Årets Bergsprängare 2011
Nr. 1 Maj 2012 - 26. årgång SprängNytt Årets Bergsprängare 2011 SprängNytt 1/2012 1 Norra Sverige Regionchef Ola Sällström 070-398 35 90 [email protected] Mellersta Sverige Regionchef Lars Frändberg 070-603 56 79 [email protected] Södra Sverige Regionchef Bernt Wernby 070 -651 36 30 [email protected] Sprängtekniker Tekniskt ansvarig Sverige: Ola Andersson 070-467 95 64 [email protected] Norra Sverige: Jan Johansson 070-398 15 13 [email protected] Mellersta och Södra Sverige: Lars Persson 070-671 85 69 [email protected] Joakim Östlind 070 -493 38 92 [email protected] SprängNytt 1/2012 2 Kära läsare, välkommen till ett nytt ”sprängfyllt” nummer av SprängNytt! För det första skulle jag vilja passa på att gratulera Jan Johansson, Voglers, till priset som Årets Bergsprängare 2011. Jan har gett ett stort bidrag till bergbranschen och varit med att utveckla den i positiv riktning, stort GRATTIS. Vår Euromastersatsning fortsätter i positiv riktning. Jag kan rapportera att våra nya bulkstationer i UpplandsVäsby och Kungsbacka i stort sett är färdigställda och nu pågår rekrytering av personal som skall ta hand om våra kära kunder runt om i dessa regioner. På tal om personal så har vi som vanligt ett antal personalporträtt i tidningen. I detta nummer kan du läsa om Thommy Gustafsson, vår ambulerande sprängarbas. Thommy är känd av många som laddtekniker men har nu tagit ett nytt kliv i karriären. En annan kändis vi presenterar är Donald Jonsson VD på Nitro Consult som håller på att byta till nya fräscha lokaler i Kilaberg, där även vi på Orica kommer att placera vår Stockholmspersonal. Det kommer att bli jättebra att sitta tillsammans och utbyta erfarenheter. Du kan också läsa om Rebbecka Hauffe, som är Nitro Consults nya chef i Stockholm. Christer Kanto, tidigare VD är tillbaka från Tyskland och tar nu hand om tändmedelsfabriken i Gyttorp, och slutligen kan du läsa om Peter Reinders som verkligen brinner för våra elektroniksprängkapslar. SprängNytts reportrar har också varit ute och besök några av våra kunder. Mases Spräng, SMA Mineral, Cementa/Heidelberg, Bilfinger Berger, Scandrock och Skanska berättar om sina erfarenheter och idéer i det här numret. Hoppas att du får trevlig läsning och så vill jag passa på att önska dig en riktigt trevligt vår och sommar. Innehåll Orica kontakter s. 2 Ingemars hörna s. 3 Orica går i takt med branschen s. 4 Rebecca Hauffe, Nitro Consult s. 8 Orica Mining Services har hittat hem s. 10 D. J. 33 år med Nitro Consult s. 12 Trångt och trevligt på BK s. 13 Årets Bergsprängare 2011 s. 14 Det mullrar i Sundsvall s. 18 Säkrare salvor med Senatel™ s. 22 Euromaster™ kommer till Sverige s. 26 Slutprodukten är det samma s. 32 Hyr en sprängarbas! s. 34 Jag hinner inte vara med..... s. 36 Mer energi i Euromaster™ s. 38 Tändmedelsfabriken i de norra skogarna s. 40 Geniet bakom NONEL s. 47 Inte bara produkterna som räknas s. 50 EBS tryggar historiska byggnader s. 54 Bergslagen, i hjärtat av svensk industri s. 58 Ett stycke levande historia s. 60 Ingemar Haslinger Commercial Manager Sweden SprängNytt 1/2012 3 Mases Spräng & Mark AB Orica går i takt med branschen – Det är viktigt för Orica att gå i takt med såväl små som medelstora och stora företag i branschen, framhåller Oricas regionchef för Mellansverige, Lars Frändberg – här på vandring tillsammans med Mats Eriksson i Rättvik. SprängNytt 1/2012 4 Mases Spräng & Mark AB Mases Spräng & Mark AB i Rättvik är ett av alla små och medelstora företag i bergssprängningsbranschen i Sverige. Mängder av infrastrukturprojekt och byggprojekt är beroende av deras kompetens. Det gör Mats Eriksson, som driver Mases Spräng & Mark AB, och hans kollegor runt om i landet till viktiga aktörer för Sveriges utveckling. Även en skogsskördare kan användas för borrningsuppdrag. Mats Eriksson har utrustat sin skördare så att den ger längre räckvidd vid borrning än övriga maskiner. Text och foto: Tommy Hellström Idag är Mases ett begrepp i branschen, i första hand i Dalarna. Men Mats Eriksson och hans anställda får förfrågningar även från andra regioner, både för större och mindre projekt. De spränger för vägar, grunder, avlopp och andra projekt. Företaget har vuxit successivt sen Mats registrerade en enskild firma 1995. Tidigare var han anställd, och fick genom arbetsgivarens försorg utbildning i dåvarande Nitro Nobels regi 1989. – Det var en väldigt bra utbildning där teori varvades med praktik och vi fick lära oss att borra och att spränga även i relativt känsliga miljöer, minns han. Startade eget Så småningom ville Mats Eriksson testa om det bar att driva egen verksamhet. Han investerade i en handborrmaskin och tog uppdrag i bygden. Jobben blev allt fler, och snart behövde han expandera. År 2005 var omfattningen så stor att det var dags att ombilda den enskilda firman till aktiebolag. Idag har han sex anställda och Mases Spräng & Mark AB arbetar regelbundet med både små och stora projekt i hela Dalarna, såväl sprängningar som markarbeten av olika slag. – Mases Spräng & Mark AB är ett av många företag som är viktiga för oss i Orica. De har en stark förankring där de har sin huvudsakliga verksamhet, och företag i den här storleken finns över hela landet. SprängNytt 1/2012 5 Med Mats Erikssons konstruktion går borrning för fundament till vindkraft verk snabbt och effektivt med bibehållen hög precision. (Foto: Privat.) De har oftast mycket hög kompetens och jobbar inte sällan som underentreprenörer till de stora företagen, konstaterar Lars Frändberg som är chef för Region Mitt inom Orica Mining Services. Det är ett ömsesidigt intresse att ha bra kommunikation och trygga leveranser av spräng-medel. Mats Eriksson berättar att kontakterna med Orica är goda och att de veckovisa leveranserna fungerar friktionsfritt. Efter mer än 15 år i branschen har han förbrukat stora mängder av Oricas produkter i projekt av skiftande art och storlek. Alltid på tå – Det här är ett spännande jobb på många sätt. I den här branschen går det aldrig slentrian i någonting. Man måste vara på tå hela tiden och beräkna sprängningarna rätt för att undvika vibrationsskador och annat som kan gå fel, säger Mats Eriksson och berättar om några av de uppdrag hans företag haft: – Vi var med och sprängde för artisthus, avloppstank och kablar när SprängNytt 1/2012 6 Logistiken är viktig för Mases Spräng & Mark AB. Varje vecka får han leveranser av sprängmedel från Orica. Dalhalla byggdes 1995. Det var ett spännande uppdrag, och det är roligt att ha varit med om att skapa den arenan. På uppdrag av Peab sprängde Mats och hans gubbar för snökanoner och vatten och avlopp i Sälen. Det var ett ganska stort jobb som sträckte sig över tre km med fyra meters bredd. – På senare tid har det blivit en hel del projekt för vindkraftsindustrin. Vi spränger och borrar för fundament och har varit med som underentreprenörer för nästan hundra vindsnurror. Det är ett område som växer. Bara i Dalarna finns tillstånd för mellan 200 och 300 vindkraftverk, men matarledningarna är för klena så utbyggnadstakten har bromsats av den anledningen, säger han. – Förra hösten och början av vintern hade vi ett större jobb i Idre när vi sprängde för utbyggnad av systemet med snökanoner. Det var lite tufft, för det var ett jobb som kom igång sent när vintern redan var på väg. Det är inte ovanligt att vi har uppdrag i väglöst land, och det ställer krav på både personal, fordon och övrig utrustning, betonar Mats. dra maskinerna. – Man får hålla på och greja och hitta egna lösningar, konstaterar han. En stor utmaning för de mindre företagen är att hålla sig uppdaterade på ständiga förändringar i regelverket, men Mats menar att det är ett problem som man ofta delar med beställarna. – De har inte lika mycket kunskap om borrning och sprängning som de hade förr. De borde lära sig lite mer om berg. Då skulle de kunna skapa tidsplaner som håller även för sprängningsjobbet. Det är inte ovanligt de saknar förståelse för att det måste planeras in tid för både för- och efterbesiktning i samband med sprängning. Se det om ett tips till Orica att ordna kurser för beställare, säger Mats Eriksson med glimten i ögat. Uppfinningsrik Han är en man med idéer och uppfinningsrikedom, och det är inte ovanligt att det visar sig i den utrustning han använder. En konstruktion som bär Mats Erikssons signatur har underlättat och effektiviserat jobbet med vindkraftverk. – Jag har konstruerat en snurra för maskinen när vi borrar för vindkraftsfundament. Med den kan vi ställa in borrvinkeln rätt för det första hålet, och sedan enkelt rotera utrustningen till varje nytt borrhål med bibehållen exakt borrvinkel. Den är fjärrstyrd med radiokontroll och gör att arbetet går mycket smidigt. Konkurrenter har upptäckt konstruktionen och vid några tillfällen har Mases Spräng & Mark lånat ut den till andra företag. Borrar med skogsskördare Idag har Mats Erikssons företag fyra borriggar. Med en av hans konstruktioner kan han dessutom sätta en borr på en skogs-skördare, vilket ger en större räckvid än med de an- Mats Eriksson ser varje dag som en spännande utmaning. Det går aldrig slentrian i jobbet som bergssprängare, säger han. SprängNytt 1/2012 7 Rebecca Hauffe Regionchef Nitro Consult Text och foto: Annica Bray 2012 blir ett nytt kapitel i Nitro Consults historia på många sätt. I varje fall om Rebecca Hauffe, får rätt i sina visioner. – Vi satsar stenhårt på att arbeta med våra framtida mål och med att hitta framtidens personal, berättar hon. Det gäller för människor utanför bolaget att hålla koll på oss för Nitro Consult kommer att fortsätta expandera. Vi har en stor passion för det vi gör och det kommer garanterat att bli synligare i våra framtida projekt. SprängNytt 1/2012 8 Rebecca Hauffe tror på framtiden för Nitro Consult och laddar för framtida rekryteringar. Rebecca Hauffe är relativt ny på sin tjänst som Regionchef på Nitro Consult men trots det känns det som att hon redan har hunnit sätta sig in i det mesta som händer på företaget. – Det är kanske inte så konstigt, förklarar hon, jag hade en hel del att göra med Donald Jonson, som är vd här, innan jag började min anställning. Rebecca Hauffe upptäckte under sin studietid att rekrytering var något hon trivdes med, därför var det naturligt för henne att söka sig till bemanningsbranschen efter hennes HR-studier i Lund. Hon jobbade inom några olika företag med både rekryteringsförmedling och bemanning av kvalificerade tjänster. Profil för tänkt tjänst – Jag hjälpte Nitro Consult att hitta lite personal och en dag behövde Donald Jonson sätta ihop en profil för en tänkt tjänst som regionchef. Profilen innehöll krav och önskemål om en teknisk bakgrund, gärna civilingenjör och mycket sälj. När jag sen fick frågan om jag inte själv skulle söka tjänsten tyckte jag inte att det var lämpligt men Donald insisterade eftersom han ansåg att tjänsten ändå skulle fokusera mest på personal och där hade jag ju min tillhörighet. Jag slängde mig utanför min trygghetszon, in i en helt annan bransch. Det var både härligt och spännande. En riktig utmaning som jag inte ångrar en sekund att jag tog, berättar Rebecca Hauffe. Min arbetsbeskrivning har jag fått vara med och skriva ihop och den bygger mycket på min egen bakgrund. Företag med djupa kunskaper Nitro Consult har funnits sedan 1969 och grundandes via Nitro Nobel, numera Orica Mining Services. Företaget har djupa kunskaper inom berg-, spräng- och vibrationsteknik med insikten att bergsprängning ska utföras både försiktigt och skonsamt, för omgivning och kvarstående berg. Företagets konsulter anlitas ofta som byggledare, spräng- och vibrationsexperter för många olika uppdrag, Citybanan, Norra länken för att bara nämna några och över alla dessa anställda styr nu Rebecca Hauffe. – Ja, jag ser mig faktiskt ganska mycket som personalchef, för där är jag bäst. Det är viktigt att man har personalen med sig, och att man bryr sig om dem. Den tekniska biten behärskar företaget redan bra och därför behövs mina kunskaper på ett annat plan, fortsätter Rebecca Hauffe. Nu ska vi fylla på med kompetens och se över organisationen. Skapa nya mål En av insatserna företaget gör är att anordna workshops med hela personalen för att skapa nya mål och visioner. – I framgångsrika företag är personalen med och forma målen, fyller Rebecca Hauffe i. Vi kommer att diskutera vad vi tror att marknaden kommer att efterfråga och fundera på hur vi ska behålla vår bredd. Jag är helt övertygad om att vi kommer att fortsätta expandera. Vår flytt, även om det inte är så långt, kommer att blåsa nytt liv i företaget. Det är kul när det händer nya saker och det ger energi. Framtiden ser väldigt ljus ut, och många söker sig till oss av många anledningar. Vi har väldigt gott rykte och inte så många konkurrenter. Främst är det nog ändå alla våra spännande projekt som lockar, avslutar Rebecca Hauffe. Nitro Consult AB Sandviksgatan 26 A 972 36 Luleå Tel: 0920-22 41 40 Nitro Consult AB Box 32058 126 11 Stockholm Besöksadress: Kilabergsvägen 8 Tel: 08-681 43 00 Fax: 08-681 43 36 Mail: [email protected] Nitro Consult AB Kaptensgatan 22 749 35 Enköping Tel: 0171-44 18 30 Mail: [email protected] Nitro Consult AB Gyttorp 713 82 NORA Tel: 0587-850 00 Mail: [email protected] Nitro Consult AB Stigs Center 2B 422 46 Hisings backa Tel: 031-742 30 80 Fax: 031-742 30 98 Mail: [email protected] Nitro Consult AB Nygatan 93 602 34 Norrköping Tel: 011-18 10 05 Fax: 011-18 10 64 Mail: [email protected] Nitro Consult AB Arvid Nilssonsgatan 17 371 33 Karlskrona Tel: 0455-168 46 Fax: 0455-230 27 Mail: [email protected] Nitro Consult AB Björneborgsgatan 29 854 60 Sundsvall Tel: 060-17 19 40 Fax: 060-17 19 43 Mail: [email protected] Nitro Consult AB Box 2027 653 39 Karlstad Infanterigatan 35 D Tel: 054-18 90 60 Fax: 054-10 17 50 Mail: [email protected] Nitro Consult AB Aktörgränd 16 903 64 Umeå Tel: 090-13 28 40 Fax: 090-13 28 48 Mail: [email protected] SprängNytt 1/2012 9 Orica Mining Services har hittat hem Text och foto: Annica Bray Den som kan sin historia vet att Alfred Nobel 1864 startade sitt första företag i Vinterviken och här tillverkades sedan sprängmedel fram till 1920-talets början då produktionen flyttades till Gyttorp. Nu är det nya tider och Orica Mining Services återvänder genom att öppna en bulkstation och ett försäljningskontor i Stockholm. – Cirkeln är sluten, säger Lars Frändberg, Orica. Vi har hittat hem igen, för här på Kilabergsvägen i Hägersten, i det här huset fanns det sista kontoret innan uttåget ur Stockholm. Visserligen hade Alfred Nobel tillsammans med sina bröder redan 1863 genomfört det första större sprängningsuppdraget i S:t Petersburg. Han fortsatte sedan experimentera med sprängämnen hemma i Stockholm. Han höll till på Heleneborg på Söder men efter en svår olycka där sex människor omkom förbjöds all tillverkning av nitroglycerin inom stadens område. Alfred Nobel lät sig inte nedslås utan fortsatte sin tillverkning på en pråm ute i Bockholmssundet för att sedan flytta till Vinterviken. Alfreds bror förolyckades – Vid olyckan förolyckades Alfreds bror Emil, berättar Lars Frändberg. SprängNytt 1/2012 10 Hanteringen med ren nitroglycerin var farlig och Vinterviken låg väl avskilt på den tiden, sen har staden krupit närmare. Vi vandrar runt bland hus och spränggropar och Lars Frändberg fortsätter berätta hur Alfred Nobel byggde sitt imperium genom att åka runt i världen och starta fabriker i flertalet länder. Han fortsatte också förfina och utveckla sprängämnet så 1867 kunde han slutligen ta patent på gurdynamiten och sprängtändaren i Sverige, England och Amerika. – Dessvärre inträffade flera större explosioner i de olika fabriksbyggnaderna, men snabbt som ögat byggde Alfred Nobel upp allt igen och fortsatte sitt arbete. Vi vandrar runt i Vinterviken och tittar på rester efter knådhus och packhus. Lars Frändberg berättar att knådning och rullning ursprungligen gjordes för hand. Produktionen upphörde – Nitroglycerin ab köpte sin konkurrent Gyttorps Sprängämnes ab, vilket ledde till att all produktion i Vinterviken upphörde 1921 och 1935 flyttade hela huvudkontoret till Gyttorp, berättar Lars Frändberg. Själv har han jobbat på företaget i två omgångar. Förra gången 19912001, hade företaget ett försäljningskontor just i det hus de nu flyttar in i. Vi har gått hela varvet, fortsätter Lars Frändberg. Nu händer För att finnas närmare kunderna öppnar nu Orica ett kontor i Stockholm. Här jobbar Ola Andersson, Fabian Olsson och Lars Frändberg. det så mycket i Stockholm att vi måste finnas på plats. Vi öppnar en bulkstation i de norra delarna och sen har vi ett regionkontor här. Det känns jätteinspirerande att vara tillbaka på gammal mark. Vi flyttar in i nyrenoverade lokaler med Ola Andersson som Technical Teamleader, mig som Regionchef för Mellansverige och Fabian Olsson som sköter avtalsfrågor och prissättningen. Vi har äntligen hittat hem igen, avslutar Lars Frändberg. Lennart Eriksson, Förrådsföreståndare Upplands-Väsby Lars Frändberg kan sin historia, här visar han Sprängnytts reporter runt i Nobels fotspår och poserar framför minnesmärket i Vinterviken. SprängNytt 1/2012 11 33 år med Nitro Consult En av de mest kända profilerna inom sprängbranschen i Sverige är Donald Jonson. I 33 år har han varit Nitro Consult trogen. – Då var företaget tio år och sedan dess har både jag och bolaget funnits här på Kilabergsvägen i Hägersten, berättar Donald Jonson som i dag är vd för bolaget. När jag började här var det Nitro Nobels huvudkontor och vd på den tiden var Lennart Bylock. Han satt i den delen av byggnaden dit vi tillsammans med Orica Mining Services ska flytta. Text och foto: Annica Bray – Det känns mycket bra att Orica nu flyttar in med oss, tillägger Donald Jonson. Det är så många stora projekt på gång, som norra länken, tvärbanan och citybanan och där berörs vi tillsammans. Vi flyttar visserligen inte så långt, men de nya lokalerna blir större vilket ger oss möjlighet att expandera. Vi har nyanställt och ska anställa ännu fler. Vi har ett väldigt starkt varunamn och har specialiserat oss inom konsultbranschen. Trots att vi ägs till 100 procent av Orica är vi ett helt oberoende konsultbolag som inte säljer en enda av deras produkter. Den delen står de själva för. Företaget har tre ben Precis som dynamittillverkningen i Gyttorp har delar av sitt ursprung i Alfred Nobels industrier har också Nitro Consult det. – Vi har haft några olika ägare SprängNytt 1/2012 12 som Kema Nobel, Bofors som integrerade oss i Nobel industrier, men slutligen förvärvade Orica oss. Vi har fortsatt jobba som en konsultavdelning för spräng- och vibrationsteknik och självklart också med bergsdelen. Donald Jonson förklarar att företaget har tre ben. Berg, spräng och vibrationsteknik där utredningar, riskanalyser, miljöfrågor mm ingår. – Det känns fantastiskt skoj att det händer mycket här. Dels att vi växer men också att Orica nu kommer tillbaka till Stockholm. Det är långt från Gyttorp hit. Personligen tycker jag det här skulle ha gjorts mycket tidigare, men nu blir det ändå av. Det blir bra tycker jag, bra för allihop, fortsätter Donald Jonson. Väljer fritt - Vi är visserligen ett Orica ägt bolag, men väljer ändå fritt våra samarbetspartners. Det är därför extra bra att våra ägare har en bra känsla för teknik. De kan det här med elektroniksprängkapslar vilket gör dem till ett naturligt val i vårt arbete med försiktig sprängteknik. Dave Kay från Oricas huvudkontor i Australien arbetade här ett år och fick lära känna oss samtidigt som vi fick se vilka fantastiska produkter Orica har. Vår styrelse finns runt om i världen och det kommer vi snart också göra som företag. Donald Jonson avslutar med att konstatera att företagens utveckling ligger helt rätt i tiden. – Orica Mining Services tror på en stor expansion för det egna bolaget i Sverige och globalt för dotterbolaget Nitro Consult. Orica och vi vill mycket och har kunskapen, avslutar Donald Jonson. Trångt och trevligt på BK För 57:e gången i ordningen anordnades Bergsprängningskommitténs diskussionsmöte. Antalet deltagare ökar för varje år och för många är just den här dagen helig. – Speciellt gruvindustrin i norr är snabba med sina anmälningar, berättar Eva Rydén, Kanslichef Bergsprängningskommittén. Redan i augusti startar hon sitt arbete för att ge medlemmarna en så bra dag som möjligt. Många intressanta föreläsningar och ett festligt avslut på dagen hade hon fått ihop även i år. Kröningen av årets bergsprängare ger en extra glans till festen. Text: Annica Bray Trängseln bland montrarna på Älvsjömässan var stor när Sprängnytt anlände till platsen. Plötsligt tömdes mässhallen på människor för det var dags för nästa föreläsning. Det är tydligt att den som besöker BK-dagen verkligen vill passa på att höra vad som händer i branschen. En välavvägd mix Föreläsningarna består av en välavvägd mix från stora spännande projekt till nyskapande och utmanande frågor. – Vi försöker få till en spridning, dels bland våra olika typer av medlemsföretag från gruvan till tillverkningsindustrin, men vi ser också till att ha en bredd när det gäller olika typer av projekt, berättar Eva Rydén. Den här gången fanns bland annat representanter från Veidekke på Foto: Annica Bray/Kjell Duberg plats och berättade om projektering och uppförande av inklädnad och kulvertvägg vid Norra Lånken, som är ett av Europas största vägtunnelprojekt. Ett annat väldigt aktuellt ämne rörde kärnkraften, och möjligheterna till en ny svensk exportvara – kärnkraftsverk i bergrum. Programmet var gediget men gav ändå möjlighet till det nödvändiga minglet där nya och gamla bekanta träffas och där affärer påbörjas och avslutas. Människor cirkulerade mellan montrarna och utställarna hade fullt upp i pauserna. Ett festligt avslut Till mässan och föreläsningarna var det drygt 550 personer anmälda och till den högtidliga avslutningen i Grands Vinterträdgård kom i år 465 personer. Kön ringlade lång när det Oricas monter på årets diskussionsmöte var välbesökt och Ola Andersson, Fabian Olsson, Johan Håkansson, Ingemar Haslinger, Anton Lind och Hreidar Gestsson försökte hinna med de intressanta förläsningarna och träffa de andra besökarna. Eva Rydén Kanslichef BK väl var dags att sätta sig till bords. De flesta hade kommit i god tid för att hinna mingla runt lite innan middagen. En middag som avslutades med den sedvanliga glassbomben. Under kvällen delades det prestigefyllda priset Årets Bergsprängare ut, detta år till Jan Johansson Voglers Sverige ab. Det bjöds på underhållning och som vanligt ett högtidligt välkomnande av Örjan Wolff som är styrelseordförande för Bergsprängningskommittén. Han öppnade med en skål och en önskan om en trevlig kväll, och det verkade de flesta ha. Glädjen stod högt i tak och här och där spontandansade publiken mellan borden. När det var dags att gå hem började anmälningar för 2013-års tillställning strömma in. BK:s ordförande Örjan Wolff öppnade sedvanligt med en skål och en önskan om en trevlig kväll. SprängNytt 1/2012 13 Jan Johansson, VD för Voglers kan numera också titulera sig Årets Bergsprängare, här är han tillsammans med Lars Frändberg från Orica Mining Services på besök vid bergtäkten i Gladökvarn. Text: Annica Bray Foto: Annica Bray/Kjell Duberg Från dikesgrävare till Årets Bergsprängare Med siktet inställt på att bli matros råkade Jan Johansson säga ja när en kompis frågade om han inte kunde hjälpa till att gräva ett dike för hand. Från den dagen har hans liv kretsat kring Voglers och drömmen om en karriär till sjöss har bytts ut mot en egen fritidsbåt. Sjöräddningssällskapet tillhör Jan Johanssons vardagshjältar därför tvekar han inte en sekund när han vid utmärkelsen Årets Bergsprängare ska skänka bort 10 000 av årets prissumma på 70 000. SprängNytt 1/2012 14 Glädjen och förvåningen är stor när Jan Johansson får klart för sig att han utsetts till Årets Bergsprängare 2011. – Jag går ju inte omkring och bär dynamit dagligen dags, så jag var helt övertygad om att jag var borträknad, förklarar Jan Johansson. Årets vinnare har funnits länge i branschen. Efter att han muckat 1982 hade han tänkt sig en karriär ute till sjöss men livet ville annorlunda med honom. När han i början av 1983 hjälpte en kompis med dikesgrävning blev han erbjuden ett jobb av hans kompis pappa, Allan Vogler och sen var han fast. Expanderade i Estland Voglers hade precis köpt ett lokalt bergsprängningsföretag och expanderat det genom att köpa en större borrmaskin. Sen dess har det mest gått uppåt för företaget som i dag har cirka 45 bergtäkter och Jan Johansson är både delägare och produktionschef. –1996 startade vi verksamhet i Estland. Det krävdes en hel del av oss, inte för att starta men för att komma in med sprängämnen. Med den bakgrund landet hade var de misstänksamma och det krävdes mycket för att komma på rätt våglängd med myndigheterna, vi lyckades bra och företaget expanderade snabbt. Vi hade 30-35 man anställda, grävmaskiner och annan utrustning. Landet var oerhört expansivt och hade en enorm framtidstro. 2008 kom de med i EU och då gick luften ur landet, berättar Jan Johansson. Galna beslut Jan Johansson är en av eldsjälarna bakom BEF och han berättar att tankarna på den föreningen startades någonstans under slutet av 90-talet. Detta för att fylla det tomrum som uppstod när NitroNobel såldes till norrmännen. De hade tidigare fungerat som ett sammanhållande nav i Ingemar Haslinger från Orica förärar en lycklig Jan Johansson med ett av alla priser som Årets Bergsprängare får. SprängNytt 1/2012 15 branschen men efter försäljningen fanns det plötsligt ingen som tog parti för bergarbetarna. Till slut blev det en enorm brist och den konkurrens som uppstod mellan alla entreprenörer gjorde att yrket urvattnades och statusen blev lägst av alla. Det var då som Klas Vogler och Jan Johansson bestämde sig för att göra någonting åt situationen och BEF såg sitt ljus. – I dag fattas det inte ett myndighetsbeslut utan att vi har fått lämna våra åsikter och tänka till, säger Jan Johansson. Lyssnar på oss Jan Johansson har varit inblandad i många projekt, breddningen av inseglingsrännan i Norrköpingshamn är ett exempel. – Det uppdraget passade oss som handen i handsken, berättar Jan Johansson. Vi har några personer runtom i världen som hjälper till med specialprojekt av det slaget. För tillfället har vi en kille som jobbar med att ta fram en speciell sorts sten för att täcka en gasledning mellan Ryssland och en japansk ö, och till hösten tror vi att vi får ett nytt spännande uppdrag i Brasilien, där finns vi redan i dag. Vi arbetar med ett holländskt företag som är mycket skickliga på arbeten där vatten möter land. Det är extra roligt att de tror på oss och till och med går kurs hos oss. De har till exempel byggt palmöarna utanför Dubai, säger Jan Johansson. Värdig vinnare Att Jan Johansson är en hyllad berg- sprängare hördes på jublet från publiken när vinnaren annonserades på den årliga BK-avslutningen i Vinterträdgården på Grand i Stockholm. Alla verkade rörande överens om att han var en värdig vinnare av det prestigefyllda priset. Förutom äran fick vinnaren både blommor och tavlor. Nytt för i år var att Orica Mining hade höjt prissumman till 70 000 kronor, och öronmärkt 10 000 till välgörenhet, sen var det upp till pristagaren att bestämma vem som skulle få den delen. – Sjöräddningssällskapet gör ett fantastiskt jobb och helt utan statlig stöttning, säger Jan Johansson, och det går väl hand i hand med hans egna engagemang och envisa kamp med att få till förändringar och förbättringar för alla bergsprängare. Där satt signaturen. Plötsligt var Jan Johansson 60 000 rikare, och inte nog med det, han fick dessutom 10 000 som han valde att skända till Sjöräddningssällskapet. SprängNytt 1/2012 16 Fakta Årets Bergsprängare Jan Johansson tillsammans med sambon Anette Broman blev kungligt firade som sig bör i samband med utmärkelsen Årets Bergsprängare. Det är ett pris fyllt med prestige, så vad passar bättre till än ett glas bubbel och en vit limousine? Namn: Jan Johansson Ålder: 50 år Företag: Voglers Sverige AB Hemmahörande i: Lidköping Juryns motivering: En pionjär inom många områden med en gedigen och mycket bred kompetens. Han betraktas av alla, kunder, kollegor, konsulter och myndigheter som en diplomatisk men ändå ytterst handlingskraftig person som sätter bergsprängarens säkerhet i fokus samtidigt som han arbetar för att höja yrkets status. Många var det som ville dela glädjen med Jan Johansson, från vänster Bernt Wernby, Ingemar Haslinger, Jan Johansson, Donald Jonson och Lars Frändberg. SprängNytt 1/2012 17 Det mullrar i Sundsvall Stefan Petterson från Orica jobbar febrilt med att fylla på bulkmedel. Det är många hål som ska fyllas och fler siter som ska besökas. SprängNytt 1/2012 18 Det mullrar rejält söder om Sundsvall. Det är den nya E4:a dragningen som är i fullfärd att genomföras. Bara i Nolby ska 100 000 kubikmeter berg sprängas bort. Till det kommer allt annat som ska sprängas och byggas på den 17 kilometer långa sträcka som PEAB har entreprenaden på. – Det är a och o att man känner sig trygg vid sprängarbeten, säger Simon Knudsen, sprängbas Scandrock. Orica Mining Services har varit i branschen längst när det gäller bulkning, de vet vad de sysslar med. Det är mycket som ska göras men nu och då behöver sprängarbasen Simon Knudsen, i mitten, stanna upp och diskutera det fortsatta arbetet. Text och foto: Annica Bray Det är alltså Peab som har uppdraget att bygga den nya E4-sträckningen Myre–Skönsmon söder om Sundsvall. Kontraktet är värt till 1,1 miljarder kronor och företaget ska förutom 17 kilometer väg också bygga 3 trafikplatser och 25 broar. Satsningen E4:a Sundsvall är ett av landets största pågående infrastrukturprojekt. Totalt är det 20 kilometer väg som ska byggas. Av det är 17 km ny motorväg. Här ska 36 broar byggas och sammanlagt kommer notan att hamna kring 4,6 miljarder. Får gärna gå snabbare När Sprängnytt besöker arbetsplatsen vid Skönsmon är det tidig mor- gon, men det hindrar inte att aktiviteten vid vägbygget är i full gång. Enligt kontraktet ska den sträcka PEAB ansvarar för vara färdigställd i oktober 2015, men arbetet får gärna gå snabbare ändå och därför lockar Trafikverket med en rejäl bonus för varje vecka projektet tidigareläggs. Det är många företag inblandade som underleverantörer åt PEAB, Sprängnytt träffar Simon Knudsen från Scandrock. Han är sprängbas för trafikplats Skönsmon och berättar med inlevelse om sitt uppdrag. – Just här ska det bli en trafikplats och vi lägger ner stor möda på att få till en snygg bergsskärning. Sammanlagt tror jag att vi kommer att frakta bort ungefär en miljon ton av berget här, resten återanvänder vi som kross, berättar Simon Knudsen. Många sysselsätts Det är många företag som sysselsätts i arbetet med den nya sträckningen. När Oricas bulkbil rullar in på siten tar grabbarna först en kopp kaffe men sen är det bråttom att fylla borrhålen med bulksprängmedel. Under det arbetet hinner jag träffa representanter från olika företag. Här finns Linus Nordström från Slipexperten i Sundsvall som får rycka in vid lite olika jobb, men som först och främst ser till att hålla borrkronorna välslipade. Marcus Theland från SprängNytt 1/2012 19 Som ett månlandskap ser det ut i Skönsmon men i framtiden ska här finnas både en trafikplats och en ny bredare E4:a. Det blir många hål som ska iordningsställas och kontrolleras men arbetet flyter smidigt och alla entreprenörerna vet exakt vad det är just de ska göra. Mining Services har varit i branschen längst ”närOrica det gäller bulkning, de vet vad de sysslar med. Simon Knudsen, sprängbas Scandrock. Innan det är dags att starta igen är det gott med en kaffekopp och lite paus, från vänster Ola Persson, Stefan Petterson båda Orica och längst till höger Oskar Winkler sprängarbas från Scandrock. SprängNytt 1/2012 20 Scandrock finns också på plats och tar bland annat hand om en av bor�riggarna. Han berättar att en av företagets ägare är Johan Rosén som blev Årets Bergsprängare 2003. Ola Persson och Stefan Pettersson från Orica börjar vara klara med sitt arbete. Just då dyker Oskar Winkler upp. Han har huvudansvaret för sprängningarna både här och i Nolby. Laddning nummer två Oricas laddningsbil följer Oskar Winkler till Nolby. Det är fortfarande tidigt på dagen, men snart är det lunch. Det verkar dock inte de andra fundera över utan det är dags för laddning nummer två. Vid Nolby upprepas proceduren. Först tar Oricas personal en kopp kaffe med sprängarbasen som nu är Oskar Winkler, ”Skar” Peter Andersson dyker också upp. När kaffet är urdrucket är det dags att ladda igen. Här ska cirka 100 000 ton berg sprängas bort för att ge plats för E4:an, materialet krossas och används i bygget. Det är djupa raviner och många stora maskiner igång när Sprängnytt är på plats. Arbetet flyter otroligt effektivt och alla verkar känna alla, trots att Sprängnytts reporter ser många olika företagsnamn och emblem på kläder och bilar. Det stämmer det Scandrocks sprängbas Simon Knudsen sa: – Vi kanske verkar många, men branschen är liten och jag har jobbat i princip i hela Sverige. Det är många underleverantörer på plats, men självklart har PEAB viktiga nyckelpersoner, som här Daniel Olsson, på plats för att se till att allt blir rätt. Stefan Petterson fick en hektisk dag i Sundsvallstrakten. Han jobbar egentligen i Nora men när det behövs förstärkning rycker han självklart in för kunderna. SprängNytt 1/2012 21 Oricas regionchef, Bernt Wernby, tillsammans med Patrik Hemmingsson och Ulf Öström. Alla tre är mycket nöjda med Senatel. Text och foto: Tommy Hellström Orica Mining Services har nu lanserat Senatel™ Powerfrag™ på den svenska marknaden. Det är ett helt nytt, sprängkapselkänsligt emulsionssprängämne, en vit plastisk massa, med stor sprängverkan. – Det är mångsidigt och har ett lugnt förlopp under sprängningen, säger sprängarbasen Ulf Öström vid Skanskas bergtäkt Vikan i Göteborg. Bakom utvecklingen av Senatel™ ligger Orica Mining Services kontinuerliga arbete med att öka säkerheten vid sprängningsarbeten. – Senatel™ har tagits fram i första hand för att man inte ska behöva använda nitroglycerinbaserade sprängämnen. Det ger en avsevärt högre säkerhet och arbetsmiljö, betonar Bernt Wernby som är regionchef för Orica i södra Sverige. Han säger att det är en produkt som kan användas såväl som bottenladdning och pipladdning som topptändare. – Enklare än så kan det inte bli, kon- SprängNytt 1/2012 22 staterar han. Den här dagen, en gråkall februaridag med isande vind från väster och regn som hänger i luften, är Bernt på besök vid bergtäkten Vikan. Ulf Öström, en veteran i branschen som använt alla olika typer av sprängmedel som förekommit de senaste 50 åren, och hans kollega Patrik Hemmingsson har påbörjat laddning med Senatel™. Det är inte en vanlig sprängning som ingår i den löpande produktionen. Här ska ett stycke berg skjutas bort för att ge bättre framkomlighet till på området . – Det är en ganska liten salva, ungefär 2,5 ton sprängmedel i 80 hål, förklarar Ulf Öström. – I de första raderna använder vi Senatel™ genomgående. De övriga kommer teamet från Orica och laddar med bilen. Där har vi en slang Senatel™ i varje hål, och resten laddas från bilen, säger han. Bernt Wernby skär av en slang Senatel™ och visar den plastiska massan. – Titta här, säger han. Konsistensen är helt annorlunda jämfört med den produkt som användes tidigare. Den var kladdig och sämre att han- tera på många sätt. Senatel™ gör jobbet både enklare och säkrare. Bernt berättar att hans erfarenheter från de tester som tidigare gjorts med det nya sprängmedlet är genomgående positiva, bland annat har han testat detonationshastigheten hos Senatel™. – Det har fungerat alldeles utmärkt och höll en väldigt stabil detonationshastighet genom hela laddpelaren, säger han. Vattenbeständigt patronerat sprängämne Kan användas som både botten och pipladdning då det är sprängkapselkänsligt Kan användas både ovan jord och under jord Ger utmärkt fragmentering Minimerar rök- och gas utveckling efter detonation Har god vattenbeständighet med minskad negativ miljöpåverkan Eliminerar de hälso- och säker hetsrisker som nitroglycerin medför Bra packningsgrad Slitstarkt och hållbart ytskikt Patrik Hemmingsson och Ulf Öström laddar med Senatel™ Laddning pågår. Här används både Senatel™ Powerfrag™ och sprängmedel från laddtrucken. SprängNytt 1/2012 23 Arkivfoto, Orica Germany 24 SprängNytt 1/2012 SprängNytt 1/2012 25 kom Orica håller på att etablera en ny flotta laddtruckar för bulkladdning i de nordiska länderna. Sverige och Finland har fått sina första laddtruckar och fler är på väg. Euromaster™. Lär dig namnet. Denna bil befinner . De har kört i nästan tre timmar när de svänger in i Cementa´s stora kalkbrott i Skövde, mitt emellan mellan Vänern och Vättern. En helt ny lastbil, full av uppgraderad laddteknologi från Orica, kör de slingrande vägarna upp tillsammans med en eskortbil. Båda startade från Oricas huvudkontor i Gyttorp, där fyra män fick kliva upp mycket tidigt för att vara på plats vid gaten klockan 08.00 – Vi spränger varje torsdag, förklarar gruvchefen Fredrik Cullberg (37). SprängNytt 1/2012 26 Tillsammans med sprängarbasen och två medhjälpare följer han den blå-vita jätten med blicken. – Vi brukar skjuta tre till fyra salvor på 22-28 borrhål, men idag har vi bara skjuta två salvor. De två salvorna fördelas på två olika pallar i kalkbrottet. En lägre pall består av 10 hål med en pallhöjd på 17 meter, och den övre 26 borrhål á 15 meter. Det skulle resultera i ca.1700 kubikmeter (ca 3700 ton) respektive 3800 kubikmeter (ca 8500 ton) av sten. Många nya fördelar Cementa är en av de första stora företag som besöks av Euromastern. Samtidigt som de får en fullvärdig produkt, har Cementa gått med på att hjälpa Orica att testa och fullända den nya laddtrucken. Några barnsjukdomar har det varit, men ingen så betydande att inte gruvchefen varit nöjd. – Vi körde den första salvan med Euromastern strax före jul förra året och ser redan att laddningen går snabbare med den här bilen, säger Fredrik. mmer till Sverige r sig ofta på vägarna under de kommande åren. – Den nya tekniken ger oss en möjlighet att optimera fragmenteringen som vi inte hade tidigare. Nu kan vi räkna med att spara pengar i krossanläggningen. Vi behöver inte använda så mycket energi för att krossa stenen som tidigare. Euromaster kommer i framtiden arbeta parallellt med de befintliga laddtruckarna från Orica. Sprängämnet, Centra Gold GT, är fortfarande blandat på bilen, men till skillnad från de välkända SMEtruckarna är Euromastern lättare att Text och foto: Einar Gjærevold använda, från hantering av råvaror fram till laddning i hålet. Det finns färre pumpar och andra kontrollenheter som kan behöver underhållas och regleras. Samtidigt skiljer sig Euromastern från SSE- truckarna på det sättet att den kan leverera flera typer av produkter, beroende på vad kunden vill ha eller sprängningsarbete kräver. Men innovationen har mer att erbjuda: den kan lätt modifieras så att den kan ladda med två slangar och den kan även nyttja differentie- rad laddning. Det senare innebär att operatören kan ge bottenladdningen en högre densitet/energi samtidigt som pipladdningen får en lägre densitet/energi. Allt som allt ger Euromastern en ännu större flexibilitet och en tillförlitlig kvalitetskontroll vid sprängning. Långa avstånd I slutet av februari, har Orica totalt fem operativa Euromaster™ på marknaden. Två är stationerade i Finland, tre i Sverige. Den första SprängNytt 1/2012 27 Euromastern är Oricas nya tillskott till flottan av laddbilar. Det finns en hel del förväntningar på bilen. Stationschef Stefan Petterson drar laddslangen för dagens första uppdrag. SprängNytt 1/2012 28 laddbilen kom till Skellefteå i slutet av september förra året och när våren är över kommer alla laddtruckar att vara fördelade på bulkstationer runt om i landet: Skellefteå, Stockholm och Göteborg. – Flottan kommer troligen att stärkas ytterligare med tiden, avslöjar stationsföreståndaren i Gyttorp, Stefan Petterson (34). – Låt oss först se hur konceptet fungerar och sedan kommer vi att utveckla det ytterligare. Operatörer i Gyttorp har en stor yta för att täcka. Aktionsradien är 30 mil, vilket ger en operativ yta på 60 mil i diameter. – Vi täcker hela Sverige, från Östersjön till norska gränsen, eller från Stockholm till Töcksfors, och så långt norr och söder. Så vi talar om långa avstånd. När det är fullbokat, är vi på väg nästan varje dag. Att arbeta i 12-13 timmar är inte ovanligt, men vi är alltid två förare som turas om att köra. Sex andra Oricastationer täcker resten av landet. Bastuträsk i norr servar en liknande region som Gyttorps, medan Gotland, Göteborg, Ljungaverk, Aneby och Lönsboda och tar hand om mindre områden, som i sin tur har flera täkter i västra och södra Sverige. Robust maskin Vintern är snöfattig, men kall i Skövde. En isande vind från öst drar genom Våmbsdalen och stenbrottet, och fortsätter bortom de västgötska slätterna mot Bohuskusten. Liksom de existerande laddenheterna, är Euromastern byggd med tanke på det krävande klimatet i Norden. Men som det anstår en mer modern bil, är den också utrustad för att förhindra frysning och värmeförluster. Fabriksenheten är delvis isolerad och har ett värmesystem, medan processenheten använder glykol vid behov.. Dessutom är de mekaniska system förenklade. Det finns färre pumpar och färre enheter som behöver startas och stängas av. Det finns dock dubbla kontroller för flöde och dosering, och mätare överallt så att operatörerna kan kontinuerligt övervaka och säkerställa kvaliteten på det producerade sprängämnet. Hög flexibilitet En dryg halvtimme behöver perso- Cementa AB:s kalkstensbrott i Våmbdalen i Skövde är ett av Sveriges största dagbrott. Här avfyras tre till fyra salvor varje torsdag. Joakim Persson, Orica operatör från Gyttorp, laddare. nalen från Cementa och Orica för att ladda den första salvan, innan de snabbt går vidare till nästa pall i kalkbrottet. Stefan Petterson tror att den nya Laddtrucken har många fördelar jämfört med traditionella SSE bilar. Större laddningskapacitet är en. – De gamla lastbilarna har en nyttolast på 10-11 ton. Med Euromastern SprängNytt 1/2012 29 Gruvchef Fredrik Cullberg är före detta sprängarbetsledare, och gillar att vara med på arbetet med laddning och koppling. - Skall man utveckla och förbättra arbetet måste man vara med på utförandet, menar han. Operatör Jonas Östlund från Orica känner berget på Cementa och har en bra ”koll” på laddningen. SprängNytt 1/2012 30 kan vi ladda 14 ton, och vi kan pumpa upp till 150 kg per minut. – I Euromastern tillsätter vi diesel till våra AN-prills (pellets av ammoniumnitrat), vilket inte görs på de andra enheterna. Mixen av detta blir ANFO, som därefter blandas med matrisen. På detta sätt dopar vi produkten, och får en mer optimalsyrebalans för alla produktvarianter. Medan vi tidigare var låsta till ett fåtal recept, har vi nu större flexibilitet och kan variera ANFO-inblandning i matrisen från 0 till 30 procent, beroende på bergets egenskaper. En mer effektiv blandning har också en miljömässig fördel i att Euromastern ger mindre kväveutsläpp. Dessutom blir det mindre spill på berget vid start och avstängning. brottet nästan mitt i staden, med tät bebyggelse och 34 000 invånare på alla sidor. Närmaste granne är Våmbs Kyrka, ett arv från 1100-talet. Det unika läget ställer särskilt stränga krav på utsläpp och vibrationer vid sprängning. – Vi är inte tillåtna att överskrida ett vibrationsvärde på 4 mm / sek, förklarar Cullberg. I området runt den medeltida kyrkan är gränsen satt ännu lägre, endast 3 mm / sek. Dessutom har vi en övre gräns på 100 Pascal (Pa) med avseende på luftstötvåg. Hittills har Cementa lyckats hålla sig inom gränserna och det kan komma till hands, för politiska krafter vill ha det traditionsrika, men allt för centrala stenbrottet avlägsnat. Gruvdrift mitt i stan Det finns inte många gruvarbetare som med gott samvete kan sticka iväg och fika på kaféer över vägen på lunchen, men det kan de på Cementa. Under årens lopp har Skövde vuxit sig större så att idag ligger dag- Låsfjädrar smartare än förväntat Införandet av Euromastern innebar att Cementa började använda spärrfjädrar under laddningen. Fredrik Cullberg medger att den extra kostnaden togs emot med skepsis i början, men det blev uppenbart att spärrfjädrarna var bra att ha. – När vi använder spärrfjädrar behöver vi inte vänta och se hur mycket sprängämnet gasar, eller justera avladdningen om det skulle gasa för mycket. Således kan vi gå snabbare i processen med att börja koppla ihop salvan. Fredrik Cullberg har arbetat i stenbrottet sedan 2005. Först som ersättare för sprängarbetsledaren och de senaste tre och ett halvt åren som gruvchef. Under hela denna period Orica varit en leverantör av sprängämnen och tändmedel. – Det är ett samarbete som fungerar mycket bra, sade han. - Valet av leverantör sker genom centrala förhandlingar, men vi blir alltid tillfrågade på förhand och då är det helheten som räknas. Vad sägs om tillgång, tillförlitlighet och backuplösningar? Med Orica har vi en öppen dialog och aldrig ett problem. Euromastern skall också komma till Norge de närmaste åren, men exakt när det kommer att hända, och var de skall stationeras, har ännu inte fastställts. Stationsföreståndaren Stefan Petterson från Orica (vänster) och gruvchef Fredrik Cullberg Cementa AB är glada att detta goda samarbete har pågått i många år. Cementa AB Heidelberg Cementa AB är Sveriges enda cementtillverkare och täcker nästan hela den svenska marknadens behov av byggcement, snabb cement och murcement. Företaget driver tre kalkbrott och tillhörande produktionsanläggningar, Skövde (Västra Götalands län), Slite (Gotland) och Degerhamn (Öland). Cementa AB ägs av Heidelberg Cement Group, som är en av världens största tillverkare av byggmaterial i cement, betong, ballast och förtillverkade betongelement. Gruppen omsätter ca. 83 miljarder kronor per år och har 46 000 anställda i 50 länder. Etablerad: 1871 Ägare: Heidelberg Cement Group Huvudkontor: Stockholm Fabriker: Skövde, Slite (Gotland), Degerhamn (Öland) Anställda: 425 (97 i Skövde) Omsättning: 1,3 miljarder kronor Prod.kapacitet: Prod.kapacitet: 2000 ton per dag/ 2000 tonton perper dag/ 600 000 år (Skövde). 600 000 ton per år (Skövde). SprängNytt 1/2012 31 • Byggd på Scania plattform av SiPro AS efter Oricas ritningar och specifikationer. • Lastkapacitet: 14 ton. • Pumpkapacitet: Upp till 150 kg / min. • Kan utrustas med dubbla laddlinjer. • Kan utrustas för differentierad laddning. • Dubbla kontroller på utflödet och dosering. • Frostskydd. Chef Marknad Sverige, Ingemar Haslinger: Text och foto: Einar Gjærevold Slutprodukten är det samma Varför introducerar ni EUROMASTER™ bilar? Euromaster är egentligen bara en konceptförändring där slutprodukten är densamma för både Euromastern och traditionella SME-truckar. Euromastern har dock många moderna hjälpmedel som ger förbättrad processtyrning och möjligheter för ökad kvalitetskontroll. Hur många bilar kommer anskaffas? Vi har beställt fyra bilar av detta slag i Sverige. Efter att du besökte Cementa i januari, har vi redan fått den fjärde bilen på plats. Var är de stationerade? Kundernas behov är lite olika runt om i landet. Vi introducerar konceptet där vi ser ett behov av det. Det som först och främst styr valet av koncept, är var salvan befinner sig SprängNytt 1/2012 32 i förhållande till vårt råvarustation. Eftersom detta egentligen bara är två olika sätt att producera samma explosiva ämne, har det mindre betydelse vilken bil vi kommer med. Är det dyrare för kunden att ladda med en Euromaster™ än en traditionell laddbil? Det är lika billigt med båda. Gör Euromaster™ det mer lönsamt att spränga stora, men mindre ofta salvor i framtiden? I allmänhet är det nästan alltid mer lönsamt att spränga stora salvor. Euromastern kan leverera 14 till 15 ton sprängämne, mot 10-11 ton på våra traditionella små och medelstora SME-bilar. Men vi kan också ansluta ett släp på SME-bilarna, så jag skulle säga att det är ”hugget som stucket”. Ingemar Haslinger, Chef Marknad Sverige 3800 3800 ton ton urgammalt urgammalt berg berg går går ii luften. luften. Bara Bara några några hundra hundra meter meter ifrån ifrån kulturarv kulturarv och och tätort. tätort. SprängNytt 1/2012 33 Räddningen när något händer i en slimmad organisation Hyr en sprängarbas! Text och foto: Tommy Hellström Det finns tillfällen då man önskar att det gick att hyra en sprängarbas, exempelvis om en nyckelperson i den egna personalstyrkan blir sjuk. Och visst går det. Slå en signal till Orica Mining Services och boka in Thommy Gustafsson! De allra flesta företag har varit med om det mer än en gång: Plötslig och oväntad sjukdom kullkastar alla planer. I en del fall går det att lösa genom att disponera om resurserna tillfälligt. I andra sammanhang är det svårare – bland annat när någon med särskild kompetens plötsligt är frånvarande. Sprängarbasen är ett typexempel. Han kan inte ersättas av vem som helst. Drömmen för många som planerar en verksamhet är att kunna hyra en specialist tillfälligt. Just när det gäller att hitta en sprängarbas med kort varsel behöver lösningen inte vara längre bort än närmaste telefon. Ett samtal till Orica Mining Services kan räcka för att en kompetent sprängarbas ska kunna hoppa in och ta hand om ett projekt som är i fara. – Det kan inte bli enklare. Oricas laddoperatörer kommer till platsen och laddar. Jag grusar och spränger och tar hand om allt pappersarbete, ser till att det finns en tydlig borr- och tändplan och att alla journaler förs på ett korrekt sätt, säger Thommy Gustafsson. Skärpta regler, ökade krav Regelverket för hantering av sprängämnen och kraven på kompetensutveckling gör det successivt mer komplicerat för framförallt de mindre företagen att hålla den egna personalen uppdaterad. Hos Orica ingår detta som en självklar del av verksamheten. Här finns alltid personal med rätt kompetens. Thommy Gustafsson ser inga begränsningar när det gäller vilken typ av uppdrag det kan handla om – allt från stora projekt och sprängningar i bergtäkter till mindre insatser för att bereda plats för en husgrund. Erfarenheten och kunskaperna finns – och de är gedigna. Thommy har arbetat i företaget i 34 år, varav de senaste 20 åren inom laddservice. Han varit sprängarbas på konsultbasis i många olika sammanhang genom åren. – Det har ju förekommit att ordinarie sprängarbas varit sjuk, och det får inte stoppa produktionen. Då har jag hoppat in några dagar, säger han. – Jag tycker det är inspirerande att vara ute och arbeta hos kunderna. Jag är ingen innemänniska, och vill inte tillbringa mina dagar framför en dator eller vid ett skrivbord. Jag trivs ute på fältet, och även med att gå från ett projekt till ett annat. SprängNytt 1/2012 34 Att hyra: Thommy Gustafsson, sprängarbas vid Orica, går in som sprängarbas hos kundföretag vid behov. Ständigt i rörelse Thommy har varit i rörelse i alla år. När han började hos dåvarande Nitro Nobel i Gyttorp jobbade han först med interna transporter och levererade sprängämnen till företagets magasin på olika platser. På tidigt 1980-tal började han som laddare, och har i den egenskapen varit verksam i de mest skilda miljöer – praktiskt taget från urskog till tättbefolkade områden i storstan. Han har gedigna kunskaper om hela branschen, om sprängmedel och hur borr- och tändplaner ska se ut för bästa möjliga resultat med minsta möjliga risker. Det har gett erfarenheter som också lett till internationella uppdrag. – Ja, jag har fått vara med om ett par intressanta jobb utomlands. Bland annat har jag fått vara med om att starta en sprängämnesfabrik i Bulgarien och en bulkstation i Norge, säger han. – Det har varit en fantastisk resa att se utvecklingen av sprängmedel. Framförallt hoppas jag att elektroniksprängkapslarna kommer att slå igenom ordentligt. De är väldigt bra, inte minst i tättbebyggda områden där de underlättar när det gäller att minimera vibrationer, understryker Thommy Gustafsson. Inledningsvis är Thommy ensam sprängarbas att hyra, men utbildning pågår och under året kommer han att få sällskap av två kollegor som har mångårig erfarenhet som laddare. Vi utvecklar morgondagens teknik och löser dagens utmaningar Orica Sweden AB Gyttorp 713 82 Nora Tel. 0587 850 00 Fax. 0587 255 35 [email protected] www.oricaminingservices.com SprängNytt 1/2012 35 ”Jag hinner inte vara med varje gång” Oricas sprängarbas räddningen Martin Berntsson Zetterholm på NCC ser stora fördelar med att hyra sprängarbas från Orica Mining Services. Micke Johansson och Thommy Gustafsson arbetar med att förbereda sprängningen. SprängNytt 1/2012 36 – Det är en stor fördel att hyra en sprängarbas, säger Martin Berntsson Zetterholm. Han är platschef för 15 bergtäkter och mobila krossar inom NCC i Småland och Östergötland, och anlitar Orica Mining Services tjänster sedan ett år tillbaka. Text och foto: Tommy Hellström – Om jag inte haft tillgång till en inhyrd sprängarbas skulle jag behöva vara med själv vid varje salva. Och det hinner jag inte. Nu vet jag att det sköts professionellt utan att jag är på plats, säger Martin Berntsson Zetterholm. De 15 bergtäkterna som han basar över producerar närmare 1,3 miljoner ton årligen, som används i de projekt NCC är involverad i inom regionen. De är spridda på ett stort geografiskt område, och Martins närvaro skulle inte bara vara tidskrävande utan också medföra att han skulle tillbringa mycket tid på vägarna – tid som han nu kan använda på ett mer produktivt sätt. Täta kontakter – Jag har täta kontakter med Thommy Gustafsson på Orica och vi diskuterar detaljerna för varje salva, hur mycket vi ska ladda och annat som har betydelse. Kommunikationen mellan oss fungerar alldeles utmärkt och jag är trygg med att veta att allt sköts på ett professionellt sätt, poängterar han. Martin beställer laddbilen och sprängarbasens tjänster en vecka före planerad sprängning. Thommy Gustafsson och laddoperatörerna kommer på morgonen och utför sitt arbete. Några dagar senare får Martin Berntsson Zetterholm sprängjournalen från Thommy. – Enklare kan det inte vara. Laddar 200 hål Den här dagen, en av de sista i februari, har Thommy med sig laddoperatörerna Jonas Östlund, Görgen Funke och Micke Johansson och den nya laddtrucken, Euromaster, till en bergtäkt i närheten av Tranås. Gänget laddar 200 hål med totalt cirka 14 ton sprängmedel innan Thommy kan trycka på knappen och förvandla berget till sten som går vidare till kross. Borrningen har utförts av NCC:s egen personal. Thommys ansvar börjar med laddningen och upphör när han fått in alla data som han för in i sprängjournalen. – Samarbetet med Martin fungerar mycket bra, konstaterar Thommy Gustafsson – sedan drar han vidare till nya uppdrag. Nästa dag i Bergslagen, därefter väntar Bohuslän. Samma arbetsuppgifter hela tiden – ändå är ingen dag den andra lik. Jonas Östlund sitter i laddtrucken och styr laddningsarbetet därifrån. Euromaster™ har avancerad datorstyrning av processen. Görgen Funke ingår i teamet som laddar och förbereder salvan. Micke Johansson arbetar med laddning ute på fältet. SprängNytt 1/2012 37 ”Det fungerar alldeles utmärkt” Mer energi i Euromaster™ Kalksten i stora mängder. Varje år bryts 400 000 ton vid SMA:s kalkbrott i rättvik. Lars Frändberg från Orica diskuterar sprängämnen med Roland Johansson och Marcus Labba. Text och foto: Tommy Hellström Vid SMA Minerals kalkbrott i Rättvik utvinns 400 000 ton kalk varje år. Företaget levererar det mesta till järn- och stålindustrin, och det är viktigt att produktionen löper friktionsfritt. – Vi köper sprängmedel från Orica Mining Services och nu har vi skjutit de första salvorna som laddats med Euromaster™. Det fungerar alldeles utmärkt, säger sprängarbasen Roland Johansson. Roland har varit med länge. Han har arbetat vid kalkbrottet sedan 1983 och har kunnat följa utvecklingen av sprängmedel. – När jag började här fanns det inte bulksprängmedel. Det var patronerat. Och jag fick bära ut det på pallen, ungefär 100 kg till varje hål. SprängNytt 1/2012 38 Det var tufft, berättar han. Med den erfarenheten i bagaget välkomnar han den nya tidens produkter. Att förbereda en salva har inte bara blivit lättare – det går också mycket snabbare än förr. Men han kände först en liten tveksamhet när Orica aviserade att Euromaster™ med SSE-sprängmedlet skulle lanseras. Lika snabbt som förr – Gasningstiden är längre, och det gjorde mig lite bekymrad. Men man hade löst det problemet med en liten propp som vi sätter i hålet. Den håller nere gasningstiden. Det visade sig att hela processen fram till att vi kunde skjuta salvan inte krävde mer tid än när vi använde SME, säger Roland Johansson. Marcus Labba, sedan ett år bergsprängare och den som arbetar sida vid sida med Roland, håller med: – Jag tycker till och med att det gick lite snabbare, säger han. – Dessutom upplevde jag att det är mer energi i SSE än i SME, säger Roland. Kraftig lutning Kalken här i Siljansringen, den drygt fem mil stora kratern som bildades efter ett meteoritnedslag för 360 miljoner år sedan när Sverige låg under ett tropiskt hav, ligger inte i horisontella lager. Till följd av meteoritnedslaget som tryckte undan sedimenten kom dessa att resas uppåt. Det som hände för 360 miljoner år sedan påverkar därför arbetet för Roland och Marcus. – Lutningen är kraftig. Det gör att borrhålen också lutar 23 grader. Det är extremt mycket, säger Roland. Roger Hampus svarar för transporterna från kalkbrottet i Rättvik. Den stora utmaningen i arbetet vid kalkbrottet är att sprängningarna ska ge bra fraktioner. Det påverkar den fortsatta förädlingsprocessen, både ifråga om tid, energiförbrukning och slitage på utrustning. En rad faktorer medverkar till om fraktionerna blir bra – antalet borrhål, borrhålens storlek och lutning, bergets egenskaper, energin i sprängmedlet. Viktig kundkontakt Den här dagen är Lars Frändberg, som är regionchef för Mellansverige inom Orica Mining Services, på be- sök i kalkbrottet. Han betonar hur viktigt det är att hålla en nära kontakt med såväl små som medelstora och stora kunder, och att följa upp resultatet av salvorna. – Våra kunder finns inom skiftande områden med olika förutsättningar, beroende på många olika omständigheter – stora och små företag, som arbetar med olika bergarter. Men oavsett hur stora eller små de är, så har de en sak gemensamt: Samtliga har behov av bra sprängmedel och en hög servicenivå från oss som leverantör. Det tar vi alltid på största allvar, säger han. En gråkall dag på vandring i kalkbrottet, Marcus Labba, Roland Johansson och Lars Frändberg. SprängNytt 1/2012 39 TÄNDMEDELSFABRIKEN Ledstjärna med rötter Foto: Orica Sweden AB Öster om Karlstad och väster om Stockholm. Mitt inne i storskogen i Bergslagen ligger Orica Mining hittar vi en handfull byggnader med inbördes lång avstånd till varandra; verkstäder, laboratorier, ko delen (Västra) sker produktion av emulsionsmatris. På Östra produceras tändmedel. Och det är tän Den 1. januari 2012 övertog Christer Kanto (61) som ny platschef på TMfabriken. – Det var en fantastisk känsla den förste dagen, berättar han SprängNytt 1/2012 40 för Sprängnytt. – Jag kom liksom ”hem”. Den välkomsten jag fick, kommer jag aldrig att glömma. Kanto blir rörd när han tänker tillbaka på sin förste arbetsdag. Nästan 200 anställda hade mött upp för att applådera nya chefen in till fabriken. Han hade varit saknad. För Kanto är inte vem som helst i Orica-systemet. I vintras kom han I DE NORRA SKOGARNA Text och foto: Einar Gjærevold g Services största fabriksanläggning i Europa. Här är säkerheten hård. På ett 80 hektar stort område ontor, testfaciliteter och två fabriker. Fabrikerna är placerade i var sin ända av området. På den västra ndmedel (TM) det skall handla om här. från en stationering vid Oricas huvudkontor i Troisdorf, Tyskland, men veteranen har arbetat i Orica och det tidigare Nitro Nobel/Dyno Nobel ända sedan 1984. I löpet av dessa 28 år har Kanto haft flera roller i verksamheten; licenskoordinator, projektledare, exportchef, verkställande direktör (VD), och Europachef. I grunden av den imponerande me- ritlistan ligger en utbildning som kemi-ingenjör, men det är först och främst i den kommersiella sektorn som Christer Kanto har haft de flesta av sina arbetsdagar. SprängNytt 1/2012 41 Christer Kanto är ny chef for Oricas tändmedelsfabrik i Gyttorp. Veteranen känner fabriken och människorna här som få andra, och blev varmt välkomnad då han tog över från nyår. Fabriker över hela världen Orica Mining Services opererar idag 13 tändmedelsfabriker över hela världen – i Australien, Filippinerna, Kina, Indien, Chile, Brasilien, Kanada, USA, Sydafrika, Tyskland och Sverige. Fyra av dem är av ”modell större”. Den ena ligger i Gyttorp. Härifrån strömmar elektriska och icke-elektriska tändmedel ut till hela Europa, Afrika, Amerika, Latin Amerika och Asien. Produktionen går dygnet runt, sju dagar i veckan, hela året. Fabriksanläggningen har långa traditioner i Gyttorp, faktiskt ända sedan Alfred Nobels tid på 1800-talet. Det var här det icke-elektriska tändsystemet Nonel blev uppfunnet på slutet av 1960-talet, ett system som revolutionerade bergsprängarbranschen. Likväl, historiens vingslag gav ingen garanti för att fabriken skulle ligga i Gyttorp då Orica övertog det ärevördiga Dyno Nobel år 2006. Fabriken var en av två viktiga tändSprängNytt 1/2012 42 medelsfabriker i Europa. Den andra låg i Troisdorf i Tyskland. – Varför valde Orica att samla produktionen på ett så avsides liggande ställe som Gyttorp i stället för i centrala Europa? – Man vill ju alltid forsöka att koncentrera verksamheten och hämta ut synergieffekter där man kan, svarar Christer Kanto. – Både Troisdorf och Gyttorp drevs mycket kostnadseffektivt. Troisdorf låg mer centralt placerat, men det var flera saker som gjorde att avgörandet föll till Gyttorps favör. Vi hade investerat mycket i ny teknologi, inte minst genom utvecklingen av NPEDteknologin (Non-Primary Explosive Detonator). Och medans Troisdorf fokuserade mest på elektriska sprängkapslar, producerade vi huvudsakligen icke-elektriska tändmedel, Nonel (Exel). Dessutom hade vi stor produktionskapacitet: Vi hade också byggt upp två slangproduktionslinjer och har fortsatt plats till en tredje, om det skulle uppstå behov. Ekvatorn runt 8 gånger om året En gång, i ”guldåldern” på 1950och 60-talet, sysselsatte sprängämnesindustrin i Gyttorp runt 1300 människor. Idag är arbetsstyrkan mer beskedlig. 260 personer arbetar i TM-fabriken. Men produktionen har ökat mångfalt. Varje år tillverkar en av världens mest avancerade fabriker mer flera hundra miljoner meter Exel-slang. Det motsvarar nästan 8 gånger runt ekvatorn. I dag är inte Orica längre ensamma om att erbjuda icke-elektriska tändare, men de flesta producenterna levererar bara slang med två lagers isolation. Orica är en av mycket få som tillverkar tre-lagers slang. Tre lager isolation gör slangen mer robust, samt att den tål extrema belastningar. Exel-slangen ska tåla höge och låga temperaturer, den ska kunna stå i vatten i flera månader, och den ska tåla att bli hållen och dragen i. Oricas slangar är välkända för den höga kvaliteten. Så genomgår då också produkten noggrann testning före den sänds ut på marknaden, och produktionsprocessen blir ständigt forbättrad, säger Christer Kanto. – Vi har en hel del ”förbättringsprojekt” på gång, både stora och små. Men först och främst handlar det om många ständiga förbättringar. Vi behöver inte alltid investera i stora maskiner för att jobbet ska göras bättre, det räcker ofta med att vi hittar de små åtgärderna som ständigt gör oss bättre. Den muntra fabrikschefen har satt telefonen på ljudlös, men från PCn plingar det in epost i en jämn ström, ändå är det långt efter kontortid. Så är det att jobba i ett globalt företag med avdelningar i alla tidszoner. Till hela världen Tändmedelsfabriken i Gyttorp producerar det mesta själv, från hylsor till sprängkapslar och tändtråd. Sprängämnena till kapslarna hämtas faktiskt från en fabrik i Karlskoga. Också granulatet till plastslangarna kommer från en extern leverantör, men annars är fabriken självförsörjande. Elektriska och icke-elektriska system produceras i olika maskiner. Alla standardprodukter görs i de helautomatiska produktionsmaskinerna, medans specialprodukterna – till exempel extra långa slangar, körs i de manuella. Den största kundgruppen för Orica Mining Services är otvivelaktigt entreprenörerna som jobbar underjord och i de stora dagbrottena, speciellt i Australien, Asien och Kanada. I Europa utgör Norden huvuddelen av marknaden, också här är underjordsprojekten de största kunderna, med Boliden, NCC och Skanska i spetsen. Tändmedelproduktionen säljs direkt till kunden via huvudlagret i Åkernäs. - Vad tillverkas mest, färdiga produkter eller halvfabrikat? - Det är fördelat på omkring 50/50. Vi exporterar färdiga produkter till alla de företag vi har i Europa, dvs. Danmark, Norge, Finland, Island, Estland, Polen, Tjeckien, Slovakien, Bulgarien, Tyskland, Belgien, England, Irland, Spanien och Portugal, samt Ghana och Japan. Dessutom exporterar vi färdiga varor till företag som vi inte äger i Frankrike, Italien - Om vi hade snurrat all Exel-slang som Oricas svenska tändmetelsfabrik hat tillverkat runt jorden skulle vår planet ha sett ut som ett garnnystan. och Irland. Halvfabrikat går till Orica fabriker i USA, Kanada, Chile, Zambia, Korea, Ryssland och Kazakstan. - Det måste finnas en logistisk utmaning? - Det är en ganska komplex logistik, för det är inte bara att skicka iväg dessa produkter. Vi talar om små sprängladdningar, och som kräver olika tillstånd och godkännanden. Därför är det en ganska stor apparat kring detta. Vad gäller sprängämnen och sprängkapslar så Christer Kanto handlar det om att hitta ett bra sätt att sprida energi. Utan ett bra distributionssystem, hjälper det inte även fast produkten är bra. En bra logistikavdelning är avgörande. Alltid back-up Oricas tillverkningssystem följer en obligatorisk princip: Om en fabrik får driftstopp, skall det alltid finnas en reservlösning. Målet är att kunderna alltid ska få den produkt som beställts, i tid. Christer Kanto står på god fot med arbetarna ”på golvet” i tändmedelsfabriken. Här med (f.v.) Michaela Wallin och Monica Andersson. SprängNytt 1/2012 43 ra Sverige och i norra Finland. Också här i Bergslagen återöppnas många små gruvor igen. Det känns bra för tändmedelsproducenten, som med över 300 anställda är den klart störste arbetsgivaren i Nora kommun. 90 procent av medarbetarna bor innanför en radie av 15 kilometer från fabriken. Är det lönefrågor eller et tekniskt tema som diskuteras här, mån tro? F.v.: Christer Kanto, Thomas Granskog och Jannick Schwenke. I Gyttorp snurrar produktionsapparaten dygnet runt. Ibland måste det tyvärr slås igen om det exempelvis blir åskväder. Men det finns alltid en beredskap: Den består i första hand av ett stort lager med reservsprängkapslar. Alternativt kan produkter flygas in från Oricas fabriker i utlandet. Den närmaste ligger i Brownsburg i Kanada, men varorna kan lika gärna hämtas från fabrikene i Chile, Kanada eller Australien. – Vi har ett stort nätverk av magasin, säger Kanto. – Exel-slangar är dessutom lätta att frakta runt, för de är klassade som plast och kan tas med i vilket flyg som helst. Med 13 tändmedelsfabriker spridda över hela klotet, är leveransförmågan på topp. Utöver detta finns ett flertal monteringsfabriker som tar emot halvfabrikat. Men varför exporteras halvfärdiga varor? – I stället för att skicka färdiga produkter, har vi valt att placera sammansättingsmaskiner i enskilda land, förklarar Kanto. – Det är fördelaktigt av flera skäl. För det första gör det transporten lättare. För det andra blir leveranstiden kortare för kunden, om någon beställer fel och befinner sig långt från närmaste huvudfabrik. Om en Exel-kapsel skulle haft en brinntid på 500 millisekunder istället för en sekund, eller om slangen skulle ha vart 7,2 meter lång i stället för sex, kan man använda halvfabrikaten för att tillverka nya och rätt produkter lokalt. För det tredje är monteringsfabriker välkomna arbetsplatser på många ställen. Speciellt är det många kvinnor som får jobb på olika fabriker. SprängNytt 1/2012 44 Skräddarsydda produkter Även om sortimentet är stort på Orica, både inom sprängämnen och tändmedel, händer det att kunderna behöver skräddarsydda lösningar. – Vi har ett bra exempel här hemma, berättar Christer Kanto. – Sprängkapslar kan som bekant bli ståendes ganska länge i ett borrhål, och i Aitik gruvan är vattnet i borrhålen lite surt, så att kapslarna blir förstörda. Tändarna som ska skickas dit måste därför vara av koppar som står emot den sura miljön. Andra kunder har önskat speciella färger på Exel-slangarna, och Orica har försäkt att tillmötesgå även detta. Men med ett produktionstempo på 400 meter slang i minuten, blir sådana önskningar snabbt dyra och svåra att infria. Ökande export Konkurransen i sprängmedelsmarknaden har ökat betydligt de senaste åren, och man måste vara på hugget för att vara med. Samtidigt har aktiviteten inom gruv- och anläggningssektorn kanske aldrig varit så stor som nu. Inte minst har gruvindustrin skjutit fart igen, tack vare höga metallpriser som följd av att Kina tar i mot mer metall än tidigare. Afrika är en marknad som växer snabbt. Där blir det ständigt nya gruvor som öppnas, och TM-fabriken i Gyttorp har fullt sjå med att försörja dem med sprängkapslar. Dessutom växer marknaderna i Kazakstan och Ryssland. Även i Sverige öppnar det nya gruvor igen. – Sverige upplever nästan ett El Dorado nu, säger Christer Kanto. – Det satsas stort i gruvorna i nor- Vände negativ trend Christer Kanto växte upp i Stripa, ett litet gruvsamhälle norr om Gyttorp. Hans far var gruvarbetare och bergsprängare, så Christer Kanto har kunnat följa utvecklingen i branschen i två–tre generationer. Efter uppehåll i Norge och Tyskland, och efter att ha besökt de flesta länder där Orica är etablerade, är han nu tillbaka där han började. Han känner fabriksanläggningen utan och innan, och inte minst, han känner folket som jobbar där. Vilka mål har Kanto satt för verksamheten i Gyttorp? – Det var en del saker som inte fungerade gott nog internt då jag kom, svarar han. – Vi behövde få till en förändring. Bland annat kommunicerade olika grupper dåligt med varandra. När dialogen är dålig får du också ett dålig driftsresultat. Enligt Kanto behövdes det inte så mycket för att vända trenden. Gamla idéer från både ledning och anställda kom upp på bordet, och den nya ledaren var öppen för att lyssna till inputs från bägge sidor. Inom en månad var organisationsstrukturen ändrad. – Jag är snabb med att få kontakt med folk, och kan snabbt bilda mig en uppfattning av de enskildas kompetens. Det är inget tvivel om att det finns folk med mycket kunskap här, men alla var inte placerade på rätt ställen. Nu har vi stökat om lite, och det ser ut att gå bra. Det finns en vilja här nu att vara flexibel och till att ge allt för fabriken. Folk får göra det de är bäst på. Inte minst har vi fått upp humöret. Ett av de små aktiviteterna som har haft stor betydelse, är ett enkelt nyhetsbrev som går ut regelbundet, där medarbetarna kan läsa om hur det går för fabriken. ”Veckobrevet” har blivit väldigt populärt. – Ser du några resultat av omställningen? – Å ja. Vi får ut större volymer nu. Det tror jag hänger samman med den positiva andan. Saknar karneval Pling! pling! sjunger PCn. Kvällsmörkret sveper sig runt det gamla Bergslagen, men på den andra sidan av jorden har någon precis börjat att jobba. Fabrikschefen låser om sig och traskar till parkeringsplatsen. Säger att han gärna skulle ha varit i Tysk- land. För där är det karneval just nu, i slutet av februari. – Vi kommer att sakna karnevalen, förklarar han. – Vi stortrivdes i Tyskland, och karnevalen i Köln eller i Bonn var riktigt skoj! Tyskarna tar karnevalen mycket allvarligt, och sista måndagen var det ”RosenMontag”. Då har alla ledigt och det är full fest. Den tyska karnevalen har inte något latinsk över sig, det liknar mer en stor ölfest, som tyskarna är så bra på. Christer Kanto har gett sig själv ett år i Gyttorp. I första rundan. Så får han se. – Tändmedelsindustrin är inte en lika sexy business som IT-industrin, men utan sprängämnen och tändmedel blir det inga tunnlar och inga gruvor. Många tänker inte på hur viktiga vi är för samhällsbyggandet, men all utbyggnad har en kritisk insattsvara, och det är våran. Annars är det stopp! Christer Kanto fick mycket uträttat på sina sex år i Tyskland. Han har fina minnen därifrån, inte minst från vinterkarnevalen i Köln och i Bonn. Nästa år skall han vara med igen! Innan dess är karnevalkoppen en trevlig påminnelse. SprängNytt 1/2012 45 Christer Kanto 1950– 1984 1989 1995 2000 2004 2006 2011 2012 Växer upp i Stripa. Licenskoordinator på Nitro Nobel, Gyttorp Exsportchef på Nitro Nobel, Gyttorp Internationell chef för Dyno Nobel EMEA VD för Dyno Nobel, Gyttorp Internationell koordinator för Dyno Nobel, Oslo. Europachef för Orica Mining Services, Tyskland Integrationschef för Orica i Belgien och Portugal Fabrikschef Orica, Gyttorp Bor tillsammans med Annika i Lindesberg, 30 minuters resväg från Gyttorp. Har två vuxna barn. Är musik-intresserad och en ivrig skidåkare. Har deltagit i Vasaloppet fem gånger. Lite sprängämneshistorik 1300– 1858 1862 1864 1865 1867 1874 1881 1888 1890 1896 1902 1915 1917 1921 1935 1947 1954 1965 1968 1971 1986 1998 2000 2006 Gruvor och järnverk etableras i Bergslagen och på platsen som får namnet Göttorpet (göt = järngjutning). Krutverket Gyttorps Krutbruk etableras. Gyttorps Krutbruk börjar att produsera stubin. Alfred Nobel grundlägger Nitroglycerin Aktiebolaget i Heleneborg, Stockholm, som världens första kommersiella nitroglycerinproducent. Alfred Nobel är med och bildar Nitroglycerin Compagniet i Norge. Företaget startar en sprängämnesfabrik i Bærum. Nitroglycerin AB bygger ny fabrik i Vinterviken, Stockholm. Krutbruket utvidgar produktionen og börjar att tillverka nitroglycerin efter samma patent som konkurrenten Nitroglycerin. Alfred Nobel tar ut patent på dynamit og produktion startar strax efter. Krutbruket inför ammoniumnitrat som en ny produkt. Sprängämnesproducenten Jones, Scott and Co. Etablerar sig i Australien. Senare går företaget ihop med brittiska kemikalieproducenter och bildar Imperial Chemical Industries (ICI). Krutverket byter namn till Gyttorps Sprängämnes Aktiebolag. Gyttorps Sprängämnes köper upp dåvarande fabriker i Ramsberg och Nora under 1890-talet. Alfred Nobel dör. Gyttorps Sprängämnes inleder prissamarbete med Vinterviken. Nitroglycerin AB köper Gyttorps Sprängämnes AB, sin värsta konkurrent. Delar av produktionen i Stockholm flyttas till Gyttorp p.g.a. platsbrist. Norsk Sprængstoffindustri AS bildas. Sammanslagning av flera sprängämnesproducenter, bl.a. Nitroglycerin Compagniet. All tidigare produktion av dynamit flyttas från Stockholm till Gyttorp. Nitroglycerin AB flyttar huvudkontoret från Stockholm till Gyttorp. Nitroglycerin AB bygger nya laboratorier och arbetsbostäder i Gyttorp. Nitroglycerin AB tar en ny fabrik i bruk. Nitroglycerin AB byter namn till Nitro Nobel AB. Per-Anders Persson uppfinner ett icke-elektrisk tändsystem, Nonel. Dyno Industrier ASA stiftas som en sammanslutning av Norsk Sprængstoffindustri och Grubernes Sprængstoffabriker. Nitro Nobel AB blir uppköpt av Dyno Industrier ASA. ICI Australia säljer ut delar av verksamheten och döps om till Orica. Dyno Industrier blir uppköpt av det svenska investeringsföretaget Industri Kapital och omstruktureras till Dyno Nobel, med huvudkontor i Oslo. Australiska Orica Mining Services köper upp Dyno Nobel. Källor: Frövi Maskin- & Bruksbanemuseum, Nobelprize.org, Industrimuseum.no, Wikipedia SprängNytt 1/2012 46 Per-Anders Persson: GENIET BAKOM NONEL Text och foto: Einar Gjærevold Vetenskapsmannen Per-Anders Persson skapade en revolution då han uppfann Nonel, det världsberömda icke-elektriska tändsystemet. Han vigde hela sitt liv åt teknologin bakom modern fjällsprängning. Insatsen kvalificerar för en plats i nivå med Alfred Nobel. Arkivfoto, Orica Sweden AB Per-Anders Persson (1930 - 2001) Då Nitro Nobel lanserade sitt patent för icke-elektriska tändare 1968, skapades en sensation i branschen, inte bara i Norden, men i hela världen. Hjärnan bakom idén tillhör Per-Anders Persson (1930-2001), civilingenjör och forskningschef vid Nitro Nobels Detoniklaboratorium i Gyttorp, det lilla industri centrum i mitten av granskogen i djupaste Sverige. Tills denna tid var det endast elektriska tändare som gällde vid större salvor. Den elektriska principen var ett stort steg i sin tid, men de elektriska tändarna var, och är känsliga för externa elektriska spänningar som i värsta fall spontant kan antända en salva. Nu kom det äntligen ett system som inte påverkas av elektriska fält runt högspänningsledningar, elektriska borriggar eller åska, men som fungerar felfritt under alla förhållanden, även med vatten och strömförande berg. Patentet blev kallat Nonel. Idag känner vi det som Exel, men principen är densamma, enkelt och komplicerat på samma gång: En tunn, ihålig plastslang leder en chockvåg från tändapparaten fram till sprängladdningen i änden. Inne i slangen finns en plastisk massa kryddat med högexplosiva partiklar. När dessa antänds startar en serie mikroskopiska detonationer som går likt en blixt genom slangen med cirka 2000 meter per sekund och antänder tändpärlan i andra änden. Tändpärlan startar i sin tur ett fördröjningselement som bestämmer när den huvudsakliga tändaren ska gå av. Huvudtändaren upprepar sedan processen ut till alla kopplingsblock och till varje borrhål på en bråkdel av en sekund. Eftersom slangsystemet inte använder el eller innehåller metall, reagerar den inte på statisk elektricitet eller radiovågenergi, och är därför mycket säkrare att hantera och lagra än detonerande stubin. Nonel lanserades 1973 och blev en omedelbar succé. Eftersom systemet har gått från klarhet till klarhet, har systemet kopierats av många andra tillverkare. Idag används uppfinningen både för civila och militära ändamål, till specialeffekter och fyrverkerier, till krockkuddar i bilar och SprängNytt 1/2012 47 katapultstolar i stridsflygplan. Men det är uppfinnaren som heter PerAnders Persson. Vem var han? Banbrytande forskning Per-Anders Persson föddes i Helsingborg 1930, men växte upp i Malmö. Han utbildade sig till civilingenjör vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg 1953, och fick sitt första jobb på STAL-Laval Turbin, där han konstruerade stationära gasturbinmotorer. Några år senare blev Persson anställd av vapentillverkaren Bofors AB i Karlskoga, där han arbetade med ballistiska experiment. Från början var Bofors ett av Sveriges viktigaste stålverk, men gick på 1880-talet över till att tillverka kanoner. På 1890-talet blev fabriken ironiskt nog övertagen av Alfred Nobel, dynamitens fader och grundare av Nitroglycerin Aktiebolaget. Men unge Persson ville vidare, mellan 1959-1961 studerade han vid University of Cambridge i England, där han tog sin doktorsexa- men genom utvecklade teorier av friktionsmekanismer vid höga hastigheter, samt nya metoder för att mäta friktion vid höga hastigheter. År 1965 blev Persson dels ansatt som forskningschef vid Nitro Nobels Detonik-laboratorium, även som chef för stiftelsen Svensk Detonikforskning (SveDeFo), ett forskningsinstitut som han själv var med och etablerade. Båda hade sitt huvudkontor i Vinterviken i Stockholm, där Alfred Nobel grundade sin första sprängämnesfabrik. I Vinterviken utfördes banbrytande forskningsarbeten i hur sprängämnen kunde användas för bergrelaterade arbeten, ett arbete som många bergsprängare kunnat dra nytta av. I problemställningen fanns bergfragmentering, skadezonsbegränsning, tändmekanismer, säkerhet, bergmekanik, datamodeller som kan förutse sprängämnets effekt på berget, luftstötvåg, vibrationer och mycket mer. Människor som kände Per-Anders Persson har beskrivit honom som en varm social och omtänksam typ, en person som lätt skaffade sig vänner i området han älskade. Han hyste stor tillit och respekt, och var under en period generalsekreterare i EXTEST, en internationell arbetsgrupp under 1970-talet som arbetade med att standardisera testmetoder för sprängämnen. Han var även styrelseledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Stora utmärkelser Tändsystemet Nonel, förstärkte Nitro Nobels ställning som det världsledande företaget inom civil bergsprängningsteknik. Uppfinningen gav Per-Anders Persson flera priser: Polhemsmedaljen av Svenska Teknologföreningen (1973), Distinguished Service Award av Society of Explosives Engineeers i USA (1980), Svenska Uppfinnares pris av STU (Styrelsen för Teknisk Utveckling, 1985) och Nitro Nobelmedaljen (1989). Från 1979 till 1984 var Persson forsknings- och utvecklingsdirektör vid Nitro Nobel AB i Gyttorp. Här gjorde han en stor insats med byggnation av nya fabriker och ny laddutrustning avsedd för bulkemulsioner, då de nya emulsionssprängämnena kom på marknaden. Inte minst har han betytt mycket för Dyno Nobels SprängNytt 1/2012 48 etableringar vid Sveriges största gruva, Aitik koppargruva utanför Gällivare i Norra Sverige. Persson spelade också en nyckelroll då Nitro Nobel några år senare vidareutvecklade den kinesiska teknologin gällande sprängkapslar utan primärsprängämne (NPED). Utvandrade till USA År 1984 flyttade Per-Anders Person till Socorro i New Mexico, USA, där han både blev professor i gruvteknik vid New Mexico Tech (New Mexico Institute of Mining and Technology), och forskningsdirektör för ett nyetablerat forskningscenter,Center for Explosives Technology Research (CETR). I New Mexico byggde Persson upp ett nytt kraftfullt forskningscenter, Research Center for Energetic Materials (RCEM). Några år senare, år 1992, slogs detta samman med Energetic Materials Research and Testing Center (EMRTC), med Persson som Chief Scientist. Per-Anders Persson blev professor emeritus i gruvteknik (Mining Engineering) vid New Mexico Tech år 1999. Samma år blev han pensionär, men fortsatte likväl att arbeta som konsult inom sprängindustrin och de amerikanska myndigheterna i många år. Persson hade ett gott rykte internationellt, och var gästföreläsare i flera städer, bland annat för försvarsakademien i Yokusuka i Japan, vid University of Queensland, Australien, och vid University of California, USA. Han var med och skrev två stora böcker, Detonics of High Explosives (1970) och Rock Blasting and Explosives Engineering (1994). Dessa används vid universitet och tekniska högskolor runt om i världen idag. Akademikern, Malmö-killen och en av de mest mäktiga figurerna i Dyno Nobels och Orica Mining Services historia, flyttade aldrig hem till Sverige igen. Han älskade naturen och livet i New Mexico, men tyckte om att segla i Stockholms skärgård med sin hustru, May, under sommarloven. Segelbåten hade han naturligtvis byggt själv. Per-Anders Persson dog i Socorro år 2001, 71 år gammal. SprängNytt 1/2012 49 INTE BARA PRODUKTERNA SOM RÄKNAS Oricas IS/EBS Produktchef/Marketing Manager, Dr. Peter Reinders, har nyheter i rockärmen, men är först och främst upptagen med att tillgodose kundbehoven. Text och foto: Einar Gjærevold Orica Mining Services dominerar marknaden med störst urval av sprängämnen och tändmedel. Säkerheten kommer alltid först, och snart kommer en helt ny serie tändsystem. Från sitt rum på Oricas regionhuvudkontor i Troisdorf, 13 kilometer nordöst om den tyska storstaden Bonn, har Peter Reinders (46) en bra utsikt. Inte minst har han bra översikt över allt Orica Mining Services kan erbjuda av produkter och tjänster i det verksamhetsområdet som internt kallas EMET, och som består av Europa, Mellanöstern och Turkiet. Reinders har varit produktchef för sprängämnen och sprängtekniska SprängNytt 1/2012 50 tjänster inom Orica EMET sedan 2010. Nyligen tog han också över ansvaret för alla tändmedel. – Varför blev just du vald till ny produktchef för tändmedel? – Jag hoppas det har något att göra med mina kunskaper och erfarenheter att göra. Utvecklat i-kon™ Som man frågar, får man svar. Här kommer därför en snabb summering av historien om den långa, glasögonbeprydda tysken vid rodret. Peter Reinders utbildade sig till gruvingenjör vid Aachens tekniska högskola, i delstaten Nordrhein-Westfalen. Efter examen blev han anställd på det Geotekniska Institutet på högskolan, där han forskade inom bergmekanik och beräkning av tunnelstabilitet, ett ämne som han senere doktorerade inom. Reinders fortsatte som chefsingenjör på Geotekniska Institutet tills han år 2000 blev ombedd att vara med i Precision Blasting Systems, ett samarbetsprojekt mellan Dynomit Nobel och Orica. Projektet resulterade så småningom i det avancerade, elektroniska tändsystemet vi i dag känner till som i-kon™. År 2001 blev Dynomit Nobel uppköpt av Orica, och Peter Reinders följde med. – Jag skulle ha en support-funktion i anslutning till lanseringen av i-kon™ internationellt. Jobbet förde mig världen runt, och jag kom i kontakt med alla de olika marknadssegmenten, från små anläggningsprojekt till tunneldrift, från krossverk till de största dagbrotten. Något senare blev jag utnämnd till forsknings- och utvecklingschef för i-kon™, och började att arbeta med marknadsföring. Även om mycket av produktchefens arbete låter sig göras via e-post och pc från kontoret, kräver det också att Reinders ofta är på resande fot. Nyligen besökte han en koppargruva i Polen, och den sista jobbresan gjorde han till tändmedelsfabriken i Gyttorp, Sverige. – Tändmedelsfabriken i Gyttorp är den viktigaste i sitt slag i EMET, säger han. – Och tändmedel är den största produktgruppen vi har i Orica. Den omfattar elektriska och icke-elektriska sprängkapslar, elektroniska tändare, detonerende stubin, krutstubin, primers/boosters, och en mängd tillbehör som tändapparater och mätinstrument. Hela ”paketet” viktig Enligt Peter Reinders har Orica det bredaste utbudet på marknaden när det gäller tändmedel och sprängämnen. – Det gör att vi utan tvivel kan tillmötesgå de allra flesta användarkraven med optimala produkter och sprängningstekniska lösningar. – Vad kan Orica erbjuda kunderna som de inte kan få från andra? – Dom kan troligen få billigare produkter från någon av våra konkurrenter. Men ingen har ett sortiment som är så komplett och har så hög kvalitet som vi. Dessutom måste vi tänka på att det inte bara är produkterna som räknas. Orica erbjuder ett stort paket av produkter och tjänster. Vi har ett stort distributionsnätverk och en stödfunktion som har branschens mest avancerade digitala verktyg till förfogande, därutöver ett globalt nätverk av teknisk expertis i ryggen. Dessutom sätter kunderna värde på pålitlighet och säkerhet. Samhället ställer stränga krav på allt som har med sprängämne att göra. Oricas säkerhetsvision är ”inga skador på någon, någonsin”. Det betyder att skador och olyckor alltid kan undvikas, om vi har tillräckligt bra rutiner och produkter. För att utveckla trygga system samarbetar vi tätt med kunderna, och vi ser hög produktkvalitet som själva nyckeln till kundernas säkerhet. Den kvaliteten uppnår vi genom omfattande tester och ständiga förbättringar. Orica har mer än 250 forskare och tekniker världen över som arbetar med att utveckla nya produkter och teknologier som ska hjälpa kunderna att förbättra sin produktivitet. I fjol investerade vi mer än 40 miljoner AUD (280 miljoner SEK) på detta arbete. Trygg flygfrakt Logistiken är ett kapitel för sig inom Orica. Det digra nätverket av fabriker, lager och försäljningsställen skall försörjas och underhållas kontinuerligt, och leveransfrister skall bevakas. Logistiken är en viktig del av det totala erbjudandet. Peter Reinders är stolt över hur Orica har löst problemet med flygfrakt. – Vi är faktiskt den enda producenten i världen som har tillåtelse att skicka nästan alla våra sprängkapslar som 1,4 S-transport med passagerarflyg. – Vad betyder det? – Inom transportsektorn är S-transport ett klassifikationssystem där varorna blir indelade i olika säkerhets- och samlastningsklasser. Sprängämnesprodukter blir oftast klassifiserade som 1,1 B. Det betyder att de är explosionsfarliga och måste fraktas som speciallast. Transportmedlen som ska frakta dom måste ha specialutrustning och uppfylla bestämda tekniska krav, till exempel i bromssytemet eller egenskaper för containrarna. När en vara blir klassificerad som 1,4 S, är det ingen fara för massexplosion och ingen projektilfara. Om en kapsel i förpackingen skulle detonera, kommer inte explosionen kunna sprida sig till de andra. Det kommer heller inte att komma projektiler som kan skada passagerarna. Och då kan man skicka varan med passagerarflyg. – Hur är det möjligt? – Först och främst på grund av att våra NPED-sprängkapslar (Non-Primary Explosive Detonator) inte innehåller något primärsprängämne. Den teknologin införde vi 1994, och vi är fortfarande de enda som tillverkar sådana kapslar. Därmed kan vi ha nästan tio gånger mindre säkerhetsavstånd mellan våra kapslar jämfört med våra konkurrenter, och därmed kan vi packa tätare och frakta flera kapslar på samma volym. Jag glädjer mig ”mycket åt de nya tändsystemen. Det tycker jag alla borde göra! Dr. Peter Reinders Nya produkter på väg – Har du någon enskild produkt som du är mer nöjd med än någon annan? SprängNytt 1/2012 51 i år. Arbetet med att få dom CE-godkända pågår just nu. Detta glädjer jag mig väldigt mycket åt, och det tycker jag alla i branschen borde göra! – Vilka områden känner du är speciellt intressanta i framtiden? – Först och främst automatiserade laddsystem för underjordsdrift, system som kan göra ladd- och sprängarbetet ännu mer tryggt. – Här är jag nog inte objektiv, men jag vill framhäva det elektroniska tändsystemet vi har utvecklat för tunneldrift, eDev™. Det är det första elektroniska systemet som är framtaget specifikt för att vara lätt att använda vid en tunnelgavel, och det har några smarta funktioner, till exempel säkring mot samverkan av flera hål. – Har ni några nya produkter på gång? – Vi har arbetat med en ny generation elektroniska tändsystem i några år. Där har vi använt erfarenheter från dagens system, tillfört ny teknologi och utvecklat en serie med säkra, mer effektiva och mer användarvänliga tändsystem. Vi räknar med att kunna lansera dessa nya system efter sommaren SprängNytt 1/2012 52 Track & Trace från 2013 De nya europeiska bestämmelserna om spårning av sprängämnesprodukter är en av Peter Reinders största utmaningar just nu. – EUs direktiv nr. 2008/43/EC, som vi vanligtvis kallar ”Track and Trace”, ska rullas ut 2013. Direktivet kräver att alla civila sprängämnen och tändmedel ska kunna spåras, från och med där de tillverkas ända tills de är förbrukade. Från och med april nästa år kommer alla produkter ha sin unika ID-märkning, och två år senere ska slutbrukaren kunna dokumentera att varan är förbrukad. Direktivet ger hela industrin en stor utmaning och kräver betydande investeringar. Produktchefen är också sysselsatt med att kunderna ska kunna säga sin mening till Orica om vad de gillar, vad de inte gillar och vad de önskar se för förändringar. – I Orica har vi infört en process som vi kallar Voice of the Customer. Den är en rutinmässig avlyssning av marknaden som hjälper oss med att fånga upp kundernas synpunkter och erfarenheter, vilka förväntningar de har och hur de tycker att vi svarar upp mot de förväntningarna. Genom Voice of the Customer gör vi marknadsundersökningar, analyserar kundnöjdhet och arrangerar utvecklingsmöten. Därutöver håller jag mig löpande uppdaterad på utvecklingen i branschen genom ordinarie möten, telefonkonferanser och platsbesök. Feedback-bas Vi har också en ”feedback-databas” där produktions- och marknadspersonalen inom hela EMET-regionen registrerar all feedback på våra produkter och tjänster. Här vill vi att kunderna ska komma med kritik, kommentarer, frågor och förslag. Dialog är viktigt, det hjälper oss att förbättra produkten eller att hitta en annan lösning på ett problem. Ofta kommer vi långt med att råda kunden att prova en annan produkt än den han första hade tänkt sig. Resultatet kan bli detsamma, eller bättre. Feedback-databasen är inte tillgänglig för alla. – Den är ett internt verktyg som kräver en del förkunskap av den som skall registrera feedbacken. Om det är något du vill ta upp med oss, ta kontakt med din närmaste kontaktperson inom Orica så ser denne till att registrera synpunkterna i systemet. – Några sista ord till kunderna? – Tack för att ni använder oss! Arkivfoto, Orica Germany SprängNytt 1/2012 53 Elektroniska sprängkapslar tryggar historiska byggnader Text och foto: Tommy Hellström SprängNytt 1/2012 54 Meter för meter växer tunnelsystemet som ska bli en del av Citybanan i Stockholm. Det går åt avsevärda mängder sprängmedel för att skapa tunneln. Den tyska entreprenören Bilfinger Berger använder produkter från Orica – huvudsakligen Exel™. – Men när vi närmar oss känsliga miljöer går vi över till elektroniska sprängkapslar, berättar Marcel Venjakob som är en av företagets ansvariga arbetsledare. Marcel Venjakob, Bilfinger Berger Citybanans tunnel går delvis sex meter under den befintliga tunnelbanan, men framförallt under många kulturhistoriskt viktiga byggnader. När detta skrivs den första veckan i mars närmar sig tunnelbyggarna Gustav Vasa kyrka och Bilfinger Bergers personal har fått börja lära sig att använda eDev™, Oricas elektroniska tändsystem för tunnlar. – Exel™ är en alldeles utmärkt produkt, men de elektroniska sprängkapslarna ger oss bättre säkerhet och kontroll över hela förloppet och möjlighet att minimera vibrationerna. Samtidigt är det en helt annan produkt som kräver utbildning, förklarar Marcel Venjakob. Sprängtekniker ger instruktion Det är Oricas sprängtekniker Lars Persson som lär Venjakobs medarbetare hur de ska använda systemet. Just den här dagen får sprängarbasen Hans Ronge lära sig hur skannern, som läser in sprängkapslarna och deras nummer i systemet, fungerar och hur den ska användas. Ronge ingår i ett skiftlag med elva personer som driver tunneln under Vasastan i Stockholm. Han kommer från Tyskland och hans arbetskamrater som är projektanställda kommer från både Tyskland, Polen och Österrike. Verksamheten pågår varje dag mellan klockan 06.00 och 01.00 och ”Tändarna är utplacerade och det är klart för laddning” SprängNytt 1/2012 55 holm pågår sprängningar för en annan del av Citybanan, och man planerar att skjuta samma kväll. – De vill att jag är på plats och övervakar, berättar Lars. Tändaren scannas för att kunna användas i salvan. enorma mängder berg sprängs och fraktas bort. Det ska ge plats för dels en tunnel med dubbelspår för pendeltågstrafiken, dels en servicetunnel och dessutom flera ventilationstunnlar. Här kan misstag rättas till – Vi använder en av ventilationstunnlarna som övningsobjekt för de elektroniska sprängkapslarna. Den ligger inte i en känslig miljö, och det finns utrymme att lära sig att rätta till fel och misstag, säger Lars Persson. Det är Lars som gjort tändplanen, medan Marcel Venjakob utformat borrplanen. – Jag är med när de laddar och ser till att allt blir rätt och sedan ger jag instruktioner för hur sprängkapslarna ska skannas in och kopplas samman. När salvan skjutits har jag gjort mitt jobb, säger Lars och poängterar att det för en ny användare behövs flera ”lektioner” innan rutinerna sitter. Just den här dagen skjuts salvan när klockan är halv två. Tidigare på dagen har en annan entreprenör kontaktat Lars Persson. Under Södermalm i Stock- Ett värdefullt stöd Som sprängtekniker vid Orica Mining Services med många års erfarenhet har han gedigna kunskaper om hela processen och om de produkter som används. Han utgör därför ett värdefullt stöd för sprängarbasen på platsen. Hans Ronge, som är sprängarbas här i tunnelbygget under Vasastan, intygar att det är viktigt att Lars Persson är med eftersom det lätt kan bli fel innan rutinerna sitter. Risken för vibrationsskador på byggnaderna i centrala Stockholm i samband med sprängningar har diskuterats flitigt, och alla åtgärder som kan minimera vibrationerna vidtas. Oron är särskilt stor när man passerar under Gustav Vasa kyrka – en omistlig kulturellt och historiskt värdefull byggnad. – Men jag känner mig trygg med de elektroniska sprängkapslarna från Orica, framhåller Marcel Venjakob. Lars Persson, Orica Mining Services, i samtal med personal från Bilfinger Berger SprängNytt 1/2012 56 Vi har teknik för effektivare drift Tid är pengar Orica Sweden AB Gyttorp 713 82 Nora Tel. 0587 850 00 Fax. 0587 255 35 [email protected] www.oricaminingservices.com SprängNytt 1/2012 57 BERGSLAGEN I hjärtat av svensk industri Torgbrunnen i Nora görs av skulptören Emil Näsvall 1958. Reliefer på långsidorna visar viktiga händelser i Bergslagens historia. Här kan man se hur lastkörare fraktar malm till järnverket.. Text och foto: Einar Gjærevold Sedan medeltiden har de centrala delarna av Sverige varit internationellt kända för sina mineraliseringar och järnverk. I över sexhundra år så har gruvorna varit en pelare i svenskt näringsliv. Bergslagen är namnet på det stora geografiska området i mitten av Sverige där de flesta av landets gruvor en gång fanns. Området omfattar delar av Västmanland, Örebro län, Värmland och Dalarna – tillsammans många tusen kvadratkilometer. Här ligger mäktiga skogar och tusentals sjöar och floder, mitt i hjärtat av Sveriges industri sedan hundratals år tillbaka. Bergslagen har länge varit bekant med gruvdrift, redan innan den stora industrialiseringen kring järnmalmen sköt fart i Europa. Under de susande tallarna gick malmgångarna kors och tvärs, och malmen var nästan värd sin vikt i guld. Värdefullt var också tillgången till det bränsle och vattenkraft som fanns i Bergslagen som var nödvändigt för att kunna bryta malmen och sedan förädla den. Inte konstigt att gruvdrift SprängNytt 1/2012 58 och malmsmältning har pågått här sedan människan lärde sig att framställa järn. Ett av de första järnverken i Sverige låg i dagens Hammarby. Där det utvanns järn, och inte bara myrjärn redan på 1100-talet. På 1300-talet tog järnindustrin på allvar fart i regionen. Fyrahundra år senare var Sverige en ledande nation inom järnindustrin i Europa, tack vare de rika, nästan fosforfria malmförekomsterna mitt i landet. Då det brann som värst i masungnen, fanns det antagligen flera tusen platser där förekom brytning och gruvor runt om i Bergslagen. Runt de största och mest lovande, också bland järnverken, växte det fram små brukssamhällen och byprivilegier, med egen lagstiftning och delvis med egen ekonomi – som Sala, Falun, Säter och Nora. Blomstrande verksamhet Livet lekte i Bergslagen. I skär och gruvor hackade och sprängde sig bergbrytarna fram, medan den dyrbara malmen drogs fram på slädar över frusna sjöar till smälthyttorna. Svavelflammorna lyste konstant och det rakades i fyrgången så det slog gnistor upp ur skorstenspiporna och spred sig som en extra vintergata över Bergslagens kullar. En del av malmen bearbetades på plats för tillverkning av verktyg. En del smältes i bitar som sedan bearbetades till stångjärn som rengjordes från slagg och föroreningar i stora mängder. Men det mesta transporterades till större järnverk i andra städer – via båtar på älvar och sjöar, över Vänern till Dalsland i söder och senare vidare via järnväg till Mälaren i öst, och därifrån med skepp ut i världen. Verksamheten gav arbete till många. Hit kom arbetskraft från hela landet, även från utlandet, som Danmark, Tyskland, Nederländerna och Skottland. Lyckojägarna blev kolhackare, masmästare, bergarbetare, smeder, och allt möjligt annat. Ofta gick arbetet i arv från far till son, och både kvinnor och barn deltog. Det var ett extremt hårt arbete; skitigt och farligt, i rök och damm, och ofta bara med det magra ljuset från karbidlampor och oljelampor. Från Bergslagen kom råvaran för att tillverka stångjärn, spik, kanoner, järnvägsräls, pannor, lok, kaminer, grytor, hästskor, verktyg, sågblad, spottkopp, gravstenar, slädar, löpare, högafflar, kofot, spadar och plogar, och allt annat som låg till grund för den framtida industriella utveckling som format vårt moderna samhälle. Bruksdöden ”Järnåldern” pågick i mellersta Sverige fram till slutet av 1800-talet. Då sekelskiftet närmade sig kom ny teknik, priserna sjönk och konkurrensen från utlandet ökade och slog undan bena för det traditionella sättet att framställa metaller på. Trenden drabbade särskilt järnverken ute i periferin. I stadsområdena levde det traditionella sättet kvar en liten stund. Under 1870-talet blev Thomasprosessen införd och revolutionerade produktionen av järnmalm med att rengöra det från fosfor. Nu blev även fosformalmer eftertraktade, och det lade grunden till Grängesbolaget, som skulle bli en av de största industrikoncernerna i Sverige under 1900-talet. Även de stora järnmalmsgruvor i Kiruna, Gällivare i norra Sverige togs i pro- duktion vid denna tidpunkt. Under den ekonomiska krisen på 1920-talet gick ännu fler gruvor under. De flesta av dem som överlevde tvingades ändå ge upp under 1960 - och 70-talet, när järn och stålkrisen härjade runt Västeuropa. Den sista gruvan i Bergslagen, i Grängesberg, stängdes 1989. Idag ligger den svenska produktionen av järnmalm hos LKAB-gruvorna i Kiruna och Malmberget. Men ändå är de största järn-och stålverk i Sverige, i Bergslagen och Värmland, till exempel i Avesta och Hagfors. Idag ser vi spåren från ”järnåldern” över Bergslagen. Djupt in i skogen hittar vi slaggen och resterna av gruvor och smältverk. För dem som är intresserade av historia finns det mycket att upptäcka och förundras över. Alfred Nobel gör entré År 1858, byggdes en krutfabrik Gyttorp, ett litet ställe vid sjön Vikern i Bergslagen. Fabriken hette Gyttorps Sprängämnen AB, som även snart började producera nitroglycerin och dynamit, sprängämnen som främst användes i gruvor. År 1915 köpte Nitroglycerin AB fabriken. Nitroglycerin AB var Alfred Nobels egna sprängmedelfabrik, grundat 1864. Efter en kort tid flyttade företaget hela sin produktion från Vinterviken i Stockholm, till Gyttorp. Här byggdes en ny fabrik, som snabbt blev en dominerande industri, en stöttepelare i det gamla gruvsamhället. Sedan dess har den funnits. Under 1950-talet sysselsatte fabriken 800 arbetare. Trettio år senare hade antalet ökat till 1600 personer. Idag ägs fabriken av australiska Orica Mining Services, och produktionen koncentreras till de mest avancerade tändningssätt, t.ex. Exel™ (tidigare NONEL) - ett system som uppfanns av de skickliga ingenjörer just i Gyttorp i 1973. Namnet Bergslagen Pershyttan utanför Nora är en intakt ”bergmannsby” med rötter som går tillbaka till 1300-talet. Det råder oenighet bland historiker om hur namnet Bergslagen uppstod. Vissa tror att området har tagit sitt namn från det sätt på vilket gruvdriften organiserades. För varje nytt projekt som startat, bildades nya bergslag. Eftersom bergslagen låg nära och tätt i regionen, uppkom då omkring år 1500 namnet Bergslagen. Andra tror att namnet hänvisar till lagen, som tillämpas på samma område. I varje fall har namnet överförts till alla de stora gruvdistrikt i centrala Sverige. SprängNytt 1/2012 59 Bergslagen är en resa värd Ett stycke levande historia Rallaren eller sprängare är en känd signatur för Bergslagen. Inkomst från hans arbete skapade välstånd i Sverige. Text och foto: Einar Gjærevold Dagens Bergslagen består av en hel del och rik natur, men också öppna landskap, massor av kulturminnen och mysiga byar. Varje stad har sin karaktär, men alla har en stor mång- fald av sevärdheter, aktiviteter och upplevelser. Orica Mining Services tändmedelsfabrik är en hörnsten i samhället Gyttorp vid sjön Vikern, men fabri- Emil Näsvalls torgbrunn från 1958 är en hyllning till Bergslagens gruvdrift historia. I bakgrunden ser vi Nora Kyrka, som invigdes 1880. SprängNytt 1/2012 60 ken är också nära kopplat till resten av regionen. I Gyttorp har det funnits järnverk och jordbruk sedan 1500-talet. En period under mitten av 1700-talet smältes till och med kopparmalm här. Idag har Gyttorp cirka 620 invånare och tillhör Nora kommun. Namnet har sannolikt varit Göttorpet, efter det gamla svenska ordet för gjutning av järn (GÖT). Förutom Oricas stora fabrik, är Gyttorp kanske mest känd för sin arkitektur. När du kommer till centrum, kan du i själva verket få känslan att du plötsligt transporteras till det lyckliga 1950-talet! Det var sprängämnesfabriken, som då hette Nitroglycerin AB, som engagerade en brittisk arkitekt, Ralph Erskine (1914-2005), för att skapa ett nytt centrum i Gyttorp. Erskine var distinkt modernistisk och kände sig väldigt hemma i den social-demokratiska ideal som rådde i Sverige efter andra världskriget. I Gyttorp ritade han något helt nytt, Stora delar av Nora ser fortfarande ut som staden gjorde för över hundra år sedan. De vackra trähusen är skyddade och prisbelönta. enkla, snygga hem där arbetarna kunde bo i ljusa lägenheter med modern komfort, och där skolor, butiker och kontor var i närheten. Gyttorp centrum anses vara ett levande exempel på drömmen av det svenska folkhemmet! diplomet, ett internationellt pris för god konservering av byggnader och monument. Tittar du in på några av de många bakgårdar så får du en glimt av miljöer där tiden stått stilla. I staden, med en befolkning på 6400 själar, finns flera butiker som säljer antikiviteter och krims, här hålls även en av Sveriges största antik- och samlaremässor i början av juli varje år. Skulle du vilja bli mer bekant med platser i det gamla Bergslagen? Här är några tips på vad som kan vara värt att besöka: Nora Den gamla gruvstaden fick sina byprivilegier av Gustav Vasa år 1643. Nora är vackert beläget vid Norasjön och är en av Sveriges bäst bevarade trästäder. De flesta huset härrör från 1700- och 1800-talen. Det var en välmående stad, tack vare intäkter från gruvdrift. Resa till Nora är som att kliva in i ett museum, förutom att allt finns på riktigt. Husen används fortfarande för butiker, handverksstäder och hem. Nora har fått Europa Nostra- Det finns många och vackra trähus i Nora centrum. SprängNytt 1/2012 61 Lindesberg Grundades 1643. Vackert beläget vid centrum och Lindessjön. Hällefors och Grythyttan Grythyttan i Hällerfors kommun hade byprivilegier år 1641, då silver upptäcktes i området. År 1682 blev platsen av med sina privilegier. Kopparberg Grundande år är okänt, men koppar upptäcktes först här år 1634. Idag ligger byn i Center av Ljusnarsberg kommun. Örebro Även om det ligger vid kanten av Bergslagen, så är Örebro ”huvudstaden” i Bergslagen. Staden fick sitt byprivilegier år 1401. Idag bor cirka. 107 000 personer här, och staden är administrativt centrum för Örebro län och Örebro kommun. Här finns även Örebro universitet. Örebro ligger vid Svartån nära utloppet till sjön Hjälmaren. Läget innebar att staden var ett naturligt centrum för handel på medeltiden. Örebro kännetecknas av stora Örebro slott, som påbörjades omkring år 1200, som ligger på en liten ö i floden. Pershyttan utanför Nora är en intakt ”bergmannsby” med rötter som går tillbaka till 1300-talet. Idag är det ett kulturellt centrum och ett levande minnesmärke över järnframställning i Bergslagen. Här finner vi Sveriges största fungerande vattenhjul, grovsmedja, smälthytta, och gruvdrift. Nora Bergslags Veteran-Järnväg. Stationen har återställt interiör från 1930-talet. SprängNytt 1/2012 62 Läs med om städerna i Bergslagen på www.bergslagen.se SprängNytt önskar alla sina läsare en riktigt god sommar! Foto: Einar Gjærevold SprängNytt 1/2012 63 Retur: Orica Sweden AB Gyttorp S-713 82 Nora Sverige Sistesiden med adresser og returadresse SprängNytt 1/2012 64
© Copyright 2024