DNAANALYS PÅ KULKNAPPEN

2012‑06‑18
www.hkm.varberg.se/print_page_look.asp?sidnr=26
DNA­ANALYS PÅ KULKNAPPEN
Om kulknappen är Karl XII:s dödskula är en ständigt
återkommande diskussion. Nu kan vi genom mitokondrie­DNA­
analys eventuellt få frågan besvarad. I samarbete med Scenic
television har Marie Allen som är doktor i medicinsk genetik vid
Uppsala Universitet tagit prov på kulknappen. Hon skall sedan
utföra en mitkondrie­anlys på provmaterialet. Fördelen med
mitokondrie­analys är att det bara behövs litet material för
undersökning. I detta fall räcker det med yttre skraprester på
kulknappen som sedan jämföres med det som finns bevarat av Karl
XII:s hjärna. Analysen är också extra intressant då den sammanfaller med Bengt
Liljegrens nyligen utkomna biografi över Karl XII där han framför
teorin att kungen var skjuten av en lejd mördare med en
specialtillverkad, mantlad kula. Provtagningen genomfördes den 14 mars på Museet och själva
analysen beräknas ta minst 3 månader. Intresset för resultatet är
mycket stort både hos allmänhet och forskare.
Svaret på DNA­analysen presenterades i samband med att vi
öppnade en tillfällig utställning om Karl XII & kulknappen ­ myt och
verklighet i juni 2002.
Svaret på DNA­analysen av kulknappen
Marie Allen som är doktor i medicinsk genetik vid institutionen i
Genetik och Patologi vid Uppsala Universitet genomförde den 14
mars 2001 provtagning på kulknappen. Hon utförde sedan en
mitokondrie­analys av proverna från kulknappen och blodfläckar i
Karl XII:s handskar och segerhuva som finns bevarad
www.hkm.varberg.se/print_page_look.asp?sidnr=26
1/2
2012‑06‑18
www.hkm.varberg.se/print_page_look.asp?sidnr=26
på Livrustkammaren.
Hon fann att det är samma DNA­typ på kulknappen som
blodresterna i Karl XII:s handskar!
Men detta är en relativt vanlig DNA­variant i Sverige, var hundrade
person har denna DNA­variant. Man måste också betänka att
många personer har hanterat knappen genom åren.
Teorin att kulknappen är Karl XII:s dödskula har genom DNA­
analysen fått ytterligare en pusselbit i en kedja av indicier. Vi kan
tryggt låta myten om knappen leva vidare. Hur gör man en DNA­analys?
Så här beskriver Marie Allen själv sitt arbete:
”Gammalt DNA är ofta nedbruten i mindre DNA fragment och
därför svårare och tar längre tid att analysera än nyare DNA.
Därför analyseras det DNA som finns i cellens mitokondrier istället
för det DNA som finns i cellkärnan.
Mitokondrie­DNA finns i upp till 1000 kopior per cell till skillnad från
de två kopior som finns av cellens kärn­DNA. En nackdel med
denna känsliga metod är att den inte är lika utpekande som en
kärn­DNA analys i brottsutredninngar. Ett flertal människor kan
alltså ha samma mitokondrie­DNA typ. Men ibland är det den enda
metod som kan ge svar i en brottsutredning.
Det vi som forskare ser som det intressantaste resultatet i den här
analysen är att det överhuvudtaget går att analysera dessa gamla
museiföremål som blodet på kungens handskar. Detta öppnar nya
möjligheter att göra analyser på annat historiskt material som t ex
Bockstensmannen.”
För frågor och mer information kontakta:
Christina Andersson­Wiking, 1:e antikvarie
LÄNSMUSEET VARBERG
Fästningen, 432 44 VARBERG
Tel 0340­828 37, Fax 0340­828 49 www.hkm.varberg.se/print_page_look.asp?sidnr=26
2/2