Inger Persson: “Många stänger in sig i sjukdomen, jag ser det som
S NJUR VIKTIGT Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland Inger Persson: “Många stänger in sig i sjukdomen, jag ser det som ett jobb” Nr 4 2009 Ur innehållet: Kontakt med NjSG 3. 6. 12. 14. 16. 18. 19. 20. Hela havet stormar - Om dialysstrukturen i länet. Telefon 08-653 39 10 Dialysmottagningen i Södertälje Fax 08-653 39 11 Gruppmöten för transplanterade och närstående Erland Henriksson om PD Dialys och sophantering Aktuell forskning Styrelsen om året som gått Invigningen av Diaverums klink på Gotland Genomförda aktiviteter Adress S:t Göransgatan 84 112 38 Stockholm Bankgiro 5068-2350 Plusgiro 5 57 69-4 E-post christina.engstrom@ njurforbundet.se Hemsida njsg.njurforbundet.se NJURsVIKTIGT Redaktion Eva Söderkvist, redaktör [email protected] Medlemskap Att bli medlem kostar 200 kronor per år och 50 kronor för barn och ungdom under 18 år, boende på samma adress som vuxen anhörig medlem. Du kan bli medlem genom att sätta in rätt belopp till NjSG på bankgiro 5068-2350 eller plusgiro 5 57 69-4, och på inbetalningskortet ange namn, adress och för vilka det gäller. Vi vill också veta födelseår och om du är njursjuk eller stödjande medlem. Kansli Anmälningar till program och andra meddelande kan lämnas per post, e-post och på föreningens telefon(svarare) 24 timmar per dygn, sju dagar i veckan. Kansliet är bemannat på deltid av Christina Engström, som besvarar all kommunikation – direkt eller så snart det är möjligt. 2 Anneli Granberg, redigering och layout anneli.granberg@ njurforbundet.se Margareta Wihlborg margaretawihlborg@ hotmail.com Ansvarig utgivare Erik Herland, erik. [email protected] Omslag Inger Persson Redaktionen välkomnar bidrag via e-post eller post. ”Vart leder en privatiserad njursjukvård?” Ordföranden har ordet Inom Stockholm Gotlands föreningens område har vi på kort tid fått två nya privata vårdgivare. Den 1 oktober tog Diaverum över all kvalificerad njursjukvård på Gotland vilket är unikt för Sverige. Tidigare är det bara dialyser som lagts ut på entreprenad. Nu får det från Gambro avknoppade vårdbolaget även ansvar för förebyggande och bromsande åtgärder mot njursvikt samt utredningar och uppföljning av transplantation. Den andra privata vårdgivaren är Proxima som vid årsskiftet öppnar en helt ny dialys i Södertälje. Tyvärr kan det senare ske på bekostnad av Sophiahemmets dialys som efter en anbudstävlan förlorade sitt tjugo år gamla kontrakt med Karolinska Universitetssjukhuset. Förhoppningsvis vinner Sophiahemmet nästa anbudsrunda men det är långt ifrån uteslutet att också detta uppdrag går till ett privat avkastningskrävande bolag. Är detta en önskvärd eller tveksam utveckling? Vilka är möjligheterna och vilka är riskerna? Vårdkvaliteten bör avgöra Modellen att låta privata företag sköta det som traditionellt varit en offentlig uppgift men samtidigt behålla skattefinansieringen har störst utbredning inom utbildning och äldreomsorg. Vi får nu allt fler privatägda vårdcentraler och andra vårdinrättningar. Ibland handlar det om nyetableringar men oftast tas befintlig verksamhet över av några ur personalen. Ett problem är hur man vid sådana överlåtelser skall värdera pågående verksamhet. I media har vi läst om fall där de nya ägarna bara betalt småbelopp för de fysiska inventarierna och sedan efter något år kunnat ta ut mångmiljonbelopp i vinst. Även om dessa fall är få så är det naturligt att de upprör skattebetalare och politiker och kanske också konkurrenter som inte fått samma förmåner. Men viktigare är diskussionen om de privata företagens långsiktiga krav på vinst är förenlig med skattefinansierad verksamhet eller om vinstintresset för eller senare kommer gå ut över kvaliteten på de tjänster som utförs. På den socialdemokratiska partikongressen härom månaden fanns det röster för att förbjuda privat ägarutdelning i företag som utför skattefinansierad verksamhet. Men linjen att istället ställa tydliga kvalitetskrav och noga följa upp dessa fick majoritet. Personligen är jag beredd att också pröva detta synsätt på njursjukvården. Diaverums Gotlandsavtal innehåller 63 s.k. skallkrav En risk som kan finnas med en privatiserad och vinstkrävande njursjukvård är att entreprenören vill få in patienterna i dialys så tidigt som möjligt och därmed nedprioriterar det förebyggande och bromsande arbetet mot njursvikt. En annan risk är att man sen vill behålla sina inkomstbringande patienter och därför inte jobbar aktivt med donationsutredningar. Från andra länder där privata dialyser är mycket vanliga anses det senare vara ett problem. Chansen att bli tranplanterad är mindre för den som dialyserar privat än den som gör det i vid en offentligt driven klinik. Nu tror jag inte vi behöver befara sådana konsekvenser på Gotland där Diaverum fått ett totalansvar för njursjukvården. Avtalet med Gotlandskommun och bolaget innehåller inte mindre än 63 s.k. skallkrav vilket ger inte minst oss patienter unika möjligheter att följa upp verksamheten. När jag detaljstuderar avtalet känner jag spontant att vi skulle behöva motsvarande tydliga mål för den offentligt drivna njursjukvården. I Stockholm är å andra sidan de privata dialyserna underleverantörer till Karolinska som avgör när och vilka patienter som behöver dialys och när transplantation bör utredas. Möjligheten för dialysföretagen att välja patienter som är enkla att sköta och behålla dem för länge skall då inte finnas. Jag tycker att det är bra modell under förutsättning att den kan kombineras med att patienterna fritt får välja dialysklinik. Erik Herland 3 Politik: Hela havet stormar för Stockholms dialyspatienter Det bidde en tumme När en tjänstemannagrupp inom landstinget 2008 presenterade en ”Utvecklingsplan för dialysvården i Stockholms län applåderade Njurföreningen. Flera av våra hjärtefrågor fanns med i förslagen. Vi skulle få nya små dialysenheter i Södertälje, Handen och Norrtälje och en omlokaliserad och något utbyggd enhet i nordvästra Stockholm istället för Kronan. I gengäld skulle andelen dialyser vid de stora sjukhusen minska radikalt. Vidare förslogs att dialys varannan dag skulle bli standard mot dagens 3 gånger per vecka. Men när utredningen malts i de politiska kvarnarna var inte många av förslagen kvar. Det bidde en tumme skrev NJURsVIKTIGT när budgeten för Stockholms sjukhus spikades av landstingsfullmäktige. Det började med Sohiahemmet Sophiahemmet har i årtionden på ett fördömligt sett på uppdrag av Karolinska Universitetssjukhuset gett dialys till ett 30-tal patienter. När sjukhusets jurister ansåg att ett förlängt avtal krävde offentlig upphandling förlorade Sophiahemmet. Proxima AB som idag bla driver Nacka Närsjukhus fick uppdraget genom pluspoäng för en lokalisering till Södertälje och 87 kr lägre pris per dialys. Protesterna från Sophiahemmets patienter lät inte vänta på sig och fick ett aktivt stöd av Njurföreningen genom tidningsinsändare, brev och uppvaktningar av ansvariga politiker och tjänstemän. I vilken utsträckning detta är orsaken till att Sophiahemmet nu får en ny chans är svårt att bedöma, men vilket fall har Karolinska lagt ut en ny upphandling på motsvarande dialyskapacitet. Det är inte självklart att Sophiahemmet får avtalet då flera privata företag också väntas lämna in anbud, men chanserna är större än förra gången eftersom lokalisering i söderförort inte längre ger pluspoäng. Beslut tas 4 först en bit in på 2010 vilket innebär att Sophiahemmets dialys i vilket fall är öppen över sommaren. Kronan i Sundbyberg stängs Orsaken till att vi inte säkert kan säga att det var protesterna mot nedläggningen som ensamt avgjorde att det blev en ny upphandling är att Karolinska beslutat lägga ner dialysen Kronan i Sundbyberg. Därigenom behövs dialysplatser för ca 30 patienter. Kronans lokaler har en rad tekniska brister som bla orsakat flera översvämningar. Därför planerade Karolinska från början på att hitta nytta lokaler och samtidigt bygga ut verksamheten. Men planerna har skrinlagts då vare sig styrelsen för Karolinska eller landstinget vill anslå nödvändiga investeringsmedel. Inte utan protester tvingas därför Kronans patienter och personal flytta til�landra dialyskliniker i länet. Gäller det fria vårdvalet dialyspatienter? Patienternas rätt att få välja dialysställe var ett av argumenten för att behålla Sophiahemmets dialys. Flertalet patienter hade aktivt valt att komma dit och ingen ville flytta därifrån. I Svenska Dagbladet frågade Njurföreningens ordförande Erik Herland och Leif Björklund som dialyser på Sophiahemmet varför moderaternas löfte om vårdval inte gäller dialyspatienter. Frågan har också kommit upp när Kronan nu läggs ner. Från början var det oklart om patienterna skulle få välja dialys vid någon av Danderyds sjukhus två kliniker men såväl Karolinska som Danderyd har öppnat upp för den möjligheten. Hittills är det klart att 5 patienter får flytta till Löwenströmska eller Danderyd men det finns frågetecken om ytterligare 5 patienter fritt får välja njurklinik. Problemet som det beskrivits för NJURsVIKTIGT är Illustration: Freddie Kapplan att Karolinska har planerat och har beställningar för ett visst antal dialyser samtidigt som Danderyd, även om de har den fysiska kapaciteten, inte är säkra på att få betalt för fler dialyser än vad som beställts av landstinget. Ett fritt vårdval för dialyspatienter förutsätter därför att landstinget beslutar att fördela om resurser och beställningar mellan sjukhusen. Långsammare ökning av antalet dialyspatienter Bristande finansiering från landstinget är självklart en viktig förklaring till att vi inte fått den expansion av nya dialyser som Utvecklingsplanen från 2008 räknade med. Men till bilden hör också att antalet dialysbehövande i länet inte längre ökar med 2-3 % per år vilket motsvarar 10-15 nya patienter. Orsaken bedöms främst vara att vi numera effektivare bromsar njursvikt och att njurtransplantaten håller längre, vilket självklart är mycket glädjande. Samtidigt skulle denna utveckling göra det möjligt att erbjuda alla som vill fler dialyser per vecka. Men för detta krävs att landstinget ger nya finansierade beställningar. Först nej, sen ja till Norrtäljedialysen Trots neddragningarna i landstingets budget för perioden 2009-2010 utlovades en ny dialys i Norrtälje med driftstart under 2010. Danderydssjukhus som skulle vara huvudman för verksamhet fick ett särskilt investeringsbidrag och kunde med detta besked starta detaljplaneringen. Men så sent som i oktober informerades Njurföreningen om att styrelsen för Danderyds sjukhus ville dra sig ur projektet. Utan mer resurser från landstinget i form av investeringsmedel och dialysbeställningar skulle det inte gå att driva en dialysfilial i Norrtälje. Det överraskande beskedet väckte naturligtvis protester från Norrtäljes politiker, Njurföreningen och Roslagens dialyspatienter. Efter många års diskussioner var Norrtäljedialysen ett uttryckligt löfte från landstingets borliga majoritet. Därför är det inte förvånande att de nu beslutat att ge Danderydssjuks bättre villkor. Och i slutet av november kom sjukhusledningen med ett nytt besked: dialysen startar senast i januari 2011. Redaktionen 5 Dialysmottagningen i Södertälje: Patientinflytande i praktiken Inger Persson är inte en dam som lutar sig tillbaka och överlåter åt andra att fatta besluten. När Proxima AB nu öppnar en dialysmottagning i Södertälje tog hon chansen att vara med och påverka redan från starten. NJURsVIKTIGTS utsända fick följa med då Björn Bildsten, Proximas verksamhetschef, Silvia Petre, chefsjuksköterska på mottagningen och Inger Persson, blivande dialyspatienten valde ut sängar och stolar till den nya mottagningen. Vi träffas utanför Hill-ROM LIKO AB:s lokaler i Bromma, ett företag som tillverkar elektriska sjuksängar. Mikael Carlsson som är Teamleader AcuteCare på företaget välkomnar oss i entrén. Han ger oss en snabb presenta- 6 tion av företaget och vi får sedan se AvantGuard 800, sängen som är anledningen till vårt besök. Den är speciellt framtagen för att öka säkerheten och självständighet för patienter och vårpersonal. Sängprovning Mikael demonstrera sängens olika funktioner och vilka tillval som finns. Silvia och Inger har många relevanta frågor och synpunkter utifrån sitt perspektiv som dialyssjuksköterska respektive patient. Inger får provligga sängen och hon tycker att den är väldigt snygg och skön. Sängen kan sänkas till 39 cm över golvet, vilket underlättar för patienten att ta sig i och ur. Inger Persson tycker att det är väldigt bra eftersom hon ofta känner sig yr efter sin dialys. Hon når inte ned till golvet i en vanlig sjuksäng och har varit nära att falla ett par gånger. Tillsammans med Björn beslutar Inger och Silvia vilka tillval de ska göra. Silvia berättar att det kan vara små detaljer som avgör om sängen är bra eller inte. De kommer fram till att en del funktioner är onödiga och för avancerade. Mot Nacka Färden går sedan vidare till Nacka och Björn visar ritningar och en presentation av mottagningen. Inger är mycket nöjd med att mottagningen är centralt placerad och ligger ovanför köpcentrumet Kringlan. - Då kan jag passa på att uträtta ärenden i samband med min dialys, säger hon. Björn och Silvia berättar att rekryteringen av personal är klar och att de har fått ihop en mycket kunnig och bra personalstyrka. Stolprovning på Nacka närsjukhus Inger vill helst ha en stol när hon dialyserar och vi åker till Nacka närsjukhus där representanter från Nordic Medcom väntar. De visar sin dialysstol Comfort 4 som Inger provsitter. Hon tycker att den är väldigt bekväm, speciellt för armen, vilket är viktigt för dialyspatienter. En annan finess som hon uppskattar är att den har ett fotstöd. Det förhindrar att hon glider ned i stolen och att hon kan ta stöd om benen krampar. - Planen är att starta med tre stolar och tolv sängar, det kan bli förändringar senare eftersom vi ännu inte vet vilka behov och önskemål patienterna har, säger Björn. Viktigt med patientinflytande Björn Bildsten, tycker att det är viktigt med patientinflytande och är glad att Inger vill var med och hjälpa till. För dig som vill börja dialyser på mottagningen i Södertälje, hälsar Björn att det snarast ska bildas ett patientråd och att mottagningen gärna vill ha en kontinuerlig dialog med patientrådet, för att kunna erbjuda en god service och omvårdnad. Mottagning tar emot sina första patienter den 25 januari 2010. Text och foto: Anneli Granberg 7 Dialyspatient: “Många stänger in sig i sjukdomen, jag ser det som ett jobb” Inger Persson är en av många som ser fram emot att en dialysmottagning öppnar i Södertälje. Idag får hon dialys på Huddinge sjukhus två gånger i veckan och hon måste stiga upp strax före kl. sex för att hinna dit i tid. Nu kommer hon slippa de tidiga mornarna och de långa resorna, vilket hon är mycket tacksam för. - Jag är mycket trött efter min dialys, det känns som jag sprungit ett maratonlopp. Det brukar ta tre dagar innan jag känner mig pigg igen, säger Inger. Ingers sjukdomshistoria började på 70-talet då hon fick diagnosen Sjögrens syndrom. Tio år senare hade hon utvecklat SLE, en annan reumatisksjukdom som kan drabba flera av kroppens organ. Sjukdomen satte sig på njurarna och hon blev bara sämre och sämre. Till slut blev hon akut inlagd och fick helt oförbered börja med dialys. Då återstod bara 5 procent av hennes njurfunktion. Gå till källan och be om vatten Inger kontaktade kansliet på Njurföreningen (NjSG) när 8 hon hörde att det skulle öppnas en ny klinik i Södertälje. - Gå till källan och be om vatten om du är missnöjd eller vill vara med och påverka. Det är bättre än att skriva i länstidningen, säger Inger. Genom NjSG kom Inger i kontakt med Björn Bildsten, verksamhetschef för Proximas Södertäljeklinik, och fick chansen att vara med att välja sängar och stolar till mottagningen. Inger föredrar att sitta i en stol under dialysen. Hon tycker att det är skönare och hon känner sig mindre sjuk. - Det är underbart och fantastiskt att jag fick vara med att påverka. Det ska bli skönt att få en stol. Jag frågade efter en på Huddinge men fick ingen. Det var ingen som brydde sig om min önskan. Förhoppningar på den nya kliniken Eftersom dialysenheten i Södertälje är mindre än den på Huddinge sjukhus hoppas Inger att det ska leda till en mer familjär stämning. Hon vill ha en social miljö runt sig och helst ha möjlighet att prata med andra. Hon påpekar att det är viktigt hur man möblerar. Om patienterna inte ser varandra så är det svårt att prata. Det är även viktigt att personalen är trevlig mot patienterna och sätter dem i centrum. Avslutningsvis säger Inger att hon längtar tills dem nya mottagningen öppnar och att hon uppmuntrar fler att engagera sig. - Du kan vara med och påverka om du bara vill. Jag tror att många inte förstår att de kan vara med och påverka även i positiv riktning. Vanligast är att man klagar utan att försöka göra något för att förändra till det bättre. Text och foto: Anneli Granberg Chefsjuksköterska: NJURsVIKTIG presentera Silvia Petre Silvia Petre kommer att arbeta som chefsjuksköterska på Proximas dialys i Södertälje. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med dialysvård. Silvia blev klar med sin utbildning som sjuksköterska i Rumänien år 1991 där hon även studerade ekonomi på Universitet i Bukarest. Sedan flyttade hon till Sverige och arbetade som undersköterska inom äldrevården, samtidigt studerade hon till en svensk legitimation. Silvia har nyligen avslutat en utbildning i ledarskap och organisationsutveckling på Karolinska institutet. Karriär När Silvia var klar med sina studier började hon att arbeta på dialysen på Södersjukhuset. Hon arbetade som sjuksköterska i två år innan hon blev sektionsledare. Efter fem år blev hon kontaktad av Björn Bildsten, verksamhetschef på Proxima AB, som sökte en dialyssjuksköterska för ett konsultuppdrag. Den tidigare operativa chefen för Södersjukhusets dialys, Alberto Gutierrez, hade rekommenderat Silvia för uppdraget. Det ledde till det nya arbete som chefsjuksköterska på dialysen i Södertälje. Arbetet som chefsjuksköterska Silvias målsättning är att skapa en bra arbetsplats för både patienter och personal. Hon poängterar att ömsesidighet och delaktighet mellan patient och personal är viktig. Hon vill att alla ska trivas och satsar på en mer personlig mottagning i jämförelse med de stora sjukhusen. - Trivsel kommer att ha hög prioritet och det ska vara enkelt och kännas tryggt att komma till oss. Vi ska bli som en familj, säger Silvia och avslutar med att hälsa alla varmt välkomna. Text och foto: Anneli Granberg 9 Läkare: Intervju med Sonia Osagie NJURsVIKTIGT fick också en pratstund med Sonia Osagie som får det medicinska ledningsansvaret för Södertäljedialysen. NJURsVIKTIGT: Kan du berätta lite om dig själv? Sonia: Jag är född och uppvuxen i södra delen av Bulgarien och bosatt i Sverige sedan 1981. Min läkarutbildning fick jag på Uppsala Universitet och utexaminerades 1988. Därefter tjänstgjorde jag på Akademiska sjukhuset och fick specialistkompetens i allmän invärtes medicin och nefrologi i slutet på 90-talet. Har sedan 1996 arbetat och forskat på Njursektionen Akademiska sjukhuset men även periodvis på den då Gambro ägda Kungsdialysen samt Quintiles forskningscenter i Uppsala. Sedan 2003 har varit medicinskt ledningsansvarig nefrolog på dialysenheten vid Nyköpings lasarett. Mina fritidsintressen är bl.a. skönlitteratur, klassiskt musik, matlagning, det italienska språket och resor. NJURsVIKTIGT: Vilka blir dina uppgifter på Södertäljedialysen och vilka andra uppgifter kombineras detta uppdrag med ? Sonia: Jag kommera att jobba både som nefrolog med omhändertagandet av de patienter som kommer till oss samt ha det medicinska ledningsansvaret. Det innebär bl.a. att starta upp och utveckla verksamheten, samt att utarbeta och säkerställa rutiner som garanterar den medicinska säkerheten. Min roll kommer med andra ord att likna den som en dirigent har i en stråkorkester där varje ton måste falla på plats för att en melodi skall bli till.Jag kommer också i fortsättningen att arbeta inom Landstinget i Södermanland på halvtid som medicinskt ledningsansvarig och nefrolog. NJURSVIKTIGT: Nu flyttar du från en offentlig uppdragsgivare till en privat. Har du några särskilda kommentarer kring detta? Sonia: Landstingen är den största offentliga vårdgivare i Sverige och tillhandahåller bra och högkvalitativ vård på många sätt inkluderande njurvården. Det finns dock mycket som kan bli bättre som t.ex. tillgänglighen, flexi10 biliteten, logistiken, personalpolitiken, patientbemötandet och kostnadseffektiviteten. I dessa avseende har de privata aktörerna inom vården kommit betydligt längre och har mycket att lära ut. Jag kommer att använda mig av mina erfarenheter och implementera det positiva från båda dessa världar under mitt arbete på Södertäljedialysen. Det gäller också att ha visioner och nytänkande, att våga göra förändringar och pröva nya alternativ. NJURsVIKTIGT: Njurföreningen anser att medicinska skäl talar för att alla dialyspatienter som vill skall erbjudas fler behandlingar än gängse 3 per vecka. Hur ser du på detta? Sonia: Jag delar föreningens uppfattning i denna fråga fullständigt och kommer att driva fram möjligheten att erbjuda våra patienter individuella lösningar och olika behandlingsalternativ. Redaktionen Personal: Vi som ska arbeta på mottagningen Läkare: Sonia Osagie kommer från dialysmottagningen i Nyköping. Sonja arbetar 50 % och är medicinsk ledningsansvarig. Sonia har lång erfarenhet av dialysverksamhet och har bland annat ansvarat för att bygga upp dialysverksamheten i Nyköping. Erik Antikainen kommer från Karolinska och har arbetat länge inom dialysverksamhet. Erik kommer att arbetar 50 % Dialyssjuksköterskor: Silvia Petre läs om henne på sida 9 Marc Hechler-Rother har tidigare varit anställd vid M87-89 i Huddinge sedan 2004. Marc har bland annat arbetat mycket med patientutbildning. Lorna Engblom kommer närmast från Dialysen i Mariehamn. Lorna har arbetat med dialys sedan 1996 både inom och utanför Sverige. Hon har varit aktiv i den Europeiska Dialys Sjuksköterskeföreningen där hon suttit i styrelsen. Lorna har även arbetat med Internationella dialysstudier Ulrica Heinke har arbetat som sjuksköterska på dialysmottagningen vid Södersjukhuset sedan 2002. Ulrika håller på att avsluta magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap vid Karolinska institutet. Madelen Möller har varit anställd vid M87-89 i Huddinge sedan 2005. Madelen har under den senaste tiden arbetat mycket med egenvård. Agnieszka Holowienceniec har jobbat som dialyssköterska i 5 år på Södersjukhuset. Agnieszka har medverkat i flera kliniska prövningar. Cecilia Wattenström har under många års tid arbetat som undersköterska vid dialysen på Kungsholmen. På senare år har Cecilia utbildat sig till sjuksköterska. Sanna Strand kommer från Huddinge sjukhus/Centrum för Aferes och stamcellshantering, där man bland annat behandlar, svårt sjuka intensivvårdspatienter och barn. Sanna har arbetat med dialys sedan år 2001. Sanna har tidigare ansvarat för att starta upp och utveckla självdialysverksamhet Hjälp oss bli fler! Njurföreningen behöver fler medlemmar. Ju fler vi är desto starkare är vår röst gentemot politiker, landstingstjänstemän och vårdgivarna. Som medlems får man också värdefull kunskap genom våra aktiviteter och tidningarna (NJURsVIKTIGT och NJURFUNK) samt möjligheter till bra kontakter och social samvaro. Vi hoppas att du som läser detta och inte är medlem går med i föreningen. Vi hoppas också att befintliga medlemmar stannar kvar och berättar för andra om fördelarna med att vara med i föreningen. Vi behöver också personer som vill göra en mer aktiv insats i föreningen. Det kan handla om att skriva i medlemstidningen, hjälpa till att ordna aktiviteter, sprida informationsmaterial på klinikerna eller något du själv tycker verkar intressant. Hör av dig till mig eller någon annan i styrelsen. Erik Herland, ordförande NjSG 11 Intervju: Gruppmöten för transplanterade och närstående Den 23 april i år arrangerade Njurföreningen Stockholm Gotland ett seminarium för njurtransplanterade som väckte stort intresse. Syftet var att belysa frågor som är viktiga för transplanterade och närstående, och att eventuellt starta gruppmöten. Samordnare av mötena är Einar Fries som tillsammans med Britt-Marie Alm och Melcher Lagerfelt håller i grupperna. Intentionen är att deltagarna ska få träffas och utbyta erfarenheter med personer som är i en liknande situation. Förhoppningen är att det i framtiden ska bildas nät12 verk som träffas med viss regelbundenhet. Vid mötena har en deltagarförteckning delats ut för att bl. a underlätta kontakter för spontana träffar eller samtal. - Vi tror att det är bra och viktigt att ha ett nätverk av personer med liknande erfarenheter att vända sig till, säger Einar Fries. Sju grupper Det finns i nuläget sju grupper med drygt 70 deltagare. I varje grupp finns ca 10 deltagare och två medlemmar från föreningens styrelse som själv är transplanterade. Vad har det betytt för dig att arbeta med grupperna? - Jag tycker att det har varit mycket givande och inspirerande att vara med och förverkliga denna möjlighet för många, att träffa och tala med andra njurtransplanterade och närstående. Det finns många större och mindre frågor som man funderar över och där man gärna vill höra hur andra med liknande frågor hanterar dessa. En kvinna som Einar träffat på ett av dessa möten, berättade att hon inte har pratat med någon annan som är njurtransplanterad sedan hon slutade gå på kontroller på Huddinge sjukhus. Det är snart tio år sedan. Viktiga frågor De olika grupperna beslutar själva vilka frågor de vill ta upp under mötena. Einar Fries berättar att ämnen som ofta diskuterats är mediciner och besvärande biverkningar, motion, mat och vikt, samt frågor som rör oron som många känner inför framtiden. Har du Einar lärt dig något nytt om att vara transplanterad? -Ja, absolut! Det är mycket som jag har fått höra och lära mig av andra transplanterade under dessa träffar. Ett exempel är att jag efter inspiration från ett gruppmöte under hösten börjat med styrketräning på Friskis & Svettis 2-3 gånger i veckan. Jag har förstått att det är mycket viktigt att, utöver konditionsträning, bygga upp min muskulatur igen. Det ger mig en bättre balans och minskar risken för att jag faller och skadar mig. Nya möten 2010 Nästa omgång av gruppmöten startar under våren 2010 och en av grupperna börjar redan i slutet av januari. Planer finns också för ett gemensamt möte för flera grupper, eventuellt alla, under februari/mars. Tanken är att då anordna en föreläsning med en erfaren njurläkare kring ett par av de mer komplicerade och diskuterade ämnena, som biverkningar av mediciner och infektioner. - Föreläsningen kommer att följas av en väl tilltagen frågestund, gärna med i förväg inskickade frågor, säger Einar Fries. Positiv respons Einar Fries berättar att han har uppfattat att de drygt 70 personer som deltagit i dessa grupper varit nöjda och han har fått starka signaler om att det finns en vilja att mötas i den här formen även i fortsättningen. - Jag vet att det i Stockholms län finns ytterligare ca 700 njurtransplanterade personer med fungerande transplantat. Nu hoppas jag att några av dessa, gärna med någon närstående, också vill komma med framöver i någon av våra grupper för kunskaps- och erfarenhetsutbyte, där några platser finns kvar! Och vi kanske kan starta upp en ny grupp under våren, om så behövs. Om du vill anmäla dig, kontakta Einar på: 08-756 94 44 eller [email protected] Text och foto: Anneli Granberg Deltagare: Ann-Margret Westman En av deltagarna i erfarenhetsgruppen AnnMargret Westman transplanterades 2002 och var den första patienten som transplanterades med en njure med annan blodgrupp. Hennes make donerade en njure och har blodgrupp B och Ann-Margrets blodgrupp är A. Därför behövdes speciell förberedelse för att rensa Ann-Margrets blod från antikroppar. Ann-Margret transplanterades på en tisdag. Torsdagen i samma vecka fick hon känning av hjärtflimmer, men sedan har allt varit bra. Ann-Margret är glad och tacksam för sin njure och lever ett ”vanligt” liv idag. Vid pennan Britt-Marie Alm 13 14 Intervju: Erland Henriksson om PD Dialys och sophantering En regntung novembereftermiddag åker jag hem till Greta och Erland Henriksson i Bromma för att prata om PD Dialys och sophantering. Han är född och uppvuxen i Uppland där fadern köpte, av Erlands morfar, en bondgård och blev lantbrukare. Som ung jobbade Erland på gården hela dagarna och två kvällar i veckan tog han cykeln in till samhället för att göra lite extra gymnastik och låna böcker på biblioteket. Han läser ca 5 böcker i veckan, ett intresse som han delar med Greta. Senare i livet har Erland varit verksam som pastor i Stockholm, Göteborg och Bromma. Efter att ha bott med fru och barn i villa om 200 kvadratmeter flyttade Greta och Erland efter pensioneringen in i en 2 rums lägenhet. Var tredje vecka levereras PD vätska och tillbehör till Erland. Då blir det trångt i 2:an. Soporna tar också mycket plats och där har Erland tänkt till. Baxters kartonger har en anvisning hur det skall rivas isär men det är inte så lätt om man är svag i händerna. Erland viker flikarna ”åt andra hållet” och får då en stadigare kant att ta tag i och då går det lättare. Sen – bort med gavlarna som packas för sig. Kartongerna viks ihop och packas i papperskasse modell större. Sen återanvänder han dialysvätskeslangen och knyter mellan handtagen och får ett bra bärhandtag och 3 veckors kartonger får plats. Gavlarna trär han upp på en dialysslang genom handtagen och knyter ihop. Greta bjuder på kaffe och vi pratar om allt möjligt som släktforskning, familjegravar, sommarstugor och naturligtvis njursjukdomar. Erland är diabetiker så njursvikten är säkert en följd av det. Det finns också en del annat i bagaget. Bypassoperation, pacemaker, miniskoperation, höftoperation och neuropati bl.a. Det värsta är neuropatin tycker Erland för det är svårt med ojämnheter när man är ute och går och inte har känsla i fötterna. Då tar han rollatorn för säkerhets skull. Erland efterlyser lite praktisk handledning i ”sophantering” när man går och tränar på PD avdelningen för att lära sig och ta ansvar för sin dialys. Soporna kan bli ett problem när man har ont om plats. Jag tackar för kaffet och en trevlig eftermiddag. Själv hade jag Gambros dialyssystem och kan konstatera att deras kartonger är mycket lättare att hantera. Vid pennan och kameran Britt-Marie Alm 15 Aktuell forskning: Njursjuka underbehandlas efter hjärtinfarkt Personer med njursjukdom genomgår mer sällan behandling med ballongvidgning efter hjärtinfarkt, och har därmed sämre prognos. Det visar ny klinisk forskning som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Circulation. ningsområdet under de kommande åren och har avsatt särskilda resurser för forskningen inom nätverket. - Njursjukdom är en lika stark riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom som diabetes, och runt tio procent av befolkningen har njursjukdom. Det behövs mer forskning för En tredjedel av de patienter som behandlas för hjärtinfarkt har måttligt nedsatt njurfunktion. Hjärtinfarkt kan behandlas genom att förbättra blodflödet antingen genom ballongvidgning eller med bypass-kirurgi. Men det har varit oklart om behandlingen bör användas på njursjuka hjärtpatienter eftersom kunskap om eventuella risker har saknats. Ny studie Den nya studien bygger på uppgifter om drygt 23 000 personer som vårdats för hjärtinfarkt mellan 2003 och 2006. Resultaten visar att ballongvidgning är lika gynnsamt för hjärtpatienter med måttligt nedsatt njurfunktion som för njurfriska hjärtpatienter, men också att en mindre andel av de hjärtpatienter som har nedsatt njurfunktion genomgår behandlingen. Dödligheten inom den sistnämnda gruppen är också högre. - Prognosen för patienter med måttligt nedsatt njurfunktion kan sannolikt förbättras väsentligt om de i större utsträckning får behandling med ballongvidgning, säger Karolina Szummer, en av forskarna bakom studien och verksam vid Institutionen för medicin, Karolinska Institutet i Huddinge. Studien har genomförts inom ramen för ett forskningsnätverk bestående av kliniska forskare vid Karolinska Institutet, hjärtläkare från Karolinska Universitetssjukhuset samt njurmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus. Prioriterat forskningsområde På Danderyds sjukhus har man prioriterat sambandet mellan njur- och hjärtsjukdom som det viktigaste forsk16 Stefan Jacobson och Karolina Szummer att kunna erbjuda denna stora patientgrupp bästa möjliga vård, säger Stefan Jacobson adjungerad professor vid Karolinska Institutet och verksamhetschef på njurmedicinska kliniken vid Danderyds sjukhus. Redaktionen Publikation: “Influence of renal function on the effects of early revascularization in non-ST-elevation myocardial infarction – data from the Swedish Web-system for Enhancement and Development of Evidence-based care in Heart disease Evaluated According to Recommended Therapies (SWEDEHEART)”, Karolina Szummer, Pia Lundman, Stefan H Jacobson, Staffan Schön, Johan Lindbäck, Ulf Stenestrand, Lars Wallentin, Tomas Jernberg; för SWEDEHEART, Circulation, online 24 augusti 2009. Njurtransplantationer lyckas allt bättre Njurtransplationer lyckas allt bättre det visar ett samarbetsprojekt genomfört av läkare på de njurmedicinska och transplantationskirurgiska klinikerna på Karolinska Universitetssjukhuset, Universitetssjukhuset i Malmö och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Resultaten presenterades i tidskriften Transplant International. Studien inkluderade alla som genomgått en njurtransplantation sedan 1991, totalt 5933 patienter. Läkarna undersökte hur länge en transplanterad njure fungerar och hur länge njurtransplanterade patienter överlever. Behandlingsresultaten efter en njurtransplantation har successivt blivit allt bättre och skillnaderna mellan de tre undersökta centra är mycket små. Orsakerna till de förbättrade resultaten är många enligt Carl-Gustaf Elinder, verksamhetschef på Njurmedicinska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset och huvudförfattare till artikeln. - Det finns effektivare immunhämmande läkemedel idag, avstötning av transplantat inträffar inte lika ofta och är som regel mindre allvarliga och det allmänna medicinska omhändertagandet av patienterna är bättre, säger Carl-Gustaf Elinder. Risken att förlora funktionen i en transplanterad njure är idag mindre än häften av vad den var i början av 1990-talet. Fem år efter en njurtransplantation fungerar numera mer än 90 procent av njurarna. Allra bäst går det för patienter som fått en njure från en levande givare. De förbättrade resultaten medför också att andelen pa- Figuren visar med de successivt planare kurvorna att njurtransplantaten håller allt längre. Ca 70 % av de som tranplanterades 1991-1994 hade ett fungerande transplantat efter 5 år. För nästa jämförelsegrupp, tranplanterade 1995-199 har 5-årsöverlevnaden ökat till drygt 80 % och för de som tranplanterats efter 2000 ökat till ca 90 %. tienter med kronisk njursvikt som lever med fungerande njurtransplantat ökar och är idag 58 procent inom Stockholms läns landsting medan de som får dialys minskat till 42 procent. Redaktionen Publikation: Carl-Gustaf Elinder, Henrik Ekberg, Peter Ba´ ra´ ny, Ingela Fehrman-Ekholm, Gert Jensen, Gunnela Norde´ n, Staffan Scho¨ n, Lars Wennberg and, Abdul Rashid QureshiVariations in graft and patient survival after kidney transplantation in Sweden: caveats in interpretation of center effects when benchmarking Transplant International, Published Online 27 May 2009 Du vet väl att Njurföreningen Stockholm Gotland finns på webben? Besök oss på njsg.njurforbundet.se 17 Styrelsen: Om året som gick och året som kommer Här sammanfattar föreningens ordförande Erik Herland de viktigaste medlemsinsatserna under 2009 och en del av det som planeras för 2010. Styrelsen välkomnar förslag till aktiviteter och fler frågor som bör uppmärksammas. planterade och deras anhöriga var mycket lyckad med ca 250 deltagare. Under hösten har ett 70-tal av dessa träffats i mindre grupper för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Mötena för de startade grupperna fortsätter under 2010 och vid något eller några tillfällen kommer erfarna läkare att bjudas in för att föreläsa och svar på frågor. Ytterligare grupper kan startas om intresse finns. Vi genomförde på Världsnjurdagen 2009 fyra välbesökta informationsmöten på temat ”En av tio har njursvikt”. Planerna för Världsnjurdagen 2010 som inträffar den 11 mars och internationellt har temat ”Njursvikt och diabetes” är inte klara. Men njurklinikerna vid Karolinska och Danderyd är mycket positiva till fortsatt samarbete. Vi lyckades sämre på Donationsdagen i år hade vi bara information och utdelning av donationskort på ett ställe. För att lyckas bättre i oktober 2010 behöver vi flera som kan hjälpa till. Kom i form helgen på Lillsved i maj var uppskattad och. vi hoppas kunna upprepa aktiviteten under våren 2010 men behöver förhandla med idrottsfolkhögskolan för att kunna hålla nere deltagaravgifterna. Intresset för våra heldagsutflykter har ibland varit lågt och vi i styrelsen vill gärna ha medlemmarnas synpunkter på om vi även framöver skall ordna sådana resor och i så fall vart. Uppslutningen till julbordsresorna är däremot god liksom till vissa kortare dagaktiviteter som besöket hos Staffan Snidare. Dessa aktiviteter kommer därför erbjudas medlemmarna även under 2010 liksom kvällsmöten om aktuella medicinska frågor. Föreningen har varit dålig på att välkomna och introducera nya medlemmar. I augusti ändrade vi på detta genom en särskild träff för de som kommit med under 2009. Vi planerar för två sådana träffar under 2010. Arbetsgruppen för levande donation har slutfört första delen av sitt arbete. Resultaten av den enkät som gjorts till de som tranplanterats vid Huddinge de senaste fyra åren kommer inom kort redovisas i Läkartidningen för att därefter behandlas på olika konferenser. Vår målsättning är att korta utredningstiden och ge bättre stöd till berörda. Särskilt för dialyserande Föreningen har tillsammans med att beröra patienter mycket aktivt arbetat för att vi skall få behålla befintliga små lokala dialyser och att nya skall etableras. Vi har goda förhoppningar att Sophiahemmets dialys får vara kvar och gläds över nyetableringarna i Södertälje och Norrtälje. Det är beklagligt att Kronan läggs ner utan att ersättas av annan klinik området. Kampen för att alla som vill skall få fler dialyser än gängse tre per vecka fortsätter. Det är oftast medicinskt motiverat och sjukvårdsekonomiskt lönsamt. Vårt krav att även de som påbörjar dialys i hemmet efter fyllda 65 år skall få ersättning för merkostnader har avvisats av Stockholms läns landsting. Men vi kommer att ta nya tag i frågan med hänvisning till att landstinget i Skåne bifallit motsvarande ansökan från Njurföreningen Syd. Vi kommer också att fortsätta att driva kravet på att de som använder egen bil för sjukresor skall kompenseras för trängselskatten. Särskilt för transplanterade Föreläsningseftermiddagen den 23 april 2009 för tran- 18 Särskilt för tidigt njursviktiga Vikten av tidig upptäckt och bromsande åtgärder kan inte nog betonas. För att uppmärksamma detta planerar föreningen under 2010 att i samarbete med sjukhusens njurkliniker ordna ett par större föreläsningar. Finns det intresse kan dessa följas upp i mindre grupper för kunskaps- och erfarenhetsutbyte efter den modell som framgångsrikt tillämpats för tranplanterade. Gotland Gotlänningarna har äntligen fått en långsiktig njurläkarlösning genom att Diaverum från oktober tagit över all njursjukvård på ön. Flera från vår styrelse deltog i öppningsträffen den 4 november för att bl.a. diskutera hur föreningens verksamhet på Gotland kan vitaliseras. En bra start var årets julbord. Invigningen av Diaverums klinik i Visby Njurföreningen var inbjuden till invigningen av Diaverums njurklinik den 4:e november. Fyra styrelsemedlemmar och vår kanslist åkte ner till Visby för att delta och samtidigt träffa medlemmar därifrån. Det var knappt tio gotlänningar som kom till lunchen i sjukhusets servering, som vi från Stockholm inbjudit till. Vi åt en god lunch och diskuterade hur vi skulle kunna stödja Gotlandssektionen att åter få igång sin verksamhet. Det resulterade i att de ska bjuda in sina medlemmar till ett julbord och då bilda en sektionsstyrelse och försöka få igång lite verksamhet. Diaverums invigning Därefter var det dags för invigningen på dialysavdelningen. Först var det mingel med snittar och lite gott att dricka. Där var kanske bortåt hundra personer, representanter för Diaverum, politiker, personal och patienter. Samtliga lovordade det fantastiska läget av dialyskliniken. Utsikten är otrolig. Politikerna, Per-Olof Jacobsson, ordförande i Hälsooch Sjukvårdsnämnden på Gotland och Eva Nypelius, kommunstyrelsens ordförande var mycket nöjda med att det gått i lås att ett privat bolag tar totalansvar över hela njursjukvården på Gotland, från tidigt njursviktiga till eftervård av transplanterade. Det är det enda stället i Sverige. Diaverums vd Dag Andersson berättade att företaget bedriver njursjukvård på 200 kliniker världen över. I Sve- rige finns de sen tidigare i Malmö och i Falköping. De har stor erfarenhet av njursjukvård och ser fram emot förbättringar i en redan bra njursjukvård och är övertygad om att patienterna snart ska märka en skillnad till det bättre. Därefter klipptes bandet. Förenings förväntningar på kliniken Efter det pratade undertecknad om förenigens förväntningar på Diaverum, vad gäller vikten av tidig upptäckt av njursvikt. Hur bra det skulle vara om Diaverum kunde bromsa det växande antalet patienter som behöver dialys eller transplantation. Hur vi eftersträvar förbättringar inom dialysvården. Vår förhoppning är att det ska kunna erbjudas mer dialys till de patienter som så önskar och är i behov av det, då vi anser att en ökad dialysvolym leder till bättre livskvalitet. Vidare att transplantationsutredningar påskyndas och att stödet till levande donatorer förbättras. Einar Fries berättade om föreningens verksamhet bland annat om det stora möte som föreningen tillsammans med njurklinikerna anordnat för alla transplanterade med anhöriga i Stockholm. Till sist pratade Ola Lindvall från Gotland som patient och aktiv medlem. Njurföreningarna har haft stor betydelse för att förbättra njursjukvården under de 40 år som gått sedan den första föreningen bildades. Vi överlämnade Njurförbundets jubileumsbok till Diaverums vd och politikerna. Margareta Wihlborg 19 Aktiviteter: Ateljébesök hos Staffan och Monica Snidare En gråkall novemberkväll steg vi in i familjen Snidares vackra hem i Enskede. Staffan gav oss ett varmt välkomnade i tamburen medan hans fru Monica dukade upp ett fantastiskt buffébord. Ett tiotal medlemmar från föreningen hade slutit upp för att njuta av god mat, trevligt umgänge och konst. Besöket präglades av en glad och uppsluppen stämning som förstärktes av Staffans roliga anekdoter. Monica och Staffan Snidare bjuder in till ateljébesök i två omgångar på hösten och våren. Främst är det konstföreningar från olika företag som kommer på besök. Monica berättar att det började för tio år sedan då en konstförening i samband med ett besök frågade om de kunde ta med lite ost och vin. 20 - Jag tyckte att det lät trevligt men tänkte att det där kan jag ordnar, säger Monica. Vi blir bjudna på ett genomtänkt bufféupplägg med många ekologiska grönsaksrätter, sallader och gratänger. De flesta av oss från föreningen fyller på våra tallrika både en och två gånger. När den välsmakande buffen är uppäten och kaffet serverat började Staffan Snidare berätta och visa olika grafiska tekniker som han arbetar med. Staffan Snidares arbete innefattar akvarell, olja, litografi och miniatyretsningar på kopparplåt, svartvita eller akvarellerade. Han började arbeta med grafik år 1981 och han trycker själv i sin ateljé. Som avslutning på besöket hos paret Snidare passade många av oss på att inhandla några av Staffans verk till ett förmånligt pris. Text och foto: Anneli Granberg På bilderna: Staffan snidare, Monica Snidare, Eva Söderkvist, Jörgen Andersson, Eva Söderbärj, Bert Carlsson, Birgitta Carlsson och Margaret Sederlin Välkommen till årsmöte Boka redan nu in Njurföreningens årsmöte 25 mars kl 18.00 Vi håller liksom förra året till i Essinge konferenscenter Efter sedvanliga årsmötesförhandlingar äter vi en bit mat, dricker kaffe och låter oss underhållas av Revymakarna från Västerås. De gör ett program om Karl Gerhard med sånger, kupletter och historier. Föreningens årsredovisning presenteras i nästa nummer av NJURsVIKTIGT. Då anges också sista dag för anmälan till årsmötet. Välkomna! 21 Rekreationsresa till Kreta för tredje året i rad Kungsholmsdialysen gjorde även i år en rekreationsresa för hem- och självdialyspatienter och deras närstående. Resan gick till Greklands största ö Kreta och Europas sydligaste utpost, vilket märks på det varma och behagliga klimatet. Flyget går till Heraklion, Kretas huvudstad, som inte är en vacker stad men full av liv och rörelse. Strax utanför staden finner man fornminnesattraktionen Knossos Palatset. Det här året hade vi valt att bo mellan byarna Hersonissos och Stalida, 28 km öster om Heraklion, Hersonissos var Greklands första chartermål. Vi bodde på hotell Arminda, ett All Inclusive Resort. Åsikterna är delade om All Inclusive är ett bra alternativ. Några tycker att det är toppen andra vill hellre gå ut och välja restaurang själv, det svårt att tillgodose allas behov. Maten på hotellet var bra men saknade dock det goda grekiska kökets smak. Dialyserna får patienterna på Mesogeios kliniken som ligger strax väster om Heraklion. Kliniken är väldigt trevlig och allt är mycket välordnat. Personalen är vänliga, kunniga och effektiva. Från sin dialysstol har patienterna utsikt över bergen med vinodlingar och olivlundar. Kliniken ombesörjer resa mellan hotell och dialysen. I år var vi en stor grupp, 12 dialyserande, en transplanterad, 20 anhöriga och två sjuksköterskor. Många valde att göra utflykter på egen hand några hyrde bil och andra tog en båttur. 22 Glat t gä ng på K retasemester Kliniken bjuder patienter på en utflykt och reducerat pris för anhöriga som några valde att följa med på. I år gick utflykten till det ”Okända Kreta”. Under veckan anordnade vi en anhörigträff där anhöriga får byta erfarenheter med varandra, mycket uppskattat. För att öka motivationen att gå några steg extra utlyste vi en stegtävling under veckan på Kreta. Samtliga patienter fick varsin stegräknare, sponsrade av Fresenius Medical Care Sverige AB. Varje morgon startades med en gemensam promenad där alla promenerade efter sin egen förmåga utmed havet. Härligt att se så många entusiastiska patienter och anhöriga. Många gick även egna promenader för att utforska omgivningarna. Vår förhoppning var att ett snitt på 5000 steg/dag men det blev betydligt fler steg, snittet låg på 7500 per/dag. Vinnaren gick i snitt 15000 steg per dag, bra jobbat. Priser, sponsrade av Njurförening Stockholm Gotland, delades ut till fyra vinnare. Vår uppfattning är att alla hade en härlig vecka med tid för avkoppling, rekreation och mycket socialt umgänge. Det här är ett sätt för våra patienter med dialys hemma att träffa andra i samma situation och byta erfarenheter, vilket vi tror är betydelsefullt. Vi hinner bara återvända hem när frågan kommer – när åker vi nästa gång? Brittis och Maria, sjuksköterskor och reseledare, Hemdialysmottagningen Kungsholmsdialysen. Dagsresa till Strängnäs och Stallarholmen Det var en vacker sensommaronsdag, då Njurföreningen Stockholm Gotland tillsammans med PRO skulle göra en utflykt med Svenska Dagsresor i samarbete med Cloudberry. På bussen fick vi se en reklamfilm om alla fördelar att sova på Cloudberry´s sängkläder. När vi anlände till Ulvhälls Herrgård, Strängnäs, något försenade, så blev vi serverade kaffe och smörgås. Under vårt kaffedrickande fick vi en grundlig presentation av Micke Andersson, som pratade sig varm om alla fördelar med Cloudberry´s sängkläder i mjukaste merinoull. Det fanns också möjlighet att beställa produkterna till ”visningspris”. Därefter fanns det lite tid för rundvandring i Herrgårdens smakfullt inredda rum. Nu var det dags för oss att inta en god och vällagad lunch, innan vi lämnade Ulvhälls Herrgård, för att åka vidare till det närbelägna Solberga Blommor. Där kunde vi göra inköp av lökar, växter och diverse inredning. Vi åkte förbi Strängnäs kyrka, men det fanns inte tid att gå in i den. Vår sista anhalt var HB Sjöbris, på den idylliska Stallarholmen. Här kunde vi inhandla olika delikatesser, som det strävsamma paret hade i sin gårdsbutik; det var rökt fisk, inlagd fisk, pateèr, olika ostar, marmelader, saft, bröd och kex av olika slag. De som inte handlade kunde sitta utanför och njuta i solen, där gårdskatten lekte och roade de besökande. Nu var det dags för hemfärden till Stockholm igen, efter en händelserik bussutflykt. Vid pennan Monika Eriksson 23 B Adressat Föreningsbrev Porto betalt S:t Göransgatan 84, 112 38 Stockholm KALENDARIUM Missa inte våra aktuella aktiviteter! Januari - maj Grupper för transplaneterade ocn närstående. De sju etablerade grupperna fortsätter med träffar. Information om tid och plats är inte klar. Skickas direkt till deltagarna. 11 Mars Världsnjurdagen 25 Mars Föreningens årsmöte, Essinge konferenscenter Njurföreningens Sudoku Var och en av siffrorna 1-9 ska finnas med i varje vågrätt och lodrätt rad, såvälsom i varje ruta om 3x3 rutor. Lösning publiceras i nästa nummer. Sudoku nr 4 2009 Lösning till nr 3 2009
© Copyright 2024