1. No category

framtid
Skolelever bygger
modeller av framtiden,
i tävlingen Future City.
sidan 12
elavbrott
Björnen var ett av de
700 djur som orsakade
elavbrott under 2011.
sidan 10
»Vindkraften slår nytt
rekord inom EU«
sidan 8
Tidningen El
En tidning från ditt lokala elföretag. Nummer 1:2013 Årgång 67
Det energirika
Vasaloppet
Elektricitet viktig service för laddade skidåkare
En tidning från
Elbranschen
skänker
solelslampor
till Afrika
Elåret 2012
ett rekordår
Total elproduktion, vindkraft och
export slog förra året rekord.
Dessutom var elpriset relativt lågt.
Trots ökande energikostnader struntar
många företag i att effektivisera sin använd­
ning av energi. Vart tredje industriföretag,
med färre än femtio anställda, har inga energi­
sparplaner. Det visar intervjuer med nyckel­
personer på 200 industriföretag med mellan
20 och 250 anställda.
I genomsnitt står energikostnaderna för en
åttondel (12 procent) av företagens rörliga
kostnader. Det framgår av en enkätunder­
sökning som är gjord av PFM Research på
uppdrag av miljöteknikföretaget Pilum.
Ett exempel på en outnyttjad sparåtgärd
är att återanvända spillvärme från produk­
tionen i företaget, eller att koppla in över­
skottet i fjärrvärmenätat.
Ikea satsar
stort på vindkraft
Ikea lägger totalt 13 miljarder kronor
på förnyelsebar energi fram till 2015. Sats­
ningar från och med 2009 tillbaka ingår i den
summan, till exempel solpaneler på
81 byggnader och nio vindkraftverk i Dalarna.
Andra projekt är under uppstart, exempel­
vis 30 snurror i Glötesvålen i Härjedalen.
Totalt ska Ikea ha 126 vindkraftverk i fem
länder 2015. Ikea Group ska också energi­
effektiviseras med 20 procent.
Krematoriet
återvinner värme
Krematoriet i Helsingborg har börjat
använda värmeenergin från ugnarna till att
värma den egna anläggningen. Det går så bra
att krematoriet knappt behöver köpa någon
fjärrvärme alls.
2
Nettoexporten på 20
svensk el TWh el under 2012 inne­
bär ett nytt rekord för Sverige. Det är det
högsta värdet någonsin och ska jämföras
med den totala elproduktionen i Sverige
som 2012 hamnade på cirka 161 TWh, också
det ett rekord. Danmark har som jämförelse
en årlig elanvändning på runt 35 TWh.
Rekorden beror huvudsakligen på
den stora produktionen av vattenkraft, som
är en följd av den goda tillgången på vatten
under hela året. Även kärnkraften har gått
bättre än på senare år.
Vattenkraften nådde knappt 78 TWh i
årsproduktion, jämfört med dryga 65 som
är medelvärdet. Kärnkraftens produktion
under 2012 steg till knappt 61 TWh mot 58
2011.
Vindkraften slog på nytt produktions­
rekord. 2012 producerades drygt 7 TWh
mot 6 föregående år.
El är en vara som
handlas fritt som
andra varor och som
genererar intäkter till
Sverige. I ekonomiska
termer motsvarar
exportöverskottet 2012
ett värde på fem till sex
miljarder kronor.
Förra året hade
Sverige inga längre
perioder med kyla. Detta
tillsammans med den goda
tillgången på vattenkraft
och internationell lågkonjunktur gav låga
spotpriser på el. Det genomsnittliga sys­
tempriset på Nord Pool Spot (där elpriser­
na sätts) uppgick till drygt 27 öre/kWh. Det
är en minskning med en tredjedel jämfört
med 2011 och nästan en halvering jämfört
med 2010.
Prisutvecklingen på den nordiska spot­
börsen visar tydligt hur mycket tempera­
turen betyder för det svenska och nordiska
elpriset.
Solenergi ska ge bränsle
Energimyndigheten satsar 108 miljoner
kronor till sex forskningsprojekt. Det
handlar om forskning om el och bränsle
från solenergi.
I fem av forsknings­
Vinnare i mellanklassen: Samsung
projekten som Energi­ UE40EH5000W.
myndigheten nu beviljar stöd till utvecklas
teknik för nya typer av solceller. Fungerande
solceller finns redan i dag men nu handlar
det om att få fram celler som är billigare, mer
flexibla eller mer effektiva – vilket skulle öka
användningen.
I det sjätte projektet som får stöd handlar
det om att omvandla solenergi till bränsle,
till exempel vätgas. Apparater som omvand­
lar solenergi till bränsle finns ännu inte
på marknaden, men Energimyndigheten
hoppas att finansieringen av forskning gör
Vätgas kan utvinnas av solenergi.
att man kommer närmare detta mål.
solenergi
nummer 1:2013
F oto n : i sto c kp h oto
Företagen dåliga
på energieffektivisering
Energilexikon
1 kWh (kilowattimme, 1000 Wh)
kostar ungefär 1:50 kr och räcker för
att driva en TV i 10 timmar eller en
brödrost i 1 timme.
1 MWh (megawattimme)
Motsvarar den energi som en familj på
fyra personer använder för matlagning
under ett år. 1 MWh = 1 000 kWh.
Energirikt sportande
1 TWh (terawattimme)
Motsvarar ungefär den energimängd
som Sverige använder under ett dygn.
1 TWh = 1 000 000 000 kWh.
Ampere
Enhet för strömstyrka.
Har beteckningen A.
Energi
Energi kan varken produceras eller
konsumeras utan endast övergå från
en form till en annan. I vårt elsystem
är vattnet i våra vattenkraftmagasin
exempel på lagrad energi.
Effekt
Den mängd arbete som kan utföras
tillfälligt, till exempel under en sekund.
Effekt brukar definieras som arbete
per tidsenhet.
W (Watt)
Enhet för effekt. Den inter­­nationella
standar­denheten är uppkallad efter
James Watt (1783–1819), brittisk
instrument­makare och uppfinnare.
Wh (Wattimme)
Den energi som används då effekten
1 watt utvecklas under 1 timme.
nummer 1:2013
Det har aldrig varit aktuellt för mig att göra En
Svensk Klassiker. Cykla 300 km runt Vättern skrämmer mig
mest, inte bara för sträckan och backarna utan mest för
skräcken för att få ont i baken. Jag har nämligen inget bra
sittfläsk. Simma 3 km i Västerdalälven i Vansbro skulle kunna
funka, under förutsättning att jag får plaska medströms.
30 km löpning på Lidingö är uteslutet, min ortoped har för­
bjudit mig att springa på grund av mina båda trasiga knän.
90 km i Vasa­
loppsspåren skulle
vara möjligt, efter­
som jag redan från
det jag kunde gå sat­
tes på ett par träski­
dor i den Norrlands­
ort jag växte upp i.
Men nio mil låter lite väl långt. Jag överlåter denna tävling
till de över 15 000 energiska, energirika och beundransvärda
skidlöparna som ställer upp.
Det gäller ju för idrottare och motionärer att fylla på sina
energidepåer. Näringen är så att säga kroppens bränsle. Då
gäller det ju att få i sig bland annat kolhydrater och protein.
Just fylla på energidepån är jag faktiskt ganska bra på, men
sedan gäller det ju att förbränna energin också. Det är jag
nog tyvärr lite sämre på.
»Det gäller att fylla på sin
energidepå, men också
att förbränna energin…«
Lars Abelin
Chefredaktör
Tidningen El produceras av Svensk Energi, bransch- och
intresse­organisation för landets elförsörjningsföretag.
F oto : i sto ckp hoto
1 GWh (gigawattimme)
Motsvarar ungefär elanvändningen för
40 elvärmda normal­villor under ett år.
1 GWh = 1 000 000 kWh.
chefredaktör Lars Abelin, 08-610 06 30, [email protected]
ansvarig utgivare Eva Elfgren, [email protected]
Form The Factory of Design, www.thefactoryofdesign.se
projektledare Marie Wiklund, [email protected]
administratör Jenny Åkerberg, [email protected]
tryck Sörmlands Grafiska, Katrineholm, 2012
omslagsfoto
Vasaloppet.
Upplaga ca 300 000 ex.
Tryckt på miljövänligt papper.
D is tr ibue
ra s
till dig via
di tt lokala
el före tag.
3
Bara elva dagar efter att den siste skidåkaren stakade in i Mora
i 2012 års Vasalopp var 2013 års lopp, det 89:e i ordningen,
fullbokat. Vasaloppet är skidåkarlivets största utmaning för
såväl motionärer, elitmotionärer som elitåkare. Här får vi följa
”Valle”, en god skidmotionär, från Sälen till Mora.
t e x t ewa kn utsso n foto vasalop p et
Vasalopp
– laddat med energi
El vasaloppet (Elkostnad 1,50 kr/kWh)
Vasaloppsarrangemanget (210 000 kWh) 315 000 kr
Största elanvändningen (cirka 60 %): Koka blåbärssoppa,
värma energidryck och buljong
Andra elanvändare (cirka 40 %): Elektronisk tidtagning,
Vallamaskiner, Elljus Berga by och i Mora vid
målgång (sena åkare)
Konstsnö på startplatsen i Berga by (200 000 kWh) 300 000 kr
Totalt: 410 000 kWh 615 000 kr
El valle (Elkostnad 1,50 kr/kWh)
Vasaloppet, ca 7,7 kWh
11:55 kr
Tåg Stockholm–Mora t o r (0,07 kWh per km)
4 kr
Bastu 1 timme
5:50 kr
Dusch 10 minuter 6:50 kr
Mikro, gröt
0:07 kr
Kokplattor (boende)
1:50 kr
Brödrost
0:50 kr
Kaffebryggare
0:30 kr
Torkskåp 1 tim 9 kW
13:50 kr
TV (Sportspegeln söndag 3 mars)
0:50 kr
Totalt 45:52 kr
4
nummer 1:2013
Vasaloppet – nio mil skidåkning
ppet
valles utlägg
Skidor, bidning och pjäxor; paketpris 3 500 kr
Stavar 1 000 kr
Skidoverall 1 200 kr
Handskar 600 kr
Underställ + extrakläder 1 800 kr
Skidfodral 200 kr
Valla + tillbehör 1 000 kr
Vätskebälte 200 kr
Egen sportdryck, gel och energibars 300 kr
Rullskidor 1 500 kr
Hjälm (för rullskidåkningen)
300 kr
Skidglasögon 200 kr
Cirka 130 mil bilresor till träningar (bensin 15 kr/l)
2 000 kr
Träningsläger höst + vår
3 000 kr
Anmälan Vasaloppet, tidig anmälan
1 350 kr
Tågresa t o r Stockholm–Mora
600 kr
Boende
600 kr
Mat, frukost+2 middagar
200 kr
”Fickpengar” 600 kr
Vallaservice
800 kr
Transferbuss Mora–Sälen, webbpris
210 kr
Totalt 20 360 kr
nummer 1:2013
som kräver att löparen laddat kroppen med
energi och med jämna mellanrum fyller
på energidepåerna. Men ett arrangemang
som Vasaloppet kan inte genomföras utan
el. Blåbärssoppa ska kokas, elektronisk
tidtagning ska fungera, miljontals tv-tittare
sitter framför 100 000-tals tv-apparater, och
så vidare.
Det tänker inte Valle, vår åkare, på
när han står på startfältet, men när han
några dagar efter loppet summerar sitt
livs utmaning hamnar hans ”slutnota” på
drygt 20 000 kronor! En tröst kan då vara
att hans andel av elanvändningen under
Vasaloppsveckan landar på 7,7 kWh, det vill
säga knappt 12 kronor.
Valle är 48 år, bosatt i en av Stockholms
nordvästra förorter, och har åkt skidor se­
dan han var liten. Snöfattiga vintrar brukar
han åka på träningsläger med skidklub­
ben och han har även investerat i ett par
rullskidor för sommarträningen. Inför sin
Vasaloppspremiär har Valle varit på två
träningsläger, ett på våren och ett under
senhösten. Väl investerade tusenlappar,
tycker han.
Valle och de andra i klubben har
hyrt ett boende i Mora med självhushåll.
Åtta personer delar på boendekostnaderna.
De bokade i god tid tågresa till Mora och
transferbuss från Mora till Sälen.
Klockan 04.30 söndag morgon 3 mars
har de laddat med energirik frukost och sit­
ter på bussen. Eftersom Valle vill ha koll på
alla detaljer har han bokat vallaservice. När
han står på startfältet i Berga by känner han
sig därför full av tillförsikt.
Längdskidåkning slukar energi. En
skidmotionär måste ladda med rätt kost
inför ett längre lopp och vara stark både i
muskler och mentalt. Under loppet måste
Valle fylla på med blåbärssoppa, kaffe, vat­
ten, bullar, olika energiprodukter och annat
som ”langas” för att kroppen ska klara
belastningen.
I mål har Valle gått ner cirka 3 kilo i vikt.
Dessutom har diskarna i ryggraden tryckts
ihop och fotvalven trampats ner, vilket gör
att Valle ”krympt” en del på längden!
Men han och de andra skidlöparna har
också utvecklat energi. Så mycket faktiskt
att (om den gick att ta hand om) det skulle
räcka till att tända cirka 884 000 15 watts
lågenergilampor eller cirka 2 miljoner ledlampor. Valle skulle ensam kunna tända
cirka 126 led-lampor med den energi han
utvecklar under loppet.
5
»
»
Men nu står Valle där förväntansfull
på startfältet. Han har lagt in sina värden
i sin Ipod för att kunna se om han följer
schemat för den planerade sluttiden på
6 timmar och 30 minuter. Även familjen
kan följa Valle via appen för Vasaloppets
elektroniska tidtagning.
Starten går, Valle kommer långsamt i
gång. I startfållan blir det trångt och det
gäller att hålla koll på utrustningen. Måtte
inte en stav gå av eller en truga trampas
sönder… Redan efter 3 kilometers åkning
når Valle loppets högsta punkt.
Vid Smågan, Vasaloppets första kontroll,
fyller han på med sportdryck för att klara
sig till Mångsbodarna där det äntligen
vankas ekologisk blåbärssoppa. Efter 24
kilometers åkning bör nämligen åkarna
ladda kroppens energidepåer med bullar,
buljong, vatten och den omtalade blåbärs­
soppan.
Till Risbergskontrollen
kommer Valle efter drygt 35
tt...
a
kilometer. Även här tar han
te du
ss
i
v
sig tid att få energitillskott
närmare
s tot alt
k
ic
r
på väg mot nästa kontroll
und e r
d
soppa
.. .det
låbäs ts
b
r
i Evertsberg, där drygt
te
li
pet?
60 000
Vasalop
halva loppet är avklarat.
Valle piggar upp sig med
Längdskidåkning slukar energi. En skidmotionär måste ladda
en kopp kaffe och den här­
med rätt kost och vara stark både i muskler och mentalt.
liga känslan av att det snart
kommer en 7 kilometer lång
utförslöpa. Han passerar sedan
Oxberg vid gott mod. Nu är det
”bara” 28 kilometer kvar.
I Hökberg, 19 kilometer från mål, stan­
Det blir ju ett minne för livet.
elanvändningen ligger på cirka 210 000
nar många löpare till för att få skidorna
Det Valle oroat sig över något är att
kWh. I det ingår driften av det digitala
vallade. Här kan man också få skavsår
tidtagningssystemet, ström till strålkastare,
omplåstrade. Valle skidar vidare mot Eldris, hans deltagande i världens största skid­
tävling inneburit stor miljöpåverkan. En
vallningsmaskiner med mera – och förstås
9 kilometer från mål, där han tar sista
del av tjusningen med skidåkningen är att
kokkärlen för blåbärssoppa och sportdryck
chansen att få lite mer blåbärssoppa (totalt
komma ut i naturen och motionera utan
som är de största elförbrukarna.
har han nog druckit nära en liter under
allt för stor påverkan på miljön och utan
Dessutom tillverkas konstsnö för 300 000
loppet), kaffe och en ”powerbar”.
att belasta energikontot för mycket, tycker
kronor (200 000 kWh) för att underlaget
Genom allt tätare åskådarled tar sig
på startplatsen i Berga by ska hålla för alla
Valle.
Valle mot målet i Mora. Benen är stumma,
åkare. Delar man summan per deltagare
armarna bränner, men vissheten om att
Vasaloppsspåret är dock sedan år
(totalt cirka 60 000 under Vasalopps­
han snart genomfört sitt första Vasalopp
1994 är ett naturreservat vintertid och
veckan) betyder det att Valle använt el för
ger honom nya krafter.
loppet har fått utmärkelsen Miljödiplome­
knappt 12 kronor (cirka 7,7 kWh). Till det
Några timmar efter loppet njuter
rat arrangemang av organisationen Håll
ska han lägga några tior för dusch, matlag­
Valle och de andra av en god middag som
Sverige rent hela sju gånger. Genom att
ning, tågresa och den särskilda vallaservi­
de själva lagat. Efter dusch, bastu och vila
åka tåg och dela boende i självhushåll har
cen han beställde.
börjar de kunna njuta av sin prestation.
åkarna också minimerat sin miljöpåverkan
Av de dryga 20 000 kronor som Valle lagt
Måndag morgon går tåget hem till Stock­
och elanvändning.
på sin Vasaloppspremiär har cirka
holm. När Valle sedan tar sig tid att räkna
För att vara världens största skidar­
2 procent gått till elkostnader.
Källor: vasaloppet.se, vasaloppskansliet, IFK Mora
igenom vad hans första Vasalopp kostat
rangemang, med över 60 000 åkare under
honom hamnar notan på drygt 20 000
veckan, slukar loppen under Vasalopps­
kronor. För Valle var det säkert värt priset.
veckan förvånansvärt lite el. Den totala
6
nummer 1:2013
Elbranschen skänker lampor
Kenya. Besök gärna www.givewatts.org och
bidra, en lampa kostar 400 kronor. Inom
elbranschen sätts nu nya mål för insam­
lingen.
– Inför årets Earth Hour i mars ska vi
ha skänkt ännu fler lampor. Devisen blir då
”tänd där och släck här”. På så sätt tycker vi
att Earth Hour får en helt annan innebörd.
Inom elbranschen känner vi oss stolta över
att el med solens hjälp kan ge så stora
positiva effekter för så många skolbarn,
säger Helena Olssén.
Earth Hour
Sollamporna skänks till fattiga delar av Afrika.
Över 1 000 lampor har den svenska
elbranschen skänkt till fattiga delar
av Kenya. Nu satsar elföretagen på
att skänka ännu flera lampor till årets
Earth Hour den 23 mars.
Branschorgani­sationen
Svensk Energi har uppmanat
de svenska elföretagen att skänka solenergi­
lampor till fattiga delar av Afrika som
saknar el. Lagom till jul hade 1 000 lampor
skänkts, vilket var målet med uppropet
”Nu tändas tusen solelljus”.
– Det här är jättekul. Framför allt med
tanke på att lamporna direkt ger stor på­
verkan för skolbarnens studieresultat och
hemma­miljö. Solenergi är helt rätt teknik
i de områden där lamporna delas ut och
de kommer många till glädje, säger Svensk
Energis el- och samhällsanalytiker Helena
Olssén.
solel
Lamporna påverkar cirka 5 000 män­
niskors hälsa direkt eftersom de ersätter
nummer 1:2013
eld­ning av fotogen och ved inomhus. Tusen
elevers studiemiljö och studieresultat
för­bättras. Lika många hushålls ekonomi
för­bättras väsentligt eftersom fotogen utgör
en stor del av utgifterna.
Lamporna har solcellsplattor och delas
ut via skolor och kliniker. De roteras runt
så att flera får glädje av dem.
– Det är så stort intresse för lamporna
och solcellsladdarna att flera väljer att köpa
loss dem efter en tid. Det ger pengar till att
köpa in nya lampor, en positiv spiral alltså.
Lamporna levereras också med adaptrar
för laddning av mobiltelefon, säger Helena
Olssén.
Svensk Energi vill likna processen
med en elektrifiering underifrån som utgår
från människornas direkta behov. Dess­
utom sker det med en uthållig teknik utan
utsläpp av klimatpåverkande gaser.
Donationerna sker med hjälp av den
svenska organisationen Givewatts, som
delar ut lamporna på skolor och kliniker i
Earth Hour är en global manifesta­
tion för klimatet som startade 2007 på
initiativ av WWF i Australien. Idén är att
människor över hela världen kan förenas
i en enkel handling vid samma tid, tids­
zon efter tidszon.
Syftet är att skicka en politisk signal till
makthavare om att ta klimatförändrin­
garna på allvar och därigenom uppmärk­
samma och skapa ett engagemang i
frågan. Earth Hour är alltså egentligen
inte en energisparkampanj.
2012 var svenskarna världsbäst på att
släcka ljuset under klimatmanifestationen
Earth Hour. Enligt Sifo släckte 55 procent
av Sveriges befolkning en timme.
Earth Hour nådde också nytt globalt
rekord förra året, med deltagare från
152 länder. Cirka 6 900 städer var med
och släckte, vilket var en ökning med 30
procent mot föregående år.
Årets Earth
Hour i Sverige
är lördagen den
23 mars klockan
20.30–21.30.
7
På väg ut till havs.
Bilen går som på räls
På en testbana på Arlanda pågår ett
försök med elskena i vägen. Visionen
är att man ska köra sin elbil långa
sträckor utan att stanna för laddning.
– Vi har nu testat under vinterförhållanden med gott resultat, säger
Gunnar Asplund, VD och innovatören
bakom projektet på företaget Elways.
Världens största vindkraftsvinge i drift
I höstas startade Siemens Wind Power
testet av världens största vindkraftsvinge till ett
offshore-vindkraftverk. Den har en spännvidd
på 154 meter och är 75 meter lång.
Vindkraftverket på 6 MW producerar 25 mil­
joner kWH ren energi, vilket är tillräckligt för att
förse 6 000 hushåll med el. Serietillverkningen
av 6 MW-turbinen med 154 meters diameter
förväntas sätta standarden för den havsbase­
rade vindkraftsindustrin.
– Det nya vindkraftverket är en milstolpe
i vindkraftstekniken, säger Henrik Stiesdal,
teknikchef på Siemens Wind Power. Jämfört
med våra första vindkraftverk på 30 kilowatt,
som vi utvecklade för 30 år sedan, ger den nya
turbinen över 500 gånger mer energi per år.
För framställning av rotorbladen använder
Siemens en process där bladen tillverkas i en
enda gjutning. En sådan vinge är upp till 20
procent lättare än blad gjorda med traditionella
metoder.
Källa: www.vindkraftsnytt.se
Vindkraften slår
nytt rekord inom EU
Enligt den europeiska vindkraftsorganisa­
tionen EWEA har den samlade kapaciteten
för vindkraft i EU för första gången passerat
100 GW. Elproduktionen motsvarar nu den
från 39 kärnkraftverk.
EWEA publicerar samtidigt en lista över
Europas tio största vindkraftsparker på land.
Störst är en vindkraftspark i Rumänien med
240 turbiner och en kapacitet på 600 MW.
Källa: Ny Teknik
8
Tänk er en bilbana, som
elbil
man lekte med när man var
liten. Det är principen bakom elvägen. I
ett uppfräst spår i asfalten placeras en el­
skena som via en rörlig arm på bilen leder
elektriciteten och matar ström till elbilen
under färd. I teorin skulle elfordon klara
hundratals mil på denna laddning.
Den här idén anses så intressant för det
framtida elbilssamhället att Energimyn­
digheten beviljat ett stöd på 9 miljoner
kronor till Elways AB och testanlägg­
ningen i närheten av Arlanda
flygplats. I elvägsprojektet
ingår även NCC Roads, Kung­
liga Tekniska Högskolan och
Arlandastad Holding AB.
I ett uppfräst spår i asfalten finns en
elskena som leder elen till elbilen
under färd.
duktiv matning uppfyller alla dessa krav.
I maj förra året invigde infrastruktur­
minister Catharina Elmsäter Svärd bygg­
starten vid den 200 meter långa testbanan
genom att lägga ned första rälslängden på
tre meter i ett uppfräst spår i asfalten. En
av de största utmaningarna har varit att
testa elskenan under vinterförhållanden.
– Det har dock gått bra, säger Gunnar
Asplund. Vid första provet var det
minus 14 grader och snö hade fallit
under tö och sedan frusit, men det
gick lätt att öppna upp spåret med
en speciell snöplog som vi tagit
fram.
– Detta är en innovation
Testerna på Arlanda-banan
som på sikt kan ge ett verkligt
fortsätter under våren. Därefter
stort bidrag i arbetet med att
hoppas man kunna starta ett större
bryta beroendet av fossila
projekt med test på allmän väg
drivmedel till år 2030, säger
Magnus Henke från Energi­
Gunnar Asplund med kommersiell trafik.
Gunnar Asplund och Elways
myndigheten.
räknar med att det skulle ta tio år
Vägtrafiken står för 44 pro­
att bygga elskenor på alla stora vägar i Sve­
cent av koldioxidutsläppen i Sverige. Av
rige till en kostnad av ungefär 80 miljarder
dessa kommer en tredjedel från godstran­
kronor.
sporter och två tredjedelar från person­
– Den kostnaden sparar samhället in på
bilar. Men genom att lägga ned elskenor
några år genom att bruka el i stället för
i asfalten kan man på sikt få bukt med
fossila bränslen, säger Gunnar Asplund.
utsläppen från fossila fordonsbränslen.
Det finns flera sätt att mata ström
till elbilar under färd. Elways förstudie
har visat att konduktiv matning, det vill
säga samma elteknik som i en leksaksbil­
bana, är mest fördelaktigt. Det möjliggör
storskalig ombyggnad av alla större vägar
i Sverige.
– För att en sådan investering ska vara
mödan värd måste elvägen kunna leda
ström till både tunga lastbilar och person­
bilar, säger innovatören Gunnar Asplund.
Tekniken måste förstås vara pålitlig och
investeringarna får inte bli för dyra. Kon­
Principen är som en bilbana, som man
lekte med när man var liten.
nummer 1:2013
i l l u st r at i o n : s ma rt g r i d got l an d
Smart Grid Gotland
Nu i mars installeras de första smarta
elmätarna på Gotland. Det är första
konkreta steget mot utvecklingen av
ett av världens modernaste elnät:
Smart Grid Gotland.
smarta elnät Den ökade
produktionen av
förnyelsebar energi ställer höga krav på
våra elnät.
I ett traditionellt elnät anpassas elpro­
duktionen efter efterfrågan. Men vindkraft
producerar el när det blåser, vilket inte
alltid inträffar när elen behövs som bäst.
I stället kan användningen av el anpassas
efter produktionen; du använder helt en­
kelt elen när det blåser som mest och elen
är som billigast.
Tankarna på smarta elnät har funnits
länge. Och nu närmar vi oss en verklig­
het där det är skarpt läge för dessa smarta
elnät, som ska bidra till att ta oss ur be­
roendet av fossila energikällor. Att införa
ett smart elnät innebär att man tar ett
helhetsgrepp på elsystemet, från det fysiska
kraftnätet till elmarknaden: från producent
till konsument.
Med hjälp av modern teknologi går
det att integrera stora mängder förnyel­
sebara energikällor i nätet. Det sker med
bibehållen leveranskvalitet och på ett mer
kostnadseffektivt sätt jämfört med konven­
tionell teknik.
Det är detta som kallas Smart Grid. Eller
Nu är Gotland inte
bara känt för sina
gutefår utan även
för sin vindkraft.
helt enkelt smarta elnät
på ren svenska. Smarta
elnät är ett hett forsk­
ningsområde internatio­
nellt och flera demon­
strationsprojekt ligger i
startgroparna världen runt.
Med detta nya energisystem kan du över­
vaka din energianvändning dygnet runt
och anpassa din konsumtion till elpriset.
Du kan till exempel se till att varmvat­
tenberedaren slås på automatiskt när det
finns god tillgång på billig, förnybar el och
att den slås av när elpriset stiger. Din elbil
kan laddas just när det finns god tillgång på
billig, förnybar el.
Det smarta elnätet gör det också möjligt
för privatpersoner att sälja eventuell över­
skottskraft från egenproducerad vind- eller
solkraft direkt till elnätet.
Projektet Smart Grid Gotland star­
tade i september 2012 och beräknas pågå
till december 2015. Projektet handlar om att
modernisera ett befintligt distributionsnät
till ett smart elnät, som dessutom kan han­
tera stora mängder el från vindkraft.
Smart Grid Gotland är uppdelat i tre del­
projekt som har en gemensam utvecklings­
plattform som ska förse delprojekten med
tekniska installationer. De tre delprojekten
är:
• Vindkraftsintegration. Här är målet att
öka utrymmet för vindkraftsproduktion
i det befintliga distributions­
nätet. Man testar också olika
tekniska lösningar, som vidareutveckling av
tekniken kring energilagring. Tanken är att
använda sig av ett batterilager för att lagra
el när tillgången på vindkraft är stor och
den lagrade elen ska sedan användas för att
parera toppar och dalar i efterfrågan.
• Elkvalitet. Här testas olika lösningar för
att förbättra elkvaliteten i landsbygdsnä­
tet. Pilottester ska genomföras för att lösa
distributionsproblem som kan finnas i
samband med småskalig elproduktion
och solceller.
• Marknadstest. Målet är att ge slutkun­
den möjligheter att sänka sina elkostnader
genom att aktivt delta på elmarknaden.
Elkunderna i marknadstestet ska få pris­
signaler som indikerar när elpriset är lågt
och när det är högt. Genom en smart
energibox som installeras hos elkunderna
blir det möjligt för elkunden att reglera sin
förbrukning till elpriset.
Tidplanen för Smart Grid Gotland ser
ut så här:
• Våren 2013: 3 000 smarta elmätare har
beställts och installation av mätarna på­
börjas nu i mars. De smarta mätarna mäter
energi och skickar tillbaka information om
elkvalitet och avbrott till nätägaren.
• Hösten 2013: Solcellssystem installeras
och startas. Marknadstestet – med 2 000
hushåll och 30 företag över hela Gotland
– startar.
Varför har då just Gotland valts ut för
det smarta elnätsprojektet? Skälen är flera.
Dels finns mycket vindkraft på ön, dels är
det geografiska området tillräckligt stort
och begränsat för att ett fullskaligt projekt
ska kunna genomföras.
Projektet Smart Grid Gotland utvecklas
av det lokala energibolaget geab tillsam­
mans med samarbetspartnerna Vattenfall,
abb, Schneider Electric, Svenska kraft­
nät och kth. Projektet delfinansieras av
Energimyndigheten som gett 23 miljoner
kronor i stöd.
Mer info: www.smartgridgotland.se
nummer 1:2013
9
Björn släckte TV:n
Den mest anmärkningsvärda djur­
historien är nog den björn som slog om
en strömbrytare vid en transformator så
att strömmen gick – lagom till Aktuellt
på TV. Händelsen inträffade hos Folke
Kruuka i Kouksu utanför Vittangi. Folke
fann spår vid transformatorn utanför
huset som vittnade om björnens framfart.
Personal vid Vattenfall, som inspekterade
transformatorn, uppger att de aldrig varit
med om något liknande
Fel plats för mård
En mård gjorde att över 400 hushåll
i Höör och Hörby kommuner blev
strömlösa under några timmar en lördagskväll.
Eon ryckte ut och kunde konstatera att mården
hade krupit in i en transformatorstation och
orsakat kortslutning.
Djur stoppar
strömmen
Våra vänner djuren orsakar årligen strömavbrott.
2011 var det cirka 700 fall, eller 1,2 procent av det
totala antalet avbrott, som orsakades av djur. Vi listar
här några filurer som ställt till problem i Sverige.
Måsunge flög fel
Ett större strömavbrott i Nya staden i Linköping visade sig
bero på att en måsunge flugit in i en brytare i huvudstationen,
vilket orsakade en kortslutning. Avbrottet varade i cirka en timme.
Brinnande skata
fimpade lyset
En skata tog sig in i ett ställverk och fattade
eld. En fördelningsstation bröt ihop och slog
ut strömförsörjningen för 3 600 hushåll
i Norrköping och Söderköping.
10
Krångliga kråkor
Kraxande kråkor är också ett problem för elförsörjningen.
• Delar av elnätet i Hammarö, söder om Karlstad, slogs
ut under närmare tre timmar. Orsaken var en kråka som
landat på en generator.
• I Fårösund på Gotland orsakade kråkor ett tre timmar
långt strömavbrott. Hur kråkorna lyckades fimpa elen
förtäljer inte historien.
nummer 1:2013
Råttor och möss
Det räcker med ett mycket litet hål för en råtta eller mus att ta
sig in i en transformatorstation. Om de kommer i kontakt med
strömförande delar utlöses en blixt, en så kallad ljusbåge. Ström­
men går och djuret dör direkt.
• I Borlänge orsakade en råtta att 700 abonnenter blev utan
ström. Efter 45 minuter kunde felet lokaliseras till en transforma­
torstation i Kälarvet, där man hittade en död råtta. Det var andra
gången på kort tid som en råtta vållade strömavbrott i Borlänge.
Bara en dryg månad tidigare hände det i en trans­
formatorstation i Bullerforsen.
• 3 639 hushåll i Norrköping och
Söderköping blev strömlösa under
hallÅ där:
en knapp halvtimme. En råtta hade tagit sig in genom ett
litet hål i en fördelningsstation.
• Råttor släckte ljuset för drygt 500 elkunder i Burlöv två lördags­
kvällar i rad. Orsaken var att de kommit in i en transformatorstation och orsakat kortslutning.
• En mus letade sig in i en transformatorstation och orsakade
strömavbrott utanför Smålandsstenar. Efter knappt en timme
hade Eon åtgärdat felet och kunderna fick tillbaka sin el.
• Hushåll i trakterna av Gettinge och Upplanda, sydöst om
Vetlanda, drabbades av strömavbrott. Orsaken var två möss
som tagit sig in i en transformatorstation.
• En råtta tog sig in i ett ställverk i Myresjö och slog ut elen.
Matz Tapper, som jobbar med elsäkerhet och
underhållsfrågor på branschorganisationen Svensk Energi.
Varför kan elnätsföretagen inte stoppa
djuren från att orsaka strömavbrott?
– Det är mycket svårt. Råttor och möss hittar alltid
någon spricka eller hål någonstans. I en transform­
atorstation finns en massa hål för ledningar som
ska in och ut. Dessutom behöver ju stationerna
ventilation också. Man kan inte gjuta igen alla hål,
som nog skulle vara enda sättet att hålla de här
smådjuren borta.
– Djur klättrar också upp på transformatorer
och ställverk och kan komma i kontakt med
strömförande ledningar, med kortslutning som
följd. Elnätsföretagen har gjort en del försök
med att sätta ett extra plastskal på stolp­
transformatorerna som skydd mot stora
fåglar och mot kortslutning.
– När det gäller de strömavbrott som beror
på bäverns framfart så försöker elnätsföretagen
undvika att dra ledningar där man vet att det finns
bäver. Men oftast är det så att ledningarna är på
plats först, och sedan kommer bävrarna. Det enda
botemedlet för att skydda sig mot att bävern fäller
träd över ledningarna är att gräva ned ledningarna,
men det skulle kosta för mycket att göra det
överallt.
– Ändå har vi inte så stora problem i Sverige
som man har i andra länder, där det finns gott om
smådjur. USA har exempelvis gott om ekorrar som
orsakar kortslutningar.
– Det är svårt att göra elsystemet helt djursäkert.
Genom stängsel och diverse skyddsåtgärder kan
elnätsföretagen förhindra att obehöriga människor
kommer i kontakt med spänningsförande delar,
men djur är betydligt svårare att hålla på avstånd.
Flitiga bävrar
Bävern är ett djur som är ett vanligt problem vad gäller elförsörjningen. Den
fäller träd över elledningar och orsakar strömavbrott.
Uggla flög fel
I Tryserum och Hannäs
(Valdemarsviks och Åtvida­
bergs kommuner) blev 2 700
abonnenter strömlösa vid
halv sextiden en morgon.
En uggla hade flugit in i en
20-kilovolts transformatorsta­
tion i Knappekulla utanför
Valdemarsvik och orsakat
avbrottet.
nummer 1:2013
• I Örnsköldsvik drabbades ett tusental kunder när en bäver släckte lyset. Den flitiga
bävern, som håller till i Strömsån, har vållat elavbrott vid flera tillfällen. Övik Energis
luftledningar går över ån och bävern har fällt björkar som fallit över ledningarna.
• I Stavnäs i Arvika kommun fällde en bäver ett träd över en ledning och
365 hushåll blev utan ström ett par timmar en måndagsförmiddag.
• 186 elkunder i Jude och Sela utanför Härnösand blev utan el en natt
och morgon på grund av att en bäver hade gnagt av ett träd som
föll över en oisolerad luftledning.
• Drygt 200 Eon-kunder strax norr om Kovland,
utanför Sundsvall, blev utan ström. Bävrar hade
fällt träd över en ledning och brutit strömmen.
11
De bygger vår framtid
Energisektorn i Sverige
skriker efter utbildad
arbetskraft. Tävlingen Future
City ska väcka ungdomars
intresse kring energi- och
miljö­frågor. Kanske är det
blivande tekniker och
ingenjörer som är med
och bygger modeller av
framtidens stad?
t e x t u lr i k a pa lmcr ant z
foto m a r i a ö hm a n
Energisektorn i Sverige skriker
efter utbildad arbetskraft. Inom de när­
maste åren kommer det att behövas flera
tusen tekniker och ingenjörer med el- och
energikompetens för att fylla behoven.
Stora pensionsavgångar och mindre ung­
domskullar förklarar delvis problemet.
Men det är inte bara energisektorn som
söker kompetent personal. Hela samhälls­
byggnadssektorn har samma behov. För att
ändra på detta och vända trenden har en
rad aktörer tagit ett långsiktigt grepp och
slutit upp bakom tävlingen Future City,
som riktar sig till ungdomar i årskurs 6–9.
Flera stora företag och myndigheter är
medarrangörer, bland annat Svensk Energi,
Trafikverket, Energimyndigheten och
Svenska Teknik- och Designföretagen.
Ann-Charlotte Geissler är projekt­
ledare för Future City, och hon intygar att
tävlingen på sikt är rena kompetensförsörj­
ningen för branschen:
– Många ungdomar blir inspirerade och
får upp ögonen för olika typer av yrken de
kanske inte ens visste fanns. Under tävling­
ens gång får varje lag också en mentor från
näringslivet, som kan komma och berätta
om sitt jobb och ge eleverna möjlighet att
gå på studiebesök och annat.
Visste
d
.. .du h
Laget från Västerholms
friskola, Skärholmen,
och deras lärare
diskuterar framför
sin modell.
I år är runt sextio skolor från hela
landet med i tävlingen, som redan funnits
i Sverige i tio år. Uppgiften för eleverna är
att bygga ”framtidens stad”, och tanken är
att de ska lära sig att tänka klimatsmart,
hållbart och energisnålt.
– De är väldigt kreativa och det är många
bra idéer bland tävlingsbidragen, säger
Ann-Charlotte Geissler. Förra året var det
ett lag som ville använda antimateria som
energikälla, något som inte fungerar i dag,
men kanske i framtiden. Många har med
tankar om att människor ska gå och cykla
mycket i staden, och att bilar och tåg ska gå
under jord.
Elisabeth Quist är lärare i Vargbro­
skolan som ligger i Storfors i Värmland.
Hennes elever är med för tredje gången i år.
– De ska ju ändå läsa om ämnen som
energi, miljö och samhälle, och då är det
här ett utmärkt sätt att lära sig på, säger
hon. En bonus är också att det blir mycket
bättre sammanhållning i klassen när de har
ett gemensamt mål.
Förutom att skriva om sin framtidsstad,
och bygga en tredimensionell modell av
den, består ett moment i tävlingen av att
man bygger upp staden i dataspelet Mine­
craft. För många elever är det här lite av en
u att..
.
ar st or
c hans a
inom e
tt få arb
nergibra
ete
ns c he n
7 000 te
? Ö ve r
k niker o
c
h ingen
med eljörer
och en
ergikom
b e höv s
petens
de närm
as te fyra
åren.
Detalj från Maria
Montessoriskolans,
Lund, modell.
12
nummer 1:2013
Har du frågor om el, fjärrvärme och gas?
dröm – att få spela dataspel på skoltid.
– Först var jag lite skeptisk till att man
skulle lägga tid på det, men det är faktiskt
väldigt bra, säger Elisabeth Quist. Alla får
komma till sin rätt i det här projektet, det
finns något för alla elever.
Ställ din fråga genom att ringa Energimarknadsbyrån, tel 08-522 789 50
mån–fre 9–12, eller skicka din fråga via hemsidan www.konsumenternas.se.
Konsumenternas energimarknadsbyrå är en självständig byrå som kostnadsfritt
informerar och ger råd samt vägledning i frågor som rör el, fjärrvärme och gas.
Moa Kagasvieri och Maja Johansson
går i sjuan i Vargbroskolan och ingår i laget
som representerar skolan i år.
– Det är roligt, och man lär sig mycket. Vi
ska snart börja bygga en modell av vår stad,
berättar Moa.
I och med att de har pratat mycket i
skolan kring miljö och energi, har de börjat
fundera på saker de inte reflekterade över
tidigare.
– Jag har börjat tänka på att man kanske
inte ska köpa nya saker hela tiden, säger
Maja.
Elisabeth Quist berättar att det inte krävs
särskilt mycket för att eleverna ska komma
igång med kreativa tankar:
– När man diskuterat en del kring saker
som varifrån vår mat egentligen kommer
och var fabrikerna som gör våra kläder lig­
ger, då kommer tankarna och idéerna. Jag
har haft elever som sitter kvar efter skoltid
för att de vill göra klart något. Förra året
var en hel klass här en kväll och jobbade.
Vi ordnade fika och hade väldigt kul.
Future City
Tävlingen där skola och närings­liv möts
för att bygga framtidens stad.
Ämnesöverskridande och rikstäckande,
för årskurs 6–9.
Målet är att öka nyfikenheten och kun­
skapen kring samhälls­byggnadssektorns
alla yrken.
Organisationer inom samhällsbyg­
gnadssektorn driver tävlingen.
Läs mer på www.futurecity.nu
nummer 1:2013
frågor & svar om:
Energi
Är jag skyldig att betala
tidigare boendes elskuld?
I god tid innan en inflyttning
ska man kontakta elnäts­
företaget på orten för att
teckna ett elnätsabonne­
mang. Enligt ellagen ska
man kunna få ett sådant
abonnemang på skäliga
villkor. I vissa fall, till exem­
pel om du har betalningsan­
märkningar, har företaget
rätt att kräva att du deponer­
ar ett belopp som säkerhet
för kommande betalningar
eller betalar i förskott för att
få bli kund. Företaget har
däremot inte rätt att kräva
dig som inflyttande ny kund
på elskulder som en tidigare
boende dragit på sig för sin
el i bostaden.
Jag har inte fått några
elfakturor sedan lång tid,
nu har jag fått en jätte­
faktura på tre år. Är jag
skyldig betala för så lång
tid bakåt?
För konsumenter tillämpas
på elmarknaden sedan mån­
ga år allmänna avtalsvillkor.
Dessa är överenskomna
mellan Konsumentverket
och branschföreningen
Svensk Energi och anses
vara uttryck för rimliga avtals­
villkor för elkonsumenter.
Enligt ändrade villkor, som
började gälla 2012, får
företag inte kräva elkonsu­
menter mer än 12 månader
bakåt i tiden om uteblivna
fakturor berott på omstän­
digheter inom företagets
kontroll. Exempel på sådana
omständigheter kan vara
bristande administrativa
rutiner inom företaget. Om
detta stämmer in på ditt fall
bör du bestrida att du är
skyldig att betala för mer än
12 månader bakåt.
Om du inte kommer över­
ens med företaget kan du
som konsument kostnads­
fritt begära att tvisten prövas
i Allmänna reklamations­
nämnden, www.arn.se.
Min sambo ingick elavtal
för min räkning när en
säljare ringde i dag.
Säljaren frågade om min
sambo hade fullmakt
från mig och min sambo
svarade ”JA”. Det är jag
som står på elnätsavtalet,
är jag bunden av elavtalet
som min sambo ingick?
Enligt ellagen ska elhandels­
företagets avtalspart i el­avtalet
vara densamma som den som
är avtalspart i elnäts­avtalet.
Det finns inget som
hindrar att elhandelsföretaget
hanterar avtalstecknandet,
såsom nu har skett, om din
sambo har en giltig fullmakt
(fullmakt som omfattar
elavtal med elhandelsföreta­
get) från dig. Om din sambo
har gått utanför fullmaktens
befogenheter är du inte bun­
den av avtalet oavsett om el­
handelsföretaget var i god tro
om detta. Detsamma gäller
om du inte hade lämnat en
fullmakt till din sambo.
Elhandelsföretaget skulle
kunna rikta skadeståndskrav
mot din sambo på grund av
det uteblivna avtalet. Detta
gäller inte om elhandels­
företaget insåg eller bort
inse att det inte fanns någon
fullmakt eller att din sambo
gick utöver sina befogen­
heter i fullmakten.
Samboskap, eller äkten­
skap, innebär inte att det per
automatik uppstår en (tyst/
oskriven) fullmakt mellan
samborna/makarna att ingå
avtal för den andres räkning.
Samboskapet, eller äkten­
skapet, utgör inte heller i sig
en fullmakt för respektive
sambo/make/maka att ingå
avtal för den andres räkning.
För att undvika problem
bör man i stället direkt
hänvisa säljaren till den som
har elnätsavtalet.
13
Hedersnördens unika järnväg
På Tekniska museet finns en unik modelljärnväg med
50 meter räls och ett naturtroget landskap. Mannen
bakom skapelsen är hedersnörden Uno Milton, 85 år.
I höstas utsågs modelljärnvägsentusiasten Uno
Uno Miltons livsverk är den modelljärnväg som
sedan början av 1960-talet är uppställd på Tekniska och
genom åren har fascinerat hundratusentals besökare
på museet. Alla lok, vagnar, luftledningar, träd, hus
och stenar som syns i modellen är exakt skalenliga och
handbyggda in i minsta detalj.
Arbetet med modellen påbörjades 1948 och det tog
3 500 arbetstimmar under sju år att färdigställa den.
Alla detaljer är gjorda för hand, sånär som lokens
motorer som inköptes färdigbyggda. Modelljärnvägen är en dyrgrip för Tekniska
Hedersnörden
Uno Milton tittar
fortfarande varje
vecka till sin
modelljärnväg på
Tekniska museet.
museet. Det är bara vid de dagliga visningarna som
besökarna släpps in i rummet där modellen står. Och
Uno Milton tar varje vecka den timmeslånga resan
med buss-pendeltåg-buss från sitt hem i Sollentuna in
till Tekniska på Museivägen på Djurgården för att titta
till sitt livsverk.
– Ja, jag åker in två gånger i veckan, ibland tre, säger
han. Järnvägsbanan är lite känslig, bland annat det
elektriska systemet, och behöver regelbunden skötsel.
Det behöver smörjas, spåren ska rengöras och många
saker måste justeras…
Mer info: www.tekniskamuseet.se
Modelljärnvägen på
Tekniska museet är
naturtrogen, både
vad gäller land­skapet
och tågsätten.
14
nummer 1:2013
F oto : A n n a Ge r d é n , t e k n i s k a m u seet
Milton till hedersnörd av Tekniska museet i Stockholm.
Hans porträtt är upphängt på en prominent plats i mu­
seets Walk of Nerds – där alla som tidigare gästat muse­
ets Nördcafé pryder väggarna från golv till tak. Museet
har även försett Uno Milton med en 1950-talsinspirerad
väska med texten ”Hedersnörd” tryckt på framsidan.
– Jodå, det är väl roligt att få den här utmärkelsen,
säger Uno Milton när Tidningen El ringer upp och
gratulerar. Det känns förstås roligt att min modell upp­
skattas. Det är roligt att ha gjort något som roar andra.
Att Uno Milton är en riktig modelljärnvägsnörd är
det inget tvivel om. Ända sedan treårsåldern har han
varit intresserad av tåg, och han har byggt modeller
av pappkartonger och annat material som funnits till
hands – alltid med största möjliga noggrannhet.
Det finns totalt fyra olika tågset, dragna av ellok av
typ D, Da, Ra och F. Loken och vagnarna, som är i skala
1:87, är exakta kopior hämtade ur verkligheten. Tågen
drivs med 12 volts likström och precis som i verklighe­
ten är luftledningen den ena polen och skenorna den
andra.
Landskapet är uppbyggt av hönsnät, gips, teddytyg
och sågspån. För att ge djupverkan åt landskapet har
det som ska se ut som om det är närliggande målats
med klara färger och det som ska vara i bakgrunden
målats med plakatfärger.
Uno Miltons järnväg blev banbrytande genom att
han visade fram det genuint svenska landskapet och
bildade en egen genre inom modellbyggeri. Efterkrigs­
tidens modelljärnvägsgeneration hade Uno Milton som
ideal.
---------------
Hotell med
elsäkerhet eget vindkraftverk
fråga oss om:
Hotell Höga Kusten är
Sveriges första hotell
som helt drivs av vindkraft. – Känslan att veta att
vinden genererar energi är
härlig, både för oss och våra
gäster, säger hotellets VD
Mats Löfroth.
Vindkraftverket ligger
på Hornöberget cirka
300 meter från hotellet. Det har stått där
sedan 1997 och uppfördes av Graninge
(numera Eon). Kraftverket har nu köpts
in av Hotell Höga Kusten, norr om
Härnösand, alldeles invid Ångermanälven
och med utsikt över Högakustenbron.
– Eftersom hotellets uppvärmning är
direktverkande el så har energifrågan
varit i fokus under en längre tid, säger vd
Mats Löfroth. Vi har hela tiden haft som
huvudspår att försöka värva vindkraftver­
ket, eftersom det står på vår mark.
vindkraft
Måste alla elektriska produkter ha en
bruksanvisning på svenska?
Ja, alla elektriska produkter som säljs i
Sverige måste ha säkerhetsinformation på
svenska, det vill säga information om hur
man installerar och använder produkten på
ett säkert sätt. Däremot är det kanske inte
nödvändigt att ha kompletta manualer på
svenska.
--------------Har du frågor om elsäkerhet?
Ställ din fråga till Elsäkerhetsverket
genom att kontakta redaktionen på:
Mail: [email protected]
Adress: Tidningen El, The Factory of Design,
Tomtebogatan 44, 113 38 Stockholm.
---------------
– Att kunna säga till våra gäster att vår
el kommer från vindkraftverket visar
att vi tänker miljömässigt och att vi är
framåt, vilket är viktigt i vår bransch.
Marknadsmässigt är det ju perfekt att
kunna lägga till ”Sveriges första vind­
kraftsdrivna hotell”.
– Känslan att veta att vinden genererar
vår energi är härligt. Att tänka långsiktigt
på miljön ger också ett bättre samvete.
Mer info: www.hotellhoga-kusten.se.
Hotellet förbrukning är cirka
700 000 kWh/år. Vindkraftverket väntas
ge 850 000–1 miljon kWh/år. Det innebär
ett överskott som hotellet kommer att
sälja på spotmarknaden.
Mats Löfroth påpekar att det inte en­
bart innebär ekonomiska fördelar med att
äga ett vindkraftverk:
VD Mats Löfroth är stolt ägare
av ett vindkraftverk.
Unga får spela om energi
F oto : An n a Ger d én, t ekn i sk a m u seet
På Tekniska museet i Stockholm kan unga
delta i Spelet om energin, med klimatet
som insats.
I vårt moderna samhälle
kunskap använder vi mycket energi.
Här kan unga på ett lättsamt lära
sig mer om energi och miljö.
nummer 1:2013
Vad vi äter, hur vi bor, hur vi reser och handlar
är några av de områden där stora mängder
energi går åt.
Men var kommer energin från, och hur
hänger den ihop med miljö och klimatfrågor?
Det är några av de frågor som du kan få svar
på i Tekniskas utställning Spelet om energin.
Utställningen är uppbyggd som ett spel med
flera olika delar. Du gör val om mat, boende
och shopping och ser vilka konsekvenser dina
val får. Du får också ett historiskt perspektiv
på hur dagens energiberoende samhälle vuxit
fram på gott och ont och, inte minst, möjlighet
att ta ställning till och välja hur vi ska använda
energi på ett hållbart sätt i framtiden. I utställ­
ningen kan du testa och fundera över vad du
ska göra åt växthuseffekten, och sedan göra det
på riktigt. Du är energi, du kan förändra!
Du kan också testa Spelet om energin på
webben: www.tekniskamuseet.se/1/2209.html.
Utställningen sponsras bland annat av
Energimyndigheten och Svensk Energi.
15
Ny ljusdesign
Med Philips nya LED-lampa kan du via
en app trådlöst styra ljuset hemma från en
smartphone eller en surfplatta.
Elektronik­
företaget
Philips har tagit
fram appen
Philips hue,
som kommer i
ett paket med
en intelligent
LED-lampa.
Appen kan
kopplas in på
några minuter.
LED-lamporna
monteras i befintliga lamparmaturer.
Genom appen kan du till exempel dämpa
belysningen med ett klick på telefonen men
även styra belysningen när du inte är hemma.
Du kan ställa in timers för att anpassa belys­
ningen efter dina dagliga rutiner – genom ett
användarvänligt och intelligent program.
Appen Philips hue säljs i ett startpaket
som innehåller tre LED-lampor som skruvas i
befintliga lamparmaturer och en ”bridge” som
kopplas till din wifi-router.
Appen Philips hue gör det även möjligt att:
• Spara ditt favoritljusschema för varje rum,
eller specifik tid på dygnet, och hämta dem
på ett ögonblick.
• Ställa in vitt ljus från varmt levande ljus till
livfullt, svalt vitt ljus.
• Skapa en atmosfär eller komplettera inred­
Svensk förskola vann Nordiskt ljuspris
Matildelunds förskola i Kumla vann utmärkelsen Nordic Lighting
Award 2012. Det är andra gången en svensk byggnad vinner priset.
Arkitekten Jonas Kjellander från Sweco Architects i Örebro fick
priset för sin ljussättning av förskolan, som anses vara en pedago­
gisk milstolpe i hur man kan jobba med ljus på en arbetsplats för
barn. Ur juryns motivering:
”Matildelunds förskola är ett projekt med särskilt engagemang
för barns behov av en god miljö att leka och lära i. Byggnaden
använder dagsljus som en naturlig startpunkt och artificiellt ljus
bidrar till komfort, hemtrevlig känsla, lek och spänning. Matilde­
lunds förskola är ett projekt utformat från barnens perspektiv, både
bokstavligt och konceptuellt. Skalan är barnens. Fönster är lågt
placerade och belysningen är anpassad för olika ändamål.”
– Jag hoppas det här priset kommer att öka förståelsen för
ljusets betydelse i barns vardagsmiljö och att belysning är en
investering som lönar sig, säger den vinnande arkitekten Jonas
Kjellander, som också vann Svenska Ljuspriset 2010.
I Nordic Lighting Award tävlar projekt från Sverige, Norge,
Danmark, Finland och Island. Tävlingen har arrangerats vartannat
år sedan 2000, och det är andra gången som en svensk byggnad
vinner priset. 2011 vann modevaruhuset K:fem i Vällingby.
16
ning med regnbågens färger.
• Kontrollera och övervaka dina lampor på
distans när du inte hemma för din säkerhet
och trygghet.
• Ställa in timers för att hantera din dagliga
rutin.
• Låta ljuset väcka dig utvilad eller hjälpa dina
nära och kära att somna.
Philips hue finns att köpa i Apple-butiken
i Täby Centrum och på Apple.com. Cirkapris:
1 700 kronor.
För mer info: www.meethue.com
F oto : u l f cel a n d e r
Ny app för hembelysning
nummer 1:2013
F oto : Jo h a n G u n s éu s / SYNK
Vindparken i Blaikenområdet, två mil
norr om Storuman, får EU-miljoner.
Full pott för
svensk energiteknik
Ljusterapi i Umeå – en världsnyhet
Umeå Energis satsning på gratis ljusterapi i stadens busskurer har spridits som en löpeld över
jorden. 30 busskurer försågs med ljus för att hjälpa Umeåborna att stå ut med vintermörkret.
Ljusrören placerades på reklamplatsen i busskurens ena gavel, där det i vanliga fall brukar
sitta reklamskyltar. Den skadliga UV-strålningen filtrerades bort och ljusstyrkan motsvarade en
molnig sommardag – med högsta ljusstyrka på mellan 4 000 och 5 000 lux.
– Bakgrunden är att vi vill visa att vi bryr oss om Umeåborna, som både äger oss och är våra
kunder. Vi tror att alla behöver mer ljus och energi under den mörkaste årstiden, säger Göran
Ernstson, VD för Umeå Energi.
Nyheten om ljusterapin i busskurerna har publicerats i många länder. BBC, Pravda, Scientific
American, Der Spiegel och Shenzhen Daily i den kinesiska tiomiljonersstaden Shénzhèn är
bara några få av de media som berättat om detta. Satsningen ledde också till kommentarer
på Facebook och Twitter där många tyckte att detta är något
bra som andra städer borde ta efter.
– Det här är största mediehypen jag varit med om under
mina år här, säger Gun Blomquist Bergman, kommunikations­
chef på Umeå Energi sedan 15 år tillbaka.
– Största mediehypen någonsin, säger Gun Blomquist
Bergman, kommunikationschef på Umeå Energi.
nummer 1:2013
EU-kommissionen har valt ut tre svens­
ka energiteknikprojekt som tillsammans får
dela på cirka 1 miljard svenska kronor.
Finansieringen ingår i EU:s så kallade
NER300-utlysning, en satsning där totalt
300 miljoner utsläppsrätter ska säljas för
att finansiera ett antal olika energipro­
jekt runt om i EU. Totalt sett kan varje
medlemsland få finansiering för maximalt
tre projekt. Sverige var ett av två länder
som fick full pott, alltså totalt tre projekt
godkända för finansiering.
– Detta är ett mycket gott betyg för
svensk energiforskning och energikun­
nande, säger Erik Brandsma vid Energi­
myndigheten.
De tre svenska projekten som valts ut
att få stöd är:
• Vindpark Blaiken - Blaikenvind AB:
onshore-vindturbiner optimerade för kallt
klimat (kompatibla med temperaturer
under -30 C och för svåra isförhållanden),
nominell kapacitet 25 MW. Den totala
effekten på de 90 turbinerna blir 225 MW.
Blaikenvind ägs av Skellefteå Kraft och
Fortum.
• Pyrogrot – Billerud AB: Målet för projek­
tet är att tillverka grön olja av skogsrester
som grenar, toppar och stubbar. Projektet
bygger på idén att i en fullskaleanläggning
vid Skärblacka bruk framställa en ny typ av
kommersiell energibärare. Slutprodukten är
pyrolysolja.
• GoBiGas 2 – den andra etappen i Göte­
borg Energis förgasningssatsning. Projektet
ska bygga en anläggning för produktion
av ca 100 MW biogas av naturgaskvalitet
genom förgasning av restprodukter från
skogen. Den första etappen som är under
genomförande är ett demonstrationspro­
jekt delfinansierat av Energimyndigheten.
17
Krysset 1:2013
nyttiga länkar
Vill du veta mer om din el
och om energi? Det finns
flera myndigheter och
organisationer du kan
vända dig
till. Här får
du några
användbara
tips:
Svensk Energi
Energiportal med fakta om el och
elmarknaden.
www.svenskenergi.se
Konsumentverket
Fakta om alla slags
uppvärmnings­s ystem och hur du
med enkla åtgärder spar energi.
www.energi.konsumentverket.se
Konsumenternas
energimarknadsbyrå
Vägledning i frågor som rör el,
fjärrvärme och gas. Kostnadsfri
information och rådgivning.
www.konsumenternas.se
ko r so r d : Lasse W i d l u n d
Elsäkerhetsverket
Lär dig undvika elolyckor och
elbränder. Tips och information.
www.elsakerhetsverket.se
Lösningen sänds senast den 5/4 2013 till:
Elkrysset nr 1-13, Tidningen EL, 101 53 Stock­
holm eller e-posta orden i färgade rutorna till
[email protected]
Pristagare & lösning
Krysset 3:2012
1:a pris
LED ficklampa
Anna-Marie Öman,
Leksand
2:a–10:e pris
En lågenergi­lampa
namn
Birgit Lövgren, Mölnlycke
Rolf Johansson, Hofors
Hans Nordmark, Boden
adress
Rolf Fagerberg, Vallentuna
Ove Söderlund, Djurmo
Leif Persson, Ystad
Tommy Ekh, Gunnarsbyn
www.cl aso h l so n .co m
Priser:
1:a pris LED ficklampa
2:a–10:e pris En lågenergilampa
18
Carl-Erik Karlsson, Habo
Owe Tällberg, Lima
Energimyndigheten
Tips om hur du kan påverka din
energianvändning och sänka
energi­kostnaderna. Här finns
också en lista som kommunvis
presenterar din energirådgivare.
www.energimyndigheten.se
Energilexikon
En skattkista fylld med energi­
relaterade ord. Här kan du söka
på ord och begrepp.
www.energilexikon.nu
Nord Pool
Vill du få mer information om hur
den nordiska elbörsen fungerar,
så kan du läsa här.
www.nordpool.com
nummer 1:2013
Nu byggs Afrikas
största vindkraftpark
Solcellsstativet har en vridbar platta för solcellsmodulerna.
Min
ook p
r
macb
o!
Solparkering håller
elbilen rullande
Solcellsdriven laddstation för elbilar
utsågs av Världsnaturfonden till 2012
års Climate Solver. I Uppsala och
Eskilstuna finns nu de första ladd­
stationerna från Solelia Greentech.
Solelia är ett svenskt företag
elbil
som satsar på att bli ledande
inom solcellslösningar för elfordon. Före­
taget presenterade redan 2011, med stöd
av Energimyndigheten, Sveriges första
solcellsbaserade laddstation för elbilar.
Laddstationen har en takyta på totalt
sju kvm per parkeringsplats, en maxef­
fekt på cirka 1 kW och producerar över
nummer 1:2013
1 000 kWh/år. Det ger i storleksordningen
700–1 000 mils körning per år beroende
på biltyp och körstil. Solcellsstativet är
tillverkat av specialstål och består av två
kraftiga stödben med en vridbar mon­
teringsplatta för solcellsmodulerna.
Uppsala och Eskilstuna var de första
kommunerna att satsa på Solelias ladd­
station. Kommunernas tjänstebilar kom­
mer nu att kunna köras med fossilfri el
direkt från solen. I vår räknar Solelia med
att sätta upp ytterligare fyra i Mälardals­
området.
Just nu är det kommuner och
orga­nisationer som är i fokus, men till
hösten räknar företaget med att ha en ny
solcellsdriven laddstation för att sälja till
privat­personer.
Utmärkelsen Climate Solver utdelas
årligen av Världsnaturfonden (wwf) för
klimatinnovationer som har potential att
radikalt minska energiförbrukning och
koldioxidutsläpp.
F oto : p et e r k n ut so n
Ett konsortium av europeiska och afrikans­
ka bolag bygger Afrikas största vindkraftpark
kring Lake Turkana i Kenya.
Jätteparken kommer att bestå av 365
turbiner i ett 165 kvadratkilometer stort
område i Kenya. Området beskrivs som ett
”månlandskap” och består av stenblock och
lavasten, skriver Vindkraftsnytt.
profilen
Sara Löfgren, sångerska
Hur är du en smart energi­
användare?
– Genom en sådan enkel grej som att
släcka lampor i de rum jag inte befinner
mig i. Det är nog oftast de små grejerna
som är både lättast att ändra och lättast
att klara sig utan så att säga. Jag har inte
på elementen mer än absolut nödvän­
digt heller.
Vad är din favorit-elpryl?
– Min favorit-elpryl är helt klart min
Macbook Pro! Jag borde hänvisa tiden
till FMP och EMP. Alltså Före Macbook
Pro och Efter Macbook Pro.
19
f oto : i sto ckp h oto
EL gör
l i v et b e kvä m a r e
Postadress: Box 684, 521 21 Falköping • Besöksadress: Åslegatan 1, Falköping
Telefon: 0515-77 75 00 • Kundtjänst: 020-62 62 62 • Driftstörningar: 020-62 60 60
Hemsida: www.feab.nu