GESTALTNINGSPROGRAM FÖR STATIONSOMRÅDET I VÄ S T E R Å S S TA D PRINCIPER FÖR STADSDELENS INNEHÅLL OCH GESTALTNING o k to b er 2 0 1 4 INLEDNING Gestaltningsprogrammets upplägg: läsanvisning Utgångspunkter Kvalitetskoncept Fysiska koncept Principer UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och förutsättningar • FÖP hösten 2013 • Resecentrum och avloppsreningsverket undantagna GP3B • 38 ha område som ingår i gestaltningsprogrammet • Principer för den kommande stadsdelens innehåll och gestaltning • Underlag för fortsatt planering re c se tr en um avloppsreningsverket Ortofoto över Stationsområdet UTGÅNGSPUNKTER Fördjupad översiktsplan n ta ga ng s M Sto ä la ckrh storlm ansv dsäg gaen tan ng sä Ku ge njö rB sg a ta • Blandning av funktioner och verksamheter Friidrottshallen th n a ta ksg sv er Ga nö n erksga tan sgatan Kra ftv strand Mälar br on ar ot ek atan sg rand ar st Mäl Kar tan s g. väg en rbergs nning He lsga Carl tan Kop pa aga atan Rin gvä ge in rm te tan jen åka Lill Lillåudden tan Fyr tor Ku Mälartorget m elga ta n nsg ata n ta Stå m tan tan båksvägen Fyr n Lill åu dd n ga ds Fa rle sal lén Mälaren je n ka jen us ka Färjkaje llh Mälarbron Tu N 300m åm Pr 200 ga g. 100 sg. lls Tullplatsen 50 sin n tu Eri 0 lar Sjö Strandbron ata sga tan ksga ga usg rke Stallhagen ckh ngmä Mä Pa n Tullhus -motet tan je n Stallhagsgatan Ma Östra Hamnen Ham nga an ka n a je us llh mk Tu Prå Svantegatan mn Ve rks ga Ha tan Claréusga t. n ma rkss llé n n ds ur ata Mälaren Öde Sig d grän rsg v Gusta sgatan ta ga n ige n usbro gh Mistlu n ata rkes g mä Stå ng ta ga ds rle Vå Slo tt st n gata Mis tlurs en rib ack Roroläge Sigurds -motet acken jen sg a Ve rk Öster Mälarstrand en ata äg ftv arb äte Fa d sa pp La ntm Hållgat ud sg n rtå a Ske Västr g. Lillå ng Silokajen Trapp n Sva e lg sä ng Ku acken arb ra gk tan m pp n Ån tsga Slot m a ta båksvägen Fyr ron ttsb Slo Ske n ö vä Kungsängen al n ss Bu Järnvägs -motet Fiskartorget sga ta Bjö Kraftverks gatan ra K Öst Ap n ta sv er ks ga Ga Vas kg Verks gatan jen åka Lill n aje gata n n ta ta ige ga åt ga Slo tt st -Anders Port an pm Stallhagsgatan tan lga Kö n orn Ku tan atan tan n sga ra Tul Öst Mimerg atan ta Karlsg gga Tor Bå nj g en d ra tegata n Fyrt Lillåudden n ge rn Sö tgö Väs ge g. lls ge hs ör In gvä a ta Östra Hamnen tu Färj kaje n larg Lysgränd s gat Ahl Rin ta n Mälartorget Sjö g ha Sjö ä sv Mun tan sga Ga tan Krigsstigen Ga tan Källga Tullhus -motet ckh u elga Kak Östermalm Aseatorget Centrum tan ga ka r stra Vä atan Ham ng atan Pa Ängsgärdet tan a tan lga Stora Mälarbron n ata gsg Kun Övre sg . tan Mäster Käl sin a Skom Norra ga Ga hrs n tan ga tan g. Ma ron dbron anndb StrStra n ata ksg k Ha ata rko lga atan n ata deg Bon Mä Eri an gat tina Kris sg ng Hå llg Svantegatan tan nd sgatan nsga tan tan rga Stora n ro tb äs Pr Slo tts ga Ku g rä erma Timm Snicka Stora torget Bo Käl Sigu Sig n am H Cla réu st. arks Öd em Eri reg a Ky str Sigurds -motet n n jgatan Vär Pilga an ghhu VVåå g n atan sgata urdrdsg eg ata edj gat hus cke n g. rib a Ham ä te tm n bnro usbsro Tra pp La n v Gusta sgatan n cke Norra rb a pa Sm t rge ndeto tan n n Stu Vä Bad n rtå ke p Östermalm Sto rbro tan Pilga Metallverksgatan Domkyrkoespla naden ga ps ko Bis Roroläge Kopparlunden n ata Utanbygatan sgata Ångkraftverket Silokajen Slottet arg erk Ha ntv Balder Kyrkbacken an gat kop Bis Sva ra S Väst tan n en Silon Herrgärdet aga ge Jä Avloppsreningsverket Alléstigen Ve rks ga tan n en ata n ta g ata n g sg a ä ng s gssä n n Kun g Ku a ck a rb sg äg ftv u rd ra gk Sig Vas vä ng Ri pp n Ån tra Ske rm te ss Bu atan g Ve rksg Rin n al v rn n sbro • Stadsmässigt, mångsidigt och attraktivt ge in tio sta s äg tt Slo vä ge tan s Vä Järnvägs -motet Vasaparken Fiskartorget nö vä n tsga ga ta a dr Sö g vä Slot atan Kä llg gö te Vä st en gen Stadshuset Stadsparken ör Bj . gs g nin n Ga ta ör n H en an M Bj ga ta Ka rls enä ergsv rbvä pags Korbper Kop pa n Carl ga ta Va sa n a ta Ka ka n Ap o te ta ga llgat kg un Aseatorget Östra n ro In an rb ta pm tan ga ka r ra Kä Stora åå rs ga n Kö Nor ng e Ku Övr • Tät och blandad stadsbebyggelse Lysgränd Krigsstig en eg a Skom bilister Centrum n ata sg ng Ku an sgat ter A Mäs ta hls ga Ande ga ta Primära gångoch cykelstråk atan Bond cyklister To rg an tinag Kris n n Ga ta Stora Port- llgat n atan e väg ra Kä n ro stb Prä Slo ttsg ata Allmänna platser (torg och parker) ing gående Lokalgata Stora torget Bo ra R atan tan tan Nor et org ndet Öst n ka rg Sn ic Resecentrum atan Värjg n n agtaa ta PilgPil an llgat ra Tu tan an sga rm Tim me Metallverksgatan Öst an lgat Kake Passager tillgängliga för: n tan lmsga Östermalm Mim erga ata g ata ata a husg Bad g rko Ky edje rs G stra Vä Huvudgata Sm ah atan n Ka rlsg a ta reg n ata sg p ko Bis kH Stu Delar av spårområde där överdäckning kan prövas Österma Passage över järnväg on br Stor Eri an gat kop Bis atan ersg en Utanbygata n • Området ska utvecklas till en hållbar, stadsmässig och levande stadsdel, sammanlänkad med inilligande områden n a ta Pilg Kopparlunden tan Passage under järnväg Avloppsreningsverk med Domkyrkoespla naden möjlighet att utvecklas till stadsbebyggelse Spårområde rg a erka tv Ha n Ba ld Allé stig Allmänna platser / funktionell del av resecentrum n gata Vasa Stadsbebyggelse, funktionsblandad markanvändning e äg g sv ha Sjö n Tullplatsen 0 50 100 200 300m N Planillustration med möjlig utformning av Stationsområdet, enligt den fördjupade översiktsplanen. (Illustrationen baseras på material utfört av Sweco Architects). KVALITETSKONCEPT Stadsdelens innehåll, karaktär och noder • Unik position, centralt och attraktivt läge • Kan förstärka centrala Västerås waterfront Sportparken • Innehåller en viktig funktion; järnvägsstationen en centrum sg at an in sä Ku ng Stationsstaden st rt Sva rå k kokpunkten strå • Stadsdelens identitet och karaktär ska utgå från platsens historia • Viktiga stråk och noder k st rå k st rå k ån Silokajen färjekajen • Måste förbättra kopplingarna för stadens integrering i staden stråk ng S R ra öd äg gv Mälaren KVALITETSKONCEPT Stadsdelens noder stationsstaden silokajen sportparken foto: STEN jANSIN Kollektivtrafikpunkt och mötesplats (San Sebastian, Spanien) Publika lokaler i bottenvåning och utblickar mot vattnet (Henriksdalshamnen, Stockholm) Nälstaparken (Vällingby, Stockholm) KVALITETSKONCEPT Nod: Stationsstaden • Kraftfull nod runt nya resecentrum • Stationsnära arbetsplatser • Kollektivtrafiknära bostäder • Service och stadsliv • Befinlig bebyggelses potential kontor bostäder Stationsstaden kontor, utbildning, service kontor Lilla stationstorget bostäder Stora stationstorget stråk bostäder kontor k å str foto: sTEN JANSIN bostäder bostäder • Stationstorgen KVALITETSKONCEPT Nod: Silokajen • Goda förutsättningar att bli en stark nod och målpunkt • Silon redan etablerad volym • Omvandla Silon eller ersättas med stor volym • Publik verksamhet, kulturell eller rekreativ bostäder bostäder Silokajen k rå st publik verksamhet, kultur, idrott, bostäder kvällssol bostäder bostäder foto: Max Plunger Bryggtorg • Bottenvåningen mot kajen ska vara av publik art • Viktig nod längs viktigt gc-stråk • Generösa ytor KVALITETSKONCEPT Nod: Sportparken • Nod med tyngdpunkt för rekreation Öst • Park med funktioner för lek och idrott - sportpark n bostäder kontor idrott kultur skola Kungsängsplatsen bostäder bostäder åk str foto: STEN jANSIN Ku ng s Sportparken än gs ga ta n äge ngv i ra R bostäder bostäder • Stor betydelse för närrekreationen • Kungsängsplatsen Verksparken • Verksparken FYSISKT KONCEPT för stråk • Noderna förbinds med stråk av strategisk betydelse för nodernas intensitet, orienterbarhet, rörelsemönster och tillgänglighet Sportparken • Knyter samman målpunkter • Olika karaktär och sammanstättning Aktivi te • Det offentliga rummet är till för alla tsstrå Stationsstaden an an at gat g ds gs ur sän g Si ng Ku Kajstråket ket • De fyra huvudstråken är; Kungsängsgatan, Sigurdsgatan, Kajstråket och Aktivitetsstråket Silokajen Cykelstråk (Köpenhamn, Danmark) FYSISKT KONCEPT för stråk Kungsängsgatan - Breda stråket • Det breda stråket, huvudgatan • Flera trafikslag, hög intensitet • Separerade cykelbanor • Generösa och möblerbara gångbanor (Hammarby Sjöstad, Stockholm) FYSISKT KONCEPT för stråk Sigurdsgatan - Smala stråket • Parallellt stråk till Kungsängsgatan • Smala, lugna stråket • Begränsad bil- och cykeltrafik • Fotgängare har företräde • Uteserveringar kan bre ut sig • Många lokaler och täta entréer • Knyter ihop båda stationstorgen och resecentrumets båda entréer (Köpenhamn, Danmark) FYSISKT KONCEPT för stråk Kajstråket • Ljusa, öppna stråket • Förbinder centrala staden med vattnet, vidare mot kokpunkten • Viktig för cykliser • Inga bilar tillåts längs kajen, endast buss • Intensiteten påverkas beroende på vilka verksamheter som etableras foto: MAX PLUNGER (Henriksdalshamnen, Stockholm) FYSISKT KONCEPT för stråk Aktivitetsstråket • Ny passage under järnvägen • Viktigt stråk i norra stadsdelen • Passerar Sportparken, Kungängsplatsen och Verksparken (Köpenhamn, Danmark) PRINCIPER för gator Trafikslag Busstrafik idag Möjlig framtida busstrafik RoRo-transport Primära gång- och cykelstråk Möjliga busshållsplatser RoRo-läget PRINCIPER för gator Trafikslag Gatustruktur PRINCIPER för gator Gator Större stadsgata Mindre stadsgata Torggata/Gåfartsgata Bostadsgata Kaj PRINCIPER för gator Gatutyper Större stadsgata (alt. 1) Större stadsgata (alt. 2) Torggata, gåfartsgata Bostadsgata Mindre stadsgata Kaj FYSISKT KONCEPT för platser och parker Platser och parker • Tydliga, attraktiva offentliga rum • Nodens karaktär ska avspegla sig i rummens utformning och funktion Sportparken Kungsängsplatsen Lilla Stationstorget Verksparken • Inom nod stationsstaden finns Stora och Lilla Stationstorget. Inom nod silokajen återfinns både Siloplatsen och kajen och inom nod sportparken finns Verksparken, Kungängsplatsen och Sportparken. Stora Stationstorget Siloplatsen och kajen Platser där stråk möts (Barcelona, Spanien) PRINCIPER för platser och parker Stora och lilla Stationstorget Torg och stadsliv (Köpenhamn, Danmark) Torgmöblering (Köpenhamn, Danmark) PRINCIPER för platser och parker Siloplatsen och kajen Utsikt från silokajen (Tjuvholmen, Oslo, Norge) foto: MIKAEL SILKEBERG Brygganläggning med belysning (Hudiksvall) Kajsträckning som trafikeras av buss (Hammarbyhamnen, Stockholm) PRINCIPER för platser och parker Sportparken, Verksparken och Kungsängsplatsen Utegym i park (Drammen, Norge) Temapark (Köpenhamn, Danmark) foto: STEN JANSIN Lek och idrott för alla åldrar (Nälstaparken, Stockholm) PRINCIPER för belysning Belysning • Samordnad och funktionell belysning • Trygg upplevelse i mörker Lilla stationstorget mindre torgbelysning Stora stationstorget högre torgbelysning Kajtorg högre torgbelysning Större stadsgata - högre belysning, större gaturum Mindre stadsgata - högre belysning Torggata/Gåfartsgata Bostadsgata - enkel gatubelysning Park - friare och belysning PRINCIPER för konst Konst och evenemang Permanent konst (Liljeholmstorget, Stockholm) Tillfälliga arrangemang för lek och skulptur (Carlsbergsområdet, Köpenhamn, Danmark) Här bor fåglarna (Brandts, Odense, Danmark) Permanent konst, tulpaner (Högdalen, Stockholm) FYSISKT KONCEPT för bebyggelse Bebyggelsestruktur • Strukturplan som bygger på FÖP:ens markanvändningskarta och illustrationsplan samt bef. gatunät • Strukturplanen ej definitiv • Visar en övergripande tanke och ambition kring gatustruktur och offentliga rummens avgränsning • Kommande detaljplaner lägger fast kvarterens exakta avgränsning PRINCIPER för bebyggelse Underjordiska ledningar • Beakta befintliga ledningsnätet PRINCIPER för bebyggelse Befintlig bebyggelse (Drammen, Norge) (Union scene, Drammen, Norge) (Tallin, Estland) (Vulkan, Oslo, Norge) PRINCIPER för bebyggelse Bebyggelsens innehåll • Stadsdelen ska vara blandad till innehåll • Olika tyngdpunkt beroende på läge i stadsdelen och i förhållande till risker, stråk och befintliga funkttioner Tonvikt på: Verksamheter, kontor, service, utbildning, bostäder Publik verksamhet, rekreation, kultur, utbildning i bottenvåning, bostäder Bostäder, förskolor PRINCIPER för bebyggelse Bottenvåningens relation till gaturummet • Bebyggelsen ska vara varierad och av hög arkitektonisk kvalitet • Principerna för utformning av kvarterens fasader mot gata grundar sig på tre kategorier; aktiv, öppen eller stilla fasad • Kvartersformen avgränsar tydligt ett offentligt rum mot vilken entréer, infarter och verksamheter vänder sig • Bottenvåningens relation med gaturummet • Fasader karaktäriseras beroende på läge i föhållande till noder, stråk och förutsättningar för verksamhetsetableringar Aktiv fasad Öppen fasad Stilla fasad PRINCIPER för bebyggelse Bottenvåningens relation till gaturummet starkt samband ute/inne Aktiv fasad generös våningshöjd rymliga gångbanor samband ute/inne Öppen fasad rymliga gångbanor mindre öppet samband ute/inne lugnare stadsrum Stilla fasad PRINCIPER för bebyggelse Bebyggelsens skala - våningsantal • Tät kvartersstad med varierad skala • Tonvikt på 5-6 våningar • Gp styr inte exakta höjder men anger en övergripande princip • Mot stora rum och bullerstörningar kan skalan vara något högre • Lägre skala mot mindre gator • Inom nodernas kärnkvarter kan någon byggnad utmärka sig och vara högre än 8 våningar Över 8 vån 6+2 vån 6 vån 4 vån PRINCIPER för bebyggelse Bebyggelsens gestaltning PRINCIPER för bebyggelse Bebyggelsens gestaltning gsä Fokus på ögonhöjdsperspektivet Förhållande till gatuliv ng sga tan Placering av balkonger ds g Ku n Hållbart byggande ata Användning av taklandskapet sta Variation i gestaltning och fasadmaterial Bo Variation i höjd inom kvarteret Gröna och privata gårdar PRINCIPER för bebyggelse Bebyggelsens gestaltning Aktiv/öppen fasad Aktiv/öppen fasad Aktiv/öppen fasad Stilla fasad Aktiv/öppen fasad Stilla fasad PRINCIPER för bebyggelse Etapper - utveckling över tid • Byggs ut under lång tid och i etapper • Gp styr inte utbyggnadsordningen • Resecentrum under planering • Ombyggnad av Kungängsgatan prioriteras av staden Betongfabriken tr en um c se re an Silon t ga s g än gs ny park n Ku Lillåudden under utbyggnad • Hänsyns ska tas till pågående störande verksamheter avloppsreningsverket Kokpunkten under uppförande • Oklart när omlokalisering av störande verksamheter kan ske • Ny park vid kajen kan anläggas tidigast under 2015 eller 2016 • Skyddszon på 200 m kring avloppsreningsverket, utredning kring om möjligt att minska skyddszon till 100 m • Bostadsutbyggnad pågår på Lillåudden
© Copyright 2024