Bra innehåll i fult omslag - Stockholm Gotland
NjSGs Kansli bemannas av Christina Engström 08– 653 39 10 S:t Göransgatan 84 S– 113 38 Stockholm E-post [email protected] webb: www.njsg.njurforbundet.se Ur innehållet 4 World Transplant Games 8 Blodtryck, hjärta & njurar 10 Missad dialys livsfarlig 12 Verksamhetsberättelse 2012 15 Framtidens sjukvård 16 Bra innehåll i fult omslag 16 Njurläkarbrist förvärras 21 Rapport från Filmstaden 22 Kallelse till Årsmöte 23 Följ med till Ädelfors eller Kuressaare 24 Kraftig ökning av njur– transplantationer i Stockholm Utgivningsbevis 29 058 Ägare: Njurföreningen Stockholm– Gotland Mårten Landahl är redaktör [email protected] Erik Herland är ansvarig utgivare [email protected] 2 Ordföranden har ordet: ” arbetsgruppens insatser har redan gett resultat” STYRELSEN 2011 Erik Herland, ordförande 070– 581 82 39 [email protected] Melcher Lagerfelt, vice ordf 073– 729 21 73 [email protected] Britt–Marie Alm, ledamot 08– 82 16 01 0708– 50 98 02 Maud Gyberg, ledamot 070- 756 66 22 [email protected] Mårten Landahl, ledamot & redaktör Njursviktigt 0707– 5757 02 [email protected] Björn Nilsson, ledamot 070– 771 53 02 [email protected] Ann–Margret Westman, ledamot 070– 552 46 48 [email protected] Kerstin Harnesk, suppleant 073– 914 39 67 [email protected] Christian Mendez Hernandez, suppleant 073-7086477 [email protected] VALBEREDNING Ingegärd Mellgard 08- 530 25 395 Britt–Louise Allenius 073–625 17 04 Helena Dahlin 08– 87 97 53 Fler njurtransplantationer efter några dåliga är för levande donation kan intensifieras. Rekord för njurtransplantationer Efter flera år med sjunkande eller i vart fall stagnerande transplantationsfrekvens så vände utvecklingen rejält under 2011. För hela landet och i Stockholm noteras rekord för njurtransplantationer från såväl levande som avlidna donatorer. Med hela 53 % ökade donationerna i Stockholm mest. Riksdagen har begärt att regeringen före sommaren lägger fram en plan som förbättrar tillgången på organ. Njurförbundet har med stöd från bla njur- och transplantationsläkarnas organisationer länge begärt en översyn av donationslagen. I dag upplever många läkare att det finns en motsättning mellan hälso- och sjukvårdslagens mål att vårda patienten och donationslagens mål att främja fler transplantation. Oklarheten om man får intensivvårda en patient vars liv inte går att rädda inför möjligheten att ta tillvara organ gör att många transplantationer inte blir av trots att den avlidne önskat donera. I vilken utsträckning den positiva vändningen beror på tillfälligheter är svårt att veta. Förhoppningsvis har vi sett ett trendbrott orsakat av ökade insatser och en ökad medvetenhet om behovet från dels personalen på intensiv-, njurmedicin- och transplantationsenheterna, dels potentiella donatorer eller anhöriga till dessa. I Stockholm har en arbetsgrupp med deltagande från njurmedicin och transplantation försökt förbättra rutinerna vid donation från levande med utgångspunkt från bla de brister som påvisades i den enkätundersökning som vår förening tog initiativ till. Arbetsgruppens bedömning är att deras insatser redan börjat ge resultat vilket är mycket glädjande. Men mycket mer kan göras och jag hoppas att samarbetet med vår referensgrupp Dessa frågor behandlades den 25 januari i en direktsänd debatt i riksdagen. Den som vill följa debatten kan gå in på http:// www.riksdagen.se/sv/Debatter-beslut/Debatter-och-beslut-omforslag/Arendedebatter/? did=GZ01SoU9&doctype=bet Riksdagen gav då regeringen i uppdrag att återkomma senast innan riksdagens sommaruppehåll 2012 med en redovisning av en plan för vilka åtgärder som krävs i arbetet för att öka tillgången på organ och vävnader för donation. Eftersom även KD-ledamöterna stod bakom beslutet får vi hoppas att socialminister Göran Hägglunds motstånd mot en lagändring nu kan brytas. . Donera och ta emot en njure för livet Detta är temat för årets världsnjurdag den 8 mars. Förhoppningsvis kan vi då öka kunskapen om att man oftast klarar sig med en njure och därför kan ge en medmänniska ett nytt liv genom att donera. Vår förening kommer tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset ordna en kvällsföreläsning i Läkarsällskapets lokaler på Klara Östra Kyrkogata 10 mellan kl 18 och 20. Hjärtligt välkomna! Två nya dialyser invigda men fler behövs Genom Diaverums dialys i Solna Gate och Roslagsdialysen i Norrtälje har vi fått fler dialysplatser. Men antalet som behöver dialys ökar snabbare än väntat och klinikerna har svårt att klara målet att erbjuda dialys minst varannat dag. Vi kan därför inte vänta på nya lokala enheter tills Nya Karolinska blir klar 2015 och Solna dialysen bantas till en tredjedel. Vi behöver redan under 2012 eller senast 2013 starta en dialys i förslagsvis Handen och en i nordvästra Stockholm. Erik Herland 3 Hur var det att vara med? Tre intervjuer med deltagare i WTG av Ingegärd Mellgard .World Transplant Games (WTG) är en internationell idrottstävling för transplanterade och år 2011 ägde den rum i Göteborg, 17-24 juni.Tre av de svenska deltagarna från Stockholm, i olika åldrar och med olika förutsättnnigar ställde upp på att bli intervjuade med utgångspunkt från sju frågor: Vad är din bakgrund, yrkesmässigt, idrottsligt, medicinskt? Vilka WTG-grenar har du ställt upp i, placering, drivkrafter? Vad har WTG betytt för dig? Någon särskild händelse eller något möte som var viktigt? Tror du att WTG har någon betydelse för synen på transplantation/organdonation? Har tävlingen givit mersmak? Tror du att er transplanterade skulle ha glädje av att ställa upp i WTG och vilka krav tror du man bör uppfylla ? Leif Eckerman, njurtransplanterad, 66 år När jag var sexton år började jag lära mig till timmerman och arbetade som sådan i femton år. Njurproblem gjorde att jag omskolade mig till gymnasieekonom 1975-80 och jag arbetade sedan som ekonom i tjugofem år, till pensionen. Jag dialyserade från augusti 1981 till mars 1983 då jag transplanterades första gången och den njuren fungerade till mars 2006. Då blev det dialys igen, och nu valde jag självdialys fyra ggr/vecka. I november 2007 fick jag den nekronjure som fungerar idag. Jag har idrottat hela mitt liv, från friidrott till fotboll, bandy och bowling. De senaste åren har det dock bara blivit petanque, en vanlig version av boule. Jag gillar att tävla. Efter snart trettio år med Cortison går jag nu lättare sönder men boule kan jag spela. vi bekanta med äldre par från Australien, som var där för att supporta sin dotter och vi blev snabbt goda vänner. Kontakterna med människor från andra länder och med olika historia är något man inte glömmer. De svenska deltagarna ska inte förglömmas, vi kände ju oftast inte varandra tidigare. Mersmak? Ja! Durban med familj nästa WTG vore något. Och jag tror att många fler transplanterde skulle ha glädje av att delta i min gren, boule, som är en sport som ställer krav på koncentration mer än på fysik. Det här var första gången jag representerade Sverige i något sammanhang, i ett landslag till och med, och det kändes bra. Jag ställde upp i boule, singel och dubbel. I singel var det ca 40 deltagare och i dubbel ca 25 lag. Jag spelade dubbel med Kaj som var nybörjare. Det gick bra med första plats i båda grenarna. Jag träffade många fantastiska människor som klarade mer än man kunnat vänta. När vi kom till Göteborg dröjde hämtningen en och en halv timme och då blev 4 Foto: Lena Aronsson Foto: Lena Aronsson Det franska silverlaget, Kai Lövstedt, Leif Eckerman och det Thailändska bronslaget Adam Nordevang, levertransplanterad, 15 år. Jag går i skolan. När jag var sex år började jag spela fotboll och det blev ett stort intresse. Sen började levern krångla och när jag var tio år blev jag transplanterad. Det var besvärligt i början med fyra avstötningsperioder men levern är kvar. Och jag är fortfarande intresserad av fotboll. Och innebandy. Jag har cystisk fibros och läste en annons för WTG i CF-bladet, tyckte det lät intressant och anmälde mig, jag är ganska mycket tävlingsmänniska. I Göteborg var jag med i pingis, innebandy och boule. Vi vann i innebandy så det var ju kul. Jag är inte så bra på boule men bordtennisen gick bra. Alltihopa var sjukt roligt, bara att träffa så många människor från hela världen! Det är klart att jag funderar på nästa spel i Durban, få se om jag kan ta mig dit. Man behöver inte vara någon tränad idrottsman för att vara med på WTG, och det är roligt! Kommentar: Den svenska organisation som står bakom svenkt deltagande i WTG är sedan 2004 TransplantSweden Sports Association. Innan dess fanns en grupp inom Njurförbundet som organiserade deltagande i i WTG och sedan 1989 har svenskar deltagit regelbundet i WTG. TransplantSweden vänder sig till alla transplanterade, oavsett organ och alla som väntar på organ eller är dialyserande. Man ansvarar också för deltagandet i andra internationella idrottstävlingar för transplanterade eller dialyserande. Mer info finns på hemsidan TransplantSweden. En personlig reflexion: organiserad motion på hemmaplan vore ett bra komplement för njursjuka i alla stadier och säkert också för de andra grupper som finns inom Transplant-Sweden. I Stockholm har vi haft vattengympa och boule på programmet men haft svårt att få tillräckligt många deltagare. Kanske ett samarbete med andra grupper, som inom WTG skulle vara bra? Vi har ju likartade problem ( liksom intressanta skillnader) på grund av våra olika grundsjukdomar. Ingegärd Mellgard Leif spelar klotet i seminalen mot Thailand 5 Är du nyken på NextStage och hemdialyserande Rich Berkowitz från USA? Rich Berkowitz är dialyspatient sedan 2003, han är grundare och ordförande för en hemHD-patientförening med över 500 medlemmar. Han är en itigt anlitad föreläsare och har bl.a. hållit föredrag på läkarkongresser och för kongressrepresentanter i USA. Nu kommer han åter till Sverige för att tala på Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförenings vårmöte i Uppsala. Därefter den 16 maj har dialyserande och andra intresserade möjlighet att träffa honom i Stockholm. Eftersom Rick sedan en tid använder den portabla dialysmaskinen NextStage kommer han och svensk sjukvårdspersonal som testat maskinen berätta om sina erfarenheter. Kaj Lövstedt (t.v.) Leif Eckerman (t.h) Kaj Lövstedt, levertransplanterad, 45 år. Jag arbetar sedan ca arton år på Utrikesdepartementet, med några utlandsplaceringar, något som jag trivs med även om företagsläkaren har synpunkter på mer exotiska länder.En blodtransfusion med hepatit C medförde att jag blev levertransplanterad 1987. Idrott är ett stort intresse för mig och främst då (gubb)ishockey och innebandy. Direkt efter transplantationen blev det sjukgympa, och jag behövde ett mål som sporre och då var innebandy bra. På UD har vi ett ishockeylag som spelar en turnering varje år, Diplomatic Cup. En turnering där vi spelar mot ambassader som Finland, Ryssland, USA och Kanada. Vi har än så länge ett guld och ett silver. Detta år har vi fått kallat hem spelare som blivit utlandsplacerade för att få ihop till ett lag. (De tar naturligtvis semester, det är ingenting som arbetsgivaren betalar) Tröjor får vi låna från Tre Kronor. Om det är lämpligt med en kontaktidrott som ishockey för transplanterade? Tja, men det är roligt! I Göteborg deltog jag i bowling, boule och innebandy. Som bowling och boulespelare är jag nybörjare och har inte så stora ambitioner medan innebandyn är på allvar. Under WTG spelade jag först singel i boule där jag förlorade mot en fransman i grundspelet sedan spelade jag dubbel med en erfaren boulare, Leif 6 Företaget Medcom AB som marknadsför NextStage i Sverige kommer ordna mötet men har ännu inte klart med lokal och exakt tidpunkt. Den som är intresserad kan få besked om detta från NjSGs kansli tel 08-653 39 10 eller på vår hemsida www.njsg.njurforbundet.se Foto: Lena Aronsson Eckerman och vi vann vår klass, då var det allvar. Och vårt innebandylag vann också finalen mot Finland med 5-4. Vi hade ett kanonlag som verkligen jobbade för varandra. Det var stort att vara med i dessa tävlingar. Och att spela i ett landslag. Roligt! Det fantastiska var hela grejen, inte någon speciell händelse. En häftig invigning , fullsatt i Lisebergshallen, kontakt med många nya trevliga människor, roliga tävlingar, bra avslutning, allt tillsammans gjorde WTG i Göteborg till en fin upplevelse. Det borde annonseras bättre, även om prins Daniels närvaro hjälpte litet så verkar det som man i andra länder lyckats bättre med att göra tävlingarna kända och att de då blir större. Man behöver inte vara idrottsman/kvinna för att vara med, ingen var nog topptränad heller, många fler transplanterade kan säkert delta i någon av grenarna. Själv fick jag mersmak! 7 Här är alltså verkligen inte njursjuka ensamma, men tyvärr är risken ytterligare ökad hos dem. Det är därför en mycket viktig uppgift för medicinen att så långt möjligt försöka minska riskerna hos just personer med njurpåverkan, såväl med som utan nedsättning av njurfunktionen. I de europeiska riktlinjerna för handläggning av hypertoni har man valt att allt tydligare lyfta fram dessa patienter under senare år. Redan en måttlig njursvikt med filtration/clearance under 60 ml/min jämställs med att ha en blodtrycksorsakad hjärtkammarförtjockning och i samma riskgrupp hamnar man om man har s.k. mikroalbuminuri, d v s en så lätt ökning av äggvitemängden i urinen att en vanlig teststicka ej alls kan upptäcka den. Om blodtryck och hjärt/kärl– sjukdomar för njursviktiga Glimtar från ett föredrag hos NjSG den 9 februari 2012 av Keith Eliasson, Överläkare Njurmedicinska kliniken Karolinska Under senare år har man alltmer uppmärksammat njursjukas ökade risk för att drabbas av komplikationer från hjärt-kärlsystemet. Just vid tiden för detta föredrag pågick i Stockholm ett särskilt möte, som behandlade det s.k. kardiorenala syndromet. (Se separat artikel i detta nummer av NJURsVIKTIGT). Ett syndrom är ett medicinskt begrepp som betyder en samling olika rubbningar eller ett symtomkomplex med gemensam bakgrund. Eftersom sjukdomar i hjärta och blodkärl är så vanliga vid njursjukdom har man alltså föreslagit att samla dessa till ett syndrom. Kanske har många njursjukdomar det gemensamt med kärlrubbningar, att någon eller några faktorer utöver redan kända utlöser eller ökar risken för dessa samtidiga organpåverkningar – ett viktigt aktuellt forskningsområde. Väl bevisade riskfaktorer Det finns redan ett antal mycket väl bevisade s.k. riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. De ökar risken för ateroskleros – ”åderförkalkning”. Här återfinns ärftlig belastning, stress, nedsatt motion och övervikt för att nämna några välkända exempel. De starkaste riskfaktorerna förblir dock högt blodtryck (hypertoni), blodfettsrubbningar, rökning och diabetes. I en alldeles färsk amerikansk undersökning av nära en kvarts miljon människor fann man, att två eller fler av dessa riskfaktorer ökade risken att dö av hjärt-kärlsjukdom för en 55-åring med närmare fyra gånger under den återstående livstiden, och detta var oberoende av kön och ras. En annan sammanställning visar, att nedsatt njurfunktion i sig själv leder till ökad hjärtkärlsjuklighet även om man eliminerar inflytandet av en lång rad andra faktorer som påverkar hälsan. Hjärt- och kärlsjukdomar dominera dödsorsak för alla i övre medelåldern Nu måste man förstås samtidigt minnas, att den vanligaste dödsorsaken för oss alla redan i övre medelåldern är hjärtkärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke. Redan i den åldern är dessa åkommor så dominerande som dödsorsak, att de är vanligare än samtliga andra sjukdomar tillsammans. Äggvita i urinen ökar risken Vid mer uttalad ökning av äggvita i urinen, så att en teststicka ger utslag, är risken för hjärt-kärlkomplikationer jämförbar med den hos en person som redan haft en hjärtinfarkt eller drabbats av hjärtsvikt. Proteinuri – äggvita i urinen – är något vi idag ägnar stor kraft att försöka påverka, just därför att det inte bara tycks vara ett tecken på njurpåverkan utan även på en allmän kärleffekt, som i värsta fall kan bidra till komplikationer. Denna uppfattning avspeglar sig också i riktlinjerna jag nämnt ovan. WHO hae strikta riktlinjer för blodtrycket Blodtrycket är, precis som det låter, det tryck som blodflödet utövar mot blodkärlens väggar då blodet pumpas ut från hjärtat på sin väg ut till kroppens organ. Man mäter ett övre och ett undre blodtryck, det systoliska och diastoliska blodtrycket. Systoliskt blodtryck är maxtrycket som hjärtat ger då dess kammare drar ihop sig för att pumpa ut blodet och det diastoliska är trycket då hjärtats kamrar åter fylls med blod inför nästa slag. Det finns egentligen inget givet tryck som är för högt, utan redan på sextiotalet bestämde WHO att ett tryck lika med eller mer än 140/90 skulle anses för högt, eftersom hälsoriskerna med högre tryck än så bedömdes vara alltför stora. Under senaste decenniet har man ytterligare skärpt synsättet på ett ännu lägre blodtryck, så att man sedan 2003 anger ett optimalt blodtryck som högst 120/80. I riktlinjerna från 2007 har man angett två grupper av patienter, vars mål för blodtrycksbehandling skulle vara att komma ned under 130/80. Dessa grupper är njursjuka och diabetiker. Diabetes är idag den vanligaste orsaken till att nytillkommande patienter drabbas av svår njursvikt i Sverige. Det vetenskapliga underlaget för dessa mycket strikta riktlinjer är inte omfattande. Vi har ändå valt att behålla detta behandlingsmål för njursviktiga även i årets version av Kloka Listan, som just kommit ut. Samma mål anges för övrigt också där av motsvarande expertråd för hjärt-kärlsjukdomar. Oftast behövs en kombination av blodtryckssänkande medel Det är inte alltid lätt eller ens önskvärt att nå till ovanstående blodtrycksmål, speciellt inte hos äldre personer med stelare blodkärl. Oftast krävs en kombination av flera läkemedel, därför att vi på så sätt kan få dem att förstärka varandra till en bättre effekt och samtidigt med färre biverkningar tack vare lägre doser. Det framgår väl av ovanstående, att vi helst vill försöka minska både blodtryck och äggvita i urinen. Därför väljer vi gärna i första hand medel som dämpar vårt troligen viktigaste hormonella blodtryckshöjande system, beroende av renin som till en väsentlig del produceras av njuren. På så sätt kan vi reducera både blodtryck och äggvita i urinen. Läkemedlen vi använder tillhör familjerna ACE-hämmare ( t ex enalapril eller ramipril) och angiotensin-2-hämmare(ARB, t ex losartan eller candesartan), men dessa kan alltså ofta behöva förstärkas med andra typer av blodtryckssänkande medel. Förutom råden om blodtrycksmål och behandling innehåller Kloka Listan 2012 några fler s.k. Kloka Råd till våra kollegor, här i lätt redigerad form: Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel. Äggvita i urinen eller nedsatt njurfunktion betyder ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Det är viktigt att ge patienter med njursjukdom hjälp med förebyggande åtgärder för hjärta och kärl. Keith Eliasson 8 9 2–dagars Forskarna fann att det dagen efter det långa uppehållet inträffade 22 dödsfall per 100 patientår jämfört med 18 veckans övriga dagar. Skillnaden var statistiskt signifikant. Vidare fann man att risken att avlida av följande orsaker var ökad dagen efter det långa uppehållet: behandlings- uppehåll livsfarliga Ökar dödlighet, orsakar er inläggningar på sjukhus, och ökar på medicineringen jämfört med en modernare erdagsbehandling – som också förbättrar livskvaliteten genom att återhämtningstiden efter dialys minskar dramatiskt. Det långa uppehållet är farligt för HD-patienterna Merparten av världens 2 miljoner dialyspatienter behandlas med HD cirka fyra timmar tre gånger per vecka. Risken att avlida eller att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är kraftigt ökad jämfört med normalbefolkningen. Problemet med dialys i form av HD är att vi ersätter en funktion som pågår 168 timmar per vecka med en behandling som pågår cirka 12 av dessa timmar. Det innebär att patienten får behandling 7 % av veckans timmar och alltså är utan ersättning av njurfunktionen 93 % av tiden. HD 10 Hjärtsjukdom Hjärtinfarkt Hjärtstillestånd Infektion ing n k s r Fo Män r e k sö tre gånger per vecka är alltså ofysiologiskt. Stora ansträngningar har gjorts för att göra dialysbehandlingen så effektiv som möjligt under de timmar den pågår. Tyvärr har resultaten varit nedslående. På årets EDTA-kongress (se Nefromedia vol 4 nr 7 sid 6) presenterades två stora studier som visade att On-line HDF inte leder till lägre mortalitet eller mindre risk för hjärt-kärlsjukdom än vanlig HD när behandlingarna gavs tre gånger per vecka. Den enda undersökning om dialysbehandling som visat en tydlig minskning av mortaliteten är den studie som jämförde dialys tre gånger per vecka med daglig HD (se Nefromedia vol 4 nr6 sid 6). En rimlig slutsats är att HD eller HDF bör ges ofta, dvs med kortare intervall, än vad som är vanligt idag. Statistiskt säkerställd ökning av risken för inläggning på sjukhus dagen efter det långa uppehållet noterades för följande diagnoser: Hjärtinfarkt Hjärtsvikt Stroke Hjärtrytmrubbning Hjärt-kärlsjukdom Studien visar alltså att tre dialyser per vecka med ett långt helguppehåll utgör en risk för dödlig och icke dödlig hjärtkärlsjukdom samt infektioner. Kommentar: Alltmer data talar alltså för att patienter i HD bör behandlas minst fyra gånger per vecka. Det innebär en ökad belastning på dialysmottagningarna, något som möjligen delvis kan uppvägas av att kostnaderna för akut sjukhusvård minskar. I Stockholms län inför de stora dialysklinikerna successivt minst varannan-dags-dialys som normalbehandling för dialyserande med terminal njursvikt, vilket Njurföreningen arbetat för under lång tid. Att acceptera dramatiskt ökad dödlighet efter ett 2-dagarsuppehåll bara för att det underlättar schemaläggning för vårdgivaren är det lyckligtvis slut på i vårt län. Förutom det rent sjukvårdsekonomiska, att tätare dialyser minskar både antalet Källa: Foley R et al. N Engl J Med läkemedel och mängden piller som 2011;365;1099-1107 behövs och färre inläggningar på sjukhus, förkortas återhämtningstiden Artikeltexten har tidigare för patienterna. Många har beskrivit känslan efter pulicerats i tidskriften dialysbehandling som att man är urlakad Nefromedia nr. 8 utgiven som efter ett marathonlopp. av Fresenius Medical Care. Efter en dialys tar det flertalet 5–6 Återges med tillstånd. timmar att återhämta sig efter varje dialystillfälle vid 3 dialyser per vecka– Rubrik & ingrss av redaktionen men mindre än en halvtimme att återhämta sig vid 6 dialyser/vecka. Mårten Landahl redaktör Njursviktig HD tre gånger per vecka innebär ett långt uppehåll över helgen då patienterna lämnas utan behandling under cirka 68 timmar. Detta leder till en påtagligt ökad ansamling av vätska och uremiska toxiner. Att detta långa uppehåll är ofysiologiskt bekräftas av en ny vetenskaplig studie. I en undersökning från USA ingick 32 065 patienter som behandlades med HD tre gånger per vecka. Medelåldern var 62 år och 76 % av deltagarna hade behandlats med dialys i mer än ett år. Studien pågick under åren 2004 till 2007 och uppföljningstiden var 2,2 år i median. Forskarna noterade sjuklighet och dödlighet och undersökte om risken att drabbas var högre dagen efter det långa uppehållet jämfört med veckans övriga dagar. 11 Förkortad version av NjSGs Verksamhetsberättelse 2011 Njurföreningen Stockholm–Gotland Föreningens syfte NjSG:s verksamhetsområde är Stockholms län och Gotlands län. Tillsammans med övriga 13 regionala föreningar bildas det rikstäckande Njurförbundet. Föreningens syfte är att för de njursviktiga, dialyserande och njurtransplanterade: främja och tillvarata deras intresse beträffande behandling, vård, rehabilitering och social trygghet företräda deras intressen inför myndigheter, institutioner och organisationer sprida upplysning och förståelse för deras problem och i övrigt verka för dessa gruppers sak. medlemmar har även tillgång till den verksamhet för barn, ungdomar och föräldrar som anordnas av Njurförbundet. Samverkan och kontakt med sjukvården Föreningen har fyra gånger per år regelbundna möten med ledningarna för njurklinikerna vid Karolinska Universitetssjukhuset respektive Danderyds sjukhus för information och dialog om förändringar. Föreningen deltar även regelbundet i Transplantationsklinikens patientråd. Styrelsen träffar också regelbundet särskilt utsedd personal- och patientkontaktpersoner vid länets olika njurmottagningar, dialysenheter och vårdavdelningar Medlemsutvecklingen Medlemsantalet har de senaste åren legat på en relativt samt deltar också i några klinikers njurskolor. Styrelsen har där informerat om föreningens stabil nivå kring 750 medlemmar. Vid årets slut hade föreningen 745 medlemmar mot 754 vid årets början. verksamhet och egna patienterfarenheter. Under året har tillkommit 81 nya medlemmar, 20 har avlidit och 70 har lämnat av andra orsaker. Världsnjurdagen Den internationella världsnjurdagen den 10 mars uppmärksammades genom att föreningen i samarbete Styrelse med Karolinska Universitetssjukhuset och Styrelsen har under året bestått av: Ordförande Erik Läkemedelsexpertrådet för medicinska njursjukdomar Herland, vice ordförande Melcher Lagerfelt, och ledamöterna Mårten Landahl, Britt-Marie Alm, Maud ordnade ett halvdagssymposium om tidig upptäckt Gyberg, Ann-Margret Westman, Björn Nilsson, samt och bromsande åtgärder vid njursvikt riktad till länets distriktsläkare. Medlemmar i föreningen delade också suppleanterna Kerstin Harnesk, och Christian på Världsnjurdagen ut donationskort och annat Mendez Hernandez. material om donation och transplantation vid entrén till Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Information från Försäkringskassan om sjukförsäkringsregler och handikappsersättning den 7 Gruppmötena för transplanterade och deras april respektive den 5 maj närstående har fortsatt under året, några gånger med externa föreläsare. Ämnen som berörts är hudtumörer Vårutflykt Stockholms vattenvägar, den 19 maj Astrid Seeberger presenterar sin bok, den 25 maj och vikten av motion. Rekreationsvecka på Bålsta Gästgivaregård, 13-17 juni Arbetet för levande donation Utflykt till Birka, den 8 september Njurklinikerna och transplantationsklinikens Rekreationshelg på Lillsved, 30 sept – 2 oktober gemensamma arbetsgrupp för att öka antalet Besök hos glaskonstnär Ulla Forsell, 6 oktober njurtransplantationer från levande donatorer har Föreläsning om hudtumörer, den 27 oktober Föreläsning om cystnjurar, den 3 november Adventresa till Norrtälje och Bergby Gård, den 4 december Gruppmöten för transplanterade Två nya dialysverksamheter invigda, Solna Gate och Roslagsdialysen i Norrtälje Verksamheten vid Solna Gate, som har en kapacitet för ca 40 patienter, har upphandlats av Karolinska sjukhuset och invigdes den 16 mars. Nya Roslagsdialysen vid Norrtälje sjukhus invigdes den 31 maj. Dialysen har för närvarande en kapacitet på 10 platser för ca 20 patienter och drivs som en sattelit till Danderyds Sjukhus. Båda de nyöppnade dialyserna är exempel på en sedan länge eftersträvad decentraliserad dialysverksamhet med kortare och mindre påfrestande restider som följd. Kansli och administration Kansliet är inrymt i HSO:s lokaler på St. Göransgatan 84 där föreningen också disponerar möteslokaler. På kansliet arbetar som tidigare år Christina Engström, på 80 % av heltid. Christina ansvarar för de administrativa och ekonomiska rutinerna samt att vara styrelsens sekreterare. Christina har också en central roll vid planering och genomförande av föreningens olika medlemsaktiviteter. Medlemsmöten och information Medlemsmötet hölls den 24 mars på Essinge konferenscenter. Information om föreningens och Njurförbundets verksamhet sker främst genom respektive hemsida och tidningarna NJURsVIKTIGT och NJURFUNK. Båda utkommer med 4 nummer per år. Föreningens 12 Donationsveckan I år hade varje sjukhus donationsansvarig uppgiften att organisera aktiviteterna som tyvärr fick ett svagt genomslag. Ett fåtal av sjukhusen hade information till allmänheten. Däremot hade Karolinska Universitetssjukhuset dels en hel utbildningsdag i Solna för ST-läkare, dels en lunchföreläsning för övrig personal i Huddinge. Föreningen deltog under en dag med utdelning av donationskort vid Karolinska Solna. Cystnjureföreläsning Föreningen anordnade tillsammans med njurklinikerna vid Danderyds Sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset en mycket välbesökt föreläsning om problematiken kring cystnjurar. fortsatt under året. Njurföreningen anser dock och har i brev till klinikcheferna framfört att arbetsgruppen långt ifrån löst de problem som pekades ut i rapporten från enkäten till de transplanterade och att arbetet måste fortsätta med ökad intensitet och med mer regelbunden kontakt med referensgruppen. Övrig mötesverksamhet för utbildning, rehabilitering och sociala kontakter I kronologisk ordning har föreningen genomfört följande aktiviteter: Tillskotten av kapacitet är också nödvändig då antalet som behöver dialys i länet under de senaste åren har ökat i en snabbare takt samtidigt som allt fler patienter efterfrågar fler dialyser per vecka än de gängse tre. Föreningen kommer även i framöver att starkt engagera sig i såväl kvalitetsutvärderingar som ytterligare utbyggnad av dialysvården. Föreningens valenkät Inför valet 2010 skickade föreningen en enkät till de ledande landstingspolitikerna med frågor till partiernas talespersoner för sjukvård. Det handlade om några av de hjärtefrågor och krav som ingår i våra riktlinjer för god njursjukvård och som ännu inte är uppfyllda. Föreningen har under 2011 haft uppföljande möte med sjukvårdslandstingsrådet. Svaren publicerades i NJURsVIKTIGT. 13 Nationellt symposium om framtidens hjärt- njur- & diabetessjukvård Förkortad version av NjSGs Verksamhetsberättelse 2011 sammanfattning av Björn Nilsson Föreningens ekonomi Föreningens ekonomi är i fortsatt god balans. Föreningens resultat för 2011 visar ett överskott på ca 40 tkr. Det egna kapitalet uppgick vid årsskiftet till 1827 tkr. Föreningens viktigaste intäkter kommer från Stockholms läns landsting genom bidrag till dels personal- och lokalkostnader, dels bidrag till utbildning, rehabilitering och andra medlemsnära aktiviteter. Bidragen är avgörande för att verksamheten skall kunna bedrivas i nuvarande omfattning och för att deltagaravgifterna för föreningens olika aktiviteter skall kunna hållas på en för medlemmarna rimlig nivå. Intäkterna från medlemsavgifter har ökat under året genom höjningen till 250 kr. Härutöver finns intäkter för annonser i medlemstidningen. Gästdialysläget i Stockholm Njurklinikens ledning vid bland annat Karolinska Universitetssjukhuset tog direkt till sig kritiken från föreningens kartläggning 2010 av antalet gästdialyser och inrättade från sommaren 2011 en gästplatskoordinator och särskilda gästplatser vid Södersjukhuset. Vi kan nu konstatera att den öppna jämförelsen har lett till ett omfattande förbättringsarbete. Det gäller särskilt det tidigare kritiserade Karolinska som nu svarar för en rejäl ökning. Tillsammans med de övriga enheterna noteras en fyrdubbling av antalet genomförda gästdialyser i länet. Föreningen ser det som självklart att det skall vara möjligt även för dialyserande att komma till Stockholm för att besöka vänner, turista eller göra affärer. Finns den möjligheten är det lättare för oss att ställa krav på motsvarande möjlighet när vi i Stockh olm vill besöka andra delar av landet. Slutord Föreningsstyrelsens ambitioner vad gäller intressepolitik och medlemsaktiviteter har liksom tidigare år ofta legat över vad vi som förtroendevalda och det deltidsbemannade kansliet orkat med. Styrelsen har dock försökt prioritera fortsatta regelbundna möten på ledningsnivå med njurklinikerna, deltagande i patientråd och referensgrupper samt vid genomförandet av gemensamma aktiviteter. Enligt föreningens mening behövs en fortsatt utbyggnad av dialyskapaciteten i länet och då i form av fler mindre och lokala enheter med möjlighet till såväl självdialys som assisterad behandling. Under 2011 nådde Huddingekliniken en ny toppnivå på antal genomförda njurtransplantationer. Det gäller såväl donationer från levande som från avlidna. Njurföreningen Stockholm Gotland ber härmed att få framföra stor tacksamhet till såväl den hårt arbetande personalen som till de givare och anhöriga som möjliggjort framgången. – m l o h k c o St n e g n i n e r rfö u uren j M N i a k e t s r ö e Pip rsm å å l p l i t 2 1 e 0 s l 2 rs a Kalle m e : 8 2 dag s n O d ...hittar du n a l Got på sidan 22! 14 Framtidens sjukvård Helhetssyn och samordning eller stuprörsperspektiv Nationellt symposium om framtidens hjärt- njur- & diabetessjukvård. Njurföreningen bevakade tre intressanta dagar med paneldebatter, föreläsningar och workshops på Waterfront Congress Centre i Stockholm den 8 – 10 februari 2012 av Maud Gyberg Vården för den mycket stora grupp patienter i samhället som har hjärt- njursjukdom och diabetes är ofta specialiserad, åtminstone i storstäderna. Stefan Jacobson, professor i njurmedicin, verkställande direktör på DS och Kerstin Lundström Landegren, utbildningsansvarig på njurmedicin, DS var initiativtagare till symposiet. Stefan Jacobson säger ”Många patienter tvingas gå till olika specialistmottagningar för att få information, vård och behandling av flera olika sjuksköterskor och läkare för sina besvär. Långt ifrån alltid är denna vård samordnad mellan olika specialiteter och inte heller med husläkare och primärvård” Är en mottagning med flera specialiteter en lösning? En multimottagning Vi fick tillfälle att diskutera detta på en workshop ledd av Monica Rådström, njursvikts sjuksköterska och Maria Nilsson, forskande sjuksköterska på hjärtkliniken, Danderyds sjukhus. Monica lyfte frågan om ökat samarbete mellan de olika klinikerna eller om vi kan skapa en multimottagning där kunskapen om de olika sjukdomarna är samlad. Belysande är Monicas berättelse om en kvinna med diabetes och följdsjukdomar på hjärta, kärl och njurar. När hon kom till njurmottagningen hade hon besökt tre specialist mottagningar och tagit identiska prover samma dag. Denna patient gjorde ca 9 mottagningsbesök på 12 veckor. Hur kan vi göra det bättre??? Olika förslag från deltagarna diskuterades: ska vården ge patienten information och undervisning om sjukdom/sjukdomar lika självklart som ordination av läkemedel? ska sjuksköterska respektive läkare lyfta telefonluren, prata med patientens sjuksköterska eller läkare på andra specialiteter och samordna provtagning och behandling. ska det gå att följa en patient i datajournalen kliniköverskridande, för att samordna medicinsk behandling och undersökning och slippa dubbla provtagningar? Integritetsproblem? Mycket arbete pågår redan. ska vi i framtiden ha en ”multimottagning” med flera specialiteter där patienten träffar sina olika läkare på samma gång? Ett bra exempel är ett projekt som Agneta Pagels, forskningssjuksköterska på njurmottagningen och Tuula Saarinen, diabetes sjuksköterska, båda på Karolinska, Solna, berättade om. En samverkan mellan två kliniker (diabetes och njurklinik) där sjuksköterskor, dietister, sjukgymnaster och läkare deltar och undervisar patienten parallellt med behandlingen. Vid läkarbesök som ingick deltog både en nefrolog och en diabetolog. Patienten lärde sig förstå sambandet diabetes och njursjukdom, kost/diet, vikten av att ha kontroll på blodsocker och möjligheten att hejda eller fördröja försämring. Kursen pågick tre hela dagar med uppföljning efter 4 månader. 68% av deltagarna hade minskat HBA1C , 74% hade minskad protein i urin och 68% var mer aktiva efter kursen. De tre dagarna ställdes samordning av multisjukas behandling mot dagens stuprörstänkande (ett organ en klinik). En tankeväckande framtidsvision av patientfokuserad organisation som samordnar multisjukas behandling. Intresset var stort bland åhörarna och stimulerade till nytänkande. 15 Digital Center AB Nationellt symposium om framtidens hjärt- njur- & diabetessjukvård Hemo- och peritonealdialys BCM Body Composition Monitor Innovation för bättre resultat Först med att kvantifiera övervätskning: � Enklare bedömning av torrvikt � Förbättrad kontroll av högt blodtryck Utvärdering av kroppens sammansättning: ��Förklarar förändringar i kroppsvikt � Underlag för nutritionsbedömning Britt–Marie Alm & Erik Herland representerar Njurföreningen Bra innehåll i fult omslag Så vill jag beskriva det nationella symposiet om ”Framtidens hjärt -, njur- och diabetesvård” som Danderyds Sjukhus och Karolinska Institutet ordnade i Stockholm Waterfront Congress Centre den 8-10 februari. Med ”i fult omslag” syftar jag på den gigantiska Waterfrontbyggnaden som skymmer Stadshuset och skapar en obalans i stadsbilden. Symposiet vände sig i förstahand till vårdpersonal och hade som tema att hjärt- och njursjukdomar samt diabetes till stor del har samma bakomliggande riskfaktorer och att också behandlingen till stora delar sammanfaller. Mot denna bakgrund har professor Stefan Jacobsson från Danderyds 16 sjukhus som öppnade symposiet visionen att få såväl specialist- som primärvårdsmottagningar som är gemensamma för de tre sjukdomarna. Gratisföreläsningar för allmänheten om hur man kan förebygga och bromsa hjärt-, njuroch diabetesproblem ordnades dock på eftermiddagen sista dagen. Jag uppskattar att över 200 personer lyssnade på och ställde frågor till föreläsarna från Danderyds sjukhus och Skanstulls vårdcentral. Själv lärde jag mig ”telefonnumret till godhälsa” 035140530 som utläses som 0 för att inte röka 3 för att gå 3 km per dag eller ha annan motion under 30 minuter 5 för att äta frukt och grönsaker 5 gånger per dag 140 för högsta systoliska (övre) blodtryck 5 för högsta värde på totalkolesterol, HDL, i mmol/ l 3 för högsta värde på det sk onda kolesterolet, LDL i mmol/l 0 för att inte gå upp i vikt eller få diabetes Mätning av urea distributionsvolym: � Underlättar dialysordination � Mer exakt än kinetisk modellering Utanför salen till de öppna föreläsningarna hade berörda patientföreningar bord med informationsmaterial. Intresset för vårt material var stort tyckte både jag och Titti Alm som ansvarade för vårt bord. Inte minst gällde det nya stora njurbroschyren som Njurförbundet tagit fram. BCM Body Composition Monitor Erik Herland Fresenius Medical Care Sverige AB · Djupdalsvägen 1 · S-192 51 Sollentuna · Tel +46 (0) 8-594 77 600 · Fax +46 (0) 8-594 77 620 · Epost [email protected] www.fmc-ag.se 17 Mycket angeläget att utbilda er njurmedicinare Olof Heimbürger, Docent, Överläkare Njurmedicinska Kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Ansvarig för Svensk Njurmedicinsk Förenings bemanningsenkät Mycket angeläget att utbilda er njurmedicinare Undertecknad har tillsammans med utbildningsutskottet i Svensk Njurmedicinsk Förening genomfört en bemanningsenkät avseende antalet njurmedicinare i Sverige, antalet läkare under specialistutbildning (ST-läkare) och det framtida behovet. Det finns idag ca 210 kliniskt verksamma njurmedicinare i Sverige och en brist på 35-40 stycken specialister enligt klinikernas egna bedömningar. Idag genomgår ca 85 ST-läkare specialistutbildning i njurmedicin och det kommer dessvärre inte att täcka behovet då 73 nefrologer uppnår pensionsåldern till och med 2020. Därtill tillkommer att ett antal ST-läkare och specialister slutar för att byta specialitet, gå vidare i en administrativ karriär eller till läkemedelsindustrin. Eftersom njurmedicin är en grenspecialitet till internmedicin och alla måste uppnå specialistkompentens i både internmedicin och njurmedicin tar det idag minst sju år att bli specialist i njurmedicin, och inte sällan längre tid p.g.a. föräldraledighet och forskningstid m.m. Det betyder att antalet ST-läkare nästan räcker för att hålla antalet njurmedicinare konstant men kommer inte att kunna avhjälpa den brist som finns idag, och täcker inte heller det ökade 18 behovet av specialister som kommer att finnas framöver. Tilläggas kan att bristen på njurspecialister är störst i Norrland. Hur är då situationen i Stockholm? I Stockholm finns idag på njurklinikerna och de privata anställningen av ST-läkare till största delen finansieras inom klinikernas budget har de tidigare besparingarna inom sjukhusen medfört att för få STläkare kunnat anställas de senaste åren, för att kunna klara landstingets behov av nya specialister i framtiden. sannolikt är att utbildningstiden kortas från sju till sex år, men detta är ännu inte bestämt. Sammanfattningsvis ser den framtida specialisttillgången oroande ut såväl i Stockholm som i hela landet. Det är ännu inte för sent att agera och att genom en ökad Trots att var sjätte njurläkare saknas idag, utbildasdet för få för att täcka avågngar pga ändrade karriärval och pensionsavgångar. Samtidigt ökar antalet Njurpatienter... Olof Heimbürger under en föreläsning på Världsnjurdagen 2011 dialysavdelningarna totalt 41 njurmedicinare och 11 STläkare. Sex stycken nefrologer kommer att ha uppnått pensionsåldern inom två år och ytterligare sex till 2020. Dessbättre blir 5-6 av STläkarna klara 2012 eller 2013 och flera nefrologer arbetar längre än till 65 års ålder varför pensionsavgångarna kommer att klaras. Däremot är det mycket angeläget att många STläkare anställs de närmaste åren för att klara pensionsavgångarna framöver och för att ersätta de som går vidare till administration eller industri. Då Landstinget har inte hittills ställt några krav på sjukhusen vad avser utbildning av nya specialister, men det pågår arbete med denna fråga centralt inom landstinget och förhoppningsvis kommer man lägga större fokus på detta och ställa krav på sjukhusen. Det är här mycket angeläget att man anlägger ett långsiktigt perspektiv så att en jämn utbildningstakt och långsiktig specialisttillgång kan säkerställas. Tilläggas kan att Socialstyrelsen genomför en översyn av läkarnas specialstutbildning och anställning av ST-läkare motverka bristen på specialister i framtiden. Väntar vi några år kommer vi dock att få stora problem. På de njurmedicinska klinikerna i Stockholm arbetar vi aktivt med denna fråga och hoppas att kunna åstadkomma en mer långsiktigt planerad specialistutbildning. Olof Heimbürger, Docent, Överläkare Njurmed Klin, Karolinska Universitetssjukhuset Ansvarig för Svensk Njurmedicinsk Förenings bemanningsenkät 19 Genomförda Aktiviteter Besök i Gamla Text: Margareta Wihlborg Bild: Britt–Marie Alm En kall snöig dag i början av februari var vi ett tjugotal medlemmar som besökte Gamla Filmstaden i Råsunda. Utanför portvaktsstugan möttes vi av vår glada och kunniga guide Klara Ejemyr, som tog oss till Bergmansalongen. Där vi fick se en film om mycket som hände under de 80 år, då det skapades film i Filmstaden. Körkarlen spelades in här av regissören Victor Sjöström. Han blev världsberömd och for till Hollywood och tog med sig Greta Gustavsson (Garbo). Det var här Ingmar Bergman började som manusförfattare för att senare bli regissör. Filmstaden byggdes 1919 och var centrum för svensk filmproduktion fram till sextiotalet, då regissörerna började göra sina filmer i autentiska miljöer. Så sent som 1999 gjordes den sista filmen där. Totalt spelades det in 411 filmer. Efter filmen gick vi en kort promenad i området och tittade på bland annat regissörspaviljongen. Numera inryms restaurangen Regissörsvillan, en lyxkrog, i lokalerna. Backstugan som var personalmatsal är numera restaurang för allmänheten. Vidare finns administratörshuset, laboratoriet, kasematterna,där den mycket brandfarliga filmen förvarades, och klädlogehuset kvar, medan stora ateljén revs år 2000. Det var skönt att få komma in i värmen i portvaktsstugan där vi serverades jordärtskockssoppa med Klara Ejemyr, smörgås och kaffe och kaka. vår guide Klara underhöll oss med många roliga händelser under filmstadens historia. Det var en mycket intressant och trevlig dag, mycket beroende på vår duktiga guide. Från vänster: Håkan, Meta, Ann–Britt, Monica och Kristina 20 21 Kommande Aktiviteter Kommande Aktiviteter Kallelse till årsmöte i Njurföreningen Stockholm– Gotland Onsdag 28:e mars 2012 på Piperska Muren Njurföreningen Stockholm Gotland har årsmöte den 28 mars på anrika Piperska Muren, Scheelegatan 14, mitt emot Stockholms Rådhus på Kungsholmen. Program Kl 17.30 Samling och avprickning. Kom ihåg att betala medlemsavgiften före årsmötet Kl 18.00 Årsmötesförhandlingar Stadgeenliga punkter, bl.a. verksamhetsberättelse, fråga om ansvarsfrihet, val av styrelse och andra föreningsfunktionärer och förslag om namnändring till Njurförbundet Stockholm Got land. En förkortad Verksamhetsberättelse finns på mittuppslaget i denna tidning. Om Du vill ha de fullständiga versionen med resultat- och balansräkning, så kontakta kansliet så får du den hemskickad. Handlingarna finns även att tillgå på årsmötet. Kl 19.15, ca, Middag Medlemmar bjuds på 3-rättersmiddag med måltidsdryck och kaffe. Charlotte Erlanson-Albertsson kåserar om bla ”Mat för hjärnan” Charlotte är professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet och håller ofta föredrag om det vi äter, biologin och hur det krockar med vårt moderna liv Anmälan Välkomna! Styrelsen 22 Ädelfors folkhögskola utanför Vetlanda erbjuder ett omväxlande försommarprogram med alltifrån friskvårdsaktiviteter till guldvaskning och besök på glashytta. Vi åker på morgonen måndagen den 21 maj och kommer hem på kvällen fredagen den 25 maj. Hemodialyserande medlemmar är särskilt välkomna och kommer få sin behandling på Eksjö sjukhus drygt 30 km bort. Pris 2000 kr per person för dialyserande och 2500 kr för övriga medlemmar inklusive bussresa från och till Stockholm, boende i dubbelrum, samt helpension. Icke medlemmar betalar 3500 kr För enkelrum tillkommer 400 kr. En avgift för de lokala bussutflykterna tillkommer också. För ett mer detaljerat program se vår hemsid www.njsg.njurforbundet.se eller kontakta kansliet. Resan genomförs under förutsättning att Ädelfors får bidrag rån den specialpedagogiska skolmyndigheten och att tillräckligt många medlemmar kommer med. Vi vill därför ha din intresseanmälan (ej bindande) senast 29 mars till kansliet på tel. 08-653 30 10, 070-2422553 eller e-post [email protected] Njurföreningen Stockholm Gotland Prova en Spa-vecka vid Estlandskusten! I förra numret av NJURsVIKTIGT berättade Mårten Landahl om sin resa till den klassiska spa-orten Kuressaare vid Estlands Östersjökust. Nu erbjuder Njurföreningen sina medlemmar en resa dit med möjligheter till dialys i omedelbar anslutning till, eller på gångavstånd från hotellet (beroende på vilket hotell man väljer). Vi vill med denna annons efterhöra intresset för en vistelse på ca 6 dygn antingen alt 1.vecka 24, (mitten av juni) eller alt 2 vecka 32, (början av augusti). Prel. beräknar vi att kostnaden inklusive flygresa, transfer, halvpension i dubbelrum och några gratis spabehandlingar för alt 1 i juni är 4400 -4800 beroende på val av hotell samt för alt 2 i augusti 4800 till 5200 kr. För enkelrum till kommer 600 kr. Anmälan senast måndagen den 19 mars till kansliet tel 08-653 39 10 eller e-post [email protected] Friskvårdsdagar i Småland Föreningen ger dialyserande medlemmar en rabatt på ovan kostnad på 1000 kr och övriga medlemmar 500 kr. Charlotte Erlanson-Albertsson Resan genomförs endast om tillräckligt många anmäler sig. Vi vill ha din intresseanmälan (ej bindande) senast den 29 mars till kansliet på tel. 08-653 30 10, 070-2422553 eller e-post [email protected] Njurföreningen Stockholm Gotland 23 B Adressat: Föreningsbrev Porto Betalt Fler njurtransplantationer 2011 Under 2011 genomfördes det allra högsta antalet organtransplantationer någonsin i Sverige, totalt 744, vilket är en ökning med 15 procent jämfört med föregående år. Framför allt är det njur- och levertransplantationerna som ökat. Totalt 143 avlidna personer donerade sina organ under förra året. Dessutom donerade 188 levande givare sin ena njure eller del av levern. Men behovet av organ är fortfarande stort, 762 människor väntar i dagsläget på en eller flera organtransplantationer, varav 634 väntar på en ny njure (1 januari 2012). -De goda transplantationsresultaten visar att hälsooch sjukvårdspersonal uppmärksammat och genomfört ett högt antal donationer, men också att allt fler människor har sagt ja till att donera sina organ för transplantation, säger Charlotte Möller, samordnare för donations- och transplantationsfrågor vid Socialstyrelsen. Stockholm ökade mest Antalet njurtransplantationer i Stockholm nådde en toppnivå 2008 men föll sen tillbaka, främst från avlidna donatorer. För 2011 ser vi en glädjande återhämtning. Med totalt 110 njurtransplantationer når Huddingekliniken en ny toppnivå och det gäller såväl donationer från levande som från avlidna. Som tabellen visar har antalet njurtransplantationer i Stockholm ökat med hela 53 % att jämföra med hela landets ökning på 18 %. Njurföreningen Stockholm Gotland framför härmed sitt tack till såväl den hårt arbetande personalen som till de givare och anhöriga som möjliggjort framgången. Erik Herland Antal njurtransplantationer 2011 (2010) Donator Donator Transplantationer Levande Avlidna Totalt Stockholm 43 (31) 67 (41) 110 (72) +38 +53% Hela Landet 184 (168) 251 (202) 435 (370) +65 +18% Ort Förändring 2010– 2011 Antal i%
© Copyright 2024