1. No category

Pöyry SwedPower AB
Sida 1
Bilaga 19 Kompletteringar till MKB
Halsingeskogens vindkraftpark
Fågelrapport, Fågelinventeringar 2012-2013
(Grouseexpeditions)
En samlad rapport över de fågelinventeringar
som har genomförts i och omkring
Ansökningsområdet.
Rapporten i bilaga 19 kompletterar bilaga 8 i
MKB daterad 2013-07-15.
2013-12-18
Sammanfattande rapport från samtliga
genomförda fågelinventeringar i
Hälsingeskogen
På uppdrag av Bergvik skog AB
2013-12-18
Grouseexpeditions
Martin Rydberg Hedén
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
1
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Innehållsförteckning:
sida
1. Bakgrund och syfte
3
2. Metod och genomförande
2.1.
Linjetaxering
2.2.
Rödlistade arter
2.3.
Nattaxering
2.4.
Örninventering
2.5.
Uppföljning av tips
2.6.
Smålomsinventering
2.7.
Fiskgjuseinventering
4-5
5-7
7
7-9
10-12
12
13
13
3. Resultat
3.1.
3.2.
3.3.
3.4.
3.5.
3.6.
3.7.
14-17
17-18
18
19-25
25
26-27
27-28
Linjetaxering
Rödlistade arter
Nattaxering
Örninventering
Uppföljning av tips
Smålomsinventering
Fiskgjuseinventering
4. Diskussion
29-32
5. Slutsats
32-33
6. Referenser
34
Bilaga
1 Inventeringsmetodik Linjetaxering
35-38
2 Uppföljning Kungsörn (sekretess)
---
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
2
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
1. Bakgrund och syfte
På uppdrag av Bergvik Skog AB har en studie gjorts av fågellivet inom och runt
det projekterade området Hälsingeskogen med anledning av den planerade
vindkraftparken. Vid starten av inventeringen, vårvintern 2012, var området
betydligt större än den slutgiltiga avgränsningen varför vissa moment
inventerats även utanför den senaste avgränsningen. Hela studien har
genomförts mellan februari 2012 och augusti 2013. Studien har gjorts i enlighet
med de rekommendationer som framgår av Naturvårdsverkets rapport nr 6467.
Bolaget har förutom de vanliga rekommendationerna också begärt en
uppföljande inventering 2013 vilket ej är praxis men har lett till en mycket
heltäckande bild över projektområdet som ekosystem. Den uppföljande
inventeringen, som utfördes 2013 syftade till att följa upp utvecklingen för vissa
hotade arter. Dessa är Kungsörn, Smålom och Fiskgjuse.
Denna rapport redovisar resultaten från samtliga utförda fågelinventeringar som
genomförts (februari 2012-augusti 2013) med begränsning till
Ansökningsområdet och dess närområde. Den syftar till att ge en heltäckande
bild över fågellivet i området samt att identifiera den eventuella negativa
påverkan en vindkraftpark kan ha för fåglar inom området och ge
rekommendationer till hur detta kan undvikas.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
3
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
2. Metod och genomförande
För att få en så god bild som möjligt av vilka typer av inventeringar som behövs
beslutades först om två generella typer som ger en god helhetsbild. Dessa är
linjetaxering i enlighet med svenska populationsövervakningens metodik
(Svensson S, 2005, bilaga 1) samt nattaxering enligt samma som ovan
(Green.M, 2010). Örninventering vid spelflykt är också en sådan del som alltid
görs. Vidare har bakgrundsinformation inhämtats från rapportsystemet Svalan
(Artdatabanken, 2012, Artdatabanken, 2013). Ett möte har genomförts med
GLOF (Gävleborgs Ornitologiska Förening) för att låta dem dela med sig av
kunskaper om området och synpunkter. I samband med samråd har också
allmänheten uppmanats att dela med sig av erfarenheter från området. Utifrån
detta underlag togs en samlad inventeringsplan fram. Denna rapport grundar sig
nu på följande inventeringsmoment som genomförts:
Linjetaxering 2012
kap 2.1
Inventering av rödlistade arter 2012
kap 2.2
Nattaxering 2012
kap 2.3
Spelflyktsinventering av örn 2012
kap 2.4
Spelflyktsinventering av örn 2013
kap 2.4
Smålomsinventering 2012
kap 2.8
Smålomsinventering 2013
kap 2.8
Fiskgjuseinventering 2012
kap 2.9
Fiskgjuseinventering 2013
kap 2.9
Utöver dessa inventeringsdelar har även eftersök av Kungsörnsbo samt visuella
eftersök av unga flygtränande örnar gjorts 2013 utan resultat, se kap 3.4. Alla
tips som kommit in har följts upp, vilket har lett till en god kunskapsbas om
rödlistade arter även utanför parken.
Denna rapport redovisar resultaten från samtliga utförda fågelinventeringar som
genomförts (februari 2012-augusti 2013) med begränsning till
Ansökningsområdet och dess närområde enligt Karta 1 nedan. De tidigare
rapporterna i bilaga 8 i MKB´n i ansökan omfattade även inventeringsresultat
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
4
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
från området väster väg 50 som ingick i samråd 1. Det ligger minst 4 km väster
om Ansökningsområdet.
2.1 Linjetaxeringen
Fågelinventeringen gick ut på att skapa en bild av fågelfaunan i området och
baseras på typisk s k linjetaxering. Denna teknik används för
populationsövervakningen i Lunds universitets regi - vilka ger de viktigaste mått
vi har på svensk populationsutveckling - och är därför väl beprövad.
Linjetaxering går till så att inventerare promenerar en viss sträcka längs en i
förväg utlagd linje, i en sådan takt att varje kilometer tar en halvtimme. Under
promenaden registreras alla individer av alla arter som ses eller hörs. Linjerna
skall vara slumpmässiga, varför en första punkt längs områdets gräns slumpas
fram och övriga följer med ca 500 meters lucka. För att ge ett representativt
urval samt för att inventerare inte ska hamna ur kurs dras räta linjer från dessa
till områdets gräns på motstående sida, vilka sedan följs via GPS. Då avsevärda
hinder såsom klipphällar, sanka myrar eller sjöar finns i terrängen görs uppehåll
i tideräkningen under den tid det tar att komma till motsatt sida av hindret, varpå
inventeringen återupptas. De linjer som använts i berört område i
Hälsingeskogen finns specificerade på karta nedan på karta 1.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
5
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Karta 1 visar de transektlinjer som använts vid linjetaxeringen 2012. Det är resultatet från
inventeringen av dessa transsekter som redovisas i kapitel 3.1. Under 2012 var det
projekterade området betydligt större och då inventerades även punkter väster om väg 50 som
nu ligger utanför området. Resultatet från punkterna väster om väg 50 redovisas inte i denna
rapport
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
6
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
.
Linjetaxeringen utförs mellan maj och juni månad i enlighet med framtagna
riktlinjer för Atlasinventeringens utförande. Atlasinventeringen är en nationell
inventering i Lunds universitets regi som syftar till att mäta
populationsfluktuationer över tid. Rutor spridda över hela Sverige inventeras
årligen av ett hundratal inventerare för att kunna följa trenderna hos alla i
Sverige förekommande arter.
Uppföljningsbesök görs vid behov under juni-augusti för att undersöka utfallet
av eventuella funna rödlistade arter. Vilket datum som blir aktuellt beror av
vilken art det gäller eftersom olika arter häckar under olika perioder.
Inventeringen inleds i gryningen och håller som längst på fram till klockan 10 på
förmiddagen varefter fåglarnas aktivitet avtar markant. Inventeringsarbete utförs
inte under dagar med kraftig nederbörd eller stark vind under observationstiden
då det riskerar att påverka resultatet.
Resultatet redovisas sedan i den slutgiltiga rapporten med hjälp av medelantal
individer av varje art per kilometer linje samt en totalsiffra.
Inventeringsmetodiken kan ses i sin helhet i bilaga 1.
Hela inventeringen genomfördes mellan den 16e och 23e juni 2012.
2.2 Rödlistade arter
I de fall rödlistade arter upptäcks under linjetaxering eller vid färd mellan linjer
undersöks deras status för att upptäcka eventuella häckningar. I de fall det
handlar om arter som har kända problem med vindkraft som till exempel ugglor
och rovfåglar görs vid konstaterad häckning ett uppföljande besök under juliaugusti för att undersöka utfallet av häckningen. Exakt tidpunkt för riktade
inventeringsinsatser beror på vilken art som ska studeras.
2.3 Nattaxering
Nattaxeringen utfördes i enlighet med metodik utarbetad av Martin Green vid
Lunds universitet (Green 2010).
Texten nedan, som beskriver inventeringsmetodiken, är något modifierad
jämfört med originalet då det inte handlar om en standardiserad rutt utan ett
specifikt område, men metodiken är därutöver densamma. Kursiv text nedan är
tillägg som Grouseexpeditions gjort till originaltexten.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
7
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Förberedelse:
(1) en rutt som är farbar med bil väljs ut. Rutten ska följa allmänt tillgängliga vägar som
saknar bommar och som i möjligaste mån ska vara framkomliga på senvinter och tidig
vår när det kan ligga mycket snö
(2) exakt 20 punkter utses utmed rutten på sådant avstånd från varandra så att fåglar inte
dubbelräknas från olika punkter. 2 km mellan punkter (”fågelvägen”) rekommenderas.
Det måste inte vara exakt 2 km mellan punkterna, kortare avstånd är möjligt om
topografin ändå gör att du inte dubbelräknar fågelindivider från olika punkter.
Preliminärt utlägg av punkter kan göras i förväg på karta. Punkterna kan sedan justeras i
fält vid första inventeringen utifrån vad som är praktiskt möjligt.
(3) Försök görs att fördela punkterna mellan de olika miljöer som förekommer i rutan
så att alla miljöer täcks.
(4) Notera att en rutt inte måste gå i alla rutans delar (runt hela rutan). Det räcker med
att täcka in de miljöer som dominerar rutan.
(5) Numrera punkterna från 1 till 20.
Två tillfällen planeras om en natt vardera i april och juni-juli för att täcka in alla arter på
ett optimalt sätt.
Inventering:
(1) Räkna alla hörda och sedda fåglar under exakt fem minuter från varje punkt
(2) Notera att det är antalet registrerade individer som ska bokföras (i första hand, se
nedan)!
(3) Notera att fåglar som hörs eller ses utanför femminutersperioderna inte ska
bokföras!
(4 Varje individ ska bara räknas en gång! Fåglar som hörs långt och som vid vissa
omständigheter skulle kunna höras från två punkter, även om det är två km mellan
punkterna, ska bara bokföras vid en av punkterna OM ni bedömer att det är samma
individ som hörs från båda punkterna. Exempel på sådana arter är rördrom, trana,
slaguggla m fl.
(6) Observera att det är en person som är huvudinventerare, även om man har sällskap
med sig, och det är det som denne hör/ser/upptäcker som ska noteras.
(7) För ugglor där hona och hane kan skiljas på läte (eller annat sätt) anges med en
extra notering könet på de hörda individerna.
(8) För ungkullar av ugglor ska både antalet kullar och individer (ungar) räknas (om
möjligt). Vid kontakt med ungars tiggläte från rödlistade arter eller arter medtagna i
fågelskyddsdirektivet görs ett eftersök efter 5 minutersperioden för att konstatera
häckningsutfall.
Inventeringen genomfördes under två nätter den 20e april samt den16e juni
De punkter som använts för inventering i området specificeras på karta 2.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
8
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Karta 2 visar de punkter, rödmarkerade, som användes under nattaxeringen 2012 och som
ligger i eller nära Ansökningsområdet. Under 2012 var det projekterade området betydligt
större och då inventerades även punkter väster om väg 50 som nu ligger långt utanför
området. Resultatet från punkterna väster om väg 50 redovisas inte i denna rapport.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
9
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
2.4 Örninventering
Den inventeringsmetod som använts inleds med att ett antal punkter väljs ut i
området. Urvalet görs på ett sådant sätt att hela det aktuella området samt
intilliggande områden täcks av, genom att alla delar av det är synliga från någon
av punkterna. Av detta skäl väljs oftast antingen mitten på större öppna ställen
såsom fält, sjöisar eller stora myrar, eller – vanligare – bergstoppar med låg till
ingen skogsbeklädnad. I de fall sådana saknas fungerar också trädkrona på
toppen av berg som utsiktsplats. Vissa justeringar görs ofta av de exakta
positionerna vid första fältbesöket för att korrigera för felaktiga uppskattningar
utifrån studier av flygfoto. På de utvalda platserna sitter man sedan någon gång
under februari och/eller mars, beroende på klimatzon, mellan klockan 10 och 16
på dagen. Lämpliga inventeringsdagar har liten till ingen nederbörd och lättare
vind, då örn är mest aktiv under dessa förhållanden. Inventerare sitter alltid två
och två med ryggen mot varandra, då en ensam person inte kan täcka mer än
180 graders synfält i taget. Ofta sitter flera par samtidigt i samma område för att
då örn upptäcks enklare kunna ringa in var den landar.
Framförallt eftersöks adulta örnar i par som spelflyger, men all aktivitet hos örn
registreras. Alla örnar åldersbestäms, i det här fallet i tre kategorier: fjolårets
fåglar, subadulta fåglar och adulta fåglar. Vid inventeringens slut sammanfattas
all information om rörelser för örn, och i de fall där spelflykt påträffats följer
man upp med hjälp av den information som framkommit under inventeringen.
Eftersom spelflykt i ett område tyder på ett bo i närheten, innebär uppföljningen
att man ringar in och eftersöker boet.
På karta 3 visas de platser som användes som observationspunkter under örninventeringen
år2012 och karta 4 visar år 2013.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
10
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Karta 3 visar de observationspunkter som användes under örninventeringen. De exakta
koordinaterna för 2012 redovisas i tabell 3.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
11
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Karta 4 visar de punkter som användes i örninventeringen 2013. De exakta koordinaterna
återfinns i tabell 3.
2.5 Uppföljning av tips
Alla tips som kommit in från allmänhet och ornitologiska föreningar i samband
med samråd eller andra möten har följts upp för att i bästa möjliga mån avgöra
om uppgifterna fortfarande är aktuella. Då det rört sig om häckningar av
skyddsvärda arter eller arter som har en känd problematik med vindkraft inbjöds
observatörerna att följa med inventerare ut i fält för att tillsammans verifiera
status på individen i fråga.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
12
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
2.6 Smålomsinventering
Samtliga tjärnar inom Ansökningsområdet samt en kilometer runt besöktes
under maj månad 2012 och 2013 för att hitta par eller ruvande individer eller
andra beteenden som indikerar häckning eller parbildning. I de fall Smålom
påträffats gjordes återbesök med två veckors mellanrum för att följa
utvecklingen. Då Smålom är mycket störningskänsliga sattes 2 veckor som ett
minimimått. I de fall en häckning påträffades, studerades deras flyktvägar för att
vid behov kunna upprätta skyddszoner. Hur sådana skyddszoner utformas
diskuteras nedan i avsnitt 4 om Smålom.
2.7 Fiskgjuseinventering
Fiskgjuse häckar nästan uteslutande i direkt anslutning till vatten varför en stor
del av inventeringen görs simultant med Smålomsinventeringen ovan. I
samband med Smålomsinventeringen 2012 avsöktes strandremsor och sjöar
efter bon inom och strax utanför parken. Vid två tillfällen satt en inventerare
mellan kl 10 och kl 15 på två olika platser för att eftersöka födosökande
fiskgjusar. Vidare följdes alla fiskgjusar som upptäcktes under andra
inventeringsdelar för att se om de härrör från de kända reviren utanför parken
eller handlar om nya etableringar inom parken. Under 2013 gjordes också
studier från två punkter för att leta födosökande fiskgjusar och reda ut var de
kommer ifrån. Platserna som användes som observationspunkter redovisas i kap
3.7. Denna del av inventeringen genomfördes den 22a juni samt 10e juli.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
13
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
3. Resultat
3.1 Linjetaxering
Under linjetaxeringen 2012 inventerades 47 kilometer inom ansökningsområdet
samt 21 kilometer utanför i enlighet med de transektlinjer som framgår ur karta
1 i kap 2.1. Förutom dessa inventerades även 31 kilometer väster om väg 50,
minst 4 km från Ansökningsområdet vilket framgår av bilaga 8 i MKB.
Inom Ansökningsområdet enligt Karta 1, sågs eller hördes 2185 individer under
denna inventering vilket ger ett medeltal om ungefär 46 fåglar per kilometer.
Denna siffra är relativt normal om man jämför med förväntade siffror för ett
område med liknande topografi i denna del av Sverige baserat på kunskaper från
de omfattande linjetaxeringar som varje år genomförs i Lunds Universitets regi
(Lindström & Green.2013).
I Tabell 1 nedan följer en lista med arter och antal som setts under inventeringen
dels inom Ansökningsområdet, dels utanför i Ansökningsområdets närhet enligt
Karta 1.
Art
Vetenskapligt namn
Bergfink
Björktrast
Blåmes
Bläsand
Bofink
Buskskvätta
Domherre
Drillsnäppa
Fringilla montifringilla
Turdus pilaris
Parus caeruleus
Anas penelope
Fringilla coelebs
Saxicola rubetra
Pyrrhula pyrrhula
Actitis hypoleucos
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
Antal
Antal/km
Antal inom Antal/km i
utanför
utanför
ansöknings- ansökningsansöknings- ansökningsområdet
området
området
området
2
72
49
1
261
7
51
2
0,04
1,53
1,04
0,02
5,55
0,15
1,09
0,04
1
19
36
2
119
5
29
1
0,05
0,90
1,71
0,10
5,67
0,24
1,38
0,05
[email protected]
[email protected]
14
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Dubbeltrast
Duvhök
Enkelbeckasin
Fiskmås
Fisktärna
Gluttsnäppa
Gransångare
Grå flugsnappare
Gråspett
Gråtrut
Gräsand
Grönbena
Grönfink
Grönsiska
Grönsångare
Gulsparv
Gulärla
Turdus viscivorus
Accipiter gentilis
Gallinago gallinago
Larus canus
Sterna hirundo
Tringa nebularia
Phylloscopus collybita
Muscicapa striata
Picus canus
Larus argentatus
Anas platyrhynchos
Tringa glareola
Carduelis chloris
Carduelis spinus
Phylloscopus sibilatrix
Emberiza citrinella
Motacilla flava
Troglodytes
Gärdsmyg
troglodytes
Gök
Cuculus canorus
Göktyta
Jynx torquilla
Hussvala
Delichon urbicum
Järnsparv
Prunella modularis
Järpe
Bonasa bonasia
Kaja
Corvus monedula
Kanadagås
Branta canadensis
Knipa
Bucephala clangula
Koltrast
Turdus merula
Korp
Corvus corax
Kricka
Anas crecca
Kråka
Corvus corone
Kungsfågel
Regulus regulus
Ladusvala
Hirundo rustica
Lavskrika
Perisoreus infaustus
Lövsångare
Phylloscopus trochilus
Mindre korsnäbb Loxia curvirostra
Morkulla
Scolopax rusticola
Nötskrika
Garrulus glandarius
Ormvråk
Buteo buteo
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
42
1
24
6
2
9
4
36
1
2
9
11
22
19
13
5
3
0,89
0,02
0,51
0,13
0,04
0,19
0,09
0,77
0,02
0,04
0,19
0,23
0,47
0,4
0,28
0,11
0,06
18
0
15
4
3
4
1
27
0
0
5
3
8
10
4
2
0
0,86
0,00
0,71
0,19
0,14
0,19
0,05
1,29
0,00
0,00
0,24
0,14
0,38
0,48
0,19
0,10
0,00
65
1,38
36
1,71
24
4
2
38
11
1
7
39
67
20
7
33
51
26
5
386
57
15
22
2
0,51
0,09
0,04
0,81
0,23
0,02
0,15
0,83
1,43
0,43
0,15
0,7
1,09
0,55
0,11
8,21
1,21
0,32
0,47
0,04
13
1
0
18
5
0
2
15
40
7
2
12
34
10
0
198
18
6
5
0
0,62
0,05
0,00
0,86
0,24
0,00
0,10
0,71
1,90
0,33
0,10
0,57
1,62
0,48
0,00
9,43
0,86
0,29
0,24
0,00
[email protected]
[email protected]
15
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Orre
Ortolansparv
Ringduva
Rödhake
Rödstjärt
Rödvingetrast
Skata
Skogssnäppa
Skrattmås
Skäggdopping
Smålom
Sparvhök
Spillkråka
Stenskvätta
Stjärtmes
Storlom
Storskrake
Större hackspett
Större korsnäbb
Svarthätta
Svartmes
Svartvit
flugsnappare
Sångsvan
Sädesärla
Sävsparv
Talgoxe
Talltita
Taltrast
Tjäder
Tofsmes
Tofsvipa
Tornfalk
Tornseglare
Trana
Tretåig
hackspett
Trädgårdssångare
Trädkrypare
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
Tetrao tetrix
Emberiza hortulana
Columba palumbus
Erithacus rubecula
Phoenicurus
phoenicurus
Turdus iliacus
Pica pica
Tringa ochropus
Larus ridibundus
Podiceps cristatus
Gavia stellata
Accipiter nisus
Dryocopus martius
Oenanthe oenanthe
Aegithalos caudatus
Gavia arctica
Mergus merganser
Dendrocopos major
Loxia pytyopsittacus
Sylvia atricapilla
Parus ater
Ficedula hypoleuca
Cygnus cygnus
Motacilla alba
Emberiza schoeniclus
Parus major
Parus montanus
Turdus philomelos
Tetrao urogallus
Parus cristatus
Vanellus vanellus
Falco tinnunculus
Apus apus
Grus grus
Picoides tridactylus
Sylvia borin
Certhia familiaris
19
3
81
117
0,4
0,06
1,72
2,49
8
0
33
47
0,38
0,00
1,57
2,24
38
0,81
19
0,90
34
2
8
16
1
3
2
8
6
2
2
2
26
2
11
7
0,72
0,04
0,17
0,34
0,02
0,06
0,04
0,17
0,13
0,04
0,04
0,04
0,55
0,04
0,23
0,15
17
0
2
21
0
1
1
3
8
0
1
0
8
0
5
2
0,81
0,00
0,10
1,00
0,00
0,05
0,05
0,14
0,38
0,00
0,05
0,00
0,38
0,00
0,24
0,10
10
0,21
4
0,19
1
16
4
13
17
38
3
12
1
1
8
18
0,02
0,34
0,09
0,28
0,36
0,81
0,06
0,26
0,02
0,02
0,17
0,38
0
8
1
5
7
14
1
6
0
0
3
6
0,00
0,38
0,05
0,24
0,33
0,67
0,05
0,29
0,00
0,00
0,14
0,29
9
0,19
3
0,14
6
20
0,13
0,43
3
7
0,14
0,33
[email protected]
[email protected]
16
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Trädpiplärka
Törnskata
Varfågel
Vigg
Ängspiplärka
Ärtsångare
totalt
Anthus trivialis
Lanius collurio
Lanius excubitor
Aythya fuligula
Anthus pratensis
Sylvia curruca
41
4
3
3
6
22
2185
0,87
0,09
0,06
0,06
0,13
0,47
46,49
18
2
0
0
1
12
1015
0,86
0,10
0,00
0,00
0,05
0,57
48,33
Tabell 1 visar alla arter som setts under inventeringens gång. En Uppdelning
görs mellan individer som setts innanför Ansökningsområdet samt utanför
ansökningsområdet i dess närområde enligt Karta 1. I båda grupperna
redovisas hur många de är totalt samt hur många de är per inventerad
kilometer. Arter som presenteras i fet stil är upptagna på Artdatabankens röda
lista.
Av alla fåglar som sågs under inventeringarna har 8 tagits upp på artdatabankens
röda lista (http://snotra.artdata.slu.se/artfakta/GetSpecies.aspx
?SearchType=Advanced). Dessa arter får en mer detaljerad genomgång nedan.
Av det mer uppseendeväckande under inventeringen kan nämnas en häckning av
Varfågel, 3 häckningar av Tretåig Hackspett samt 1 familjegrupp Lavskrika.
För skogshönsens del kan nämnas att anmärkningsvärt få Tjädrar hittades i
Ansökningsområdet, 0,06 individer per kilometer mot förväntade ca 0,8. Orre
samt Järpe förekom i mer normala siffror dvs de som kan förväntas för ett
liknande område.
3.2 Rödlistade arter
Under linjetaxeringen samt örninventeringen 2012 har 34 individer upptäckts
inom Ansökningsområdet samt 9 utanför, av 8 arter som står med på
Artdatabankens röda lista (Gärdenfors, U. 2010). Av dessa listas 5 arter inom
kategorin som riskerar påverkas negativt av vindkraft (Rydell et. Al. 2011).
Drillsnäppa: Arten anges vara utsatt för störningsrisk. Arten häckar möjligen i
samt säkert i anslutning till inventeringsområdet.
Gråtrut: Arten anges vara utsatt för kollisionsrisk. Under inventeringens gång
har två exemplar setts inom Ansökningsområdet men arten häckar ej inom
området utan som närmast i Amungen
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
17
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Kungsörn: Arten anges vara utsatt för kollisionsrisk. Flera individer har setts
under de två inventeringsåren och dessa observationer redovisas i detalj under
kap 3.4. Under 2013 misstänktes revirbildning men grundligt uppföljningsarbete
talar emot den teorin. Detaljer runt misstankarna om en boplats 2km utanför
ansökningsområdet 2013 finns i bilaga 2 vilken är sekretessbelagd och uppvisas
för beslutsfattare efter godkännande av kungsörnsgruppen.
Smålom: Arten anges vara utsatt för störningsrisk. 3 individer har setts inom
ansökningsområdet och en utanför under inventeringens gång. Arten häckar ej
inom Ansökningsområdet men väl 300 meter utanför, vid Häsbergstjärnen. Ett
uppföljningsbesök vid platsen gav att paret fått ut 1 flygfärdig unge 2012. (År
2013 återfanns inga Smålommar här se avsnitt 3.6)
Tornseglare: Arten anges vara utsatt för kollisionsrisk. Under inventeringens
gång sågs 8 exemplar av arten jaga inom samt tre utanför ansökningsområdet.
För denna art som jagar på många mil stora revir är risken för dubbelräkning
stor. Några försök att leta efter deras häckningar har ej gjorts då det är omöjligt
att följa efter en jagande Tornseglare.
3.3 Nattaxeringen
Nattaxeringen görs som ett komplement till linjetaxeringen då ugglor,
Nattskärror och vissa andra arter inte upptäcks under denna. 2012 har dock visat
sig vara ett mycket dåligt sorkår varför långt under normala siffror av ugglor
rapporteras in till rapportsystemet svalan (http://www.artportalen.se/birds/).
Under inventeringens gång noterades endast 1 Sparvuggla.
Sparvuggla hördes och sågs under april vid St Gångberget strax utanför
Ansökningsområdet. Ett eftersök kunde dock inte leda till att några indicier för
häckning konstaterades.
Förutom Sparvuggla sågs inga arter som inte bättre redovisas i antal från
linjetaxeringen.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
18
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
3.4 Örninventeringen
Under 2012 genomfördes en fullständig fågelinventering av projektområdet
Hälsingeskogen. En del i den inventeringen var en spelflyktsinventering av örn
under februari-mars. Då tillståndsprocessen kan vara långvarig i många fall,
beställde projektören en uppföljning under 2013 för att ytterligare försäkra sig
om att inga etablerade örnrevir finns i området.
Då området modifierats sedan förra inventeringen har nya observationsplatser
valts för att optimera övervakningen 2013.
Inventeringsdatum och väder
Inventeringsdatum
Vind
Väder
10/3-12
S4-6
Vxl moln
11/3-12
V5-7
Sol
22/3-12
NV10-15
Vxl moln
23/3-12
SV5_7
Moln med solglimtar
28/2-13
VSV 4-6
Vxl molnighet
3/3-13
N 5-8
Enstaka moln
5/3-13
SV 3-6
Vxl molnighet
21/3-13
NO 5-9
Mest sol
27/3-13
V 4-7
Sol
Tabell 2 visar väder och vind vid de olika observationstillfällena.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
19
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Observationsplatser
Observationsplats 2012
Koordinater (RT90)
Norrmalm
6766684, 1510888
Lillmasen
6773134, 1508424
Västeråsen
6770820, 1501967
St.Häsberget
6776718, 1506564
Flätsklitten
6779225, 1498595
Västerberget
6774015, 1497868
Observationsplats 2013
Koordinater (RT90)
Häsbosjön
6776735, 1509925
Kölsjön
6769661, 1511225
St Gångberget
6769263, 1507858
Västeråsen
6771135, 1502439
Norrmalm
6766500, 1510687
Tabell 3 redovisar koordinater för samtliga 6 observationspunkter, se även
karta 3 och 4.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
20
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Örnobservationer
Datum Observationspunkt Art och
ålder
Omständigheter
22/312
Flätsklitten
Kungsörn En subadult Kungsörn upptäcks i NNV vid 11.47
subadult och drar österut, skruvar en stund rakt norrut och
drar sedan vidare österut tills den tappas.
23/312
St. Hästberget,
Norrmalm,
Lillmasen
Kungsörn En ung Kungsörn upptäcks 14.10 från Norrmalm
2K
och kan sedan följas från 3 observationspunkter på
sin väg norrut.
28/213
Kölsjön,
Häsbosjön
Adult
Födosökande adult Kungsörn upptäcks 10:57 i
Kungsörn sydost och jagar sakta norrut.
3/3-13
Västeråsen
Subad
Havsörn
21/313
Häsbosjön
2k
En 2k Kungsörn upptäcktes 14:17 i nordväst på väg
Kungsörn norrut.
21/313
Häsbosjön
Subad
En subadult Kungsörn upptäcks 15:11 i väster och
Kungsörn skruvar en stund för att sedan dra vidare mot
nordväst.
21/313
Kölsjön, St
Gångberget
2k
En 2k Kungsörn upptäcks i sydost från stora
Kungsörn gångberget 10:38 och ses efter några minuter även
från Kölsjön på sin färd mot nordväst.
21/313
St gångberget
2k
En sträckade 2k Kungsörn upptäcks kl 12:20 och
Kungsörn försvinner efter ca 5 minuter i norr.
27/313
Norrmalm,Västeråsen
Subad
En subadult Kungsörn lyfter 11:14 från skogen i
Kungsörn söder och försvinner lågt västerut.
Dök upp i söder 11:24 och cirklade en stund rakt
över obsplatsen innan den drog stadigt mot
nordväst.
Tabell 4. tabellen listar alla observerade örnar under spelflyktsinventeringen 2012 och 2013.
Deras rörelser illustreras på karta 6 och 7
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
21
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Resultat spelflyktinventering 2012
Under inventeringen som genomfördes mellan den 10e och 27e mars noterades
endast två Kungsörnar inom området. Inventeringen skedde från 6 punkter som
besökts två gånger vardera. En 2k Kungsörn kunde följas från två
observationsplatser på sin väg norrut och en subadult Kungsörn bedömd
sannolik 4k sågs under vad som enligt inventeraren på platsen liknade födosök
vid ett tillfälle. Observationsplatserna valdes så att ett minimum av 3 km runt
parken skulle kunna ses i enlighet med SOFs riktlinjer för vindkraft1.
Indikationer från tidigare inventeringar utförda av Kungsörnsgruppen gällande
ett revir 3-5 kilometer öster om parken kunde under inventeringen aldrig
verifieras då ingen aktivitet registrerades.
Karta 6 Kartan illustrerar örnrörelser 2012 som listas ovan i tabell 3. Den gula
markeringen illustrerar flygvägen för den unga Kungsörnen. Den subadulta
Kungsörnen observerad från Flätsklitten i nordväst hamnar utanför
kartutsnittet.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
22
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Resultat spelflyktinventering 2013
Resultatet av inventeringen februari-mars 2013 visar på resultat som i mångt och
mycket liknar resultaten från 2012. Enstaka örnar passerar eller födosöker i
området men inga revir finns inom eller i nära anslutning till parken. Resultatet
stämdes av med Kungsörnsgruppen genom Calle Zetterlund den 29e mars och vi
var överens om att våra resultat var liknande deras.
Havsörnen som passerar den 3e mars är intressant eftersom det ibland
spekulerats om häckningar i norra delen av Amungen. Resultatet av ett sådant
revir är dock inget som påverkar parkområdet då det skulle hamna mer än 5
kilometer ifrån detsamma.
Resultaten från spelflyktsinventeringen redovisas på karta 7 nedan.
Karta 7 Kartan illustrerar örnrörelser 2013 som listas ovan i tabell 3. Röda cirklar markerar
observationsplatserna
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
23
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Under de första dagarna av april 2013 kom dock information in gällande en
misstänkt häckning från extern källa vilket föranledde att såväl vi som
Kungsörnsgruppen följde upp tipset. Resultatet av den uppföljningen syns i
bilaga 2 som endast sprids efter överenskommelse då det rör en potentiell
häckplats. Platsen för den potentiella boplatsen ligger ca 2 km utanför
Ansökningsområdet.
Då rapporter inkom som tydde på ett nytillkommet revir gjordes tidigt i april två
extra besök för att undersöka vad som var på gång. Under dessa besök drogs
slutsatsen att ett revir var på väg att bildas. Kontakter med Kungsörnsgruppen
ledde till att vi bestämde oss för gemensamt boeftersök. Under detta hittades
inget bo och två extra besök gjordes för att undersöka närliggande områden.
Under dessa besök påträffades inga Kungsörnar.
För att vidare förvissa oss om att inget missats gjordes studier i juli/augusti för
att leta flygtränande ungar. Under de besöken sågs en örn som eventuellt kan
vara honan från reviret i ett nytt område längre bort från ansökningsområdet.
Inga ungar eller tecken på aktivt revir sågs under dessa insatser.
Sammanfattningsvis kan sägas att det tycktes finnas ett aktivt revir under april
(utanför Ansökningsområdet) men inget bo har hittats och under maj fanns inga
livstecken i området.
Datum och tid
Uppföljningsåtgärd
Resultat
3/4 10-15
Extra spelflyktsinventering
Ett par ses i det aktuella området
utanför ansökningsområdet.
4/4 10-15
Extra spelflyktsinventering
Ett par ses i det aktuella området
utanför ansökningsområdet.
16/4 10-15
Extra spelflyktsinventering
Aktuella reviret är fortfarande
aktivt med flera flygningar.
18/4 09-16
Boeftersök
Grouseexpeditions och
kungsörnsgruppen eftersöker
gemensamt bo utan resultat.
19/4 09:30-17
Boeftersök
Bo eftersöks i nytt område utan
resultat
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
24
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
21/4 10-16:40
Boeftersök
Bo eftersöks i nytt område utan
resultat
26/7 10-16
Eftersök av flygtränande
ungar
En subadult Kungsörn möjligen
honan ur det förmodade reviret
ses i ett nytt område utanför
Ansökningsområdet. Inga tecken
på revir eller ungar
3/8 10-16
Eftersök av flygtränande
ungar
Ingen örn ses.
Tabell 5 redovisar åtgärder för att undersöka det misstänkta reviret samt om
där finns ett bo.
3.5 Uppföljning av tips
En hel del tips har inkommit från GLOF vilket har varit till god hjälp i
planeringsstadiet samt lett till kunskap om etableringar utanför parkgränserna
som annars kanske skulle ha förbisetts. Inom Ansökningsområdet i enlighet med
senaste modifikationen har dock inget nytt tillkommit. För Kungsörn se kap 3.4.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
25
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
3.6 Smålom
Smålom har inventerats i tre steg. Dels eftersöktes de under linjetaxeringen
2012, dels under riktad Smålomsinventering 2012 och slutligen med riktad
Smålomsinventering 2013.
2012
3 individer har setts under linjetaxeringen inom Ansökningsområdet samt en
individ utanför och endast en häckning har konstaterats vid Häsbergstjärnarna
som ligger utanför Ansökningsområdet. Uppföljande besök för att inventera
uppflogsriktning gav att häckningsresultatet blev en flygfärdig unge vid besöket
18e juli 2012.
Karta 8 visar den plats där häckning av Smålom inleddes 2012.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
26
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
2013
Inventeringarna visade att under 2013 inledde inget par Smålom häckning i eller
omkring Ansökningsområdet. Tre ensamma individer observerades i större fiskrika
sjöar utanför Ansökningsområdet, ett exemplar i Häsbosjön samt två i St Glittern,
men ingen i någon liten myrtjärn som skulle vara lämplig för häckning. Tabellen
nedan visar samtliga inventeringstillfällen under 2013
Datum
Resultat
19/5
En Smålom i St Glittern
3/6
En Smålom i St Glittern
20/6
Ingen Smålom
8/7
Ingen Smålom
21/7
En Smålom i Häsbosjön
Tabell 6 visar inventeringsdatum och resultat.
3.7 Fiskgjuse
Fiskgjuse inventerades under 2012 genom linjetaxeringen samt genom riktade
eftersök längs stränder och på öar. Under sommaren 2013 i samband med
smålomsinventeringen avsöks strandremsor och sjöar efter bon inom och en
kilometer utanför parken. Vid två tillfällen, 22/6 samt 10/7, satt en inventerare
mellan kl 10 och kl 15 på två olika platser för att eftersöka Fiskgjusar som är ute
och födosöker för att utifrån det se om de tillhör en etablerad häckning eller en ny
sådan.
2012
Under 2012 inventerades Fiskgjuse dels genom linjetaxeringen och dels genom en
riktad insats i samband med Smålomsinventeringen där samtliga intressanta
områden söktes av okulärt för att eftersöka bo eller födosökande individer. Trots
tips om tidigare häckplatser kunde inga indikationer på aktuella revir finnas.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
27
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
2013
Under sommaren 2013 noterades inga indikationer på häckningar i eller nära
parkens avgränsningar. Bortsett från boletande vid alla besök vid sjöar som
gjordes för Smålom eftersöktes även flygande födosökande gjusar vid två tillfällen
från två olika observationsplatser. De exakta observationsplatserna framgår ur
tabell 6.
Plats
Koordinat
Stora Gångberget
6769310, 1507840
Stora Häsberget
6776791, 1506277
Tabell 7 redovisar observationsplatserna för fiskgjuseeftersök 2013
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
28
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
4. Diskussion
Havsörn
Havsörnen som passerar den 3e mars är intressant eftersom det ibland spekulerats
om häckningar i norra delen av Amungen. Resultatet av ett sådant revir är dock
inget som påverkar parkområdet då det skulle hamna mer än 5 kilometer ifrån
detsamma.
Kungsörn
Den mycket sena våren tycks även ha påverkat Kungsörnarna då inget som tydde
på revir sågs under inventeringen i februari-mars men då det helt plötsligt i april
fanns tydlig spelflykt.
Resultatet av uppföljningsarbetet visar dock på att reviret tycks ha övergivits efter
en kortare tid av för oss okänd anledning. Rapporter från Kungsörnsgruppen lyder
att detsamma har hänt på många platser i år. Det tycks som 2013 kommer bli ett
magert år för kungsörnarna.
Trots negativt resultat av boeftersök gjordes en uppföljning i skiftet juli-augusti för
att säkerställa att ingen häckning genomförts utom vår vetskap. De besöken gav
dock inga indikationer på att ett aktivt revir skulle finnas. Då örnrevir alltid blir
sekretessbelagda på grund av risk för boplundring lämnas ej exakta platser ut i
denna rapport utan finns i en separat bilaga som visas vid behov och då med
Kungsörnsgruppens godkännande.
Smålom
Smålom följs upp då de ofta väljer olika häcksjöar mellan åren och är mycket
störningskänsliga vid sin boplats. Teorier finns också om kollisionsrisker då de
flyger stora sträckor varje dag mellan häckningssjö och födosöksområde men så
långt har inga kollisioner kunnat styrkas i Norden. (Rydell et al 2011)
För att minimera störningen för smålommen krävs insynsskydd från tjärnen de
häckar i. Storleken på den zonen beror helt av vegetation och måste skräddarsys på
plats.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
29
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
En häckning har konstaterats utanför Ansökningsområdet vid Häsbergstjärnen
2012. Ett uppföljningsbesök vid platsen gav att paret fått ut 1 flygfärdig unge.
Under 2013 inleddes ingen häckning.
En skyddszon har föreslagits vid Häsbergstjärnen som baseras på att
Smålommarna ska vara helt insynsskyddade samt att de ska ha en fri korridor i den
riktning de själva valt. Hela skyddszonen ligger utanför Ansökningsområdet. I
strikt mening blir det då ingen skyddszon eller restriktion eftersom den ligger
utanför Ansökningsområdet. SOF (Sveriges Ornitologiska Förening)
rekommenderar 1 km skyddszon för säkerhets skull om kollisionsrisk finns. Den
forskning som finns idag visar inte på några kollisioner. Däremot vet vi att
smålommarna är störningskänsliga varför ett område ska fredas från störning som
är så stor att Smålommen får en vägg av skog de ej kan se igenom.
Vidare finns en risk för kollision i samband med start och landning eftersom de
innan de fått upp styrfart är klumpiga flygare och därmed kan tänkas ha svårt för
att väja undan från ett verk som ställs mitt i deras flyktväg. Smålom flyger i de
allra flesta fall in och ut ur en tjärn i samma riktning varje gång. Enstaka undantag
finns från denna regel men de är relativt ovanliga och då handlar det om två
riktningar. Med anledning av detta rekommenderar jag att man använder
skräddarsydda nyckelhål som skyddszon för Smålom med ett insynsskydd och en
fri flyktväg ut från och in till häckningstjärnen. Standardiserade nationella metoder
för detta saknas varför en egen metod utarbetats som beskrivs nedan.
Struten på nyckelhålet skapas genom att studera 10-20 uppflog och med hjälp av
dessa avgöra flygriktning. Smålom lämnar i de allra flesta fall en tjärn åt samma
håll varje gång och i enstaka fall två olika riktningar. Anledningen till detta är att
de väljer mycket små tjärnar för att få vara ostörda. På grund av klumpighet samt
ovan beskrivna behovet av ostördhet väljer de en tjärn med en tydlig korridor i
någon riktning vilken också blir den stående utfarten. Detta gäller inte
myrhäckande par i tundran eller fjällregionen men fungerar väl i skogslandet.
Smålommen fiskar i en mängd olika sjöar och också ute vid kusten men detta
påverkar ej uppflogsriktningen då den konstant är densamma och följs av cirklande
för att få höjd innan de drar iväg i önskad riktning.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
30
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Karta 9 visar förslaget på nyckelhål för Häsbergstjärnen, dvs en cirkulär
skyddszon som ger insynsskydd vid häckplats samt en fredad korridor för uppflog.
Karta 9 här ovan visar hur ett sådant område bör utformas vid Häsbergstjärnen.
Korridorens sidor har lagts efter bredden på det insamlade uppflogsmaterialet och
den bortre gränsen av korridoren bestäms av var lommen börjar cirkla över tjärnen
för att få tillräcklig höjd innan den drar vidare. Cirkeln, det vill säga den zon som
ska ge insynsskydd, bestäms utifrån att boet inte ska gå att se om man befinner sig
utanför den.
Korridoren för uppflog baseras på studier av 14 st. uppflog. För insynsskyddet runt
Smålomsboet har GPS-punkter samlats in runt boet där boet ej längre går att se.
Det så bestämda området tillgodoser behovet av såväl insynsskydd som fria
flyktvägar. Som framgår av figuren ovan ligger området helt utanför
Ansökningsområdet, vilket visar att den sökta vindkraftparken inte negativt
kommer att påverka en eventuell framtida häckning i Häsbergstjärnen.
Fiskgjuse
Fiskgjuse följs upp då en mycket väsentlig del av världspopulationen häckar i
Sverige och Finland. Rovfågelungar är instabila när de flygtränar varför en
skyddszon runt boplatser bör upprättas för att förhindra ungfågelförluster.
Inför inventeringen 2012 kom olika tips in men inget ledde till att ett aktivt bo
hittades. Den uppföljande inventeringen 2013 för fiskgjusens del visar att ingen
förändring skett.
Inga etableringar av fiskgjuse finns i eller inom en km från de nuvarande
områdesavgränsningarna.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
31
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Fragmentering
I större parker som denna är det viktigt att ta fragmentering av biotoper i
beaktande. Även om skyddszoner av tillräcklig storlek skapas kan individer bli i
det närmsta instängda eller avskärmade från andra viktiga delar av sina revir.
Inom Ansökningsområdet är det i dagsläget inte aktuellt med några skyddszoner
eftersom hänsyn till Kungsörn redan tagits då områdesavgränsningen drogs om
senast och inga andra arter som behöver speciell hänsyn påträffats inom
ansökningsområdet.
Detta innebär att vi slipper lapptäckeslösningen som ibland uppstår när man har
skapat ett flertal skyddszoner och däremellan får väggar av verk som hamnar
tätare. Min bedömning utifrån det extensiva inventeringsarbetet är att
fragmentering inte riskeras i denna park då det inte är behov av och därmed inte
aktuellt att skapa skyddszoner för fåglar utspritt över området.
5. Slutsatser
En inventering i 10 delar har gjorts inom och runt detAnsökningsområdet. Den har
börjat med en förundersökning för att ta reda på vad vi redan vet om området i
fråga. Information har samlats in och följts upp. Kontakter har etablerats med såväl
Kungsörnsgruppen som Havsörnsgruppen och GLOF för att undersöka vad de
redan vet om området. Då förundersökningarna var över startade
inventeringsarbetet.
Eftersök
flygtränande
örn
Smålom
Örn
inventering
2012
Natttaxering
Örn
inventering
Smålom
2013
Linjetaxering
Fiskgjuse
Eftersök
örnbo
Fiskgjuse
Figur 1 visar hur de olika inventeringsdelarna ligger i tiden.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
32
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Sammanfattningsvis efter det omfattande inventeringsarbetet kan sägas att med de
ändringar som gjorts med tanke på kungsörn finns idag inga kända hinder för en
etablering av vindkraft i Hälsingeskogen. För att ytterligare gynna vissa arter som
förknippas med störnings- eller kollisionsproblematik i samband med vindkraft
skulle vissa kompensationsåtgärder kunna vidtagas. Nedan listas först
rekommenderade restriktioner och därefter tänkbara kompensationsåtgärder.
Rekommendationer:

Skyddszonen för Smålom i form av nyckelhål som utformats vid
Häsbergstjärnen bör tas i bruk men pga riktning ligger den helt utanför
Ansökningsområdet och påverkas därmed ej av Ansökningsområdet.

Anläggningsarbeten bör ej ske inom en radie av 500 meter från
Häsbergstjärnen under maj-juni om Smålommen är aktiva i denna tjärn det
år det är aktuellt att bygga. Enbart en mindre del av denna cirkel, med radie
på 500 meter, hamnar inom Ansökningsområdet.

Kontakt bör tas med lokala jägare för diskutera möjligheten att lägga uipp
en strategi för att forsla bort slaktavfall från ansökningsområdet. Detta för
att inte locka rovfåglar till ett område med planerade eller i framtiden
etablerade vindkraftverk.
Kompensationsåtgärder

För Kungsörn kan boplattformar byggas för att erbjuda boplatser minst 3km
ifrån parken. Detta för att minska risken för framtida häckningar inom
Ansökningsområdet.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
33
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
6. Referenser
Green,M.2010 Metodik för nattaxering. Utskick till inventerare inom projektet
Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Biologiska institutionen Lunds
Universitet.
Gärdenfors, U. 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, SLU,
Uppsala.
Lindström, Å. & Green, M. 2013. Övervakning av fåglarnas
populationsutveckling. Årsrapport för 2012. – Rapport, Biologiska institutionen,
Lunds Universitet.
Ottosson, U. Ottvall, R. Elmberg, J. Green, M. Gustafsson, R. Haas,
F.Holmqvist,N.Lindström, Å. Nilsson, L. Svensson, M. Svensson, S. & Tjernberg,
M. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. - SOF, Halmstad.
Rapportsystemet svalan
http://www.artportalen.se/birds/
Rydell, J., Engström. H., Hedenström. A., Kyed Larsen, J., Pettersson. J., Green.
M. 2011. Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar – syntesrapport.
Vindval. Naturvårdsverkets publikation 6467.
Sveriges ornitologiska förenings vindkraftpolicy
http://sofnet.org/apps/file.asp?Path=2&ID=4943&File=Vindkraftspolicy-SOF.pdf
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
34
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
7. Bilagor
Bilaga 1 Standardrutterna - metodik
Manual för häckfågeltaxering med fast standardrutt, kombinerad linje- och
punkttaxering
Sören Svensson
Bakgrund och mål
Sedan 1975 har den generella fågelövervakningen i Sverige baserats på
punkttaxeringar med en metod som innebär att inventeraren själv väljer en
godtycklig rutt och utmed denna placerar 20 punkter (eller stopp) på sådant
avstånd från varandra att dubbelräkningar av samma fåglar från närliggande
punkter i möjligaste mån undviks. Från varje punkt räknas alla hörda och sedda
fåglar under fem minuter en gång om året. Dessa traditionella punkttaxeringar
kommer att drivas vidare i full skala, såväl under häckningstid som under vintern.
På grund av den ojämna fördelningen av ornitologerna i landet och inventerarnas
personliga önskemål beträffande biotopval, är punktrutterna inte representativa
vare sig geografiskt eller biotopmässigt. Därför kompletteras punkttaxeringarna
från och med 1996 med ett nätverk av fasta standardrutter spridda i form av ett
systematiskt stickprov över hela landet. Detta delprogram skall byggas ut så fort
som möjligt.
Svenska häckfågeltaxeringen är i första hand avsedd att utgöra ett basprogram för
riket som helhet. Intensivare övervakning, delvis inriktad på speciella miljöer eller
artgrupper, bedrivs därutöver inom enskilda län.
Fast standardrutt: kombinerad punkt- och linjetaxering.
Inventering skall ske av de fasta rutter som lagts ut i ett systematiskt nätverk över
hela landet, baserat på Rikets nät. Dessa rutter är kvadratiska och 8 km långa. De
inventeras med en kombination av punkttaxering och linjetaxering: åtta 5-minuters
punktstopp och åtta km-sträckor. Alla dessa rutter ligger med en fast position inom
alla kartrutor med beteckningarna 2C, 2H, 7C och 7H. Ruttens sydvästra hörn
ligger en km norr och öster om kartrutans sydvästra hörn (se figur). Den går sedan
2 km norrut, 2 km österut, 2 km söderut och 2 km västerut tillbaka till
startpunkten. Punkträkning sker i kvadratens hörn och mitt emellan hörnen.
Linjetaxering sker längs km-sträckorna mellan punkterna. **Vi avråder helt från
användande av tubkikare.**
Metod för inventering av fast standardrutt.
Lämpliga kartor
(1) Gamla (skala 1:10.000) eller Nya ekonomiska (Gula) kartan (skala 1:20.000),
(2) Topografiska (Gröna) kartan (skala 1:50.000; delar av Norrland 1:100.000) och
Fjällkartan (skala 1:100.000) samt Blå kartan (skala 1:100.000)
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
35
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Rikets nät finns utritat i svart på många, men inte alla, kartor. Förväxla inte med
UTM-nätet som finns på en del blad av Gröna kartan (i blått). På många kartor
finns sifferbeteckningar för Rikets nät bara i marginalen och i form av små kryss
inne i själva kartan var femte kilometer.
Rutterna har sin startpunkt vid samtliga 16 kombinationer av km-siffrorna 11, 36,
61 och 86 både i syd-nordlig och väst-östlig led (se bild). Om ruttens position är
osäker, kontakta organisatören.
Räkning från punkt
Vid punkterna skall alla hörda och sedda fåglar räknas under fem minuter
(oberoende av vad som noterats på linje). Räkningen skall om möjligt utföras från
själva punkten. Om punkten inte kan nås, skall räkning ske från närmaste plats
som man kan nå inom 200 m från punkten. Om man inte kan komma närmare än
200 m hoppar man över punkten. Dubbelräkna inte samma individer från olika
punkter. Exempel: om man anser att det är samma fågel, t.ex. en avlägsen gök,
trana eller spillkråka, som man hör från mer än en punkt skall den bara räknas med
på en av punkterna. Det blir ofta rimlighetsbedömningar; inventeraren får göra sitt
bästa.
Räkning längs linje
Längs linjerna skall alla hörda och sedda fåglar räknas medan man går långsamt
samt stannar, lyssnar och spanar efter behov. Varje km-sträcka skall gås i en takt
så att tiden aldrig understiger 30 min. (proportionsvis mindre om linjen inte är en
hel km). Normal tidsåtgång bör vara 30-40 min., men får vara längre om terrängen
är svår eller hinder måste gås runt. Man skall följa linjen så exakt som möjligt.
Finns hinder skall man gå runt hindret (t.ex. en sjö eller ett stort odlat fält) och
fortsätta
räknandet så länge man befinner sig mindre än 200 m från linjen. Tvingas man
längre ut skall man sluta räkna och börja igen när man kommit inom 200 m från
linjen. Vid korta hinder, t.ex. bäckar och åar, upphör man med räknandet, går över
på ställe där man kan gå över, och fortsätter sedan räknandet från linjen på andra
sidan. Dubbelräkna inte samma individer mellan olika kilometersträckor.
**Dunungar skall inte räknas. De flesta sådana fall rör borymmande arter såsom
änder, gäss, svanar, doppingar, vadare och hönsfåglar. Här kan det givetvis bli
gränsfall, men i regel går det att avgöra om ungarna fortfarande kan betecknas som
dunungar eller om de ruggat till fjäderdräkt. I protokollet för du in antalet adulta
fåglar, men kan gärna kommentera att det dessutom fanns ”x” stycken dunungar.
När det gäller bostannande arter (såsom rovfåglar, hackspettar, tättingar) är
problemet ovanligare eftersom man i praktiken inte kan eller hinner med att
separera nyligen flygga ungfåglar från gamla fåglar. Räkna då alla individer du ser
och som du kan bestämma till art. Ungar som påträffas i bon skall dock inte
räknas. Undantag är om man hittar ett aktivt bo utan att observera någon förälder;
då räknar man boet som en (1) individ av arten (om arttillhörighet säkert kan
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
36
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
bestämmas). Det finns naturligtvis gränsfall även här, t.ex. ännu oflygga ungar
som just hoppat ur boet. Använd samma princip då: räkna inte ungarna om
föräldrarna räknas.**
Inventera alltså som om det är fråga om två helt oberoende rutter, en med 8
punkträkningar och en 8 km lång linjetaxering.
++Exempel 1: En gök sjunger ihärdigt under dina fem minuters räkning vid P1.
Den räknas med på P1. Strax därefter påbörjar du L1. Göken sjunger fortfarande
ihärdigt och bokförs alltså även på L1. Samma gök (enligt din bedömning) hörs
sedan även på P2. Då tas den INTE med (den kom med på P1). Hörs den även på
L2 skall den inte heller med (den kom med på L1).
Exempel 2: En gransångare sjunger ihärdigt precis vid slutet av L1. Den räknas
med på L1. Strax därefter påbörjar du din fem minuters punkträkning vid P2.
Gransångaren sjunger fortfarande ihärdigt och bokförs även på P2. När du
ytterligare några minuter senare påbörjat L2 hörs gransångaren fortfarande, men
tas INTE med på L2 (den kom med på L1). ++
Förlopp
Rutten skall gås medsols (med klockan). Start skall ske vid punkt 1 om det inte
finns starka praktiska skäl för att starta på annat ställe.
Tider
Start skall ske kl. 04.00 sommartid (+/- 30 min.), dock inte tidigare än 30 min före
soluppgången (aktuellt endast i sydligaste Sverige). Klockslag för start vid varje
punkt samt antalet minuter för varje km-sträcka anges på resultatprotokollet.
Antalet minuter skall avse den effektiva räkningstiden, d.v.s. pauser och tider då
man gått runt hinder utan att räkna skall inte inkluderas.
Datum för inventeringen skall ligga under häckningstidens höjdpunkt för flertalet
arter. Flyttfåglarna skall alltså vara anlända och etablerade. Följande perioder
utgör ungefärliga rekommendationer: Götalands lägre delar 15 maj - 10 juni, högre
delar: 20 maj -10 juni, Svealands och södra Norrlands lägre delar 20 maj-10 juni,
högre (inre) delar: 25 maj - 15 juni, Norra Norrlands lägre delar 1-20 juni, inre
delar: 5-25 juni, Fjällnära barrskogar och björkregionen 10 juni - 1 juli och Fjällen
15 juni - 5 juli.
Särskilt i Norrlandsregionerna kan det vara skillnader mellan norr och söder. Det
kan också vara skillnad mellan olika år, tidiga och sena, som kan ge anledning till
viss variation. Man bör sträva efter att inventera en viss rutt inom plus/minus fem
dagar i förhållande till tidigare år.
Orientering längs rutten
Du behöver kompass för att kunna hålla riktningen. Oftast finns tillräckligt med
orienteringsmärken på kartan för att du skall kunna följa linjen och hitta punkterna.
Men ibland måste du stega om terrängen är mycket ensartad. Ta därför reda på hur
många steg du har per 100 m när du går i normal inventeringstakt i terrängen.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
37
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18
2013-12-18
Oftast behöver du bara stega en bit, från någon orienteringspunkt. Tänk dock på att
hålla uppmärksamheten på fåglarna, genom att tillräckligt ofta stanna till, även när
du räknar steg!
Anteckning i fält
Du antecknar fåglarna i fält i en vanlig anteckningsbok och för senare in
registreringarna i resultatprotokollet (se exempel nedan). En fältanteckning kan se
ut som här intill. Notera antal individer av varje art för varje punkt och km-sträcka.
Notera klockslag för varje punkt samt antal minuter för varje km-sträcka. Räkna
inte in tider för definitiva pauser eller omvägar utan fågelräknande.
Ifyllande av protokollet
Ange klockslag för start och slut samt startplats (som ju kan vara annan än punkt
1). I varje ruta skall antalet individer föras in för varje punkt och linje. Kolla noga
så att du inte glömmer de arter som inte finns med i listan; för in dem sist.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 uppsala
[email protected]
[email protected]
38
Rapport från samtliga fågelinventeringar i Hälsingeskogen 2013-12-18