skit i livbåten”, sa jag åt killarna. Flottarna är tryggare. Magdalene sjönk stadigt liggande på jämn köl. Jag sa åt grabbarna att vi väntar med att gå i flotten tills hon ligger så djupt att vi bara kan kliva över i flotten. Vi gjorde så och började sedan paddla bort från Magdalene. När vi var ungefär sextio meter ifrån vältrade hon över åt babord ock sjönk. Det hade då gått ungefär trettiofem minuter sedan jag blev purrad. PER-ERIK PALMU: Jag låg och sov och vaknade av att båten ruskade. Det varade bara ett ögonblick. Jag tittade på klockan och såg att den var fem på morgonen. Så tidigt skulle jag inte upp så jag försökte som- BIRKA CARGO AB LTD. TORGGATAN 2B, PB 175, 22101 MARIEHAMN TEL: +358 18 28 050 FAX +358 18 23 223 [email protected] www.birkacargo.com När flottarna var sjösatta gick jag till hytten och kastade mina grejer i kappsäcken. Jag fick med mig alla mina ägodelar. När jag kom ut på däck igen hade Magdalene sjunkit så djupt att skepparen Sune sa att nu var det dags att kliva i flotten. Vi gjorde så och paddlade bort från båten. Vi hade paddlat bara en liten bit när Magdalene vältrade över, ljusen slocknade, det hördes muller och oväsen inifrån henne och så sjönk hon. TILL SLUT Per-Erik Palmu var med ombord då Magdalene gick till botten. na om. Några minuter senare kom vår jungman Rolf Jansson rusande in i hytten och sa att jag skulle stiga upp för vi höll på att sjunka. Jag tog på mig kläder och gick upp på bryggan. Det berättades för mig att vi blivit påkörda av ett stort fartyg och att vi hade ett hål i babords sida akter om backen. Jag fick fatt i en ficklampa och begav mig förut för att titta på skadan. Det såg illa ut. Genom ett stort hål forsade vatten in i båten. Medan jag var förut hade resten av gänget sjösatt livbåten men fånglinan var antagligen dåligt fastgjord så den slet sig och drev bort. Jag hjälpte nu till att sjösätta livflottarna. Allt gjordes lugnt och effektivt, utan stress och rädsla. Så här sammanfattar Sune och Per-Erik skeppsbrottet. Det är svårt att få dem att berätta om känslor i sammanhanget. – Vi var väl ganska tysta när vi satt i flotten och väntade på Arctic Wasa, säger Per-Erik. Sune minns att han var nöjd över att han kände på sig att han gjort det mesta rätt och att debarkeringen skett lugnt och professionellt. Utanför Kobba klintar överlämnade Arctic Wasa de sju skeppsbrutna sjömännen till räddningskryssaren Gustaf Erikson. En kort tid senare var de flesta av gänget igång med en ny båt, ms Nautic, där de flesta också var delägare. Det grekiska fartyget Rodosi som sänkte Magdalene bröt mot internationell sjölag och uppvisade oerhört dåligt sjömanskap. Hon greps av tyska myndigheter i Kielkanalen. Om åtal väcktes, och vilket straffet blev, är för oss obekant. När du vill synas! Restaurang- och barskyltar Inredningsdetaljer och belysning Väggdekorationer Ljusskyltar GA-planer IMO-skyltar www.cainby.com Tel: +358 (0)18 21411 Norrbölevägen 1 AX-22100 Mariehamn Åland TISDAG 3 MAJ 2011 www.sjofart.ax SJÖMANSKISTAN – FULL AV BERÄTTELSER foxtravelandtours.com 30 Här vårdar vi alla gamla sjömanshistorier ömt. Har du någon som borde berättas? Hör av dig! Ingen historia är för obetydlig. Skicka in ditt bidrag till [email protected] eller ring 26026 och berätta! EN SUNDSBO I NEW YORK Bror Lundberg är sjömannen med känsla för detaljerna. Han är också en man som aldrig tackat nej till ett äventyr. I Ålands Sjöfart skriver han exklusivt om minnen från alla år till sjöss och påhitt på landbacken. Text: Bror Lundberg Plötsligt står jag där ensam, på en gata i New York … Orsaken var att jag och min kompis skulle pröva på att åka tunnelbana. Det hade vi aldrig gjort tidigare. Vi trängde oss ner i underjorden tillsammans med några hundra amerikanare – svarta, vita och gula. TAPPADE PENTI Kompisen Penti hade tillsammans med landgångspasset fått en lapp som berättade på engelska var båten låg och att man var en finsk sjöman. Tåget kom dundrande in på perrongen med ett öronbedövande dån. Dörrarna for upp med en smäll och jag föstes in i vagnen av folkhopen som knuffade på. Dörrarna smällde igen och Penti vart kvar på perrongen. Jag såg en hastig skymt av hans bleka förskrämda ansikte innan tåget dundrade vidare in i den nattsvarta tunneln. Ok, tänkte jag. Jag kliver av vid nästa station och tar tåget tillbaka. Penti väntar säker på perrongen. Väl framme vid nästa station klev jag av och kollade runt, men det gick tåg åt alla håll så jag blev inte klok på vilket tåg som gick tillbaka. HITTADE EN BAR ”Äsch! Jag går ut i friska luften i stället. Alltid blir det nån råd, jag har ju 100 dollar på fickan, ingen fara!”, tänkte jag. Det myllrade av folk på gatorna Jag visste att jag borde befinna mej i statsdelen Brooklyn. Åtminstone var jag där när jag klev på tåget. Som vanligt började jag titta efter en trevlig bar så man fick läska sej lite grann. Det var gott om tid, kvällen var tidig och Mt Estrellas avgångstid var satt till kl. 0500. Baren var rökig och sliten, folk av alla de slag trängdes runt mahognydisken. Jag lyckades få tag på en ledig stol och slog mej ner. På höger sida satt en Bronxbo och glodde på mej, till vänster om mej satt en annan man, bredaxlad och märkligt ljus i både hy och hår. Han talade fort och gestikulerade med sina stora händer, mig tog han ingen notis om. Det visade sig att mannen ifråga hette Clarens Holmström och jobbade som byggare på Long Island. Vi konstaterade att Sund är bra stort, sträcker sej ända till New York. Sedan började vi prata, prata och prata … NÄRA BLI AKTERSEGLAD Efter ett antal ryggdunkar och ”jävlar va roligt!” sa Clarence att nu tusan ska vi göra Brooklyn osäkert. Häng med så går vi på en krogrunda. Det märktes att Clarence var på sin mammas gata och att han förde en viss respekt med sig där vi drog fram från den ena skumma krogen till den andra. ”Förresten Lundberg, jag behöver duktigt arbetsfolk! Nu får du vackert stanna här och jobba så du tjänar lite viliga daler.” I fyllan och villan är allting mycket enkelt. ”De e klart jag stannar! Båten går om några timmar dom klarar sej säkert utan mej”, sade jag. Det skulle naturligtvis firas så extra groggar beställdes och skummare barer uppsöktes. Plötsligt när jag gjort en runda på den smutsiga och illaluktande pissoaren, så var jag ensam. HEMMAGJORD ENGELSKA Av Clarence syntes inte ett spår. En titt på klockan talade om för mej att Estrella går om en och en halv timme. Ingen fara jag har ju gott om tid och tjugo dollar på fickan, det ordnar sej nog. Det bar av ut på gatan för att preja en taxi. De gula taxibilarna snurrade omkring överallt, så att få stopp på en var inte svårt. Men nu kom problemen. Jag förklarade på min hemmagjorda engelska att jag inte hade en aning om var båten låg, men tjugo dollar på fickan, så det är väl bara att börja söka. Chaffisen tittade medlidsamt på mej och förklarade att det inte fanns en chans att hitta båten för tjugo dollar. I stället skjutsade han mej till närmaste polisstation. En stor och stadig polis tog hand om mej förhörde mej noga var jag kom ifrån och vad jag gjort under kvällen och hur mycket jag druckit. Och förstås vad båten hette och vilken tid vi skulle gå ut. Jag fick en mugg kaffe och vart anvisad en plats att sitta på, lite avsides i en hörn. SLOG OMKULL GLASET FULLA OCH BLODIGA Plötsligt viftade han till så mitt ölglas åkte omkull. ”Excuse me, I give you a new one,” sa han och fortsatte: ”Where do you come from, you are not an american?” ”I come from Finland”, svarade jag. ”Oh! I come from Finland too, but I can’t speak finnish, only swedish,” förklarade han. ”Ja, men då pratar vi svenska då!”, svarade jag. Han glodde på mej med stora ögon. ”Ja, männ var i hälvitä kåmmer du ifron då?”, sa han på bredaste Sunska. ”Fron Sunn”, svarade jag. ”Nämänn jävlar i hälvitä, boys! Her e en vili Sunnsbo!” ropade han. Sedan fortsatte han och spände ögonen i de andra i baren: ”Remember boys! Don’t touch this fellow. He is from Sunn. Nu måste vi skåla!” Medan jag väntade iakttog jag den febrila verksamhet som pågick. Fulla och blodiga släpades Bronxborna in på löpande band. Skrikande prostituerade som antecknades och sedan släpptes. Klockan började närma sej halv fem och båten skulle gå om en halv timme om den höll tidtabellen. Då kom två poliser och hämtade mej märkbart stressade. ”Fort! Nu åker vi!” På något sätt har dom lyckats lista ut var båten låg och nu var det bråttom! Med blåljusen på satte vi av genom staden, det stod inte länge på så var vi vid ”gaten” och fortsatte i full fart över hamnområdet. När vi kom ner till båten hade dom just börjat hala upp landgången Så det var i grevens tid. Poliserna önskade mej lycka till. Båten gick ut och jag gick till kojs för att få min skönhetssömn. Clarence har jag inte hört av sedan dess. www.sjofart.ax ? SJÖFART FRÅGAR ELEVER FRÅN HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND STILLA HAVET TOG UNO EKBLOMS LIV Text: Ole Lundberg Från bergen i centrala Oregon på USA:s västkust rinner en flod som heter Siuslaw River ut i Stilla havet. Staden som ligger vid flodmynningen heter Florence. Ungefär tjugo kilometer uppströms ligger byn Tiernan. Där bodde Uno Ekblom från Eckerö. Den 8 september 1955 skrev tidningen Western Lane News Advertiser i Florence, Oregon, en artikel under rubriken: ”Mystery Shipwreck of Tiernan Man on Siuslaw Bar Breaks Harbor Death-free Record for 1955.” UNOS FÄRD ÖVER ATLANTEN I Ålands sjöfart nr 1 skrev jag om Uno Ekbloms fantastiska färd över Atlanten i sin motorbåt Eckerö. Samma dag som tidningen kom ut ringde Monica Sandberg. Hon hade läst berättelsen och meddelade att allt var riktigt, utom en sak: Jag påstod att Uno Ekblom försvann spårlöst på havet under en provtur med Eckerö som hade fått ny motor. Det är inte sant, kunde Monica berätta. Monica är dotter till Signelia Häggblom och Runar Ekblom. Runar var Unos bror. 1939 var Runar styrman på 4 mbk Pommern och skulle ha varit med Uno på Atlantfärden men missade den då Pommern inte hann upp till England i tid. Monica skickade klipp från ett par tidningar i Florence som beskriver hur det gick till när Uno Ekbloms döda kropp och spillrorna av m/b Eckerö hittades i kvicksanden på Siuslaw Rivers bank. SAMMANDRAG Jag har gjort ett sammandrag av artikeln i Western Lane News Advertiser: ”Tidigt på morgonen den 3 september promenerade Florencebon Floyd Wampler längs Siuslaw Rivers södra vågbrytare när han på avstånd såg en livlös kropp i sanden. Han larmade Coast Om en enastående Guard som skickade ut färd med motorbåten Eckerö folk. Det var svårt att ta sig från Mariehamn till New York till platsen. Flera fordon körde fast i kvicksanden men till slut lyckades en av Sjökaptenen och bloggaren Coast Guards jeepar ta sig Ole Lundberg fram till den döde mannen har sina sinnen i behåll. Både som inte bar flytväst. En öron och ögon fungerar som flytväst och spillror från de ska, till allas ”En tidig överbyggnaden och däckmorgon i förnöjelse. Den ÅLANDSTIDNINGEN septemb er SÅKLART PÅ PLATS här gången har et på en båt hittades emel1955 gick han snappat Uno omlertid 150 meter därifrån. upp den osanbord på Eckerö för nolika historien Kroppen identifierades att göra en om Eckeröpojprovtur på som Uno Ekblom och ken som korsaöppet hav. de Atlanten Eckerö vrakspillrorna kom från med en liten försvann med sin motorbåt. Om motorbåten Eckerö. Dödskapten. du inte redan De sågs orsaken var drunkning. gjort det, läs aldrig Oles blogg. Du mera till” Båtens skrov hittades inte hittar den på och av vrakresterna gick www.sjofart.ax! det inte att dra några slutsatser om hur olyckan kunde ha gått till. Vädret Sjömanskistan Ålands Sjöfart nr 1 var emellertid dåligt. Det blåste så hårt att fiskeflottan hade stannat i hamn den morgonen. Ekblom hade lämnat hamnen i Tiernan vid femtiden på morgonen och flera personer i Flo- KREMERAD I OREGON rence hade noterat motorbåten på väg nedströms ut mot havet. Klockan var 07.05 när Floyd Uppgiften om systern är fel. Uno Ekblom hade en syster men hon hette Jenny Österberg. Den Wampler hittade Ekbloms kropp. Fastän inga svar på telegram har kommit vid amerikanske redaktören har här fått fel uppgifter. Uno Ekbloms kropp kremerades i Oregon. Aspressläggningen, antas det att Ekblom har en syster, Martha Holm, Hamngatan, Jakobstad, Fin- kan skickades hem. Unos grav finns på Eckerö land och en bror, Runar Ekblom, Eckerö-Torp, kyrkogård. Åland Finland.” 28 TISDAG 8 FEBRUARI 2011 SJÖMANSKISTAN – FULL AV BERÄTTE LSER RUNT BORDET I MÄSSEN LEVER HISTORIEN ”The time has come, the Walrus said, to talk of many things …” Så löd vinjetten i den gamla Ålands Sjöfart & Handel. Där fanns historierna sådana de berättades sjöfolk emellan när natten sjönk på. Kring kajutlampan är en minst lika klassisk vinjett i Svensk Sjöfartstidning. Ålands Sjöfart vill inte vara sämre. Sjömanskistan rymmer sanna och sannolika berättelser från åländska sjömäns framfart på haven. Här är alla välkomna att bidra. Ingen historia är för obetydlig. Skicka in ditt bidrag till [email protected] eller ring 26026 och berätta! www.sjofart.ax www.sjofart.ax UNO SLOG VÄRLDSREKORD MED LITEN BÅT TILL USA I storstaden visst man med skepparen drev, som skulle på stormig seglats. Ett dumdristigt tilltag man skrev, en varning är här på sin plats. Men skepparen kände båd’ skuta och hav, han tusan i olycksprofeterna gav. Vi vet att Atlanten är gropig och hård, sa tre tappra män i en båt. Så lyder andra versen i sången “Tre tappra män i en båt.” Låten finns på en grammofonskiva som skivbolaget Sonora gav ut 1939. Sången handlar om ålänningen Uno Ekbloms fantastiska färd över Atlanen. VI TAR DET FRÅN nor på gund av graviditet, giftermål eller förlovning. Sådan var den tiden. HUSTRUN KLEV AV BÖRJAN Hustrun Agnes var med ombord. Hon År 1935 klev en man in på Linus Janssons skulle följa båtvarv med till Södertälje där Ekbloms tio år gamla moi Östhammar, Roslagen, och beställde en båt. Han tor, som nu hade gått 12.000 timmar, skulle renohette Uno Ekblom och var från Eckerö på Åland. veras. Eckerö hade nu också en liten rigg så hon Det blev en präktig båt, byggd i furu på ek- kunde föra segel. spant, 9,5 meter lång och 3 meter bred. Båten haNär Eckerö avgick från Södertälje mot de en salong midskepps för passagerare. KöpenEkblom hamn och Göteborg hade Ekblom installerade själv motorn, en 10- hästars en besättning Ellwe di- bestående av Alfred Åström och Sven Åkerberg. esel som han hade köpt från Marsundsfärjan. Den Åkerberg lämnade redan i Göteborg. nya båten fick namnet Eckerö. Hans ögon tålde inte att stirra på kompassen när han styrde båten. I stället fick Ekblom tag i en Stig VILLE TILL AMERIKA Lindroth som ersättare. Uno Ekblom hade en dröm. Han skulle fara till Amerika i egen båt. BUNKER I ROTTERDAM På 1930-talet var det bara en handfull mindre båtar som hade vågat sig på att korsa Nordatlanten Från Göteborg gick färden till Rotterdam där Ekblom av bolaget Sun Oil fick 450 gallons den ”svåra” vägen, från öst till väst. brännDe få som olja. Oljan togs ombord i fat som stuvades i salyckats var segelbåtar. Med en liten motorbåt hade longen och överallt där det fanns plats. Sedan fortingen vågat försöka. satte resan till Dover, Southampton och Att fara västerut över Atlanten så långt Falmouth. norrut Nu började den egentliga resan över innebär att man får både vind och ström Atlanten. emot. De Ekblom satte kursen mot Horta på Azorerna dit förhärskande sydvästliga vindarna kan vara hårda. man anlände efter tio dygn till sjöss. Ekblom ville Ekbloms planer på att fara till New York börja- snabbt vidare till världutställninge n i New York. de läcka ut. När Stockholmstidningen fick vetskap Redan nästa dag for man vidare. om saken beslöt de att ställa upp som sponsor och även skivbolaget Sonora och oljebolaget Sun Oil EN SVÄNG TILL BERMUDA sa sig villiga att satsa på den våghalsiga färden. De följande två veckorna fick Eckerö kämpa mot hårt väder, motström och grov sjö, FOLK KOM I MASSOR länspumpen strejkade och Lindroth låg till kojs, Den 4 maj 1939 kom Ekblom med Eckerö hjälplös av till Ma- sjösjuka mest hela tiden. riehamn. Båten skulle inregistreras i Ålands SeNär Ekblom den 3 juli mätte solhöjden gelsällskap och segla under denna förenings och beflag- stämde positionen blev han bekymrad. ga till Amerika. Motströmmen hade varit starkare än beräknat. Folk kom i massor ner till hamnen för Bränslet att be- skulle inte räcka till New York ifall de råkade ut skåda denna märkliga båt som skulle fara hela den för dåligt väder på nytt. långa vägen över Atlantiska oceanen. Efter mycket funderande beslöt han att gå Men den 5 maj klockan sju på morgonen till när Bermuda för att bunkra. Det blev Eckerö avseglade mot Stockholm fanns en omväg på endast två åskådare på kajen, Ålandstidningens legendariske några dygn men det var bättre än att inte komma fram alls, resonerade han. redaktör Axel E Danielsson, även kallad ”Mamres Den 7 juli lade Eckerö till i St Georges, Lund”, och Gottfrid Sundberg från Skeppsvik. 16 dygn ut från Horta. Man bunkrade brännolja Samma dag antog den svenska riksdagen och en vatten, Ekbloms pengar tog slut, och dagen efter lag som förbjuder arbetsgivare att avskeda kvin- fortsatte man mot New York. Khalid Isawi, 23 år, Kalla. VAD TYCKER DU OM UTBILDNINGEN? – Den är bra.Vi har kompetenta lärare.Vi är bara tjugo stycken i klassen så det är bra sammanhållning. VAD LOCKAR MEST MED SJÖLIVET? – Man kan jobba och bo var man vill. BLEV KVAR I AMERIKA Den 13 juli klockan 09:30 noterade Ekblom att han såg Long Island och med hjälp av en bilkarta manövrerade han in Eckerö till en båthamn vid Battery Park på Manhattan. ”Klockan var nu 3:30 på eftermiddagen den 13 juli 1939 som min hand kom i beröring med stenkajen i New Yorks hamn”, skrev Ekblom. Ekblom stannade i Amerika. Han var dock hemma och hälsade på Agnes flera gånger, senast 1955. På vägen tillbaka till Amerika for han via Tyskland och köpte en Mercedes-motor som han skulle installera i Eckerö. Han planerade att köra båten tillbaka till Åland. ETT VÄRLDSREKORD En tidig morgon i september 1955 gick Uno ombord på Eckerö för att göra en provtur på öppet hav. Eckerö försvann med sin kapten. De sågs aldrig mera till. ”Det var nog en aktersjö som tog dom”, sa änkan Agnes i en tidningsintervju många år senare. Eckerö-Ekbloms färd var ett världsrekord. Ingen människa hade tidigare farit över Atlanten med en så liten motorbåt. Ekbloms bedrift är märkligt okänd. I ”fullständiga” listor över ”transatlantic crossings” med små båtar finns han alls inte med. Vad beror det på? Kanske var det Stockholmstidningens ensamrätt som gjorde att inga andra tidningar skrev om äventyret samt krigets utbrott, som gjorde att Eckerö-Ekbloms rekord föll i glömska. SKREV ÄVEN BOK ”Den fridsamme” från Ålandstidnin gen var på plats när Uno Ekblom lämnade Mariehamn för USA 1939. Med kännspakt känslig penna skrev han följande rader: ”Den splitternya ÅSS-flaggan vajade för den milda morgonbrisen och kokarden i mössan glänste. Snart skall alltså Åländska Segelsällskapets flagga för första gången vaja på Atlantens böljor och föra en hälsning från den gamla världen till den nya.” Innan han gav sig iväg ut på oceanerna steg Uno Ekblom in på Ålandstidnin gens redaktion för att säga farväl. Det blev lite småprat och mjöd denna torsdag den 4 maj – lagret fanns kvar sedan Valborgsmä ssofirandet. Ekblom hyste inga tvivel på att han skulle nå Amerika. ”Den fridsamme” betecknar Atlantfararen som en ”lugn optimist”. På fredagsmorgonen den 5 maj startade Ekblom maskin på sin båt och tuffade ut Mariehamn. Även då var redaktören från på plats. Han skrev så här: ”Undertecknad var den siste, som talade med honom i avresans ögonblick. Jag intrycket att jag var mer vemodsfull hade än Ekblom, där han stod vid ratten och styrde mot fjärran mål.” Redaktören frågade när Ekblom räknade med att vara tillbaka. ”Det vet jag inte. Jag måste ju först komma fram.” Uno Ekblom skrev en bok om sin resa. Bilden togs av Eckeröyngli Den kom ut 1940 och jag har hittat ngen Gottfrid ett Sundberg som var den andre exemplar i landskapsarkivet. På titelålänningen på plats i Västerhamn när Ekblom bladet står det: gav sig iväg. ”Reseskildring av motorbåtsfärden från Åland till New York. Med Eckerö, den minsta motorbåt som någonsin krossat Atlantiska Oceanen.” Julius Fleming, 21 år, Solf. LASTBÅT ELLER FÄRJA, OCH VARFÖR? – Lastbåt.Vill inte säga varför. FINNS DET SJÖFART I SLÄKTEN HOS DIG? – Lite, eller skriv nej förresten. Mattias Lagebo, 27 år, Eskilstuna. VAD ÄR DET BÄSTA MED ATT GÅ PÅ HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND? – Att jag har så roliga klasskamrater. LASTBÅT ELLER FÄRJA, OCH VARFÖR? – Då väljer jag färja. Det är mera folk, så det är flera personer att prata med. ”Uno Ekbloms kropp kremerades i Oregon. Askan skickades hem. Unos grav finns på Eckerö kyrkogård” Matti Lahti, 28 år,Vasa. VAD ÄR SVÅRT MED DEN HÄR UTBILDNINGEN? – Det mesta. Allt är ganska svårt. VAD ÄR DET SOM LOCKAR MED SJÖLIVET? – Ledigheten. Enkät: Frida Olsson och Amanda Andersson g a d s n e t r a f Sjö j 2011 a m 5 Torsdag alla r ö f a n är öp p is inträ de a n r e i r Gr at aj Sem in a en 5 m d a c i d l Alan l i t a mn Välko x a . t r a f o j s . www med Rekryteringsmässa seminarier uppträdanden rederier sjöskolor fokus på sjöfart PRELIMINärt PROGRAM Plats Foaje 09.00 – 09.45 11.00 - 11.45 12.00 - 13.00 13.00 - 13.45 14.00 - 14.45 MÄSSA 10.00 - 10.45 (2011.04.14) Stora salen Auditorium (vån 2) Konferensrum Ryssö (vån 2) Branschinformation. Fartygsförsäkringar för sjöskolestuderande, Johan Ström, Alandia-Bolagen. Shipping policy seminar. Welcome speech, Mats Perämaa, Anu Vehviläinen. Shipping in a Nordic an Baltic perspective, Bjarne Lindström and Stefan Lång, ÅSUB. Det Norske Veritas shipping seminar. Innledning “ Er vi beredda for framtiden?”, Arnstein Eknes. A competitive European shipping industry Jean-Louis Colson, European Commission. Nytt i DNV´s regler: Functionbased rules, Henning B. Karsten. Branschpresentation för grundskoleelever. Trends and possibilities for development in the shipLNG nyheter, Torill Grimstad Osberg. Rederipresentationer för sjöskolestuderande. ping industry. Martin Stopford, Clarkson Research Studies Open discussion. Moderator Agneta Karlsson, AICIS. LUNCH 15.00 - 15.45 16.00 - 16.45 17.00 - 17.45 LUNCH LUNCH Alandia Marine Insurance Seminar “Fire onboard”. Opening and welcome, Leif Nordlund. Report from the Marine Insurance Market, Jan Limnell. Loss Prevention, Alandia Marine profile, Lars Janlöv. Roroseminarium. Roromarknaden ur mäklarens perspektiv. Henrik Tidblad, Fearnley Finnlines – framtid med sex roro-nybyggen, Staffan Herlin, Finnlines. Transport av skogsprodukter – lastägarens perspektiv, Lars Nolander, SCA. Roroship optimization, Fridtjof Rohde, FutureShip Preventive fire protection during high risk situations. - Fire extinghuishing on ships. Vilhelm Boije, Rescue Team Scandinavia AB. Presentation of “Safest working place in Shipping 2010”. Fire fighting and salvage value preservation, Giel Barendse, Smit Salvage. Beware of Standard Conditions in respect of Yard Liability, Jörgen Almelöv, Setterwalls Law Firm. Understanding national cultural diversity in shipping. Erik Hemming, Åland University of Applied Sciences. Summary and close of seminar. UTSTÄLLARE Aboa Mare Alandia-Bolagen Alfons Håkans / DG Diving Group AT-Marine Bore Centre for Maritime Studies / SPC Deltamarin Det Norske Veritas Dräger Suomi Emerson Process Management Samarbetspartners Erntrans Furuno Germanischer Lloyd Godby Shipping Gränsbevakningsväsendet Högskolan på Åland Langh Ship Lloyd´s Register EMEA, Åbo M.E. Solutions Maritim MNC Marine Prima Shipping Rederi Ab Eckerö Rederi Ab Lillgaard RINA Rolls-Royce (Sverige) Scanrope Marine Sjöfartstidningen Sjökvarteret och Albanus Sjömanspensionskassan SpecTec Tallink Silja Oy Telemar Transas Viking Line Wilhelmsen Ships Service Winnova www.seaventures.fi Wärtsilä Åbo Underrättelser Ålands landskapsregering Ålands Sjöfart Ålands sjömansskola Ålands sjösäkerhetscentrum tter , bil je 0 0 12 . ca. kl uro. mmern is 10 e o r P P . t s e t g av pla lfarty å sege e före i mån p öp pet r e d imm p p har pträ e t p k u n s e y n n d r Dan Pomme ombor nus & säl js a b l A n alease kl.09.00-1600 et & g r e nd & t r a på Åla 0-19.00 Sjökv n a l o k kl. 17.0 , Högs skola m har öp pet s n a m ntru s s jö Ålan d säkerhetsce ö s sj Ålan d
© Copyright 2024