STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 Godkänd av stadsfullmäktige 14.12.2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10 RESULTATRÄKNING 11 FINANSIERINGSKALKYL 13 DRIFTSEKONOMI 17 STADSSTYRELSEN 17 CENTRALVALNÄMNDEN 35 REVISIONSNÄMNDEN 36 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) 38 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK 40 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 42 DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 47 KULTURNÄMNDEN 68 IDROTTSNÄMNDEN 79 TEKNISKA NÄMNDEN 82 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN AFFÄRSVERKEN 92 123 DIREKTION FÖR JAKOBSTADS VATTEN 124 HAMNSTYRELSEN 134 STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK 142 INVESTERINGAR 148 INLEDNING Stadsfullmäktige godkänner före utgången av året en budget för staden Jakobstad för följande kalenderår. Enligt kommunallagens 65 § godkänns ekonomiplanen i samband med budgeten. Ekonomiplanen omfattar tre eller flere år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen fastställer stadsfullmäktige målen för staden Jakobstads verksamhet och ekonomi. Enligt den ändring av kommunallagens 65 § mom. 2, som trädde i kraft den 1.1.2001, skall beslut fattas - i budgeten och ekonomiplanen eller vid godkännandet av dem – om åtgärder genom vilka underskott i föregående års balansräkning (över/underskott från tidigare år) och underskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp kan täckas under planeperioden (skyldighet att täcka underskott). Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planeperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den finländska samhällsekonomin har i år stupat brant neråt. I början av året minskade produktionen med nästan 10 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Proportionellt beräknas industriproduktionen i år minska mer än under recessionsåret 1991. På grund av den dåliga efterfrågan inom exporten minskar industriproduktionen i Finland med 15 procent jämfört med fjolåret. Som en följd av stimulanspolitiken har den offentliga sektorns skuldsättning ökat betydligt. Den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren är i hög grad beroende av en gradvis åtstramning av finanspolitiken i syfte att förhindra en alltför stor skuldsättning. Även om recessionen i världsekonomin har börjat visa tecken på att återhämta sig, kan återhämtningen bedömas vara långsam, trots den låga jämförelsenivån. Arbetslöshetens väntade ökning i industriländerna minskar de privata hushållens efterfrågan på konsumtionsvaror. Följande uppskattningar baserar sig främst på den konjunkturprognos som finansministeriet publicerade 15.9.2009. Enligt översikten kommer totalproduktionen i vårt land att minska med 6 procent i år. Prognosen för nästa år baserar sig på antagandet att världsekonomin börjar återhämta sig i slutet av året. Produktionsökningen i Finland beräknas ändå också nästa år bli rätt anspråkslös, bara 0,3 procent. Sysselsättningsutvecklingen var gynnsam ännu i fjol. På årsnivå ökade löntagarnas arbetsinsats mätt i arbetstimmar och sysselsättningsgraden steg till över 70 procent. I år kommer sysselsättningsgraden att sjunka med ett par procentenheter och uppskattas nästa år bli 66 procent. Enligt prognosen uppgår den arbetslösa arbetskraften i år till 240 000 personer och nästa år till i genomsnitt 280 000. Arbetslöshetsgraden stiger nästa år till över 10 procent. 1 Kommunernas ekonomiska läge Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi försämrades kommunernas årsbidrag under årets första hälft kännbart jämfört med motsvarande tid föregående år. Kommunernas verksamhetsutgifter ökade med omkring sex procent samtidigt som skatteinkomsternas tillväxt rasade. Att skatteinkomsternas tillväxt har sjunkit nära noll beror framför allt på att samfundsskatten minskat med omkring en femtedel. Under årets första hälft fick kommunerna ett par procent mera inkomstskatt än under motsvarande period föregående år, delvis på grund av höjningen av kommungruppens andel av inkomstskatten. En orsak till den rätt snabba tillväxten i kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter är att personalutgifterna och köpen av tjänster fortsatt att öka relativt snabbt. Personalutgifternas proportionella tillväxt, som i fjol var sex procent, kommer ändå att avta med ett par procentenheter. Däremot har ökningen i köpen av tjänster åtminstone inte hittills visat tecken på att bli långsammare, trots att stegringen i den allmänna kostnadsnivån avtagit. De kommunala kollektivavtalen gäller till slutet av januari 2010. Avtalsperioden med Tehy gäller till utgången av 2011 och i Tehy-protokollet ingår avtalsenliga höjningar under 2010. Förhandlingarna om följande kollektivavtal för kommunsektorn kommer troligen att inledas först i slutet av året och i en situation där det verkar allt mer uppenbart att den kommunala ekonomin stramas åt då den ökande arbetslösheten leder till minskade skatteinkomster. Det ekonomiska läget i Jakobstad Stadens skatteintäkter har sjunkit kraftigt under år 2009 som en följd av recessionen. Prognosen för skatteinkomsterna innevarande år är att de kommer att ligga ca 2 milj. euro lägre än skatteinkomsterna för år 2008 och ytterligare kommer att sjunka under de kommande åren. En orsak till detta är den kraftigt stigande arbetslösheten, en annan är den minskande samfundsskatten. Detta betyder att stadens ekonomi som redan tidigare varit i kraftig obalans ytterligare försämras. Verksamhetens intäkter tillsammans med skattefinansieringen täcker inte kostnaderna för den service som produceras. Målsättningar Stadsstyrelsen slog på sitt budgetmöte fast följande målsättningar för den kommande budget- och ekonomiplaneperioden 2010-2012 Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt år 2012. År 2013 skall stadens åldersstandardiserade kostnader inom social- och hälsovården ligga på en nivå som högst motsvarar landets medeltal. Detta skall uppnås genom den strategiprocess som initierats. I budgetförslaget för år 2010 ingår en minskning av kostnaderna med 3 miljoner euro som skall uppnås genom olika personalarrangemang samt genom skärpt rekryteringsförfarande. Gällande verkställigheten beslutas efter samarbetsförhandlingar. Arbetet med en servicestrategi som påbörjats under år 2009 skall resultera i en effektivering av verksamheten och höjning av produktiviteten, vilket år 2011 innebär en minskning av kostnaderna med 1,5 milj. euro och ytterligare 1,5 milj. euro år 2012. 2 Tyngdpunktsområden Under åren 2010-2012 bör det arbete med produktifiering och kostnadsberäkning av de tjänster som staden producerar intensifieras för att klargöra de verkliga produktionskostnaderna. All anskaffning inom staden och dess affärsverk skall koordineras via utvecklingsavdelningen. Vid all anskaffning skall stadens anskaffningsdirektiv följas. Sysselsättning Efter att arbetslösheten minskat under nästan hela 2000-talet började den stiga i slutet av år 2008 som en följd av den ekonomiska krisen. Arbetslösheten var i Jakobstad i september 2009 10,9 % när den vid motsvarande tidpunkt år 2008 låg på 6,3 % och i regionen 8,2 % när motsvarande siffra för ett år sedan låg på 4,4 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg i september 2009 på 984 st. och av dem var 127 st.( sept. 2008 55) under 25 år och 132 st. (sept. 2008 156) långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten – och följer med förändringen i konjunkturbilden - och strävar för egen del att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats 0,8 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2010 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrade sysselsättningsläge. Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i % Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 20,0 2009 18,0 1996 16,0 1997 1998 14,0 2003 12,0 1999 2000 10,0 2001 2002 8,0 2004 6,0 2005 2006 4,0 2007 2008 2,0 0,0 1 2 3 4 5 6 7 3 8 9 10 11 12 Befolkningsutveckling Efter en nedgång i befolkningsmängden under nästan 10 år ökade stadens befolkning år 2008 för femte året i rad. Jakobstads befolkning per den 31.12.2008 uppgår till 19.667 personer, en ökning med 106 personer. Födelseöverskottet låg på +18 personer (+68 år 2007). Det totala flyttningsnettot – både gällande den nationella och internationella flyttningen - var år 2008 + 88 personer (-64 år 2007). Det var det internationella flyttningsnettot på hela +116 personer som bidrog till stadens positiva befolkningsutveckling år 2008. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på en allt offensivare närings- och utbildningspolitik - såsom nu sker bl.a. via regioncenterprogrammet i samarbete med regionens övriga kommuner – av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Fram till och med september 2009 visar emellertid befolkningsutvecklingen i Jakobstad en minskning med - 39 personer (+ 88 personer under motsvarande tid år 2008) – och i Jakobstadsregionen en ökning med +73 personer (+254 år 2008). Den djupa recessionen inverkar kraftigt negativt på den nationella flyttningsrörelsen för Jakobstads och Jakobstadsregionens del. Under tiden januari till september 2009 uppgick antalet födda i Jakobstad till + 181 personer (+179 personer under motsvarande tid år 2007). Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa 1985-2008 1000 syntyneet födda 800 kuolleet döda 600 400 kuntien välinen tulomuutto inflyttning 200 19 85 19 86 19 87 19 88 19 89 19 90 19 91 19 92 19 93 19 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 0 -200 -400 4 kuntien välinen lähtömuutto utflyttning kokonaismuutos totalförändring BUDGET- OCH EKONOMIPLAN 2010-2012 Skatteintäkter Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. Som en följd av den pågående lågkonjunkturen beräknas skatteinkomsterna totalt i kommunerna minska med 2,4 % jämfört med år 2008. Regeringens budgetproposition för 2010 innehåller förslag till ändringar i inkomstbeskattningen. De föreslagna ändringarna i skattegrunderna innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med totalt omkring 375 miljoner euro. Minskningen kompenseras till fullt belopp via statsandelssystemet. Enligt senaste prognos kommer Jakobstad i år att erhålla ca 1,8 milj. euro mindre i skatteinkomster än år 2008. Såväl inkomstskatten som samfundsskatten minskar men den största minskningen sker inom samfundsskatten ca -23 % (1,2 milj. euro) trots att den kommunala andelen av fastighetsskatten höjdes med 10 %-enheter under åren 2009-2011. Utan skattesatsförhöjning kommer skatteinkomsterna år 2010 att ligga ca 5,6 milj. euro under skatteinkomsten år 2008. Skatteintäkterna i budgetförslaget bygger på att inkomstskattesatsen höjs med 1 %-enhet till 20,25 %. Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändring av fastighetsskattelagen. Enligt förslaget höjs de nedre och övre gränserna för den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för byggnader. Budgetförslaget bygger på en höjning av fastighetsskattesatserna så att differensen till den nedre gränsen förblir oförändrad i staden. Samfundsskattens utveckling är svår att prognostisera på grund av det osäkra ekonomiska läget. År 2010 prognostiseras nedgång med 4 % jämfört med prognosen för år 2009. Jakobstads sammanlagda skatteintäkter beräknas år 2010 uppgå till 62,1 milj. euro, varav kommunalskattens andel beräknas utgöra 87 % eller 54,1 milj. euro, samfundsskattens andel 6,5 % eller 4 milj. euro och fastighetsskattens andel 6,5 % eller 4 milj. euro. 1000 euro KommunalskattKunnallisvero SamfundsskattYhteisövero FastighetsskattKiinteistövero Totalt-Yhteensä BS2005TP BS2006 -TP BS2007 -TP BS2008TP Korr. 2009 BU2010TA EP2011TS EP2012TS 47 983 50 496 52 416 55 917 54 713 54 053 55 369 56 128 5 398 4 805 5 210 5 439 4 104 4 040 4 256 3 391 2 746 56 127 3 024 58 325 3 067 60 693 3 256 64 612 3 288 62 105 4 030 62 123 4 030 63 655 4 030 63 549 5 Skatteinkomster-Verotulot 2003-2012 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 BS- 2005-TP BS- 2006-TP BS-2007- TP Kommunalskatt-Kunnallisvero BS-2008- TP Kor r. -2009 Samfundsskatt-Yhteisövero BU-2010-TA EP- 2011-TS EP- 2012- TS Fastighetsskatt-Kiinteistövero Statsandelar Den revidering av statsandelssystemet som verkställs vid ingången av 2010 innebär att de nuvarande sektorspecifika statsandelarna koncentreras till finansministeriet i den omfattning som förutsätts av regeringsprogrammet. Sammanslagningen av statsandelarna gäller kommunernas allmänna statsandel och utjämningen av statsandelarna som baserar sig på skatteinkomsterna, samt statsandelar som beviljas för förskole- och grundundervisning, social- och hälsovården, biblioteken, kommunernas allmänna kulturverksamhet samt den grundutbildning i konst som finansieras per invånare. Statsandelssystemets grundläggande struktur förblir i princip oförändrad trots reformen. Målet med reformen är inte att ändra på enskilda kommuners statsandelar eller grunderna för dem. Vissa ändringar måste dock göras även i grunderna för fastställandet för att statsandelarna ska kunna förenhetligas, eftersom den elevspecifika statsandelen för förskoleundervisning och grundläggande utbildning ändras så att den baserar sig på åldersgruppens (6-15 åriga) invånarantal. Det nya systemet innehåller inte längre några höjande faktorer på grund av specialundervisning eller någon skolnätfaktor. Eftersom statsandelarna för förskole- och grundundervisning i framtiden kommer att betalas åt kommunerna på basis av varje kommuns elevårskull, förutsätter det nya systemet hemkommunfakturering ifall eleven går i skola i någon annan kommun. Upprätthållaren har rätt att få hemkommunersättning från hemkommunen. De kommunspecifika ändringar i statsandelarna som följer av reformen utjämnas mellan kommunerna genom en utjämning av statsandelssystemförändringen. Vid utjämningen jämförs det nya systemets statsandelar samt förskole- och den grundläggande utbildningens hemkommunersättningar med statsandelarna för 2010, såsom de skulle ha beräknats enligt det gamla statsandelssystemet. Skillnaden tilläggs eller dras av från kommunens statsandelar så att systemförändringens inverkan på varje kommuns statsandelar nollställs. Det ovan nämnda utjämningsbeloppet tas på ett varaktigt sätt i beaktande då man i framtiden betalar kommuners statsandelar. 6 Statsandelar totalt-Valtionosuudet yhteensä 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 BS 2005 TP BS 2006 TP BS 2007 TP BS 2008 TP Progn. 2009 BU 2010 TA EP 2011 TS EP 2012 TS Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetsintäkterna (exklusiva affärsverken och social- och hälsovårdsnämnden) ökar år 2010 med 2,6 %. Verksamhetskostnaderna (exklusive affärsverken och social- och hälsovårdsnämnden) minskar år 2010 med 1,1 %. Budget- och ekonomiplan 2010-2012 bygger på följande antaganden/ utgångspunkter: Antaganden budget och ekonomiplan 2010-2012 Skatter: Budgetförslaget bygger på att skattesatsen höjs med 1 procentenhet från 19,25 % till 20,25 % vilket ökar skatteinkomsterna med 2,6 milj. euro. Fastighetsskattesatserna höjs enligt följande: Allmänskatteprocent från 0,90 % till 1,00 % Stadigvarande bostad från 0,27 % till 0,37 % Annan bostad från 0,87 % till 0,97 % Kraftverk från 2,50 % till 2,85 % Obebyggda byggplatser samma nivå 3 % Detta innebär att inkomsterna från fastighetsskatten stiger med 0,597 milj. euro Statsandelar: En statsandelsreform träder i kraft vid ingången av 2010. De förändringar som systemändringen medför för de enskilda kommunerna korrigeras genom en utjämning. Statsandelarna indexjusteras med 2,6 %. Dessutom sker full kompensation för den minskning av kommunalskatteinkomsterna som ändringarna i skattegrunderna innebär. För Jakobstads del utgör kompensation 1,3 milj. euro (på landsnivå 375 milj. euro). Eftersom statsandelen för förskoleundervisning och grundläggande utbildning ändras till en statsandel för åldersgruppen (6–15-åringar), förutsätter systemet att kommunerna betalar hemkommunsandelar till varandra. Denna hemkommunsandel som för Jakobstad uppgår till 0,85 milj. euro netto ökar driftsinkomsterna. P.g.a. skatteutveckling under de senaste åren varit sämre i Jakobstad än i landet i genomsnitt minskar staden betalningsandel i skatteutjämningen så att den enligt prognosen år 2012 skulle vara 0. Verksamhetsintäkter: Verksamhetsintäkter beräknas stiga med 1 % åren 2011 och 2012. 7 Personalkostnader: Lönerna beräknas stiga 3,53 % jämfört med maj månads löner 2009 eller 3 % jämfört med budgeten 2009. Dessutom har i bikostnaderna beaktats den slopade folkpensionsavgiften samt den höjda arbetslöshetsförsäkringspremien. För åren 2011 och 2012 har en löneökning på 1,5 % beaktats. I budgetförslaget ingår en minskning av kostnaderna med 3 milj. euro som skall uppnås genom olika personalarrangemang. Dessutom har en nedskärning av bruttokostnaderna med 1,5 % jämfört med den ursprungliga budgeten för år 2009 beaktats. Nedskärningen med 1,5 % innebär bl.a. följande: Stadens kostnader för social- och hälsovård samt specialsjukvårdstjänster finns upptaget under SOCIAL OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel). Här ingår anslag för den social- och hälsovård som staden köper internt av social- och hälsovårdsnämnden samt den service som köps via Vasa sjukvårdsdistrikt. En jämförelse av kostnader visar en ökning med 0,925 milj. euro för tjänster köpta från samarbetsområdet. Kostnaderna för köp av tjänster från Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 0,3 milj. euro. Dagvårds- och utbildningsnämnden: Förslaget innebär att skolgångsbiträdens timantal minskas med 100 timmar och inom förskolan minskas antalet anställda med 2 personer ( a 20 h) samt inom kosthållet med 1 årsverke. Inför budgeten 2009 sänktes timresursen med 0,02 vilket innebär att den för lågstadiet är 1,50 timmar per elev och för högstadiet 1,87 timmar per elev. Elevantalet inom grundskolan minskar med 59,5 elever från år 2009 till år 2010. Tekniska nämnden: Förslaget anpassas till ramen genom minskade köp av konsulttjänster, minskad utebelysning samt ökade inkomster inom mätning och markanvändning. En ytterligare nedskärning av nettoanslaget med 0,1 milj. euro har ännu inte specificerats. Tekniska nämnden har beaktat en minskning av antalet årsverken med 2 genom naturlig avgång. Räntekostnaderna har beräknats enligt en medelränta på 3 %. Detta innebär en räntekostnad på 2,6 milj. euro. Stiger medelräntan med 1 %-enhet betyder det ökade kostnader med ca 1 milj. euro. Trots höjd skattesats och höjd fastighetsskatt samt en beräknad inbesparing på 3 milj. euro genom olika personalarrangemang uppvisar resultaträkningen inklusive social- och hälsovårdsnämnden exklusive affärsverken ett underskott på 5,6 milj. euro och inklusive affärsverken ett underskott på 2,7 milj. euro år 2010. Social- och hälsovårdsnämnden: I enlighet med Lagen om en kommun- och servicesstrukturreform (169/2007) godkände fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbetsavtal vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta social- och hälsovården från den 1 januari 2010. Staden Jakobstad är administrativ värdkommun för social- och hälsovårdsverket. Social- och hälsovårdsnämnden med 16 medlemmar inledde sitt arbete i januari. Social- och hälsovårdsnämndens budget ingår i stadens budget som en separat del vars nettoresultat är noll genom att alla kostnader fördelas på de olika samarbetskommunerna. 8 Affärsverken Till kommunallagen har fogats ett nytt kapitel 10 a, som gäller kommunala affärsverk. Enligt ändringarna utgör affärsverkets budget och ekonomiplan utgör en separat del av kommunens. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunsstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningar (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet. Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (87 e § 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige också bestämma att andra poster är bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovan nämnda posterna. I det föreliggande budgetförslaget ligger avkastningskravet på Jakobstads Energiverk och Jakobstads Hamn på 12 % på grundkapitalet. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet 5 % på grundkapitalet. Målsättningarna för affärsverken framgår av deras budgetförslag. Investeringar Målsättningen vid budgetarbetet var att få en lägre investeringsbudget för år 2010 jämfört med de senaste åren p.g.a. det dåliga ekonomiska läget. I budgetförslaget uppgår nettoinvesteringarna till 8,1 milj. euro. år 2010. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 3,5 milj. euro. Husavdelningens underhållande investeringar uppgår till 0,9 milj. euro. För byggande av en ny brandstation finns år 2010 intaget 1 milj. euro och år 2011 5 milj. euro. För kommunaltekniska avdelningens underhållande investeringar finns 0.9 milj. euro. Affärsverkens investeringar uppgår till totalt 3,9 milj. år 2010. För social- och hälsovårdsnämnden har ett investeringsanslag på 0,65 milj. euro reserverats vilket motsvarar avskrivningarna. Investeringar i MHSO:s fastighet finansieras av fastighetssamkommunen. Under år 2011 uppgår de totala nettoinvesteringarna till 12,4 milj. euro och år 2012 till 9,8 milj. euro. Skuldbördan kommer att stiga från att i bokslutet år 2008 ha legat på 75,1 milj. euro eller 3.816 euro/inv. till 98,5 milj. euro eller 5.009 euro/inv. år 2012. 1000 euro Bs-2005 Årsbidrag 3 183 Avskrivningar 5 825 Nettoinvesteringa 10 216 Skuldbörda/inv. 2 318 Bs-2006 8 626 5 997 12 961 2 757 Bs-2007 6 102 6 306 14 520 3 228 9 Bs-2008 6 242 6 600 14 618 3 816 Bu-2009 korr Bu-2010 335 5 090 6 700 7 748 12 483 8 055 4 304 4 458 Ep-2011 4 849 7 848 12 394 4 845 Ep 2012 6 634 8 168 9 789 5 009 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10 RESULTATRÄKNING 11 12 FINANSIERINGSKALKYL 13 JAKOBSTAD 2020 – EN LIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD Staden Jakobstads strategi för åren 2010–2020 Staden Jakobstad började uppdatera sin strategi år 2009. Stadsfullmäktige har hittills hållit tre seminarier för att utvärdera den nu gällande strategin och fundera på framtida utmaningar. Den nya strategin kommer till stadsfullmäktige för godkännande i början av år 2010. Det material som presenteras i det här sammanhanget kan ännu förändras under den fortsatta behandlingen av strategin. STADEN JAKOBSTADS VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad är en livskraftig centralort i en välmående region, en tvåspråkig kuststad, som erbjuder invånarna delaktighet, trygghet och livskvalitet och som skapar ekonomiska förutsättningar för en god service och ett trivsamt boende i en stimulerande urban miljö. På detta sätt fortsätter vi att garantera invånarna välfärd och gör det på ett sätt som är väl rotat i Jakobstadsbons identitet, som betonar våra värden – tro, hopp och kärlek. STADEN JAKOBSTADS VISION FÖR ÅR 2020 (förslag) JAKOBSTAD 2020 – EN LIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD Jakobstad - är den attraktiva industri- och trädgårdsstaden vid havet med högklassig service för alla åldersgrupper, både på svenska och finska - är den dynamiska och företagarvänliga staden i Österbotten - är barnens och ungdomens framtidsstad - är centralorten i en välmående region med ett utvecklat regionalt, nationellt och internationellt nätverkssamarbete. 14 Staden Jakobstads vision konkretiseras i följande strategiska mål (förslag): 1. Jakobstad har landets bästa service. 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga. 3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol- och kulturstad. 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga. 5. Jakobstads ekonomi är i balans. 6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare som har en motiverad och kunnig personal. 7. Jakobstads image är positiv. 8. Jakobstad är centralort i regionen och samarbetar med de övriga kommunerna. 9. Jakobstad stöder företagsamhet och förbättrar näringslivets verksamhetsförutsättningar. 10. Jakobstad fungerar aktivt inom olika nätverk. STADEN JAKOBSTADS KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Staden Jakobstads kritiska framgångsfaktorer är härledda ur visionen och verksamhetsidén. Det är sådana områden där succé eller misslyckande har en avgörande betydelse för organisationens framgång i ett längre perspektiv. De kritiska framgångsfaktorerna bör vara strategiskt viktiga, men också sådana att organisationen genom egna åtgärder kan påverka dem. De kritiska framgångsfaktorerna ger svar på frågan: I vilka avseenden bör staden absolut lyckas för att utvecklingen skall leda till förverkligande av visionen? Fyra olika infallsvinklar har lett till definitionen av framgångsfaktorerna: 1. kunden och kommuninvånaren (effekt) 2. personalen (förnyelse) 3. ordnande av service och produktionssätten (processer och strukturer) 4. resurser och ekonomi 15 KUNDEN OCH STADSBON PERSONALEN Invånarnas delaktighet, trivsel Målinriktat och gott Tillgång och kvalitet på service och trygghet ledarskap Aktiv näringspolitik Aktiv och välmående Förbättrad regional personal konkurrenskraft Lyckad personalrekrytering Positiv image Tät samhällsstruktur ORDNANDE AV SERVICE OCH RESURSER OCH EKONOMI PRODUKTIONSSÄTTEN Förverkligande av Ökad produktivitet servicestrategin Effektiv och ändamålsenlig Balanserad ekonomi organisation Smidig beslutsprocess Ägarstyrning En mera detaljerad genomgång av målsättningarna för den kommande planperioden 2010-2012 finns under varje nämnd. 16 DRIFTSEKONOMI STADSSTYRELSEN Stadsdirektör Mikael Jakobsson Förvaltning och ekonomi Beredning för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige Allmän planering av stadens verksamhet och ekonomi Beredning och uppgörande av budget och ekonomiplan Uppgörande av bokslut och verksamhetsberättelse Socialombudsmannaverksamhet Personalärenden It-strategi Bostadsärenden Utvecklingsenheten : Kaj Andberg VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliet ansvarar för stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens allmänna sekreterar-, berednings- och verkställighetsuppgifter, handhar dagvårds- och utbildningverkets samt tekniska verkets ärendehantering, bistår stadsdirektören och handhar dokumentförvaltningen. Till stadskansliet hör även stadsjuristen, stadens translatorer, telefonväxeln och offset. Ekonomi- och skuldrådgivarens/socialombudsmannens verksamhet är även till viss del knuten till stadskansliet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Samordning av bl.a. ärendehanteringen, stadens och MHSO:s telefonväxel, översättningstjänster i samband med att staden blir värdkommun från 1.1.2010 blir en utmaning att förverkliga under planeperioden. Ekonomi- och skuldrådgivningen kommer högst sannolikt att förstatligas inom en icke alltför avlägsen framtid. 17 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Stadskansliets målsättning är att handha en ärendehantering av hög kvalitet, som är snabb, flexibel och kostnadseffektiv. Servicen skall därtill vara kundvänlig, korrekt och tvåspråkig. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Inkommet ärende registreras och vidarebefordras på den 1:a dagen, bereds och förs till behandling i stadsstyrelsen inom 1 månad (utlåtanden inom begärd deadline) samt beslut fattas i ärendet i stadsfullmäktige inom 1 år. Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer Bokslut -06 Årsverken Socialombud Bokslut -07 14,25 Bokslut -08 13,4 Budget -09 13,4 Budget -10 12,9 EP -11 12,9 EP -12 12,9 Hellevi Kytölä VERKSAMHETSOMRÅDE: Socialombudsmannaverksamhet VERKSAMHETSIDE Socialombudsverksamhet baserar sig på lagen om socialvårdsklientens ställning och rättigheter som trädde i kraft år 2001. Lagen förpliktar kommunerna att utse ett ombud, som verkar såväl inom den offentliga som inom den privata socialvården. Socialombudet ger råd och hjälper socialvårdsklienten "från vaggan till graven" genom att fungera som förlikningsman och vid behov bistå vid uppgörandet av anmärkningar, rättelseyrkanden och liknande handlingar. Länsstyrelsen övervakar verksamheten. Socialombudets geografiska verksamhetsområde är Jakobstad, Nykarleby och Pedersöre. Prestationer / Nyckeltal Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget -06 -07 -08 -09 -05 Kontakter Årsverk 20 1 24 1 25 1 20 1 18 1 Budget -10 EP-11 EP -12 Personalchef : Rune Wiik VERKSAMHETSOMRÅDE: Personalfrågor VERKSAMHETSIDÉ Stadens personalbyrå vill föra en personalpolitik som skapar sådana arbetsförhållanden, personalförhållanden och attityder, att personalen känner tillfredsställelse i sitt arbete och både vill och kan arbeta effektivt för att uppnå stadens syften. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Införandet av värdkommun-modellen från 2010 innebär att staden Jakobstads antal anställda fördubblas till ca 2700. Social- och hälsovårdssektorn har egen personalsektion och personalchef. Dessutom har stadsstyrelsen egen personalsektion och inom centralförvaltningen finns en personalchef som samordnar hela arbetsgivarens personalpolitik. Denna "dubbelorganisation" kräver mycket gott samarbete mellan organisationerna. Eftersom största delen av social- och hälsovårdssektorns personal överförs från andra arbetsgivare, ställs stora krav på en samordningsprocess för att skapa en förnyad gemensam arbetsgivarkultur. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 5 Positiv image Målsättning En positiv harmonisering av personalpolitiken i samband med värdkommunarrangemangen (KSSR). Ambitionsnivå 2010 min - real - max För personal som byter arbetsgivare 2010 påverkas inte arbetsmotivationen negativt. Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max Kontinuerlig information om processen: cirkulär, intranetinformation, -diskussioner samt personalmöten. Utvärdering (Bokslut) FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Målsättning Den anställde skall känna sig delaktig vid övergång till värdkommun. 19 7 Målinriktat ledarskap Målsättning Under året utarbetas förnyade anvisningar gällande årliga utvecklingssamtal. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Information ang. de nya anvisningarna förs till alla förmän. Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer Arbetslöshetsgrad antal, maj/juni Långtidsarbetslösa antal, maj/juni Ungdomsarbetslösa under 25 år, antal maj/juni Årsverken Bokslut -06 811 Bokslut -07 656 Bokslut -08 527 Budget -09 779 249 225 173 123 38 29 101 16,3 16,7 16,0 16,5 Budget -10 EP -11 EP -12 15,5 15,5 15,5 Anmärkning: I personalbyråns beräknade årsverken finns inte beaktat förändringar som värdkommunförändringen medför. Motiveringar Under verksamhetsåret kommer personalbyrån att i stor grad arbeta med samordning (harmonisering) av personalpolitiken med anledning av värdkommunskapet från år 2010. Arbetarskyddschef Birgitta Blomqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Arbetarskydd och tyhy VERKSAMHETSIDÉ Alla anställda kan utföra sitt arbete på ett säkert och ergonomiskt riktigt sätt i en hälsosam och trivsam arbetsmiljö FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Från 2010 kommer arbetarskydds- och tyhy-verksamheten att omfatta alla anställda inom värdkommunen. 20 Mhso:s nuvarande arbetarskyddschef (deltid) fortsätter inom arbetarskyddsverksamheten, fördelningen av arbetsuppgifterna ännu oklar (ingen "arbetsgivarpersonal" från grannkommunerna). Enligt åtgärdsprogrammet för genomförandet av personalstrategin kommer en tyhy-koordinator (sekreterare) att anställas genom intern omplacering. I enlighet med "Avtal om befrielse och ersättning för inkomstbortfall för arbetarskyddsfullmäktige" kommer antalet arbetarskyddsfullmäktige att öka, likaså arbetarskyddsfullmäktigenas timmar avsedda för arbetarskyddsverksamhet. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Målsättning En samordning av arbetarskyddsverksamheten inom värdkommunen En samordning av tyhyverksamheten inom värdkommunen Ambitionsnivå 2010 min - real - max Verksamhetsprogram/strate gi för arbetarskyddet uppgjord 50 - 80 -100 % (100 % = programmet godkänt) Utvärdering (Bokslut) Gemensamma principer för deltagande i tyhyverksamhet. Gemensamma anvisningar för att stöda arbetsförmågan (hänv. åtgärdsprogrammet för genomförandet av personalstrategin) NYCKELTAL Prestationer Bokslut -06 13,9 Bokslut -07 13,7 Bokslut -08 13,5 Budget -09 12,8 Budget -10 13,5 EP -11 13 EP -12 13 Sjukfrånvaro, kalenderd/anställd Olycksfall, antal 440 534 644** 500 500*** 500 500 ersättningsdagar Olycksfallsfrekvens, 17/28 11/28 12/ 15 12 12 12 antal olycksfall/1 milj. arb.h J:stad/kommuner* * Med jämförelsekommuner avses arbetsplatser som enligt statistikcentralens bedömning är jämförbara med staden Jakobstad. I antalet olycksfall ingår olycksfall under arbetet och under arbetsfärd samt yrkessjukdomar. **47 % utgörs av olycksfall under arbetsfärd *** Gäller staden Jakobstads nuvarande anställda (inte värdkommunens) 21 IT-chef: Jaakko Kaivosoja VERKSAMHETSOMRÅDE: Datatjänster VERKSAMHETSIDÉ Målet är att producera ändamålsenliga datatekniska tjänster för stadens egen verksamhet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Värdkommunmodellen medför betydande förändringar i de datatekniska arrangemangen. Datasystemen i många organisationer, som tidigare varit separata enheter, skall anpassas till varandra. Det här omändringsarbetet inleddes redan år 2009 och det kommer att fortsätta hela året 2010. P.g.a. det här kan alla uppgifter vi ställs inför och kostnaderna i anslutning till dem uppskattas exakt. Året kommer att vara mycket utmanande. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Målet är driftsäkra och användarvänliga datasystem Ambitionsnivå 2010 min - real - max Över en timme långa driftavbrott i datasystemen: färre än 10 st./färre än 5 st./ inga avbrott Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max Inget deltagande i fortbildning - 2 dagar/person - 5 dagar/ person Utvärdering (Bokslut) FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Målsättning Personalen kan i tillräcklig grad delta i fortbildningstillfällen för att upprätthålla sitt personliga kunnande 22 PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Tillgång till samarbetspartner när de egna personalresurserna inte räcker till Ambitionsnivå 2010 min - real - max Inte tillgång till samarbetspartner/Samarbetspartnerna används som en kompletterande resurs/Tyngdpunkten ligger på användande av samarbetspartner Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer Bokslut -06 2 Årsverken Bokslut -07 2 Bokslut -08 2 Budget -09 3 Budget -10 3 EP -11 3 EP -12 3 Motiveringar År 2010 inleds ett projekt för att förenhetliga datasystemen inom social- och hälsovårdsväsendet. Övergångsskedet förutsätter underhåll av de gamla systemen samtidigt som det nya enhetliga systemet körs igång. Först när det nya systemet helt har tagits i bruk och de gamla systemen har tagits ur bruk, kan man anta att det frigörs resurser för andra ändamål. Å andra sidan ökar användningen av informationsteknik hela tiden inom flera sektorer, så någon minskning av resursbehovet inom informationsteknik är inte att vänta. Stadskamrer: Marlene Byggmästar VERKSAMHETSOMRÅDE: Drätselkontoret VERKSAMHETSIDÉ Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Fr.o.m. 2010 fungerar Jakobstad som värdkommun för regionens social- och hälsovård. Drätselkontoret handhar ekonomiförvaltningen för såväl staden som social och hälsovårdsverket. Detta innebär stora utmaningar då de olika arbetssätten skall förenhetligas. 23 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE FÖRNYELSE 9 Förnyande av servicefunktionerna Målsättning Mottagning av elektroniska fakturor i Finvoice format vilket effektiverar verksamheten Ambitionsnivå 2010 min - real - max Av inkommande fakturor till staden kommer i Finvoiceformat 35%-45%-50% Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max 90%-95%-100% Utvärdering (Bokslut) 7 Målinriktat ledarskap Målsättning Årliga utvecklingssamtal med personalen PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Under år 2010 sker på drätselkontoret en genomgång av arbetsprocesserna och organisationen inom den gemensamma ekonomiförvaltningen för att uppnå största möjliga effektivitet Ambitionsnivå 2010 min - real - max Planen bör vara klar under år 2010 Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer Årsverken Bokslut -06 12,32 Bokslut -07 12,5 Bokslut -08 12,89 24 Budget -09 12,1 Budget -10 19 EP -11 19 EP -12 19 Bostadssekreterare: Anneli Blomström VERKSAMHETSOMRÅDE: Bostadsfrågor VERKSAMHETSIDÉ Utföra de uppgifter som bostadslagstiftningen ålagt kommunerna: förmedling av bostäder på sociala grunder, godkänna räntestöd för byggande och grundförbättring av bostäder, bevilja reparations- och energiunderstöd, bevilja lättnader i betalningen av statliga lån, övervaka användningen av statliga lån och understöd. Allmän rådgivning i bostadsfrågor. Följa med bostadsförhållandenas utveckling i staden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Bostadssekreteraren avgår med pension sommaren 2010. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Bostädernas tillgång och efterfråga i balans gnom att göra hyreshusen attraktiva Ambitionsnivå 2010 min - real - max Minskat antal tomma hyreslägenheter och fler långvariga hyresgäster Utvärdering (Bokslut) 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning Höjning av hyresboendets status. Invånarnas deltagande i hyresgästsdemokration Ambitionsnivå 2010 min - real - max Ökad trivsel Utvärdering (Bokslut) 4 Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning Attraktiva hyreshus. Alla bostadsområden likvärdiga Ambitionsnivå 2010 min - real - max Större satsning av ägarna i hyreshusens underhåll 25 Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Ambitionsnivå 2010 min - real - max Bibehållande av egendomens värde. I gott skick varande och trivsamma hyresbostäder Ambitionsnivå 2010 min - real - max Minskat antal bostadslösa Kontinuerligt underhåll av statens eget bostadsbestånd Målsättning Åt varje invånare i staden en skälig bostad. Anskaffning av bostäder åt svårplacerade bostadssökande Utvärdering (Bokslut) Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer Ledigblivna bostäder Tomma lägenheter Bostadssökande " under 25-åringar " pensionärer Bostadsbytare Bristfälligt boende och bostadslösa Årsverken Bokslut -08 Budget -09 Budget -10 EP -11 EP -12 Bokslut -06 Bokslut -07 328 62 462 95 96 65 17 270 15 400 80 78 68 10 352 85 402 64 82 48 17 330 100 380 100 95 55 15 300 100 307 100 75 55 20 295 90 300 100 70 50 22 290 95 300 95 70 50 22 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 26 Utvecklingsdirektör: Håkan Sundqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Utveckling, anskaffning och kollektivtrafik VERKSAMHETSIDÉ Utvecklingsavdelningen har det administrativa ansvaret för följande områden i stadens organisation oberoende av vilken sektor som sköter verkställigheten: VERKSAMHETSMÅL Trafik Vipparetrafiken skapar möjligheter för alla att utnyttja serviceinriktad beställd kollektivtrafik i stadens centrala delar. På sikt skall trafiken utvidgas tidsmässigt och göras resursstarkare så att också allt flera arbetsresor kan göras med hjälp av Vippare-bussarna. Matartrafiken till Kronoby fortsätter. Syftet med trafiken är att bidra till rörligheten och att främja företagslivets intressen. Matartrafiken till Bennäs upprätthålls i samarbete med länsstyrelsen. Visavi de statliga myndigheterna bevakar staden kontinuerligt lagstiftnings-, ekonomiskaoch övriga aktuella frågor som gäller trafik och logistik som helhet. Den övergripande målsättningen för trafikens del är att säkerställa väl fungerande, täckande, mångsidiga och ekonomiskt försvarbara lösningar gällande logistiken för staden Jakobstads del. Anskaffningar Enheten fungerar enligt stadsstyrelsens beslut som stadens anskaffningsenhet. Målet är att bistå stadens förvaltningsenheter med anskaffningar genom sakkunskap och yrkeskunskap. Genom rationella rationaliseringar och förändringar i anskaffningsstrukturen strävar avdelningen till att nedbringa driftskostnaderna för anskaffningar. Projekthantering Svara för stadens deltagande i projekt som beslutats av stadsstyrelsen eller stadsdirektören. Att inkomma till stadsdirektören med förslag om nya projekt där staden kunde delta. Externt imageskapande Att förbättra stadens image genom deltagande i mässor, konferenser, kongresser och andra sådana tillfällen där staden på ett synbart sätt kan framträda. Genom att skapa nätverk inom olika områden strävar staden till att bli medlem i sammanslutningar inom olika områden både för eventuellt deltagande i EU-projekt och i andra former av samarbete. Att bevaka olika projekt och kampanjer för stadens fördel. Extern information Om nödvändiga resurser beviljas kan genom utnyttjande av infopunkten, När-TV och andra interna och externa informationsmöjligheter för kommunmedlemmarnas informationsnivå höjas vilket underlättar och stimulerar kommunmedlemmarnas deltagande i de gemensamma angelägenheterna. 27 Förvaltningsutveckling Enligt av stadsstyrelsen och stadsdirektören givna direktiv utveckla och effektivera förvaltningen och de administrativa verktygen. Utgående från egna initiativ i samarbete med stadens verk och inrättningar sträva till att förenkla rutinerna och att göra processen snabb, rättssäker och tydlig. Staden skall få en förvaltningsstruktur där beredningar och verkställigheter tjänar kommuninvånarna och näringslivet snabbt och effektivt med en demokratisk genomskinlighet. Målsättningen är att den effektiva förvaltningen skall ge serviceproduktionen en större andel av den totalekonomiska kakan. Utbildning av personal och förtroendevalda Personalen skall få fortbildning minst en gång i året. Så långt som möjligt sker utbildningen i Jakobstad. De kunskaper som finns i förvaltningen skall utnyttjas så att den förs vidare där det är motiverat. Specialutbildning sker inom ramen för olika förvaltningsenheters egen kvot. Målet är att genom en effektiv utbildning i samråd med övriga enheter, framförallt personalbyrån men också med regionens övriga kommuner, utveckla personalens yrkeskunskap, arbetsförmåga och arbetsmotivation. På så sätt förbättras de anställdas beredskap att höja servicekvalitén och de anställda sporras att utveckla sitt eget och arbetsgemenskapens arbete. Den imagehöjande effekten är avsevärd. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN En del av verksamheten ägnas åt intensifering av anskaffningsverksamhet, i synnerhet i enlighet med den pågående Social- och hälsovårdsverksamheten. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Deltagande i stadens projekt. Enligt direktiv. Kompetenshöjning för personal och förtroendevalda. Enligt plan. Kollektivtrafik Anskaffningar Ambitionsnivå 2010 min - real - max 40% / 50% / 60% 60% / 80% / 95% Matartrafik till samtliga tågoch flygförbindelser från Bennäs och Kronoby 37 000 passagerare med VIP-linjen 2010. Att fungera som stadens anskaffningsenhet. 28 Utvärdering (Bokslut) FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Målsättning Ambitionsnivå 2010 min - real - max 2 dagar/3 dagar/5 dagar Kompetens- och övrig skolning för personalen Utvärdering (Bokslut) PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Ambitionsnivå 2010 min - real - max 2 dagar / 3 dagar / 5 dagar Utbildad och kunnig personal. Forbildningsdagar/pers/år Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer Kollektiv trafik Antal passagerare Kompetensutveckling Antal seminarier Årsverken Bokslut -06 42000 Bokslut -07 43000 Bokslut -08 45000 Budget -09 46000 Budget -10 47000 11 16 0 10 4 3 3 3 3 3 EP -11 EP -12 Motiveringar Vi strävar till att anskaffningarna skall uppfylla direktiven för hållbar utveckling. Turistchef: Tiina Pelkonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Turistbyrån VERKSAMHETSIDÉ Avdelningen för turism och kommunal information, som är underställd utvecklingsenheten, ansvarar för stadens turistinformation och för utvecklandet av turismen samt för samarbetet med regionala och nationella turistorganisationer. Avdelningen ansvarar även för kommunal information, dvs. för infopunktens verksamhet. 29 Turistbyrån - fungerar som turistinformationspunkt - ansvarar för kommunikationen om och marknadsföringen av turism inom staden - idkar verksamhet i syfte att främja turistnäringen - effektiverar och utvecklar samarbetet med medlemskommunerna i 7 Broars Skärgård rf och turistföretagen -främjar marknadsföringen, skapandet av nätverk och produktutvecklingen tillsammans med stadens turistföretag - deltar i olika försäljningstillfällen, mässor osv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Turistbyrån och infopunkten flyttade våren 2009 till tillfälliga verksamhetsutrymmen i biblioteksbyggnaden. Det är svårt att ordna verksamheten på ändamålsenligt sätt, då den är utspridd på fyra våningar. Sedan en informationssekreterare gått i pension sommaren 2009 har avdelningen tre personer med ordinarie anställning. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Personal i ordinarie arbetsförhållande Ambitionsnivå 2010 min - real - max Turistbyrån och infopunkten 4/5/6 Antalet betjänade kunder nuvarande antal/5 % ökning/10 % ökning Förbättrande av servicenivån och tillgången på service Personalstyrka 4 pers. och nuvarande öppethållningstider på turistbyrån och infopunkten/personalstyrkan ökas med 1 och öppethållningstiderna med 3 h i veckan/personalstyrkan ökas med 2 och öppethållningstiderna med 5 h i veckan 30 Utvärdering (Bokslut) FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Målsättning Yrkesmässig och annan fortbildning för personalen utbildningsdagar/arbetstagare/ år Mätning av personalens kvalitet och arbetstillfredsställelse Ambitionsnivå 2010 min - real - max 2 dgr/3dgr/5dgr Utvärdering (Bokslut) 1 gång om året/2 ggr om året/4 ggr om året 7 Målinriktat ledarskap Målsättning Utvecklingssamtal med personalen Ambitionsnivå 2010 min - real - max 1 gång om året/2 ggr om året/4 ggr om året Utvärdering (Bokslut) PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Utbildad och kunnig personal utbildningsdagar/arbetstagare/ år Tillräcklig personalstyrka Ambitionsnivå 2010 min - real - max 2 dgr/3dgr/5dgr Utvärdering (Bokslut) Turistbyrån och infopunkten 4+2 säsongarbetare/5+2 säsongarbetare/6+2 säsongarbetare RESURSER OCH EKONOMI 13 Lyckad personalrekrytering Målsättning Personal i ordinarie arbetsförhållande Ambitionsnivå 2010 min - real - max Turistbyrån och infopunkten 4/5/6 31 Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer Kundbesök Förmedlade guidade rundturer i Jakobstad Deltagande i marknadsförings- och försäljningsevenemng Årsverken Turistchef.: Bokslut -06 5439 75 Bokslut -07 5827 75 Bokslut -08 5985 78 Budget -09 6800 95 Budget -10 6800 95 EP -11 7000 100 EP -12 7000 100 57 54 56 60 60 65 70 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 Tiina Pelkonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Infopunkten VERKSAMHETSIDÉ Avdelningen för turism och kommunal information, som är underställd utvecklingsenheten, ansvarar för stadens turistinformation och för utvecklandet av turismen samt för samarbetet med regionala och nationella turistorganisationer. Avdelningen ansvarar även för kommunal information, dvs. för infopunktens verksamhet. Infopunkten: - fungerar som kommunal informationspunkt - ger handledning i ärenden som berör stadens förvaltning och underlättar på så sätt arbetet för stadens övriga förvaltningsenheter - sköter informationen till nyinflyttade i staden - förbättrar stadsbornas kännedom om sin stad bl.a. genom stadsinfosändningarna - deltar i olika informations- och marknadsföringstillfällen, mässor osv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Turistbyrån och infopunkten flyttade våren 2009 till tillfälliga verksamhetsutrymmen i biblioteksbyggnaden. Det är svårt att ordna verksamheten på ändamålsenligt sätt, då den är utspridd på fyra våningar. Sedan en informationssekreterare gått i pension sommaren 2009 har avdelningen tre personer med ordinarie anställning. 32 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Personal i ordinarie arbetsförhållande Antalet betjänade kunder Ambitionsnivå 2010 min - real - max Turistbyrån och infopunkten 4/5/6 Utvärdering (Bokslut) nuvarande antal/5 % ökning/10 % ökning 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning Kontakt med nyinflyttade jakobstadsbor, brev åt de nyinflyttade Ambitionsnivå 2010 min - real - max 50 %/75%100% Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max 2 dgr/3dgr/5dgr Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max en gång om året/2 ggr om året/4 ggr om året Utvärdering (Bokslut) FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Målsättning Yrkesmässig och annan fortbildning för personalen fortbildningsdagar/arbetstagare /år 7 Målinriktat ledarskap Målsättning Utvecklingssamtal med personalen 33 PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Utbildad och kunnig personal utbildningsdagar/arbetstagare/ år Tillräcklig personalstyrka Ambitionsnivå 2010 min - real - max 2 dgr/3dgr/5dgr Utvärdering (Bokslut) Turistbyrån och infopunkten 4+2 säsongarbetare/5+2 säsongarbetare/6+2 säsongarbetare RESURSER OCH EKONOMI 13 Lyckad personalrekrytering Målsättning Ambitionsnivå 2010 min - real - max Turistbyrån och infopunkten 4/5/6 Personal i ordinarie arbetsförhållande Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer Kundbesök Stadsinfosändningar Årsverken Bokslut -06 7461 4 1,6 Bokslut -07 3951 30 1,6 Bokslut -08 3171 27 2 34 Budget -09 2750 30 2 Budget -10 2750 30 2 EP -11 3000 30 2 EP -12 3000 30 2 CENTRALVALNÄMNDEN Under 2010 förrättas inga val. 35 REVISIONSNÄMNDEN Ordförande: Bengt Ekman VERKSAMHETSOMRÅDE: Revision VERKSAMHETSIDÉ Revisionsnämnden organiserar granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Nämnden bedömer årligen i en utvärderingsberättelse huruvida man nått de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, skall revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Nämnden sammanträder nödvändigt antal gånger Nämnden besöker förvaltningsenheter och bekantar sig med deras verksamheter Förvaltningsenheter presenterar sina verksamheter för nämnden OFR-revisorn avger rapporter Ambitionsnivå 2010 min - real - max 6/8/10 möten per arbetsår Utvärdering (Bokslut) åtminstone 2 enheter /arbetsår åtminstone 2 enheter / arbetsår minst 5 rapporter / år Fullmäktige har valt OFR-samfundet Ab Vist Oy att årligen granska förvaltning och ekonomi under mandatperioden 2009-2012, med OFR Bjarne Norrgrann som ansvarig revisor. 36 37 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) Social och hälsovårdsverket (interna köptjänster) 2010 Här ingår anslag för den service som stadens socialnämnd tidigare upprätthöll samt den service som köptes från MHSO. Dessutom ingår här de pensionsutgiftsbaserade pensionspremierna som staden betalar för social- och hälsovården. En jämförelse av kostnader visar en ökning totalt med 0,925 milj. euro jämfört med anslagen i den ursprungliga budgeten för år 2009. Förvaltning -927.030 Äldreomsorg -14.649.257 Social omsorg -8.838.177 Hälso- och sjukvård -19.764.284 Miljöhälsovård -328.506 Totalt -44.507.254 Pensionsutgiftsbaserade pensionsavgifter Övrig vård -1.438.986 -120.000 Totalt -46.066.240 Totalt social- och hälsovård (Stadens socialnämnd + MHSO+Pensionsutgiftsutgifts-baserade pensionspremier+Övrig vård ) nettoutgifter 1000 euro BU 2009 -45.141 BU 2010 -46.066 Målsättningar för social- och hälsovårdsverket finns under Social- och hälsovårdsnämnden. 38 Vasa sjukvårdsdistrikt 2009 2010 Egen produktion totalt -6 990 072 -6 713 008 Vård i andra inrättningar -2 834 481 -3 238 345 -504 547 -684 123 -10 329 100 -10 635 476 Gememsamma betalningsndelar Totalt Pensionsutgiftsbaserade pensionsavgifter som hör till Vasa sjukvårdsdistrikt -11.000 Stadsstyrelsen slog på sitt budgetmöte bl.a. fast följande målsättning: År 2013 skall stadens åldersstandardiserade kostnader inom social- och hälsovården ligga på en nivå som högst motsvarar landets medeltal. Detta skall uppnås genom den strategiprocess som initierats. 39 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK Räddningsdirektör: Kari Koskela VERKSAMHETSOMRÅDE: Räddningsverksamhet Brandförebyggande arbete Rådgivning och upplysning Ambulanstransporttjänster Oljebekämpning VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsområdet för Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk utgörs av städerna Kannus, Karleby och Jakobstad samt kommunerna Halsua, Kaustby, Kronoby, Lestijärvi, Larsmo, Perho, Toholampi och Vetil. Räddningsväsendets verksamhetsidé är att ansvara för brand- och personsäkerheten i enlighet med lagstiftningen, instruktionen och verksamhetsstadgan. Räddningsväsendet utgör en väsentlig del av bastryggheten i samhället. Till räddningsväsendet hör förebyggande brandskydd samt släcknings- och övriga åtgärder i händelse av eldsvåda. Räddningsväsendet omfattar även åtgärder, som föranleds av olyckor, naturfenomen eller andra därmed jämförbara händelser och som vidtas för att rädda människor, djur eller egendom, vilka ändamålsenligt kan verkställas av räddningsväsendets myndigheter. Dessutom kan räddningsverket sörja för ambulanstransportverksamhet på uppdrag av hälsooch sjukvårdsmyndigheterna. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Ambitionsnivå 2010 min - real - max Aktionsberedskap Utvärdering (Bokslut) Brandförebyggande arbete Lagstadgade brandsyner 100% Rådgivning 3 % Upplysning 3000 st Pro Center 500 st Servicenivåbeslut Ambulansverksamhet Vårdnivå + grundnivå Bokslut Oljeskydd Lagstadgad verksamhet Servicenivåbeslut Effektiv räddningsverksamhet 40 Servicenivåbeslut NYCKELTAL Prestationer Räddningsväsendet Sjuktransporter Brandsyner, reg. (st) Brandkårens interna utbildning (h) Utbildning på ProCenter (st) Informationsverksamh et (st) Årsverken Bokslut -06 506 3076 774 1798 Bokslut -07 459 3194 789 1464 Bokslut -08 418 3374 671 1482 Budget -09 400 3000 600 1500 Budget -10 450 3600 600 1500 EP -11 450 3800 600 1500 EP -12 450 3800 600 1500 632 1035 715 700 700 700 700 4760 4457 5468 4000 4000 4000 4000 36+2 36+2 37+2 37+2 38+2 38+2 38+2 Motiveringar Målsättningar: Målsättningen för räddningsverkets verksamhet är att med hjälp av en effektiv, välutrustad och väl utbildad organisation, skapa förutsättningarna för att trygga invånarnas liv och egendom i Mellersta Österbotten och Jakobstadsområdet. Detta förverkligas å ena sidan med en aktiv förebyggande verksamhet som inkluderar rådgivning, upplysning, brandteknisk rådgivning och övervakning, brandinspektionsverksamhet och övervakning av användning och lagring av farliga ämnen, och å andra sidan genom den operativa verksamheten, som består av släcknings- och räddningsarbetet, ambulanstransportverksamheten, oljebekämpning, skadebekämpning i efterhand och biståndsverksamhet. Ekonomi och förvaltning: Karleby stad sörjer och ansvarar för räddningsverkets ekonomi. Räddningsverket är en självständig resultatenhet i Karleby stads bokföring. Avtalskommunerna delar på kostnaderna för förvaltningen, myndighetsverksamheten och kostnaderna för gemensamma utrymmen i relation till vederbörande kommuns invånarantal. Ambulanstransportens utgifter och inkomster riktas kommunvist till den brandkår, som handhar verksamheten. Förvaltningen styr räddningsväsendets kostnader till kommunerna enligt principen för förorsakande. 41 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Miljövårdschef Curt Nyman Ledande byggnadsinspektör Rolf Nilsson Miljövårdschef: Curt Nyman VERKSAMHETSOMRÅDE: Miljövård VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén är att med hjälp av de lagstadgade befogenheter och åligganden, som tillkommer den kommunala miljövårdsmyndigheten samt med stöd av gedigen sakkunskap bidra till att trygga en hälsosam, trivsam och stimulerande samt naturekonomiskt hållbar livsmiljö för stadens invånare. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Verksamhetens tyngdpunkt ligger fortsättningsvis på de i miljöskyddslagen, vattenlagen, avfallslagen och marktäktslagen stadgade tillstånds- och tillsynsuppgifterna. Miljölagstiftningen förnyas hela tiden men betydande nya uppgifter torde inte komma under de närmaste åren. Omorganiseringen av statens områdesförvaltning torde inte omedelbart ändra på arbetsfördelningen mellan statens och kommunernas miljöförvaltning men kan ändå få återverkningar. Pågående förnyelser av vattenlagen och avfallslagen kan också medföra vissa förändringar. Under 2010 planeras att sättas speciell tyngd på miljövårdsmyndighetens tillsynsuppgifter för att se till att tillståndspliktig verksamhet sker inom ramen för i kraft varande tillstånd. Tillsynen utvecklas i riktning mot mer dubbelriktad, omedelbar kommunikation mellan verksamhetsidkare och myndighet. Till följd av kraven på inbesparingar kan inga nya betydande utvecklingsprojekt startas men mätning av luften kvalitet fortsätter, arbetet med regionens klimat- och energistrategi slutförs, stadens miljöbokslut för 2009 görs och utveckas. Miljövårdsbyrån deltar i arrangerade av energisparveckan och ett informationstillfälle om glesbygdens avloppsvattenhantering. Beslut finns också att miljöskyddsbestämmelser för staden skall uppgöras. Miljövårdsbyrån torde kunna ta i bruk renoverade arbetsutrymmen i slutet av 2009. Därigenom stiger även den intena hyran väsentligt. 42 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Tillsynen över de verksamheter, som hör till den kommunala miljövårdsmyndighetens uppgifter utvecklas. Ambitionsnivå 2010 min - real - max min -myndigheten reagerar på klagomål Utvärdering (Bokslut) real - en tillsynsplan görs och börjar tillämpas max- tillsynen utvecklas till kontinuerligt utbyte av information 5 Positiv image Målsättning Relevant information om stadens miljö finns lätt tillgänglig och information sprids aktivt Ambitionsnivå 2010 min - real - max min - nuläge Utvärdering (Bokslut) real - miljövårdsbyråns hemsidor utvecklas och pressinfon ordnas vid behov max - som ovan och dessutom aktivare informationsbearbetning FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Målsättning Uthålligheten och trivseln på arbetsplatsen förbättras genom klarare arbetsfördelning och utveckling av rutiner. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Min - förteckningen personalens arbetsuppgifter uppdateras Real - som ovan samt utveckling av diarieföring och arkivering av handlingar Max - som ovan samt utarbetande av processcheman för de vanligaste rutinerna 43 Utvärdering (Bokslut) PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Arbetsrutinerna utvecklas Ambitionsnivå 2010 min - real - max Min - diarieföring och arkivering av handlingar effektiveras Utvärdering (Bokslut) Real - som ovan samt uppdatering av blanketter och mallar Max - som ovan samt uppgörande av processcheman för de vanligaste typerna av ärenden RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Verksamheten drivs inom godkänd budget. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Min- inga överskridningar av utgifter Utvärdering (Bokslut) Real - optimala kostnader och resultat Max - ökade inkomster NYCKELTAL Prestationer Behandlade ärenden Årsverken Bokslut -06 255 2 Bokslut -07 258 2,5 Bokslut -08 222 2,3 Budget -09 280 2,5 Budget -10 260 2,5 EP -11 260 2,5 EP -12 260 2,5 Motiveringar Åtstramningen av budjeten begränsar i stort sett verksamheten till de arbeten som kan utföras av miljövårdsbyråns personal. Endast för kalibering och underhåll av instrument i samband med mätning av luftens kvalitet måste utomstående sakkunniga anlitas. De föreslagna resurserna torde dock vara tillräckliga för att sköta miljövårdsmyndighetens omedelbara lagstadgade uppgifter. 44 I miljövårdens driftskostnader för 2010 har gjorts nedskärningar med drygt 9 000 euro (5,2 % av utgifterna) jämfört med 2009. Detta uppvägs dock av högre lönekostnader och framför allt av att den interna hyran till följd av renoveringen av miljövårdsbyråns utrymmen stiger med 14 017 euro utöver den 3,5 % höjning som beaktats i miljö- och byggnadsnämndens budgetram. En ytterligare nedskärning av miljövårdens budget med denna summa utöver de inbesparingar som redan gjorts i budgetförslaget för 2010 kan inte göras utan att minska på personalkostnaderna. Det föreslås därför att miljö- och byggnadsnämndens budgetram höjs med 14 000 euro, m.a.o. den summa som miljövårdsbyråns interna hyra stiger utöver den normala förhöjningen. Ledande byggnadsinspektör: VERKSAMHETSOMRÅDE: Rolf Nilsson Byggnadstillsynsbyrån VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidé är att betjäna och vägleda byggare vid planering och byggande via lovbehandling och övervakning samt därigenom säkerställa en säker, hälsosam och trivsam miljö för boende och arbetande i staden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under år 2009 har flera stora byggprojekt startat t.ex. Campus och Statens ämbetshus. Därför har byggandet under året varit relativt livligt trots att storindustrins investeringar saknats. Under året har ett bostadsvåningshus beviljats bygglov. Början på år 2010 kan bli en lugnare byggnadsperiod men förhoppningsvis kommer industrins behov av investeringar igång mot slutet av året. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Andel nöjda kunder / Kundenkät Ambitionsnivå 2010 min - real - max 50 % / 70 % / 90 % 45 Utvärdering (Bokslut) PROCESSER OCH STRUKTURER 11 Smidig beslutsprocess Målsättning Behandlingstider av tillstånd i medeltal Ambitionsnivå 2010 min - real - max 3 mån / 2 mån / 1,5 mån Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max 35 % / 45 % / 90 % Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Kundernas andel i kostnaderna under en period av 5 år NYCKELTAL Prestationer BEVILJADE bygglov (nämnd + byggn.inspektör) byggn.insp.tillst. + övr. beslut anm. ärenden färdigställda bostäder syneförrättningar Årsverken Bokslut -06 290 Bokslut -07 278 Bokslut -08 213 Budget -09 250 Budget -10 250 440 495 433 500 7 84 873 6 8 65 796 6,82 1 83 785 6,48 10 65 650 5 46 EP -11 EP -12 250 250 450 450 450 5 65 650 5 5 65 650 5 5 65 650 5 DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Tf. verkschef Jan Levander Utbildningsverket Grundutbildning Dagvård Kosthåll II-stadiets utbildning Vuxenutbildning Ungdomsverksamhet Tf. verkschef: Jan Levander VERKSAMHETSOMRÅDE: Förvaltning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsverket erbjuder sina kunder service i ärenden gällande dagvård och utbildning. Vår verksamhet är kundcentrerad, kvalitativ och tvåspråkig. Vi vill öka barnfamiljernas trivsel och vår målsättning är att stöda en växelverkan mellan familjerna och staden i fostringsfrågor. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Dagvårds- och utbildningsverkets verksamhet har vidareutvecklats efter sammanslagningen. En gemensam ledningsgrupp har gett hela sektorn en samhörighetskänsla och ökat insikten om de olika förvaltningsgrenarnas verksamhet och behov. Dagvårds- och utbildningsverkets personal har arbetsplatsmöten en gång i månaden. För att ytterligare kunna effektivera verksamheten borde all personal koncentreras till ett gemensamt kansli. 47 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE FÖRNYELSE 7 Målinriktat ledarskap Målsättning Utvecklingssamtal med varje arbetstagare Ambitionsnivå 2010 min - real - max 90% - 95% - 100% Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max 80% - 90% - 95%. Utvärdering (Bokslut) 8 Aktiv välmående personal Målsättning Personalen trivs med sitt arbete. PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Ambitionsnivå 2010 min - real - max Administrationen effektiveras genom närmare samarbete En fungerande administration inom dagvårds- och utbildningsverket. Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer Bokslut -06 8,8 Årsverken Tf. Verkschef: Bokslut -07 8,8 Bokslut -08 9 Budget -09 9 Budget -10 10,5 EP -11 9,5 EP -12 9,5 Jan Levander VERKSAMHETSOMRÅDE: Förskoleundervisning, skolelevernas morgonoch eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieundervisning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation, som befrämjar principerna om livslångt lärande samt som genom fostran och utbildning ger de lärande individerna beredskap och förutsättningar att klara av vardagen, arbetslivet samt fortsatta studier i en snabbt föränderlig värld. 48 Genom den samverkan, tvåspråkighet, internationalisering och det samarbete som betonas i verksamheten, garanterar vi kvalitativa tjänster och befrämjar en god livskvalitet samt stöder individens möjligheter att växa till en trygg medlem av samhället. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förskoleundervisning All förskoleundervisning, förutom på Ruusulehto skolas elevupptagningsområde, ordnas fr.o.m. 1.8.2008 på skolorna. Dagvården för förskoleeleverna ordnas på samma plats som förskoleundervisningen. I förskoleundervisningen deltar läsåret 2009-2010 216 elever. Skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet Verksamheten gäller eleverna i årskurs 1-2 samt alla elever överförda till specialundervisningen. I Jakobstad är verksamheten ordnad på så sätt att utildningsväsendet självt ordnar morgonverksamheten. Eftermiddagsverksamheten ordnas förutom i egna grupper i huvudsak av församlingen 7 grupper och Folkhälsan 1 grupp. Dessa erhåller stöd för verksamheten. Morgon- och eftermiddagsverksamhet har ordnats åt alla som behöver. Läsåret 2009-2010 deltar 214 barn i verksamheten. Grundläggande utbildning: Den förberedande undervisningen för invandrare har ökat markant. De flesta av barnen är asylsökande och får sin undervisning på finska i Itälä o Etelänummi skolor. I dagens läge undervisas 45 barn på finska och 5 barn på svenska i Lagmans skola. Under hösten har Kyrkostrands skola blivit utdömd av hälsovårdsmyndigheterna. Skolan är så hälsovådlig att den troligtvis stängs under vårterminen 2010. Byggnads- och planeringskommittén har fortsatt sitt arbete och planerat en ny skola bestående av volymelement. Den ersättande byggnaden förverkligas år 2010 under förutsättning att statlig delfinansiering, exempelvis i form av stimulansfinansiering, beviljas. Den pedagogiska synergin mellan Jungmans- och Kyrkostrands skolor får inte äventyras och staden skall hitta lösningar som tryggar deras fortsatta samexistens. Under år 2008 har har vi inlett ett utvecklingsarbete, KELPO-projektet, i samråd med utbildningsstyrelsen och undervisningsministeriet. Avsikten är att effektiviera specialundervisningen och arbetsmetoderna inom den. Projektet koordineras av en styrgupp och en projektkoordinator har anställts. Pilotskolor de tre första åren är 5 skolor (Lagmans, Itälä, Länsinummi, Etelänummi och Oxhamns skolor). De erfarenheter som fås under försökstiden kommer att utnyttjas inom hela den grundläggande utbildningen och förskolorna.Projektet har fått tilläggsfinansiering 2009-2010. Projektet står delvis som grund för de förändringar i lagstiftningen gällande specialundervisningen som träder ikraft år 2010. Hela den grundläggande utbildningen deltar även i utvecklingen av skolornas klubbverksamhet. Utbildningstyrelsen stöder utvecklingen med projektfinansiering. Målsättningen med utvecklingsarbetet på lång sikt är att varje elev bereds möjlighet att delta i klubbverksamhet en gång per vecka under hela den grundläggande utbildningen. projektet har fått fortsatt finansiering för läsåret 2009-2010. Staden deltar även i ett projekt för att utveckla romska barns grundläggande utbildning. Projektet finansieras genom ett special statsunderstöd av utbildningsstyrelsen. 49 Staden har även gått med i ett projekt för att utveckla elevvården. Projektet strävar bl.a. till att utveckla och etablera en servicestruktur för elevvården samt nätverk (strategiarbete). Projektet har erhållit special statsunderstöd av utbildningsstyrelsen. Det finskspråkiga utbildningsväsendet samt Språkbadsskolan deltar i TOKI-projektet, ett utvecklingsprojekt gällande det andra inhemska språket. Det svenskspråkiga utbildningsväsendet deltar i det regionala matematikprojektet Diagonalen. Diagonalen har fått en fortsättning under hösten 2009. En ny projektkoordinator har anställts i samarbete med regionens kommuner. Projektet strävar till att konkretisera matematikundervisning och öka användningen av laborativt material. Arbetsgrupper har blivit tillsatta för att se över språkundervisningen i stadens grundskolor. En arbetsgrupp utreder även möjligheterna att ta in fler elever till språkbadet. Staden har även erhållit stöd för stödjande av romska barns grundläggande utbildning. Staden har även gått med i ett projekt för att utveckla elevvården. Projektet strävar bl.a. till att utveckla och etablera en servicestruktur för elevvården samt nätverk (strategiarbete). Gymnasieutbildningen Pietarsaaren lukio verkar ännu i Pursisalmi skolfastighet. Placeringen är tillfällig till dess en slutlig lösning nås på utrymmesfrågan. Målet är att sammanslå det finska högstadiet och lukio till en enhet. Förverkligandet påbörjas förutsatt att statlig delfinansiering beviljas. Både Pietarsaaren lukio och Jakobstads gymnasium utvecklar nätstudier. Jakobstads gymnasium deltar tillsammans med fem övriga gymnasier i projektet Team Nord, en del av projektet går ut på att utveckla nätstudier. Hösten 2009 har tilläggsfinansiering beviljats. Även forskning kommer att ingå i projektet. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Eleverna fortsätter till andra stadiets utbildning Ambitionsnivå 2010 min - real - max 95% - 98% - 100% Elever överförda till specialundervisning Jämförelse med landets medeltal Utvecklande av nätstudier i gymnasiet Antalet nätkurser som bjuds ut Behöriga lärare 90% - 95% - 100% Utvärdering (Bokslut) 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning Skolfastigheterna är i gott skick Ambitionsnivå 2010 min - real - max Årliga konditionsgranskningar och reparationer i samråd med tekniska verket 50 Utvärdering (Bokslut) FÖRNYELSE 7 Målinriktat ledarskap Målsättning Ambitionsnivå 2010 min - real - max 90% - 95% - 100% Utvecklingssamtal med personalen Utvärdering (Bokslut) PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Ökad delaktighet i budgetprocessen Ambitionsnivå 2010 min - real - max En kritisk granskning av processen på olika nivåer inom förvaltningen Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max Kostnaderna per elev nära enhetspriset. Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Kostnaderna per elev nära enhetspriset. NYCKELTAL Prestationer Elever inom förskolundervisningen - svenskspråkiga - finskspråkiga Elever inom den grundläggande utbildningen - svenskspråkiga - finskspråkiga Morgon- och eftermiddagsverksamhet - svenskspråkiga - finskspråkiga Gymnasieutbildning - Jakobstads gymnasium - Pietarsaaren lukio Årsverken Bokslut -06 Bokslut -07 Bokslut -08 Budget -09 Budget -10 140 93 130 94 138 88 142 79 140 72 1368 966 1360 949 1339 923 1317 897 1293 849 130 59 129 59 134 68 143 68 140 61 279 152 285 310 152 290 323 149 303 330 150 301 330 153 299 51 EP -11 EP -12 Dagvårdschef: Tom Enbacka VERKSAMHETSOMRÅDE: Dagvård VERKSAMHETSIDÉ Vi producerar kostnadseffektiva dagvårdstjänster av hög kvalitet för stadens barnfamiljer. Våra tjänster är attraktiva och ger alternativ utgående från familjernas och barnens behov. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Antalet barn i dagvården har minskat en aning. Minskningen syns framförallt inom familjedagvården. Daghemmen har samma antal barn som föregående år. Hemvårdsstödet har blivit allt svårare att prognosticera och väntas öka med ca 13 % Vestersundsby daghem har tagits ibruk och Bambi daghem stängts. Satsningen på personalskolning fortsätter. Ett system med elektroniska ansökningsblanketter tas i bruk. En sammanslagning av dagvårdens och utbildningens administration planeras under 2010. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 5 Positiv image Målsättning Antalet positiva responser i media Ambitionsnivå 2010 min - real - max 10 - 20 - 30 Utvärdering (Bokslut) PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning En fungerande administration inom dagvårds- och utbildningsverket Ambitionsnivå 2010 min - real - max Administrationen effektiveras genom närmare samarbete Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max 20% - 30% - 40% Utvärdering (Bokslut) 11 Smidig beslutsprocess Målsättning Andelen elektroniskt mottagna ansökningsblanketter 52 RESURSER OCH EKONOMI 13 Lyckad personalrekrytering Målsättning Antalet tidsbundna arbetsavtal minskas med Ambitionsnivå 2010 min - real - max 5 st - 9 st -12 st Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer Vårddagar, daghem vårddagar, familjedgv Ntopris/heldag, dgh Ntopris/hedag, fdgv 0-6 åringar 31.12. 0-6 åringar i dagv % - i hela landet % Barn/heldag 31.12 daghem Barn/heldag 31.12 familjedagvård Barn/heldag 31.12 gruppfamiljedaghem Årsverken Bokslut -06 94 500 27 000 51,25 45,52 1474 50,1 Bokslut -08 97 300 27 100 55,13 55,53 1507 50,8 Budget -09 98 000 30 000 53,00 53,00 1505 52 570 Bokslut -07 93 900 29 100 52,55 46,79 1506 51,7 52 597 604 600 131 127 112 96 39 54 49 49 200 192 190 181 Budget -10 98 000 25 000 52,00 52,00 1510 51 EP -11 98 500 24 000 51,00 52,00 1515 51 EP -12 99 000 23 000 51,00 52,00 1520 52 180 179 178 Motiveringar Dagvården är en viktig del i arbetet med att utveckla staden Jakobstad, genom att barnfamiljerna erbjuds en mångsidig och kvalitetsmässigt högtstående dagvård. Detta uppnås genom - att i dagvården bidra till att barnen i Jakobstad får en meningsfull barndom och en god start i livet genom att väva samman lek, inlärning och omvårdnad till en fungerande helhet - att i mån av möjlighet uppfylla de önskemål som föräldrarna ställer angående dagvårdsplatsens läge, beskaffenhet m.m. - att erbjuda personalen goda arbetsförhållanden och -material för att uppleva trivsel i arbetet och erhålla motiverande utmaningar. 53 Kosthållschef : Lisa Kniivilä VERKSAMHETSOMRÅDE: Kosthållsenheten VERKSAMHETSIDÉ Vi tillreder och serverar smakliga och näringsriktiga måltider till ett kostnadseffektivt pris, med fokus på nöjda kunder, kompetens och ekonomi. En god hushållning är förutsättning för vår verksamhet. Våra kunder är barn i dagvården och skolelever samt daghemmen och skolornas personal. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Från och med 1.1. 2009 har kosthållet fungerat som en självständig, nettobudgeterad enhet. År 2009 startades ett utvecklingsarbete, "köksstrategi", vars uppgift var att kartlägga kapaciteten i stadens samtliga kök. Målsättningen var att minska antalet tillredningskök. Arbetsgruppen kom fram till en lösning på10 st tillredningskök, istället för 13 st. (Nu 2009: 7 st tillredningskök i skolor, 4 st i daghem samt Björkbacka och Malmska). Kosthållet tillsammans med representanter från tekniska verket fick i uppdrag av stadsdirektören att ytterligare minska antalet tillredningskök från de föreslagna 10 st. Ett nytt mål är 5 st tillredningskök. Utvecklingsarbetet fortgår, och man anlitar Efeko som utomstående konsult i arbetet. Det är via produktifiering av våra måltider samt kostnadsberäkning som vi når fram till en effektivare verksamhet (beställare - producent -modell). Måltidsservicen skall produktifieras för att kunna prissätta våra måltider till en real nivå. Under år 2010 kommer kosthållet att utökas med Björkbackas och Malmskas kök. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Egenkontroll fortsätter för att höja kvalitet på maten, speciellt i serviceköken Minska anv. färdigmat, istället själv tillreda alla maträtter (nu ca 70 % tillredd från grunden) Ambitionsnivå 2010 min - real - max godkända utlåtande från hälsoinspektionen, MHSO 70 % - 80 % -90 % 54 Utvärdering (Bokslut) 3 Aktiv näringspolitik Målsättning Ökad användning av närproducerat/säsongprod./ per 7-veckors matsedel Ambitionsnivå 2010 min - real - max 3 ggr-5ggr-7ggr Utvärdering (Bokslut) FÖRNYELSE 9 Förnyande av servicefunktionerna Målsättning Antalet tillredningskök minskas från nuvarande 13. Ambitionsnivå 2010 min - real - max 12 - 11-10 Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max 50 % - 65 % - 80 % Utvärdering (Bokslut) 8 Aktiv välmående personal Målsättning Deltagande i Tyky-verksamhet/ %-andel av personalen. Sjukfrånvaro minskas kalenderdagar/anställd 8 dgr -10 - 12 dgr PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation Målsättning Servicen skall produktifieras inom 2010/ månader i anspr. Via fortbildning av personalen når vi en mer effektiv och ändamålsenlig organisation Fortbildn.dgr / pers Tillräcklig personalstyrka Ambitionsnivå 2010 min - real - max 2 mån - 4 mån - 6 mån Utvärdering (Bokslut) 2 dgr - 3dgr -4 dgr Skall följa dimensioneringen RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Portionspriset är 2,86 (löner, råvaror+transport) Ambitionsnivå 2010 min - real - max 2,86 / 2,76 / 2,56 55 Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer Bokslut -06 Bokslut -07 Totala portionsantalet Portionspris Årsverken Bokslut -08 Budget -09 Budget -10 747 700 784 400 2,86 719 000 2,74 41,2 40,2 EP -11 EP -12 Motiveringar Portionsantalet stiger från ca 771 550 lunchportioner/år till ca 890 000/år i och med att Björkbacka och Malmska köken tillkommer. Årsverken totalt idag 41,2 med skol- och daghemsköken. Malmska köket 23,2 och Björkbacka köket 5,0. Rektor: Bo-Anders Sandström VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstadsnejdens musikinstitut VERKSAMHETSIDÉ Musikinstitutets grundutbildning skall: - ge grundutbildning i musik till barn och unga i nejden - ge färdighet för yrkesinriktade studier - ordna verksamhet som berikar stadens och medlemskommunernas kulturliv - samarbeta med daghem, grundskolor samt med stadens och medlemskommunernas övriga kulturinstitutioner - upprätthålla kontakter till nationella och internationella musik- och kulturinstitutioner. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Musikutbildningen är pga byggandet av campuset utlokaliserat på följande ställen: Rosenlunds prästgård (Rosenlund 1), Lassfolk (Storgatan 7), gamla BB (Södermalmsgatan 1), Johansson (Storgatan 5) och Betania (Alholmsgatan 7). Enligt preliminära planer flyttar den klassiska avdelningen in i de nya utrymmena våren 2011 medan rytmen flyttar in hösten 2011. Utlokaliseringen ställer stora krav på att informationen når ut till alla lärare och att det ordnas regelbundet lärarmöten där problem men också gemensamma projekt och visioner diskuteras. Rytmmusiken fortsätter att växa och borde beaktas vid tillsättande av tjänster. 56 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Ambitionsnivå 2010 min - real - max Utvärdering (Bokslut) Nöjda elever, bra kvalitet på utbildningen samt fortsatta satsningar på ensemblespel 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning Mångsidiga, gränsöverskridande konserter som berikar kulturlivet i Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Larsmo Ambitionsnivå 2010 min - real - max Ca. 50 konserter varav minst 10 utlokaliseras till medlemskommunerna Utvärdering (Bokslut) 4 Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning Motiverade, kunniga och kreativa lärare skapar ett attraktivt musikinstitut Ambitionsnivå 2010 min - real - max Personalskolning och gemensamma trivselprogram. Nyanställningar speciellt på rytmsidan Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max Fortsatt strävan att utveckla samarbetet mellan de olika utbildningarna samt utvecklande av en aktiv lärarkår Utvärdering (Bokslut) FÖRNYELSE 7 Målinriktat ledarskap Målsättning Systemet med Musikchef för hela Musikhuset som också drar ledningruppsmöten fortsätter och har fungerat fint. Musikinstutet leds av en ordinarie rektor 57 8 Aktiv välmående personal Målsättning Personalskolning och fortbildning samt gemensamma rekreationtillfällen Ambitionsnivå 2010 min - real - max Regelbundna personaldagar med föreläsningar och diskussioner om personalsamverkan, social och emotionell kompetens Utvärdering (Bokslut) 9 Förnyande av servicefunktionerna Målsättning Arbetet med att utöka nätanvändningen fortsätter och har ytterligare aktualiserats pga utlokaliseringen. Utvecklande av Musikhusets synlighet via webben Ambitionsnivå 2010 min - real - max Information, föredragningslistor och protokoll mailas till lärarna. Alternativa sätt att nå ut till folk via webben ska öka vår synlighet. Utvärdering (Bokslut) PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Lärarmöten. Föräldraträffar och utvecklingssamtal Ambitionsnivå 2010 min - real - max Lärarmöten en gång per månad. Utvecklingssamtal lärare/elev, rektor/lärare en gång/termin. Information per post och via nätet Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max Att få personalen att komma med ideer, ta initiativ och förnya undervisning. Utvärdering (Bokslut) 11 Smidig beslutsprocess Målsättning Lärarna och instrumentkollegierna kommer med initiativ och ideer till lärarmöten och rektor, som tar upp ämnena med Musikhusets ledningsgrupp. I större frågor går ärendena vidare till direktionen 58 RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Totalantalet timmar får ej överskrida 390 h/vecka. Terminsavgifterna höjs måttligt Ambitionsnivå 2010 min - real - max Att hålla budgeten trots svårigheter med att förutse kostnaderna pga utlokaliseringen. Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max Lediganslå rektorstjänsten och tillsätta de lediga/fria tjänster som finns. Utvärdering (Bokslut) 13 Lyckad personalrekrytering Målsättning Fortsatt aktiv personalpolitik där lärare som passar in i vår helhet söks NYCKELTAL Prestationer Bokslut -06 Bokslut -07 Bokslut -08 Budget -09 Timmar/år. Elever/år. Musiklekskola & förberedande Totalt (med ensembler) Årsverken 13578 347 117 13250 360 146 13413 348 129 13404 350 101 468 506 556 516 16,4 18,75 20,16 19,98 Budget -10 EP -11 EP -12 Motiveringar Nätbaserad information och undervisning ställer nya krav på pedagogerna, utrustningen och utrymmena. Musikhuset och Jakobstadsnejdens musikinstitut står inför en helt ny era när det planerade campuset står färdigt. Nya utrymmen kommer att skapas enligt dagens krav, lärarrekrytering och investeringar görs utgående från den tid och den verklighet vi idag lever i. Allt detta ställer stora krav på ledningen för Musikhuset men också på stadens och nejdens beslutsfattare, eftersom förverkligandet av investeringar och visioner också kostar. Vi har nu en unik möjliget att bygga en plattform där morgondagens stjärnor och goda musikkonsumenter föds. En satsning som utan tvivel kommer att ge god avkastning. 59 Rektor: Marie-Louise Björndahl VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads svenska arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Institutet ska skapa miljöer för inlärning och därigenom bidra till att utveckla kursdeltagarnas allmänbildning, kulturnivå, individuella ansvar och välbefinnande. Institutet verkar för en meningsfull och aktiv fritid för olika målgrupper. Den del av institutets verksamhet som omfattar konst (bildkonst, musik, dans mm) strävar till att utveckla deltagarnas intresse och smak samt ge upplevelser. I de olika kunskapsämnena (språk, naturvetenskap, samhällsvetenskap mm) strävar institutet till att höja deltagarnas kunskapsnivå. Inom motionsgymnastiken sätts tyngdpunkten på att förbättra och bibehålla deltagarnas hälsa. Institutet har verksamhet också i Larsmo. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringar diskuteras fortsättningsvis på statligt håll gällande finansieringen av den fria bildningen. För tillfället erhålls statsandel på basen av antalet genomförda lektioner. Kopplingen till befolkningstätheten (vilket i hög grad gynnat Jakobstad) har slopats, men ännu en tid framöver får de institut som låg i gruppen med högst enhetspris (bl.a. Jakobstad) en kompensation. När denna småningom faller bort, minskar statsandelen avsevärt. Ett alternativ som diskuterats är att den fria bildningens finansiering skulle ingå i en stor kommunal pott utan statlig styrning. Fältets egen åsikt är att den nuvarande modellen med koppling till lektionsantal bör bibehållas. Personalsituationen på institutet är fortsättningsvis ytterst svår. Textillärarbefattningen hålls tills vidare obesatt eftersom ämnets popularitet minskat. Språkläraren är överförd till andra uppgifter inom staden och också denna befattning hålls tills vidare obesatt. Undervisningen i både textilämnen och språk sköts med timlärare, men den ämnesmässiga utvecklingen lider. Arbetsbördan på kansliet är många gånger också övermäktig för endast två personer (rektor, kanslist) utan heltidslärares arbetsinsats. Åbo Akademi har inte anställt något högskoleombud i regionen sedan det tidigare arbetsavtalet gick ut i hösten 2008. Detta har lett till att Norra Ligans institut helt och hållet har tvingats upphöra med den akademiska kursverksamheten. Högskoleombudet har skött om planering och praktiska arrangemang gällande Norra Ligans öppna universitetskurser. Norra Ligans institut (Jakobstad inkl. Larsmo, Pedersöre, Nykarleby, Kronoby, Karleby) hade det näststörsta och mest specialiserade utbudet av öppen universitetsverksamhet i svenskfinland. En liten mängd kurser erbjuds fortsättningsvis i Jakobstad i regi av Vasa sommaruniversitets filial i Jakobstad (vilken administreras av rektor). Fr.o.m. hösten 2009 har kursavgifterna höjts en aning. 60 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Nöjda kursdeltagare Att kunna betjäna 5.000 kursdeltagare Ambitionsnivå 2010 min - real - max ganska bra/mycket bra/utmärkt 4.500/5.000/5.200 Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max 2/4/6 ggr i året 4/6/8 ggr i året Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max 1 årlig rekreationsdag Institutet deltar i stadens utvärdering vartannat år 1/2/3 tillfällen per person per år Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max 7.500/8.000/8.200 Utvärdering (Bokslut) 5 Positiv image Målsättning Synlighet i media Publika evenemang FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Målsättning Personalen trivs i sitt arbete Kartläggning av arbetsklimatet Personalen deltar i fortbildning RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Att inom ramen för budgeten kunna genomföra 8.000 lektioner 61 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -06 Bokslut -07 Bokslut -08 Budget -09 Budget -10 EP -11 EP -12 Lektionsantal Deltagarantal, brutto Deltagarantal, netto Deltagare/invånare i % (inkl. Larsmo) Deltagare/invånare i % (endast svenskspråkiga i Jakobstad) Totala utgifter, € Totala inkomster, € Netto, € Statsandel Årsverken 8.928 5.219 3.056 8.479 5.657 2.879 36,6 8.693 5.885 3.043 37,5 51,96 53,19 8.000 5.000 2.500 25/28/ 30 40/43/ 45 8.000 5.000 2.500 25/28/ 30 40/43/ 45 8.000 5.000 2.500 25/28/ 30 40/43/ 45 8.000 5.000 2.500 25/28/ 30 40/43/ 45 -531.874 125.196 -406.678 341.372 -506.426 116.567 -389.859 348.029 -591.433 116.667 -474.766 370.005 -572.000 104.000 -468.000 371.623 -565.066 -580.000 -600.000 104.000 104.000 104.000 -461.066 -476.000 -496.000 3 (15) 4 (15) 4 (15) 2 (15) 4 (15) Rektor: 4 (15) 4 (15) Jaana Vainionpää-Tahvanainen VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Arbetarinstitutet är en läroinrättning som i första hand ordnar allmänbildande vuxenutbildning och som erbjuder möjlighet till frivillig inlärning och utvecklande av medborgarfärdigheterna enligt principen om livslångt lärande. För att förverkliga det ovannämnda ordnar institutet utbildning inom bl.a. följande delområden: konst- och färdighetsämnen, språk, datateknik, huslig ekonomi, dans och motion. Med hjälp av motion och hälsokunskap strävar vi till att upprätthålla stadsbornas fysiska och psykiska välmående samt förebygga sjukdomar. Dessutom svarar institutet på de utmaningar som förändringarna i samhället ställer genom att erbjuda kortare studiehelheter och föreläsningstillfällen kring olika teman. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN En ändring av finansieringsgrunderna för det fria bildningsarbetet diskuteras alltjämt på riksnivå. Utvecklingsprogrammet för åren 2009–2012 inför bl.a. en ny finansieringsgrund för medborgarinstitutens statsandel, nämligen kvalitets- och utvecklingsarbete. Man kommer att övergå till en utvärdering av kvaliteten år 2010. För närvarande får instituten statsandel på basis av antalet timmar som hållits, och förhoppningsvis kommer den här verksamhetsmodellen att ingå också i det nya finansieringssystemet. 62 Möjligheterna att ansöka om olika bidrag har försämrats. Det här innebär att institutet måste effektivera marknadsföringen av sin yrkesskicklighet gentemot den offentliga sektorn och aktivare än förr förankra sin verksamhet bland stadsborna. Institutet har alltid fungerat som en viktig mötesplats för de finskspråkiga och för nyinflyttade stadsbor. I dag spelar institutet också en viktig roll i processen med att integrera invandrare och asylsökande. Kursavgifterna har justerats, men inga kännbara förhöjningar har gjorts. Trots den ekonomiska recessionen antas institutets elevantal förbli åtminstone på samma nivå som år 2009, dvs. undervisningen når ca 30 % av stadens finskspråkiga befolkning. Det försvagade ekonomiska läget för företag och offentliga samfund kan ha en negativ inverkan på efterfrågan på säljtjänster. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Nöjda kursdeltagare Att kunna betjäna 2.500 kursdeltagare Ambitionsnivå 2010 min - real - max nöjaktig/god/utmärkt Utvärdering (Bokslut) 2.400 / 2.500 / 2.600 5 Positiv image Målsättning Synlighet i media Ambitionsnivå 2010 min - real - max 2/4/6 ggr om året Offentliga tillställningar 2/4/6 ggr om året Utvärdering (Bokslut) FÖRNYELSE 7 Målinriktat ledarskap Målsättning Utvecklingssamtal Ambitionsnivå 2010 min - real - max Med personalen i huvudsyssla en gång om året Med timlärarna vid behov 63 Utvärdering (Bokslut) 8 Aktiv välmående personal Målsättning Personalen trivs i sitt arbete Ambitionsnivå 2010 min - real - max En utvecklings- och rekreationsdag för personalen varje år Utvärdering (Bokslut) . Kartläggning av arbetsklimatet Institutet deltar i stadens utvärdering vartannat år Personalen deltar i utbildning för att främja sin yrkesskicklighet 1/2/3 dagar per person PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Regelbundna personalmöten Ambitionsnivå 2010 min - real - max 4/5/6 ggr om året Utvärdering (Bokslut) . RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Att ordna 5.000 undervisningstimmar inom ramen för budgeten Ambitionsnivå 2010 min - real - max 4.900/5.000/5.100 Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer Bokslut -06 Bokslut -07 Bokslut -08 Budget -09 Budget -10 EP -11 EP -12 Lektioner Bruttostuderande Nettostuderande Deltagare / den finskspråkiga befolkningen, % Driftsekonomi, € Verksamhetsutgifter Inkomster Netto Statsandel Årsverken 5.442 2.492 1.402 29,7 5.128 2.365 1.418 29,5 4.943 2.503 1.410 29,5 5.500 2.600 1.400 23/26/ 28 5.000 2.600 1.400 26/28/ 30 5.000 2.600 1.400 26/28/ 30 5.000 2.600 1.400 26/28/ 30 392.295 64.830 327.465 192.967 387.363 71.873 315.490 192.418 424.955 80.538 344.417 207.141 443.553 67.600 375.953 222.439 470.722 73.000 397.722 470.722 73.000 397.722 470.722 73.000 397.722 (5) 14 (5) 14 (5) 14 (5) 14 (5) 14 (5) 14 (5) 14 64 Ungdomssekreterare: Tiina Höylä-Männistö VERKSAMHETSOMRÅDE: Ungdomsarbete VERKSAMHETSIDÉ Ungdomsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation inom staden, som upprätthåller ett fungerande ungdomsutrymme och skapar förutsättningar för ordnandet av ungdomsverksamhet. Ungdomsväsendet ordnar verksamhet förutom i ungdomsutrymmet, även i skolorna. I all verksamhet betonas samarbete, jämlikhet, säkerhet, uppfostran, internationalism och drogfrihet. Meningen är, att verksamheten skall stöda utvecklandet av ungdomarnas sociala beredskap samt deras självständiga uppväxt. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Ungdomsväsendet och dess ungdomssektion lyder under utbildningsverket och dagvårds- och utbildningsnämnden. Verksamhetsmiljön är bra. Verksamhetsplatser förutom Tobaksmagasinet utgörs även av stadens högstadier (Etelänummi och Oxhamns). På högstadierna organiserar ungdomsledarna klubb- och rastverksamhet samt deltar vid behov i skolans egen verksamhet. Ifall ledarresurserna är tillräckliga, kan klubbverksamhet ordnas även i lågstadieskolorna. Specialungdomsledarens arbetsinsats är bunden till Jopo -projektet. Jopoprojektet i Etelänummi skola och Fix-projektet i Oxhamns skola pågår åtminstone ännu under våren 2010. Under sommaren ordnas lägerverksamhet med olika teman för lågstadiernas elever. Ungdomarnas egen påverkningskanal, ungdomsfullmäktige, inleder sin tredje fullmäktigeperiod år 2010. Förvaltningsmässigt underlyder ungdomsfullmäktige ungdomsväsendet, men erhåller sitt verksamhetsanslag av stadsstyrelsen. Internationell fostran kommer att betonas i ungdomsväsendets verksamhet, eftersom en EVS-praktikant arbetar i huset till våren 2010. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Tobaksmagasinet har tillräckligt med ledd klubbverksamhet för eleverna i klasserna 1.-9 Ambitionsnivå 2010 min - real - max 6 klubbar / 9 klubbar / 12 klubbar 65 Utvärdering (Bokslut) 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning Uppmuntra och leda ungdomar till en målinriktad (hobby)verksamhet Ambitionsnivå 2010 min - real - max Lyckade t.ex. Mahis -projekt 1 / 3 / 5 projekt/år Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max Frågor som hör till ungdomsverksamheten framträder i lokala media 4 / 6 / 10 gånger under året Utvärdering (Bokslut) 5 Positiv image Målsättning Att göra Tobaksmagasinets och ungdomsväsendets arbetsfält och därtill hörande frågor kända i staden Utvecklande av samarbetet mellan skolorna och ungdomsväsendet Ungdomsarbetarna besöker högstadiernas föräldramöten 1/2/3 Sjundeklassisterna i högstadiet besöker Tobaksmagasinet 85% / 90% / 100% FÖRNYELSE 7 Målinriktat ledarskap Målsättning Fungerande arbetsplatsmöten utgör en del av personalens välmående i arbetet Ambitionsnivå 2010 min - real - max Arbetsplatsmöten ordnas 8 / 10 / 12 gånger per år Utvärdering (Bokslut) 9 Förnyande av servicefunktionerna Målsättning Ungdomsväsendet satsar på utvärdering och utveckling av ungdomsfunktionerna Ambitionsnivå 2010 min - real - max Klubbar / övriga funktioner utvärderas efter att deras verksamhet startat. Utvärderingen görs 1 / 2 / 5 gånger per år 66 Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Ungdomsväsendets ekonomi balanseras genom anskaffande av tilläggsresurser via olika projekt/ projektfinansieringar Ambitionsnivå 2010 min - real - max Målsättning att söka finansiering för 1 / 2 / 3 projekt under året Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer Bokslut -06 Bokslut -07 Bokslut -08 Budget -09 Budget -10 EP -11 EP -12 Gruppstorlek/ ledd klubb/ T 10 pers/ grupp 977 10 pers/ grupp 8 pers/ grupp 10 pers/ grupp 10 10 10 926 736 900 900 900 900 40 60 100 10 10 10 Besökarantal/ mätningsvecka/ T Antal innehavare av Tupis-kort Årsverken 7,8 9,3 8 (+2) 8 (+2) Motiveringar Årsverken omfattar vikarier för ungdomsledarna som arbetar med Jopo- och Fix-projekten under åren 2008-2009 (+ 2). Arbetet fortsätter efter att projektet har tagit slut, så personalantalet är oförändrat åren 2010-2012. 67 KULTURNÄMNDEN Verkchef Guy Björklund Kulturbyrån Stadsbiblioteket Stadsmuseet T.f. kultursekreterare: Päivi Rosnell VERKSAMHETSOMRÅDE: Allmän kulturverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Ge stadsborna en möjlighet till en mångsidig kulturservice. Organisera, främja och stöda kulturverksamheten i Jakobstad enligt lagen om kulturverksamheten i kommunerna. Ordna möjlighet för invånarna att få grundundervisning i konst och annan undervisning som stöder amatörer. Kulturbyrån slår vakt om och befrämjar ett rikt förenings- och kulturliv i staden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Verksamheten sköts tillsvidare med tillfällig personal. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Erbjuda varierande och högklassiga kulturevenemang för gammal och unga. Kursverksamhet för barn och unga. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Kulturevenemang 10 st/20/25 Öka deltagarantalet 50 pers. /100/200 Barn och unga 2 st/ 8 /15 Fullsatta kurser 10 pers. /17/25 Utökat kursutbud 2 st/4/6 Nöjda deltagare. 68 Utvärdering (Bokslut) 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Bibehålla kvalitén och nivån på Runebergsveckan Utveckla samarbetet med kulturenheterna inom staden och i närliggande region. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Fortsätta samarbetet kring veteranfesten med Pedersöre kulturbyrå. Utvärdering (Bokslut) Kulturresor 2 st/ 4/6 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning Öka invånarnas delaktighet i kulturella evenemang. Stöda kulturell verksamhet t.ex. inom vården. Anordna kulturprojekt för vårdinstanser, skolor och daghem. Få föreningarna att delta och hjälpa till med olika evenemang. Förbättra kulturinformationen i staden. En välbesökt hemsida med färsk information om kulturhändelser i staden. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Öka antalet evenemangsarrangörer i evenemangskalendern och övrigt. 60 pers./125/150 Utvärdering (Bokslut) Kultur i vården 1 even./2/4 Kultur i skolan 1 even./2/4 Pressinformation månadsvis 1/2/4 Aktivera föreningarna. 5 Positiv image Målsättning Marknadsföring och överskridning av nationell nyhetströskel (positiv respons) Ambitionsnivå 2010 min - real - max 1 gång per år/2/3 69 Utvärdering (Bokslut) FÖRNYELSE 9 Förnyande av servicefunktionerna Målsättning Effektivera kundbetjäning via hemsidan. Biljettförsäljning, förhandbokning samt kursanmälan. Nya produkter inom konstverksamheten. Ambitionsnivå 2010 min - real - max År 2010 framåt Utvärdering (Bokslut) 1/2/3 år RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Allmänna kulturverksamhetens ekonomi balanseras genom anskaffande av tilläggsresurser via projektfinansieringar. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Projekt 1/2/3 år Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer Runebergsveckan deltagarantal Konstverksamhet gruppantal Sagobalett gruppstorlek Uthyrning av V.Sund stuga, antal Uthyrning av Utescenen i Skolparken, antal Uthyrning av FBK, gamla hamn, antal Årsverken Bokslut -06 3677 Bokslut -07 3870 Bokslut -08 4833 Budget -09 4556 4 4 4 5 40 28 35 35 29 23 25 52 17 17 33 29 39 30 40 2 2 2 2 70 Budget -10 EP -11 EP -12 2 2 2 Motiveringar Kulturbyrån fortsätter under verksamhetsåret 2010 utvecklandet av försäljningskanaler och marksnadsföring i kulturbranchen samt organiserandet och förmedlandet av kulturoch konstarrangemang för stadens invånare och närregion. Ökning av kostnader i köpta tjänster kan dock inte ge möjligheter för att utveckla servicenivån. En elektronisk kulturbidragsansökan kunde underlätta kulturföreningarnas sökprocess. Allmänna kulturens uppgift är att skapa förutsättningar för kulturaktivarnas verksamhet. Programutbudet kommer mest att organiseras av kommersiella programbyråer men även av olika organisationer som får delvis stöd av kulturbyrån. Den tredje sektorns kulturaktörer har betydande roll i programutbudet. Kulturbyrån har fått bidrag från Aktion Österbotten för att utveckla och bredda aktivitetsutbudet för barn och ungdomar med inriktning på konst och kultur. Under tre års tid undersöks förutsättningar för hur ett samarbete kring en barnkonstskola kunde byggas upp. Österbottens förbund fick år 2009 bidrag från Utbildningsministeriet för att utveckla barnkulturnätverket i Österbotten tillsammans med kommunerna. Projektet är en del av det nationella Aladdins lampa -projektet som kallas BARK i Österbotten. Kulturbyrån är med i projketet och i styrgruppen. Kulturbyrån söker fortsättningsvis projektpartners i regionen för att utveckla kulturen. Biblioteksdirektör: Leif Storbjörk VERKSAMHETSOMRÅDE: Biblioteksverksamhet (Biblioteks- och informationstjänster) VERKSAMHETSIDÉ Stadsbiblioteket skall som ett modernt allmänt bibliotek i informationssamhället verka så att de fysiska och de virtuella tjänsterna stöder och förstärker varandra. Den traditionella kulturoch bildningsuppgiften kombineras med en mångsidig informationsförmedlings- och rådgivningsfunktion. Till verksamhetsförutsättningarna hör en bibliotekslag och förordning. Visionen är följande: Biblioteket i centrum. Stadens bästa informationskanal, där kunden är kung, kunskapen demokratisk och läsningen fri. Vårt stadsbibliotek skall av de allmänna biblioteken i Finland vara bland de bättre, och vad gäller de tvåspråkiga, vara bland de bästa. 71 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN -Den virtuella sidan av biblioteket utvecklas, med kundkontakter över nätet, samarbete i datanät, webbsidor och portaler. Nya typer av biblioteksmedier, med digitalt material, databaser, e-böcker, och annat elektroniskt material får allt större betydelse. -Samtidigt betonar vi den traditionella bokens betydelse och har nu fått draghjälp några år genom det landsomfattande projektet Boktalko som pågår 2008-2010. -Självbetjäningsfunktionerna utökas. -Regionala och/eller landsomfattande licenser behövs för att kunna bruka nödvändiga externa biblioteksresurser och databaser. -Nätbaserad referenstjänst med svar direkt genom olika former av interaktiva metoder. -Nya funktioner i logistiken för regionala lån. -Fredrikabibliotekens långvariga samverkan kommer på lämpligt sätt att fördjupas ytterligare. -MARC21, ett nytt internationellt och landsomfattande registerformat för bibliotekskataloger skall tas ibruk. -Stadens turistbyrå och infopunkten finns sedan maj 2009 i bibliotekshuset. Lösningen är av tillfällig natur. -Ny byggnation i stadskärnan i allmänhet, utbildningsenheterna i campuset i synnerhet. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Hög andel aktiva låntagare. Många biblioteksbesök. Bra utlåning. Tillräcklig årlig anskaffning. Ambitionsnivå 2010 min - real - max 45% /50% / 80% >10/inv. 18/inv. ca 9.700 ex. Tillräckligt med personal (mått:per 1000 inv.) min: 0,70 - 0,84 /real: 0,85 0,99 / max: >= 1 Utvärdering (Bokslut) 5 Positiv image Målsättning Marknadsföring och PR. Synlighet på nätet. Nöjda kunder. Ett representativt hus mitt i centrum av staden Jakobstad Ambitionsnivå 2010 min - real - max Positiv respons i nyhetsförmedlingen, även landsomfattande. För nyinflyttade ordnas infotillfällen på biblioteket. 72 Utvärdering (Bokslut) FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Målsättning Aktiv, motiverad, välutbildad och kunnig personal med yrkesstolthet och flexibelt tänkesätt som har möjlighet att medverka vid olika biblioteksutvecklingsprojekt. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Behövligt antal utbildningsdagar per personarbetsår Utvärdering (Bokslut) 4/5/6 Det internationella MARC21 formatet skall nu tas ibruk på de finländska biblioteken. Det är en stor utmaning och utbildningsbehovet är stort. 9 Förnyande av servicefunktionerna Målsättning Flera interaktiva serviceformer och större beredskap för självbetjäningsrutiner. Biblioteket skall verka och vara som en aktiv inpirationskälla för alla som intresserar sig för liltteratur och kultur. Nya modeller för informationsförmedling tas ibruk. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Vidareutveckla serviceformer i Web 2.0 och Bibliotek 2.0 anda Fråga bibliotekarien och andra liknande e-tjänster. Ljudfiler, MP3, digitalisering. Utlåningsautomaterna i ännu flitigare använding. Undersökning av vilka möjligheter RFID-tekniken kunde föra med sig. Det lokala biblioteket - en synlig del av en skönlitterär portal inom det nationella digitala biblioteket KDK. 73 Utvärdering (Bokslut) PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation Målsättning Ett slags effektivitets- och lönsamhetsindex kan uträknas enligt följande ekvation: Personalkostnader + Kostnader för medieanskaffningar / Fysiska besök + Totalutlåning Många fysiska besök per öppettimmar Ambitionsnivå 2010 min - real - max Med tvåspråkigheten, urban miljö och regionala aspekter beaktade en realistisk nivå Utvärdering (Bokslut) (Statistikjämförelse: Jakobstad 1.71 Landskap Österbotten 1,53 Län Västra Finland 1,27 Hela landet 1,27 ) Jakobstad omkring 59 medan landet i snitt har 39 RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning För en blygsam del av kommunens driftskostnader tillhandahåller stadens biblioteksväsende en grundservice som uppfyller lagens krav på de biblioteksoch informationstjänster som kommunens skall ordna. 80% av finländarna använder bibliotekens tjänster. Användarundersökningar har visat att folk är nöjda med bibliotekens tjänster. Även andra förvaltningsenheter i staden drar nytta av att kunna använda bibliotekets service. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Ekonomiska förutsättningar för att föra biblioteksutvecklingen vidare. Granska och utveckla bibliotekets processer för att hålla och behålla effektivitet och hög standard Genomföra användarundersökningar. 74 Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer Bokslut -06 Bokslut -07 Bokslut -08 Budget -09 Budget -10 EP -11 EP -12 Utlåning Låntagare under året Fysiska besök Besök över nätet Lån/invånare Besök (fysiska) /inv. Årsverken 355307 9467 229485 47551 18,2 11,8 348488 9294 230842 52733 17,9 11,8 347198 9269 211830 57828 17,8 10,8 380000 10800 270000 100000 380000 10800 270000 110000 380000 10800 270000 120000 380000 10800 270000 120000 19,6 19,3 19,8 20 20 19 19 Motiveringar Miniminivå definierad enligt KP = Kirjastopoliittinen ohjelma ISBN 952-442-202-6 och Persuspalvelut Länsi-Suomen läänissä 2006 ( Västra Finlands länsstyrelses publikationener 1/2007). Att 80% av finländarna använder bibliotekets service står att läsa t.ex. i Undervisningsministeriets publikation Kirjasto on arjen luksusta. I övriga fall har använts statistikjämförelser från den landsomfattande statistikdatabasen. (http://tilastot.kirjastot.fi). Samarbetet skola - bibliotek hålls år 2010 på en totalt sett relativt låg nivå p.g.a. resursbrist. I den vanliga normala driften beräknas automationen på biblioteket under perioden fram till 2012 ge möjligheter till effektivering och ny serviceutveckling utifrån det lagstadgade uppdraget. Det tar dock tid att införa olika typer av självbetjäningsrutiner, i synnerhet i biblioteksbranschen som varit och är mycket betjänande och ytterst kundvänlig till sin natur. Tidigast 2011 kan man börja räkna med någon ordentlig volym på självbetjäningsfunktionerna. Övrigt Tvåspråkigheten är satt i system på stadsbiblioteket, och det kostar en hel del i lagerhållning och "dubbla" anskaffningar när många titlar måste skaffas identiskt lika både på svenska och på finska. Med hjälp av de tekniska hjälpmedel som finns inom området kan verksamheten ändå hållas både kundvänlig och förhållandevis kostnadseffektiv. Verkschef/Museichef: Guy Björklund VERKSAMHETSOMRÅDE: Museiverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakokobstads museum skall på ett mångsidigt sätt kunna berätta om vad som skett i staden och nejden av stort och smått för stadens invånare och besökare; skapa förståelse och tolerans mellan stadens invånare och ge dem en sund förankring i samhället. 75 På ett mera konkret plan är museets uppgift att samla, bevara, forska och informera om stadens andliga och materiella kulturarv samt förkovra och utveckla de museala samlingarna av föremål och arkivalier. Museet skall också vara sakkunig i antikvariska ärenden inom museets verksamhetsområde och bistå kommunala och statliga myndigheter med information och med utlåtanden. Museets mål är att bli regionens bästa kulturhistoriska museum och ett av de främsta då det gäller sjöfart och skeppsbygge i Österbotten. Tobaksmuseet skall utvecklas till specialmuseum för tobakshistoria för hela landet. Museet skall vara en självklar aktör inom stadens kulturliv, stadsbyggandet, undervisning och historisk forskning. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN I början av 2009 överfördes ansvaret för stadens centralarkiv på museiverksamhete. Någon arkivföreståndare har inte varit anställd under året 2009, varför skötseln och utvecklingen av arkivfunktionen har legat nere och endast de mest nödvändiga ärendena har blivit skötta. En arkivansvarig arkivföreståndare borde så snart som möjligt tillsättas. Ett eventuellt tillsättandet av en intendent för Nanoq i samarbete med staden och Jakobstads museum, skulle bredda och förändra museiverksamheten. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Tillgänglighet till museets utställningar, evenemang, arkiv och samlingar. Ambitionsnivå 2010 min - real - max real 12 000 besökare Bibehålla en god nivå av besökare. Bibehålla den dagliga öppethållningen Fortsatt digitalisering av museets boksamlngar. 76 Utvärdering (Bokslut) 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning Upprätthålla god kontakt med stadens och regionens invånare genom informativa utställningar, guidningar, föreläsningar, evenemang, publikationer. Pedagogisk verksamhet; barnevenemang Deltagande i Spotlight, Jul på Södermalm, Jakobsdagar Ambitionsnivå 2010 min - real - max real: 12 utst i samproduktion max: 4 st egna producerade Utvärdering (Bokslut) real: 1 800 deltagare Real: 1 500 deltagare 5 Positiv image Målsättning Ambitionsnivå 2010 min - real - max Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max real: 1-2 fortbildnings/friluftsdagar för personalen Utvärdering (Bokslut) Verksamhet utanför museet; föreläsningar och utställningar, i skolor och ålderdomshem. Material för självstudier. FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Målsättning Fortbildning aoch aktiv TYKYverksamhet 9 Förnyande av servicefunktionerna Målsättning Forsatt koncentration och utveckling av området och verksamheten vid Storgatan 2 och 4 Ambitionsnivå 2010 min - real - max Färdigställa den yttre renoveringen av Nygårds verkstad Fortsatt förnyande av basutställningarna. 77 Utvärdering (Bokslut) 9 Förnyande av servicefunktione Målsättning Ambitionsnivå 2010 min - real - max Utvärdering (Bokslut) Stadens arkivfunktion, kartläggning av dagssituationen, uppgörande av ny arkivplan NYCKELTAL Prestationer Besökare, enskilda Besökarantal, grupper Antal utställningar, medarrangör utsällningar, egna Årsverken Bokslut -06 Bokslut -07 Bokslut -08 10 525 264 17 11 763 295 15 12 073 285 12 12 000 300 16 12 000 300 10 6 8,6 5 8,6 6 8,9 4 8,9 4 8,9 78 Budget -09 Budget -10 EP -11 EP -12 IDROTTSNÄMNDEN Idrottsdirektör: Tove Jansson VERKSAMHETSOMRÅDE: Motions- och idrottsverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Målsättningen är att garantera möjligheterna för kommuninvånarna att dagligen röra på sig och motionera i en trygg, tvåspråkig omgivning nära vardagen. 1. MOTIONSIDROTT Upprätthållande och utvecklande av idrottsanläggningarna och friluftsområden på en sådan nivå att den på ett ändamålsenligt sätt motsvarar föreningarnas och kommuninvånarnas behov. Vid fördelning av resurser i form av understöd och bidrag fästes uppmärksamhet vid verksamhetens omfattning, ungdomsverksamhet och idrottens samhälleliga betydelse. 2. HÄLSOBEFRÄMJANDE MOTION Utvecklande av samarbete med andra motionsarrangörer, för att nå ett mångsidigt utbud av hälsomotion och främja informationen om hälsobefrämjande idrott. 3. SPECIALGRUPPERNAS IDROTT För äldre personer och för olika specialgrupper borde kommunen garantera möjlighet att dagligen året om använda trafikleder och motionsplatser, som är lättillgängliga och som lockar till motion. Speciellt när det gäller äldre personer med nedsatt syn, hörsel och begränsad rörelseförmåga är den dagliga motionen i närmiljön viktig. I närmiljön bör finnas lätttrafikleder och byggnader där man kan röra sig tryggt och obehindrat. 4. SKOLIDROTT Skolidrottens behov bör beaktas så att de har möjlighet att mångsidigt motionera, träna och idka friluftsliv. Målsättningen är att garantera möjligheterna för kommuninvånarna att dagligen röra på sig och motionera i en trygg, tvåspråkig omgivning nära vardagen. 5. TÄVLINGS- OCH TOPPIDROTT Idrottsanläggningarna upprätthålls så att tävlings- och toppidrott möjliggörs. Särskild uppmärksamhet fästes vid föreningarna som på ett förtjänstfullt sätt presenterar toppresultat på nationell och internationell nivå. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Kontinuerlig utveckling av idrottsanläggningarnas hälso- och konditionsmotionsutbud för olika åldersgrupper. 79 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning Nöjda kunder i alla åldrar. Ambitionsnivå 2010 min - real - max 85%. Utvärdering (Bokslut) 4 Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning Förstärkning av idrottens position i Jakobstad och dess omnejd. l Ambitionsnivå 2010 min - real - max 50% Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max 85% Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Effektivering av organisation NYCKELTAL Prestationer Simhallen, användare. Innebandysalen, anv. Dans-, övresal, anv. Tellus, användare. Fotboll, timmar. Friidrott, timmar Årsverken Bokslut -06 Bokslut -07 114207 17675 13601 109332 2075 143 11,5 116080 19957 13217 99087 1855 332 11,5 Bokslut -08 115852 23272 8827 116271 1980,5 236 11,5 80 Budget -09 117000 24000 15000 120000 2000 300 11,5 Budget -10 EP -11 EP -12 117000 24000 15000 120000 2000 300 11,5 117000 24000 15000 120000 2000 300 11,5 117000 24000 15000 120000 2000 300 11,5 Motiveringar Användningen av idrottsanläggningar är mångsidig och betydelsefull. Skolorna använder allt mera stadens idrottsplatser. Varje dag har ca. 250 elever gymnastiktimme så idrottsanläggningarna är i flitig användning. Skolorna bokar inte uteanläggningarna så ingen statistik över användningen finns att tillgå. Det uppskattas att ca. 100-200 elever dagligen använder uteidrottsanläggningarna. 81 TEKNISKA NÄMNDEN Teknisk direktör: Heimo Toiviainen Teknisk förvaltning Stads- och husplanering Husavdelningen Mätningsavdelningen Kommunalteknik Teknisk direktör: Heimo Toiviainen VERKSAMHETSOMRÅDE: Tekniska verket VERKSAMHETSIDÉ Tekniska verket - bereder stadens mark- och planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner - förvaltar, uppför, planerar, bygger och underhåller stadsbornas gemensamma egendom s.a.s. gator, leder för lätt trafik, parker och båthamnar, anläggningar och byggnader för förvaltning, utbildning, kultur, barn- och äldreomsorg, idrott, samhällsteknik m.m. samt sköter om stadens skogsbestånd - lyhört sköter stadsmiljön så att den utvecklas till ett harmoniskt komplex - utvecklar de offentliga rummen (platserna och byggnaderna) och samhällstekniken i staden så att de stimulerar ett vitalt stadsliv Detta görs i samarbete med alla dem som verkar inom stadsförvaltningen, med stadens invånare samt med olika sociala, kulturella och ekonomiska sammanslutningar. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Stadens trängda ekonomiska läge kommer att medföra en stor utmaning för tekniska verket att klara av sin serviceuppgift. En sänkning av servicenivån kan troligen inte undvikas. Därför kommer verksamhetsenheterna att gå in för att förbättra produktiviteten och förnya arbetsrutinerna. Varje anställd kommer att få i uppgift att utveckla sina arbetsrutiner . I detta arbete skall de väsentligaste arbetsuppgifterna prioriteras. 82 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Tillgång och kvalitet på service blir bättre. Kritisk utvärdering fortsätts och jämförs med resultatet år 2009 Ambitionsnivå 2010 min - real - max Min: Utvärderingsresultatet ligger på 2009 nivå. Real: Utvärderingsresultatet förbättras en aning jämfört med nivån 2009 Max: Utvärderingsresultatet förbättras klart jämfört med nivån 2009. Utvärdering (Bokslut) En självkritisk utvärdering görs i december 2010. 4 Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning Effektiviteten, produktiviteten, tillgången och kvaliteten på tjänster inom tekniska verkets verksamhetsområde ökar i nejden genom gemensamma utvecklingsprojekt och utökat samarbete mellan kommunerna i nejden. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Min: Samarbetet mellan kommunerna i nejden förblir på nuvarande nivå och samarbetsprojekt utvecklas. Real: Samarbetet mellan kommunerna i nejden ökar och något nytt gemensamt utvecklingsprojekt startas. Max: Samarbetet mellan nejdens kommuner ökar märkbart. Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer Årsverken Bokslut -06 202 Bokslut -07 196 Bokslut -08 207,2 83 Budget -09 195 Budget -10 197 EP -11 197 EP -12 197 Stadsplanearkitekt: Ilmari Heinonen. VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadsplanering VERKSAMHETSIDÉ Planläggningsavdelningen bereder stadens planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner så, att stadsstrukturen hålls kompakt, sköter genom planering, rådgivning och skolning, kontroll och myndighetsutlåtande om kvaliteten av stadsbyggandet och stadsbilden så att de främjar den enskilda individens välbefinnande och resulterar i ett kommunikativt och estetisk högklassigt samhälle. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Befolkningens åldersstruktur i Jakobstad kräver, att man i planeringen i ökande grad blir tvungen att beakta miljöns kvalitet ur ”seniorsynvinkel”, till exempel när det gäller planeringen av stadens centrala delar. Samtidigt bör man genom planering bereda rum för eventuella inflyttare som i arbetslivet skall ersätta de s.k. stora årskullarna. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 6 Tät samhällsstruktur Målsättning Den planmässiga beredskapen motsvarar samhällets byggnadsbehov, med tillräckliga reserver för bostadsbyggandets och närigslivets tomtbehov. Ambitionsnivå 2010 min - real - max min: Planreserverna hålls på nuvarande nivå real:Planreserverna ökar under verksamhetsåret max:Planläggningsverksamheten omfattar även planer för en väsentlig kvalitativ förbättring av stadsmiljön. Utvärdering (Bokslut) 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning Planeringsprocessernas öppenhet utvecklas Ambitionsnivå 2010 min - real - max Informationsaktiviteter utvecklas. 84 Utvärdering (Bokslut) 4 Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning En gemensam syn på målsättningarna för markanvändningen i regionen Ambitionsnivå 2010 min - real - max ASU-processens följande skede påbörjas. Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer Årsverken Bokslut -06 5 Bokslut -07 5 Bokslut -08 5 Budget -09 5 Budget -10 5 EP -11 5 EP -12 5 Husbyggnadschef: Rune Hagström. VERKSAMHETSOMRÅDE: Husavdelningen VERKSAMHETSIDÉ Husavdelningen - fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna byggnader eller i upphyrda utrymmen. - låter bygga, planerar, fungerar som disponent, underhåller och städar stadens verksamhetsutrymmen och byggnaderna. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Utvecklingsarbetet med funktionerna underhållande investeringar fortsätter kring fastighetsunderhåll och fastigheternas MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Tidtabellsuppföljning: Godkänd / förverkligad Ambitionsnivå 2010 min - real - max 90 % av innehållet 85 Utvärdering (Bokslut) PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Godkända målsättningsprisberäkningar Ambitionsnivå 2010 min - real - max Målsättningsprisberäkningarna håller till 100 % Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max 90 % är uthyrd Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max Skötselprogrammet tas i bruk under år: 2010 Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Uppföljning av fastighetsanvändningsgraden 14 Ägarstyrning Målsättning Förutseende, långsiktigt program för fastighetsskötsel NYCKELTAL Prestationer Bostadsbyggnader Vårdbyggnader Kontorsbyggnader Musei- och allm. byggnader Undervisningsbyggna der Jordbruksbyggnader. Övriga byggnader Totalt (m2 Årsverken Bokslut -08 Budget -09 Budget -10 EP -11 EP -12 Bokslut -06 Bokslut -07 1688 12463 12690 7576 1688 12463 12090 7576 1254 11848 12065 21872 1254 11848 12065 21872 1254 11848 12065 21872 1254 11848 12065 21872 1254 11848 12065 21872 43497 45000 47303 47303 47303 47303 47303 390 13586 91890 99 390 13586 92793 100 190 13586 112723 98 190 18191 112723 98 190 18191 112723 98 190 18191 112723 98 190 18191 112723 98 86 Stadsgeodet: Anders Blomqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Mätning och markanvändning VERKSAMHETSIDÉ Mätningsavdelningen: - bereder stadens markpolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner - utvecklar och underhåller stadens lägesdatasystem - för stadens fastighetsregister - sköter och utvecklar fastighetsbildningen inom detaljplaneområden - förvaltar stadens markegendom, sköter om markanskaffning och marköverlåtelser samt skogsbeståndet enligt en mångbruksplan. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN En undantagslag om skattefrihet gav upphov till många fastighetsaffärer i början av år 2009. Statens och städernas gemensamma fastighetsregister är i bruk. Utvecklingen och upprätthållandet av lägesdatasystemet fortsätter, nya utmaningar är projektet KommunGML och det nya riksomfattande koordinatsystemet Euref-Fin. Avdelningen ansvarar för ibruktagningen av fritidsbebyggelsens adressystem. En web-baserad lägesdatatillämpning är i bruk. På terrängsidan tas GPS-tekniken i bruk. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 3 Aktiv näringspolitik Målsättning Tillgång till behövligt antal tomter för boende och företagsverksamhet. Tomtutbudet förbättras Ambitionsnivå 2010 min - real - max Råmark köpes 10 - 15 ha under fem år, 2 - 3 ha/år. Nya småhustomter erbjuds: 20 st - 25 st - 35 st Stadsstyrelsen fäster uppmärksamhet vid en fortsatt aktiv tomtpolitik för bostadsbyggandet och näringsverksamheten samt att man säkrar möjligheterna för att även etablerade företag kan utvecklas. 87 Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Ambitionsnivå 2010 min - real - max Inkomsterna från markförsäljning och kapitaliserade (4 %) arrendeinkomster för granskningsårets nya kontrakt överskrider sammanlagt markköpsutgifterna under en justeringsperiod om 5-10 år. Markpolitikens balans positiv på lång sikt Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer Sålt mark 1000 euro Köpt mark 1000 euro Virkesinkomster 1000 euro Registrerade tomter st Registrerade allmänna områden st Årsverken Bokslut -06 300 357 69 Bokslut -07 774 366 81 Bokslut -08 237 55 68 Budget -09 200 200 65 Budget -10 250 250 70 96 13 103 21 63 15 80 20 18 18 18,65 18 EP -11 EP -12 300 300 70 300 300 70 80 20 80 20 80 20 17 17 17 Motiveringar Avsikten är att inom de närmaste åren öka utbudet på tomter, vilket kräver en större insats inom markhandel och fastighetsbildning. Markaffärerna beror på kort sikt direkt på vilka objekt som staden erbjuds att köpa eller som kan avyttras inom perioden. Nyckelvärden är därför svåra att bestämma. För staden skulle det löna sig att forstsätta köpa tomter med färdig kommunalteknik. Den tidigare höga avverkningsnivån i skogarna leder till att verksamheten för närvarande måste inriktas på gallring och skogsvård, vilket minskar det ekonomiska utfallet. Arbetsuppgifternas mängd och art innebär att personalstyrkan under den närmaste framtiden bör hållas intakt. 88 Stadsingenjör: Harri Kotimäki VERKSAMHETSOMRÅDE: Kommunalteknik VERKSAMHETSIDÉ Kommunaltekniska avdelningen - låter bygga, planerar, bygger och underhåller stadens gator, leder för lätt trafik, torg och övriga allmänna områden, parker och grönområden, båthamnar samt idrotts- och rekreationsanläggningar - producerar och utvecklar också för verkets övriga serviceproduktion nödiga stödtjänster såsom material-, verkstads-, maskin- och transporttjänster. - producerar åt staden som beställningsarbete kommunalteknikens planerings- och byggnadsarbete - administrerar parkeringsövervakningen FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Personalen blir allt äldre och minskar samtidigt som uppdragen ökar. Byggherreverksamheten behöver nya resurser på grund av kommande pensionering och förändringar i produktionsprocessen. En deltidsarbetsledare har överförts från husbyggnadsavdelningen till gatuunderhållet för att dela på arbeten som ligger under vägmästarens ansvarsområde. Inom tekniska verket har också diskuterats en omfördelning av ansvaret för park- och ekonomiskogarna mellan mätningsavdelningen och kommunaltekniska avdelningen så att stadsträdgårdsmästarens ansvarsområde skulle öka till att omfatta alla skogar inom det stadsplanerade området. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning Säkrare och smidigare stadstrafik genom ett långsiktigt utvecklande av lätta trafikleder, gator och trafikarrangemang. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Min: trafikolyckorna ökar inte Real: trafikolyckorna minskar Max: svåra trafikolyckor minskar 89 Utvärdering (Bokslut) 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning Bättre kondition på asfalterade leder Ambitionsnivå 2010 min - real - max Min: ersättningar för ansvarsskadorna ökar inte Real: ersättningar för ansvarsskadorna minskar Max: inga ansvarsskador Utvärdering (Bokslut) PROCESSER OCH STRUKTURER Budgetdisciplin gällande investeringar Målsättning Godkända målsättningsprisberäkningar: Kostnadsuppföljning av investeringsprojekt presenteras med fyra veckors mellanrum för tekniska nämnden som vid behov beslutar om korrigerande åtgärder Ambitionsnivå 2010 min - real - max Alla i tekniska nämnden godkända målsättningsprisberäkningar håller Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max Min: grävningstillstånd Real: användning av utrustning Max: användning av verktyg Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning En del av serviceproduktionen finansieras med avgifter ( ex. tillstånd, tillhandahållande av trafikmärken, etc) NYCKELTAL Prestationer Årsverken Bokslut -06 73 Bokslut -07 74 Bokslut -08 78 90 Budget -09 74 Budget -10 74 EP -11 74 EP -12 74 Motiveringar Kraven att arbetssättet vid byggandet skall riktas mera mot köptjänster kommer att medföra en ökad arbetsmängd för planeringen och övervakningen. För stängningen av avstjälpningsplatsen har funnits medel reserverat i stadens balans. Denna reservering kommer inte att räcka till och nämnden bör återkomma till detta anslagsäskande då pågående förhandlingar med miljövårdsmyndigheterna slutförts. 91 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN 92 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Social- och hälsovårdsdirektör: VERKSAMHETSOMRÅDE: Pehr Löv Social- och hälsovårdsverket VERKSAMHETSIDÉ Social- och hälsovårdsverkets arbete kunde sammanfattas genom att säga, att man vill ge rätt hjälp - på rätt tid - på rätt plats - med rätt personal och till rätt kostnad. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN I enlighet med Lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007) godkände fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbetsavtal vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta social- och hälsovården från den 1 januari 2010. Staden Jakobstad är värdkommun för verksamheten, som ordnas i ett social- och hälsovårdsverk i enlighet med den instruktion som godkändes av fullmäktigeförsamlingarna den 18 maj 2009. All social- och hälsovårdspersonal överförs till Staden Jakobstad från de övriga kommunerna den 1 januari 2010. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Social- och hälsovårdsverket arbetar för att trygga och utveckla befolkningens välfärd, hälsa och funktionsförmåga. Invånarna skall uppleva en god, rättvis och gränslös service inom samarbetsområdet. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Social- och hälsovårdsverket förbinder sig att i samverkan med övrig samhällsservice främja hälsa och välfärd. Ledarna och förmännen är i nyckelställning för att personalen skall känna sig motiverad, känna delaktighet och kunna arbeta effektivt för att uppnå de uppställda målen. Ledningsgruppen skall arbeta för aktiv rekrytering av kunnig personal. 93 Utvärdering (Bokslut) FÖRNYELSE 9 Förnyande av servicefunktionerna Målsättning En integrering av social- och hälsovården. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet betonas i hela kedjan. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Social- och hälsovårdsnämnden vill skapa en gynnsam livsmiljö, främja socialt och psykiskt välmående samt motivera en hälsosam livsstil hos befolkningen. Man skall undanröja sådana i livsmiljön förekommande faktorer som kan orsaka sanitära olägenheter, hälsofaror eller hälsorisker. Utvärdering (Bokslut) PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Social- och hälsovårdsnämnden ser det som viktigt att i all verksamhet iaktta säkerhet samt kvalitets- och kostnadsmedvetenhet. Nämnden vill upprätthålla en trygg arbetsmiljö för personalen. Produktiviteten analyseras genom nyckeltalsjämförelser. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Social- och hälsovårdsverket kan klara utmaningen genom en kontinuerlig utveckling av kvalitet och produktionsprocesser. Rapporteringen om verksamheten skall vara kontinuerlig och tydlig. Nationella kvalitetsrekommendationer och mätare för befolkningens hälsa utnyttjas i styrning och utveckling av verksamheten. Ledningsgruppen kommer att ta del av de beprövade goda metoder (”best practices”) som finns och leda utvecklingen i enlighet med dem. 94 Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Inom ekonomiska ramar se till att alla kunder utan fördröjning får service, trygg vård och rehabilitering. Kanslichef: Ambitionsnivå 2010 min - real - max Social- och hälsovårdsnämnden vill att vården produceras huvudsakligen genom egen god och effektiv verksamhet, men kan upphandlas när det är ändamålsenligt. Utvärdering (Bokslut) Stefan Näse VERKSAMHETSOMRÅDE: Förvaltning VERKSAMHETSIDÉ Förvaltningen leder, samordnar och stöder verksamheten så, att verksamheten kan upprätthållas och utvecklas. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN De varierande grunderna för och kutymerna inom de tidigare social- och hälsovårdsförvaltningarna förenhetligas. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning En tillräcklig och tydlig förvaltningsindelning fastställs Enhetliga och tillräckliga grunder för delegering av beslutanderätt fastställs Ändamålsenliga rutiner skapas. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Förvaltningsindelníngen är fastställd Beslutanderätten har delegerats i ändamålsenlig omfattning Förvaltningen sköts korrekt och smidigt 95 Utvärdering (Bokslut) PROCESSER OCH STRUKTURER 11 Smidig beslutsprocess Målsättning Ambitionsnivå 2010 min - real - max Utvärdering (Bokslut) Social- och hälsovårdsnämnden behandlar främst linjedragningar och principbeslut 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Beslutanderätten i de flesta personal- och individärenden delegeras till tjänsteinnehavare Personalchef: Ambitionsnivå 2010 min - real - max Delegeringen är verkställd Utvärdering (Bokslut) Päivi Stenman VERKSAMHETSOMRÅDE: Social- och hälsovårdsverket VERKSAMHETSIDÉ se Staden Jakobstad, personalfrågor FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN se Staden Jakobstad, personalfrågor MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Målsättning Att trygga och utveckla personalens kunnande Ambitionsnivå 2010 min - real - max En fortbildningsstrategi ska utarbetas. Intern skolning ordnas. 96 Utvärdering (Bokslut) 8 Aktiv välmående personal Målsättning Ett nätverk som stöder fortbildning och kunnande ska utvecklas. Att upprätthålla personalens arbetsförmåga Ambitionsnivå 2010 min - real - max Antalet fortbildningsdagar inom social- och hälsovården är i genomsnitt 3–3,5/ arbetstagare Deltagande i SIFKOprojektmöten Utvärdering (Bokslut) Antalet sjukledighetsdagar minskar bland personalen inom social- och hälsovården. 7 Målinriktat ledarskap Målsättning Ett rättvist ledarskap i den nya värdkommunen. Ambitionsnivå 2010 min - real - max En enhetlig praxis i personalfrågor uppnås inom den planerade tidtabellen. Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max Rekryteringen av hvc-läkare och tandläkare effektiveras. Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI 13 Lyckad personalrekrytering Målsättning En lyckad rekrytering av hvcläkare och tandläkare Tidig rekrytering Vikariebankens verksamhet effektiveras inom social- och hälsovårdsverket. Information om social- och hälsovårdssektorn ges i grundskolorna. Andelen vikarier som förmedlats ökar. NYCKELTAL Prestationer Bokslut -06 Bokslut -07 Bokslut -08 Årsverken 97 Budget -09 Budget -10 EP -11 EP -12 VERKSAMHETSPLAN FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 2010 Verksamhetsidé för social- och hälsovården Social- och hälsovårdsverket arbetar för att trygga och utveckla befolkningens välfärd, hälsa och funktionsförmåga. Invånarna upplever en god, rättvis och gränslös service inom samarbetsområdet. Verksamhetsidé för hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdssektorn inom värdkommunens social- och hälsovårdsverk producerar kvalitativt högtstående och kostnadseffektiva tjänster – förebyggande hälsovård, människonära och flexibel primärvård samt akut och elektiv specialsjukvård för befolkningen i Jakobstadsregionen. Utvecklandet av kundservice Nöjda patienter och anhöriga. Patienter känner delaktighet i vården. Feedback av patienter och anhöriga uppföljs kontinuerligt och systematiskt. Nolltolerans för ”nära på”-situationer. Uppföljs med hjälp av programmet Haipro. Svagheter i vårdkedjan kartläggs och åtgärdas systematiskt. Dagavdelning med plats för sex ätstörningspatienter påbörjas hösten 2010 En kommande utmaning bl.a. inom psykiatrin och den öppna vården, men även inom andra sektorer utgör arbetet med patienter från andra kulturer. Behövs skolning och ökad förståelse inom området. Den elektroniska läkemedelsordinationen (e-recept) tas i bruk enligt det nationella programmet. Utvecklandet av processer och arbetssätt Integration inom hälso- och sjukvården Vårdpraxisen inom den öppna vården samordnas, så att motsvarande vårdprinciper (rutinbeskrivningar och kvalitetshandböcker) gäller inom Nykarlebyområdet och Malmskas enheter. En plan för genomgång av arbetsprocesserna uppgörs i början av år 2010 och arbetet pågår uppskattningsvis i två år. Processen och de samarbetseffekter som uppstår mellan olika yrkesgrupper och arbetsteam under arbetets gång värdesätts högt. Kvalitetshandböckerna uppdateras och samordnas med Nykarlebys praxis inom primärvårdens öppenvård. 98 Organisering av arbetet enligt verksamhetslinjer inom primärvårdens öppenvård förstärks. Ansvarspersoner (läkare och vårdare) för olika vårdlinjer utses. Samtidigt påbörjas utvecklingsprojekt av HVC-läkarnas arbetsbild enligt de på övriga håll i Finland erhållna erfarenheterna. Samarbetet ökar mellan de olika distriktsmottagningarna kommunvis för att uppnå ökad effektivitet och kvalitet i arbete. Motsvarande samordning och integrering sker gällande olika enheter inom medicinsk service (fysioterapi, ergoterapi, röntgen, laboratorium m.fl.) i enlighet med organisationsmodellen för hälso- och sjukvård. Samordningen gäller både personal och verksamhet. Diabetesvårdens resurser samordnas inom området, men kommer att kräva tilläggsresurser för att möta morgondagens utmaningar. Systemen med expertsjukskötarmottagning för särskilda patientgrupper (t.ex. hjärt-, reuma-, ögon-, astma-, benskörhets-, barn- och urologiska patienter) ses över och samordnas vid behov för att utnyttja den totala kunskap som finns möjligast ändamålsenligt inom samarbetsområdet. Sjukskötarmottagningen på jouren och ett flertal polikliniker vidareutvecklas. Hygienskötarfunktionen stärks i och med att ordinarie hygienskötaren återvänder i arbetet på heltid enligt budget. Hygienskötaren betjänar hela samarbetsområdet. Telefonrådgivningen vid Kållbyvägen betjänar stegvis hela samarbetsområdets befolkning. Nya former av samarbete, integration och konsultationsverksamhet mellan öppenvård och sjukhusspecialiteterna utreds och uppmuntras för att optimera användningen av befintliga resurser och för att garantera patienterna rätt vård i rätt tid. Vårddokumentationen struktureras och förenhetligas i samband med uppdatering av patientjournalprogrammet i enlighet med vårdprocessmodellen Planering för en gemensam och fungerande patientdatajournal inom samarbetsområdet 2011 påbörjas. Företagshälsovården fortsätter som hittills. Bildandet av ett kommunalt affärsverk förbereds under året. Integration inom social- och hälsovården Förutsättningar för sektoröverskridande samarbete inom missbrukarvård och mentalvård förbättras i den nya organisationen. Samma gäller barnskydd, skolhälsovård och psykiatrins barn- och ungdomspsykiatriska verksamhet. enligt principen en hjälpmedelscentral och flera Hjälpmedelsservicen samordnas utlåningspunkter. Detta görs lämpligen i form av ett gemensamt projekt inom samarbetsområdet, både gällande inköp av hjälpmedel, lagerhållning och kriterier för beviljande av hjälpmedel. Användningsgraden av externa köptjänster inom medicinsk rehabilitering kartläggs och ersätts delvis i av egna terapeutresurser. Gemensamma kriterier för erhållande av medicinsk rehabilitering utarbetas och dokumenteras inom samarbetsområdet. Andelen äldre som behöver fysioterapi som köptjänst via medicinsk rehabilitering minskar. Hemrehabilitering som egen service och handledning som stöder aktivitetsförmågan och hemmaboende ökar. Resurser riktas till hälsofrämjande verksamhet och gruppverksamhet. Verksamheten hälsofostran planeras och samordnas inom området. Vårdkedjearbetet fortsätter och Nykarleby integreras i processerna i den mån de inte redan har varit delaktiga. En del vårdkedjor som redan utarbetats väntar på att tas i praktiskt bruk. Vårdkedjorna används vid alla vårdkontakter. 99 Arbetet med en gemensam portal för social- och hälsovårdsverket påbörjas 2010 Personalresurser De geriatriska avdelningarna överförs till äldreomsorgen, medan en allmänmedicinsk avdelning blir kvar inom hälso- och sjukvården. Vården av avdelningspatienter utvecklas i nära samarbete avdelningar emellan och med enheter inom hälso- och sjukvården. Hälsovårdarna i distrikten för Pedersöre och Larmo sköter hemsjukvårdsuppgifter ännu år 2010, men i planen ingår att överföra hemsjukvårdsarbetet till en gemensam enhet för ”vård i hemmet” inom regionen. Möjlighet till mera avancerad hemsjukvård och hemsjukvård för alla åldrar bibehålls och vidareutvecklas. Hemsjukvården i Jakobstad överförs till den gemensamma enheten för ”vård i hemmet” redan år 2010 då det praktiska samarbetet med hemservicen klarläggs och intensifieras. Kvalitetshandböckerna för hemsjukvården uppdateras och görs gemensamma med hemservicen. Vårdhemmet och dagcentrets verksamhet överförs till samma resultatenhet som andra psykiatriska boenden inom socialvården, vilket möjliggör smidigare vårdtrappor inom psykiatriskt boendeverksamhet med strävan att bibehålla gott vårdsamarbete till den övriga psykiatrin. Malmskas städavdelning hör under år 2010 i sin helhet under resultatenheten hälso- och sjukvård och betjänar både hälso- och sjukvården och äldreomsorgens bäddavdelningar. Under första hälften av året utreds i vilken mån städavdelningen utgör en del av vården och i vilken mån den lämpligen kan höra under annan städservice inom staden Jakobstads stödservice. De icke-medicinska stödfunktionerna integreras i värdkommunens organisation förutom fastigheter, som enligt samarbetsavtalet förblir hos nuvarande ägaren. Genom att samordna den interna personalutbildningen säkras för personalen tillgång till regelbunden och lagenlig skolning trots minskade skolningsanslag. Rekryterings- och introduktionsprogram för läkare färdigställs och tas i bruk. Utformning av den nya organisationen pågår under året genom bl.a. samordning av ledningsoch arbetsrutinerna. Fungerande information, arbetsplatsmöten och utvecklingssamtal stöder personalen i förändringsprocessen. Personalpolitiska åtgärder och stöd för välmåendet samordnas inom värdkommunen enligt det personalpolitiska programmet. Arbetshälsovården för samarbetsområdets personal erbjuds gradvis på jämlika grunder och senast år 2011. Ekonomi och materiella resurser Den synnerligen strama budgeten förutsätter noggrann uppföljning och strikt budgetdisciplin under året. Ekonomiuppföljning utvecklas inom värdkommunen och nya kommunfaktureringsprodukter tas i bruk för tidigare MHSO:s primärvård. För att nå i budgeten ställda sparmål utökas sommarstängningar gälla också barn-, gynekologisk och förlossningsavdelningen samt mödra- och gynekologiska polikliniken i fem veckor. Distriktsmottagningarnas verksamhet begränsas till färre enheter än tidigare för fem veckor. 100 Optimal vårdtyngd i enlighet med mätaren Rafaela på A1-5. På jouren införs Rafaela vårdtyngdsmätare. På A6-8 förväntas mätaren vara tillförlitligt i användning 2010. Gråstarroperationerna minskas till nivå 300. Kriterier för beviljande av vårdmaterial genomgås och enhetliggörs Renovering av avdelningar för geriatri och allmänmedicin påbörjas. Antalet platser minskas till 31 platser per avdelning redan från att renoveringsarbetet påbörjas under år 2010. Under renoveringstiden finns en del av verksamheten tillfälligt utlokaliserad på Östanlid (ca 24 platser). SOCIAL OMSORG VERKSAMHETSIDÉ Socialomsorg Verksamhetsområdet social omsorg omfattas av vuxensocialarbete och utkomstskydd, service för barnfamiljer, handikappomsorg och missbrukarvård. Socialomsorgen i regionen skall inom ramen för lagstiftningen trygga kommuninvånarnas välfärd, ge tillräcklig närservice samt säkra den yrkesmässiga professionaliteten. Upprätthållande av övriga stödoch serviceformer för förebyggande av sociala problem, stödjande av kommuninvånarnas välbefinnande, förhindrande av marginalisering eller behov av ännu kostsammare vård eller service skall ges inom de ramar som social- och hälsovårdsnämnden fastställer och kommunerna beviljar. Detta skall förverkligas i en fungerande organisation som säkerställer social omsorg av god kvalitet. Personalens yrkesmässiga insatser skall präglas av gränsöverskridande samarbete, stöd och konsultation. Chef för socialomsorg: Carola Lindén VERKSAMHETSOMRÅDE: Vuxensocialarbete och utkomstskydd VERKSAMHETSIDÉ Socialt arbete för vuxna är sociala serviceinsatser som riktas till enskilda vuxna i syfte att främja arbete och hälsa. Utkomstskydd dvs. ekonomiskt stöd används för att trygga en persons eller familjs utkomst då försörjningen inte kan tillgodoses på annat sätt. Utkomststödet är ett sistahandsstöd som är stadgat i lag för att trygga ett människovärdigt liv. 101 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Utkomststödet utgörs av grundläggande utkomststöd och kompletterande utkomststöd. Kostnaderna för det grundläggande utkomststödet delas 50-50 % mellan stat och kommun. I det grundläggande utkomststödet ingår grunddel, boendekostnader, sjuk- och hälsovårdskostnader. Till det kompletterande utkomststödet räknas t.ex. vårdavgifter, kostnader för arbetsresor, garantihyror samt utgifter för barns fritidsverksamhet. Förebyggande utkomststöd kan betalas utöver rätten till lagstadgat utkomststöd för att hjälpa i en tillfällig kris och för att undvika att klienterna blir långvariga utkomststödstagare. Enligt rekommendation bör anslag för förebyggande utkomststöd vara 3,3 % av det totala utkomststödet. Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte för personer som varit arbetslösa i mer än 500 dagar är ett samarbete mellan vuxensocialarbetet och arbetskraftsmyndigheterna. Genom aktivering via gemensamma sysselsättningsbyrån Intro kan för en långvarigt arbetslös person erhållas statsfinansierat arbetsmarknadsstöd. Aktivering kan kanaliseras via Retro, som lyder under arbetskraftsbyrån i Karleby eller genom privata eller tredje sektorn. För Långvarigt arbetslösa som är passiva och inte tar emot arbete, fördelas kostnaderna mellan stat och kommun. Det är således av ekonomiskt intresse för kommunen att aktivera långtidsarbetslösa. Det dåliga arbetsmarknadsläget har dock försvårat möjligheten att sysselsätta långtidsarbetslösa. Flyktingförläggningen i Oravais har under åren 2008-2009 tagit emot flyktingar med placering i Jakobstad, men dessa påverkar tillsvidare inte verksamheten vid socialcentralen. Samarbetsnämndens beslut om att årligen motta ca 50 kvotflyktingar i regionen kan komma att påverka kostnaderna för utkomststödet såvida kommunerna inte tillser att flyktingarnas integrering i samhället sköts effektivt. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Nöjda kunder Ambitionsnivå 2010 min - real - max Drygt 90 % nöjda i enkäter ang. bemötande av utkomststödsklienter Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max Nöjd och frisk personal. Hög närvaro. Utvärdering (Bokslut) FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Målsättning Ett bra arbetsklimat och välmående socialarbetare i regionen 102 PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning God nåbarhet och snabb behandling av ärenden. Rättvis behandling av utkomststödsärenden i hela regionen. Klara processer/aktuella processbeskrivningar över behandlingen av utkomststödsärenden. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Serviceenheter i varje kommun. Uppfylla den lagstadgade skyldigheten att ge beslut i utkomststödsärenden inom 7 dagar. Ibruktagande av gemensamt utarbetade principer för utkomststöd. Likadana arbetsprocesser i regionen. Ibruktagande av gemensamma ansökningsblanketter för hela regionen. Kontinuerliga möten med ledande socialarbetare för behandling/handledning i klientärenden. En aktuell beskrivning per område. Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max < 55 euro/invånare. Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Kostnaderna för utkomststödet hålls märkbart lägre än landets medeltal. Fortsatta försök till aktivering av långtidsarbetslösa trots dåligt arbetsmarknadsläge. Hålla kostnaderna för långtidsarbetslösa nere. 103 NYCKELTAL Prestationer Antal hushåll som erhåller utkomststöd i regionen: 2008 2009 2010 Jakobstad Larsmo Pedersöre Nykarleby Årsverken 556 49 97 96 630 40 110 110 630 50 115 115 Chef för socialomsorg VERKSAMHETSOMRÅDE: Carola Lindén Service för barnfamiljer VERKSAMHETSIDÉ Inom ramen för service till barnfamiljer skall erbjudas stöd och hjälp till barnfamiljer i olika livssituationer i form av barnatillsyning, familjearbete och barnskydd. Barnatillsyningen tillgodoser barnets intressen vid fastsällande av faderskapsutredningar, vid avtal om vårdnad, boende, umgänge och underhåll samt vid adoption och vid avsaknad av vårdnadshavare. Målet med barn- och familjeinriktat arbete är att genom tidiga, förebyggande insatser trygga barns välmående och utveckling samt stärka familjens egna resurser. Genom att arbeta förebyggande kan skador och kostnader minimeras och i bästa fall förhindras. Till detta bör finnas tillräckligt med yrkeskunniga socialarbetare och familjearbetare. För att kunna göra effektiva förebyggande insatser krävs också framförallt sektoröverskridande samarbete med övrig personal som kommer i kontakt med barn, ungdomar och familjer såsom mödra- och barnrådgivningspersonal, barnatillsyningen, dagvårds-, eftisoch förskolepersonal, lärare, skolhälsovårdare, skolkuratorer, skolhälsovårdare, läkare, polis, ungdoms- och fritidsledare, psykologer m.fl. För ett fungerande samarbete krävs medvetenhet, en gemensam målsättning och fungerande kommunikation. Adoptionsrådgivning tillhandahålls av socialarbete vid nationell/internationell adoption av barn. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Den barnskyddslag som trädde i kraft 01.01.2008 förutsätter en vittomfattande och planmässig verksamhet inom barnskyddet. År 2009 inleddes ett kommunalt samarbete kring uppgörande av en gemensam regional plan för barns och ungas välfärd. Då planen färdigställs skall den godkännas i kommunernas fullmäktige och beaktas vid den årliga budgetbehandlingen. 104 För att uppfylla de kriterier som barnskyddslagen ställer måste finnas hög utbildningsnivå på den personal som arbetar med barnfamiljer. Barnskyddslagen ställer krav på arbets- och förfaringssätt som har medfört att arbetsuppgifternas omfattning ökat för socialarbetarna. Beslut om omhändertaganden inom barnskyddet mot de berördas vilja fattas numera av förvaltningsdomstolen på ansökan av ledande tjänsteinnehavare inom barnskyddet. Övriga beslut om omhändertagande och beslut om placering utom hemmet fattas av ledande tjänsteinnehavare. Inga beslut gällande omhändertagande fattas alltså längre av ett politiskt tillsatt organ. Muntliga höranden i förvaltningsdomstolen har ökat, vilket medfört en ökad arbetsbörda för socialarbetarna och stadens juridiska ombud. Barnskyddslagen kräver upprätthållande av särskilda register för gjorda barnskyddsanmälningar samt över barn som placerats utanför hemmet. Utvecklingsenheten inom barnskyddet upphörde 31.10.2009. Istället vidtog familje-Kasteprojektet i Österbotten fr.o.m. 01.11.2009, vilket också innefattar mångkulturellt arbete samt två projekt inom specialsjukvården; intensivvårdsmodellen och resursskolan. Ifråga om utveckling och statlig finansiering inom social- och hälsovården hör Jakobstadsregionen till miljondistriktet ”mitten-Finland”. Jakobstad har även anhållit om EU-pengar för utvecklingsarbete inom flyktingarbete och familjearbete. I Jakobstadsregionen är ett handlingsprogram mot våld i närrelationer under uppgörande. Arbetet är ett samarbete mellan olika myndigheter som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med personer och familjer som utsätts för våld. Utbetalningen av underhållstöd för barn samt indrivning av underhållsstöd överfördes 01.04.2009 till Folkpensionsanstalten. Socialjour köps på permanent grund för alla Jakobstadsregionens kommuner från Vasa stad sedan slutet av år 2008. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning God nåbarhet och tillräckliga resurser Sektoröverskridande ansvar för barns och ungas välfärd. Förebyggande vård och tidigt ingripande prioriteras. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Socialarbetare i varje kommun. Senast sjunde vardagen efter att ett ärende anhängiggjorts skall avgöras om utredning skall inledas. Utredning färdigställas inom 3 mån. Utökat samarbete med andra yrkesgrupper samt insatser från familjearbetet. Uppgörande av gemensam barnskyddsplan för Jakobstadsregionen. 105 Utvärdering (Bokslut) FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Målsättning Ett gott arbetsklimat och välmående personal Utveckling av barnskyddet Ambitionsnivå 2010 min - real - max Ett regionalt fungerande samarbete för ocialarbetare, familjearbetare och barnatillsyningsmän. Medbestämmande, arbetshandledning, hög närvaroprocent. Utvärdering (Bokslut) Inom ramen för familjeKaste-projektet i Österbotten. PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Regelbundna möten mellan ledande socialarbetaren och socialarbetarna i Jakobstad och grannkommunerna. Likaså kontinuerliga nätverksmöten mellan barnatillsyningsmännen och familjearbetarna i regionen Användande av nya arbetsmetoder vid utredningar och fortsatta processer. Klar arbetsfördelning och beslutsgång Ambitionsnivå 2010 min - real - max Utvecklande av klientarbetet och professionaliteten samt konsultation, stöd och överförande av kunskap i barnskyddsärenden och övriga ärenden Utvärdering (Bokslut) Uppdatering av processbeskrivning RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning På sikt minskning av kostnader för omhändertaganden och placeringar utanför hemmet Ambitionsnivå 2010 min - real - max Ytterligare effektivering av förebyggande arbete samt förbättring av samarbetet inom öppna vården 106 Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer 2008 2009 2010 46 2 6 2 48 3 7 1 46 2 8 4 370 60 85 31 300 100 90 35 350 60 90 40 Antal placerade barn i regionen Jakobstad Larsmo Pederöre Nykarleby Antal barnskydd inom öppna vården Jakobstad Larsmo Pedersöre Nykarleby Årsverken Chef för socialomsorg: VERKSAMHETSOMRÅDE: Carola Lindén Missbrukarvård VERKSAMHETSIDÉ Enligt L om missbrukarvård skall kommunerna ordna missbrukarvård så att det motsvarar behovet. Missbrukarvården i Jakobstadregionen är öppenvårdsbetonad med tyngdpunkt på Aklinikverksamheten. Det måste också finnas tillräckliga resurser att arbeta förebyggande samt att utifrån köpa de tjänster som regionen själv inte kan producera. Genom samarbete och beviljande av bidrag för tredje sektorns dagcenterverksamhet kan missbrukare erbjudas stödjande verksamhet och sporras till ett nyktrare liv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN I Jakobstad finns A-kliniken som betjänar hela nejden. A-kliniken har dock svårigheter att möta speciellt yngre klienters vårdbehov då detta har ökat och ändrat karaktär: Unga klienters missbruk har utökats från att utgöra endast alkohol till hasch, amfetamin och även tyngre droger. Dessa yngre missbrukare platsar inte heller på de traditionella rehabiliteringsanstalter som kommunerna köper tjänster av och de behöver också flerdubbelt längre vårdtider. För att möta detta behov krävs mycket större rehabiliteringsanslag. Gravida missbrukare är en ny företeelse och deras vård är lång och kostsam och kräver ett eget kostnadsställe i budgeten. 107 En dagcentral har länge varit ett önskemål som ett komplement till den öppna vården. Tredje sektorn upprätthåller med hyresbidrag från staden dagcenterverksamhet 1 dag/vecka från innevarande år. Förhoppningen om avlastning för A-kliniken har dock inte infriats. I Nykarleby finns sedan ett tiotal år tillbaka motsvarande verksamhet i en garantiförenings regi, vilken upprätthålls av frikyrkoförsamlingarna med bidrag från kommunen. Verksamheten består av dagcenter med matservering till självkostnadspris samt har utökats med arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte. Samarbetet med kommunen är vällfungerande och verksamheten fyller en stor funktion som stöttepelare för missbrukarna. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning God nåbarhet Ambitionsnivå 2010 min - real - max Tid till mottagning inom en vecka Utvärdering (Bokslut) FÖRNYELSE 9 Förnyande av servicefunktionerna Målsättning Dagcenter som avlastning av det traditionella klientelet Ambitionsnivå 2010 min - real - max Få till stånd ett fungerande samarbete med tredje sektorn kring dagcenterverksamhet Utvärdering (Bokslut) PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Tydlig befogenhet och ansvarsområde Ambitionsnivå 2010 min - real - max Budget- och verksamhetsansvar för missbrukarvården direkt under A-kliniken. Boende för missbrukare samt verksamhetsbidrag till tredje sektorns dagcenterverksamhet under A-kliniken. 108 Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Minska kostnader för anstaltsvård för traditionella klientelet Eget kostnadsställe i budgeten för yngre missbrukare och gravida missbrukare Ambitionsnivå 2010 min - real - max Utveckling av samarbetet med tredje sektorns dagcenterverksamhet Utvärdering (Bokslut) Ekonomisk möjlighet till användning av mödrahemmet Iida samt nya rehabiliteringshem för tyngre missbrukare. NYCKELTAL Prestationer Antal klienter och besök vid A-kliniken: Bokslut -08 2008 Budget -09 2009 Budget -10 2010 Jakobstad 474/6976 450/8000 470/7000 Larsmo Pedersöre 8/47 32/383 10/35 35/400 10/35 35/400 Nykarleby 22/ 25/150 25/150 376 0 268 180 250 30 280 84 300 30 300 480 Missbrukarvårdens rehabiliteringsvård som köptjänst; antal vårddygn: Jakobstad Larsmo Pedersöre Nykarleby Årsverken 109 Chef för socialomsorg: VERKSAMHETSOMRÅDE: Carola Lindén Handikappomsorg VERKSAMHETSIDÉ Service för handikappade är tryggad genom lag; dels genom lagstadgade subjektiva rättigheter och dels inom givna ekonomiska ramar. Målsättningen är att den handikappade skall leva ett så meningsfullt och självständigt liv som möjligt utgående från de egna resurserna med prioritet på stödinsatser inom öppna vården. De psykiskt handikappade skall genom stöd, handledning och uppmuntran lära sig att så långt det är möjligt ta ansvar för sitt eget liv. Genom dagverksamhet skall psykiskt handikappade aktiveras och socialiseras; att delta i meningsfull sysselsättning ger livskvalitet och känsla av att tillhöra ett socialt sammanhang. Genom stödinsatser motverkas behovet av kostsammare vård. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Antalet klienter inom handikappomsorgen har ökat i takt med allt mer aktiv och tidig diagnostisering av barn samt genom att hälsovården utvecklas kontinuerligt. Vård- och serviceplaneringen kan vara en tidsdryg process då handikappen ofta är mycket komplexa. Fr.o.m. 01.01.2007 är daglig verksamhet för handikappade en subjektiv rättighet, vilket inverkar på utgiftssidan och måste beaktas i budgetplaneringen. Fr.o.m. 01.09.2009 är personlig assistens för gravt handikappade en subjektiv rättighet som kräver utökade budgetanslag samt arbetsinsatser i form av anordnande. Att hitta lämpliga personliga assistenter kommer att vara en utmaning. Nya ändringar i handikappservicelagen är också skyldigheten att bemöta ansökan om service inom 7 dagar samt att ge beslut i ärendet inom 3 månader. Serviceboendet Kevakoti kan inte erbjuda tillräckligt med platser för de finskspråkiga utvecklingshämmade, utan behovet av nya boendeplatser måste tillgodoses. Behovet har uppskattats till 5-6 nya platser och i samband med planering beaktas även det behov som finns i nejden. Utredning om byggande görs i samarbete med tekniska verket. Avlastningsvården vid Kevakoti används till 100 % och är en mycket viktig stödform för anhöriga. År 2008 måste en person placeras permanent i enheten för korttidsvård, vilket har minskat möjligheterna att erbjuda avlastning till de hemmaboende. Avlastningsvård som köptjänst har i Jakobstad utökats betydligt och ökar således på kostnaderna för handikappomsorgen. Hyreskontraktet för den finskspråkiga arbetscentralen Toimintakeskus utgår i april 2012. Utredning av större och för handikappade ändamålsenliga utrymmen inom staden har inletts. Ännu har inga lämpliga utrymmen hittats. Ev. kunde en större helhet med boende och arbetscentral planeras i samråd med äldreomsorgen med tanke på utnyttjande av gemensamma personalresurser nattetid. Antalet klienter med omfattande omsorgsbehov inom handikappomsorgen ökar. Speciellt kan konstateras en ökning av antalet unga personer med kontinuerligt behov av stöd- och handledning för att klara av de dagliga sysslorna och kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. 110 År 2010 samlas verksamheter i regionens alla kommuner för psykiskt handikappade inom ramen för handikappomsorg: Serviceboendena Harmony och Ankaret som också innefattar dagverksamhet samt dagcentren Träffen och Lillhaga. Till verksamhetsområdet ansluts också Vårdhemmet och dagcentret från MHSO. Målsättningen är att dels få till stånd en bättre samverkan och nivåstrukturering mellan enheterna i Jakobstad samt ett utökat samarbete i hela regionen. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning God kvalitet på service åt handikappade och utvecklingshämmade Ambitionsnivå 2010 min - real - max Gott kundbemötande. Vårdoch serviceplaner för varje enskild klient uppdateras varje år och uppföljning av vårdbehovet sker regelbundet. Service på rätt nivå vid rätt tid. Gott betyg i kundenkäter. Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max Minst 3 fortbildningsdagar per år/person för utvecklande av professionalism, kreativitet och god servicenivå. Utvärdering (Bokslut) FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Målsättning Fortbildning för personalen och expertområden för socialarbetarna PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Erhålla service inom 7 dagar Ambitionsnivå 2010 min - real - max Handläggning av ärendet inleds inom en vecka och slutförs senast inom 3 månader. 111 Utvärdering (Bokslut) 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Jämlik servicenivå i regionen Regelbundna träffar för socialarbetarna inom regionens handikappomsorg Kontinuerliga träffar mellan ansvarspersoner vid boenden/dagcenter för psykiskt handikappade Ambitionsnivå 2010 min - real - max Ibruktagande av gemensamma riktlinjer inom handikappservicen Konsultation stöd och rättvis behandling av ärenden Utvärdering (Bokslut) Utbyte av tankar kring utveckling av verksamheten, rätt nivåstrukturering av klienter och personalresurser RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Tillhandahållande av stödfunktioner Upprätthålla boenden och en stödjande tillvaro för psykiskt handikappade Chef för äldreomsorgen: VERKSAMHETSOMRÅDE: Ambitionsnivå 2010 min - real - max Främja självständighet och öppenvård så långt det är möjligt Utvärdering (Bokslut) Minska behovet av kostsam anstaltsvård Eivor Back Äldreomsorg VERKSAMHETSIDÉ Målsättningen är att erbjuda en regional äldreomsorg, som har hög kvalitet och som är kostnadseffektiv. Tyngdpunkten inom äldreomsorgen är den öppna vården, där äldre skall ges möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden. En aktiv satsning på öppenvård är nödvändig för att möta den växande efterfrågan på service- och omsorgstjänster. Stödinsatser såsom hemvård och stödtjänster beviljas utgående från den enskilde individens behov. Äldre som vårdas på boendeplats skall kunna leva ett innehållsrikt och stimulerande liv, där individens resurser tillvaratas. 112 Nivåstrukturering och vårdplanering tillämpas för att på ett ändamålsenligt sätt tillgodose de äldres behov av god vård inom ramen för tilldelade resurser. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Äldreomsorgen står inför stora utmaningar de närmaste åren. Förutom utmaningen att samordna fyra kommuners äldreomsorg, medför det starkt ökande antalet äldre krav på förutseende och målmedveten planering. Under år 2010 prioriteras uppdraget att kartlägga regionens behov och resurser, för att effektivera såväl vårdkedjor som kostnader. Gemensamma riktlinjer och principer utarbetas för att tillgodose en rättvis och jämlik service i regionen. Äldreomsorgen erbjuder följande verksamhetsformer i regionen fr om 1.1 2010: - HEMVÅRD, målsättningen är att bilda gemensamma arbetsteam inom hemsjukvården och hemservicen. Hemservice ges åt handikappade, specialgrupper och långtidssjuka från 18 års ålder samt äldre, medan hemsjukvården betjänar alla åldersgrupper. Hemsjukvården omfattar även avancerad hemsjukvård. - STÖDTJÄNSTER, omfattar bl a matservice, badservice, trygghetstelefon, klädvård, transporter. Under år 2010 harmoniseras avgifter och serviceutbud. - STÖD FÖR NÄRSTÅENDE VÅRD, riktas till över 65 år inom äldreomsorgens beviljade anslag. Under år 2010 harmoniseras stödet. Under året är strävan att börja tillämpa gemensamma riktlinjer vid ansökningar, beslut samt avlastning. - DAGCENTERVERKSAMHET, verksamhet för hemmaboende äldre, ges vid boenden och som köptjänst från Jakobstads åldringsvänner r.f.. Under de närmaste åren utvecklas denna verksamhet att även i större utsträckning rikta sig till personer med minnesstörningar. - MINNESPOLIKLINIKEN, ett regionalt samarbete för att stöda äldre och deras anhöriga med minnesstörningar. Består av ett team med läkare, sjukskötare och minnesrådgivare. Verksamheten utvecklas under året. - INTERVALLVÅRD OCH REHABILITERING, för att stöda hemmaboende ges intervallvård och rehabilitering vid boenden och bäddavdelningar. Fysioterapeuter gör hembesök för att säkerställa tryggheten i hemmet. Verksamheten bör inriktas på att göra hemmet säkrare och tryggare för den äldre. - SERVICEBOENDE OCH EFFEKTIVERAT SERVICEBOENDE på verksamhetens egna boenden : Esselunden, Pedersheim (Selma), Hagaborg, Björkbacka, Ida & Emil, Sandlundens servicehem samt köptjänster från föreningar och privata vårdproducenter i Jakobstad, Pedersöre och Nykarleby. Demensvård ges vid Pedersheim (Alina), Hagaborg och Roslundens demenshem samt Solbacken som ändras om till serviceboende från 1.4 2010. Fr o m 1.4 2010 får staden Jakobstad 16 nya boendeplatser som köptjänst av Folkhälsan. En samarbetsgrupp inom äldreomsorgen har utrett behovet av mera boendeplaser i Jakobstad och förslaget är ytterligare 46 boendeplatser. 113 Purmohemmet, Pedersheim (Frida), Hagalund, - LÅNGVÅRD på åldringshemmen; Sandlundens åldringshem, Solbacken (t om 1.4 2010) och bäddavdelningar vid Malmska och Nykarleby HVC, samt köptjänst av långvård från Folkhälsan. Renovering av Hagalund påbörjas 2010 och en avdelning görs om till serviceboende. Även bäddavdelningarna vid Malmska renoveras under åren 2010-2011. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Utarbeta och införa gemensamma kriterier och rutiner inom samarbetsområde God kvalitet och service på rätt nivå för den enskilde klienteten Ambitionsnivå 2010 min - real - max Rai-mätningsintrument tillämpas och används Harmonisering av service och avgifter under år 2010 Enskilda vårdplaner uppgörs och uppföljning av vårdbehovet sker vid behov eller 2 ggr/år Utarbeta fungerande vårdkedjor. Anställning av en placeringsskötare och bildande av en gemensam vårdplaneringsgrupp under år 2010 Utveckla geriatrisk vård och demensvård Minnespoliklinik med läkare och sjukskötare Utbildningsenhet för specialiserande läkare inom geriatri Fungerande kvalitetssystem Utarbeta en gemensam handbok för hemvården i regionen 114 Utvärdering (Bokslut) 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning Möjliggöra boende i det egna hemmet så länge som möjligt Ambitionsnivå 2010 min - real - max 90 % över 75 år fyllda skall bo hemma år 2012 Den äldres delaktighet i äldreomsorgen skall betonas Förebyggande hembesök till dem som fyller 75 år under året ordnas på samma sätt inom hela regionen Regelbundna kontakter med kommunernas äldreråd Minskning av patientplatser vid Malmska pga vårdmiljöns storlek Renovering inleds år 2010 och målsättningen är högst 30 patienter/avdelning De äldre skall få uppleva livskvalitet och meningsfullhet i sin vardag Rehabiliterande synsätt i vården av de äldre "Hjälp till självhjälp" betonas liksom aktivering och sysselsättning Anhörigträff ordnas en gång per år tillsammans med en enskild boendes anhöriga 115 Utvärdering (Bokslut) FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Målsättning Utveckla och upprätthålla personalens kompetens Höja vårdkompetensen bland personalen Nödvändiga förbättringar i den funktionella arbetsmiljön för personalen Personalen trivs i sitt arbete Ambitionsnivå 2010 min - real - max Fortbildning 3-10 dagar/anställd/år Årliga medarbetarsamtal Arbetsplatsmöten/personalmöten en gång/månad Utvärdering (Bokslut) Ombilda biträdes-/ hemhjälparbefattningar till närvårdare vartefter de blir lediga Tillräckliga resurser för hjälpmedel, utbildning för personal gällande ergonomi samt tillgodose behoven av ändamålsenliga utrymmen Minskad sjukfrånvaro 9 Förnyande av servicefunktionerna Målsättning Gemensam hemvård Demensvården utvecklas Ambitionsnivå 2010 min - real - max Under år 2010 utarbetas gemensamma arbetsmetoder inom hemservicen och hemsjukvården Gemensamma arbetsteam bildas Minnespoliklinken koordinerar nejdens demensvård 116 Utvärdering (Bokslut) PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Personalpolitiska satsningar med sikte på tillräckliga resurser inom vården som tryggar tillgången till behörig personal även i framtiden Kvalitetssäkring av verksamheten Ambitionsnivå 2010 min - real - max Fastställda mål för personaldimensionering på olika vårdinrättningar uppgörs 2010 Uppgjorda befattningsbeskrivningar för all personal Aktiv marknadsföring av äldreomsorgen till utbildningsenheter samt deltagande i mässor Utvärdering (Bokslut) Utarbetande av fungerande arbetsmetoder och processer. Pedersöre kommun påbörjar certifiering av äldreomsorgen under år 2010. Detta blir en modell för de övriga kommunerna. 11 Smidig beslutsprocess Målsättning Kunder och personal skall snabbt få beslut i olika frågor Ambitionsnivå 2010 min - real - max Tydliga processbeskrivningar, "vem gör vad" En regional och rättvis äldreomsorg Samordning av de olika verksamheterna påbörjas från 2010, under året skall servicestrukturerna harmoniseras. Tillgång till klientuppgifter på olika vårdenheter Fungerande gemensamma datajournaler 117 Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Ambitionsnivå 2010 min - real - max Gemensamma mätare och kriterier för äldreomsorgen i regionen Kostnadseffektiv vård Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer Personer över 75 år och som bor hemma, % av befolk. Jakobstad Larsmo Nykarleby Pedersöre. (nat. mål 91-92 %) Personer över 75 år och som är på långvård (ålderdomshem eller hvc), % av befolk. Jakobstad Larsmo Nykarleby Pedersöre (nat. mål 2012: 3 %) Personer över 75 år på serviceboende, % av befolk. Jakobstad Larsmo Nykarleby Pedersöre (nat. mål 5-6 %) Bokslut -06 Bokslut -07 Bokslut -08 87,2 85,0 85,3 88,8 86,4 85,8 85,6 85,8 86,4 86,4 84,7 85,2 87 87 87 87 7,2 5,4 9,5 5,7 6,6 4,5 8,9 6,1 6,8 3,8 10,1 6,2 3,5 3,5 9,0 6,0 7,2 8,3 7,4 5,5 8,3 8,9 7,9 8,0 8,2 8,3 7,0 8,4 9,0 8,0 7,0 8,0 118 Budget -09 Budget -10 EP -11 EP -12 Prestationer Personer över 75 år som får stöd för närståendevård, % av befolk Jakobstad Larsmo Nykarleby Pedersöre (nat. mål 5-6 %). Regelbunden hemvård över 75 år, % av befolk Jakobstad Larsmo Nykarleby Pedersöre (nat. mål 13-14 %) Personer över 75 år som får stödservice, % av befolk. Jakobstad Larsmo Nykarleby Pedersöre Årsverken Bokslut -06 Bokslut -07 Bokslut -08 Budget -09 Budget -10 3,9 2,5 6,3 4,0 3,9 2,0 7,8 4,3 3,8 3,4 5,5 5,3 4,0 4,0 5,5 5,5 19,7 11,3 12,8 16,4 18,4 12,2 11,3 14,1 19,7 13,2 12,0 17,9 19,0 13,0 13,0 17,0 19,4 52,5 32,1 29,0 19,9 33,7 29,8 31,2 19,7 39,6 27,9 30,9 20,0 39,0 28,0 31,0 EP -11 Motiveringar Förändringar i personalstrukturen från om 1.1 2010 1,0 1,0 1,0 1,0 överskötare inom äldreomsorgen inrättas avdelningschef för öppen vård inrättas avdelningschef för boende inrättas placeringskötare inrättas Följande befattningar och tjänster förändras inom äldreomsorgen i Larsmo: 1,0 tjänst som föreståndare vid Sandlundens åldringscenter inrättas from 1.1 2010 0,78 närvårdare (ändras från 0,78 hemhjälpare) 1.9 2010 119 EP -12 Följande befattningar och tjänster omändras inom äldreomsorgen i Pedersöre: 0,78 hemvårdare (ändras från 0.78 hemhjälpare) 1.6 2010 0,75 vårdare, Purmohemmet (ändras från 1,0 vårdbiträde, 0,25 överförs till vårdare nedan) 1.9 2010 0,25 vårdare, Purmohemmet (tidigare 0,5 vårdare, utökas med 0,25) 1.9 2010 0,75 vårdare, Alina (ändras 1,0 vårdbiträde, 0,25 överförs till vårdare nedan) 1.9 2010 0,75 vårdare, Frida (ändras från 0,5 vårdbiträde, utökas med 0,25) 1.9 2010 0,75 vårdare, Frida (ändras från 1,0 vårdbiträde, 0,25 överförs till sjukskötare nedan) 1.9 2010 0,25 sjukskötare, Frida (tidigare 0,5 utökas med 0,25) 1.9 2010 0,75 sjukskötare, Alina (ändras från 0,75 vårdare) 1.1 2010 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖHÄLSOVÅRDEN 2010 Verksamhetsidé för miljöhälsovården Miljöhälsovårdens syfte är att: • inom värdkommunens social- och hälsovårdsverk upprätthålla och befrämja befolkningens och individens hälsa samt förebygga, minska och undanröja i livsmiljön förekommande faktorer som kan förorsaka sanitär olägenhet, hälsofara eller hälsorisk. • betjäna olika förvaltningsenheter inom samarbetsområdet och samarbetsområdets grannkommuner, samt livsmedelsproduktionsanläggningar, privata företag och privatpersoner • ge hälso- och sjukvård för att förebygga och vårda djursjukdomar, övervaka djurskydd, samt utföra lagstadgad kontroll av hygien vid primärproduktion av animaliska livsmedel. Utvecklande av kundservice En undersökning av kundupplevelsen görs år 2010. Syftet med undersökningen är att utreda kundernas förväntningar på miljöhälsovården. Miljöhälsovårdens hemsida uppdateras och förbättras kontinuerligt. Laboratoriets kundservice utvecklas kontinuerligt i växelverkan med kunderna. Laboratoriet erbjuder en snabb och flexibel service, med en god beredskap. Laboratoriet erbjuder även provtagningstjänster. 120 Utvecklande av processer och arbetssätt Tillsynen samordnas med Nykarleby så att den blir enhetlig inom hela samarbetsområdet. Detta innebär att Nykarlebys miljöhälsovård integreras med MHSO:s hälsoövervaknings kvalitetssystem. Kvalitetssystemet kommer att auditeras externt. Avgiftstaxan för miljöhälsovården, inom tidigare MHSO och i Nykarleby, kommer att samordnas. Laboratoriets kvalitetssystem utvecklas fortlöpande. Ackrediteringen granskas årligen av FINAS. Personalresurser Personalens kunnande säkras och utvecklas genom deltagande i både interna och externa skolningar. Ett fungerande informationsflöde sker via regelbundna arbetsplatsmöten. Samtliga i personalen ges möjlighet till utvecklingssamtal och till stöd i förändringsprocessen. För att kunna uppfylla myndighetskraven på tillsynen av primärproduktionen inrättas en hygienikerveterinärtjänst 2010. Ekonomi och materiella resurser Man kommer att iaktta noggrann och strikt budgetdisciplin under året. Verksamheten anpassas enligt direktiv och anvisningar som värdkommen ger. 121 122 AFFÄRSVERKEN 123 DIREKTION FÖR JAKOBSTADS VATTEN Verkställande direktör: VERKSAMHETSOMRÅDE: Markku Kaksonen Vattentjänster VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads Vatten har som uppgift att producera tjänster i anslutning till samhällets vattenförsörjning och avloppshantering i enlighet med affärsekonomiska principer samt genom att utveckla sin verksamhet i överensstämmelse med samhällets utveckling. Inom eget verksamhetsområde sköter verket vattentjänsterna under alla förhållanden. I mån av möjlighet betjänar verket även kunder utanför eget verksamhetsområde samt övriga vattentjänstverk. Jakobstads Vatten verkar som ett kommunalt affärsverk, för vilket verkets direktion samt stadsfullmäktige ställer upp de verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatmålen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Recessionen inom ekonomin påverkar verkets verksamhet ännu någon tid. Efterfrågan på tomter avtar vilket minskar på behovet av att bygga nya ledningsnät. Resurserna riktas gärna på att häva de tickande tidsbomberna i ledningsnäten eller ledningarnas sanering. Myndigheternas kommande tillståndsbeslut förutsätter säkert någon form av miljöinvestering av verket. Västra Finlands miljöcentral torde ge sitt beslut gällande miljötillstånd för Åminne vattenverk ännu under hösten 2009. Beslutet förutsätter säkerligen nya lösningar för behandling av slam, som uppstår vid processen, inom de närmaste åren. Alternativen är separat behandling vid vattenverket eller att leda det till avloppsreningsverket. Beträffande Alheda reningsverk klarnar framtiden då EU-domstolen avger sitt beslut i kvävetvisten mellan kommissionen och Finlands stat. Ansökan om miljötillstånd skall inlämnas i mars 2011. Beslut av myndigheten kan väntas inom ett par år. Ifall beslutet förutsätter kvävereducering är investeringen rätt stor. Blir det inte så, får man ändå reservera sig någon typ av utvidgnings-/effektiveringsinvestering. Med EU- och statsbidrag har planer uppgjorts för ibruktagande av de outnyttjade grundvattenresurserna i Jakobstad och Pedersöre. Avsikten är att ansökan om tillstånd inlämnas till myndigheten ännu under 2009, gällande tagande av grundvatten samt placering av ledningarna och anläggningarna. Projektet är viktigt för att trygga stadens vattenanskaffning. Enda sättet att skydda grundvattenförekomsterna för vattenanskaffningen är att ta dem i bruk för ändamålet så fort som möjligt. Förändringar i lagstiftningen är på gång, som bäst är förnyande av lagstiftningen beträffande både vattentjänsterna och räddningsväsendet under arbete. För det förstnämnda är det bla ansvaret för samhällets dagvattenhantering som är under lupp och för det andra släckvattenförsörjningen. Ur vattentjänstverkets och dess kunders synpunkt har båda en ekonomisk betydelse. På kort sikt kan man inte vänta någon märkbar ökning av de vatten- och avloppsvattenmängder som verket fakturerar. På längre sikt kan avloppsmängderna öka i någon mån, ifall grannkommunernas avloppsplaner förverkligas. Inkomstfinansieringen måste i varje fall säkerställas genom att granska avgifterna. 124 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT STADSFULLMÄKTIGE EFFEKT 1 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Uppdatering av utvecklingsplan för vattentjänsterna samt justering av verkets verksamhetsområde Avlägsnande av vattenkvalitetsstörningar som förekommer i ledningsnätet (problemområden Alholmen, Vestersundby, Kisor, Staffansnäs, Östanlid) Ambitionsnivå 2010 min - real - max Min: Båda är klara för utlåtanderundan Real: Utvecklingsplan har godkänts samt justering av verksamhetsområde har fastställts Max: Båda skett före semester Min: Alkalitet hos det från vattenverket utgående vattnet upp till värde 0,70-0,80 mmol/l (processförändringar) Real: Ytterligare effektivare spolningsmetoder i bruk Max: Järnhalter som överstiger förordningens målvärde förekommer inte mera vid kontrollundersökningar Utvärdering (Bokslut) PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Förbättrande av organisationens prestationsförmåga / Verksamhetsutrymmen för avdelningen ledningsnäten Reservvatten / Eget grundvatten Ambitionsnivå 2010 min - real - max Real: Byggandet påbörjat Min: Tillståndsansökan inlämnat Real: Tillstånd beviljat Max: Anläggandet påbörjat 125 Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Egenfinansiering / Skuldsättning Avgifter / Medelnivå bland verken i samma storleksklass Ambitionsnivå 2010 min - real - max Min: Växer lindrigt Real: Som tidigare, +/- 2 % Max: Minskar avsevärt Min: +/- 20 % Real: +/- 10 % Max: +/- 5 % Utvärdering (Bokslut) NYCKELTAL Prestationer / Nyckeltal Inpumpat vatten, 1 000 m3 Fakturerat vatten, 1.000 m3 - eget område - andra verk Renat avl.vatten, 1 000 m3 Fakturerat avl.vatten, 1.000 m3 - eget område - andra verk Längden på vattenledn.nätet, m Längden på avl.ledn.nätet, m Vattenavgift, €/m3 - bruksavgift/jämförelseavgift - bruksavgift/jämförelseavgift, medelavgift enl. vaf:s enkät Avl.vattenavgift, €/m3 - bruksavgift/jämförelseavgift - bruksavgift/jämförelseavgift, medelavgift enligt vaf:s enkät Årsverken, st. BS -07 BS -08 2 194 2 282 1 552 142 3 220 1 513 115 3 306 1 461 837 198 785 195 928 BU -09 BU -10 EP -11 EP -12 2 200 2 200 2 200 1 540 125 1 540 100 3 200 1 540 100 3 200 1 540 100 3 200 1 442 844 198 054 199 084 1 450 800 201 900 199 000 1 450 800 203 200 200 500 1 450 800 204 700 202 000 1 450 800 206 200 203 500 1,50/ 1,72 1,13/ 1,54 1,50/ 1,92 1,15/ 1,58 1,55/ 1,99 1,22/ 1,68 1,70/ 2,06 1,68/ 2,03 1,70/ 2,22 1,79/ 2,21 1,80/ 2,36 1,93/ 2,48 28,9 29,9 30 30 30 30 Mervärdesskatt ingår i avgifterna, 2009 avgifter från vaf:s enkät 1.2.2009 VERKSAMHETSMÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Målsättningen är att utveckla verkets intäktsfinansieringen så att man erhåller en investeringsreserv för att kunna förverkliga förutom löpande investeringar även de övriga kommande anläggnings- och miljöinvesteringar. 126 DRIFTSEKONOMI (1 000 euro) omsättning intäkter sammanlagt material o tjänster personalkostnader avskrivningar o värdeminskn rörelsens övriga kostnader överföringsposter rörelseöverskott/-underskott finansiella intäkter/kostnader över-/underskott BS -08 5 592 5 645 - 1 801 - 1 435 - 922 - 54 - 74 1 359 - 686 673 BU -09 5 852 5 909 - 1 890 - 1 576 - 931 - 52 BU -10 6 106 6 157 - 1 929 - 1 620 - 973 - 65 - 74 1 496 - 682 814 1 451 - 690 761 EP -11 6 306 6 357 - 1 987 - 1 674 - 1 16 - 67 - 74 1 540 - 680 859 EP -12 6 501 6 552 - 1 858 - 1 727 - 1 062 - 69 - 74 1 761 - 679 1 082 Budgetförslaget utgår ifrån att verksamhetskostnaderna årligen ökar med 2-3 %. Verksamhetsintäkterna bör ökas mera för att skapa en investeringsreserv. Olika avgifter höjs 4-8 %. Personalstyrkan bibehålls som nu (30). Avkastningskravet är det samma som tidigare år, 5 % av grundkapitalet eller 671 790 euro. INVESTERINGAR (1 000 euro) löpande sanering nybyggnad övriga löpande särskilda Peders, Företagarvägen ledningsn., stödjepunkt vattenanskaffning avloppsvattenrening matarledning ÅminnePeders avlopp från Åminne inv. sammanlagt finansieringsandelar netto BU -08 1 500 755 471 274 575 305 BU -09 1 906 1 160 456 290 875 PRN -09 1 942 1 090 499 353 174 BU -10 1 250 1 050 50 150 265 EP -11 1 100 950 50 100 900 EP -12 1 150 950 100 100 850 500 200 40 128 235 10 870 10 150 3 10 10 400 ** 3 2 116 - 117 1 999 10 1 515 - 15 1 500 10 2 000 300** 2 000 2 000 2 000 225 * 2 075 2 600 2 075 2 600 * justeringar i budget 2008 ** egen andel Förklaringar: löpande investeringar • Sanering = säkerställande av ledningsnätens funktion framöver; de mest akuta objekten Östermalm, London, Norrmalm, Skutnäs, Västanpå, Kyrkostrand • Nybyggnad = nya tomter för boende och verksamheter; Lappfjärden, Bonäs, Nyåkern, Piriö? • övriga löpande investeringar = bla underhållande investeringar vid reningsverken, pumpstationer osv samt fordon och maskiner 127 särskilda investeringar • ledningsnäten, stödjepunkt = stödjepunkt för avdelningen ledningsnäten • vattenanskaffning = driftsäkerhet = egna grundvattenresurser tas i bruk, råvattenbassäng utrustas • matarledning Åminne-Peders och avlopp Åminne-Alheda = samprojekt med Pedersöreverken, statens vatten- och avloppsarbete, egen kostnadsandel sammanlagt ca 1,5 milj. euro, i gång ev. 2011 – 2012, byggtid ca 2-3 år • reningsverket = investering för egentlig kvävereducering torde bli aktuellt tidigast 2012 – 2013, när avloppsverkets nya miljötillstånd har vunnit laga kraft; mindre sanerings(effektiverings)behov kan dock uppstå redan tidigare, skäl att förbereda sig 128 129 130 131 132 133 HAMNSTYRELSEN Hamndirektör: Kristian Hällis VERKSAMHETSOMRÅDE: Hamnverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Hamnens uppgift är att utgående från näringslivets behov och efterfrågan på sjöburna transporttjänster saluföra, tillhandahålla, och utveckla konkurrenskraftiga tjänster inom ramen för hamn- och transportverksamhet. Utbudet av tjäster och utvecklingen av hamnens infrastruktur utgår från den verkliga och prognostiserade efterfrågan som hamnens kunder genererar. Hamnen utgör en säker och effektiv länk i varuflödet mellan producenter runt om i världen. Strategiska målsättningar för Jakobstads hamn: 1) En kundrelaterad verksamhet som utgör grunden för en lönsam och framgångrik verksamhet. 2) Framhålla hamnes roll som näringsmässig etableringsfaktor med tanke på regionens näringsstruktur 3) Affärsverksamheten skall vara lönsam. 4) Betona hamnens roll som näringspolitiskt instrument och befrämjare av näringslivets investeringar. 5) Hållbar verksamhet som baserar sig på miljö,- kvalitets- och säkerhetstänkande. 6) Utveckling via interaktion och samarbete mellan kunniga och framåtsträvande människor FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Marknadsläget Under 2009 slog recessionen till med full kraft och nästan lamslog Finlands utrikeshandel. Hamnarna via vilka ca 80% av utrikeshandelns volym kanaliserats är följaktligen inne i samma svåra situation som det exporterande/importerande näringslivet. Speciellt hårt har hamnar som hanterar skogsindustrins produkter drabbats. Även hamnar som specialiserat sig på en viss typ av transitotrafik har fått känna av en kraftig nedgång. För att exemplifiera läget kan nämnas att totalproduktionen i landet ligger på samma nivå som 2005, och exporten har sjunkit till samma nivå som för tio år sedan. Små positiva tecken på att utrikeshandeln håller på att repa sig något kan dock skönjas. Återhämtningen är i alla fall mycket långsamt med tanke på 2010. Konkurrenssituationen I och med att marknaden har krympt kommer konkurrenssituationen att hårdna ytterligare under 2010. Alla vill behålla sin del av "kakan". Detta innebär i förlängningen att den som är har en konkurrenskraftig infrastruktur, effektiv hantering och smidig service kommer att klara sig bäst under 2010. Vår förmåga att hävda oss under rådande förhållanden förbättrades avsevärt tack vare förlängningen av Lauckokajen som färdigställdes i oktober 2009. För att få tillräcklig effekt ur kajen behövs därtill ett seglingsdjup på 11 meter 134 Investeringar Under 2010 kommer muddringen av farleden in till Jakobstads hamn till 11 meter att startas upp. I takt med projektets framskridande åtgärdas hamnbassängen och grunden för Laucko 1 förstärks så att bassängen och hela djupkajen få ett seglingsdjup som motsvarar farledsdjupet. Projektet är ett samprojekt med Sjöfartsverket. Vi inväntar de gemensamma miljötillstånden i början av 2010. Tillstånden styr projektets slutliga tidtabell. Offertförfrågningarna sänds ut när innehållet i miljötillstånden är känt. I övrigt är investeringarna av typen reinvesteringar och förbättring av infrastrukturen utgående från kundernas behov. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Underhålla och förbättra hamnens infrastruktur Ambitionsnivå 2010 min - real - max Min:Ingen "flaskhalseffekt" på grund av brister i infrastrukturen. Real: Infrastrukturen konkurrenskraftig Max: Öka intäkt per ton till 1,6 euro Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max Med hamnverksamheten förknippade etableringar 10 arbetsplatser per etablering Min 1/planperiod Real 2/ planperiod Max 4/planperiod Utvärdering (Bokslut) Intäkter/ton 3 Aktiv näringspolitik Målsättning Hamnen skall utgöran ett näringspolitiskt verktyg som befrämjar etableringar och befrämjar näringslivets investeringar 135 Real/2 planperiod. 5 Positiv image Målsättning 1. Hamnen skall ses som en tillgång för stadens profilering och upplevas som ett kommunikationsmässigt andningshål i förhållande till den internationella marknaden. 2. Skall ses som en tjänstvillig och konkurrenskraftig hamn i jämförelse med övriga hamnar. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Min: Hamnen deltar i 2 projekt som ger genklang inom ramen för hamnens image. Real: Hamnen syns i positiv bemärkelse i den nationella mediabevakningen Max: .Hamnen satsar 3% av omsättningen per år på imageförhöjande ätgärder. Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max Min: Förbättrat system för besvarande av reklamationer Real: Registrering av avvikelser i verksamheten, auditering och utvärdering. Max:organisationen korrigerar snabbt avvikelse och "flaskhalsar" Utvärdering (Bokslut) Kundförfrågan. FÖRNYELSE 7 Målinriktat ledarskap Målsättning Hamnen har som mål att inom sin verksamhetsmiljö ständigt sträva till utveckling och förbättring av serviceproduktionen. Kvalitetssystem/auditering 9 Förnyande av servicefunktionerna Målsättning Hamnen skall vara effektiv i jämförelse med konkurrerande hamnar gällande serviceproduktionen. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Min:Lika effektiv som konkurrenterna Real: Delvis effektivare än konkurrenterna Max: Höra till de 2 mest effektiva serviceproducenterna av hamnarna i Bottniska viken. 136 Utvärdering (Bokslut) Jämförelse med konkurrenternas nyckeltal. PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning Hamnens organisation skall agera "självgående" utgående från definierade ansvarsområden. Hamnens organisation skall ha en tillräcklig personalstyrka för att kunna betjäna kunderna. Ambitionsnivå 2010 min - real - max Min: Rapporteringsrutiner och mätare utvärderas Real: Helhetskonceptet vägs på basen av samverkan mellan funktionerna. Max Organisationen fungerarmarknadsmässigt och utgör en viktig del av konkurrenskraften Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max Min: trafikinvesteringar Real: Hamnbassängens fördjupning inleds. Max:Fördjupning av hamnbassängen och grundning av Laucko 1. Utvärdering (Bokslut) Ambitionsnivå 2010 min - real - max Min: Personalen är motiverad och tjänstvillig. Real: Personalen deltar aktivt i utvecklingen enlig hamnens målsättningar Max: Det praktiska arbetet ses som en del av hamnens målsättning och konkurrenskraft Utvärdering (Bokslut) Nyckeltal varuvolym/anställd.. RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Ekonomin skall ge utrymme för investeringar.Detta förutsätter att driften ger ett tillräckligt stort överskott. Resultat. /Projektets läge i slutet av året. 13 Lyckad personalrekrytering Målsättning Motiverad, lojal och kunnig personal som kan samarbeta enligt överenskomna processer och regler. 137 Nyckeltal Ton/omsättning.. NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Hamntrafik(t) 1 765 389 1 989 819 1 855 000 1 630 000 1 900 000 2 000 000 Hamnens personal (antal) Trafik/Personal 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 235 385 264 309 231 875 217 333 253 333 Intäkter/Trafik(€/t) Intäkter /persona(per personl Kostnader/Trafik(€/t ej avskr.) Rörelseövers./trafik(€/t) 1,51 356 099 1.45 384 509 1,52 353 125 1,52 338 000 1,52 384 000 1,58 420 000 0,59 0,53 0.56 0.64 0,57 0,58 0,7 0,72 0,69 0,55 0,62 0,7 Rörelseövers./personal (€/antal). Bidrag% Årsverken 165 282 189 744 161 000 116 667 157 773 187 066 61% 7,5 63% 7,5 60% 8,0 59% 7,5 62% 7,5 64% 7,5 Bokslut -08 Budget -09 Budget -10 EP -11 EP -12 7,5 Hamnbassängen/Laucko 1 Investeringarna i Farleden och hamnbassängen inklusive grundningen av Laucko 1 till 11 meters seglingsdjup är i all enkelhet en förutsättning för hamnens utveckling och framtida existens i den tilltagande konkurrensen. Tidtabellen för investeringarna är till stor del knuten till statens tidtabell för farledsfördjupningen till 11 meter. Statens och stadens/hamnens investering utgör i praktiken ett projekt. Miljötillstånden administreras också för vår del av sjöfartsverket. Tillstånden är inlämnade och under behandling och kan förväntas fås i början av 2010. Upphandlingen har också utformningen av ett helhetsprojekt och handhas av sjöfartsverket i samverkan med hamnverket. Offertförfrågningarna beräknas kunna skickas ut i årsskiftet eller när tidtabellerna för de operativa åtgärderna kan preciseras på basen av miljömyndigheternas ställningstaganden. Därefter kan också projektets finansiering preciseras över tiden. Det blir därför ändamålsenligt att göra upp investeringsbudgeten för hamnbassängen och Laucko1, först när tillstånden är klara och offerterna inkommit. Krismedvetenheten med tanke på stadens ekonomiska ställning finns med i budgeteringen, och hänsyn tas till den rådande ekonomiska situationen. Hamnen har dock samtidigt ett uppdrag att utveckla och uppehålla konkurrenskraften i jämförelse med våra medtävlare. Investeringarna som görs i hamnen finansieras med hamnens inkomster. Resultaten både i år och även nästa år beräknas vara positiva utöver avskrivningarna, räntorna och avkastningskravet. Hamnen har ett stort värde för staden också som ett näringspolitiskt verktyg. Regionens befintliga och framtida näringsstruktur är mycket beroende av att företagen kan räkna med att det finns en hamn som kan se till näringslivets transportbehov. En effektiv hamn stadd i utveckling bidrar till positiva investeringsbedömningar inom ramen för det regionala näringslivet och hamnens kunder. 138 Infrastruktur/Trafikleder/PLanering/ISPS Hamnområdet, kajerna och körlederna förbättras och förstärks. Körledernas skick och dragningar åtgärdas så att olyckstillbud kan undvikas. ISPS investeringar görs i enlighet med säkerhetsmyndigheternas påbud l. Planeringskostnader för begynnande investeringar 139 140 141 STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK Verkställande direktör Ole Vikström VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads energiverk Budgeten har gjorts upp enligt tidigare års förbrukningsuppgifter och samtidigt har vi försökt beakta den situation vi nu befinner oss i. Dethär innebär att fjärrvärmeförbrukningen fortsätter som tidigare med en liten ökning. Vi har också antagit att inköpspriset skall ligga ungefär på samma nivå emedan bränslena, som priset är bundet till också gått ner jämfört med tidigare. Försäljningspriset förutsätts ligga på samma nivå ifall inget speciellt inträffar. Elförbrukningen har minskat 10-15 procent under 2009 och det beror främst på att industriförbrukningen minskat. Vi har räknat med en förbrukning, som ligger på 2008 års nivå och samtidigt måste vi anta att produktionen kommer att vara normal. Distributionspriset kommer att vara samma under 2010 och elpriset har också beräknats vara som tidigare. Om nåt speciellt händer på elmarknaden måste vi se över situationen. Övriga driftsutgifter har anpassats till rådande förhållanden och löneutgifter enligt avtal. På investeringssidan har sparats ca 1 miljon euro från planperioden 2009-2011. Dethär betyder att 30 procent är bort från våra investeringar, i praktiken inget nytt på fjärrvärmen förutom samprojekten i Östermalm och Bonäs. På eldistributionen har tagits bort sådana investeringar som möjligen kan lämnas till därpå följande år. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målsättning Leveranssäkerhet Statistik, antal avbrott/ab. Elkvalitet, Mätning EN50160 Fjärrvärmekvalitet Mätning, enl. rek. Effektivitet, distribution Energimarknadsverket Energimängd/MWh eldistribution, rapporter fjärrvärme, rapporter Ambitionsnivå 2010 min - real - max < 5 h/avbrott/år Uppfyller normerna Uppfyller normerna Eff.tal >0,9 0% >1% 142 Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättning Ambitionsnivå 2010 min - real - max < 4,55 % Tillåten avkastning på placerat kapital Energimarknadsverket Räkenskapsperiodens överskott Bokföring Utvärdering (Bokslut) Räkenskapsperiodens överskott ska täcka driftsutgifter, investeringar och avkastning till staden Elpris, totalt Egnahemshus 5000 kWh Energimarknadsverket Elvärmehus 18000 kWh Energimarknadsverket Fjärrvärmepris Egnahemshus 20000 kWh Finsk energi-industri r.f. Höghus 225000 kWh Finsk energi-industri r.f. Bättre än landets medeltal Bättre än landets medeltal Bättre än landets medeltal Bättre än landets medeltal NYCKELTAL Prestationer Årsverken Bokslut -06 50 Bokslut -07 50 Bokslut -08 50 Budget -09 50 Budget -10 50 Nyckeltal GWh 350 EP -11 50 Årsverken 52,0 300 51,0 250 200 50,0 150 100 49,0 50 0 48,0 2004 2005 2006 Eldistribution- Inköp Fjärrvärmeförsäljning- Inköp 143 2007 2008 Elförsäljning- Inköp Årsverken EP -12 50 144 145 146 147 INVESTERINGAR 148 149 150 151 INVESTERINGAR STADSSTYRELSEN Övriga värdepapper: Ett anslag på 15.000 euro för inköp av aktier (stadens bostadsbolag) samt aktier i Jakobstads Ishall Ab 35.000. Vasa centralsjukhus: Utrymmena för samjouren (akut och HVC) samt parkeringshuset finansieras genom direkta kommunala investeringsandelar under 5 år. Kostnaderna för dessa är totalt 5,475 milj. euro och stadens andel 0,06 milj. euro. RÄDDNINGSNÄMNDEN För Räddningsnämnden har anslag för följande investeringar reserverats år 2010: En tankbil (nettokostn. 0,15 milj. euro) som finns budgeterad 2009 men anskaffas först 2010 och en ambulans (0,123 milj.) eftersom ambulanstransporterna ökat kraftigt. Larsmo Kommun deltar med 12,6% i investeringskostnaderna. SOCIALNÄMNDEN Alla fastighetsinvesteringar finns under tekniska nämnden DAGVÅRDS- och UTBILDNINGSNÄMNDEN Alla fastighetsinvesteringar finns under tekniska nämnden Keski-Pohjanmaan koulutuskuntayhtymä Stadens andel av grundkapitalförhöjning som sker för att delvis finansiera Högskolecampus – Chydeniusinstitutets utrymmen. Den totala grundkapitalförhöjningen uppgår till 900.000 euro fördelat på sju år. Stadens andel uppgår till 13,94 % KULTURNÄMNDEN Alla fastighetsinvesteringar finns under tekniska nämnden IDROTTSNÄMNDEN För år 2010-2012 förbättrande. har intagits 0,01 milj. euro för friluftsområden/-ledernas TEKNISKA NÄMNDEN Husbyggnad På grund av det svåra ekonomiska läget har anslaget för underhållande investeringar sänkts för åren 2010-2012 till 0,9 milj. euro. 152 För Björkbackas köks renovering finns intaget 0,035 milj. euro eftersom endast en mindre renovering för att klara hälsovårdsmyndigheternas krav verkställs i väntan på köksstrategin. För renovering av Björbackas avdelning 3 finns inget anslag intaget under planeåren. En genomgång av hela fastighetsbeståndet inom social- och hälsovården blir aktuellt under planeåren. För renovering av de sociala utrymmena vid Björkbacka finns år 2012 intaget 0,4 milj. euro. Socialnämnden har äskat om anslag 46 platser effektiverat serviceboende. Planeringsanslag 0,3 milj. euro år 2010 och investeringsanslag 5,7 milj. euro år 2011. Ytterligare har socialnämnden äskat om anslag för effektiverat serviceboende för de finskspråkiga utvecklingsstörda. Dessa äskanden finns inte beaktade i budgeten. Ett planeringsanslag för Ristikari skola finns intaget år 2012. För sanering av utdelningsköket vid Kyrkostrands daghem intas ett anslag på 0,2 milj. euro år 2011. Anslag för byggande av en ny brandstation finns intaget sålunda att byggstarten sker på hösten år 2010 då ett anslag på 1 milj. euro finns reserverat och slutförs under år 2011 då 5 milj. euro finns reserverat. Kostnadstaket för brandstationen är 6 milj. euro och rumsprogrammet och planeringen bör ännu ses över. Kyrkostrand/Jungmans skolas nuvarande baracker ersätts med byggnadsvolymelement under år 2010 under förutsättning att statlig delfinansiering erhålls. Finska gymnasiet: Pietarsaaren Lukios flytt till Etelänummi förverkligas under förutsättning att statlig delfinansiering erhålls. För att åtgärda trafikproblemen vid Länsinummi skola har ett anslag på 0,065 milj. euro intagits (minimiversion). För Rådmans skolas teknikbyggnads planering finns inget anslag under perioden Mätning och markanvändning En aktiv markpolitik lyfts fram som en av de viktigaste funktionerna på mätningsavdelningen under den kommande 3-års perioden. Anslagen för markanskaffning motiveras med behovet av råmark och åtgärder för att minska den privatägda tomtreserven inom detaljplaneområdet ; 0,25 milj. euro såväl på utgifts- som på inkomstsidan. Enligt stfm:s beslut skall försäljning och inköp av markområden balanseras inom en period på 5-10 år. 15.000 euro av detta anslag kan användas för köp av grön- eller tomtområden genom stadsgeodetens beslut i enlighet med av stadsfullmäktige tidigare fastslagna principer. För mätningsavdelningen har anslag (0,025 milj. euro) intagits för en robottachymeter vilket möjliggör personalminskning genom naturlig avgång. Kommunalteknik Ett anslag för löpande investeringar om 0,9 milj. euro finns intaget åren 2010, 1 milj. euro år 2011 och 1,5 milj. euro år 2012. Den detaljerade dispositionsplanen för anslaget för kommunaltekniska investeringar (s.k. löpande investeringar) fastställs av tekniska nämnden då budgeten fastställts av fullmäktige. 153 Asfalteringen vid Baltic-kajen sker först 2010 varför 0,12 milj. euro överförs från 2009. Västra Ringvägen byggs under åren 2007-. Inget anslag finns intaget år 2010-2011. År 2012 finns 0,3 milj. euro reserverat. Enligt TN:s förslag är anslagsbehovet 0,95 milj. euro varav 0,3 milj. intas år 2012. För iståndsättande av Hällvägen finns år 2010 ett anslag på 90.000euro intaget för stadens andel. För Hamnvägen finns år 2009 intaget ett planeringsanslag på 40.000 euro. År 2012 finns intaget 1 milj. euro. Det totala kostnadsförslaget uppgår till 8,5 milj. euro (i 2006-års prisnivå). Vasa vägdistrikt handhar projektet och deltar i finansieringen. Om projektet framskrider under planeperioden återkommer staden till finansieringen av sin del av projektet. Case Baltic: För gatubyggnadsarbeten finns år 2012 reserverats 0,2 milj. euro. Inget anslag för Företagarvägen finns intaget under planeperioden. Projektet återupptas då intressenter finns. För ombyggnad av infarten från Omfartsvägen till Peders finns inget anslag intaget. Verkställs i samband med Företagarevägen. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Ett investeringsanslag på 0,648 milj. euro har intagits för social- och hälsovårdsverket vilket motsvarar deras avskrivningar. Investeringar i MHSO:s fastighet finansieras av fastighetssamkommunen. När det gäller affärsverkens investeringar besluter stadsfullmäktige om en investeringsram och affärsverkena (styrelser/direktioner) själva besluter om de konkreta investeringarna. JAKOBSTADS VATTEN Den totala investeringsramen uppgår till 1,5 milj. euro år 2010 och 2 milj. euro åren 2011-2012 HAMNSTYRELSEN Den totala investeringsramen uppgår 0,4 milj. euro år 2010 och 0,5 milj. euro 2011-2012. När det gäller muddringen av farleden och fördjupningen av fundamenten för Laukko I återkommer hamnverket under år 2010. Tidtabellen är till stor del knuten till statens tidtabell för fördjupning av farleden till 11 m. ENERGIVERKSSTYRELSEN Den totala investeringsramen uppgår 2 milj. euro år 2010, 2 milj. euro år 2011 och 2,2 milj. euro år 2012 Stadsstyrelsen beslutade enhälligt uppmana kommunaltekniska avdelningen, Jakobstads Vatten och Energiverket att se över sina planerings- och arbetsmetoder. Grundprincipen är att investeringsarbetena utförs som helhetsentreprenader. 154 155
© Copyright 2024