Rapport om stöd till drabbade av jordbävningen på Haiti i januari 2010 från Stockholms katolska stift till katolska organisationer på Haiti Sammanfattning I denna rapport redogör vi Caritas Sverige/Stockholms katolska stifts stöd till de drabbade av jordbävningen och dess följder på Haiti under perioden januari 2010 till mars 2013. Sammanlagt bidrog vi med 1,550,000 kr till att genomföra olika stödaktiviteter, vilka främjade de drabbade omedelbart och på längre sikt. De omedelbara aktiviteterna syftade till att förse de överlevande av katastrofen med mat, vatten, tält, sjukvård och psykosocial assistans. De långsiktiga aktiviteterna syftade till att stödja de överlevande - särskilt barn och ungdomar - med utbildning, genom att förse de med lärare, skolmaterial, skolmat och att bidra till att bygga en ny skola som nu är under uppbyggnad. I flera omgångar skickades våra medel till två av katolska kyrkans hjälporganisationer på plats, Caritas Haiti och församlingen Vår Fru av Höga Nåd, i Port-au-Prince. För att finansiera verksamheten på Haiti mottog vi vid olika tillfällen gåvor från enskilda personer, institutioner och församlingar i Sverige. För att följa upp verksamheten besökte undertecknad Haiti i maj 2012. Genomgång av ekonomin och verksamheten visade att våra samarbetsorganisationer har på ett tillförlitligt sätt använt pengarna, de kunde redovisa utgifterna och att de drabbade har fått ta del av vårt stöd på ett acceptabelt sätt. Uppsamlingsläger i huvudstaden Port-au-Prince med den katolska katedralen i bakgrunden. Större delen av katedralen blev förstörd av jordbävningen 12:e januari 2010. Bakgrund Den 12:e januari 2010 drabbades Haiti av en mycket kraftig jordbävning. Inom loppet av några dygn miste ca en kvartsmiljon människor livet. Många dog omedelbart, medan andra dog av skador de ådrog sig under påföljande dagar och veckor. Inom en vecka blev ca en miljon människor hemlösa. Deras hus 1 och enkla skjul hade antingen helt förstörts eller var så pass skadade att det inte gick att bo i dem. En stor del av den redan sköra offentliga infrastrukturen i form av elektricitet, vatten, avlopp och vägar förstördes. Likaså var de flesta större offentliga institutioner såsom sjukhus, skolor och statliga byggnader antingen helt eller delvis förstörda. Många industrilokaler raserades. Delar av jordbruksmark förstördes och förblev obrukbar under lång tid. Med andra ord, befann sig landet i kaos och människorna i djupt chocktillstånd – en situation som bara till en viss del har förbättrats fram tills idag. Haiti har en befolkning på ca 10 miljoner invånare, fördelad på en yta ca 27,000 kvkm (Sverige 9,5 miljoner invånare, yta ca 450,000 kvkm). Ca 80% av befolkningen är katoliker och katolska kyrkan är väl etablerad i landet sedan länge. Hälften av befolkningen är under 15 år. Bara en del av barnen går regelbundet i skolan. Arbetslösheten är mycket hög (20-40%). Våld och kriminalitet är vanliga företeelser, särskilt i huvudstaden Port-au-Prince och i de andra större städerna. Bostädernas skick är under all kritik med dåligt byggmaterial och usla sanitära förhållanden. Den höga densiteten av befolkningen (370 invånare per kvkm, Sverige 22 invånare per kvkm), i relation till de resurser landet har och den komplicerade politiska situationen samt återkommande förödande orkaner, har gjort att landet haft svårt att försörja sin befolkning under hela 1900-talet. Situationen är inte så mycket bättre idag. FN har klassificerat Haiti som ett av världens fattigaste länder. Det finns både historiska och samtida orsaker till denna materiella fattigdom på Haiti. Under större delen av 1900-talet var landet styrt av inhemska diktatorer. Dessförinnan, sedan 1700-talet, var landet koloniserat av bl a Frankrike och USA. Landets naturliga resurser exploaterades av kolonisatörer och därefter av landets egna makthavare. När Haiti drabbades av jordbävningen för lite mer än tre år sedan var landet redan materiellt sett mycket fattigt och befann sig i en djup ekonomisk kris. Jordbävningen gjorde situationen värre. Ett redan fattigt land blev ännu fattigare. Nya bostadsområden har etablerats efter jordbävningen. Många har tvingats att flytta från Port-au-Prince till platser långt ut på landsbygden där de har byggt enkla skjul av plåt och presenningar. Att försörja sig i dessa trakter är svårt och skolor är en bristvara. Rådande situation i Port-au-Prince I maj 2012 besökte undertecknad Haiti för att följa upp verksamheten och bekanta mig med människorna och landet. Även om den mesta av tiden tillbringades i kyrkans lokaler i huvudstaden Port-au-Prince, för att granska räkenskaperna etc, besökte jag också några mindre städer i södra och norra Haiti vilka hade drabbats av jordbävningen. Mitt intryck av huvudstaden var att den fortfarande befann sig i ett slags orostillstånd. Materiellt sett visade detta orostillstånd i form av att vägarna var kantade av skadade elledningar och transformatorer, och många allmänna platser blottade stora öppna kloaker och avlopp. Många av husen var grovt skadade med halvt raserade tak med spruckna väggar. Mina guider från kyrkan 2 sa att bara en bråkdel av husen och infrastrukturen hade förbättrats under de två år som hade gått sedan jordbävningen ägt rum och återuppbyggandet därefter. Vi besökte också några av flyktinglägren som var uppställda mitt i huvudstaden efter katastrofen. Fortfarande lever flera tusen människor i dessa läger. Majoriteten av bostäderna bestod av tält gjorda av plast och presenning, med bedrövliga sanitära förhållandena – detta tillstånd mer än två år efter katastrofen. Flygbild över ett uppsamlingsläger i utkanten av Port-au-Prince i maj 2012. Tyvärr visade det sig att situationen var än värre i uppsamlingslägret Petitionville, som ligger någon kilometer utanför Port-au-Prince. Över 10,000 människor trängs på en liten yta, med minimala sanitära förhållanden, med öppna kloaker och bara ett par vattenbrunnar som ska förse alla med dricksvatten. Köerna till vattenbrunnarna var långa, där kvinnor och barn dagligen spenderar många timmar för att få en hink med vatten. Flera stora hjälporganisationer har försökt att organisera lägret, men det har visat sig väldigt svårt att få till det. Caritas Haiti och andra Caritasorganisationer har också försökt förbättra lägret, men bekymret, säger kollegorna där, att varken myndigheter eller människor som lever där, orkar ta tag i detta. Korruption och särintressen, i form av kriminella gäng, har börjat etablera sig i lägren och dess omgivning, vilket gör det ännu svårare för människorna i lägren att leva ett något sånär normalt liv under rådande förhållandena. De boende är nog medvetna om att de så småningom kommer att lämna lägret. Samtidigt har många vi talade med insett att med den fart som myndigheterna har kommer det att ta lång tid innan de kan lämna lägret. Därför befinner sig många i lägret i ett ohälsosamt mentalt tillstånd, att de, å ena sidan, inte orkar anstränga sig för att genomföra särskilda förbättringar i lägret, därför att de ändå ganska snart kommer att lämna det. Å andra sidan, i väntan på flytten, orkar de inte engagera sig, för att de är mycket trötta på hela situationen och insett att inte heller myndigheterna gör särskilt mycket åt saken. Därtill kombinationen av maktmissbruk och korruption i samhället har gjort många i lägret nästintill apatiska, medan andra blivit aggressiva och våldsamma. Våld och inbrott är vanligt förekommande i lägren. Särskilt utsatta är flickor, kvinnor och barn för dessa aggressioner och våld. Samtidigt finns också enskilda personer i lägret som tagit initiativ till olika former av sociala aktiviteter för att minska på våldet och skapa grannsämja. Andra personer har tagit initiativ till att skapa läxhjälpsgrupp och fritidsaktiviteter för barnen. 3 Staten och det civila samhället Även om omvärlden var ganska snabb med att hjälpa haitierna i deras nöd omedelbart efter jordbävningen, tycks hjälpen inte riktigt räckt till. Bland annat därför att förödelsen var alldeles för stor, landets egna resurser var för knappa och förmågan att hantera det utländska stödet inte var tillräcklig. Den politiska situationen i landet de senaste åren har ytterligare bidragit till att försvåra återuppbyggnaden av landet. Många stater och privata donatorer, vilka har skänkt stora belopp till Haiti, ifrågasätter om deras medel verkligen kommit de drabbade tillgodo. Man misstänker maktmissbruk och korruption. En del givare anser att redovisning av donerade medel inte är tillfredsställande. Därför väntar flertalet av de stora donatorerna med att ge nya anslag tills mottagarna på Haiti har redovisat hur givna medel har använts och vad man har uppnått. Kritikerna menar att det råder brist på statens samordning i återbyggnadsarbetet i delar av Haiti och en del bedömare anser att det är långt kvar innan situationen normaliseras. Sammantaget för detta med sig att de mest utsatta får vänta ytterligare en längre tid innan de kan få sin rättmätiga assistans. De sanitära förhållandena är under all kritik, med öppna kloaker och latriner. Under regnperioden översvämmas området, med följd att avloppen rinner över och tränger in i skjulen och tälten. Hudsjukdomar är en följd av det. Särskilt drabbade är barn. I denna svåra situation som Haiti befinner sig i, där staten har svårt att leva upp till ens åtagande och skyldighet gentemot sin egen befolkning samt gentemot utländska givare, spelar det civila samhället en viktig roll i landet. Även om det inhemska civila samhället är ganska svagt, med stora bristande resurser i förhållande till behoven i landet, görs ändå en hel del bland olika organisationer och institutioner. Flera utländska hjälporganisationer har numera etablerat sig i landet och de hjälper haitierna att bygga upp egna organisationer, som kan fortsätta verksamheten på egen hand i den närmaste framtiden. Denna process är i gång men det kommer att ta tid innan haitierna fullt ut kan driva egna organisationer, inte enbart för att bedriva traditionell hjälpverksamhet, utan också för att mobilisera och organisera de utsatta människorna, så att dessa med kunskap och stärkt självkänsla kan hävda sina rättigheter gentemot de privilegierade grupperna i samhället och staten. Katolska kyrkans roll i samhället Även om 80% av befolkningen på Haiti är katoliker, utövar en betydande del bland haitier den inhemska religionen Voodoo med anor i afrikanska religioner. Det kanske inte är så underligt med tanke på att nästan 95% av haitierna är av afrikansk börd, då de flesta togs till Haiti som slavar för att arbeta på plantagerna. Synkretism är vanlig, men den var än mer vanligare för ett par decennier sedan än den är idag. Katolska kyrkans ledarskap har gjort en del framgångsrika ansträngningar för att evangelisera och forma den katolska menigheten. I denna process har kyrkan också betonat vikten av det karitativa arbetet – att hjälpa sin näste i nöd - i varje persons trosliv. 4 Krucifixet var det enda som var kvar av den raserade katedralen. T.v. Msgr. Guire Poulard, ärkebiskop av Port-au-Prince tillsammans med Fader Francky Désir, kyrkoherde i församlingen Vår Fru av Höga Nåd i Port-au-Prince. Församlingslivet är ganska bra organiserat, åtminstone på de platser jag besökte. Kyrkoherden har en viktig roll, inte enbart att evangelisera och ordna gudstjänstlivet, utan också organisera det karitativa arbetet. Det visades tydligt i samband med katastrofen för mer än tre år sedan. Innan jordbävningen hade ägt rum var kyrkan ganska välorganiserat för att genomföra olika hjälpinsatser. T ex hade församlingarna, i samarbete med lokala Caritasorganisationer, etablerat 200 hälsocenters över hela landet, med hundratals anställda och volontärer. Dessa hälsocenters fungerade inte enbart som medicinska kliniker utan fungerade mera som samlingscentra för olika sociala aktiviteter, kanske mer som samlingslokal i byn eller orten. När katastrofen var ett faktum kunde därför katolska kyrkan inom ett par timmar mobilisera volontärer och hjälpa tusentals drabbade, eftersom infrastrukturen redan var på plats. Hälsoundersökning för de äldre anordnat av katolska församlingen i Port-au-Prince. Den offentliga sjukvården är begränsad. De fattiga har inte råd att betala läkaravgifter och mediciner. Därför anordnar katolska församlingar avgiftsfria hälsoundersökningar, och i den mån medel finns tillgängliga utdelas också mediciner. Med andra ord, under pågående förändringsprocess spelar katolska kyrkan en mycket viktigt roll på Haiti, något kyrkan visserligen ändå har gjort i decennier, men det har accentuerats den senaste tiden. Kyrkan har en stark närvaro över hela landet, inte enbart genom de flertal organiserade församlingar, utan också att det finns ett fungerande Caritasnätverk över hela landet. Dessutom arbetar många katolska kvinnliga och manliga ordnar och kongregationer, med inhemska och utländska medlemmar, på olika håll på Haiti, 5 särskilt på landsbygden. Vid sidan av sin viktiga spirituella kompetens har de flesta utav dessa religiösa personer oftast en yrkeskompetens, som de bidrar med till att återuppbygga haitiernas liv och leverne. Katolska kyrkans ledarskap är respekterade aktörer i samhället och staten lyssnar på vad de säger (dock är det en annan sak att staten ofta gör som den vill)! Samtidigt uttrycker många gemene haitier sitt missnöje, oftast i sin desperation, med kyrkans representanter för att de går i statens led och därför inte gör tillräckligt mycket för att protestera mot politikernas maktmissbruk och åsidosättande av de mänskliga rättigheterna. Såsom det är i många länder i världen försöker kyrkan hitta en balansgång mellan att profetiskt höja rösten och peka på orättvisorna i samhället, samtidigt som hon försöker hålla sig något sånär väl med politikerna, för att kunna föra dialog och kunna påverka dem – en balansgång som inte alltid är lätt att konsekvent upprätthålla. Många barn deltar i katolska kyrkans skolundervisning. Läxor får man göra där det finns plats. Kyrkan uppmuntrar föräldrarna att skicka sina döttrar till skolan. Redovisning av intäkter och kostnader: tillgodose de drabbades behov Sedan januari 2010 tom december 2012 mottog Caritas Sverige/Stockholms katolska stift en mängd stora och små gåvor för att hjälpa de drabbade haitierna. Vi mottog medlen vid olika tillfällen från enskilda personer, institutioner och församlingar. En mindre del av medlen kom från gåvor från tidigare allmänna insamlingar för katastrofhjälp och utvecklingsbistånd, dvs insamlade före år 2010. De tidigare insamlingar, tillsammans med den särskilda insamling som genomfördes den 17:e januari 2010, skickades till Caritas Haiti (via Caritas Internationalis, baserad i Rom) för omedelbar hjälparbete. De övriga medlen skickades till församlingen Vår Fru av Höga Nåd i förorten Delmas, Port-au-Prince, under år 2012, allteftersom vi mottog gåvor från givare, enligt följande: S:ta Eugenia församling, Stockholm, insamling genom ”Julbasaren 2011”: 100,000 kr St. Franciskus församling, Jönköping, särskild insamling 2012: 34,000 kr Frivilliga gåvor inskickat av enskilda personer vid utdelande av diakon Björn Håkanssons bok ”Lovad vare Jesus Kristus”, 2012: 90,000 kr Icke-öronmärkta gåvor från allmänheten till stiftets katastrofarbete: 150,000 kr Icke-öronmärkta gåvor från allmänheten till stiftets utvecklingsarbete: 140,000 kr Särskilt stiftskollekt upptogs för Haiti 17:e januari, 2010: 780,000 kr Särskild gåva från stiftet: 256,000 kr Summa belopp mottaget: 1,550,000 kr Totalt belopp utbetalt: 1,550,000 kr 6 Det samlade beloppet användes för olika ändamål, beroende på behovens karaktär och lämpligheten av kyrkans organisationer att genomföra verksamheten. Caritas Haiti var lämpad att snabbt organisera och genomföra omedelbara hjälpinsatser i stor skala, medan församlingen Vår Fru av Höga Nåd var mer lämpad att genomföra andra aktiviteter, inklusive ansvara för återuppbyggandet av en skola i sin församling. Det är inte alldeles lätt att identifiera vems gåva från Sverige användes exakt för vilka slags aktiviteter på Haiti, eftersom aktiviteter av ena slag gick in andra slags aktiviteter, och pengarna mottogs av Caritas Sverige/Stockholms katolska stift vid olika tillfällen, ibland också öronmärkta för skilda ändamål. Dock kan det ändå hävdas att i stora drag användes gåvorna från Sverige för följande fyra kategorier av aktiviteter på Haiti: 1. 2. 3. 4. Katastrofhjälp omedelbart efter jordbävningen 12:e januari, 2010 Rehabilitering av skolbarn och ungdomar under 2012 Återuppbyggnad av skola sedan 2011 Humanitärthjälp efter orkanens härjningar hösten 2012 1. Katastrofhjälp omedelbart efter jordbävningen 12:e januari, 2010 Bidrag till detta kom huvudsakligen från stiftets särskilda insamling för Haiti. Kort tid efter jordbävningen hade ägt rum genomfördes i vårt stift en särskild upptagning av kollekt för de drabbade av katastrofen. Det insamlade beloppet skickades till Caritas Internationalis, som samordnade administrationen av medel från samtliga Caritasorganisationer i världen (mottagande och redovisande av medel), i samarbete med Caritas Haiti. Det svenska bidraget, tillsammans med många andra katolska organisationers bidrag, användes till följande: o o o Under de första två veckorna efter katastrofen försågs ca 150,000 människor tre gånger om dagen med varm mat och rent vatten, samt mediciner och tält. Resultat: att de drabbade överlevde de första veckorna efter det de hade förlorat allt de ägde. Under de första tre månaderna efter katastrofen försågs ca 50,000 haitier tre gånger om dagen med varm mat, rent vatten, sjukvård, psykosocial assistans, mediciner, filtar, kläder och tält, samt utbildning för ett par tusen barn och ungdomar. Resultat: att de överlevande fick fortsatt hjälp med att uppfylla sina basala behov och stöd att återhämta sig från traumat. Under de första tre månaderna efter katastrofen inskaffades vattenreningsutrustning, dieselgeneratorer för elektricitet, samt inskaffades mobila kliniker för att ge sjuk och hälsovård i tältlägren som drevs av Caritas Haiti. Resultat: att de överlevande i tältlägren fick relevant stöd att få ett drägligare liv med tillgång till rent vatten, förbättrade sanitära förhållanden och omvårdnad. Vatten är en bristvara i uppsamlingslägret. De fåtal vattenbrunnar ska räcka till tusentals människors dagliga behov. 7 2. Rehabilitering av skolbarn under 2012. Bidrag till detta kom huvudsakligen från enskilda och församlingar. Kort tid efter jordbävningen etablerade Caritas Sverige, i samarbete med Sankta Maria folkhögskola i Malmö genom rektor Stefan Bietkowski, kontakt med församlingen Vår Fru av Höga Nåd. Tillsammans tog man fram handlingsplan för att rehabilitera de barn vars skola förstördes av jordbävningen. Omedelbart behov var att ordna plats för barnens undervisning. Församlingens dynamiske kyrkoherde Fr. Francky Désir utrymde kyrkans garageoch förrådsutrymmen, vilka renoverades till klassrum för ca 200 flickor och pojkar. De fem klassrummen förseddes med nödvändig skolutrustning och barnen förseddes med skolbänkar, stolar, bord, svarta tavlor, böcker, pennor mm, samt med lärare De flesta utav dessa elever lever i tältlägren i närheten och kommer från mycket fattiga familjer, vilka knappt kan förse sina barn med mat för dagen. Därför användes en del av medlen till att inskaffa köksgeråd, matvaror och till att betala arvoden till kökspersonal för att dagligen laga 500 portioner näringsrika måltider till barnen, varav 300 portioner gavs till andra barn. Dvs efter det att skolbarnen ätit sin måltid att de därefter tar med sig hem en portion till sina syskon i lägren som knappt har mat för dagen. Resultat: ca 200 elever och ytterligare 300 barn fick dagligen åtminstone en näringsrik måltid; samt att dessa 200 skolbarn regelbundet deltog – och fortsätter att delta – i undervisningen, istället för att driva på gatan eller vistas i tältlägren med stor risk att bli indragna i kriminella aktiviteter. Församlingens garageutrymmen renoverades efter jordbävningen och används som klassrum i väntan på att den nya skolbyggnaden ska bli färdigt. Från tidig morgon till sent på kvällen används lokalerna av olika årskurser och ungdomar för undervisning och för olika sociala aktiviteter. 3. Återuppbyggnad av skola sedan 2011 Bidrag till detta kom huvudsakligen från Stockholms katolska stift, som mottog gåvor från allmänheten för utvecklings- och humanitärtarbete. Församlingen Vår Fru av Höga Nåds grundskola blev helt förstörd av jordbävningen. En del av barnen placerades på andra skolor, medan andra omplacerades i kyrkans garageutrymmen som renoverades till klassrum. Men dessa är enbart tillfälliga lösningar. Barnen behöver en riktig skola. Därför bestämde kyrkoherden Fr. Francky Désir att söka medel för att bygga en ny skola. Byggmästare och arkitekt anlitades och bygget har satt igång. Pga hög inflation i landet och brist på byggmaterial kommer den nya skolan att kosta ca 7 – 10 miljoner kronor och ska motta ca 800 elever, samt ha enheter för yrkesutbildning till äldre ungdomar. Skolan kommer att utgöras av fyra våningar, inklusive en administrativ enhet, sjukvårdsenhet och toalettbyggnad. Fr. Francky har sökt medel från flera 8 Caritasorganisationer, inklusive Spanien och Schweiz, vilka kommer att förse med större delen av byggkostnaden. Bidrag från Sverige utgörs enbart en liten del av totalbeloppet. I mars 2013 hade byggnadens fundament lagts och den första våningen är nu under uppbyggnad, som troligen kommer att bli färdig under hösten 2013. Man räknar med att skolan blir färdigbyggt senast under hösten 2014. Dock blir den stora utmaningen, att efter det att skolan är färdigbyggt, mobilisera medel till att täcka de löpande kostnaderna: skolmaterial, lärarlöner, administration, matbespisning mm. Kontakter har tagits med UNICEF och andra stora donatorer för att få stöd till detta. Resultat: tack vare Fr. Francky Désirs engagemang har ett antal givare hittills bidragit tillräckligt med pengar för att sätta igång med skolbygget; och flera donatorer har lovat att under 2013 och 2014 förse med resterande belopp för att slutföra bygget. Den färdiga skolan kommer att utbilda hundratals barn och ungdomar under kommande år, samt ge dem en trygg och meningsfull sysselsättning i en annars orolig omgivning. En följd av detta är att barn och ungdomar hålls borta från gatan och därmed ökar sannolikheten att de inte hamna i kriminalitet. Kyrkoherden Fr. Francky Désir övervakar bygget av den nya skolan. Församlingens skola förstördes av jordbävningen. En ny skola är under uppbyggnad med stöd från katolska kyrkan från olika håll i världen, inklusive från Sverige. Den fyra våningar höga skolan beräknas bli färdig under 2014 och mottar ca 800 elever. 4. Humanitärhjälp efter orkanens härjningar hösten 2012. Bidrag till detta kom från Caritas Sverige/Stockholms katolska stift, som mottog gåvor från allmänheten för humanitärt arbete. Under hösten 2012 drabbades delar av Haiti av våldsam regn och orkaner, som förstörde hus och mark. Flera hundra familjer i katolska församlingen Vår Fru av Höga Nåd drabbades hårt av orkanens härjningar. Kyrkoherden Fr. Francky Désir organiserade arbetet för att hjälpa de mest drabbade familjerna. Bl a fick ca 600 familjer två månaders ranson av majs, böner, ris, mjöl, socker och matolja, samt anordnades hälsokontroller för de äldre – en grupp människor som ofta åsidosätts i sådana sammanhang. Resultat: Ca 600 familjer, som hade förlorat mesta av sina ägodelar, kunde klara sig under de första månaderna tills de själva kunde ombesörja sin försörjning. Det förde också med sig att de fattiga familjerna kunde uppskatta kyrkans omsorg för de drabbade; att de kristna i Sverige tänker på dem. Detta i sin tur har lett till att banden mellan Fr. Francky och de drabbade familjerna ytterligare har stärkts, vilket visade sig i form av ökat deltagande i församlingens verksamhet och engagemang i utövande av sin tro. Avslutning och framtida utsikter Sammanfattningsvis kan vi hävda, att det finansiella stödet från Caritas Sverige/Stockholms katolska stift, tack vare generösa gåvor från enskilda personer, institutioner och församlingar, bidrog till att hjälpa de av jordbävningen drabbade haitier att överleva de första veckorna efter katastrofen 12:e januari 2010. Stödet bidrog också till att rehabilitera och återuppbygga haitiernas liv på lite längre sikt. De drabbade fick 9 moralisk, andlig och psykosocial stöd genom kyrkans olika hjälparbetare, inklusive en mängd präster, diakoner, systrar och bröder, samt inte minst tusentals lekfolk över hela landet. Samtidigt kan man säga att stödet från Sverige - oavsett dess storlek i förhållande till hur mycket andra donatorer bidrog med, och behovens omfattning bland haitierna - gav katolska kyrkan på Haiti en stark känsla av att inte vara ensamma om att ta sig an de som drabbades av katastrofen. Det var vad Fr. Francky sa till mig under mitt besök i hans församling Vår Fru av Höga Nåd i maj 2012: ”Vetskap om att ni i Sverige tänker på oss, hjälper oss med era gåvor och ber för oss i vår svåra stund, tillsammans med många andra delar av Kristi kropp över hela världen, var en stor välsignelse och trygghet för församlingen och för de drabbade på Haiti”. Fr. Francky vädjar till oss i Sverige att fortsätta hjälpa hans församling och kyrkan på Haiti, så att de i sin tur kan fortsätta hjälpa de drabbade att under den närmaste framtiden kunna stå på egna ben. Både äldre och unga behöver fortsatt stöd på Haiti Det bör också påpekas att förutom Caritas Sverige, stödjer eller driver enskilda personer, institutioner och församlingar inom katolska kyrkan i Sverige hjälpverksamhet av olika slag på Haiti. Exempelvis, har Sankta Maria katolska folkhögskola i Malmö givit stöd till flera större och mindre aktiviteter, främst inom utbildningssektorn, på Haiti. Både den förre rektorn Stefan Bietkowski och diakon Björn Håkansson har besökt Haiti ett par gånger och därmed har egna intryck och erfarenheter av kyrkans arbete i landet. Dessutom har Fr. Francky själv vid ett tillfälle besökt Sverige (2011) för att etablera kontakter och mobilisera stöd till hans församlings hjälpverksamhet. Katolska kyrkan i Sverige, i samarbete med församlingar, institutioner, allmänheten och den globala kyrkan, kommer på något sätt att fortsätta stödja haitierna. Alla stora och små gåvor tas tacksamt emot för att vi ska kunna fortsätta stödja haitierna till att skapa ett bättre liv. Stiftets/Caritas Sveriges biståndskonto: BG 317176 – 6 eller PG 317176-6 För den som vill läsa mer om Caritas Sverige/Stockholms katolska stifts rapportering om hjälparbetet på Haiti kan besöka följande hemsidor: http://www.caritas.se/jordbavningen_i_haiti.asp http://www.caritas.se/kyrkans_hjalp_nar_de_drabbade_pa_haiti.asp http://www.caritas.se/caritas_hjalper_150_000_hemlosa_pa_haiti.asp Reportage och information om Caritas Sverige/Stockholms katolska stifts arbete på Haiti finns publicerat i två nummer av Katolsk Magasin 2011: 9 och 2012:11. Charles Câmara A ns v ari g för in t er na t ion el l u tv ec k l i ngs s a mar b e te Caritas Sverige / Stockholms katolska stift Stockholm, 25:e April, 2013 Text: Charles Câmara Foton: Fr. Francky Désir och Charles Câmara 10