BALDERSVÄGEN i Odenslunda i Upplands Väsby kommun
antagandehandling maj 2012, rev aug 2012 normalt planförfarande PBL 2010:900 tillämpas Detaljplan för BALDERSVÄGEN i Odenslunda i Upplands Väsby kommun PLANBESKRIVNING ___________________________________________________________________________ Handlingar Plankarta med bestämmelser Denna planbeskrivning Behovsbedömning om betydande miljöpåverkan Illustrationsplan Orienteringskarta PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planen syftar till att möjliggöra 10 st bostäder i ett gruppboende och ca 2-6 bostäder i radeller småhus. Den nya bebyggelsen ska utformas med omsorg så att den samspelar med omgivningens småskaliga och varierade villabebyggelse. Planen syftar också till att bevara parken vid Baldersplan och naturmarken i Sandaskogen. Området är idag planlagt för park och barnstuga eller mindre samlingslokal. En förskola har funnits men revs hösten 2011. Gruppbostaden är placerad i gränsen till Sandaskogen med sin huvudentré mot Baldersvägen. De sex radhusen, som detta förslag är illustrerat med, har sina entréer mot befintliga gator. En gångväg som förbinder Baldersvägen och Utgårdavägen utgör en gräns mellan kvartersmark och parken. Parken innehåller grusplan och gräsytor. Den outtnyttjade byggrätten i Sandaskogen, för ex.vis en scoutstuga, övergår till naturmark. Baldersvägens vändplan rustas upp och iordningsställs med besöksplatser till Sandaspåret. antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012 1 Innehållsförteckning PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG................................................................................... ............... ............... 1 PLANENS ÖVERENSSTÄMMELSE MED HUSHÅLLNINGSREGLERNA I MILJÖBALKEN ............... ............... 3 PLANDATA................................................................................................................ ............................... ............... 3 Läge ..................................................................................................... ........... ............................... ............... 3 Areal ..................................................................................................... ........... ............................... ............... 3 Markägoförhållanden ....................................................................................................................................................... 3 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN................................................................................................................ 4 Översiktliga planer............................................................................................................................ ................. ................. ................. 4 Kommunala program......................................................................................................................... ................. ................. ................. 4 Detaljplan och förordnanden............................................................................................................. ................. ................. ................. 4 Program för planområdet.................................................................................................................................... ................. ................. 4 Kommunala beslut i övrigt............................................................................................................ ................. ................. ................. 4 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER 5 Natur och vatten............................................................................................................................... ................. ................. ................. 5 Mark och vegetation 5 Biologisk mångfald 5 Yt- och grundvatten 5 Geotekniska förhållanden 6 Markföroreningar 6 Radon 6 Landskap........................................................................................................................................... ................. ................. ................. 6 Kulturmiljö........................................................................................................................................ ................. ................. ................. 6 Bebyggelsens karaktär och struktur 6 Fornlämningar 6 Bebyggelse........................................................................................................................................ ................. ................. ................. 6 Bostäder 6 Arbetsplatser 8 Service – offentlig och kommersiell 8 Tillgänglighet 8 Det offentliga rummet-allmän platsmark.............................................................................................................................. ................. 8 Gestaltning.......................................................................................................................................................... ................. ................. 10 Gator och trafik................................................................................................................................. ................. ................. ................. 10 Gång- cykeltrafik 10 Kollektivtrafik 12 Biltrafik 12 Parkering 12 Rekreation......................................................................................................................................... ................. ................. ................. 12 Störningar & risker............................................................................................................................ ................. ................. ................. 12 Brandkrav 12 Lokalklimatförhållanden 14 Skyddsrum 14 Teknisk försörjning............................................................................................................................................. ................. ................. 14 Vatten och avlopp 14 Dagvatten 14 Energianvändning 15 Avfall 15 Fastighetsrättsliga frågor................................................................................................................... ................. ................. ................. 15 Fastighetsbildning 15 Markförvärv 15 Ledningsrätt 15 Administrativa frågor........................................................................................................................ ................. ................. ..................16 Planens handläggning 16 Tidplan 16 Genomförandetid 16 Huvudmannaskap och ansvarsfördelning 16 Bygglovpliktens omfattning 16 Utredningar 16 Avgifter och taxor................................................................................................................................................ ................. ............... . 17 VA-taxa 17 Elavgift 17 Bygglovavgift 17 Fastighetsbildningsåtgärder 17 BEHOVSBEDÖMNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN................................................... ............... ............... 18 Ställningstagande om betydande miljöpåverkan................................................................................................ ............ ................. 18 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN.................................................................................................................. ................. ................. 19 BEGREPPSFÖRKLARINGAR.................................................................................................................. ................. ................. 19 2 antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012 PLANENS ÖVERENSSTÄMMELSE MED HUSHÅLLNINGSREGLERNA I MILJÖBALKEN Detaljplanen medger bebyggelse i befintlig tätort. Det innebär att området har god tillgång till infrastruktur och service. Området är bra kollektivtrafikförsörjt och vatten och avlopp är väl utbyggt. Förslaget är förenligt med miljöbalkens (MB) 3 kap avseende lämplig användning av mark och vatten samt 5 kap miljökvalitetsnormer. Något riksintresse enligt 4 kap berörs inte. PLANDATA Plan- och bygglagen, PBL, (1987:10) ersattes den 2 maj 2011 av plan- och bygglagen (2010:900). Av övergångsbestämmelserna framgår att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för ärenden som har påbörjats före denna tidpunkt. Denna plan är påbörjad efter den 2 maj 2011 och hanteras därför enligt den nya PBL 2010:900. Läge Planområdet ligger i området Odenslunda på östra sidan E4:an där det omges i huvudsak av villor. I öster utgör området en del av Sandaskogen. Planområdet Areal Planområdet omfattar ca 2 ha (20 000 kvm). Plangränsen är dragen med hänsyn till gällande detaljplaner. Markägoförhållanden Inom planområdet: Fastighet Odenslunda 1:369 Odenslunda 1:590 Sanda 1:1 Ägare Upplands Väsby kommun Upplands Väsby kommun Upplands Väsby kommun Utanför planområdet: Fastighet Ägare Odenslunda 1:174 Conroy medical Odenslunda 1:165-186 Privat Odens lunda1 :590 Odenslunda1:369 Sanda 1:1 antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012 3 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Den gällande översiktsplanen, Strategisk kommunplan 2005, anger inget specifikt för området vid Baldersvägen men beskriver allmänt målet att alla bostadsområden i kommunen ska ha ett varierat bostadsutbud och kunna erbjuda mångsidighet för olika behov och önskemål. Eftersom Odenslunda och närområdet i huvudsak utgörs av villa- och radhusbebyggelse bedöms ett gruppboende vara i enlighet med översiktsplanens intentioner om att skapa ett mångsidigt bostadsutbud. Detta detaljplaneförslag överensstämmer alltså med gällande översiktsplan. Kommunala program De kommunala program som främst berör planeringen av området är Avfallsföreskrifter för Upplands Väsby kommun (antagen av kommunfullmäktige 15 juni 2009) samt Avfallsplan 2009-2020 (antagen av kommunfullmäktige 15 december 2008). Övriga kommunala program som är aktuella är Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde – policy, råd och riktlinjer (policy 2001, bilaga 2007). Belysningsprogram för Upplands Väsby centrala delar (antagen av Tekniska nämnden 2010) Upplands Väsby energi- och klimatstrategi (antagen av KF 12 september 2011) Detaljplan och förordnanden För området gäller Förslag till stadsplan för Sandaskogen, fastställd 1975-02-26 (nr 76). Planens genomförandetid har gått ut. Området är planlagt för naturmark och område för barnstuga eller mindre samlingslokal (Nസ, se karta). Utgård avägen Program för planområdet Planen innebär en komplettering av närområdets bebyggelse och avviker inte från översiktsplanen. Något programarbete har inte bedömts vara nödvändigt. Balders vägen Kommunala beslut i övrigt Kundvalskontoret inkom i januari 2011 med en beställning till teknik- och fastighetskontoret om att planera för att förskolan Baldersgården byggs om till LSS-boende för att ersätta idag icke fullvärdiga LSS-boenden. Eftersom detaljplanen för Baldersgården i Odenslunda inte medger bostadsändamål behövs en ändring av detaljplanen. Miljö- och planutskottet gav den 15 juni 2011 i uppdrag åt stadsbyggnadskontoret att upprätta förslag till detaljplan för område vid Baldersvägen. 4 antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur och vatten Mark och vegetation Östra delen av planområdet går in i Sandaskogen, ett populärt skogs- och rekreationsområde med ett elljusbelyst spår och ett litet kärr med iordningställd rastplats intill. Här finns de två byggrätter för samlingslokal och förskola som inte är utnyttjade. Hela den norra byggrätten och del av den södra föreslås planläggas som natur. Planområdets västra del utgörs av parkmark med en gräsyta och grusplan. Parkmarken omgärdas delvis av uppvuxna träd. En nyponros klänger ca 8-10 m uppför en tall och en björk vid träddungen i sydvästra hörnet. Yt- och grundvatten Planområdet sett från sydväst Planområdet avvattnas till Stockholmsåsen via en infiltrationsanläggning i Johanneslund. Avrinning av områdets dagvatten sker idag utan förbehandling och fördröjning till slutna ledningar. Den 16 december 2009 fastställdes åtgärdsprogram och förvaltningsplan samt miljökvalitetsnormer för alla yt- och grundvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. Besluten är fattade med stöd av EU:s ramdirektiv för vatten och förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Det grundläggande målet för vatten är att god vattenstatus ska uppnås år 2015, utom i de vattenförekomster som har medgetts förlängd tidsfrist. För ytvattenförekomsterna i Upplands Väsby har en förlängd tidsfrist till 2021 bedömts rimlig för att klara god ekologisk status. Grundvattenförekomsten Stockholmsåsen, Upplands Väsby, uppfyller god kvantitativ status idag, men har förlängd tidsfrist till 2021 för att klara god kemisk status med avseende på klorid. Ingen vattenkvalitet får försämras. Miljökvalitetsnormer är styrande vid fysisk planering. Den planerade exploateringen får inte försvåra möjligheterna att med olika åtgärder uppnå god vattenstatus. I denna detaljplan är hanteringen av dagvattnet den insats som är av störst betydelse för att uppnå god vattenstatus. Detaljplanens genomförande bedöms inte försvåra uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för vatten. Upplands Väsby kommun ingår i Oxunda vattensamverkan och har anslutit sig till den dagvattenpolicy som är framtagen för avrinningsområdet. Dagvattenpolicyn följer väl de ambitioner som kan formuleras enligt vattendirektivet för att skydda yt- och grundvatten antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012 5 och inte rubba vattenbalanser. En dgvattenutredning, som är under framtagande, har i syfte att se till att dagvattenpolicyn följs. Hanteringen av dagvatten är beskriven under rubriken ”Dagvatten” på sid 12. Planområdet ligger utanför nuvarande skyddsområde för Hammarby grundvattentäkt men inom föreslagen tertiär skyddszon. Ett förslag till nya föreskrifter och skyddszoner prövas för närvarande av Länsstyrelsen. I förslaget till föreskrifter föreslås krav på tillstånd för ny bebyggelse som kan påverka vattenresursen negativt. Åtgärder som kan påverka yt- och grundvattenavrinningen negativt föreslås också regleras. Vid all byggnation och grävarbeten inom skyddsområdet krävs att byggherren har egen kunskap och informerar entreprenörer m.fl. om det särskilda kravet att skydda grundvattnet samt att beredskap ska finns för olyckor med arbetsmaskiner etc. Geotekniska förhållanden Den översiktliga jordartskartan från SGU visar att marken huvudsakligen består av morän och i nordöst, granit. Västra planområdet har ca 1,4 m fyllningsmassor på en viss del lera. En miljöteknisk markundersökning,daterad 2012-05-15, visar på en del lera och siltig morän. De bästa infiltrationsmöjligheterna finns i de östra delarna av planområdet. Föroreningar i mark och byggnader Eftersom marken har konstaterats innehålla fyllnadsmassor har en provtagning gjorts av Bjerking. Provtagningen, redovisad i PM miljöteknisk markundersökning, daterad 2012-0515, påvisade inga markföroreningar. Radon Området är enligt översiktliga bedömningar högriskområde för markradon. En mer detaljerad undersökning av områdets markradonsituation ska redovisas vid bygglovsansökan. Om sådan undersökning inte genomförs ska byggnaderna uppföras radonsäkra. Landskap Planområdet, med parken och den utrymda förskolan, är relativt platt och terrängen österut reser sig ganska ordentligt vilket gör skogsbrynet tydligt markerat. Där Baldersvägen slutar och elljusspåret tar vid finns en dalsänka som leder in i skogen. Annars reser sig skogsknallarna upp till ca 10 meter. Även de omkringliggande villorna ligger ca 3-4 meter högre än planområdet. Kulturmiljö Bebyggelsens karaktär och struktur Planområdet omgärdas av villa- och radhusbebyggelse med inslag av småskalig flerfamiljsbebyggelse. Odenslunda är ursprungligen ett egnahemsområde från tidigt 1900-tal och har successivt byggts ut med en varierad småhusbebyggelse. Fornlämningar Några kända fornlämningar finns inte inom planområdet. Bebyggelse Bostäder Förslaget innebär att området bebyggs med en gruppbostad om 10 st lägenheter samlade i en byggnadskropp. Förslaget rymmer också ytterligare ca 2-6 bostäder, utformade som enskilda villor eller radhus. 6 antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012 Planområdet vid gränsen till Sandaskogen, sett norrifrån Planområdet med förskolan sett från norr På området fanns en förskola som revs hösten 2011. Den bestod av tre envåningsbyggnader i trä från 70-talet. Byggnaderna hade stått tomma under en tid och var i dåligt skick. En av dem brann ned runt 2005. antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012 7 Arbetsplatser Till närmaste arbetsplatsområde, Åsen, är det en dryg halvkilometer och till Infra City 1,5 km. Inom planområdet är inga verksamheter planerade. Service – offentlig och kommersiell Odenslunda skola med låg- och mellanstadium ligger endast 300 meter bort och kan nås utan att behöva passera större bilvägar. Till högstadieskola, Grimstaskolan, är det ca 1,5 km. För att komma dit kan man passera Breddenvägen, som är den mest trafikerade, i en gångtunnel. Tre förskolor i privat regi finns inom en kilometers avstånd varav två som nås utan att passera större bilväg. Det kommunala gymnasiet, som också innehåller kommunens huvudbibliotek och multiarena, ligger vid stationen ca 2,5 km västerut. Mataffär och en del andra affärer finns finns vid Glädjens köpcentrum en dryg halv kilometer västerut. Till Väsby centrum med ett brett utbud av kommersiell service är avståndet ca 2 km. Tillgänglighet Området är relativt platt varför tillgängligheten till entréer, parkeringar, sophus, mm för personer med funktionshinder inte ska vara något problem. Inom planområdet en vändplan vid Baldersvägens slut. Vändplanen är idag trist och oordnad. I planen bör därför ordnas ordentliga parkeringsplatser och en mer inbjudande entré för att bättre annonsera Sandaskogen och motionsspåret där. Det offentliga rummet - allmän platsmark Den strategiska kommunplanen 2002-2020 har inriktningen att Upplands Väsby inte längre skall vara en förort utan skall sträva efter en egen identitet. Upplands Väsby ska ha en karaktär av modern småstad med en tät stadskärna och med en väl avvägd blandning av bostäder och arbetsplatser och ett rikt utbud av kommersiell och kulturell service. Området vid Baldersvägen är ingen stadskärna men några principer kan ändå gälla för att åstadkomma ett väl utformat offentligt rum, (gata, torg, park). Ambitionen för det offentliga rummet är att göra det tydligt, sammanhängande, tryggt och upplevelserikt. Ur Ur stadsbyggnadskontorets stadsbyggnadskontorets defi definition nition om om en en modern modern småstad stad •• Bebyggelsen bör ha ha en täthet och placering Bebyggelsen bör ha ha en täthet och placering som som blir blir gatu-, gatu-, plats plats och och parkrumsbildande parkrumsbildande och därmed skapar tydliga gränser mellan privat (kvarterets innergård, tomtmark) och därmed skapar tydliga gränser mellan privat (kvarterets innergård, tomtmark) och och offentligt (gata, park, torg). offentligt (gata, park, torg). •• Det Det offentliga offentliga rummet rummet är är lätt lätt orienterbart, orienterbart, som som besökare besökare förstår förstår jag jag naturligt naturligt hur hur jag jag fi finner nner de största stråken ochoch de viktigaste platserna genom att att nyanya gatustrukturer så långt detdet är möjligt de största stråken de viktigaste platserna genom gatustrukturer så långt är knyts samman med befi ntliga. möjligt knyts samman med befintliga. Det offentliga offentliga rummet rummet är är öppet öppet och och levande, levande, inbjuder •• Det inbjuder till till kontakt kontakt och och möten möten och och ger ger en en känsla av trygghet genom bla att alla trafi kslag utnyttjar samma gaturum och att entréer känsla av trygghet genom bla att alla trafikslag utnyttjar samma gaturum och att entréer vänds vänds mot mot gatan. gatan. •• Det Det offentliga offentliga rummet rummet är är präglat präglat av av mångfald mångfald och och variation. variation. •• Det offentliga rummet har en struktur som erbjuder Det offentliga rummet har en struktur som erbjuder förändringsmöjligheter förändringsmöjligheter på på ett ett sätt sätt som som främjar långsiktigt hållbar social, ekonomisk, ekologisk och teknisk utveckling. främjar långsiktigt hållbar social, ekonomisk, ekologisk och teknisk utveckling. I parken finns idag en grusplan och en gräsyta omgärdat av flertalet träd. En mindre del av det som nu är park kommer att övergå till kvartersmark och flertalet oxlar i parkens östra del kommer att behöva fällas. Dessa föreslås ersättas med nyplanteringar längs den föreslagna 8 antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012 Illustrationsplan, White arkitekter antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012 9 GC-vägen. Grusplanen och gräsytorna föreslås i övrigt finnas kvar. Läs mer på s 12 under kap ”Rekreation”. Det finns en byggrätt för mindre samlingslokal vid Utgårdavägen och en outnyttjad byggrätt för förskola i gränsen till Sandaskogen (se karta s. 4). Dessa föreslås övergå till naturmark. Gestaltning Nya hus ska utformas så att de samspelar med den varierade och småskaliga villabebyggelsen runt omkring. Planförslaget möjliggör för byggnader i två våningar för att samspela med den omgivande bebyggelsens tvåvåningsskala. Gruppbostaden är i förslaget ritad i ett plan eftersom behovet av god överblickbarehet och tillgänglighet är av stor betydelse. En nackdel som detta medför är att byggnaden kommer att uppfattas som stor. Det är av vikt att den utformas så att den upplevs i skala som den omgivande bebyggelsen. Burspråk och förskjutna byggnadskroppar ska bidra till att minska skalan och ge variation i fasaden. Likaså bör taket utformas så att byggnadens volymer blir tydligt avläsbara. Taket, som kommer att bli en stor yta, kan med fördel beläggas med växttak. Detta för att underlätta för dagvattenhanteringen men också för bidra till en tilltalande vy från de lite högre belägna villorna i närheten. Bostädernas huvudentréer ska vetta, alternativt synliggöras, från gatan i syfte att skapa ett levande offentligt rum. Av samma anledning ska huvudbyggnader placeras mellan 6-10 meter från gatan. Den omgivande villabebyggelsen har en liknande typografi där huvudbyggnaderna ligger förhållandevis nära gatan och där större delen av tomten finns bakom husen. Detta planförslag är illustrerat med sex radhus grupperade tre och tre. De vänder sina privata gårdar mot varandra och sina entréer med biluppställningsplats mot de befintliga gatorna. Den småskaliga grupperingen kan bidra till att hålla skalan på de nya husen så lik den omgivande bebyggelsen som möjligt. Exempel på radhusbebyggelse, White arkitekter Gator och trafik Gång- cykel och mopedtrafik Området nås från Sandavägen via villagator utan särskilda gång- och cykelbanor. Idag finns en gångväg bakom den rivna förskolan som leder mellan Baldersvägens vändplan och Utgårdavägen. I planförslaget föreslås en gång-väg mellan Utgårdavägen och Baldersvägen som gräns mellan kvartersmark och park. På Sandavägen finns cykelbana som vid Glädjen leder till en GC-bro över E4-an. På västra sidan av motorvägen finns cykelbana hela vägen till centrum och pendeltågsstationen. 10 antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012 antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012 11 n Vik ing avä ge Illustration med gruppboende och förslag på 6 radhus, snedperspektiv från sydväst, White arkitekter Bal sv der n äge Kollektivtrafik Det är ca 350 m till närmaste busshållplats som ligger på Sandavägen och som trafikeras av buss 533. Den går med kvartstrafik på vardagar. Flera andra busslinjer går att nå inom ca 500 meters gångväg. Busstrafiken leder till pendeltågsstationen som ligger ca 2,5 km bort. Biltrafik Området angörs från Sandavägen via villagatorna Odenvägen och Valhallavägen. Med ett LSS-boende (enligt lagen om särskilt stöd) finns ett behov av en del mindre transporter till och från området. De förutsätts angöra via Baldersvägen som slutar i en vändplan med 18 m radie. Inga backningsrörelser med lastbil behöver göras. Parkering Parkering ska ske på respektive fastighet. Parkeringsnormen på 0,5 platser/lägenhet är tillämpligt för kategoriboende som LSS-boende, äldreboende eller studentboende. För annan typ av boende är parkeringsnormen 1,0 platser/lägenheter. Information om parkeringsnormen återfinns på plankartan. Rekreation God tillgång finns i form av stor gemensam park med bollplan och gräsyta inom planområdet. Parken föreslås kompletteras med nya planteringar, bollplanen föreslås rustas upp med bl.a. ny belysning och nya sittbänkar. En större lekplats och ytterligare bollplan finns vid Odenslundaskolan väster om området. Området gränsar till Sandaskogen med bla elljusspår och möjlighet till friluftsliv. Inom planområdet, vid Baldersvägen slut, finns en vändplan. Vändplanen utgör en entré till Sandaskogen men är idag trist och oordnad. Syftet med planen är därför också att göra en mer inbjudande entré till motionsspår och friluftsområde. Vändplanen flyttas österut för att ge plats för LSS-boendet och förses samtidigt med allmän parkering för besökande till skogen. Området innanför kan rustas med bla informationstavla, ett litet utegym och belysning. Exempel på friluftsgym Störningar & risker Brandkrav Planområdet ligger inom 10 minuters insatstid från nuvarande brandstationsplacering i Upplands Väsby kommun. Med insatstid avses här summan av anspänningstid, körtid och angreppstid. Eftersom angreppstiden anges som ett schablonvärde på 1 minut kan den faktiska insatstiden överstiga 10 minuter. Framkomlighet för räddningstjänsten fordon skall säkerställas. Avståndet mellan uppställningsplats för räddningstjänstens fordon och punkten för räddningsinsats skall vara maximalt 50 meter. Grundprincip för utrymning är att människor alltid skall ha tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Utrymning bör kunna ske utan räddningstjänstens medverkan. I byggprocessen skall även åtkomlighet och uppställningsplats för utrymning via räddningstjänstens stegutrustning säkerhetsställas. Konventionellt system för brandvatten ordnas enligt Svenskt Vattens rekommendationer. 12 antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012 Solstudie Höst- och vårdagjämning kl 12 Solstudie Sommarsolstånd kl 12 Solstudie Vintersolstånd kl 12 antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012 13 Lokalklimatförhållanden Solstudier med föreslagna bostadshus i en och två våningar. är redovisade på nästa sida. Av solstudien framgår att den nya bebyggelsen inte i någon större utsträckning kommer att påverka den kringliggande bebyggelsen. Inga av gruppbostadens uteplatser vetter åt norr. Däremot kan det finnas risk för att uteplatser som vetter åt öster och skogen blir skuggiga. Skogsbrynet ska gallras och utformas så att solljuset kan nå även dessa uteplatser. Skyddsrum Planområdet ingår i skyddsrumsområde nr 27. Något krav på att bygga skyddsrumsplatser inom området finns inte. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Kommunala vatten- och avloppsledningar finns inom området. Dagvatten I kommunens dagvattenpolicy (se Kommunala program s. 4) anges bl.a. följande för omhändertagande av dagvatten på kvartersmark: - Kommunerna skall i plan- och bygglovsprocessen ställa krav på lokalt omhändertagande av dagvatten. - Fastighetsägare i befintliga bebyggelseområden skall uppmanas att ledningskarta VA utnyttja lokala lösningar. - Hårdgjorda, icke genomsläppliga ytor skall minimeras. - Olika former av fördröjningsåtgärder skall sättas in efter möjlighet. - Punktåtgärder skall vidtagas för att minska belastningen på befintligt system. Dagvattenutredningen, daterad 2012-05-15, syftar främst till att visa på möjligheten till fördröjning och infiltration av dagvattnet genom anläggandet av LOD (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten). Därutöver är syftet att rena dagvattnet så långt det går. Enligt kommunens policy ska öppna dagvattenlösningar användas vilket utredningen också har redovisat. Dagvattenutredningen norra Baldersvägens dagvatten leds till öppet dike på parkmark för fördröjning innan påkoppling på ledningsnät. Dagvattnet från gatan går idag direkt till brunn vars kapacitet är begränsad vilket ger problem vid höga flöden. PM Miljöteknisk markundersökning, daterad 2012-08-09, visar att marken består lera och siltig morän varför möjligheten till infiltration är begränsad. Det är rekommenderat att minimera andelen hårdgjorda ytor inom planområdet. Dessa kan ersättas med genomsläppliga material (permeabla) som till exempel grus. Inom planområdet förespråkas gröna tak på alla nya hus inklusive komplementbyggnader. Gröna tak består ofta av moss- och sedumarter och har en hög vattenhållande förmåga. Övriga positiva effekter med gröna tak är att de dämpar buller, förbättrar luftkvaliteten, skapar nya biotoper för fåglar och insekter, isolerar mot värme och kyla. Dagvattenutredningens flödesberäkningar påvisar en minskad belastning av flöden efter exploatering jämfört med innan. Föroreningshalterna kommer då att minska och de föreslagna riktvärdena för dagvattenutsläpp kan då komma att klaras. 14 antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012 Energianvändning Fjärrvärme är inte utbyggt i området. Förnyelsebara uppvärmningsmetoder bör användas som t.ex. solvärme, närvärme eller pellets. För de senare alternativen bör uppmärkammas att planområdet ligger relativt lågt i landskapet och omges av en del höga träd vilket kan medföra risk för att rökgaser kan stanna kvar i området, med försämrad luftkvalitet i området som följd. Byggnadstekniska åtgärder som bidrar till så låg energianvändning som möjligt förespråkas. En transformatorstation finns vid vändplanen vis Baldersvägens slut. En ny transformatorstation bedöms inte behövas. Avfall All sophantering ska följa Upplands Väsby kommuns avfallsplans ambitioner. Planen omfattar både sådant avfall som kommunen ansvarar för och sådant som företag och producenter har ansvar för. Åtta målområden är vägledande för avfallshanteringen: 1. Människan i centrum, 2. Kvalitet, 3. Minska avfallets mängd, 4. Minska avfallets farlighet, 5. Öka återanvändningen, 6. Öka materialåtervinningen, 7. Energiutvinning, 8. Deponering Konkret gäller bl.a. att avfall ska tas omhand inom fastighet. Soputrymmen ska placeras så att hämtning kan ske utan backningsrörelser för sopbil. Tillgången till återvinningsstation för förpackningsmaterial, papper, glas, kartong, mm är god. Det finns en återvinningsstation vid brukshundsklubben på Sandavägen, en på Frejavägen och en på Näckrosvägen. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Två nya bostadsfastigheter föreslås. De är gemensamt markerade med gult på kartan nedan. För att genomföra fastighetsbildningen krävs fastighetsreglering mellan befintliga fastigheten Odenslunda 1:369 och Sanda 1:1. Förslag enligt nedanstående karta Brungulskrafferat= del av Odenslunda 1:369 som föreslås bli del av bostadsfastighet (ca 3800m2) Brunskrafferat= del av Odenslunda 1:369 som föreslås övergå till Sanda 1:1 (ca 1600m2). Rödgulskrafferad= del av Sanda 1:1 som föreslås bli del av bostadsfastighet (ca 700m2). Sanda 1:1 Odenslunda 1:369 Markförvärv Eventuella markförvärv mellan kommunen och exploatör inom planområdet ska regleras genom markanvisningsavtal. Karta fastighetsreglering Ledningsrätt Inom detaljplanen finns områden betecknade med ”u” redovisat. Inom u-områden kan ledningsrätt för allmänna underjordiska ledningar upplåtas. Bildande av ledningsrätt sker genom en lantmäteriförrättning. Kommunen ansöker om ledningsrätt hos Lantmäteriet. antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012 15 Administrativa frågor Planens handläggning Detaljplanen handläggs med normalt förfarande och hanteras enligt PBL 2010:900. Tidplan Detaljplanesamråd sker första kvartalet 2012. Granskning beräknas ske till sommaren 2012. Kommunfullmäktige beräknas anta planen tidigast hösten 2012 för att därefter vinna laga kraft tidigast hösten 2012. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden får planen bara ändras mot berörda fastighetsägares vilja om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän betydelse som inte kunde förutses vid planläggningen (se PBL kap 4 § 39 ). Ändras eller upphävs planen under genomförandetiden har fastighetsägaren rätt till ersättning från kommunen för den skada han lider. Efter genomförandetidens slut fortsätter detaljplanen med dess rättigheter att gälla men ändras eller upphävs planen finns ingen rätt till ersättning för de rättigheter som går förlorade. (se PBL kap 14 §9.) Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Kommunen är huvudman för de allmänna vatten- och avloppsledningarna inom området. Detaljplanens genomförande innebär att en ny gångväg anordnas på parkmark samt att vändplanen vid Baldersvägens slut flyttas, dvs anläggs med radie=18m, längre österut och utökas med allmän parkering. För utbyggnad, drift och underhåll av allmänna vatten- och avloppsledningar samt allmänna gator och naturmark ansvarar teknik- och fastighetsutskottet i Upplands Väsby kommun. Fyra belysningsstopar längs Baldersvägen norra sida kommer att behöva flyttas när allmän platsmark övergår till kvartersmark. Kommunen i egenskap av fastighetsägare ansvarar för flytten av dessa. E.on Elnät AB ansvarar för elledningar inom allmän platsmark. Fastighetsägaren ansvarar för utbyggnad och skötsel av ledningar och byggnader inom kvartersmark. Kommunen är i detta fall fastighetsägare. Kvartersmark för LSS-boende markanvisas om inte kommunen avser att bygga i egen regi. Övrig kvartersmark avses att markanvisas. Bygglov, marklov och rivningslov söks hos byggnadsnämnden, Upplands Väsby kommun, och kan beviljas när planen vunnit laga kraft. När detaljplanen vunnit laga kraft kan fastighetsrättsliga åtgärder ske. Ansökan om avstyckning och marköverlåtelse genom fastighetsreglering ledningsrätt eller servitut inlämnas till Lantmäteriet. Bygglovpliktens omfattning Med hänsyn till att planen syftar till förändringar i en miljö med många berörda och många 16 antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012 intressen har bygglovsplikten behållits på den nivå plan- och bygglagen reglerar inom detaljplanelagd mark. Utredningar Dagvattenutredning, Novamark, 2012-05-15 PM Miljöteknisk markundersökning, Bjerking, 2012-08-09 Arkitekturskisser som underlag för detaljplan, feb 2012,White arkitekter Dessutom har geoteknisk undersökning, daterad 1988-09-19 och utförd av Bjerking, använts som underlag. Avgifter och taxor VA-taxa För anslutning av tillkommande byggnadsytor till det allmänna VA-ledningsnätet ska avgift erläggas enligt gällande taxa. Avgiften utgörs av anläggningsavgift (engångsavgift) och brukningsavgift (periodisk avgift). Användning av Upplands Väsbys kommuns vatten- och avloppstjänster regleras förutom av lagstiftning (lagen om allmänna vattentjänster 2006:412) också av ”Allmänna Bestämmelser för användande av Upplands Väsby kommuns allmänna Vatten- och Avloppsanläggning” (ABVA). ABVA är de bestämmelser som beslutas av kommunfullmäktige och som reglerar förhållandet mellan abonnent och kommun. I ABVA regleras bland annat avgifter, anslutningar samt kommunens och fastighetsägarnas skyldigheter kring till exempel leverans, VA-installationer och underhåll. Anläggningsavgift kan enligt lagen om allmänna vattentjänster (2066:412) debiteras när kommunen har anvisat den förbindelsepunkt där fastigheten ska anslutas till de allmänna ledningarna. För obebyggd fastighet debiteras anläggningsavgift enligt VA-taxan när fastigheten bebyggs. Elavgift Kostnad för ny anslutning eller flyttning av elserviser debiteras enligt vid varje tidpunkt gällande taxa. Bygglovavgift Kostnader för bygglov och bygganmälan och därtill hörande nybyggnadskarta debiteras enligt vid varje tidpunkt gällande taxa. En planöverenskommelse rörande kostnader för framtagande av plan är upprättat mellan kommunledningskontoret och stadsbyggnadskontoret vilket befriar från planavgift i samband med bygglov för den bebyggelse som ska ske inom området enligt denna detaljplan. Fastighetsbildningsåtgärder Kostnad för Lantmäteriets åtgärder debiteras enligt vid varje tidpunkt gällande taxa. Fastighetsägaren betalar fastighetsbildningskostnaden för att bilda fastigheter och ledningsrätt enligt detaljplanen. antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012 17 BEHOVSBEDÖMNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Enligt plan och bygglagen (PBL 2010:900, kap 5 §17) samt miljöbalken (MB 6:11) ska kommunen göra en miljöbedömning vid framtagandet av en detaljplan om planens genomförande antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. För att klargöra om planen medför en betydande miljöpåverkan görs en behovsbedömning. Behovsbedömningen görs utifrån de kriterier som finns i bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Kriterierna handlar bland annat om riskerna för människors hälsa eller för miljön, det berörda områdets sårbarhet på grund av till exempel överskridna miljökvalitetsnormer eller kulturarvet och påverkan på skyddad natur. Om planens genomförande enligt dessa kriterier kan antas leda till en betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning enligt miljöbalkens bestämmelser genomföras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas och samrådas kring. Ställningstagande om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret har bedömt att detaljplanens genomförande inte kommer att leda till betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning och framtagande av miljökonsekvensbeskrivning är därför inte nödvändig. Hanteringen av allmänna miljöfrågor redovisas i denna planbeskrivning. Byggnadsnämnden bedömde i sitt samrådsbeslut att planen inte innebär betydande miljöpåverkan. Kontoret bedömer att inget i det fortsatta arbetet har förändrat den bedömningen. Behovsbedömningen är samrådd med länsstyrelsen 2011-11-23. De delar kontorets uppfattning att detaljplanen inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan. 18 antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Agnes Hustad Camilla Persson Tony Ebrahimi Birgitta Hillblom Britt Lexander Christer Johansson Carl Bachman Johanna Hägg Karin Lidén stadsbyggnadskontoret, plan stadsbyggnadskontoret, samhällsbyggnad stadsbyggnadskontoret, bygglov miljö- och hälsoskyddskontoret teknik och fastighet, fastighet teknik och fastighet, projektledning teknik och fastighet, teknik teknik och fastighet, VA för kundvalskontoret BEGREPPSFÖRKLARINGAR En del av de begrepp som används i planhandlingarna förklaras här nedan. Begreppen finns definierade i Svensk standard (SS 02 10 52) respektive i Plan- och Byggförordningen, 1 kap §3-4. Byggnadsarea, BYA = den area som en byggnad upptar på marken. (Skärmtak, stort takutsprång och liknande anläggningar t . ex. balkong lägre än 3 m över mark, räknas in i byggnadsarean.) Medelmarknivå = markens genomsnittliga höjdläge invid byggnaden. Taknockshöjd = en plushöjd över kommunens nollplan (ung havsnivå) för taknockens höjdläge. Alternativt är det avståndet i meter från medelmarknivå till taknocken. Stadsbyggnadskontoret Agnes Hustad Planarkitekt antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012 19 20 antagandehandling_maj 2012, rev aug 2012
© Copyright 2024