1. No category

Stadsbyggnadskontoret inbjuder till samråd av
Detaljplan för
område vid SLÅNBÄRSVÄGEN, Bollstanäs
Planen syftar till att ge möjlighet för
etablering av småindustri-, kontors-,
handels- eller lagerverksamhet, samt
planläggning av angränsande parkmark.
Verksamheten får inte vara störande
eller medföra risker för omgivningen.
Befintlig yta för bostadsparkering
förläggs inom kvartersmark.
Utbyggnad och gestaltning av
verksamheter och bebyggelse ska ske
så att gaturummen längs Breddenvägen
stärks. Avskärmande vegetation
föreslås finnas i områdets norra del mot
Breddenvägen och södra del mot
Slånbärsvägen.
Samrådstid 7 september – 12 oktober 2010
Samrådshandling
augusti 2010
Detaljplan för
område vid Slånbärsvägen i Bollstanäs
PLANBESKRIVNING
______________________________________________________________________
Handlingar
Plankarta med bestämmelser
Denna planbeskrivning
Genomförandebeskrivning
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Planen syftar till att ge möjlighet för etablering av småindustri-, kontors-, handels- eller
lagerverksamhet, samt planläggning av angränsande parkmark. Verksamheten får inte
vara störande eller medföra risker för omgivningen. Befintlig yta för bostadsparkering
förläggs inom kvartersmark. Utbyggnad och gestaltning ska ske så att gaturummen
längs Breddenvägen stärks. Plats ska finnas för vegetation och träd mellan
Breddenvägen och ny bebyggelse, och träd i områdets södra delar mot Slånbärsvägen
ska sparas.
PLANENS ÖVERENSSTÄMMELSE MED HUSHÅLLNINGSREGLERNA I MILJÖBALKEN
Förslaget är förenligt med miljöbalkens (MB) 3 kap avseende lämplig användning av
mark och vatten samt 5 kap miljökvalitetsnormer. Något riksintresse enligt 4 kap berörs
inte.
2(14)
PLANDATA
Läge och avgränsning
Planområdet ligger cirka en halv kilometer öster om Breddens trafikplats vid E4:an, i
förlängningen av Infra City-området. Planområdet omfattas av del av Grimsta 51:1 samt
Grimsta 51:3 och avgränsas i norr av Breddenvägen, i öster av Grimstavägen och i
söder av Slånbärsvägen.
Planområdets läge.
Areal
Planområdet omfattar cirka 15 000 m².
Markägoförhållanden
Del av Grimsta 51:1 ägs av Upplands Väsby kommun och Grimsta 51:3 ägs av
Brf Grimstaby.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktliga planer
Enligt gällande översiktsplan (strategisk kommunplan) antagen av kommunfullmäktige
i december 2005 är området inte preciserat för någon speciell utveckling.
3(14)
Detaljplan
Planområdet omfattas av detaljplan 121, fastställd 1984-08-28 och detaljplan 188,
fastställd 1993-07-28. Markanvändning inom planområdet anges som allmän platsmark
samt tillfart och parkeringsområde.
Gällande markanvändning.
Program för planområdet
Planen är av ringa allmänt intresse varför ett program inte anses nödvändigt.
Kommunala beslut i övrigt
Den 19 mars 2008 beslöt kommunstyrelsen på förslag av plan- och miljöutskottet att ge
byggnadsnämnden och dess förvaltning i uppdrag att pröva området för verksamheter i
en detaljplaneprocess.
FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER
Mark och vatten
Området idag
Området domineras idag av höga slyridåer med främst tall, björk och sälg som har växt
upp. I öster finns en parkering tillhörande bostadsrättsföreningen i Grimstaby. Övrig
mark består av gatumark samt öppen gräsyta.
4(14)
Fotot visar hur planområdet ser ut idag.
Området idag från Breddenvägen.
Yt- och grundvatten
Den 16 december 2009 fastställdes åtgärdsprogram och förvaltningsplan samt
miljökvalitetsnormer för alla yt- och grundvattenförekomster i Norra Östersjöns
vattendistrikt. Besluten är fattade med stöd av EU:s ramdirektiv för vatten och
förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
Det grundläggande målet för vatten är att god vattenstatus ska uppnås år 2015, utom i
de vattenförekomster som har medgetts förlängd tidsfrist. För ytvattenförekomsterna i
Upplands Väsby har en förlängd tidsfrist till 2021 bedömts rimlig för att klara god
ekologisk status, utom för Verkaån som redan idag uppnår god status. Samtliga
vattenförekomster utom Fysingen ska klara god kemisk status till 2015. Statusklassningen av kvaliteten i vattenmiljön i sjön Fysingen anger måttlig ekologisk status och
uppnår ej god kemisk status. Fysingen har förlängd tidsfrist till 2021 för att klara god
kemisk ytvattenstatus med avseende på en specifik förorening (tributyltenn).
Grundvattenförekomsten Stockholmsåsen – Upplands Väsby uppfyller god kvantitativ
5(14)
status idag, men har förlängd tidsfrist till 2021 för att klara god kemisk status med
avseende på klorid. Ingen vattenkvalitet får försämras.
Arbetet med att uppnå god status på yt- och grundvatten måste ske brett med åtgärder
mot bland annat föroreningar från trafik. Miljökvalitetsnormen är även styrande vid
fysisk planering. Den planerade exploateringen får inte försvåra möjligheterna att med
olika åtgärder uppnå god vattenstatus. I denna detaljplan är hanteringen av dagvattnet,
inklusive snöhantering, och skyddet av grundvattnet de insatser som är av störst
betydelse för att uppnå god vattenstatus. Åtgärder redovisas i denna detaljplan och dess
genomförande bedöms inte försvåra uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för vatten.
Upplands Väsby kommun ingår i Oxunda vattensamverkan och har anslutit sig till den
dagvattenpolicy som är framtagen för avrinningsområdet. Dagvattenpolicyn följer väl
de ambitioner som följer av vattendirektivet för att skydda yt- och grundvatten och inte
rubba vattenbalanser.
Dagvattenavledning från aktuellt planområde sker via en bergtunnel som mynnar i
närheten av Breddens industriområde i Sollentuna kommun och slutligen till Norrviken.
Hanteringen av dagvatten är beskriven under rubriken Dagvatten på sidan 10.
Skydd av grundvatten
Planområdet ligger i dagsläget inte inom något skyddsområde för grundvattentäkt, men
är beläget inom en föreslagen gemensam tertiär skyddszon (observationszon) för de två
grundvattentäkterna Jästbolaget och Rotsunda i Sollentuna kommun samt Hammarby
och Löwenströmska i Upplands Väsby kommun. Förslaget prövas för närvarande av
Länsstyrelsen och är ännu inte fastställt.
Föreslagna skyddsföreskrifter för grundvattentäkt (tertiär zon) kommer att gälla inom
hela planområdet under både byggnations- och drifttid. Hänsyn till grundvattentäkt ska
tas vid anläggningen av utemiljön och uppförandet av byggnader. Skyddsföreskrifterna
kan bland annat komma att innebära särskilda byggtekniska krav samt bli avgörande för
var det är möjligt att tillämpa bestämmelsen om icke hårdgjorda ytor. I samband med
bygglov ska grundvattennivån på fastigheten redovisas.
Geotekniska förhållanden
En översiktlig geoteknisk utredning har utförts av WSP genom Göran Bard (Upplands
Väsby kommun, Slånbärsvägen, PM. Översiktlig geoteknisk utredning, Planeringsunderlag, 2009-12-11) vilken visar att jorden inom det aktuella området består av lera
ovan friktionsjord på berg. Ställvis förekommer fyllning ovan lera. Leran består överst
av ett cirka 1-2,5 meter tjockt lager av sant, silt och torrskorpslera. Därunder finns ett 0
till cirka 6 meter tjockt lager av varvig och mycket lös till lös lera. Lerans egenskaper
undersöktes år 1974 och dess oreducerade skjuvhållfastighet varierade då mellan 12 och
18 kPa. Leran var konsoliderad för en grundvattenyta cirka 3,5 meter under markytan.
Utförda grundvattenutredningar (från 1974 och 2009) visar en grundvattennivå på 2-3
meter under marknivån. Grundvattenytan kan förväntas variera med årstid och
nederbörd.
För byggnader inom området med förekomst av lös lera bedöms preliminärt pålgrundläggning och fribärande golv (jorddjup troligen upp till ca 8) bli aktuellt. Inom delar där
sand, silt och torrskorpelagret vilar direkt på friktionsjord kan lättare byggnader grund6(14)
läggas på plattor. För tyngre byggnader erfodras troligen urskiftning eller
grundläggning på plintar nedförda till friktionsjorden.
Föroreningar
Några kända föroreningar finns inte inom planområdet.
Radon
Området har eventuell hög risk för markradon (förekomst av ändmoräner). Riktvärdet är
200 Bq/m3 för nya arbetsplatser, vilket inte får överskridas. En mer detaljerad
undersökning av områdets markradonsituation ska redovisas vid bygglovsansökan. Om
sådan undersökning inte genomförs ska byggnaderna uppföras radonsäkra.
Fornlämningar
Några kända fornlämningar finns inte inom planområdet.
Bebyggelse
Området ligger i mötet mellan det storskaliga, trafik- och verksamhetsdominerade
InfraCity-området i väster och de mer småskaliga bostadsområdena i Grimstaby och
Bollstanäs. Karaktärerna möts i höjd med Råbäcksvägen. Öster om planområdet ligger
Grimstaby, ett kulturhistoriskt intressant bostadsområde utbyggt under 1970-talet.
Bebyggelsen har getts en identitet genom sin egenartade utformning med kringbyggda
gårdar placerade på ömse sidor om en bygata. Huskropparna har delats upp, varierar i
höjd och är förskjutna i sidled. Snickerier och färgsättningar understyrker variationen i
gestaltningen.
Planförslaget föreslås möjliggöra industri-, kontors-, handels-, eller lagerändamål med
byggrätt på 3000 m2 BYA och en högsta nockhöjd på 33 meter ovan nollplanet.
Nockhöjden möjliggör två våningar i förhållande till lägsta marknivå och motsvarar
utbyggnadsmöjligheterna i angränsande planer för verksamheten vid Råbäcksvägen och
bostadsbebyggelsen i Grimstaby. Med hänsyn till områdets närhet till bostäder får
tillkommande verksamheter inte vara störande eller medföra risker för omgivningen.
Den befintliga bostadsparkering, tillhörande bostadsrättsföreningen i Grimstaby i
planområdets östra del, får fortsättningsvis utgöra parkeringsplats åt bostadsområdet.
Inom kvartersmarken för bostadsparkering möjliggör planförlaget utbyggnad av garage
och carport med en högsta nockhöjd på 28,5 meter ovan nollplanet.
Gestaltning
Bebyggelsemiljön ska bidra till en god helhetsbild och utformas med hänsyn till
gaturummet längs Breddenvägen och omkringliggande bebyggelse. Ny bebyggelse
inom planområdet ska i första hand placeras med fasadliv utmed Breddenvägen för att
ge en förstärkande avgränsning av gaturummet. Den något indragna placeringen
motsvarar omgivande bebyggelses placering längs gatan. Utformning av bebyggelsen
ska ske med hög arkitektonisk kvalitet, där proportioner, takutformning, färg samt
materialval har stor betydelse.
Ny bebyggelse ska i skala relatera till bebyggelsen i Grimstaby som är ett arkitektoniskt
kännemärke i Upplands Väsby, men också till den större skalan som t ex bilhallen som
ligger på andra sidan Breddenvägen. Utformningen av ny bebyggelse bör bidra till att
stärka entrén till Grimstaby samt att utformning av fasad mot Breddenvägen ska ske
7(14)
med en variation längs gaturummet utan stora monotona fasadpartier. Exempelvis kan
en långstreckad fasadlinje delas upp och veckas för att bryta upp fasaden i mindre delar
och undvika en alltför lång monoton fasadskiva. Parkering och ytor för vegetation avses
placeras i områdets södra del i anslutning till områdets infart. Illustrationerna nedan
visar exempel på utformning av markanvändningen.
Längs Slånbärsvägen föreslås avskärmande vegetation mellan verksamhet och
befintliga bostäder. Vegetationen innebär också att naturkaraktären längs gatan behålls.
Skyltning och belysning ska anpassas till byggnadsgestaltningen. Skyltar som är
blinkande eller på annat sätt föränderliga är inte tillåtna med hänsyn till boende och
trafiksäkerheten längs Breddenvägen och Grimstavägen.
För att undvika större tomma ytor, så som exempelvis parkerings- och körytor, kan träd
planteras som dels delar upp ytan i mindre delar, dels skapar volym på platsen. Vid
vegetation i anslutning till in- och utfarter ska hänsyn tas till trafiksäkerhet och goda
siktförhållanden.
I. Exempel på större kontorsbyggnad, BYA 1900m2, 3800 m2 BTA.
II. Exempel på lagerbyggnad, BYA 3000 m2, 3000 m2 BTA.
8(14)
III. Exempel på byggnader, BYA 1100+1500 m2, 1100+1500 m2 BTA.
Tillgänglighet
I kommunens handikappsplan finns ett övergripande mål att samhället ska göras
tillgängligt för alla och tillförsäkra personer med funktionsnedsättning jämlikhet och
delaktighet. Krav på tillgänglighet finns reglerat i Boverkets byggregler.
Gator och trafik
Kollektivtrafik
Området trafikeras av bussar mot Upplands Väsby station, Kista, Rotebro, Bollstanäs,
Täby centrum samt nattbuss mellan Stockholm och Upplands Väsby.
Gång- och cykeltrafik
Gång- och cykeltrafik sker idag på Slånbärsvägen, vilken även nyttjas som skolväg.
Upptrampade stigar visar att gående idag sneddar över planområdet och korsar
Breddenvägen i höjd med Råbäcksvägen. Planens genomförande innebär att gående
fortsättningsvis hänvisas till Slånbärsvägen.
Biltrafik
Området gränsar mot Breddenvägen vilken trafikeras av ca 8500 fordon/vardagsmedeldygn. Slånbärsvägen har bärighetsklass 2, vilket motsvarar tillräckligt hög bärighet för
avsedd funktion för vägen.
Angöring till fastigheten sker via Slånbärsvägen. Planen reglerar utfartsförbud mot
Breddenvägen och Grimstavägen.
Biltrafik föreslås som en slinga genom tomten med angöring till lastplatser och
parkeringsplatser. In- och utfarter sker via Slånbärsvägen. Skulle två fastigheter bildas
kan separata angöringsplatser anläggas, alternativt samordnas genom en slinga genom
området.
9(14)
Parkering
Parkeringsbehovet för tillkommande verksamheter ska lösas inom kvartersmark. För
utformning av parkeringsytor se Gestaltning sidan 7. Parkeringsbehovet bedöms enligt
följande beroende på typ av verksamhet:
Kontor:
Småindustri:
Lager:
Handel:
20 platser/1000 kvm BTA
16 platser/1000 kvm BTA
5 platser/1000 kvm BTA
20-40 platser/1000kvm
Störningar
Med hänsyn till områdets närhet till bostäder tillåts endast icke störande verksamheter.
Verksamheten får heller inte medföra risker för omgivningen. Planen reglerar även att
avskärmande vegetation ska finnas längs Slånbärsvägen, mot befintliga bostäder.
Buller
Trafikbullervärdena inom planområdet ligger idag på nästan 65 dB(A) ekvivalentnivå
och ca 80 dB(A) maximal ljudnivå. Vid uppförande av arbetslokaler för tystverksamhet,
t ex kontorsverksamhet, får riktvärdena 65 dB(A) ekvivalentnivå vid fasad och 40
dB(A) ekvivalentnivå inomhus inte överstigas.
På grund av närheten till kringliggande bostäder finns risk för bullerstörningar från
verksamheten (t.ex. trafik-, fläkt- och ventilationsbuller). Fläktar för ventilation bör
placeras vända bort från angränsande bostadshus. För externt industribuller gäller
Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5. Maximal ljudnivå får inte överstiga 55
dB(A) mellan kl 22-07. Den ekvivalenta ljudnivån får helgfria vardagar kl 07-18 vara
högst 50 dB(A), kl 18-22 samt söndagar och helgdagar kl 07-22 högst 45 dB(A) och
nätter kl 22-07 högst 40 dB(A).
Ljus
Verksamheternas belysning får inte vara störande för närliggande bostäder. Belysningen
får ej vara föränderlig.
Elektromagnetisk strålning
En 70 kV kraftledning löper norr om planområdet. Elektromagnetisk strålning får inte
överskrida 0,2 µT i lokaler där människor stadigvarande vistas, vilket motsvarar
25 meter från yttre fasledning. Den västra delen av planområdet, som påverkas av
skyddsavstånd från kraftledningen, planläggs som parkmark.
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Kommunala vatten- och avloppsledningar går genom området. Planens genomförande
förutsätter att ledningarna flyttas. Den tillkommande bebyggelsen ska anslutas till det
kommunala vatten- och avloppsnätet. Dagvatten ska fördröjas inom planområdet.
Dagvatten
Planområdet är en av mycket få platser i anslutning till befintligt dagvattensystem där
flödesfördröjning bedöms kunna åstadkommas med relativt enkla medel. Det är därför
angeläget att en planläggning av området utförs så att hänsyn tas till denna framtida
funktion. I dagvattenutredningen (WSP 100620) föreslås magasinering i form av
underjordiska magasin i planområdets västra del.
10(14)
Förslag på placering av dagvattenmagasin (WSP)
I övrigt ska utredningen uppfylla sedvanliga krav enligt kommunens dagvattenpolicy.
I denna anges följande för omhändertagande av dagvatten på kvartersmark:
• I plan- och bygglovsprocess ska krav ställas på lokalt omhändertagande av
dagvatten.
• Hårdgjorda, icke genomsläppliga ytor, ska minimeras.
• Olika fördröjningsåtgärder ska sättas in efter möjlighet.
• Punktåtgärder ska vidtas för att minska belastningen på befintligt system.
Dagvattenhanteringen måste anpassas till att planområdet ligger inom ett föreslaget
skyddsområde för grundvattentäkt. Fullständig källsortering av dagvattnet ska ske. Om
möjligt infiltreras rent vatten, exempelvis takdagvatten, inom fastigheten. Dagvatten
från trafikytor (parkeringsplatser och körytor) ska via oljeavskiljning gå till det
kommunala nätet. Allt dagvatten som ansluts till det kommunala nätet ska fördröjas.
Dagvatten från trafikytor och annat dagvatten ska ledas till skilda anslutningspunkter.
Dagvattenhanteringen inom område med markanvändning JKHU på plankartan måste
studeras närmare och lösning enligt ovan gällande principer ska redovisas vid
bygglovansökan.
Vidare får platsen för föreslagen bebyggelse följder för befintliga VA-ledningar. En
flytt av dessa är en förutsättning för planförslaget. I utredningen slås fast att en dragning
av nya ledningar längs Breddenvägen och norr om planområdet är möjlig, men att
utrymme för dessa måste tillgodoses. Ett alternativ för ny ledningsdragning är att
förlägga ledningarna i ett stråk i planområdets norra del längs Breddenvägen.
I syfte att minimera andelen hårdgjorda ytor reglerar planen att högst 70 % av ytan får
vara bebyggd eller hårdgjord inom området med markanvändning JKHU på plankarta.
Byggnader med växttak räknas inte som bebyggd eller hårdgjort yta. Mark- och
byggnadsmaterial som är miljövänliga och långsiktigt hållbara bör väljas. Byggnaders
tak kan t ex bestå av växtmaterial.
Värme
11(14)
Fastigheten är inte ansluten till fjärrvärme. Fjärrvärme finns idag framdraget till Bjursvägen. Kommunen verkar för att både nuvarande och tillkommande områden ska
försörjas med förnyelsebara energislag. Enligt gällande kommunplan (2005) framgår att
en utvidgning av det nuvarande fjärrvärmenätet eftersträvas och i övriga fall bör så
långt som möjligt förnyelsebara uppvärmningsmetoder användas så som solvärme,
närvärme eller pellets. Bebyggelsens energibehov kan dessutom minskas vid byggande
av låg-energihus och annan energihushållning.
El och tele
I anslutning till området finns el- och teleledningar.
Avfall
Hushållsavfall hämtas av entreprenör upphandlad av kommunen. Övrig avfallshantering
ansvarar fastighetsägaren för.
Administrativa frågor
Planens handläggning
Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande.
Genomförandetid
Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft.
BEHOVSBEDÖMNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN
Enligt plan och bygglagen (PBL 5:18) samt miljöbalken (MB 6:11) ska kommunen göra
en miljöbedömning vid framtagandet av en detaljplan om planens genomförande antas
medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera
miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. För att klargöra om planen
medför en betydande miljöpåverkan görs en behovsbedömning.
Behovsbedömningen görs utifrån de kriterier som finns i bilaga 4 till förordningen om
miljökonsekvensbeskrivningar. Kriterierna handlar bland annat om riskerna för
människors hälsa eller för miljön, det berörda områdets sårbarhet på grund av till
exempel överskridna miljökvalitetsnormer eller kulturarvet och påverkan på skyddad
natur. Om planens genomförande enligt dessa kriterier kan antas leda till en betydande
miljöpåverkan ska en miljöbedömning enligt miljöbalkens bestämmelser genomföras
och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas och samrådas kring.
Platsen
Området avgränsas av Breddenvägen, Slånbärsvägen och Grimstavägen och består till
övervägande del av igenvuxen parkmark bestående av höga slyridåer med främst tall,
björk och sälg. I öster finns en bostadsparkering tillhörande bostadsrättsföreningen i
Grimstaby. Övrig mark består av gatumark samt öppen gräsyta. Området gränsar i söder
mot villafastigheter.
12(14)
Planen och påverkan
Planen innebär en förändring av dagens markanvändning. Gällande markanvändning
ändras från parkmark till småindustri-, kontors-, och handels- och lagerverksamhet.
Verksamheter får inte vara störande eller medföra risker för omgivningen.
Övervägande delen av den vegetation som idag finns inom området kommer tas bort
och ersättas till stor del av bebyggelse samt trafik- och parkeringsytor. Den uppvuxna
vegetationsridån längs Slånbärsvägen sparas alternativt nyplanteras inom anvisat
område.
Planens genomförande innebär visuella förändringar av gaturummet. Planen anger att
tillkommande byggnader ska placeras och gestaltas för att stärka gaturummet längs
Breddenvägen och Grimstavägen. Förändringarna anses ge en positiv inverkan för
gaturummet och platsen.
Områdets exploatering kan innebära viss ökning av trafiken till och från platsen. På
grund av närheten till kringliggande bostäder finns risk för bullerstörningar från
verksamheten (exempelvis trafik-, fläkt- och ventilationsbuller). Planen tillåter endast
icke störande verksamheter, vilka heller inte får vara störande för omgivningen.
Gällande riktvärden för externt industribuller får ej överskridas. Fläktar för ventilation
bör placeras vända bort från angränsande bostäder. Ny bebyggelse kan samtidigt
innebära en bullerskärmande effekt för trafikbuller från Breddenvägen till närliggande
bostäder.
Planen innebär att andelen hårdgjorda ytor ökar. Minimering av andelen hårdgjord yta
görs genom krav på växttak på bebyggelsen. Dagvatten från tillkommande bebyggelse
och hårdgjorda ytor ska i första hand omhändertas lokalt. Principerna i kommunens
dagvattenpolicy ska följas. Kommande skyddsföreskrifter för grundvattentäkt kommer
också att gälla.
Ställningstagande om betydande miljöpåverkan
Stadsarkitektkontoret gör bedömningen att detaljplanens genomförande inte kommer att
leda till en betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning och framtagande av miljökonsekvensbeskrivning är därför inte nödvändig.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Detaljplanen har upprättats av Stadsbyggnadskontoret genom plankonsulter Erik
Jansson och Johan Nylind, Nyréns Arkitektkontor AB. Samråd har skett med Fredrik
Drotte, planavdelningen. Övriga kontaktpersoner från kommunen har varit:
Florence Olsson
Mats Olsson
Birgitta Hillblom
Maria Svanholm
Carl Bachman
Nils Halvares
stadsbyggnadskontoret, exploatering
stadsbyggnadskontoret, trafik
miljö- och hälsoskyddskontoret
miljö- och hälsoskyddskontoret
teknik och fastighet, teknik
teknik och fastighet, teknik
13(14)
BEGREPPSFÖRKLARINGAR
En del av de begrepp som används i planhandlingarna förklaras här nedan. Begreppen
finns definierade i Svensk standard (SS 02 10 52) respektive i Plan- och
Byggförordningen 9 §.
Byggnadsarea, BYA = den area som en byggnad upptar på marken. (Skärmtak, stort
takutsprång och liknande anläggningar t . ex. balkong lägre än 3 m över mark, räknas in
i byggnadsarean.)
Stadsbyggnadskontoret
augusti 2010
Per Lagheim
Stadsarkitekt/enhetschef
Fredrik Drotte
Planchef
14(14)