1. No category

helgmys
experiment
Bubbel i egen badbalja skapar helgmys
hemma hos familjen
Sellfors. sidan 10
»Nu kan du få elavtal
med timvis mätning«
Energi­sparexperiment
en framgång, säger
Melina Frigyesi på
E.ON. sidan 17
sidan 13
Tidningen El
En tidning från ditt lokala elföretag. Nummer 3:2012 Årgång 66
Ljusets hjälte
efter stormen
Linjearbetaren ser till att du får
el igen efter strömavbrottet
Varför inte
satsa på jobb
i energibranschen?
_____________________________________________________________________________________________________________________________________________
En tidning från
SEVAB Strängnäs Energi AB
Vältstigen 1, Box 32, 645 21 Strängnäs
Tel. 0152-460 50 Fax. 0152-188 88
[email protected] www.sevab.com
Du vinner eftersom Strängnäs-el består av en unik
mix av fast och rörligt elpris. Under oktober till och
med mars betalar du 70 % av elförbrukningen till
fast pris och resten rörligt och vice versa under
sommaren. Det gynnar dig nu när elpriset är lågt och
skapar trygghet under vintern.
Din förening vinner eftersom du får välja vilken lokal
förening som ska få stöd av SEVAB. Vi har bjudit in
alla lokala kultur- och idrottsföreningar och idag omfattar samarbetet hela 27 föreningar. Vilken brinner
ditt hjärta för?
Ring kundservice på 0152-460 50 och teckna
Strängnäs-el med förnybar el redan idag.
www.sevab.com & Facebook
Vi ger dig energi.
2
nummer 3:2012
Energilexikon
1 kWh (kilowattimme, 1000 Wh)
kostar ungefär 1,50 kr och räcker för
att driva en TV i 10 timmar eller en
brödrost i 1 timme.
1 MWh (megawattimme)
Motsvarar den energi som en familj på
fyra personer använder för matlagning
under ett år. 1 MWh = 1 000 kWh.
1 GWh (gigawattimme)
Motsvarar ungefär elanvändningen för
40 elvärmda normal­villor under ett år.
1 GWh = 1 000 000 kWh.
1 TWh (terawattimme)
Motsvarar ungefär den energimängd
som Sverige använder under ett dygn.
1 TWh = 1 000 000 000 kWh.
Ampere
Enhet för strömstyrka.
Har beteckningen A.
Energi
Energi kan varken produceras eller
konsumeras utan endast övergå från
en form till en annan. I vårt elsystem
är vattnet i våra vattenkraftmagasin
exempel på lagrad energi.
Effekt
Den mängd arbete som kan utföras
tillfälligt, till exempel under en sekund.
Effekt brukar definieras som arbete
per tidsenhet.
El ingen klimatbov
nästan 40 procent av svenska folket vet inte att el produ-
cerad i Sverige är mer klimatvänlig än i de flesta andra länder.
Det visar resultatet av studien ”Ladda Sverige”, på uppdrag
av branschorganisationen Svensk Energi, där 3 000 svenskar
tycker till om till el i boende, transporter och industrin.
Faktum är att elproduktionen i Sverige till 96 procent är
fri från koldioxid,
alltså fri från fossila
bränslen som kol.
Fjärrvärmeproduktionen ligger inte
långt därefter.
Varför tror då
fyra av tio svenskar
att att den svenska
elen inte är miljövänlig? Svaren är förstås flera. Kanske en
delförklaring är att elbranschen har ett ganska dåligt rykte,
uppbyggt på braskande rubriker om tillfälligt höga elpriser
som valsar runt i kvällspressen med jämna mellanrum. Sant
är i alla fall att branschen historiskt sett varit dålig på att visa
upp det miljöarbete som görs i företagen och att informera
om den miljövänliga, svenskproducerade elen – som är själva
grunden för utvecklingen och välståndet i Sverige.
»El producerad i Sverige
är mer klimatvänlig än i
de flesta andra länder.«
W (Watt)
Enhet för effekt. Den inter­­nationella
standar­denheten är uppkallad efter
James Watt (1783–1819), brittisk
instrument­makare och uppfinnare.
Wh (Wattimme)
Den energi som används då effekten
1 watt utvecklas under 1 timme.
nummer 3:2012
Lars Abelin
Chefredaktör
Tidningen El produceras av Svensk Energi, bransch- och
intresse­organisation för landets elförsörjningsföretag.
chefredaktör Lars Abelin, 08-610 06 30, [email protected]
ansvarig utgivare Eva Elfgren, [email protected]
Form The Factory of Design, www.thefactoryofdesign.se
projektledare Marie Wiklund, [email protected]
administratör Jenny Åkerberg, [email protected]
tryck Sörmlands Grafiska, Katrineholm, 2012
omslagsfoto
Niklas Larsson,
Scanpix
Upplaga ca 300 000 ex.
Tryckt på miljövänligt papper.
D is tr ibue
ra s
till dig via
di tt lokala
el före tag.
3
LJUSETS
Linjearbetarna sliter hårt för vår el
När strömmen gått i vinterstormen är det linjearbetarna som
ser till att vi får elen tillbaka. De är ljusets, värmens och trygghetens
hjältar. Tomas Zetterström på Söderhamn Nära är en av dem.
t e x t lar s abelin & f r ed r ik B jör kman foto f r edr ik b jör kman/södehamnsku r i r en
Tomas Zetterström
vrider om en stor
fast nyckel för att
släppa på strömmen till Ljusne.
Henrik Olsson
kapar ett träd
som orsakat
elavbrott i
Lövskär, Ljusne.
Frånskiljaren är öppen.
Hans Persson pratar
med Fortum Distributions
driftcentral.
4
nummer 3:2012
HJÄLTAR
När vi sitter i det svaga skenet från
stearinljus och svär och muttrar över att
elen har gått och oroar oss över att vi ska
börja frysa och att maten i frysen ska tina
så är elnätsföretagens linjearbetare redan
ute i skogen och letar felkällor. De trotsar
bitande blåst, mörker, otillgänglig terräng
och hotande trädras som på ett ögonblick
kan vålla tragedier.
Och de gör det långt utanför ordinarie
arbetstid för att vi så snabbt som möjligt
ska få tillbaka vår el, som vi nu i generationer har vant oss vid och som vi aldrig vill
vara utan.
Oväder drabbar Sverige varje vinter.
Det behöver inte vara i form av de stora
stormarna Gudrun 2005, Per 2007 eller
Dagmar 2011, som orsakade gigantiska materiella skador. Det kan även vara mindre
oväder som orsakar elavbrott på grund
av elledningar som rasat av snötyngden
eller träd som blåst över ledningarna och
orsakat kortslutning.
Det är nästan alltid landsbygden som
drabbas hårdast. Speciellt de mest glesa
delarna där elnätsföretagen inte grävt ned
ledningarna utan där de fortfarande är luftburna – hårt utsatta för väder och vind.
Försvinner elen slås ofta stora delar av
husets uppvärmningssystem ut. Detta
upplevs förstås som ett stort problem för
husägarna. Brist på vatten, frysboxar som
svalnar, avsaknad av ljus och isolering på
grund av att telefonen inte fungerar är
andra problem som kan uppstå.
När ett elavbrott inträffar går larmet
direkt hos elnätsföretaget och stor aktivitet
utbryter. Vi följde med några av de runt
hundra man som jobbade med att laga
Fortum Distributions elnät i hälsinge­
skogarna i efterdyningarna av den stora
stormen Dagmar som slog till i Sverige på
annandagen i fjol och orsakade avbrott i
nummer 3:2012
elleveranserna till ca 170 000 kunder Mest
drabbade av Dagmar var Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län.
Linjearbetaren Tomas Zetterström,
inhyrd från Söderhamn Nära för att hjälpa
Fortum Distribution, sliter tillsammans
med tre andra för att ge strömmen åter till
de som fryser och längtar efter att laga mat
och spola på toa.
– Nu ska du se att julstjärnan tänds där
i fönstret, säger Tomas Zetterström och
pekar mot en villa där borta i mörkret.
Han har öppnat dörrarna på ett sådant
där diskret hus med gul varningsskylt om
livsfarlig el som finns lite överallt. Med
ett ljudligt klonk vrider han om en stor
strömbrytare.
– Sådär, det var Ljusne det.
Först lagas tiokilovoltsnätet, det som
oftast har tre trådar och trästolpar och som
transporterar elen mellan byar. Sedan börjar de laga lågspänningsnäten med 230–400
volt, de som finns "ute i byarna". Det kommer att dröja innan det är klart.
Det är lite av ett detektivarbete att
felsöka och åtgärda elavbrotten. Det
vanligaste är att ett träd lagt sig tvärs över
ledningarna och kortslutit dem. När det
handlar om en spänning på tio tusen volt
går elen igenom en trädstam. Större träd
kan slita av ledningarna eller dra omkull
stolparna. Men det har det här gänget inte
sett denna gång. När det blir kortslutning
löser säkringar eller strömbrytare ut. Dessa
sitter ofta i ett elskåp, på en elstolpe eller i
en transformatorstation längre bort. Då vet
killarna på vilken sträcka något är fel.
Ibland går ledningarna långa sträckor i
skogen, och då blir det till att traska. Mest
i mörker. Killarna har jobbat från sjutiden
på morgon till elvatiden på kvällen dessa
dagar.
Tidigare på dagen har det här gänget
Visste
d
u at
t ...
.. .De s
ve n s k a
e
lnät sfö
har sats
re t age
at totalt
n
öve r 4 0
k ronor
miljarde
de sen
r
as te åre
göra de
n för att
s ve nsk
a elnäte
I dag s tå
n säk ra
r Sverig
.
e tr yg g
någ o n s
are än
in vad g
äller ela
vbrott.
varit och lagat elnätet i Trönö. Där var
det mycket mer tungrott, eftersom mobiltelefonin låg nere. De har ingen komradio
utan fick stämma träff med jämna mellan­
rum och prata ihop sig.
– När vi släppte på strömmen såg vi
direkt hur täckningen gick upp på
mobilen. Tydligen var det en mast uppåt
Storsjön som var strömlös, säger Tomas
Zetterström.
Men de är glada att det just denna dag är
barmark och ganska varmt. Det är jobbigt
nog ändå.
– När det är som värst kan vi överhuvudtaget inte ge oss ut, säger Tomas Zetterström. Då kan träden rasa rakt på oss.
Det värsta han varit med om är stormen Per 2007:
– Då var det riktigt stökigt. Nästan alla
linjer här var drabbade. Först och främst
fick vi röja träden och sedan bygga upp
provisoriska linjer. Människorna måste ju
ha ljus och värme.
Att bli kallad Ljuset hjälte har Tomas
Zetterström inget emot:
– Det är klart det är trevligt, säger han.
Vi fick också många uppskattande telefonsamtal när vi fixade linjerna efter Dagmar
i fjol.
5
F oto : pat r i c k d eg e r m an
Checklistan
vid elavbrott
BELYSNING
Ficklampa
Batterier
Stearinljus/värmeljus
Lyktor (+ lampolja)
Tändstickor/tändare
Extra säkringar
– Vi måste fylla på med kunskap
för att kunna säkra kompetensen,
inom exempelvis vindkraft, säger
Gunnar Tenevall, personalchef på
Skellefteå Kraft.
MAT
Reservmat
Reservkök
VÄRME
Sovsäck
Filt
Liggunderlag
Reservkamin
Bränsle till kaminen
Isoleringsmaterial
Tätningslister
HYGIEN
Hygienartiklar
Husapotek
Våtservetter
Toalettpapper
Plastpåsar/sopsäckar
INFORMATION
Batteriradio
Vevradio
VATTEN
Dunkar/hinkar
Jobba med energi!
– Vi erbjuder personlig utveckling, varierande och utmanande arbetsuppgifter inom en
spännande framtidsbransch.
Gunnar Tenevall är personalchef på
Skellefteå Kraft. Han, och hans kollegor
på andra energiföretag, har ett gemensamt: en skriande brist på välutbildad
personal.
Orolig för att få jobb? Det behöver
du egentligen inte vara alls. I takt
med att många som arbetar inom energibranschen går i pension de närmaste åren uppstår en
markant brist på arbetskraft. Över 7 000 tekniker
och ingenjörer med el- och energikompetens
behövs de närmaste fyra åren.
Att fylla dessa vakanser med nya personer är
förstås mycket viktigt för de svenska energiföretagen. Alla branscher inom energisektorn har
behov av kompetenta och välutbildade medarbetare.
arbete
Skellefteå Kraft, med totalt 630 anställda, är
ett av energiföretagen som söker nya medarbetare. Gunnar Tenevall har varit personalchef i 27
år men har aldrig upplevt en liknande situation.
– Bristen på arbetskraft beror på många
faktorer, säger han. Pensionsavgångarna är stora
nu, ungdomskullarna minskar, det finns inte
tillräckligt många utbildningar inom energi och
6
energiföretagen har inte marknadsfört branschen
tillräckligt bra.
Skellefteå Kraft ser allvarligt på den minskade
tillgången på utbildade ingenjörer men även
tekniker.
– Vi behöver återanställa efter de som går i
pension, men vi behöver också nyrekrytera personal, säger Gunnar Tenevall. Energitekniken blir
mer och mer komplex och vi måste fylla på med
både djup och bred kunskap för att kunna säkra
kompetensen, inom exempelvis vindkraft där vi
investerar mycket.
– Energiföretagen måste bli bättre på att
sälja sig. Vi måste visa upp vilken spännande
bransch vi verkar inom, bli valbara för kommande studenter som ska ut i arbetslivet.
– Energi är alltid i fokus och är en nyttighet
som ständigt är en del av samhället. Av tradition
har energiföretagen en god personalpolitik. Vi
arbetar långsiktigt med trygghet och säkerhet
för vår personal och försöker hitta en bra balans
i livet mellan yrkeskarriär, utmaning och fritid.
Detta är faktorer som är intressanta att lyfta fram
och som säkert kan bidra till att attrahera unga
att söka sig till vår bransch.
Skellefteå Kraft har en devis som säger en hel
del om vad det är frågan om: Må bra, trivas,
utvecklas och prestera!
– Vi ser till helheten, säger Gunnar Tenevall.
nummer 2:2012
Energibranschen
rekordsatsar
Jämfört med 2011 ökar
energibranschen i år
sina investeringar med 20
procent till totalt
41,6 miljarder kronor.
Energielpris
branschens
ökande roll som ekonomisk motor blir tydlig
vid jämförelse med övriga
industrins investeringar.
Där är årets notering oförändrad mot förra året, 55 miljarder kronor.
De nära 42 miljarderna som investe-
ras i år omfattar de samlade satsningarna
som görs inom hela energibranschen. De
huvudsakliga områdena är Svenska Kraftnäts utbyggnad av stamnätet, infrastrukturen kring gas och fjärrvärme, fortsatta
91 miljoner till
solenergiforskning
satsningar på att trygga leveranssäkerheten i elnäten, den massiva utbyggnaden
av vindkraft och uppgraderingar av kärnoch vattenkraften. I siffrorna ingår även
vattenverk, reningsverk och anläggningar
för avfallshantering, återvinning och
sanering.
Första eldrivna
transportbilarna
F oto : sa m i r sou da h
Nu rullar Sveriges första eldrivna
transportbilar. Tio bilar har köpts in av
Samhall och rullar nu i Växjö, Göteborg,
Östersund och Malmö.
Samhalls målsättning är att
använda denna typ av bilar på
fler orter runt om i landet. Planen är att
köpa 30 nya bilar per år de närmaste åren.
Modellen är Renault Kangoo ze. Den är
registrerad som lätt lastbil, har en räckvidden på 170 km på en laddning och en
toppfart på 130 km/h.
Svensk solenergiforskning är världs­
ledande. Och satsningen på solenergi stärks
nu när Energimyndigheten avsätter 91 miljo­
ner kronor till de tre första åren av ett forsk­
ningsprogram om solceller, termisk solkraft
och solbränslen.
Forskningsprogrammet ska bidra till
utvecklingen av nya tekniker och tjänster
som gör att man kan använda den förnybara
solenergin på ett mer kostnadseffektivt och
miljövänligt sätt.
Helsingborg elbilsbäst
Helsingborg stad med Öresundskraft
har utsetts till Elbilsbästa kommun 2012 av
Gröna Bilister. Motiveringen var bland annat
att staden erbjuder solcelllsladdade elbilar
i bilpooler som saknar motstycke inte bara
i Sverige utan i hela världen.
På andra plats kom Östersund, före
Göteborg, Umeå och Öckerö.
Tips på nätet om var
du lämnar elavfall
elbil
Bilarna fungerar som servicefordon,
De eldrivna tranportbilarna är av
modellen Renault Kangoo ZE.
nummer 3:2012
bland annat i städverksamheten och vid
varuutlämning. Samhalls målsättning är
att använda denna typ av bilar på fler orter
runt om i landet. Planen är att köpa 30 nya
bilar per år de närmaste åren.
På domänen www.tackochhej.se kan du
hitta närmaste inlämningsställe där du kan
lämna ljuskällor och elavfall. Du bara skriver
in din kommun så får du en lista på ställen.
Det finns över 600 återvinningscentraler
i hela landet, 3 800 insamlingsplatser för
småelektronik och lampor samt 10 000
batteriholkar.
Domänen Tackochhej är ett samarbete
mellan Avfall Sverige och El-Kretsen.
7
Nya lampguiden
hjälper dig att hitta det rätta ljuset
I mer än ett sekel har glödlampan lyst upp de svenska hemmen. Men nu har den
slocknat för gott. Tidningen El guidar dig i den nya belysningsdjungeln.
Vad hände egentligen
den 1 september
2012?
De sista glödlamporna
försvann, då 40-, 25och 15-wattslamporna
förbjöds. Butikerna får
dock sälja slut på sina lager
och det är tillåtet att använda lampor man
redan har köpt. 60-wattaren, vår vanligaste
glödlampa, förbjöds redan den 1 september
2011. När alla glödlampor är borta beräknas
det minska elanvändningen i Sverige med 2
miljarder kWh per år och den minskningen
motsvarar den totala energianvändningen
hos 80 000 eluppvärmda villor. Belysningen
står för mer än en femtedel av hushållselen
i Sverige.
Vilka ersättare finns det till glödlampan?
I dag finns många alternativ till glödlampan
som lågenergilampor, halogenlampor och
LED-lampor (LED står för Light Emitting Di­
ode, det vill säga ljusemitterande dioder).
Lågenergilampor
Lågenergilampan håller 10 gånger längre än
en glödlampa och finns i dag även i dimbara
varianter. Lågenergilampan är dock inte alltid
det bästa alternativet.
Halogenlampor
Ett bra alternativ till glödlampan och finns i
dag inte bara som spotlights utan även i vari­
anter med glödlampsform och skruvsockel för
nätspänning. De håller dubbelt så länge som
Ny app gör ditt lampval enklare
Med Energimyndighetens nya mobilapplika­
tion Lampguiden får du hjälp att hitta ny lampa
utifrån vilken glödlampa du ska ersätta.
– Många tycker att det är svårt att välja en
ersättare till glödlampan, säger Anita Aspegren,
avdelningschef vid Energimyndigheten. Därför
har vi utvecklat Lampguiden. Appen ska ge
konsumenten stöd att hitta rätt lampa för sina
behov och samtidigt spara pengar och miljö.
Tillsammans med resultatet visar appen också
8
en ungefärlig besparing i kronor med den nya
lampan. Appen innehåller också en vägledning
för att hitta rätt belysning utifrån rum och funk­
tion och en praktisk konverteringstabell från watt
till lumen (ljusstyrka).
Lampguiden är gratis, finns för både Iphone
och Android och fungerar utan uppkoppling mot
mobilnätet. Ladda ner appen på www.ener­
gimyndigheten.se och skriv in ordet Lampguiden
i sökfältet.
nummer 3:2012
vind blir vätgas
glödlampan, har liknande egenskaper och är
dessutom helt dimbara.
LED-lampor
LED-lamporna är på stark frammarsch och
förväntas inom de närmaste åren bli den
nya storsäljaren. LED-lampan håller upp till
25 000 timmar, vilket är 25 gånger längre
än glödlampan. Den här nya tekniken finns
tillgänglig i de klassiska glödlampsformerna
samt även som reflektorlampor, som kan
användas i stället för halogenspotlights.
Vad ska du välja?
Ja, det är nu saker och ting kan upplevas som
lite krångligare. Där man för några år sedan helt
enkelt tog sina glödlampor och satte in överallt
där man behövde ha ljus så bör man i dag, för
att få bästa resultat, fundera lite på var lampan
ska sitta. För att förenkla det hela lite så kan
man ha i åtanke att i ett rum där man tänder
och släcker ofta – till exempel badrum och för­
råd – så passar halogenlampor och LED-lamp­
or bäst. Har man rum där man tänder lampan
när man kommer hem och sedan låter den
brinna tills man går och lägger sig – som till
exempel lampan över köksbordet – så passar
lågenergilampan bäst. I utomhusbelysningar är
LED ett bra val eftersom den inte påverkas av
kyla. Om man följer de här råden så får man en
energieffektiv belysning som verkligen kommer
till sin rätt på bästa sätt.
nummer 3:2012
Varför är de nya lampor dyrare?
De är dyrare eftersom det helt enkelt handlar
om en dyrare teknologi. Å andra sidan sparar
de så mycket pengar i längden att det dyrare
inköpspriset har betalat sig redan efter ett par
år. För varje glödlampa som du byter ut mot
en lågenergilampa så sparar du upp till 600
kronor under lampans livslängd.
Vilka lampor ger samma ljus som en
glödlampa?
Om man med samma ljus menar det varma
glödlampsljuset så är halogenlampan den
ljuskälla som ligger närmast glödlampan vad
gäller både teknik och ljusfärg. I dag så finns
dock även lågenergilampor och LED-lampor
med samma färgtemperatur som glödlamps­
ljuset. Håll utkik efter beteckningen ”2 500–
2 700 Kelvin varmvitt” på förpackningen, så
får du ett varmt ljus.
Vilka lampor går att dimra?
Vad gäller halogenlampor så är alla varianter
dimbara. Det finns även dimbara varianter av
både LED-lampor och lågenergilampor men i
ett betydligt mindre urval. Om du är ute efter
till exempel en dimbar lågenergilampa så läs
noga på förpackningen så att lampan du väljer
verkligen är dimbar.
Källor: Energimyndigheten, Osram,
Belysningsbranschen
Vattenfall deltar i ett unikt projekt vid
hybridkraftverket i tyska Prenzlau, där
vindenergi lagras och omvandlas till vätgas.
Vätgasen kan sedan användas för att produ­
cera el och värme i kraftverk eller användas
som drivmedel till bilar.
– Detta är ett unikt projekt både för
Tyskland och hela Europa. Vi kombinerar här
produktion av förnybar elektricitet, värme
och väte, säger Oliver Weinmann, chef för
Vattenfall Innovation i Tyskland.
Förnybar energi är på frammarsch, men
utmaningen är att lagra den. Ett vindkraft­
verk producerar el direkt till elnätet men till­
gången är större än efterfrågan och det finns
därför ett behov att lagra energin. Därför har
Vattenfall engagerat sig i projektet i Prenzlau
som tar till vara vindenergi och via ett hy­
bridkraftverk omvandlar energin till väte.
Vattenfall planerar nu tillsammans med
sina partners att utöka försöksverksam­
heten till att producera vätgas av vindenergi
i flera större projekt. Bland annat planeras
ytterligare ett hybridkraftverk i delstaten
Brandenburg.
Laddstolpe till elbilar
Snabbladdande laddstolpar
ska sätta fart
på den nordiska
elbilsmarknaden.
I slutet av sep­
tember invigdes
den första, i
Lindvreten utan­
för Stockholm.
Laddstolparna
är en del av ett
projekt som
delfinansieras
av Energimyn­
digheten med
syftet att skynda
på utbyggnaden av infrastruktur för elfordon
i Sverige och Norden. Totalt ska 50 ladd­
stationer installeras, varav 20 i Sverige.
Laddningsstationerna klarar snabbladd­
ning av både växelström och likström. I
likströmsläget ger den cirka 50 kW, vilket
innebär att en elbil kan laddas på bara
20 minuter. I växelströmsläget har stationen
en maxkapacitet på 43 kW.
McDonalds, Nissan och Fortum samarbetar
i projektet.
9
Bubbel i balja
– prisvärt helgmys
Elkostnader (Elkostnad 1,20 kr/kWh)
Spabad 60 minuter
Handdukstork 2 timmar (timer)
Induktionsplatta 60 min
Spisfläkt 30 min
Glassmaskin 30 minuter
0,50 kr
0,14 kr
0,40 kr
0,36 kr
0,02 kr
Totalt 1,42 kr
Matkostnader
Gulaschsoppa med vitlöks- och persilje creme fraiche
(köttfärs, paprika, morötter, purjolök, lök, tomater, buljongtärning, creme fraiche, persilja)
150 kr
Bröd
30 kr
Plock-mat vid baljan (oststavar och ölkorv)
50 kr
Öl, cider, läsk
100 kr
Hemgjord vaniljglass
(ägg, florsocker, grädde, vaniljstång)
30 kr
Totalt 360 kr
10
Spabadet hålls i drift året om.
Genom att investera i ett bad
med god isolering, låsbart
skyddslock, inställningsbara
timerfunktioner och effektiva
motorer kan driftskostnaden
hållas nere även de år som
badet utsätts för extra hårt
vinterklimat.
nummer 3:2012
Spabad växer upp som svam­
par i landets villaträdgårdar. Allt
fler kostar på sig lyxen att kunna
bada utomhus året runt. Själva
spabadet är förvisso en stor
investering, men för mindre än
en krona får famljen el till sitt
bubbliga helgmys.
text ewa knutsson foto linus mey e r
Trädgården är upplyst med lyktor
och stearinljus, i frysen väntar hemgjord
vaniljglass och på induktionshällen puttrar
en het och värmande gulaschsoppa. De
vuxna barnen är hemma och familjen har
bytt om till bikini och badbyxor. Det är
dags för helgmys.
Med ett eluppvärmt spabadkar i trädgården kan vardagen få guldkant så länge
vädret tillåter. Och de enda väderlekar som
egentligen sätter stopp för bad är regnrusk
och snöstormar. Sommar som vinter kan
man njuta lyxen av att krypa ner i det
varma vattnet och få massage på köpet.
Naturligtvis är spabadet en stor investering och för den som funderar på att
investera kan det löna sig att titta på vad
badet kostar att driva, snarare än vad den
kostar vid köptillfället. Billigare spabad
kostar ofta mer att driva. Det belopp man
sparar vid köptillfället kan med andra ord
lätt ätas upp av ineffektiv uppvärmning och
dyrt underhåll.
I det här exemplet har man satsat på
Ett spa passar för vardags­
lyx, helgmys och fester
med goda vänner, men
det viktigaste är att välja
ett spabad som passar
den dagliga livsstilen. Här
har man valt ett mindre
spabad med plats för fyra
till fem personer.
nummer 3:2012
ett välisolerat bad med plats för 4–5 personer, för även om familjen gärna bjuder
in vänner till spafester vill man inte värma
upp ett för stort bad under resten av året.
Och eftersom det här spabadet utnyttjas av
någon i familjen i stort sett varje dag året
om (det värms till 39 grader större delen av
året) kan man glädja sig åt att elkostnaden
för ett bad hamnar på cirka 50 öre. Och
under de år badet varit i drift har månadskostnaden legat på 300–600 kronor, eftersom det beräknas dra cirka 3 000 kvH per
år. Att månadskostnaden varierar beror på
att elpriset har gått upp och ner något och
på att det går åt mer energi att värma upp
vattnet under riktigt kalla vintermånader.
Familjen är dock överens om att spabadet
är ett riktigt prisvärt helgmys.
11
F oto : ch r i st i an g u stavsson
fråga oss om:
elsäkerhet
Jag såg ett inredningsprogram på TV
där de tipsade om att göra färgglada
lampor av kakformar? Är det tillåtet?
Det är inte förbjudet att göra en lampa till
sig själv men man kan utsätta sig själv och
andra för risken av elchock. Ett bättre alter­
nativ är att köpa färdiga CE-märkta lampor.
Kakformslampor är käcka men har flera
brister ur elsäkerhetssynpunkt. Några av
dessa är:
En sladd får inte ligga an mot en metall­
kant. Om sladdens isolering skadas kan
skärmen och kakformen, bli ledande.
På korrekt byggda lampor går sladden
genom en genomförning av till exempel
plast .
Om man drar i lampans sladd får inte
påfrestningen komma på skruvarna som
håller fast sladdens ledare. I stället ska
man ha en så kallad dragavlastning, som
tar upp kraften.
Eftersom kakformslampan inte uppfyller
dessa två krav finns risken att skärmen och
kakformen, blir spänningsförande.
Det är inte tillåtet att tillverka en lampa
för att sälja eller ge bort. Du har då skapat
en produkt och räknas som tillverkare och
måste CE-märka produkten. Som tillverkare
har du skyldighet att sätta dig in i alla regler
som gäller för den tillverkade produkten.
--------------Har du frågor om elsäkerhet?
Ställ din fråga till Elsäkerhetsverket
genom att kontakta redaktionen på:
Mail: [email protected]
Adress: Tidningen El, The Factory of Design,
Tomtebogatan 44, 113 38 Stockholm.
--------------12
Källsortering och lägre energianvändning är stora steg för att minska miljöpåverkan i hemmet.
Hållbart liv i hemmet
Nio familjer i Kalmar ingår i projektet
”Hållbart liv hemma” med målsättningen: Minska energianvändningen och
hushållssoporna!
Cirka 20 procent av
energianvändningen i
Sverige används i hemmen. Varje hushåll
slänger i genomsnitt 60 kilo sopor per år.
Detta har fått Ikea och wwf att starta
projektet ”Hållbart liv hemma” för att se
hur man kan få ned hushållens miljöpå­
verkan.
hållbart
I ett första steg har de så kallade eco-
ratörsfamiljerna i Kalmar visat att svenska
hushåll genom enkla och smarta inredningslösningar kan minska sitt brännbara
avfall med upp till 70 procent. Främst beror
det på att familjerna blivit bättre på att
källsortera avfall och matrester.
– Vi sorterar jättemycket nu. Det känns
som om det knappt blir några sopor kvar
att slänga längre, säger Emil Sandebäck, en
av deltagarna i projektet.
– Det här visar hur små förändringar i
vardagen direkt ger snabba miljöeffekter,
säger Ann-Sofie Gunnarsson, Ikea Sverige,
projektledare för ”Hållbart liv hemma”.
Att vara ecoratör handlar om att kombinera kreativ inredning med miljötänk och
våga prova nya lösningar. Det är enklare
än många tror att skapa ett härligt hem
och samtidigt spara både på sina egna och
jordens resurser.
En femtedel av svenskarnas energian-
vändning sker i hemmet. En energikonsult
har besökt familjerna och identifierat de
områden där energi används som man inte
har glädje och nytta av. Familjerna har fått
en display installerad som visar hur mycket
el som används.
– Den fungerar som en väckarklocka och
bidrar till att ecoratörerna kan ta ett större
personligt ansvar för sin egen energianvändning, säger Mariann Eriksson, marknadschef på wwf. Styrkan i projektet är att
vi tillsammans kan hitta konkreta lösningar
som har stor positiv påverkan på miljön.
Nästa steg för familjerna handlar om
att hitta enkla lösningar som sparar
energi, genom till exempel led-belysning,
stand-by-knappar, textilier och mattor.
Läs mer om projektet, familjerna
och få egna tips: www.ikea.se/ecoration.
nummer 3:2012
Den 1 oktober i år trädde en ny lag i
kraft som gör att du som elkonsument
kan teckna elavtal där din elanvändning
mäts per timme.
Från politiskt håll syftar
förändringen till att ge
elkunden större möjlighet att genom ökad
kunskap påverka sin elanvändning och sina
kostnader. Ett timbaserat elavtal ger kunden
möjlighet att flytta sin elanvändning till
tider då elpriset är lägre.
För kunder med timbaserade elavtal
är det viktigt att ha koll på variationerna
i elpriset så att man verkligen styr sin el­
användning till tider då elpriset är lägre.
elpris
Förutsättningarna att påverka elkostnaden
varierar beroende på möjligheterna att styra
elanvändningen till andra tider på dygnet.
För kunder som bor i lägenhet eller i villa
utan el för uppvärmning är möjligheterna
att styra elanvändningen begränsade då kyl
och frys står för en stor del
av elanvändningen och
dessa står på hela tiden.
För villakunder som har
el för uppvärmning är
möjligheterna större
om man har möjlighet
att styra tiderna för
uppvärmning.
Det kom ett brev till redaktionen från en trogen läsare. Och
det är klart vi även vill låta våra övriga läsare ta del av detta.
Tack för ditt bidrag, Gunnar!
/Lars Abelin, chefredaktör
Lysande
pingvin
Denna lite annorlunda ficklampa
ser ut som en
gullig pingvin. Den
laddas med egen
handkraft. Klimat­
smart och kul.
Passar för barn från fyra år, enligt
leverantören. Priset ligger på cirka
110 kronor. Ficklampan finns också
som anka, hund, gris, robot och ko.
MER INFO: www.ekokul.se
Mi
först n
ärkar
e
!
Hjo.
mera bosatt i
nsionär och nu
pe
a
”Hej Lars !
ak
nik, med
lb
ek
til
st
år
Waldmann Lju
h sedan några
r 20 år s tid på
Jag är 73 år oc
de
der åren med
un
un
r
m
Ha
sa
.
rk
et
t och varit ve
på programm
r
po
lam
gi
rnkraf t. Ville
er
Jag har arbeta
h lågen
n, vind och kä
rör, halogen oc
bränslen, vatte
ila
ss
fo
sionen om
l,
bland annat lys
us
ko
sk
di
ed
energikälla i
ut veck ling m
gi
al
er
m
m
en
ga
ljt
fö
en
e
är
intress
t vindk raften
el informera at
ige under
med min ar tik
m i södra Sver
mycket verk sa
r
va
,
an
and annat
tm
bl
vindk raft.
–
es
väderk varnar
tnären Emil W
ra
ns
fle
ko
r
,
or
ga
in
br
­
or
sn
Min m
e på sina et
”, som jag är in
let och avbildad
äderkvar nspark
“V
-ta
a
00
nn
19
de
r
av
n
ga
börja
dessa et snin
i Skåne. Bland
El.
ar Wes tman”
på Öland och
till Tidningen
er
lsningar Gunn
h över sänd
Med vänliga hä
nehavare av oc
Tex t: g u nnar westm an b i l d : em i l westm an
Gammal vindkraft
nummer 3:2012
Vindkraft är en kraftkälla som människan
använt sig av sedan urminnes tider. Vindens
enkla drivkraft har i ett hundratal år använts
till att driva kvarnar, pumpar och segelfartyg.
Vindkraftens historia började tidigt. Den första
typen av vindkraft tros ha använts i Persien
redan 200 år f.Kr.
Väderkvarnen har nu blivit vindkraftverk i
stället. Väderkvarnar och väderkvarnsparker
ingår också i den svenska historien. Här ett ex­
empel på en väderkvarnspark från 1800-talet
på Öland, där väderkvarnar var mycket vanligt
förekommande på grund av sitt idealiska läge
med vindar från alla håll. Konstnären Emil
Westman hade en förkärlek att avbilda väderk­
varnar, bland annat detta motiv på ”Väder­
kvarnsparken” på Öland.
F oto : m ag n u s s ko g lö f
Nu kan du få timmätning
profilen
Claes Clabbe af Geijerstam,
underhållare
Vad är din favorit-elpryl?
– Naturligtvis en gitarrförstärkare.
Drar sådär en 100 W om alla rattarna
står på 10.
Vilket är ditt bästa energispartips?
– Att när alla gått och lagt sig gå runt
och släcka lampor och standby-prylar
som TV-bildskärmar, TV-boxar och
DVD-prylar.
13
Ny ljusdesign
LED i 24 färger
Dice finns för vägg och
tak i flera olika utföranden
och nu har serien utökats
med LED-bestyckning.
Dice vägg finns med 5W
LED, antingen 3 000 eller
5 000 K. Takmodellerna
finns i flera olika storlekar
och LED-modellerna är
bestyckade med 4 x 1,2W
eller 9 x 1,2W.
Dice finns i 24 olika färger.
Tillval med färgfilter och
slitsar finns för att få olika
ljusbilder.
Cirkapris: 1 700 kronor
för stifthalogen, 3 000
kronor för LED. Mer info:
www.flux.nu
Armatur med ny teknik
Osram presenterar framtidens belysning.
Nu kan du köpa en armatur som bygger på
den supertunna OLED-tekniken.
OLED (Organic LED) består av tunna
kol­baserade filmer mellan två elektroder
(glasskivor) och är till största delen upp­
byggda av organiska material. De är platta
och stora vilket gör att man kan skapa helt
nya och unika belysningslösningar. Ljus­
mässigt har OLED den fördelen att ljuset är
bländfritt tack vare den stora lysande ytan.
PirOLED består av fem svängbara paneler
vävda i en dubbel­spiral i borstat aluminium.
LED-enheten i foten har en effekt på ungefär
6 W och OLED-panelerna cirka 4 W. Priset
kan nog verka avskräckande för de flesta av
oss, lampan kostar runt 100 000 kronor!
Mikro för digitala hemmet
Whirlpool tar mikrovågsugnen in i den digitala framtiden
med sin futuristiska design. Mikrovågsugnen Max Limited
Edition har färgsken för olika tillagningssätt och display med
touch control. Samma teknologi som används i dagens
smartphones finns i kontrollpanelen. Max Limited Edition
finns att köpa i utvalda butiker runt om i Sverige till ett
cirkapris på 2 990 kronor. Den levereras i färgerna Caffeine,
Bronze och Moonlight.
Liten downlight
LED Tresol är en liten och mångsidig downlight som både kan fällas in eller
ytmonteras. Passar lika bra som punktbelysning i hyllan som takbelysning i
köket eller vardagsrummet. Osrams nya lampa är 50 mm i diameter och har
en modern design i aluminiumprofil. LED-ljuset ger ett varmvitt ljus och är
både effektivt och energisnålt. Cirkapris från 300 kronor.
14
nummer 3:2012
F oto : m at s l i l i eq u i st
Bro som konstverk
Bron över Bällstaån i stadsdelen Annedal som avgränsar
Stockholms stad och Sundbyberg stad har utsmyckats som ett
ljussatt konstverk. Och det är också ett konstverk, av konst­
nären Ebba Bohlin, som heter ”Konkret Transcendens”.
I folkmun kallas det ”Blå bron”.
Bron är belyst med HLS ledstångsbelysning, 17 syrafast, rost­
fria LED-puckar på 1,6 W försedd med borosilikatglas och med
en färgtemperatur på 3 500 K.
Belysningen kommer från Fox Design, elentreprenör är
Emateq Mats Bruce. ”Blå bron” invigdes i augusti.
äkta italiensk espresso
Götaplatsen ljusbäst i Sverige
Götaplatsen i Göteborg har utsetts
till vinnare av Svenska Ljuspriset. Ju­
ryn tycker att regin av ljuset gjorts så
skickligt att det känns som om ljuset
alltid funnits där.
Götaplatsen, som är en av Sveriges
nummer 3:2012
mest kända stadsmiljöer, fick under
2011 en rejäl ansiktslyftning med
fokus på belysning. Visionen var att
skapa ett vack ert rum, förstärka
byggnaderna runt platsen och göra
Götaplatsen till en mötesplats kvällstid.
Tillsammans med Lavazza har
Philips Saeco tagit fram A Modo Mio,
en espressomaskin som gör det
möjligt för alla att göra en perfekt
espresso hemma – precis som den
smakar i espressons hemland Italien.
Den kompakta espressomaskinen har
en stilren design med retroinfluenser
och detaljer i rostfritt stål. Det finns
också en limited edition i rött. Cirka­
pris 1 500 kronor.
15
Olika namn på dyrt avtal
Elbilar får racingserie
Källa: Financial Times
Normalpris, Baspris och Tillfälligt elpris
är olika namn på det allra dyraste
elavtalet. Nu vill Energimarknadsinspektionen att det enbart ska heta
Anvisningsavtal.
De runt 1 miljon svenska
elpriset
elkunder som inte själva
valt elhandelsföretag hamnar automatiskt
hos det elhandelsföretag som elnätsföretagaren anvisar. De får betala dyrt för att de
inte aktivt väljer elavtal – vilket faktiskt
över 1,5 miljoner hushållskunder
gör i dag.
Ännu svårare har det
blivit sedan några elhandelsföretag börjat ge den sortens
avtal olika fantasifulla namn. Det som de
flesta känner igen som Tillsvidarepris har
döpts om till Normalpris, Standardpris,
Baspris eller Enkel.
Enligt Energimarknadsinspektionen, ei, är det olyckligt och förvirrande
för kunderna att det inte finns en enhetlig
benämning på avtalet.
ei har därför föreslagit för regeringen
att det en gång för alla ska slås fast ett
gemensamt namn för denna företeelse.
Det föreslagna namnet är Anvisningsavtal.
Detta bör elhandelsföretagen, enligt ei,
använda både på elräkningen och i all övrig
kommunikation med kunderna.
F oto : • • • / sc a n p i x
Motorsportens internationella förbund
har tillsammans med en grupp investerare
beslutat sig för att starta elbilstävlingar i
världens storstäder.
Serien ska heta Formula E. Den första
starten är planerad till 2014 och kommer
att innehålla 20 förare fördelade på tio lag.
Tävlingsbilarna ska passera berömda land­
märken i några av världens största städer.
Projektets målsättning är att locka till sig
Formel 1-lag, välkända bilmärken och elbils­
tillverkare.
Nytt ljus i skidspåret
Skidåkningsklubbarna står för en stor utmaning: Från 2015 ska all
belysning vara omställd till lågenergibelysning, utan kvicksilver.
Detta medför på kort sikt stora investeringskostnader men också
på sikt mycket lägre driftskostnader.
– Ett problem är att mer
idrott
än 65 procent av alla
Sveriges elljusspår ägs och drivs av
föreningar med lite driftsbidrag från
kommunerna, och frågan är hur
klubbarna ska ha råd med omställningen till ny belysning, säger Per-Åke
Yttergård, nationell chef på Svenska
skidförbundet.
16
Elljusspår
Det finns cirka 1 700 elljusspår
i Sverige.
Dalarna hör till de län som har
flest elljusspår med cirka 110 spår
med en snittlängd på 4,5 km.
Många av landets elljusspår står
nu inför renoveringar/uppgrade­
ringar då de ofta tillkom under
1960- och 1970-talen med först
glödlampor och nu lågenergi­
lampor innehållande kvicksilver.
I Dalarna har 1/3 av elljus­
spåren fortfarande glödlampor
och 2/3 har lågenergilampor där
en majoritet innehåller kvicksilver.
Ingen klubb i länet har ännu bytt
till LED-belysning.
nummer 3:2012
hallÅ där:
Melinda Frigyesi Almström,
PR-ansvarig för
E.ON Sverige
Hur går det med
Sveriges största
energisparexperiment?
– Det går bättre än vi hade kunnat hoppas på.
Fram till oktober hade våra experimentdeltagare
sparat cirka 12 procent på sin elanvändning.
Det är en imponerande minskning.
10 000 svenska hushåll deltar i experimentet
där målet är att under ett år ta reda på hur
mycket el man kan spara genom att elen blir
synlig, via en mätdosa som mäter elanvänd­
ningen i realtid. Hushållets användning kan
följas via webben, mobilen eller på en display
på mätdosan. Studien började i februari i år
och avslutas i februari 2013.
Vilka reaktioner har ni fått från deltagarna?
– Det har mest varit positiva omdömen.
Deltagarna har en egen Facebookgrupp där de
kan diskutera med oss och varandra om hur
det går. Där har tongångarna varit övervägande
positiva. Vi har också en hemsida för experi­
mentet (www.eon.se/experimentet), som är
öppen för alla, där man i grafer kan ser hur det
går för våra deltagare och själv vara med och
ge energispartips eller läsa andras tips osv. Det
är fascinerande att följa och se hur engagerade
folk är i just spartips.
Vad är dit eget bästa energispartips?
– Min familj bor i ett dragigt gammalt hus så det
bästa vi har gjort är att täta fönstren och stoppa
kallraset – det har gett omedelbar effekt på
uppvärmningskostnaden. Men sedan måste jag
erkänna att jag faktiskt är rätt manisk med att
stänga av standby-funktioner. Ser jag den mista
lilla röda lampa på någon apparat hemma så
är jag framme och stänger av… Många bäckar
små ger ju också effekt.
Målet är att ta reda på hur mycket el
man kan spara genom att elen blir synlig
via en mätdosa.
nummer 3:2012
Har du frågor om el, fjärrvärme och gas?
Ställ din fråga genom att ringa Energimarknadsbyrån, tel 08-522 789 50
mån–fre 9–12, eller skicka din fråga via hemsidan www.konsumenternas.se.
Konsumenternas energimarknadsbyrå är en självständig byrå som kostnadsfritt
informerar och ger råd samt vägledning i frågor som rör el, fjärrvärme och gas.
frågor & svar om:
Energi
Vilken uppsägningstid
har rörligt elprisavtal?
Vanligast är en månads
bindnings-/uppsägningstid.
En del elhandlare erbjuder
dock rörliga elprisavtal som
har lång bindningstid, ibland
upp till ett år.
Att välja ”rörligt 1 år” och
därmed binda upp sig till en
elhandlare under ett år är
sällan lönsamt. Det visar en
genomgång som Energi­
marknadsinspektionens
jämförelsesajt elpriskollen.se
tidigare gjort.
Som konsument bör man
vara uppmärksam på bind­
nings- och uppsägningstid
när man tecknar elprisavtal.
Det är inte givet att avtal
med lång bindningstid har
ett lägre pris än ett mot­
svarande kortare avtal.
Det är även viktigt att vara
uppmärksam på vad som
händer när avtalet löper
ut. Hos vissa elhandlare
övergår rörligt pris i ett
dyrare tillsvidarepris, om inte
konsumenten är aktiv och
väljer ett annat avtal. Titta
efter jämförpriset när du
jämför elavtal. I jämförpriset
ingår alla rörliga och fasta
kostnader samt skatt och
moms.
Hur fungerar ångerrätten när jag ingår ett
elprisavtal?
Om du blir kontaktad av
en elhandelsförsäljare och
säger ja till ett avtal har du
14 dagars ångerrätt. Tiden
räknas från att du fått en
skriftlig bekräftelse på avta­
let. Innan du bestämmer
dig bör du kontrollera vilken
bindnings- och uppsägnings­
tid du har i ditt nuvarande
elprisavtal.
Du bör även jämföra
elpriser, till exempel på
elpriskollen.se. Försäljaren är
skyldig att informera dig om
jämförpriset för avtal som
erbjuds, det är det du ska
jämföra med andra företags
erbjudanden.
Hur gör jag för att få
timavläsning?
Om du är intresserad av
ett timprisavtal måste du
först kontakta ett elhand­
elsföretag som erbjuder ett
avtal som förutsätter att
elen mäts varje timme. Om
ett avtal sedan ingås ska
elhandelsföretaget meddela
det till ditt elnätsföretag.
Troligen blir det mer
intressant för småhuskunder
än för lägenhetskunder, då
sparpotentialen i att flytta
sin elanvändning till annan
tid på dygnet är mindre för
lägenhetskunderna.
Om du har eller skaffar
dig ett avtal med ett elhand­
elsföretag som förutsätter
att elen mäts varje timme,
behöver du inte betala
någon extra kostnad till
ditt elnätsföretag för att
elnätföretaget går över
till timmätning i stället för
månadsavläsning.
Kan man få skadestånd
i samband med ett
elavbrott?
Enligt reglerna i ellagen
kan du om du drabbats
av en ekonomisk skada
ha rätt till skadestånd. För
att få skadestånd krävs
inte, till skillnad från rätten
till avbrottsersättning, att
avbrottet har varat viss tid
utan du kan även vid ett
kort avbrott vara berättigad
till skadestånd.
17
Krysset 3:2012
nyttiga länkar
Vill du veta mer om din el
och om energi? Det finns
flera myndigheter och
organisationer du kan
vända dig
till. Här får
du några
användbara
tips:
Svensk Energi
Energiportal med fakta om el och
elmarknaden.
www.svenskenergi.se
Konsumentverket
Fakta om alla slags
uppvärmnings­s ystem och hur du
med enkla åtgärder spar energi.
www.energi.konsumentverket.se
Konsumenternas
energimarknadsbyrå
Vägledning i frågor som rör el,
fjärrvärme och gas. Kostnadsfri
information och rådgivning.
www.konsumenternas.se
ko r sor d : L a sse W i d l u n d
Elsäkerhetsverket
Lär dig undvika elolyckor och
elbränder. Tips och information.
www.elsakerhetsverket.se
Lösningen sänds senast den 30/11 2012 till:
Elkrysset nr 3-12, Tidningen EL, 101 53 Stock­
holm eller e-posta orden i färgade rutorna till
[email protected]
namn
adress
Priser:
1:a pris LED ficklampa
2:a–10:e pris En lågenergilampa
18
Pristagare & lösning
Krysset 2:2012
1:a pris
Grill- och vedtändare
Lars Hjalmarsson,
Mölnlycke
2:a–10:e pris
En lågenergi­lampa
Martin Eriksson, Edsbyn
Ulla Ekh, Gunnarsbyn
Margareta Johansson,
Mariestad
Sylvia Olsson, Ljusdal
Ninnie Winroth, Varberg
Ulf Bäckström, Varberg
Kerstin Kjellstorp,
Sandviken
Monica Eriksson,
Mariestad
Lennart Höglund, Källby
Energimyndigheten
Tips om hur du kan påverka din
energianvändning och sänka
energi­kostnaderna. Här finns
också en lista som kommunvis
presenterar din energirådgivare.
www.energimyndigheten.se
Energilexikon
En skattkista fylld med energi­
relaterade ord. Här kan du söka
på ord och begrepp.
www.energilexikon.nu
Nord Pool
Vill du få mer information om hur
den nordiska elbörsen fungerar,
så kan du läsa här.
www.nordpool.com
nummer 3:2012
Ibland får man en lysande idé...
Ofta är det svårt att veta vilket
resultatet ska bli när man först
kommer på en idé. Ibland blir det
lyckosamt men ibland skulle man
ha låtit den ligga kvar i byrålådan.
Strängnäs-el kom till efter en idé av
några kollegor som brinner för just
elhandel. Så här i efterhand är vi stolta
över att vi lät fantasin flöda iväg den
där januaridagen för snart två år
sedan.
Idén vara att kunna erbjuda ett avtal
som innehöll både en fast och en rörlig
del, men på ett bättre sätt än vad som
redan fanns på marknaden. Tanken
var att kunderna skulle känna sig både
trygga på vintern och smarta på sommaren men också att man alltid hade
ett avtal som låg rätt i pris.
SOMMARSÄSONG
70% rörligt pris
Inköpsperiod för vintersäsong
VINTERSÄSONG
Det fanns mer på önskelistan. Avtalet skulle även
innehålla andra delar som
ingen annan leverantör
kunde erbjuda. Vi började
fundera över vad vi var
ensamma om...
foten av ett berg, ligger de gula
rosornas stad…”. Den svarta
gjutjärnstavlan med de inledande raderna av dikten återfinns
fortfarande i Gyllenhjelmsbacken i närheten av Domkyrkan i
Strängnäs.
I kraftvärmeverket tillverkas egen el
av förnybara bränslen. Sagt och gjort,
avtalet skulle byggas på enbart ”grön”
el – som dessutom var lokalproducerad!
Snart var vi helt klara med alla
detaljer och i slutet av maj 2011
lanserades Strängnäs-el. Något
som vi idag är mycket glada för.
Det lokala engagemanget är enormt
viktigt för oss. Kunde vi få in även det
i avtalet? Då tändes idén att förändra
vårt sätt att stödja föreningslivet.
Sedan länge hade vi en tradition att
sponsra olika föreningar, men sättet
”först till kvarn” kändes inte helt rätt.
I stället för att några få enbart skulle
få vårt stöd ville vi sprida pengarna
bredare så fler fick nytta av dem.
Resultatet blev att de kunder som
tecknar Strängnäs-el är de som idag
bestämmer hur SEVABs föreningsstöd
ska fördelas.
Nu har avtalsmodellen funnits på
marknaden i ett och halvt år och under
den korta perioden har kundstocken
växt från noll till tre tusen.
Det är mycket hedrande med
det stora förtroende våra
kunder har givit oss.
70% bundet pris
Inköpsperiod för sommarsäsong
Resultatet blev en unik mix med fast
och rörligt elpris. Under den kallare
perioden skulle den största delen utgöras av fast pris och endast lite grann
vara rörligt. Tryggt och säkert.
När sommarperioden börjar sjunker
ofta förbrukningen och de flesta vågar
”gambla” lite mer resonerade vi.
Då skulle vi vända på steken så förhållandet mellan fast och rörlig del
blev tvärtom jämfört med vinterperioden. Vi sammanfattade det hela med
”70 procents trygghet och 70 procents
möjlighet”!
I mars, två månader efter att första
tanken på ny avtalsmodell kom, var
vår idé så långt framme att vi bjöd in
några föreningar för att höra vad de
tyckte om upplägget. Vi lyssnade runt
med ett större antal kunder och fick
enbart positiva reaktioner från båda
grupperna.
Vi snickrade vidare och kände att
något riktigt bra var på gång. En sak
som saknades var en bra symbol för
avtalsmodellen. Vi tittade noga runt i
vår närhet och till slut hade vi hittat
rätt.
Symbolen skulle bli den gula rosen
som Bo Setterlind nämner i sin kända
dikt om Strängnäs, ”Vid Mälaren, vid
De kunder vi pratat med
efter att de tecknat
avtalet säger ofta att
upplägget med mixen
mellan rörligt och
fast elpris är det
som avgjort att man
tecknat avtalet. Att
den ”gröna elen”
ingår och stödet till
föreningarna
är en bra
bonus, är
något vi
ofta får
höra.
Vad är viktigt för
dig när du köper
din el?
Försäljningschef Benny Larsson
www.sevab.com
nummer 3:2012
19
f oto : i sto ckp h oto
EL gör
l i v et va r m a r e
_____________________________________________________________________________________________________________________________________________
SEVAB
Strängnäs
SEVAB Strängnäs
Energi
AB Energi AB
Vältstigen
32, 645 21 Strängnäs
Dammvägen 12 A, Box
32, 645 1,21Box
Strängnäs
Tel. 0152-460 50 Fax. 0152-188 88
Tel. 0152-460 50 Fax. 0152-188 88
[email protected] www.sevab.com
[email protected] www.sevab.com