1. No category

VIRTUE
Projektarbete
En jämförelse med virtue-metoden mellan
sjöarna Bottensjön, Vättern, Örlen
och i havet på västkusten
Utförd av:
Joel Forsmoo &
Daniel Östberg NV3
Fågelviksskolan 2007-2008
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
1. Innehållsförteckning
1. Innehållsförteckning ...........................................................................................................1
2. Förord.................................................................................................................................2
3. Sammanfattning ..................................................................................................................3
4. Introduktion ........................................................................................................................4
4.1 Bakgrund ......................................................................................................................4
4.2 Syfte .............................................................................................................................4
4.3 Frågeställningar ............................................................................................................4
4.4 Litteraturanknytning .....................................................................................................4
5. Geografisk områdesbeskrivning ..........................................................................................5
6. Metoder ............................................................................................................................ 10
6.1 Rackkonstruktioner ..................................................................................................... 10
6.2 Vattenanalys ............................................................................................................... 11
6.3 Skivanalys .................................................................................................................. 13
7. Resultat ............................................................................................................................ 14
7.1 Vattenanalys ............................................................................................................... 14
7.2 Skivanalys .................................................................................................................. 15
7.2.1 Biomassa.............................................................................................................. 15
7.2.2 Organismer på plattorna ....................................................................................... 19
7.3 Jämförelse med tidigare grupper ................................................................................. 21
8. Diskussion och slutsats ..................................................................................................... 23
9. Referenser ........................................................................................................................ 24
9.1 Litteratur ..................................................................................................................... 24
9.2 Internet ....................................................................................................................... 24
10. Ordförklaring .................................................................................................................. 24
11. Bilagor, metoder tillvattenanalyser .................................................................................. 25
1
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
2. Förord
Vi vill tacka alla som har hjälpt och stöttat oss med vårt projekt. Vi vill speciellt tacka
Staffan Nilsson vår handledare, han har hjälpt mycket i början med att komma igång, och
även med artbestämningen. Han har även fått stå ut med oss en hel bilfärd till Dragsmark. Vi
vill även tacka Robert Axelsson som har hjälpt oss med en del och varit ett tryggt stöd.
Tack till Roger Lindblom som kom hit för att reda ut vissa oklarheter.
Några fler som vi vill tacka är de som har låtit våra rack ligga vid deras bryggor och
personalen i Colorama i Tibro som sponsrade oss med bottenfärg.
2
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
3. Sammanfattning
Virtue, som betyder virtual university education, är ett internationellt projekt som skolor
över hela världen jobbar med. Det är både grundskolor och gymnasieskolor som arbetar med
virtue. Det går ut på att man sänker ner CD-skivor, som är monterade på rack, i sjöar och hav.
När de legat i vattnet ett tag tar man upp dem och studerar påväxten.
Vi har nu varit med och jobbat med det här stora internationella arbetet. Vi har lagt i
våra rack i både sjöarna Bottensjön, Vättern, Örlen och i havet på västkusten. Vi hade två rack
i sjöarna och tre i havet. På grund av tidsbrist hann vi bara ta upp ett av racken från sjöarna.
Vi hade även ett annat bakslag, bägge racken i Örlen blev saboterade. Därför har vi inga
resultat därifrån. Då man undersöker använder man sig av stereoluppar och mikroskop för att
se vad som satt sig på CD-skivorna. Det man ser ska man sedan artbestämma, vilket vi tyckte
var väldigt svårt men vi har gjort så gott vi kunnat. Vi har vägt biomassan på skivorna för att
se hur mycket som satt sig på skivorna. Vi har även analyserat vattnet från sjöarna där vi har
lagt i CD-racken.
Under projektets gång har vi stött på ett antal små problem, som vi lyckats lösa. Vi har
haft väldigt mycket att göra på lite tid och har ofta varit tvungna att jobba mycket snabbare än
vad vi egentligen velat.
Daniel lägger i ett rack i Bottensjön
3
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
4. Introduktion
4.1 Bakgrund
Vi valde att jobba med virtue därför att vi ville ha ett projektarbete där det både var
praktiskt arbete och teoretiskt. Vi ville jämföra de olika sjöarna i närområdet och se om
människans påverkan på miljön har ändrat det lokala djur- och växtlivet i sjöarna. Vi ville
även jämföra djur- och växtliv i sjö och hav.
4.2 Syfte
Vi har valt att placera våra rack i sjöarna Bottensjön, Vättern och Örlen. Där har tidigare
grupper placerat sina och vi kan då jämföra våra resultat med deras. Vi ville undersöka växtoch djurfaunan (växt- och djurlivet) i hav och sjö, och vad som kan växa och leva på skivorna.
Vi har även haft CD-rack i havet, i Dragsmark. Vi ska jämföra resultaten från sjöarna
med resultaten från havet.
4.3 Frågeställningar
Vi har valt dessa frågor som vår utgångspunkt, dessa frågor har även tidigare grupper
haft. Vi tyckte det var bra att vi tog samma eftersom vi då kan jämföra våra resultat med
deras.

Hur skiljer påväxten mellan de olika sjöarna?

Vad är sjöarnas nuvarande kemiska parametrar?

Vilka organismer finns på plattorna?

Hur påverkas påväxten av färg och bottenfärg?
Vi har även lagt till en fråga eftersom vi även jobbat med havet:

Hur skiljer sig växt och djurlivet mellan sjö och hav?
4.4 Litteraturanknytning
Vi har haft hjälp av rapporter från tidigare grupper som arbetat med Virtue. Vi har använt
oss av dem för att kunna jämföra våra resultat med deras. Vi har sett hur vi ska göra när vi ska
mäta biomassan. Vi har även använt oss av de tidigare rapporterna för att se hur vi ska skriva
vår rapport.
4
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
5. Geografisk områdesbeskrivning
Bottensjön
Bottensjön är en grund och mesotrof sjö belägen mellan sjön Viken och Vättern strax utanför
Karlsborg.
Några av de vanligaste fiskarterna i Bottensjön är Gädda, abborre, gös, lake, ål och
mört.
Bottensjön har en yta på 13 km2 och ett maxdjup på 13 meter.
Vi placerade bägge racken i Svanviken, norr om Karlsborg.
5
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
Vättern
Namnet Vättern betyder vattnet. Vättern är Sveriges näst största sjö, och Europas femte
största. Vättern har en yta på 1893 kvadratkilometer, och en volym på hela 77.6
kubikkilometer, det vill säga 388 000 000 badkar. Det största djupet på 128 m ligger söder om
Visingsö, Vättern har annars ett medeldjup på 40 m. Vättern är en oligotrof sjö, eller nära en
oligotrof sjö.
Vättern är en avlång sjö och dess maximala längd är 135 km och dess maximala bredd
är 31 km.
Vattenomsättningstiden i Vättern är lång, den är uppemot 60 år. Tillrinningsområdet i
Vättern är 4448 kvadratkilometer, och det bidrar de 150 åar och bäckar som rinner ut i Vättern
till.
Några av de vanligaste fiskarterna i Vättern är Storröding, lax, öring, harr, sik, gädda,
abborre, gös, lake, ål och signalkräfta.
Vi lade ut två rack i Vättern, ett i Björkenäs, norr om Hjo och ett i Ekhammar, även det
norr om Hjo. Racken i Björkenäs ligger i ett skyddat område med vågbrytare, d.v.s. det är
inga vågor där.
6
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
Örlen
Sjön Örlen är placerad 1 mil från Tibro. Den har en area på 15 km2, med ett största djup på 25
meter. Växtligheten i Örlen består först och främst av sjögräs och vass.
Vi har valt att placera ut våra rack på campingen, med deras tillåtande, men olyckligtvis
så har ett av racken förstörts. Som tur var låg det andra racket lite med i skymundan så det
klarade sig.
7
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
Havet
Västerhavet
Skagerrak
Kattegatt
Områden som ingår
Skagerrak och Kattegatt.
Skagerrak
Kattegatt
Västerhavet
Skagerrak
Kattegatt
Yta i km2
53 620 . 61 000
31 530 . 31 700
22 090 . 29 300
Volym i km3
6 000 . 6 700
5 490 . 6 080
510 . 620
I Skagerrak finns inga direkta hinder för strömmar och vattenomsättning. Vattnet har i
medeltal, men med stora variationer, en salthalt på 20-30 psu i ytskiktet och minst 32 psu vid
bottnen . Vattenomsättningen är snabb i Skagerrak. Vattnet byts ut på bara några månader.
Och det är en ganska snabb tid om man jämför med till ex. Östersjön där omsättningstiden är
20-30 år.
Skagerrak är att betrakta som en stor vik av Nordsjön och därmed av Nordostatlanten.
Medeldjupet är 174 meter, vilket bidrar till att Skagerrak är det djupaste havsområdet i
Sverige. Skagerrak har ett maxdjup på 700 meter.
Kattegatt anses ibland vara ett stort estuarium, ett flodmynningsområde, som tar emot det
utsötade vatten via de Danska sunden. Det utsötade vattnet flödar sedan ut till Östersjön och
går norrut längs den svenska västkusten. Men Kattegatt präglas också av sin kontakt med
Skagerrak. Kattegatt påverkas på så vis av Nordsjön och Nordostatlanten genom att ingen
bottentröskel hindrar ett fritt utbyte av vatten mellan Skagerrak och Kattegatt.
Kattegatt är därför ett typiskt gränsområde mellan bräckvattenhavet Östersjön och det
oceaniska Skagerrak. Ytvattnet i Kattegatt är uppblandat med sötvatten och därför inte lika
salt som i Skagerrak, men bottenvattnet är till största del Skagerrakvatten. Skillnaden mellan
ytvattnets 15-20 psu och bottenvattnets dryga 32 psu gör så att det bildas ett
salthaltssprångskikt, som ligger på en 15 meters djup. Vattenomsättningen är snabb även i
Kattegatt, men på grund av språngskiktet är omblandningen av yt- och bottenvatten inte lika
bra som i Skagerrak.
Förutom det maximala djupet på 124 meter, är Kattegatt ett grunt hav med ett medeldjup på
23 meter.
Att Kattegatt är ett grunt havsområde förstår man också av en enkel jämförelse med
grannområdet Skagerrak, som bara är en halv gång större till ytan men har tio gånger så
mycket vatten.
8
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
Bild från vår resa till havet
9
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
6. Metoder
Utplaceringen av racken gick till på följande sätt Vi valde ut en lämplig plats i vardera
sjö och i havet och där placerade vi ut dem. Vi lät dem sjunka med hjälp av tyngden i ena
änden, och sedan knöt vi fast dem med en stadig knut. När vi hämtade proverna flyttade vi
över skivorna på ett mindre rack och lade dem i en hink med provvatten från sjön/havet.
6.1 Rackkonstruktioner
Det fanns redan ett rack i skolan som vi använde som mall. Racken var gjorda av PVCrör med olika diametrar och genomskinliga Cd-skivor. Vi delade det tjockaste PVC-röret i
bitar som var ca. 5 cm långa. Dem trädde vi sedan över det mindre PVC-röret och satte två
Cd-skivor mellan varje bit. Vi knöt sedan ett snöre i bägge ändarna och satte fast en tyngd i
den ena änden. Tyngden var en flaska som var fylld med sand. Det var 20 skivor på varje
rack, alltså 10 par. Vi gjorde även små rack som vi använde för att lättare kunna transportera
skivorna från sjön/havet till skolan. De tjocka PVC-rörsbitarna var där istället 1 cm långa.
Bilder från när vi satte ihop racken
10
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
6.2 Vattenanalys
Vi hämtade vattenprover från Bottensjön, Vättern och Örlen, en gång på hösten och en
gång på våren. Vi analyserade proverna så snabbt som möjligt för att få bästa möjliga resultat.
De prover vi gjorde var följande:
Joel gör nitratprov på vatten från Örlen
Alkalinitet
Alkalinitet är ett mått på hur bra eller dåligt vattnet tål tillskott av hydroniumjoner,
alltså hur bra den kan motstå en pH-sänkning. Men bara för att en sjö eller vattendrag har bra
alkaliskt värde betyder inte att den är säker för pH-sänkningar, stora som små. Speciellt våren
är en kritisk period för sjöarna och vattendragen då snön smälter, då kommer det en så kallad
”surstöt” med all den smälta snön som åker ner till vattnet.
Fosfat
Fosfat är vanligtvis det växtlighetsbegränsande ämnet i sjöar och vattendrag. Med hjälp
av olika mätmetoder kan man få fram fosfatkoncentrationen i vattnet, och med den siffran
man sen får ut kan man se hur mycket tillgänglig fosfat det finns. Ett högt värde på
fosfatkoncentrationen tyder på en eutrofiering, men även en eutrof sjö kan ha låga halter av
löst fosfat i vattnet. Det beror på att växterna använder det lösta fosfatet. För mycket fosfat i
vattnet kan få till följd att bottenlivet dör, ytan blir så täckt med växtlighet och vattnet blir så
grumligt av olika plankton så solens strålar inte når ner till bottnen och det medför då
bottendöd. Men när de döda växterna och djuren bryts ned frigörs fosfatet igen, vilket medför
att bottenvattnet och sedimentet får en hög halt av fosfor.
11
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
Färgtal
Orsaken till att olika vatten har olika färg är att de har en viss halt av humusämnen samt järn
och manganföreningar. Färgvärdet uttrycks som mg platina per liter. Gränsen för att
drickvattnet ska vara tjänligt är 15 mg Pt/l.
Nitrat
Primärproducenterna använder nitrat som är en oorganisk kväveform som kvävekälla. En hög
nitrathalt kan ge kraftig algtillväxt, detta beror på att alger kan bilda sitt egna fosfat, så deras
tillväxtbegränsande ämne är istället kväve. En för hög nitrathalt i drickvattnet kan leda till
sjukdomar, främst hos barn, sjukdomen heter methemoglobenemi och innebär att blodets
syrgastransport försämras.
pH
pH är ett mått på hur mycket hydroniumjoner H3O+ det finns i lösningen, men man säger
oftast vätejoner H+. Ju lägre pH det är desto surare är vattnet i fråga och desto högre pH ju
mer basiskt är vattnet. pH i vattnet påverkas av flera olika faktorer, bland annat hur mycket
koldioxid CO2 det är löst i vattnet. Det medför att det är högre pH under dagen och lägre på
natten, detta beror på växternas assimilation. På dagen förbrukar de koldioxiden i vattnet och
under natten så avger växterna koldioxid tillbaka till vattnet vilket i sin tur leder till lägre pH.
Man kan få ut pH på följande sätt, pH = -log [H+]
Se bilaga för att se hur man utför de här vattenanalyserna
12
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
6.3 Skivanalys
Det första vi gjorde när vi tagit upp skivorna ur vattnet var att ta reda på vad som fanns
på skivorna. Vi lade skivorna i petriskålar med vatten från den specifika plats som vi tagit upp
skivorna ifrån. Petriskålarna hade en diameter som var något större än skivornas diameter.
När vi analyserade skivorna tittade vi först på dem i stereolupp, och sedan med mikroskåp. Vi
fick använda extraljus. Vi använde böcker för att artbestämma växterna och djuren, se 4.4
litteraturanknytning (vi fick även hjälp av Staffan när litteraturen svek oss).
När vi analyserat alla skivor vägde vi de först när dem var våta och sedan lade vi dem
på tork och vägde deras torrvikt. Sedan gjorde vi rent skivorna för att se vad de vägde utan
någonting på.
Joel tittar i en stereolupp på en skiva från Bottensjön
Skivorna
från
Bottensjön
13
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
7. Resultat
7.1 Vattenanalys
De här resultaten fick vi när vi analyserade vattnet vecka 40 (Bottensjön och Vättern)
och vecka 41 (Örlen).
Örlen
Vättern
Bottensjön
pH
14
Örlen
Vättern
Örlen
Nitrat
Vättern
Örlen
0,4
0,35
0,3
0,25
0,2
0,15
0,1
0,05
0
6,4
6,3
6,2
6,1
6
5,9
5,8
5,7
5,6
Örlen
0,404 mmol/l
0,16 mg/l PH4330 mg Pt/l
0,04 mg/l NO35,92
Fosfat
Bottensjön
Örlen
Vättern
0,16
0,14
0,12
0,1
0,08
0,06
0,04
0,02
0
Färgtal
Vättern
70
60
50
40
30
20
10
0
Bottensjön
0,5
0,45
0,4
0,35
0,3
0,25
0,2
0,15
0,1
0,05
0
Bottensjön
Alkalinitet
Fosfat
Färgtal
Nitrat
pH
Vättern
0,543 mmol/l
0,00 mg/l PH4320 mg Pt/l
0,37 mg/l NO3 6,40
Bottensjön
Bottensjön
0,245 mmol/l
0,03mg/l PH4368 mg Pt/l
0,11 mg/l NO3 5,99
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
7.2 Skivanalys
7.2.1 Biomassa
Bottensjön:
Vi lade i två rack i Bottensjön, dem lade vi i den 17 september. Den första tog vi upp den 22
november.
1ö
1u
2ö
2u
3ö
3u
4ö
4u
5ö
5u
6ö
6u
7ö
7u
8ö
8u
9ö
9u
10ö
10u
Våta (g)
10,0411
16,4170
17,4905
8,8039
9,7069
9,4486
9,7070
17,4651
16,6912
16,8275
17,1745
9,2576
9,7539
9,2258
17,4131
11,0344
9,2190
10,2660
9,0457
Torkade (g)
8,1663
15,2988
16,2383
8,1387
8,2460
8,1877
8,2975
15,9440
15,4036
15,5090
15,4452
8,1403
8,1637
8,0301
15,5272
8,1997
8,1316
8,3034
8,1315
Tvättade (g)
8,1030
15,2595
16,2004
8,1277
8,2034
8,1618
8,2521
15,9202
15,3487
15,4919
X
8,1185
8,1018
8,0159
X
8,1027
8,1295
8,1562
8,1275
Våt biomassa (g)
1,9381
1,1575
1,2901
0,6762
1,5035
1,2868
1,4549
1,5449
1,3425
1,3356
X
1,1391
1,1637
1,2099
X
2,9317
1,0895
2,1098
0,9182
Torr biomassa (g)
0,0633
0,0393
0,0379
0,0110
0,0426
0,0199
0,0454
0,0238
0,0549
0,0171
X
0,0218
0,0619
0,0142
X
0,0970
0,0021
0,1472
0,0040
X: Vi hann inte väga dessa skivor för att vi var tvungna att sätta dem på ett annat rack. De var
målade med bottenfärg och vi hade inga fler därför var vi tvungna att använda just dem.
-: När vi satte ihop racket råkade det bli så att vi bara satte en enkelskiva på plats 8. Därför har
vi bara ett värde från plats 8.
15
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
2,5
3,5
Våt biomassa
2,5
Bottensjön
1,5
1
Våt biomassa
3
2
Bottensjön
2
1,5
Vättern
Vättern
1
0,5
0,5
10
ö
9ö
8ö
6ö
5ö
4ö
3ö
2ö
1ö
7ö
0
0
Bottensjöns och Vätterns våta biomassa.
0,7
0,16
0,14
0,12
0,1
0,08
0,06
0,04
0,02
0
0,3
Vättern
0,2
0,1
6ö
5ö
4ö
3ö
1ö
2ö
0
-0,1
Bottensjöns och Vätterns torra biomassa.
Ett rack som är redo att läggas i Bottensjön
16
Bottensjön
Vättern
10
ö
Bottensjön
9ö
0,4
Torr biomassa
8ö
0,5
7ö
Torr biomassa
0,6
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
Vättern:
Vi lade i racket i Vättern den 16 september och tog upp det den 9 december.
1ö
1u
2ö
2u
3ö
3u
4ö
4u
5ö
5u
6ö
6u
7ö
7u
8ö
8u
9ö
9u
10ö
10u
Våt (g)
9.2732
9.4662
9.4366
9.2358
8.9067
9.1818
10.1670
9.9129
8.9522
8.8010
18.1560
8.9231
8.9223
9.2054
17.9415
9.3988
16.6095
9.2775
8.9388
9.4031
Torr (g)
8.0369
8.0126
8.4447
8.6877
7.9142
8.1519
8.1633
8.2298
7.7460
8.1639
15.8752
7.9345
7.9000
7.9452
15.7414
7.7395
15.8645
7.8362
7.8058
7.6980
Tvättad (g)
8.0003
8.0704
8.3828
8.0811
7.8938
8.1917
8.1700
8.2227
7.7328
8.1591
15.8480
7.9055
7.8715
7.9050
15.6838
7.7319
15.5477
7.8116
7.7887
7.6806
Våt biomassa (g)
1.2729
1.3958
1.0538
1.1547
1.0129
0.9901
1.9970
1.6902
1.2194
0.6416
2.3020
1.0176
1.0223
1.3004
2.2577
1.6493
1.0618
1.4659
1.1501
1.7225
Torr biomassa (g)
0.0366
-0,0578
0.0614
0.6066
0.0204
-0,0398
-0,0067
0.0071
0.0132
0.0048
0.0272
0.0290
0.0285
0.0402
0.0576
0.0176
0.3768
0.0246
0.0171
0.0174
Anmärkning: Vi har fått några negativa värden på den torra biomassan från Vättern. Vi
vet inte hur vi lyckats få det men skriver med värdena i alla fall. Den torra biomassan på platta
2u från Vättern har ett väldigt högt värde som vi inte kan förklara. Det väger mer än 0,5 gram
mer än vad biomassan från alla andra skivor, därför antar vi att det har blivit något fel
någonstans.
17
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
Havet 2:
Det här racket lade vi ut lördagen den 1 september och tog upp den söndagen den 14 oktober.
Våta (g)
25,9384
24,1624
27,8130
41,9710
21,1313
49,1417
28,8080
48,8604
30,7373
41,3703
30,6655
43,4137
24,6553
36,6446
18,2130
44,1710
20,5309
23,1368
29,8007
20,8864
1ö
1u
2ö
2u
3ö
3u
4ö
4u
5ö
5u
6ö
6u
7ö
7u
8ö
8u
9ö
9u
10ö
10u
Torkade (g)
16,8265
8,4614
16,4318
8,2216
8,7039
16,5830
16,5771
16,7603
17,0515
16,6005
16,4656
16,5757
16,0736
16,2429
9,3198
16,4195
8,4156
15,6560
16,4055
15,6809
Tvättade (g)
16,3208
8,1358
15,9238
7,7070
8,1762
15,9995
15,9738
15,9797
16,4438
16,1978
16,0467
16,0348
15,4585
15,9555
8,3165
15,8877
7,9267
15,5130
15,5906
15,5459
Våt biomassa (g)
9,6176
16.0266
11,8892
34,2640
12,9551
33,1422
12,8283
33,8807
14,2935
25,1725
14,6188
27,3789
9,1968
20,6891
9,2465
28,2833
12,6034
7,6238
14,2101
5,3405
Torr biomassa (g)
0,5057
0,3256
0,508
0,5146
0,5277
0,5835
0,6033
0,7806
0,6077
0,4027
0,4189
0,5409
0,6151
0,2874
0,3533
0,5318
0,4919
0,1430
0,8149
0,1350
Våt biomassa
40
35
30
25
20
15
10
5
0
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
1ö
1u
2ö
2u
3ö
3u
4ö
4u
5ö
5u
6ö 6u
2ö 2u
8ö 8u 9ö 9u 10ö 10u
Torr biomassa
Torr biomassa
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
1ö 1u
7ö 7u
3ö 3u 4ö 4u 5ö
6ö
5u
6u
7ö 7u
8ö
8u
9ö 9u 10ö 10u
Anmärkning: Första racket vi tog upp ur havet visste vi inte om att vi skulle väga och
tredje racket hann vi inte väga, därför har vi bara väga biomassan en gång från havet.
18
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
7.2.2 Organismer på plattorna
Sjöarna
Skivorna i Bottensjön låg ifrån den 17 september till den 22 november.
Skivorna i Vättern låg i från den 16 september till 23 januari. Det var väldigt lite på de
här skivorna. Det kan vara för att racket hade lossnat och låg på bottnen när vi hämtade det.
Blågröna bakterier
Anabaena lemermannii
Oscilaatoria
V
BV
Ciliater
Vorticella similis (klockdjur)
Stentor coeruleus (trumpetdjur)
Ciliat colpidium campylum
Ciliat paramecium caudatum
Ciliat spirostomum ambiguum
V
V
BV
BV
V
Ringmask
Den Tungade Naididen
B
Guldalger
Dinobryon divergens
D. sociale
BV
V
Grönalger
Planktonema lauterbornii
Scenedesmus quadricauda
Pediastrum boryanum
Netrium
Cosmarium
V
BV
BV
B
BV
Hinnkräftor
Ceriodaphnia quadrangula
Daphnia pulex
Bosmina coregoni
B
BV
V
Hjuldjur
Rhinoglena frontalis
Euchlanis lyra
Gastropus hyptopus
BV
BV
B
Hoppkräftor
Mesocyclops leuckarti
BV
Iglar
Broskigel
V
Kiselalger
Asterionella formosa
Tabellaria flocculos
BV
B
Nematod
(vet inte vilken)
B
Snäckor
Schackmönstrad snäcka
V
19
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
Havet
Vi hämtade tre omgångar från havet. Påväxten skiljde sig väldigt mycket från gång till
gång. Vi lade i två rack den 1 september och ett den 14 oktober. Första racket hämtade vi den
14 oktober, det andra hämtade vi den 9 december och det tredje den 17 februari.
Blötdjur
Polupgeneration till manet
2
Guldalg
Uroglena
1
Hinnkräftor
Eurycercus brachyurum
1,2,3
Hoppkräftor
Paracalanus
Euterpina acutifrons
1,2,3
1,3
Kräftdjur
Semibalanus balanoides (Havstulpan)
2
Nematod
Arachnactis larv
Magelona alleni
Tomopteris helgolandica
3
1,2,3
1,2
Nässeldjur
Macrorhynchia philippina (Hydroid)
2
Bougainvillia multitentaculata (Kammanet)1
Ringmask
Tubificoides
2
Ryggsträngsdjur
Ascidia mentula (Sjöpung)
Ciona intestinalis (Sjöpung)
2
2
Rödalger
(vet inte vilka)
2
Ögonflagelat
Trachelomonas
Euglena ehrenbergi
Euglena acus
1,3
1
1,3
20
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
7.3 Jämförelse med tidigare grupper
Art
Snäckor
2007-2008 2004-2005
Schackmönstrad snäcka
Iglar
V
Broskigel
Ciliater
V
Vorticella similis (klockdjur)
Stentor coeruleus (trumpetdjur)
Ciliat colpidum campylum
Ciliat paramecium caudatum
Ciliat spirostomum ambiguum
Grönalger
V
V
BV
BV
V
Planktonema lauterbornii
Scendesmus quadricauda
Pediastrum boryanum
Netrium
Cosmarium
Chrloprophyta sp.
Closterium
Chlorophyta micrasterias
Pleurotaeniue
Pleurotaneium
Coleochaete orbicularis
Kiselalger
V
BV
BV
B
BV
Asterionella Formosa
Tabellari flocculos
Diatomaphycea sp.
Fragilaria crotenensis
Cymbella
Tabellaria fenestrata
Guldalger
BV
B
Chrysophyceae
D. sociale
Dinobryon divergens
Nässeldjur
V
2005-2006
BV
BV
BV
V
BV
V
V
V
V
V
V
V
V
V
V
V
V
V
BV
Vanlig hydra
Plattmask
V
21
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
Art
Kedjevirvelmask
2007-2008 2004-2005
2005-2006
V
Ringmask
Slamglattmask
Den Tungade Naididen
Fiskigel
Hjuldjur
V
V
V
B
Rhinoglena frontalis
Rotatoria sp.
Hjuldjur
Euchlanis lyra
Gastropus hyptopus
Tulpanhjuldjur
Igellikt hjuldjur
Rundmaskar
BV
Nematoda sp.
Spindeldjur
V
BV
BV
BV
B
Parasitkvalster
Hinnkräftor
Ceriodaphnia quadrangula
Daphnia pulex
Bosmina coregoni
Hoppkräftor
B
BV
V
Mesocyclops leukarti
BV
V
V
V
V
BV
BV
BV
BV
BV
BV
22
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
8. Diskussion och slutsats
Vi ska nu svara på de frågor som vi ställde i början på projektet.
Hur skiljer sig påväxten mellan sjöarna?
Det växte mest i på skivorna i Bottensjön, betydligt mer än i Vättern. Det kan bero på
flera olika saker bland annat att Bottensjön är en mesotrof sjö medan Vättern är en näst intill
oligotrof sjö. Dessutom så lade vi skivorna i Vättern i ett område med vågbrytare så det är
ingen vågrörlse som rör om i vattnet, vilket leder till att det blir ännu mindre syre i vattnet där
och ännu mindre näringsämnen som bland annat rörs upp från bottnen när det är vågrörelser i
vattnet. Racket hade även lossnat från bryggan som vi knöt fast den i, vilket kan ha lett till att
det blev mindre påväxt på skivorna i Vättern.
Vad är sjöarnas nuvarande kemiska parametrar?
Alkaliniten i sjöarna är ganska bra. Det är mellan 0,2 mmol/l och 0,6 mmol/liter. Detta
medför att sjöarna har bra pH-värde, runt 6 till 7. Ett alkalinitetsvärde på 0,2-0,6 är väldigt
bra, det är så bra så att det ligger i klass 1 och det betyder att sjöarna har god buffertkapacitet.
Konstigt nog stämmer inte alkalinitetsvärdet överens med pH-värdena, men detta kan bero på
en mängd olika saker, till exempel vilken tid på dygnet man tog proverna (assimilation).
Färgtalen i sjöarna skiljer sig mycket. Bottensjön har högst färgtal, medan Vättern har
lägst. Det tyder på att Bottensjön och Örlen är mesotrofa sjöar och Vättern oligotrof.
Vättern har haft högst nitrathalt, som kan bero på utsläpp från jordbruksmarker runt
Vättern.
Vilka organismer finns på plattorna?
Det som vi sett mest av är olika hinnkräftor och hoppkräftor. Vi lyckades inte
artbestämma alla p.g.a. att de aldrig är stilla. Vi fann många olika alger, många grönalger,
guldalger och kiselalger. Vi har även hittat en massa ciliater. I Vättern hittade vi många olika,
men i Bottensjön hittade vi bara två.
Hur påverkas påväxten av färg och bottenfärg?
Vi målade en del skivor med vit och röd färg för att se om det blev någon skillnad. Vi
kunde inte se om färgen påverkade påväxten. Vi målade några andra skivor med bottenfärg,
en svart som var ganska ofarlig, och en röd, som inte är helt ofarlig och som är förbjuden att
sälja idag. På den svarta bottenfärgen kunde vi inte se någon större skillnad men på den röda
var det faktiskt lite mindre påväxt.
Hur skiljer sig växt- och djurlivet mellan sjö och hav?
Vi har haft lite svårt med att artbestämma organismerna från havet p.g.a. att vi inte har
haft så bra böcker till det. Därför har vi inte kunnat artbestämma allt. Men vi har med Staffans
hjälp klarat av att artbestämma lite.
Vi har funnit hinnkräftor och hoppkräftor i både havet och sjöarna men det har inte varit
samma arter. I havet fann vi blötdjur, vilket vi inte sett i sjöarna. I sjöarna har vi istället hittat
en massa ciliater. Vi hade ciliater på en skiva från havet, men ciliater ska inte finnas där så vi
misstänker att provet blivit infekterat på något sätt. Vi har hittat en mängd olika alger från
sjöarna och havet.
Det var mycket större biomassa från havet. Vi vägde bara biomassan från havet den
gången då det var som mest, men vi tror att biomassan var större i havet varje gång.
23
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
9. Referenser
9.1 Litteratur
Mandahl-Barth, George, Vad jag finner i sjö och å, Förlag, ort, 1970
Marint växt och djurplankton, Fortbildninsavdelningen Göteborg 1978
Limniskt växt och djurplankton, Fortbildninsavdelningen Göteborg 1977-1978
Tusen sjöar, Växtplanktons miljökrav, Göran Rosén 1971
Växtplanktonflora, Toini Tikkanen, Torbjörn Willén 1992
Mikrobilder-liv i damm och sjö, Åke Sandahl, Hans Berggren 1981
9.2 Internet
Vi har använt oss av tre sidor på Internet, två för att leta efter fakta och en för att få kartbilder
till de områden där vi lagt ut våra rack:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
http://www.vattenportalen.se/fov_sve_djup_salt_vasterhavet.htm
http://eniro.se/
10. Ordförklaring
Obligotrof: Näringsfattig
Eutrof: Näringsrik
Mesotrof: Varken näringsrik eller näringsfattig
Reagenskudde: Innehåller kemikalier som används vid analyser
24
Joel Forsmoo & Daniel Östberg NV3
11. Bilagor, metoder tillvattenanalyser
Alkalinitet
När man kollar alkaliniteten på vattnet gör man först ett blindtest med avjonat vatten.
När man analyserar gör man en titrering med saltsyra. I provvattnet och i blindtestet tillsätter
man tre droppar blandindikator. Sedan titrerar man tills provet för en grå färg med svag ton av
rött. När man fått den färgen beräknar man alkaliniteten med formeln:
A=C(a-b) där
V
A = provets alkalinitet,
C = saltsyrans koncentration
a = förbrukad volym saltsyra vid titrering av provet
b = förbrukad volym saltsyra vid titrering av blindprovet
V = provlösningens volym i ml
Fosfat
När man ska mäter vattnets fosfathalt använder man sig av en hackmaskin. Man ställer
in den för fosfatmätning. Man fyller sedan en blandcylinder med 25ml av provvattnet och i
den tillsätter man även innehållet från en reagenskudde PHOSER 3. Efter ett tag när
innehållet i reagenskudden reagerat färdigt med provvattnet (som färgat vattnet blått) mäter
man fosfathalten i hackmaskinen.
Färgtal
Maskinen man använder för att mäta färgtalet kallas komparometer. I den placerar man
två rör med vatten. Den ena innehåller avjonat vatten och den andra provvattnet. Över det
avjonade vattnet lägger man sedan en färgskiva. Man ska vrida på färgskivan för att få vattnet
se så lika ut som möjligt. Då kan man avläsa färgtalet.
Nitrat
Även när man mäter nitrathalten använder man sig av hackmaskin. Men man använder
sig av andra reagenskuddar och vattnet färgas då rosa. Annars gör man precis som när man
mäter fosfathalten.
pH
pH mätte vi med en pH-meter. Vi var tvungna att kalibrera pH-mätaren, men det
krånglade lite i början men efter mycket möda och stort besvär så fick vi den att funka. När
man mäter pH sänker man ned mätelektroden i provvatten. Efter ett tag när det stabiliserats
sig så läser man av pH värdet.
25