1. No category

Fakta om aktiniska keratoser och icke-melanom hudcancer
Vad är aktiniska keratoser och icke-melanom hudcancer?



Aktiniska keratoser är ytliga solskador i hudens yttre lager. Aktiniska keratoser är mycket tidiga
förstadier till skivepitelcancer.1
Icke-melanom hudcancer syftar på de typer av hudcancer som angriper de övre hudlagren. Termen
’icke-melanom’ skiljer dessa mer vanligt förekommande hudcancertyper från den mindre vanliga, men
mer aggressiva, formen av hudcancer känd som ’malignt melanom’.2
Icke-melanom hudcancer inkluderar skivepitelcancer samt basalcellscancer.3
Hur vanligt är aktiniska keratoser och icke-melanom hudcancer?

Aktiniska keratoser är en mycket vanlig solskada hos den vuxna, ljushyade befolkningen i Sverige.
Uppskattningsvis uppträder 70 000-100 000 fall per år. Det är något vanligare hos män, möjligtvis
beroende på en överrepresentation av män bland utomhusarbetare, vilka exponeras mer för solens
UV-strålning. AK kan förekomma vid 20-30 års ålder, men är betydligt vanligare hos personer över 50
år.1

Skivepitelcancer är den näst vanligaste formen av hudcancer efter basalcellscancer, och förekomsten
har ökat med 6% årligen under de senaste tio åren. Under 2011 registrerades 5 775 nya fall av
skivepitelcancer och förekomsten är högre bland män än kvinnor.4

Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer och förekomsten av den, precis som
skivepitelcancer, ökar. Ungefär var femte person riskerar att drabbas av basalcellscancer. Under 2011
registrerades 39 835 nya fall av basalcellscancer.4
Hur ser aktiniska keratoser och de icke-melanoma hudcancertyperna ut?

Aktiniska keratoser: uppträder som enstaka eller multipla, rodnande, fjällande fläckar i huden.
Vanligtvis är de 3-10 mm i diameter, i vissa fall dominerar rodnaden, i andra fall uppvisas kraftig
fjällning.1 Känner man på fläcken kan den upplevas som raspig. AK framträder ofta på UV-exponerade
hudområden såsom ansikte, armar, händer, dekolletage, öron samt på hjässan hos tunnhåriga män.5

Skivepitelcancer: tar sig ofta uttryck i knutor eller fläckar på huden, som inte kliar. Oftast sitter de i
ansiktet, på den kala delen av hjässan eller på händernas ovansida.6

Basalcellscancer: visar sig ofta som eksemliknande fläckar, knutor eller sår som inte vill läka. De
uppstår ofta på UV-exponerade områden såsom huvud-halsregionen, men även på bålen.7
Hur behandlar man aktiniska keratoser och de icke-melanoma hudcancertyperna?

Aktiniska keratoser: Det är inte ovanligt att man ofta får en stor ansamling aktiniska keratoser inom
samma område. För dessa är fotodynamisk terapi (PDT) ett behandlingsalternativ. PDT innebär att en
kräm appliceras på hudförändringen för att, efter några timmars verkan under tättslutande förband,
belysas med rött ljus. En fotokemisk reaktion bildas då och tumörcellerna förstörs. Vid enstaka synliga
fläckar kan frysbehandling (så kallad kryobehandling) vara aktuell.9 Denna metod går ut på att
1
avlägsna tumören från huden via skrapning, varpå man fryser det behandlade området med flytande
kväve för att eliminera eventuella tumörrester. Topikal läkemedelsbehandling är också ett alternativ.
Behandlingen innebär att patienten själv smörjer på krämen under den tid som läkaren ordinerat.1

Skivepitelcancer: Det finns två stadier av skivepitelcancer, ett ytligt (kallas skivepitelcancer in situ)
och ett djupare. Den ytligare formen kan behandlas med fotodynamisk terapi (PDT).
Standardbehandling för den djupare, mer invasiva, skivepitelcancern är borttagande av tumörerna
medelst kirurgi.8

Basalcellscancer: Det finns såväl icke-kirurgiska som kirurgiska metoder för att bota basalcellscancer.
Fotodynamisk terapi kan användas för ytliga tumörer. Det går även att behandla med frysbehandling
eller topikal läkemedelsbehandling.7 Standardbehandling för djupare tumörer är att kirurgiskt avlägsna
tumören.
Hur utvecklas hudcancertyperna?

Aktiniska keratoser: en hudförändring som tar sin början i hudens övre lager – överhuden. Kroppens
immunförsvar stöter kontinuerligt bort de hudceller som skadats av solljus och bildar nya underifrån, för
att förhindra att dessa utvecklas till cancerceller. Vid skadlig överexponering av solljus rubbas detta
försvar. När hudceller skadas av UV-strålning kan således sjukliga förändringar uppstå i hudens yta
och färg. Detta som tar sig uttryck i fläckar eller knölar – aktiniska keratoser. Det är inte en enstaka
solbränna som orsakar aktiniska keratoser, utan långvarig exponering för UV-strålning.9

Skivepitelcancer: Den vanligaste orsaken till skivepitelcancer är för stor exponering av UV-strålning,
vilket kan få vissa celler i överhuden att börja dela sig okontrollerat och utvecklas till en tumör.
Skivepitelcancer kan också utvecklas från hudförändringar kopplade till aktinisk keratos. 6 Denna typ av
hudcancer går att bota om den upptäcks och behandlas i ett tidigt stadie, men om den lämnas
obehandlad kan tumören växa och sprida sig till andra delar av kroppen.10

Basalcellscancer: kan ta sig uttryck i tre olika former. Ytlig basalcellscancer växer i överhuden med
lite småsår och fjällning. Sitter oftast på bröstet och ryggen, men kan även växa i ansiktet. Knutformad
basalcellscancer växer i läderhuden och märks som en välavgränsad, hudfärgad eller svagt röd, knuta
med röda blodkärl i. Det bildas efter ett tag en vallartad kant och det kan även bildas sår och skorpor.
Sitter oftast i ansikte och på halsen, men även på bålen. Aggressivt växande basalcellscancer växer
djupare och kan ta sig uttryck i en hård, ärrlinkande, platt förändring i huden som är svår att se med
blotta ögat. Dessa sitter ofta i ansiktet, runt näsan och ögonen.11
Vem är i riskzonen att utveckla aktiniska keratoser eller icke-melanom hudcancer?

Långvarig och/eller frekvent exponering för UV-strålning är en av huvudfaktorerna som ligger
bakom aktiniska keratoser och icke-melanom hudcancer. UV-strålning orsakar direkt skada på
hudcellerna och även hudens immunsystem.5 UV-strålning kan komma från såväl naturliga som
syntetiska källor, såsom solarier. Solen ger ifrån sig olika sorters UV-strålning; ultravioletta A-strålar
(UVA; långvågiga) samt ultravioletta B-strålar (UVB; kortvågiga). Såväl UVA som UVB når jorden och
spelar en central roll i hudens förtida åldrande, ögonskador (inklusive grå starr) samt olika former av
hudcancer.12, 13 Det är viktigt att vara medveten om att 90% av UV-strålningen tränger igenom molnen
och att människor som befinner sig i riskgrupper måste skydda sig varje dag, oavsett väder. Exempel
på riskgrupper är personer som kroniskt utsätter sig för UV-strålning; t ex genom att utöva
2
sporter eller arbeta utomhus under längre tid, t ex golfare, seglare, lantbrukare och
vägarbetare.14

Patienter som tidigare drabbats av hudcancer eller som lider av aktiniska keratoser eller annan
typ av NMSC samt har nedsatt immunförsvar8 (vilket gör det svårare för kroppen att bekämpa de
skador på huden som kan leda till hudcancer) befinner sig också i riskzonen. Olika medicinska faktorer
och tillstånd kan försvaga immunsystemet, t.ex. immunsuppressiv behandling till följd av
organtransplantation; sjukdomar som påverkar immunsystemet, inklusive kronisk inflammation; samt
vissa typer av behandling för reumatiska sjukdomar.

Ljushyade människor löper också större risk att drabbas av icke-melanom hudcancer, inklusive
aktiniska keratoser.1
3
Fakta om Actinica® Lotion

Människor som befinner sig i riskzonen för att utveckla aktiniska keratoser eller icke-melanom
hudcancer bör aktivt skydda huden för att förebygga skadliga hudförändringar.

Actinica® Lotion är en medicinteknisk produkt som har utvecklats särskilt för människor som löper
högre risk att drabbas av vissa former av hudcancer till följd av UV-exponering.

Actinica® Lotion är det första och enda medlet som i en klinisk studie (tvåårig) har visat förebyggande
effekt mot aktiniska keratoser och skivepitelcancer hos riskpatienter.4
o Den kliniska studien visade på 53% minskning av aktiniska keratoser under två års
regelbunden användning av Actinica® Lotion
o Den regelbundna användningen av Actinica® Lotion förhindrade även utveckling av ny invasiv
skivepitelcancer.

Actinica® Lotion är ett högeffektivt medel som ger ett brett UV-skydd. Det innehåller en kombination av
kemiska filter som absorberar, reflekterar och skingrar såväl UVA- som UVB-strålning och uppfyller
kraven för att ha benämningen ”mycket högt UV-skydd” (SPF50+), vilket är den högsta klassningen
som finns.

Mängden lotion som används är viktig för att få så bra skydd som möjligt. För att underlätta att få rätt
mängd kommer Actinica Lotion med en doseringspump som gör att du får rätt mängd Actinica Lotion
för olika hudområden enligt doseringsschemat nedan.
Referenser: 1. Aktinisk keratos, www.internetmedicin.se (mars, 2014). 2. www.natverketmotcancer.se (mars, 2014). 3.
www.euromelanoma.org/sweden (mars, 2014) 4. Cancer i siffror 2013 (Socialstyrelsen, 2014). Ulrich C et al.
Prevention of non-melanoma skin cancer in organ transplant patients by regular use of a sunscreen: a 24 months,
prospective, case-control study. Br J Dermatol 2009;161:78-84. 5. Solskador och aktinisk keratos, www.doktorn.com
(mars 2014) 6. Skivepitelcancer – Hudcancer, www.1177.se (mars 2014) 7. Basalcellscancer, www.internetmedicin.se
(mars 2014) 8. Skivepitelcancer i solbelyst hud, www.internetmedicin.se (mars 2014) 9. Behandling av aktinisk keratos,
www.doktorn.com (mars 2014) 10. Skivepitelcancer, www.euromelanoma.org/sweden (mars 2014) 11.
Basalcellscancer – hudcancer, www.1177.se (mars 2014) 12. Vad är UV-strålning?, Optikerförbundet www.uvsol.se
(mars 2014) 13. UV-strålning, www.stralsakerhetsmyndigheten.se (mars 2014) 14. Aktinisk keratos, www.netdoktor.se
(mars 2014) 15. Solen, www.cancerfonden.se (mars 2014)
4