1. No category

PROJEKT LÅNGNABBA II
16UEC0361.BA721.KON
2013-06-18
Ålands Vindenergi Andelslag
Projekt Långnabba II
Miljökonsekvensbedömning
16WWE1516
1
Copyright © Pöyry Finland Oy
Alla rättigheter förbehålls. Mångfaldigande av innehållet i detta dokument, helt eller
delvis, är enligt lagen om upphovsrätten av den 30 december 1960 förbjudet utan
skriftligt medgivande av Pöyry Finland Oy. Förbudet gäller varje form av
mångfaldigande genom tryckning, kopiering, stencilering, bandinspelning etc.
16WWE1516
1
Förord
Ålands Vindenergi Andelslag (ÅVA) ämnar utvidga sitt vindkraftprojekt i Eckerö, Torp
med fyra vindkraftverk i effektklassen 2–3,6 MW (Projekt Långnabba II). ÅVA har tidigare
utfört en miljökonsekvensbedömning (MKB 2007) för och beviljats tillstånd att bygga en
vindkraftpark omfattande sex vindturbiner i effektklassen 2–3,6 MW vid Långnabba, Torp i
Eckerö kommun (Projekt Långnabba I) (Pöyry Energy 2007). Byggandet av Projekt
Långnabba I har ännu inte påbörjats. Vindkraftparkens (Projekt Långnabba I & II)
totaleffekt skulle vara 30–40 MW. Man avser bygga vindkraftparken på land, och
anslutningen till elnätet skulle ske via en sjökabel till Tellholm.
I projektets (Projekt Långnabba II) miljökonsekvensbedömning har tre projektalternativ
granskats. Alternativ 1 omfattar Projekt Långnabba I (totalt 6 vindturbiner). Alternativ 2A
omfattar Projekt Långnabba II (4 nya vindturbiner) + Projekt Långnabba I (6 vindturbiner).
Alternativ 2B omfattar Projekt Långnabba II (4 nya vindturbiner) + Projekt Långnabba I (6
vindturbiner). Alternativ 2A och 2B gäller samma område, och de skiljer sig något ifråga
om placeringen av tre av de planerade vindturbinerna. Turbinernas effekt är densamma i alla
projektalternativ.
Byggandet av vindkraftparken kan påbörjas tidigast år 2013, och ibruktagandet av
vindkraftparken kan ske tidigast 2014, dock beroende på miljötillståndsprocessens tidtabell.
Projektets förverklingstidtabell preciseras efter att MKB:n avslutats.
Läge:
Åland, Eckerö kommun, Torp
Projektansvarig:
Allwinds Ab
Adress: Hamngatan 8, 22100 Mariehamn
Telefon: (018) 526 300
Kontaktperson/projektledare: VD Henrik Lindqvist
e-post: [email protected]
MKB-konsult:
Pöyry Finland Oy
Adress: PB 4 (Jaakkogatan 3), 01621 Vanda, Finland
Telefon: +358 50 447 1109
Kontaktperson/projektledare: Jenni Neste
e-post: [email protected]
16WWE1516
1
Sammanfattning
Ålands Vindenergi Andelslag (ÅVA) planerar utvidga sitt vindkraftprojekt i Eckerö,
Torp med fyra vindkraftverk i effektklassen 2–3,6 MW (Projekt Långnabba II).
Vindkraftparkens totaleffekt skulle vara 30–40 MW (Projekt Långnabba I & II). Man
avser bygga vindkraftparken på land, och anslutningen till elnätet skulle ske via en
sjökabel till Tellholm. Enligt planerna tas vindkraftparken i bruk tidigast 2014, dock
beroende på miljötillståndsprocessens tidtabell. Projektansvarig för Projekt Långnabba
II är Allwinds Ab, som ägs av de åländska vindkraftbolagen ÅVA, Ålands Vindkraft Ab
och Leovind Ab. Allwinds kommer att sköta byggandet och driften av parken.
Ägandeförhållandet av vindkraftverken i Projekt Långnabba II planeras bli gemensamt
för Ålands Vindenergi Andelslag, Ålands Vindkraft Ab, Leovind Ab och Stenarna Kb
(ÅEA), så att varje bolag äger ett verk.
Avsikten med projektet
Med vindkraft producerad elektricitet är förnybar, ren och inhemsk energi som i det
samnordiska energiproduktionssystemet i första hand ersätter energi som produceras
med kolkondenskraft, vilket förorsakar rikliga utsläpp. Med hjälp av vindkraft kan man
bl.a. minska på koldioxidutsläppen och beroendet av importerade bränslen.
Projektet skulle minska stamnätets förluster och höja vindkraftens andel av
elkonsumtionen på Åland. På Åland finns idag 21 vindkraftverk som producerar ca
23 % av hela Ålands årliga elförbrukning. Projekt Långnabba I och II beräknas
tillsammans producera 55–100 GWh/år vilket kan jämföras med Ålands totala elbehov,
som ligger på ca 260 GWh/år. Projekt Långnabbas storlek kommer, förutom att trygga
den egna förnybara energiproduktionen på Åland, att öka exporten av el rejält. Under
stora delar av året kommer Åland att exportera ren energi och själv till stor del att
försörjas med lokalt producerad förnybar energi.
Tillstånd som behövs
Projektet genomgår tillståndsprövning hos olika myndigheter enligt följande:
Elbyggnadslov enligt ellagen, söks hos Ålands landskapsregering
Kommunalt byggnadslov enligt byggnadslagen, söks hos Eckerö kommun
Miljötillstånd enligt lagen och förordningen om miljöskydd och miljötillstånd,
söks hos Miljöprövningsnämnden
Miljökonsekvensbedömningen
Enligt landskapslagens (75/2010) 3 § 4) och landskapsförordningens (77/2010) 2 § 5)
ska en miljökonsekvensbedömning utgöra underlag för landskapsmyndighets eller
kommunal myndighets beslut om byggande av vindkraftverk eller gruppstationer av
vindkraftverk avsedda för produktion och distribution av 3 megawatt eller mer.
I projektets miljökonsekvensbedömning har tre projektalternativ granskats. Alternativen
skiljer sig ifråga om antalet vindturbiner och placeringen av de planerade
vindturbinerna. Turbinernas storlek är densamma i alla projektalternativ.
Projektområdet utgör en del av fasta Åland, och vindkraftverken byggs på land relativt
16WWE1516
2
nära strandlinjen. I MKB har därtill ett så kallat nollalternativ, som innebär att projektet
inte förverkligas, granskats.
I miljökonsekvensbedömningen har konsekvenserna av byggandet och driften av
vindkraftverken behandlats skilt, eftersom de avviker från varandra bl.a. beträffande
varaktigheten. Projektets direkta och indirekta, tillfälliga och permanenta samt positiva
och negativa miljökonsekvenser har bedömts i enlighet med landskapslagen om
miljökonsekvensbedömningar (75/2010). Resultaten presenterades i ett utkast till MKB
som fanns till allmänt påseende hos de beslutande myndigheterna vid Ålands
landskapsregerings registratorskontor, i Eckerös kommungård samt hos Ålands miljöoch hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) under tiden xx.x–xx.x.2013. Invånare och andra
intressenter hade rätt att studera och skriftligen yttra sig över utkastet till
miljökonsekvensbedömningen som under ovan nämnda tidsperiod fanns till påseende
också på Allwinds hemsida.
Miljökonsekvenserna
De båda projektalternativens negativa miljökonsekvenser kan, genom val av lämplig
storleksklass och rätt brukssätt av vindkraftverken, lindras till en nivå som är godtagbar
med tanke på den närmaste bosättningen, näringsidkarna och naturmiljön. Projektområdets betydelse för flyttfågelfaunan speciellt på hösten kräver fortsatta fältstudier
innan projektet förverkligas för att få en tillförlitlig bedömning av risken för negativa
konsekvenser för flyttfåglarna och möjligheterna att undvika eller lindra dem.
Ljudkonsekvenser sprids i ett något bredare område när vindkraftparkens storlek ökas
från sex till tio vindturbiner. I ALT. 2A och ALT. 2B framhävs ljudkonsekvenserna
mera åt den västra och nordvästra sidan av projektområdet, eftersom där finns flera
vindturbiner än i ALT. 1. I alla alternativ är ljudkonsekvenserna som störst i stugorna på
västra, södra och östra sidan om projektområdet. Vid referensförhållanden kan
riktvärdet 35 dB(A) nattetid överskridas i ALT. 1 i alla närmaste stugor enligt den s.k.
”worst case”-situationen där vindturbinens storlek är 3,6 MW. I ALT. 2A är det också
möjligt att planeringsriktvärdena nattetid vid vissa fritidsboenden (ost, syd och väst) kan
överskridas. I ALT. 2A och 2B är de två ostligaste (VK9 och VK10) och de två
västligaste (VK6 och VK8A) vindkraftverksplatserna belägna ganska nära de närmaste
stugorna med tanke på risken för bullerolägenheter och åtgärder som kan komma att
krävas för att mildra dem. I alla alternativ måste vindkraftverkens effektivitet möjligen
begränsas vid vissa vindförhållanden för att underskrida bullernormerna vid de närmaste
stugorna.
I ALT. 2A och 2B har man för avsikt att bygga ett kraftverk endast i närheten av myren
Degermyra, som har identifierats som ett värdefullt objekt. Alternativ A och dess
placering av kraftverket VK7A är bättre vad gäller myrområdet.
De planerade vindkraftverksplatserna har inte någon större betydelse för häckfågelfaunan. Tranor häckar i området men de rör sig under häckningstiden lågt ovan
trädtopparna och kollisionsrisken är därför liten. Tranan är känslig för störningar.
Placeringen av kraftverk VK9A i alternativ A väster om Styrsingsuddsvägen är bättre
för tranan, som häckar i området. Långnabba ligger relativt bra inom området (kusten
vid Eckerö-Hammarland) med tanke på fåglarnas flyttning. Vindkraftverken kommer
inte att utgöra stora hinder för flyttfåglar och området ligger en aning avsides från den
livligaste flyttningsrutten. Flyttningen sker relativt lågt, speciellt under hårda
(mot)vindförhållanden, vilket skulle gynna större och högre vindkraftverk med tanke på
kollisionsrisker. Det är möjligt att kontrollera vindkraftverkens drift, för att minska
16WWE1516
3
riskerna för kollision under den livligaste flyttningstiden och under rådande svaga
vindar.
Fladdermöss, inklusive migrerande fladdermöss, förekom vid alla undersökta platser i
Långnabba. Resultaten från gruvtornet på Båtskär visar att fladdermöss inte flyger
speciellt högt. Om detta gäller även för de områden där de planerade vindkraftverken
ska uppföras, är risken för att fladdermöss kolliderar med vindkraftverken relativt liten.
Det är därför viktigt att fortsätta med fältstudier inom projektområdena.
Projekt Långnabba medför signifikanta positiva miljökonsekvenser för bl.a. luftkvalitet,
klimat och näringsliv samt ökar Ålands självförsörjningsgrad vad elektriciteten
beträffar.
16WWE1516
4
Innehåll
Förord
Sammanfattning
1
INLEDNING ...................................................................................................................... 8
2
MKB-FÖRFARANDET .................................................................................................... 9
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
2.7
2.8
Omfattning........................................................................................................................... 9
Granskade alternativ ............................................................................................................ 9
Förkastade alternativ .......................................................................................................... 13
Organisation ...................................................................................................................... 13
Förfarandets gång och tidtabell .......................................................................................... 13
Synpunkter som framfördes vid avgränsningssammanträdet............................................... 14
Synpunkter som framförts om MKB:n (2007) .................................................................... 16
Synpunkter som framförts om utkastet till MKB och åtgärder dessa föranlett ..................... 20
3
BESKRIVNING AV PROJEKTET ................................................................................ 20
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
Bakgrund ........................................................................................................................... 20
Den projektansvariga ......................................................................................................... 21
Lokalisering och utrymmesbehov....................................................................................... 21
Behov och mål ................................................................................................................... 22
Anknytning till andra projekt och planer ............................................................................ 23
4
TEKNISK BESKRIVNING ............................................................................................ 23
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
Vindkraftverken ................................................................................................................. 23
Fundamentalternativen ....................................................................................................... 24
Uppställning av vindkraftverken ........................................................................................ 24
Elinkoppling ...................................................................................................................... 24
Elproduktion ...................................................................................................................... 26
Planer, tillstånd och beslut som projektet förutsätter........................................................... 26
Projektets förverklingstidtabell .......................................................................................... 27
5
BESKRIVNING AV JÄMFÖRELSEALTERNATIVET .............................................. 27
6
BESKRIVNING AV DE GRANSKADE OMRÅDENA ................................................ 29
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
6.6
6.7
6.8
6.9
Läge – Eckerö .................................................................................................................... 29
Klimat................................................................................................................................ 29
Vindförhållanden ............................................................................................................... 30
Bosättning samt mark- och vattenområdesanvändning ....................................................... 31
Vägnät och trafik ............................................................................................................... 34
Ljudmiljö ........................................................................................................................... 34
Berggrund och jordmån ..................................................................................................... 34
Vattenområden................................................................................................................... 35
Växtlighet, fauna och naturvärden ...................................................................................... 35
16WWE1516
5
6.9.1
6.10
6.11
6.11.1
6.11.2
6.12
Växtlighet och biotoper...................................................................................................... 35
Värdefulla områden ........................................................................................................... 37
Särkskilt skyddsvärda biotoper........................................................................................... 39
Fauna ................................................................................................................................. 42
Skyddsområden och andra speciellt värdefulla områden..................................................... 48
Kulturhistoriska värden ...................................................................................................... 49
7
UTREDNINGAR OCH METODIK ............................................................................... 52
7.1
Allmänt .............................................................................................................................. 52
7.2
Miljökonsekvensbedömningens avgränsning...................................................................... 53
7.3
Utredningar ........................................................................................................................ 53
7.4
Metodik ............................................................................................................................. 54
7.4.1
Allmänt .............................................................................................................................. 54
7.4.2
Visuella/landskapsbildskonsekvenser ................................................................................. 54
7.4.3
Konsekvenser för kulturhistoriska värden .......................................................................... 55
7.4.4
Konsekvenser för jordmån, berggrund och grundvatten...................................................... 58
7.4.5
Konsekvenser för ytvatten.................................................................................................. 59
7.4.6
Konsekvenser för biotoper, fauna och skyddsområden ....................................................... 59
7.4.6.1 Värdefulla biotoper och växtarter ....................................................................................... 59
7.4.6.2 Fauna ................................................................................................................................. 59
7.4.6.3 Naturreservat och Natura 2000-områden ............................................................................ 60
7.4.7
Ljudkonsekvenser .............................................................................................................. 60
7.4.8
Skuggningskonsekvenser ................................................................................................... 62
7.4.9
Trafikkonsekvenser ............................................................................................................ 62
7.4.10 Säkerhetskonsekvenser ...................................................................................................... 62
7.4.11 Konsekvenser för användning av området och näringar ...................................................... 63
7.4.11.1 Konsekvenser för sjöfarten................................................................................................. 63
7.4.11.2 Konsekvenser för flygtrafiken ............................................................................................ 63
7.4.12 Konsekvenser för människors levnadsförhållanden, trivsel och hälsa ................................. 63
7.4.13 Konsekvenser för energiförsörjningen ................................................................................ 63
7.4.14 Konsekvenser för luftkvalitet och klimat ............................................................................ 64
7.4.15 Konsekvenser av upphörande av verksamheten .................................................................. 64
7.5
Osäkerhetsfaktorer ............................................................................................................. 64
7.6
Jämförelse av alternativen .................................................................................................. 64
8
MILJÖKONSEKVENSERNA OCH DERAS BETYDELSE ........................................ 65
8.1
8.2
8.3
8.4
8.5
8.5.1
8.5.2
8.5.3
8.6
8.7
8.8
8.9
8.10
8.11
Visuella konsekvenser........................................................................................................ 65
Kulturhistoriska värden ...................................................................................................... 68
Jordmån, berggrund och grundvatten ................................................................................. 69
Ytvatten ............................................................................................................................. 69
Biotoper, fauna och skyddsområden ................................................................................... 69
Växtlighet och biotoper...................................................................................................... 69
Fauna ................................................................................................................................. 71
Skyddsområden ................................................................................................................. 78
Ljudkonsekvenser .............................................................................................................. 78
Skuggningskonsekvenser ................................................................................................... 82
Trafikkonsekvenser ............................................................................................................ 84
Säkerhetskonsekvenser ...................................................................................................... 85
Användning av området samt näringar ............................................................................... 86
Människors levnadsförhållanden, trivsel och hälsa ............................................................. 88
16WWE1516
6
9
NOLLALTERNATIVETS KONSEKVENSER ............................................................. 95
10
LINDRANDET AV NEGATIVA KONSEKVENSER ................................................... 97
10.1
10.2
10.3
10.4
10.5
10.6
Byggtidtabell ..................................................................................................................... 97
Placering ............................................................................................................................ 97
Färgsättning ....................................................................................................................... 97
Underhåll ........................................................................................................................... 97
Minskning av ljudnivån ..................................................................................................... 97
Tidvis stoppande av vindkraftverken .................................................................................. 97
11
JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN ......................................................................... 98
11.1
11.2
Allmänt .............................................................................................................................. 98
Jämförelse av alternativen .................................................................................................. 98
12
UPPFÖLJNING AV KONSEKVENSERNA ................................................................ 116
12.1
12.2
Fågeluppföljning .............................................................................................................. 116
Bullermätningar ............................................................................................................... 117
13
KÄLLFÖRTECKNING ................................................................................................ 118
BILAGOR
BILAGA 1
BILAGA 2
BILAGA 3
BILAGA 4
BILAGA 5
BILAGA 6
BILAGA 7
BILAGA 8
BILAGA 9
Avgränsningssammanträdets protokoll
Miljöbyråns brev och Museibyråns utlåtande om projektet
Utdrag ur Miljöbyråns databas över värdefulla områden
Ljudberäkningskartor (på engelska)
Skuggberäkningskartor (på engelska)
Museibyråns inventeringsrapporter (2 st.)
Utlåtanden och åsikter framförda om utkastet till MKB
Naturutredning
Inventeringar av fladdermöss
Kartmaterial:
© Lantmäteriverket tillstånd nr 48/MYY/13
16WWE1516
7
TERMER OCH FÖRKORTNINGAR
GWh
Gigawattimme (1 GWh = 1 000 000 kWh)
kV
Kilovolt
MW
Megawatt, effektenhet (1 MW = 1 000 kW)
MKB
Miljökonsekvensbedömning
ÅVA
Ålands Vindenergi Andelslag
16WWE1516
8
1
INLEDNING
Ålands Vindenergi Andelslag (ÅVA) ansöker om tillstånd för att utvidga sitt
vindkraftprojekt i Eckerö, Torp med fyra vindkraftverk i effektklassen 2–3,6 MW
(Projekt Långnabba II). ÅVA har tidigare utfört miljökonsekvensbedömning (MKB
2007) för och beviljats tillstånd att bygga en vindkraftpark som omfattar sex
vindturbiner i effektklassen 2–3,6 MW vid Långnabba, Torp i Eckerö kommun (Projekt
Långnabba I) (Pöyry Energy 2007). Vindkraftparkens totaleffekt skulle vara 12–21,6
MW (ALT. 1) eller 20–40 MW (ALT. 2A och 2B). Byggandet av Projekt Långnabba I
har ännu inte påbörjats. Projektansvarig för Projekt Långnabba II är Allwinds Ab, som
ägs av de åländska vindkraftbolagen ÅVA, Ålands Vindkraft Ab och Leovind Ab.
Allwinds kommer att sköta byggandet och driften av parken. Ägandeförhållandet av
vindkraftverken i Projekt Långnabba II planeras bli gemensamt för Ålands Vindenergi
Andelslag, Ålands Vindkraft Ab, Leovind Ab och Stenarna Kb (ÅEA), så att varje
bolag äger ett verk. Enligt den preliminära planen ska ÅVA, ÅVK och Leovind bygga
en tredjedel (2 verk) vardera. Projekt Långnabba I ägs däremot endast av ÅVA.
Elektricitet producerad med vindkraft är förnybar, ren och inhemsk energi som i det
samnordiska energiproduktionssystemet i första hand ersätter energi som produceras
med kolkondenskraft, vilket förorsakar rikliga utsläpp. Med hjälp av vindkraft kan man
bl.a. minska koldioxidutsläppen och beroendet av importerade bränslen.
Enligt landskapslagen (75/2010) 3 § 4) och landskapsförordningen (77/2010) 2 § 5) ska
miljökonsekvensbedömningen utgöra underlag för landskapsmyndighets eller
kommunal myndighets beslut om byggande av vindkraftverk eller gruppstationer av
vindkraftverk avsedda för produktion och distribution av 3 megawatt eller mer.
Även byggande av kraftledning avsedd för 45 kilovolt eller mer och med en sträckning
om 5 kilometer eller längre kräver en miljökonsekvensbedömning (MKB) som underlag
för beslut (Ålands Landskapsförordning 77/2010 2§ 6 mom.). Verken i Projekt
Långnabba I och Långnabba II förbinds med ett 20–36 kV markkabelnät samt med en
isolerad luftlinje, som sedan går vidare från Långnabba direkt till elnätet i Tellholm i
Hammarland. Markkabelnätet och luftlinjen i projektområdet har en spänning under 45
kV, vilket innebär att en MKB inte behövs. Sjökabelförbindelsen från Långnabba till
Tellholm fick miljötillstånd redan år 2009 och ingår därför inte i MKB för Projekt
Långnabba II. Den elstation som behöver byggas i Tellholm ingår däremot i MKB:n.
I en lagstadgad miljökonsekvensbedömning fattas inga beslut om projektet, utan
bedömningens uppgift är att producera information och utgöra underlag för den
tillståndsprocess vindkraftprojektet kommer att genomgå.
I miljökonsekvensbedömningen har de positiva och negativa miljökonsekvenserna av de
planerade vindkraftverken utretts och bedömts i enlighet med landskapslagen om
miljökonsekvensbedömningar (75/2010). Resultaten presenteras i denna slutliga MKB.
Utkastet till miljökonsekvensbedömning (MKB) var framlagt till påseende x.x–x.x.2013
i Eckerö kommungård, hos Ålands Miljöprövningsnämnd, samt i landskapsregeringens
registratorskontor. Åsikter om utkastet till miljökonsekvensbedömningen kunde
skriftligen riktas till MKB-konsulten Pöyry Finland Oy och/eller ÅMHM. I denna
slutliga MKB har de synpunkter som framförts i avgivna yttranden beaktats på sätt som
här beskrivs. Avgivna yttranden ingår som bilaga 7.
16WWE1516
9
Pöyry Finland Oy (tidigare Pöyry Management Consulting Oy1), där FM Jenni Neste
har fungerat som projektledare, har på uppdrag av Allwinds svarat för uppgörandet av
MKB:n. Ålands Teknologicentrum har uppgjort skuggnings- och ljudberäkningarna
som ingår i MKB:n. FL Antti Tanskanen har gjort en inventering av flyttande och
häckande fåglar samt växtlighet i och vid projektområdet, samt till stor del bedömt
konsekvenserna för fågelfaunan. Ålands landskapsregerings museibyrå har genomfört
en arkeologisk kompletteringsinventering i och vid projektområdet.
2
2.1
MKB-FÖRFARANDET
Omfattning
ÅVA har tidigare utfört en miljökonsekvensbedömning (MKB 2007) för att bygga en
vindkraftpark omfattande sex vindturbiner i effektklassen 2–3,6 MW vid Långnabba,
Torp i Eckerö kommun (Projekt Långnabba I). Vindkraftparkens totaleffekt skulle vara
12–21,6 MW. Projekt Långnabba I har redan beviljats miljö- och byggnadstillstånd.
Byggandet har ännu inte påbörjats.
ÅVA ämnar nu utvidga vindkraftprojektet (Projekt Långnabba I) med fyra vindturbiner
i anslutning till de redan tidigare planerade vindturbinerna (Projekt Långnabba II). De
nya byggplatserna i förhållande till de tidigare platserna framgår av kartorna nedan
(Figur 2-1, Figur 2-2 och Figur 2-3). Denna utvidgning bör genomgå MKB-förfarande.
Projektansvariga Allwinds har anlitat Pöyry Finland Oy för att genomföra MKB.
2.2
Granskade alternativ
I denna MKB utreds det utvidgade vindkraftprojektets genomförbarhet ur
miljösynvinkel. Jämförelsealternativet är Alternativ 1 som omfattar MKB 2007 (totalt 6
vindturbiner). Alla alternativ jämförs med Alternativ 0.
1
Pöyry Management Consulting Oy:s miljökonsultverksamhet har vid intern överföring av verksamhet
från och med den 1 januari 2013 övergått till en del av Pöyry Finland Oy.
16WWE1516
10
Följande alternativ har granskats i MKB:n:
Alternativ 1
ALT. 1. – Projekt Långnabba I (6 vindturbiner)
Figur 2-1. ALT. 1. Projekt Långnabba I (6 vindturbiner). Vindkraftverkens och
väganslutningarnas läge inom projektområdet i Projekt Långnabba I.
16WWE1516
11
Alternativ 2A
ALT. 2A. – Projekt Långnabba II (4 nya vindturbiner) + Projekt Långnabba I (6
vindturbiner)
Figur 2-2. Vindkraftverkens och väganslutningarnas läge inom ALT. 2A.
16WWE1516
12
Alternativ 2B
ALT. 2B. – Projekt Långnabba II (4 nya vindturbiner) + Projekt Långnabba I (6
vindturbiner)
Figur 2-3. Vindkraftverkens och väganslutningarnas läge inom ALT. 2B.
16WWE1516
13
Nollalternativet
ALT. 0 – Vindkraftprojektet förverkligas inte i Långnabba
Nollalternativet är ett lagstadgat alternativ i en MKB. Nollalternativet innebär att de
planerade vindkraftverken inte byggs i Torp, varvid motsvarande energimängd som de
planerade vindkraftverken årligen alstrar under sin livstid (20–25 år) produceras någon
annanstans i Norden på icke närmare definierbart ställe.
Av den totala elanskaffningen år 2012 importerades 212,4 GWh, dvs. 71,7 % från
Sverige. Mariehamns Bioenergi samt de 21 åländska vindkraftverken ägda av bl.a.
Ålands Vindenergi Andelslag, Ålands Vindkraft Ab och Leovind Ab producerade 63,4
GWh. Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var år 2011 21,9 %. Från
fasta Finland (riket) importerades år 2011 6 %. (http://www.kraftnat.aland.fi/)
2.3
Förkastade alternativ
I denna MKB har enbart ett område i Eckerö Torp granskats. ÅVA har redan tidigare
undersökt olika placeringsalternativ för vindkraftparker, och har på basen av denna
helhetsgranskning redan tidigare beslutat satsa på förverkligandet av en vindkraftpark i
Båtskärsarkipelagen söder om Mariehamn, och nu i Torp, Eckerö kommun.
2.4
Organisation
Den projektansvariga ansvarar sedan 13.3.2012 för uppgörandet av miljökonsekvensbedömningar på Åland (Landskapslagen om miljökonsekvensbedömning
82/2006). Allwinds Ab har anlitat Pöyry Finland Oy för uppgörandet av MKB.
2.5
Förfarandets gång och tidtabell
Miljökonsekvensbedömningsförfarandet påbörjades genom att kontakta Ålands
miljöprövningsnämnd. Vid förhandlingar med miljöprövningsnämnden erhölls
instruktioner för hur bedömningsförfarandet bör göras och vilka myndigheter som bör
kontaktas. Därefter informerades landskapsregeringens miljöbyrå och museibyrå,
Eckerö kommun samt Kraftnät Åland om projektet och dessa instanser ombads ge
eventuella uppgifter med relevans för bedömningen.
Pöyry Finland Oy fick av landskapsregeringens miljöbyrå den 1.3.2012 och den
13.3.2012 två utdrag ur dess databas över värdefulla biotoper och arter i
projektområdets omgivning.
Ett lagstadgat avgränsningssammanträde anordnades 13.3.2012 i Eckerö kommuns
kommungård. Fastighets- och vattenområdesägare inom 1 km radie från projektområdet
kallades skriftligen till mötet utgående från lantmäteriverkets adressuppgifter. Vidare
informerades tillståndsmyndigheterna (Ålands miljöprövningsnämnd, Ålands
landskapsregerings byggnadsbyrå och Eckerö kommun) om avgränsningssammanträdet.
Kungörelse om avgränsningssammanträdet publicerades i Ålandstidningen och Nya
Åland 24.2.2012. Vid avgränsningssammanträdet fördes protokoll (bilaga 1).
Landskapsregeringens miljöbyrå har 18.10.2012 skickat ett brev, diarienummer
U40/07/5/8 (18.10.2012), till Pöyry Finland Oy (bilaga 2). I brevet ingick även
Museibyråns utlåtande, nr 250 U4. Brevet anlände 25.10.2012. I brevet påpekas att den
16WWE1516
14
sedan tidigare kända fornlämningen Ec 7.2, ett höggravfält från yngre järnålder, finns på
det aktuella området. Vid fornminnesinventeringen upptäcktes därtill inom området en
tidigare okänd fornlämning i form av ett gravröse. Den första inventeringen av
fornlämningar och kulturhistoriska värden utfördes i juli 2012 och rapporterades i
oktober 2012. Rapporten var Allwinds Ab/Pöyry Finland Oy tillhanda 18.10.2012
(bilaga 6).
Våren 2012 beslöt Allwinds Ab ta med tre nya alternativa positioner för vindkraftverk
(7B, 8B och 9B, som bildar ALT. 2B). Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet
(ÅMHM) informerades om detta våren 2012 via en tjänsteman.
Landskapsregeringens miljöbyrå har 21.11.2012 skickat ett brev, diarienummer
U40/07/5/8 (21.11.2012), till Pöyry Finland Oy (bilaga 2). I brevet ingick även
Museibyråns kompletterande utlåtande rörande Projekt Långnabba II, nr 295 U4. Brevet
anlände 11.12.2012. I brevet påpekas att en kompletterande fornminnesinventering har
utförts i enlighet med av beställaren översänd information där vindkraftverkens
alternativa positioner (benämnda 7B, 8B och 9B) med tillhörande infrastruktur angetts
vara sådan som framgår av inventeringsrapporten. I samband med tilläggsinventeringen
framkom inga nya fornlämningar i området. Museibyrån konstaterar att det därmed inte
föreligger några kända antikvariska hinder för att placera vindkraftverken enligt de
tilläggsinventerade positionerna. Den kompletterande arkeologiska inventeringen
utfördes i november 2012 och rapporterades i december 2012. Rapporten var Allwinds
Ab/Pöyry Finland Oy tillhanda 11.12.2012 (bilaga 6).
Utkastet till miljökonsekvensbedömningen blev klart 18.6.2013, varefter det framlades
till påseende x.x–x.x.2013. På basen av inkomna kommentarer och åsikter om utkastet
till miljökonsekvensbedömningen kompletterades och korrigerades denna, varefter den
slutliga miljökonsekvensbedömningen färdigställdes i x 2013.
MKB-konsulten har kontaktats av en invånare i närheten av projektområdet. Han har
begärt information och gett synpunkter på placeringen av vindkraftverken. Hans
kommentarer har tagits med i bedömningen.
2.6
Synpunkter som framfördes vid avgränsningssammanträdet
Nedan refereras kort de vid avgränsningssammanträdet framförda synpunkterna, och de
åtgärder dessa åsikter föranlett i bedömningen eller andra kommentarer (med kursiv).
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet överlämnade sina kommentarer till MKBkonsulten vid avgränsningssammanträdet. I kommentarerna konstaterades att den
sammanlagda effekten för samtliga tio verks effekter bör framgå av MKB:ns alternativ
2. I kommentarerna frågades hur fågel- och habitatdirektivet beaktas Föreslogs att
fåglarnas flytt- och flygsträckor i området bör utredas/framgå. I kommentarerna ställdes
frågor om några fastigheter påverkas och i så fall hur. Likaså frågades hur den gällande
kommunala planläggningen för området ser ut? Konstaterades också att åtminstone en
inventering av flora och fauna samt skugg-/ljudberäkningar redovisas. Tidplanen för
projektet ska framgå. Långnabba I måste påbörjas före 28.06.2013 annars förfaller
tillståndet (inom 5 år från ikraftträdandet).
Kommentar: Alla ÅMHMs kommentarer har tagits med i bedömningen.
16WWE1516
15
ÅMHM:s representant informerade om att det finns planer på ny bebyggelse vid
Styrsingsudden sydväst om projektområdet. Dessa bör beaktas i bedömningen.
Kommentar: Planer på ny markanvändning har beaktats vid bedömningen.
Miljöbyråns representant konstaterade att noggranna botaniska inventeringar bör
utföras, i området finns rikkärr med värdefull vegetation.
Kommentar: De kända värdefulla naturområdena har beaktats vid bedömningen.
Naturtyps- och vegetationsinventeringen har gjorts under sommaren 2012.
Det frågades hur elstationen och luftledningen kommer att påverka folk som bor i
närheten och om det går att flytta elstationen längre in i skogen så att den inte syns så
tydligt och att dess ljud inte stör människor? Också minimiavståndet från närmaste
bebyggelse diskuterades (riktvärdet nattetid är 35 dB(A) vid närmaste fritidsbostad).
Konstaterades att det inte går att flytta platsen för elstationen så att förändringen vore
nämnvärd, men att man t.ex. kan dölja den med hjälp av planteringar. Det finns även en
buffertzon med träd mellan elstationen och vägen. Elstationens läge under den befintliga
kraftledningen skulle minimera de negativa miljökonsekvenserna.
Kommentar: Ljudberäkningar har gjorts vid MKB för 2,0 MW–3,6 MW turbintyp
(ALT. 1) och för 3,0 MW turbintyp (ALT. 2A). Skuggberäkningar har gjorts vid MKB för
turbintyp med 125 meters navhöjd (alla alternativ). Konsekvenserna från byggandet av
elstationen har bedömts.
Miljöbyråns representant uppmanades checka om flodnejonögat fortplantar sig i diket
sydost om elstationens byggnadsplats.
Kommentar: En av de två kända vandringsplatserna för flodnejonöga finns i diket som
faller ut i Träskviken. Diket kommer inte att påverkas under byggandet av elstationen.
Konstaterades att elstationens plats inte hör till Tellholm utan till Träskvik.
Kommentar: Inga åtgärder.
Föreslogs att byggplatsen för vindkraftverk 7 flyttas västerut längre bort från byn.
Kommentar: I alternativ 2B har vindkraftverk 7B flyttats västerut.
Diskuterades hur kabeln ska tas iland i Eckerö. Konstaterades att det på en 900 meters
sträcka behövs luftledning p.g.a. berg i dagen. Man vill inte spränga berg. Annars grävs
kabeln ner.
Frågan ställdes om tidtabellen när den projektansvariga tror att projektet kommer att
förverkligas Den projektansvariga svarade att det finns mycket politik och olika
intressen kring vindkraftprojekten på Åland. Speciellt gäller detta tillämpandet av
stödsystemet (tariff) som tagits i bruk i Finland, men som ännu inte gäller på Åland.
Utan detta system förverkligas projektet inte. Förhandlingar pågår om detta. Om det inte
godkänns för Ålands del finns det möjligheter att avtala med något annat land.
Kommentar: Inga åtgärder.
En privatperson hade skickat e-post och ställde frågor om hur långt ljudet kommer att
höras och hur mycket strålning den 900 meter långa luftlinjen kommer att avge. Vidare
16WWE1516
16
frågades hurudan miljöpåverkan det blir på skog och mark när breda vägar byggs för att
kunna transportera och bygga vindkraftverken. Föreslogs att en utredning av älg och
rådjur görs.
Kommentar: Ljud- och skuggberäkningar har gjorts vid MKB:n Förekomsten av ljud
och skuggning under vissa sällsynta förhållanden kan inte helt uteslutas i någotdera
projektalternativet. På ett avstånd av 800-1 000 meter i skogig och bergig terräng
kommer detta knappast att utgöra någon oskälig konsekvens. En 400 kV kraftledning
orsakar ett magnetiskt fält som ligger kring 20-30 µT. Enligt Strålsäkerhetscentralens
(STUK) rekommendation får man inte bygga en bostad i område där den magnetiska
strålningen är över 0,3-0,4 µT. Strålningen från en 400 kV kraftledning sjunker på
denna nivå redan när avståndet är 100 meter. Man har också planerat använda
isolerad luftledning vilket borde minska den magnetiska strålningen. Man måste trots
allt beakta att det inte finns några entydiga bevis om negativa effekter av
kraftledningars magnetiska strålning på människornas hälsa. Anläggandet av vägar har
beaktats vid bedömningen. Vindkraftparkens konsekvenser för hjortdjuren har beaktats
vid bedömningen. Man måste i alla fall beakta att den högsta spänning Projekt
Långnabba kommer att ha är 36 kV.
2.7
Synpunkter som framförts om MKB:n (2007)
I det följande beskrivs synpunkter och åsikter som framförts om sakfrågor i utkastet till
MKB:n för Projekt Långnabba I, samt frågor om vilka åtgärder dessa synpunkter och
åsikter föranlett då den slutliga MKB:n färdigställts (Pöyry Energy 2007). I detta
sammanhang måste beaktas att Projekt Långnabba I redan har miljötillstånd och de
följande synpunkterna har därför ingen betydelse för förverkligandet av Projekt
Långnabba I. I det följande presenteras inte de synpunkter som gäller Alternativ Syd i
MKB 2007 eftersom det förkastades och miljötillstånd söktes för Alternativ Nord (som
motsvarar ALT. 1 i denna MKB).
Numreringen av turbiner har ändrats efter MKB 2007. Nedan finns en tabell med
förklaring av numreringen (Tabell 2-1).
Tabell 2-1. Förklaring av numrering i MKB 2007 och MKB 2013.
Turbinnummer MKB 2007
VK1
VK2
VK3
VK4
VK5
VK6
VK7
VK8
Turbinnummer MKB 2013
VK1
VK2
VK 3
VK 4
VK 5
VK 6
VK 7
VK 8
VK 9
VK 10
16WWE1516
17
1. En privatperson framför att vindkraft är en positiv sak men att vindkraftverken
placeras på fel ställen på Åland. Vindkraftverken borde byggas till havs eller på norra
Åland där bebyggelsen är gles eller obefintlig, inte på Ålands södra del där det finns
mycket fritidsbebyggelse. Det är samhällets uppgift att definiera var vindkraftverk kan
byggas. De som är negativt inställda till vindkraftprojekt bör beaktas.
Kommentar: Åsikterna har refererats i den slutliga MKB 2007. Inga
övriga åtgärder.
2. En näringsidkare i området konstaterar att det under de senaste åren satsats mycket på
turistverksamheten i Degersand. Turistanläggningen har utnyttjats flitigt trots den något
ogynnsamma väderleken sommaren 2007. På sikt ser näringsidkarna goda möjligheter
att utnyttja områdets naturnära och fridfulla läge till att förlänga säsongen från tidig vår
till sen höst. Befintliga stugor är vinterbonade och anpassade för året-runt boende.
Näringsidkarna är något oroade över de effekter ett förverkligande av projektet skulle ha
på anläggningen i Degersand. Följande punkter bör enligt dem beaktas i MKB 2007:
a) Under soliga dagar kan badstranden i Degersand locka upp till 1 000 besökare per
dag. Vindkraftverkens visuella inverkan och risken för buller påverkar badstrandens
och därmed hela anläggningens attraktionskraft negativt. Negativa effekter för
turism, trivsel och friluftsliv kan med andra ord inte uteslutas.
b) Restaurangverksamheten utgör en väsentlig del av rörelsen. Huvudbyggnaden
omfattar ca 80 sittplatser på terrassen på byggnadens södra sida. Restaurangen
stänger på sommaren kl. 23 och varma sommarkvällar väljer gästerna att sitta
utomhus, varvid en direkt visuell påverkan är uppenbar. Därtill finns klara risker för
såväl buller- som skuggningseffekter. Dessa effekter sammantagna har med stor
sannolikhet en negativ inverkan på tillströmningen av gäster.
c) Eftersom det finns planer på att utveckla anläggningen i syfte att avsevärt förlänga
säsongen är näringsidkarna oroade över de påtagliga skuggningseffekter som kan
uppstå på området under tidig respektive sen säsong. Även dessa effekter riskerar att
påverka anläggningens attraktionskraft negativt.
d) Näringsidkarna ifrågasätter den slutsats som ingår i utkastet till MKB 2007,
nämligen att vindkraftverken skulle utgöra en sevärdhet som lockar folk till trakten.
Kommentar: a) Det är sant att negativa effekter för turism, trivsel och
friluftsliv inte kan uteslutas helt i någotdera projektalternativet eftersom
vindkraftverken syns på långt avstånd. Buller och skuggning torde inte
förekomma i störande grad tack vare bakgrundsljudet vid stranden och
den skymmande vegetationen. Inställningen till vindkraft är mycket
subjektiv, varför det är ytterst svårt att förutsäga i vilken grad projektet
kan komma att påverka turismnäringen i Degersand. Frågan gäller långt
var gränsen för en skälig förändring i landskapsbilden går.
b) Se punkt a) ovan.
c) Se punkt a) ovan.
d) Det är sant att vindkraftverken knappast skulle utgöra en attraktion som
lockar några större mängder människor till trakten. Erfarenheten har
16WWE1516
18
dock visat att speciellt vindkraftsentusiaster och folk verksamma inom
vindkraftbranschen gör utflykter till förverkligade vindkraftparker.
3. Två näringsidkare i området anser att Torp bys naturklimat och upplevelseimage
kommer att bli helt förstörda ur turistsynpunkt i och med förverkligandet av Projekt
Långnabba. Näringsidkarnas stugbyar är belägna ca 800-900 meter från VK8. De anser
att ljud- och skuggningsstörningen kommer att leda till att deras näringsverksamhet blir
lidande, och att vindkraftverken inte kommer att utgöra någon sevärdhet som kommer
att attrahera folk att hyra stugorna utan att de tvärtom kommer att verka avskräckande
på folk. Vidare framför de att speciellt turister från utomnordiska länder, som har ökat i
antal speciellt sommaren 2007, söker lugn och fridfullhet vid havet.
Näringsidkarna undrar hur man i MKB 2007 kan säga att inga konsekvenser för
människors hälsa är att vänta då i alla fall de själva skulle bli störda och må dåligt av
närheten till vindkraftverken och den därmed förknippade trafiken.
De undrar över betydelsen i meningen ”att från politiskt håll har uttryckts åsikt om att
den fortsatta vindkraftsutbyggnaden på Åland borde ske i samlade vindkraftparker,
vilket är avsikten i Projekt Långnabba”. Vilka politiker ligger bakom detta och är en
utvidgning och utbyggnad av detta vindkraftprojekt redan planerad vid Långnabba?
Hela området har ett rikt fågelliv och även den övriga faunan är riklig. Havsörnar,
falkar, rådjur, rävar mm. iakttas varje år. Fåglarnas flyttning, flyghöjder och flyttningsrutter måste enligt näringsidkarna absolut utredas närmare.
Till slut konstaterar de att Torp i Eckerö är ett småskaligt landskap som kommer att
förstöras för all framtid om projektet förverkligas.
Kommentar: Förekomsten av ljud och skuggning under vissa sällsynta
förhållanden kan inte helt uteslutas i någotdera projektalternativet. På ett
avstånd av 800-1 000 meter i skogig och bergig terräng kommer detta
knappast att utgöra någon oskälig konsekvens. Inställningen till vindkraft
är mycket subjektiv, varför det är ytterst svårt att förutsäga i vilken grad
projektet kan komma att påverka turismnäringen i stugbyarna.
Hälsoföljderna av grämelse och ledsnad kan inte förutsägas för enstaka
personer i en MKB.
Åsikten att vindkraftsutbyggnaden bör ske i samlade vindparker enligt en
helhetsplan är allmän på Åland, vilket har framgått vid tidigare projekt.
Det Projekt Långnabba som behandlas i MKB 2007 utgör en samlad
vindkraftpark. I MKB 2007 behandlas projektets, maximiomfång; inga
planer på att senare utvidga vindkraftparken vid Långnabba har
framkommit.
En slutsats av denna bedömning är också att fågelfaunan i området bör
studeras speciellt under flyttningstid för att konsekvenserna för fåglarna
med större säkerhet ska kunna bedömas.
16WWE1516
19
4. Två mark- och fritidsbostadsägare påpekar och kräver följande:
a) Elinkoppling: Även miljökonsekvenserna av en elinkoppling till elnätet på Åland bör
bedömas i MKB 2007 innan något miljötillstånd för projektet beviljas. I annat fall är det
omöjligt att få en helhetsbild av vilken miljöpåverkan hela projektet medför.
b) Planer, tillstånd och beslut som projektet förutsätter: Det föreligger besvär mot
Eckerö kommuns beslut om byggnadslov. Besväret är inlämnat till Ålands
förvaltningsdomstol i början av mars.
c) Sammanfattning: Något egentligt alternativ till förnybar energi kontra nollalternativet
finns inte i MKB 2007. Närmiljön förfulas och vindkraftverken förorsakar buller.
Enskilda markägares fastigheter sjunker drastiskt i värde för att de är för nära
vindkraftparken, utan att på något sätt kompenseras.
Kommentar: a) Landskapsregeringen och Ålands miljöprövningsnämnd
har inte opponerat sig mot att MKB för vindkraftparken utförs nu, och
MKB för kraftledningen senare. Kumulativa konsekvenser bör beaktas i
kraftledningens MKB. Den projektansvariga har preliminära planer på
hur elinkopplingen ska ske. Den enda platsen på Åland som kan ta emot
denna stora mängd energi är i Tellholm. Således är sjökabelalternativet
mellan ”Degerberg” och Tellholm den enda möjliga anslutningen. En
luftlinje till Storby är inte ett alternativ.
b) Har refererats i MKB 2007. Påverkar i sig inte MKB 2007.
c) Avsikten med MKB 2007 är att bedöma konsekvenserna av den
ifrågavarande projektansvarigas projektalternativ och jämföra dessa
sinsemellan och med ett nollalternativ. Därtill har ett jämförelsealternativ
på annan ort inkluderats i MKB 2007. Någon helhetsplanering av energilösningar på Åland eller bedömning av en sådan plan är inte en uppgift
för MKB 2007. Den möjliga inverkan på fastighetspriserna ifall vindkraftverken är belägna nära fastigheterna nämns i MKB 2007.
5. En mark- och fritidsbostadsägare i närområdet framför följande:
a) Turister från Degersand strövar i området, även längs med stränderna.
b) I Danmark marknadsför man de fåtal stränder där man slipper se vindkraftverk som
unika. Hur många stränder av Degersands kaliber finns det på Åland?
c) Människor har paddlat förbi området i havskajaker så gott som dagligen sommaren
2007.
d) Det är en gåta hur man kan planera en vindkraftpark mitt i en knutpunkt för ett
flertal fågelflyttningsrutter och dessutom i ett område som är beläget 5 kilometer
från ett internationellt skyddsvärt fågelområde.
e) De skyddsvärda arter som nämns i MKB 2007 har iakttagits av markägarna.
Dessutom har falkar iakttagits på högre höjd. Dessa utnyttjar givetvis termiken
under höstflyttningen efter att under natten ha vilat ut inför sin fortsatta flygning
över Ålands hav. En del kommer att kollidera med rotorerna. Även duvhök har
iakttagits i augusti 2007.
16WWE1516
20
f) Varför har projektet planerats så nära stranden? Varför kan man inte placera alla
vindkraftverk längre norrut t.ex. utmed Skeppsviksvägen där de inte stör?
g) Området är som gjort för framtida åländsk ekoturism, vilket man kan glömma om
projektet blir verklighet.
Kommentar: a) Nämns i MKB 2007.
b) Har refererats i MKB 2007.
c) Har refererats i MKB 2007.
d) En av slutsatserna i MKB 2007 är att flyttfåglarnas beteende i området
bör studeras noggrannare för att risker och konsekvenser ska kunna
bedömas med större tillförlitlighet.
e) Se punkt d ovan ).
f) Den projektansvariga har definierat projektområdet.
g) Se punkt f ovan ).
6. Två mark- och fritidsbostadsägare i området framför följande:
a) Markägarna söker avkoppling i störningsfri miljö och inspiration från orörd och
ursprunglig natur i området.
b) Hela sommaren 2007 har enligt markägarna 1-2, ibland upp till fyra havsörnar var
och varannan dag flugit på 20-100 meters håll från stugorna.
Kommentar:
a) Har refererats i MKB 2007
b) Har refererats i MKB 2007
2.8
Synpunkter som framförts om utkastet till MKB och åtgärder dessa föranlett
Utkastet till miljökonsekvensbedömningen blev klart 18.6.2013, varefter det framlades
till påseende x.x–x.x.2013. På basen av inkomna kommentarer och åsikter om utkastet
till miljökonsekvensbedömningen kompletterades och korrigerades denna.
3
3.1
BESKRIVNING AV PROJEKTET
Bakgrund
Bakgrunden till Projekt Långnabba II är att Allwinds Ab på uppdrag av Ålands
Elandelslag granskat vindkraftprojektet Stenarna och konstaterat att två byggnadsplatser
i projektet inte är särskilt lämpliga. I och med detta frigörs överföringskapacitet i elnätet
som en utvidgning av projektet i Långnabba kan utnyttja. Platsen i Eckerös sydligaste
del i väster har valts på grund av sitt glest befolkade läge samt möjligheten att relativt
lätt uppföra den storlek på vindkraftverk som planeras. Därtill ligger platsen rätt nära till
Ålands starkaste elnätspunkt, Tellholm Hammarland, där sverigekabeln går iland.
16WWE1516
21
Långnabba II ska vara ett delat projekt mellan ägarna Ålands Vindenergi Andelslag,
Ålands Vindkraft Ab, Leovind AB, Ålands Elandelslag och Alandiabolagen, såsom en
fortsättning på Projekt Långnabba I. Ålands Elandelslag och Alandiabolagen har även
ett gemensamt men ännu inte aktivt bolag Stenarna Kb.
3.2
Den projektansvariga
Allwinds Ab är projektansvarig. Allwinds Ab ägs av de åländska vindkraftbolagen
ÅVA, Ålands Vindkraft Ab och Leovind Ab. Allwind Ab:s verksamhet är att
projektera, driva och underhålla vindkraftverk på samt även utanför Åland. Därtill
förädlar Allwinds vindkraftproduktionen samt säljer el till slutkunder på Åland.
Allwinds driver och utför service på ägarbolagens 21 vindkraftverk som beräknas
producera ca 22 % av hela Ålands årliga elförbrukning. Dessutom säljer Allwinds
kunskap till vindkraft- och projektägare på och utanför Åland.
3.3
Lokalisering och utrymmesbehov
Projektet är beläget i Eckerös sydligaste del i väster (Figur 3-4). Området utgör en del
av fasta Åland, och vindkraftverken byggs på land relativt nära strandlinjen. Den
närmaste någorlunda livligt trafikerade vägen är belägen ca 2 kilometer mot nordost
(Figur 2-2 och Figur 2-3).
Fastigheterna som berörs direkt är Hinderbergs RNr 5:10 (turbiner 1, 2, 9 & 9B),
Västanlid RNr 2:21 (turbin 3), Västanlid I RNr 4:48 i Torp by (turbin 4), Björkängen
RNr 7:66 (turbiner 5, 6 & 10) och Söderskogen RNr 3:12 (turbiner 7, 7B, 8 & 8B).
Arrendetomter om ca 50 x 50 meter har arrenderats för 30 år av berörda markägare. För
varje vindkraftverk krävs en serviceväg med en vägbredd på ca 4,5 meter och en
uppställningsyta på 700 m2 för transporter och lyftkran. Uppställningsytans storlek
beror på platsens topografi. Vägen till Långnabba måste kanske breddas och rätas ut
något, men i huvudsak följer denna väg den nuvarande vägdragningen. Vägplaneringen
ska göras i samråd med det väglag som ska ta hand om vägen.
Figur 3-4. Projekt Långnabba II:s läge på Åland.
3.4
Behov och mål
En av de åländska vindkraftaktörernas målsättningar är att öka Ålands självförsörjningsgrad av energi. Övriga målsättningar är att förverkliga ålänningarnas önskan att
tillvarata vinden för att producera elenergi på ett miljöriktigt sätt samt att fylla de
politiska målsättningarna för utbyggnad av vindkraften på Åland. Idag har över 1 300
ålänningar investerat i vindkraften och intresset är fortfarande stort.
Projektet skulle minska stamnätets förluster och höja vindkraftens andel av
elkonsumtionen på Åland. De 21 vindkraftverk som idag finns på Åland producerar ca
22 % av hela Ålands årliga elförbrukning. Projekt Långnabba I och II tillsammans
beräknas producera 55–100 GWh/år vilket kan jämföras med Ålands totala elbehov som
ligger på ca 260 GWh/år (Ålands Vindenergi Andelslag 2012). Projekt Långnabbas
storlek kommer, förutom att trygga en egen förnybar energiproduktion på Åland, att
16WWE1516
22
rejält öka exporten av el. Under stora delar av året kommer Åland att exportera ren
energi och självt till stor del att försörjas med lokalt producerad förnybar energi.
De ekonomiska konsekvenserna av lokalt producerad elenergi blir stora när ersättningen
för elenergin stannar i det åländska samhället istället för att betalas till aktörer i Sverige
eller fasta Finland.
Från politiskt håll har uttryckts en åsikt att den fortsatta vindkraftutbyggnaden på Åland
borde ske i samlade vindkraftparker, vilket är avsikten i Projekt Långnabba II.
EU-kommissionen har definierat EU:s målsättning att år 2020 täcka 20 % av den totala
energikonsumtionen med förnybar energi (2009/28/EY).
I hela Finland fanns 197 MW installerad vindkraftkapacitet i slutet av år 2011.
Vindkraftproduktionen i Finland var totalt 481 GWh år 2011. Detta motsvarar ca 0,6 %
av hela Finlands elkonsumtion (VTT 2012). Det finns därmed ett stort behov av att öka
vindkraftproduktionen även i Finland. Också på Åland finns det behov av att öka
vindkraftproduktionen för att bidra till att EU:s mål som helhet uppnås.
3.5
Anknytning till andra projekt och planer
Projektet kan ha anknytning till Ålands Elandelslags till Eckerö-Hammarland planerade
vindkraftprojekt i och med att Kraftnät Åland kan vara tvungen att beakta båda
projekten då anslutningen till elnätet planeras. Projektet kan också ha anknytning till
Projekt Stenarna genom samverkan med andra projekt som har behandlats mera
detaljerat i kapitel 8.11.
4
4.1
TEKNISK BESKRIVNING
Vindkraftverken
Den storlek på vindkraftverk som valts är i klass 2,0-3,6 MW. Förhandlingar med valda
tillverkare pågår som bäst och vindkraftverksleverantör väljs troligen i år (2013).
Vindkraftverken består av ett torn som uppreses på fundamentet, en rotor med tre
rotorblad, ett maskinrum i vilket bl.a. den mekaniska kraftöverföringen och elgeneratorn
är belägna. Rotordiametern kommer att vara 80-120 m, navhöjden 100-140 m och
totalhöjden ska därmed vara 115-200 m. Rotorn har ett variabelt varvtal mellan 10 till
20 varv/minut beroende på vald tillverkare. Varvtalet är alltså lägre vid lägre vindstyrka.
Vindkraftverken börjar producera el vid en vindstyrka på ca 2,5-4 m/s, når full effekt
vid ca 12-15 m/s och stannar när 10 minuters medelvind går över 25 m/s. Parametrarna
ovan beror dock på val av tillverkare och ska specificeras senare.
Vindmätningar har gjorts till stöd vid val av vindkraftverkstyp och fysiska storlek samt
för energiberäkningar.
Ett vindkraftverk kan producera el i 20-25 års tid. Genom att byta ut delar kan
vindkraftverkets livslängd förlängas. Målsättningen kan vara 50 års brukstid.
16WWE1516
23
4.2
Fundamentalternativen
Det finns två alternativa fundamentlösningar. Konventionella gravitationsfundament
gjutna i betong grävs ned och har en diameter på ca 17 meter under markytan.
Om bergen ligger nära ytan används alternativt betonggjutna bergsfundament som kan
ha en diameter på 5-8 meter. Bergsfundamenten ligger ovanom markytan och förses
med förankringsstänger av stål. Beroende på typ av bergsfundament täcks även dessa
över. Bergsfundamenten kan också förankras med vajerpaket som är injekterade i
berget.
4.3
Uppställning av vindkraftverken
För att kunna resa vindkraftverken krävs vägar och uppställningsytor. Ett förslag till
vägdragningar finns (Figur 2-2 och Figur 2-3). Vid utarbetandet av dessa vägdragningar
har markägares önskemål beaktats.
Förbindelsevägarna byggs enligt kortaste möjliga rutt och med utnyttjande av
existerande skogsbilvägar till grusvägen som leder till Långnabba. Vägarna bör ha en
körbanebredd på ca 4,5 meter. Troligtvis måste även vägen till Långnabba ställvis
breddas och förstärkas.
Vid varje fundament byggs en s.k. uppställningsyta på ca 700 m2 där kranarna som gör
lyftarbetet och lastbilarna som transporterar vindkraftverket ska stå. Den plana ytan som
krävs varierar platsspecifikt men måste rymma en eller flera lyftkranar som monterar
vindkraftverken.
Vindkraftverkskomponenterna transporteras till projektområdet från Mariehamn, dit de
anländer med fartyg och/eller biltransport.
Monteringstiden av själva vindkraftverken inklusive fundamentarbeten är minst ca sex
månader beroende bl. a. av årstid.
4.4
Elinkoppling
Verken förbinds med ett 20-36 kV markkabelnät samt med en ca 900 meter lång
isolerad luftlinje, som sedan går vidare direkt till elnätet via en sjökabel till Tellholm.
Markkablage ska gå i marken i vägkanten. Sjökabeln till Tellholm erhöll miljötillstånd
2.9.2009 (Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, Prövningsnämnden, Beslut
2.9.2009, ÅMH-Pn 19/09). Markkablarna följer servicevägarnas dragningar. Varje verk
har egen transformator och eget ställverk inne i sina torn eller i en liten separat byggnad.
Prioriteten är att ha dem inne i tornen men alla tillverkare har inte den lösningen. Den
elstation som behöver byggas i Tellholm ingår däremot i MKB. Miljötillstånd för
elstationen ska sökas efter att MKB är klar. En karta över elstation och kablar visas
nedan (Figur 4-5).
Eventuellt kan det bli nödvändigt att inom vindkraftparken bygga en kopplingsstation
för 36 kV markkabelnät som sedan kopplas till det åländska stamnätet.
Kopplingsstationen skulle i så fall vara en liten byggnad i närheten av VK8.
Kraftnät Ålands elnäts kapacitet torde klara av Projekt Långnabba I & II samt Projekt
Stenarna (totalt ca 50 MW). Kravet är dock att verken måste utrustas med s.k. ”fault
ride through”-teknik, som hjälper till att stöda elnätet under störningar i nätet.
16WWE1516
24
Elstationen i Tellholm ska vara belägen under kraftledningen som utgör fortsättningen
på elkabeln från Sverige (Figur 4-5 och Figur 4-6). Den valda platsen för elstationen är
den starkaste punkten på Åland för elanslutning. Elstationen har inte ännu beviljats
miljötillstånd.
Figur 4-5. Karta över elstationen och kablarna.
Figur 4-6. Karta över den planerade elstationen i Tellholm (Träskviken). Elstationen är
märkt med en röd rektangel. (Kraftnät Åland 2013).
16WWE1516
25
4.5
Elproduktion
Elproduktionen kommer enligt nuvarande uppskattning att vara 55-100 GWh i året. I
Tabell 4-2 presenteras ett sammandrag av den tekniska informationen.
Tabell 4-2. Vindkraftparkens preliminära tekniska uppgifter.
Definition
Talvärde och enhet
Effekt
6 x 2,0-3,6 MW (ALT. 1)
10 x 2,0-3,6 MW (ALT. 2)
Navhöjd
100-140 m
Totalhöjd (rotorn medräknad)
115-200 m
Årlig funktionstid
7 500-8000 h
Utnyttjningstid (motsvarande
nettoproduktionen)
ca 2 800 h/a
Årlig energiproduktion
ca 35-60 GWh/a (ALT. 1)
ca 55-100 GWh/a (ALT. 2)
(netto, förluster medräknade)
MW = megawatt = 1000 kilowatt
GWh = gigawattimme = 1 000 000 kilowattimmar
4.6
Planer, tillstånd och beslut som projektet förutsätter
Projektet genomgår tillståndsprövning hos olika myndigheter enligt följande:
Elbyggnadslov enligt ellagen, söks hos Ålands landskapsregering
Kommunalt byggnadslov enligt byggnadslagen, söks hos Eckerö kommun
Miljötillstånd enligt lagen och förordningen om miljöskydd och miljötillstånd,
söks hos Miljöprövningsnämnden
Därtill behövs utlåtande från Luftfartsmyndigheten, som ska sökas
tillståndsprövningen fortskrider. Vidare behövs överlåtelse av markarrenden.
när
Ålands landskapsstyrelse har genom beslut 3.9.1998 (Dnr Kb1-35-98-1) till
kommunerna på Åland gett en rekommendation för bestämmelser gällande vindkraftprojekt, att inkluderas i den kommunala byggnadsordningen. Enligt rekommendationen
krävs skriftligt samtycke från ägare av grannfastighet i följande fall:
1) Om ljudtrycket från vindkraftanläggningen beräknas överstiga 40 dB(A) invid
bostads-, fritidshus eller annan byggnad avsedd för övernattning, som befinner
sig på grannes mark.
2) Om avståndet från vindkraftanläggningen till bostads-, fritidshus eller annan
byggnad avsedd för övernattning, som befinner sig på grannes mark är mindre
än 400 meter.
3) Om avståndet från vindkraftanläggningen till bostads-, fritidshus eller annan
byggnad avsedd för övernattning, som befinner sig på grannes mark är mindre
än 7 gånger vindkraftverkets rotordiameter.
4) Om avståndet från vindkraftanläggningen till annan uppvärmd byggnad än de
som nämns ovan, som befinner sig på grannes mark är mindre än 200 meter.
5) Om avståndet från vindkraftanläggningen till grannfastighet är mindre än 100
meter.
16WWE1516
26
Eckerö kommun har hittills inte inkluderat dessa bestämmelser i byggnadsordningen
varför de inte är bindande.
Kommunalt byggnadslov samt miljötillstånd enligt lagen och förordningen om
miljöskydd och miljötillstånd söks när MKB:n är klar. Elbyggnadslov enligt ellagen
söks efter att projektet har detaljplanerats.
4.7
Projektets förverklingstidtabell
Förutsatt att behövliga tillstånd beviljas förverkligas projektet tidigast år 2014.
5
BESKRIVNING AV JÄMFÖRELSEALTERNATIVET
Ålands Vindenergi Andelslag beviljades 28.5.2008 miljötillstånd för uppförande och
drift av en vindkraftpark omfattande sex vindturbiner vid Långnabba, Torp i Eckerö
kommun (Projekt Långnabba I, Figur 2-1) genom Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets beslut (ÅMH-Pn 21/08). Byggandet av Projekt Långnabba I har ännu inte
påbörjats.
Den planerade vindkraftparken (Projekt Långnabba I) består av sex vindturbiner med en
rotordiameter om 70-120 meter, en navhöjd om 80-140 meter och en totaleffekt på 1221,6 MW. Den årliga energiproduktionen är beräknad till 35-45 GWh/a (netto) (Pöyry
Energy 2007).
Numreringen av turbiner har ändrats efter MKB 2007. Se Tabell 2-1 på sidan 13 för
förklaring av numrering.
Villkoren för verksamheten i miljötillståndsbeslutet enligt 25 och 26 §§ i miljöskyddslagen är:
1) Ljudnivån från vindkraftverken får inte överstiga 40 dB(A) uppmätt som Avägd ekvivalent ljudnivå (LAeq) per dygn utomhus invid bostad för fast
boende eller byggnad för fritidsboende.
25 § 1 mom. punkt 5 miljöskyddslagen
2) Tillståndshavaren bör under uppförandet och driften av vindkraftparken
beakta skyddsnivån hos Naturaområden, naturreservat, skyddade biotoper,
skyddsvärda växter och fornlämningar som ligger inom vindkraftparkens
influensområde.
24 § 3 mom. miljöskyddslagen
3) Vindkraftverk 1 skall ligga på minst 150 meters avstånd från Södra
Uddhagarnas naturreservat som även är ett Naturaområde. Markhydrologin i
naturreservatet får inte påverkas av vindturbinens uppförande och drift.
Avståndet mellan vindkraftverk 4 och rikkärret (skyddsvärd biotop) sydost
om vindkraftverket skall vara minst 130 meter.
Vindkraftverk 8 skall ligga minst 200 meter nordväst om Porsmossa rikkärr
(skyddsvärd biotop).
16WWE1516
27
24 § 3 mom. miljöskyddslagen
4) Vid byggande av servicevägar och i samband med förbättringsarbeten av
existerande vägar skall skyddsvärda biotoper och fornlämningar beaktas så
att risk för åverkan inte föreligger.
24 § 3 mom. miljöskyddslagen
5) Tillståndshavaren ansvarar för att fågelfaunan och fladdermöss inventeras
minst tre gånger per år de tre första åren efter att detta beslut vunnit laga
kraft och under därpå följande tre år inventeras två gånger per år. Vid val av
tidpunkter för inventering skall särskild hänsyn tas till fåglarnas
flyttperioder. Tillståndshavaren skall i samråd med miljöbyråns
naturvårdsenhet vid Ålands landskapsregering uppgöra en plan för
inventeringstillfällen. Dokumentation över inventeringarna skall sändas till
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet inom en månad efter respektive
inventering.
24 § 3 mom. miljöskyddslagen
6) Rotorbladen skall färgsättas så att uppkomst av reflexer förhindras och
vindkraftverken skall i övrigt underhållas så att de ger ett välvårdat intryck 2.
25 § 1 mom. punkt 5 miljöskyddslagen
7) Avfall som uppkommer i samband med uppförandet och driften av
vindkraftparken skall föras till godkänd avfallsbehandlingsanläggning eller
anläggning för slutligt omhändertagande.
8f § renhållningslagen
8) Vid avveckling av verksamheten skall tillståndshavaren avlägsna spår och
rester från verksamheten samt utföra efterarbeten så att området i allt
väsentligt återställs i ursprungligt skick. Meddelande om avveckling skall, i
god tid innan avvecklingsarbetet påbörjas, göras till Ålands miljö- och
hälsoskyddsmyndighet.
5 och 41 §§ miljöskyddslagen
Beslutet har i enlighet med 3 § i landskapslagen (2006:82) om miljökonsekvensbedömningar och 2 och 3 §§ i landskapsförordningen (2006:86) om miljöberättelser
eller miljökonsekvensbedömningar föregåtts av miljökonsekvensbedömning.
Miljökonsekvensbedömningen har utförts av konsult och tillställts Ålands
miljöprövningsnämnd den 20.11.2007.
Vindkraftverken uppförs i ett relativt glesbefolkat område. Den kortaste distansen
mellan vindkraftverk och byggnad avsedd för övernattning är ca 650 meter. För varje
vindturbin har ett område om 50x50 meter arrenderats för en tidsperiod på 30 år.
Kommunalt byggnadslov för uppförande av vindturbin på nämnda arrendeområden
finns.
2
Projektansvariga Allwinds påpekar här att Finavia dock kan komma med krav på att bladen måste ha
synliga färgmarkeringar. Projektägaren hoppas dock att detta kan undvikas. Idag finns modern teknik som varnar
lufttrafiken för vindkraftverken.
16WWE1516
28
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet konstaterar, efter att ha prövat
förutsättningarna för tillstånd, att projektet med iakttagande av de i tillståndet givna
tillståndsvillkoren kan förverkligas i enlighet med LL (2001:30) om miljöskydd och
miljötillstånd.
Vid tillståndsprövningen har de allmänna miljöskyddsprinciperna beaktats i den mån det
inte har ansetts oskäligt att uppfylla dem. För verksamheten har fastställts
tillståndsvillkor som förhindrar, förebygger och begränsar föroreningar. Vid
fastställandet av dessa villkor har nyttan av de föreskriva åtgärderna vägts mot
kostnaderna för sådana åtgärder. I beslutet har även beaktats bestämmelserna i LL
(1998:82) om naturvård samt vad som i övrigt bestämts för att trygga allmänna och
enskilda intressen.
Vindkraftverk kan potentiellt medföra olägenheter i form av buller, rörliga skuggor från
rotorbladen och reflexer samt visuellt upplevas som ett störande inslag i
landskapsbilden. Omfattningen av det buller som den planerade vindkraftparken i
Eckerö alstrar har reglerats i villkor om maximal ljudnivå. Vindturbinernas placering i
förhållande till bosättning och övrig bebyggelse inom området är därtill sådan att de
skuggeffekter som uppkommer inte kan medföra någon betydande miljöpåverkan. I
syfte att minimera effekter som kan leda till minskad allmän trivsel, försämring av
kulturvärden eller försämra miljöns lämplighet att nyttjas för rekreationsändamål har
tillståndet dessutom förenats med villkor om underhåll, försiktighetsåtgärder i
anläggningsskedet och om bortskaffande av materiel vid verksamhetens upphörande.
Därmed medför projektet inte någon sådan påverkan som avses i 3 § 1 mom. i
miljöskyddslagen. Med iakttagande av i detta beslut givna villkor och med beaktande av
vindturbinernas placering föranleder vare sig uppförandet eller driften av
vindkraftparken någon i miljöskyddslagens 22 § avsedda påföljder. Vid prövning av
denna bestämmelse har beaktats den totala inverkan som verksamheten kan ha ensam
för sig eller tillsammans med andra verksamheter.
De förutsättningar för tillstånd avseende verksamhetsutövarens organisation,
sakkunskap och solvens som anges i 23 § i miljöskyddslagen är uppfyllda.
Verksamhetsutövaren har visat sig vara organiserad på ett sätt som är tillräckligt och
trovärdigt för skötseln av ifrågavarande verksamhet och som skapar en grund för en ur
miljöhänseende korrekt skötsel av verksamheten.
6
6.1
BESKRIVNING AV DE GRANSKADE OMRÅDENA
Läge – Eckerö
Projekt Långnabba II är planerat i Eckerö kommuns sydvästligaste del på fasta Åland,
ca 800-1 800 meter från strandlinjen (se Figur 2-2, Figur 2-3 och Figur 3-4).
6.2
Klimat
Klimatet på Åland påverkas kraftigt av det omkringliggande havet. Åland har ett
mildare klimat än fasta Finland. Våren kommer senare till Åland, somrarna är svala men
långa och höstarna och vintrarna är milda.
16WWE1516
29
6.3
Vindförhållanden
Tack vare läget i sydväst och närheten till strandlinjen är vindförhållandena bra.
Vindriktningsfördelningen vid Långnabba har samma form som största delen av Åland,
med den allmännaste vindriktningen från SSW (ca 210°, Figur 6-7) med en årlig
medeltalshastighet av 7,9 m/s för 100 m höjd (Figur 6-8).
Figur 6-7. Vindriktningsfördelningen för Degermyra i området av Långnabba (Finlands
Vindatlas).
Figur 6-8. Årlig medeltalsvindhastighet för Degermyra i Långnabbaområdet (Finlands
Vindatlas).
Data från Lemland och Märket (med 15 års data för båda) i Vindatlas för Finland har
utnyttjats för att ge en grundligare analys av vindfördelningen i projektområdet (se
16WWE1516
30
Figur 6-7, Figur 6-8). Vinddatan från Långnabba är mycket begränsad, och även datan i
Vindatlas för Finland (Tammelin 1991) har sina begränsningar, speciellt beroende på
den låga mätningshöjden (25-45 m.ö.h.). Vinddatan som är presenterad här är därför
bara indikativ.
En 45 meter hög vindmätningsmast har uppförts i projektområdet år 2006 för att ge
mera exakt vinddata för projektplaneringen. Vindmätningarna i projektområdet har nu
slutförts. Därtill pågår som bäst en SODAR-mätning på Högskär för Projekt Stenarnas
räkning. Data från Stenarna kan även användas som referens för Projekt Långnabba I &
II. Därtill har Numerola Ab gjort vind- och produktionsberäkningar för samtliga
placeringar.
6.4
Bosättning samt mark- och vattenområdesanvändning
I Eckerö är närmaste stuga på den sydvästra stranden av udden Långnabba belägen ca
650 meter från VK3. De övriga stugorna på den södra stranden ligger mer än 1 000
meter från VK3 och VK4. I sydost finns en stuga ca 1 100 meter från VK5. Degersand
med närmaste boningshus är beläget ca 1 400 meter från VK4. Bebyggelsen vid Kroken
i öster är belägen ca 1 000 meter från VK4, och ca 900 meter från VK6 och VK8.
Bebyggelse vid Mohagen i väster är belägen ca 750 meter från VK9 och ca 900 meter
från VK10. I nordväst finns en stuga ca 800 meter från VK10 och flera stugor samt
några fast boende ca 1 300 meter från VK 10.
Inom en radie på en kilometer finns ett boningshus och fyra stugor utmärkta på kartan i
alternativ 2A (Figur 6-9). I alternativ 2B finns fyra stugor utmärkta på kartan (Figur
6-10).
16WWE1516
31
Figur 6-9. Boningshus och stugor som ligger inom en kilometers radie från
vindkraftverken i ALT. 2A.
16WWE1516
32
Figur 6-10. Boningshus och stugor som ligger inom en kilometers radie från
vindkraftverken i ALT. 2B.
Vid Kroken ca 1 000 meter mot öster från VK8 och 1000 meter mot nordost från VK4
finns stugbyar med en del bofasta invånare. I Degersand finns ett campingområde och
en populär simstrand ca 1 000 meter öster om VK4. Enligt näringsidkarens uppgift
besöks badstranden i Degersand av upp till 1 000 personer per dag. Vid Degersand finns
även en restaurang.
Området används enligt uppgift av stugägare för fritidsfiske från vår till höst.
Ca två kilometer mot sydost är en 7,3 meters farled utmärkt på kartan. Farleden har
kategoriserats som s.k. lågfarled för nyttig trafik och den tjänar bl. a. förbindelsetrafik,
fiskebåtar, pråmtrafik, flottning samt den lokala betydande passagerartrafiken.
16WWE1516
33
Uddarna Styrsingsudden, Långnabba och udden vid Degersand är populära utflyktsmål
bl.a. bland fågelskådare. En skogsväg leder till Långnabba genom projektområdet.
6.5
Vägnät och trafik
Huvudvägen nr 1 har i genomsnitt ca 2 000 fordon per dygn på större delen av sträckan.
I Storby i Eckerö rör sig kring 1 500 fordon per dygn (Ålands landskapsstyrelse 2012).
Närmast Mariehamn är trafikmängden mellan 3 000 och 6 000 fordon per dygn.
Hastighetsgränserna är på vissa sträckor omotiverat höga och färjorna till och från
Eckerö genererar mycket trafik (Sweco VBB VIAK 2001, Trafikplan för landskapet
Åland 2003-2010).
På landsväg nr 110, Torpvägen, färdas i genomsnitt ca 600 fordon per dygn (Ålands
landskapsstyrelse 2011).
Det totala antalet anlöpta fartyg till hamnen i Mariehamn år 2011 var 5267.
Fartygsanlöpen var i medeltal 14 per dygn (ÅSUB 2012).
6.6
Ljudmiljö
Då det inte existerar några mätningsresultat av de nuvarande bakgrundsljudens nivå vid
olika vindhastigheter vid de närmaste immissionspunkterna, d.v.s. de närmaste stugorna,
har typiska bakgrundsljudvärden använts i bedömningen av projektets bullerkonsekvenser. Dessa typiska värden baserar sig på tillgänglig litteratur.
Följande tabell ger en grov uppskattning av den nuvarande bakgrundsljudnivån vid de
närmaste immissionspunkterna vid en vindhastighet på 5 m/s (Tabell 6-3). De högsta
bakgrundsljudnivåerna erhålls typiskt vid strandlinjen, där vågorna kan förorsaka
ljudtryck som överstiger 60 dB(A) vid en vindhastighet på 5 m/s (Pöyry Energy 2007,
bilaga 4).
Tabell 6-3. Teoretiska bakgrundsljudnivåer (ljudtryckvärde LpA).
6.7
Läge
Teoretiska bakgrundsljudnivåer vid 5 m/s
På stranden, vindsidan
55-60 dB(A)
På stranden, läsidan
50-55 dB(A)
Öppna områden
45-47 dB(A)
Invid barrskog
45-53 dB(A)
Invid lövskog
48-56 dB(A)
Skyddat område, "skuggsida"
40-45 dB(A)
Berggrund och jordmån
Berggrunden utgörs främst av rapakivi. Jordmånen är tunn och utgörs delvis av sorterat
åsmaterial. Berg i dagen förekommer rikligt. I Torp finns rikligt med våtmarker med
tunna torvskikt.
16WWE1516
34
Vindkraftverksplatserna är belägna på 12-25 meters höjd över havet.
6.8
Vattenområden
Avståndet till havet är ca 800-1 800 meter från vindkraftverksplatserna. Nära VK2,
VK3, VK4 och VK6 leder ett dike söderut till havet. Avståndet till dessa
vindkraftverksplatser är närmare 200 meter. I eller nära projektområdet finns inte några
andra ytvattenförekomster.
6.9
Växtlighet, fauna och naturvärden
6.9.1 Växtlighet och biotoper
Vegetationen i Långnabbaområdet är varierande. Merparten av skogarna är
talldominerade ekonomiskogar, men i området finns därtill lundar, myrar, små torrängar
och skog i naturtillstånd. Det har gjorts omfattande avverkningar i området och förutom
tallskog i beståndsvårdande skede (gallringsbestånd) finns det rikligt med plantskogar
med tall och björk. I närheten av området ligger två naturskyddsområden.
Fältarbetet för naturtyps- och vegetationsinventeringen gjordes i tre etapper. Det första
besöket i terrängen skedde redan 2006 när områdena runt vindkraftverken VK 1-VK6
undersöktes vid Projekt Långnabba I (Pöyry Energy 2007). Det andra besöket i
terrängen var i juli 2012, då man gjorde en preliminär bedömning av naturtyperna i
området. Inventeringen av naturtyper och arter kompletterades under ett nytt besök i
augusti 2012.
En beskrivning av byggnadsplatserna är följande:
VK1: Området för det planerade kraftverket består av ca 30-årig tallskog med inslag av
gran. Trädskiktets höjd är ca 10 meter. Fältskiktet består av höga gräs och blåsippa. I
buskskiktet finns tibast och en. I omgivningen finns bl.a. vitsippa och tibast. På västra
sidan växer en stor sälg. (Pöyry Energy 2007).
VK2: Området för det planerade kraftverket består av ca 30-årig tallskog. Trädskiktets
höjd är ca 10 meter. Fältskiktet består av ljung och blåbär. I buskskiktet växer en.
(Pöyry Energy 2007).
VK3: Vindkraftverket är beläget mitt på ett hygge. Området är gräsdominerat, det finns
inga trädplantor. Man kan hitta spår av stark älgbetning. (Pöyry Energy 2007).
VK4: Området för det planerade kraftverket består av frodig, ca 30 år gammal
blandskog. Trädskiktets höjd är ca 10 meter. Där växer tibast, gräs, blåbär och
blåsippor. (Pöyry Energy 2007).
VK5: Området för det planerade kraftverket består av ca 25 år gammal planterad
tallskog med inslag av björk. Området har fuktiga markförhållanden med unga granar.
Marken är gräsdominerad med inslag av blåsippa. (Pöyry Energy 2007).
VK6: Vindkraftverket är beläget på en hyggesyta med planterad tall. Marken är
gräsdominerad med björksly. (Pöyry Energy 2007).
16WWE1516
35
VK7: Området för det planerade kraftverket består av blandskog med glasbjörk och tall
på fuktigt underlag. Trädbeståndet är i beståndsvårdande skede och ställvis förekommer
det död ved, huvudsakligen träd som dött för att underlaget är så blött. Österut blir
marken torrare och trädbeståndet består där nästan enbart av tall. Vegetationstypen är
huvudsakligen frisk mo, i de torrare delarna torr mo och på blötare ställen försumpad
lundartad mo. I fältskiktet växer bl.a. blåbär, ljung, lingon, blodrot, smultron, piprör,
brunrör och hallon. I öster ligger det största sammanhängande myrområdet i
undersökningsområdet, nämligen Degermyra. Kraftverket skulle byggas i kanten av
Degermyra. Då kraftverket byggs bör man ta i beaktande att myrens vattenhushållning
inte försämras.
VK7B: Området för det planerade kraftverket ligger på Degermyras kant. Mitten av
myren består av tallmyr bevuxen med tvinvuxna tallar och med drag av lågstarrtallmosse och rikkärr-tallkärr. Trädbeståndet i myrens kanter består av grövre tallar,
men många av dessa är knotiga och växer långsamt. I fältskiktet i myrens kantdelar
växer bl.a. pors, tuvull, blodrot, vattenklöver, ljung, tranbär, flaskstarr och stjärnstarr.
Kraftverket skulle byggas på Degermyraområdet, vars vattenhushållning och
naturtillstånd inte bör försämras.
VK8: Området för det planerade kraftverket består av klent tallgallringsbestånd.
Trädbeståndet har gallrats och det finns nästan ingen död ved i området.
Vegetationstypen varierar från frisk mo till karg mo, men ställvis förekommer det
frodigare ställen. I fältskiktet dominerar olika ris; blåbär, lingon och ljung. Därtill växer
det rätt rikligt med örter i området, bl.a. skogsbräken, piprör, skogsnäva, ekbräken,
älggräs och skogsvicker.
VK8B: Området för det planerade kraftverket består av torr mo med ett mycket ungt
trädbestånd av tall. Trädbeståndet är mycket likåldrigt och det finns ingen död ved.
Fältskiktet domineras av risen ljung och blåbär. Därtill växer i området bl.a. blåbär,
skogsstjärna, piprör och kruståtel.
VK9: Området för det planerade kraftverket består av tallgallringsbestånd på frisk mo,
och trädbeståndet är mycket enformigt till sin struktur. Förutom tall växer det instängt
några vårtbjörkar och granar. Fältskiktet är örtdominerat. Dominerande arter är
örnbräken, piprör, kruståtel och därtill växer i området bl.a. bergslok, blåbär, lingon,
harsyra, gullris, skogsstjärna, ängskovall, stenbär, brudborste, blodrot, skogsvicker,
linnea och smultron.
VK9B: Området för det planerade kraftverket består av tallgallringsbestånd på frisk mo.
Vegetationen är densamma som i området för kraftverket VK 9 i alternativ A.
VK10: Området för det planerade kraftverket ligger alldeles intill en väg på en smal
remsa av frisk moskog med tall. Remsan omges på bägge sidor av tämligen färska
hyggen; det avverkade området i väst är redan i plantskedet och området på östra sidan
har avverkats rätt nyligen. Vegetationstypen är frisk mo och fältskiktet domineras av
örter typiska för frisk moskog. Dominerande arter är örnbräken och piprör.
16WWE1516
36
6.10 Värdefulla områden
Degermyra
I norra delen av området finns en över 4 ha stor myr. Mitten av myren består av tallmyr
bevuxen med tvinvuxna tallar och med drag av lågstarr-tallkärr och rikkärr-tallkärr.
Rikkärr-tallkärren är klassade som en akut hotad (CR) naturtyp i södra Finland i
hotbedömningen av Finlands naturtyper (Raunio m.fl. 2008). Träden i myrens kanter är
grövre tallar och glasbjörkar, men på grund av det blöta underlaget växer de långsamt
och är ofta knotiga. Väster om myren finns ett dike men själva myren är inte dikad.
Myren är i naturtillstånd vad gäller vattenhushållningen och trädbeståndet.
Trädbeståndet är olikådrigt och det förekommer enstaka döda, stående tallar. Porsen
dominerar i fältskiktet i myrens kanter. Därtill växer i myrens kantdelar bl.a. tuvull,
blodrot, vattenklöver, ljung, tranbär, flaskstarr, stjärnstarr, hundstarr, ekorrbär, Jungfru
Marie nycklar, tibast, olvon och humleblomster. I mittdelarna av myren omväxlar
tydligt fastmatteytor med tuvor. På tuvorna växer pors, ljung och tranbär. På
fastmatteytorna växer lågvuxna arter, såsom vitag, tuvull, gräsull, ullsäv, ängsstarr,
knagglestarr och tuvsäv, och utöver dessa bl.a. vattenklöver, Jungfru Marie nycklar,
tätört och daggört. Ängsstarren klassas i den nyaste hotbedömningen av Finlands arter
(Rassi m.fl. 2010) som starkt hotad (EN). På Åland är ängsstarr tämligen sällsynt,
fridlyst och särskilt skyddsvärd (Hæggström & Hæggström 2008).
Skog i naturtillstånd
Sydväst om Degermyra, väster om diket, finns det ett skogsområde som befinner sig i
naturtillstånd (Figur 6-11). Träden i figuren är grova, delvis gamla granar, vårtbjörkar
och tallar. I figuren finns det riklig med död ved i olika förmultningsskeden och av olika
grovhet. Klenare träd har fällts i skogen, eventuellt för att skapa död ved. figurens
vegetationstyp är lundartad mo, som ställvis är försumpad. I de fuktigaste delarna av
området ingår även klibbal i trädbeståndet. Fältskiktet är artrikt och domineras av örter.
Arter är bl.a. skogsbräken, ekbräken, skogssallat, vårfryle, älggräs, ekorrbär,
revlummer, kruståtel, linnea, blåbär, vitsippa, skogsstjärna, blodrot, skogsviol och
smultron. figuren gränsar i öst till ett kalhygge och i väst till ung ekonomiskog.
16WWE1516
37
Figur 6-11. I skogsområdet i naturtillstånd finns det rikligt med död ved.
Sinnträsk
I områdets östra del finns en våtmark med drag av klibbalskärr och klibbalsmadkärr
(Figur 6-12). Underlaget är ställvis mycket blött och träden växer på tuvor.
Våtmarksområdets vattenhushållning verkar vara i naturtillstånd, men en nyligen
byggd/iståndsatt skogsväg med sina diken kan påverka vattenhushållningen i området
och södra delen av området har dikats i någon mån. Trädbeståndet är i naturtillstånd och
olikåldrigt. Det finns även död ved i området. Fältskiktet är artrikt. Följande arter
förekommer rikligt i Sinnträsk: svärdslilja, hallon, knagglestarr, hundstarr, älggräs,
flaskstarr och ställvis kärrbräken. Därtill växer i området även humleblomster, frossört,
blodrot, kråkklöver, mossviol, strandlysing och skärmstarr. På tuvorna och i
kantområdena växer stenbär, blåbär, Jungfru Marie nycklar, harsyra, skogsviol,
majbräken och nordbräken.
16WWE1516
38
Figur 6-12. Våtmarken Sinnträsk.
6.11 Särkskilt skyddsvärda biotoper
Särskilt skyddsvärda biotoper avgränsades enligt Ålands landskapsförordning om
naturvård 1998:113 (se också Kulves 2004). Särskilt hänsynskrävande biotoper, som
nämns i Ålands landskapslag om skogsvård, avgränsades enligt Ålands
landskapsförordning om skogsvård 1998:86. Särskilt viktiga livsmiljöer som ingår i
Finlands skogslag bestämdes med hjälp av Meriluotos och Soininens instruktioner
(1998), och skyddade naturtyper som ingår i Finlands naturvårdslag bestämdes enligt
finska miljöförvaltningens inventeringsanvisningar (Pääkkönen & Alanen 2000).
Särskilt skyddsvärda biotoper (ÅFS 113/98)
Trädfattiga mossar och myrar
Rikkärr
Myrholmar mindre än 2 ha
Stenåkrar större än 0,5 ha
Jättegrytor och flyttblock högre än 2 meter
Dungar av alm och lind
Enstaka ekar, lönnar och aspar som 130 cm över marken har en omkrets på minst
170 cm
Enar med en höjd på minst 6 meter
Klibbalskärr
Åkerholmar under 0,5 hektar
Särskilt hänsynskrävande biotoper (ÅFS 83/98)
Våtmarksbiotoper
o Stränder.
o Bäckar och källor.
o Alkärr samt ormbunks- och fräkenkärr.
16WWE1516
39
o
o
o
o
Barrskogs-, lövskogs-, hag- och ängsmarksbiotoper
Barrskogsbevuxna öar omfattande mindre än 10 hektar.
Hassellundar omfattande mellan 0,1-2 hektar.
Naturbestånd av lind, alm, ek, lönn, ask, oxel eller oxelrönn omfattande mellan 0,1-2
hektar.
Enstaka träd som är grova eller annars av betydelse för natur- eller
kulturminnesvården.
Biotoper i geologiska och geomorfologiska formationer
o Rasbranter, förkastningar och grottor.
o Träd på bergsimpediment med en lägre skoglig produktion än tvinmark.
Särkskilt skyddsvärda biotoper och växtlokaler enligt Ålands lagstiftning i och nära
området är utmärkta i figur 6-13 och Figur 6-14. Kartan är ett utdrag ur
landskapsregeringens miljöbyrås databas över värdefulla områden och lokaler. Inga
vindkraftverk eller vägar till dessa byggs på värdefulla biotoper. Nära VK7A och VK7B
finns den värdefulla myren Degermyra. Sydost om VK4 finns ett värdefullt skogsparti
och rikkärret (skyddsvärd 24 § 3 mom. miljöskyddslagen). VK1 är belägen drygt 100
meter öster om Södra Uddhagarnas värdefulla rikkärrsområde. Ca 300 meter öster om
VK6 finns en skyddsvärd biotop, Porsmossa rikkärr (skyddsvärd 24 § 3 mom.
miljöskyddslagen). Nära VK10 finns ett naturskyddsområde och hotade växter.
Vid VK1 och VK4 växer tibast, som är en fridlyst kärlväxt på Åland (Pöyry Energy
2007).
Invid skogsvägen till Långnabba finns i den norra delen en liten särskilt skyddsvärd
biotop alldeles invid vägen.
16WWE1516
40
Figur 6-13. Skyddsvärda biotoper och växtlokaler i och nära projektområdet i ALT. 2A.
16WWE1516
41
Figur 6-14. Skyddsvärda biotoper och växtlokaler i och nära projektområdet i ALT. 2B.
Vegetationen i området för elstationen på Träskviksudden har beskrivits i följande:
Området för den planerade elstationen består huvudsakligen av impediment. Redan idag
kommer kraftledningar till området. Vegetationen i närheten av kraftledningarna består
av för frodigt impediment typiska ängsarter, bl.a. piprör, skogsklöver, åkertistel,
hästhov, jordreva, stormåra, fyrkantig johannesört, humleblomster, smörblomma, stor
blåklocka och grässtjärnblomma. Området är delvis igenvuxet med buskar. Söder om
kraftledningen finns en vårtbjörksplantskog, och norr om den väg som följer kraftlinjen
finns en ung granskog vars vegetationstyp är dels frisk mo, dels lundartad mo. I skogen
och i vägrenen växer bl.a. liljekonvalj, svenska flaggan, kruståtel, skogsvicker, blåsippa,
vitsippa, vårärt, hundäxing och måbär.
6.11.1 Fauna
Fågelfauna
Eckerö är ett populärt fågelskådningsområde. På vintern hålls havet öppet längre än på
många andra håll och flyttande fåglar anländer tidigt på vårvintern. Stora mängder
fåglar flyttar varje höst västerut över Eckerö och på våren flyttar speciellt sjöfåglar
norrut. Mängderna är rätt stora på hösten, på en dag kan 50 000 flyttande småfåglar eller
10 000 flyttande kråkor och kajor iakttas. De talrikaste flyttande rovfåglarna är
sparvhökar, under de bästa höstdagarna ser man hundratals sparvhökar på väg västerut.
Vårflyttningen är betydligt lugnare.
16WWE1516
42
I tillgängliga källor dokumenterade fågelobservationer har gjorts mycket sporadiskt och
huvudsyftet har klart varit iakttagandet av flyttningen över havet eller rastande sjöfåglar.
Fåglar som flyttar över skogen har mycket sällan iakttagits eller antecknats.
Fågelflyttningens omfattning är väl känd tack vare den närbelägna fågelstationen på
Signilskär.
Fil. lic. Antti Tanskanen gjorde observationer av flyttande fåglar under hösten 2012.
Områdets häckande fågelfauna inventerades under tre besök i fält i maj-juni 2012.
Ytterligare gjorde man kollisionsriskkalkylen för flyttande och lokala fåglar.
Under hösten observerades 23 734 fåglar, av vilka 2 984 i riskhöjden. De vanligaste
flyttarna var inte artbestämda småfåglar (8 586 individer), bofink (7 569), grönsiska
(1 922) samt kaja (1 378). Med extrapolering över hela hösten gav det 380 000 fåglar
som passerar området. En del fåglar räknas flera gånger, för flockar rör sig ofta mot
havet men under dåliga väderförhållanden flyger de tillbaka.
Den huvudsakliga flyttriktningen hos fåglarna var väst eller sydväst (Figur 6-15). I
rotorhöjd3 var de talrikaste kaja (517), småfåglar (496) och ringduva (460). I medeltal
12 % av fåglarna flyttade i rotorhöjd, men procentandelen för rovfåglar var större:
fjällvråk (75 %), bivråk (69 %), sparvhök (41 %). Ringduva (52 %) och kaja (37 %)
flyger väldigt ofta i riskhöjd medan finkar (bofink 2,4 %) och småfåglar huvudsakligen
flyger väldigt lågt (oidentifierade småfåglar 5,8 %). Resultatet kan delvis bero på det
faktum, att väldigt högt flygande småfåglar inte är synbara utan kikare/tubkikare och är
väldigt svåra att urskilja mot himlen. Höstarna skiljer sig från varandra angående
fåglarnas flyttningsintensitet och tidschema. Denna höst var varm och fåglarna började
röra på sig sent och flyttningen pågick långt in i november. En bra översikt över
fåglarnas flyttning i området hittar man i Ålands fågelskyddsförenings årsberättelser. I
dem finns årliga rapporter från Signilskärs fågelstation, 12 km väster om Långnabba
(Korhonen 2007, 2008, Tanskanen och Halkka 2009, 2010,2011,2012).
Figur 6-15. Fåglarnas flyttriktning är huvudsakligen väst-sydväst.
Enligt riskmodellen är antalet döda eller skadade fåglar 6-7 stycken, ca två per
vindkraftverk per höst. Risken är störst för de talrikaste flyttarna, såsom småfåglar (1,3
individer per höst), ringduva (1,0), storskarv (0,9), kaja (0,7), kråka (0,5), bofink (0,4)
samt sparvhök (0,4). De här arterna väntas ha kollisionsoffer nästan årligen, andra arter
har väntevärden som visar att risken är mera sällan än vartannat år.
3
Här har använts observationer i rotorhöjd (40-120 m), detta motsvarar en rotordiameter på 80 meter.
(Tanskanen och Yrjölä 2011).
16WWE1516
43
Fågelfaunans täthet var bara 47,2 par/km2, vilket är ett lågt värde och vittnar om att det
inte finns frodiga lövskogar i området. Arter som kräver särskilt skydd, med undantag
av trana, eller rariteter observerades inte i området. En stor del av området består av
kalhygge eller ung skog och år 2012 har nya kalhyggen gjorts i närheten av
taxeringsområdet. Detta är en av orsakerna till den låga fågeltätheten. I västra delen av
området, vid vägen till Styrsingsudden, är skogen något äldre. Vägen går här uppe på en
liten ås och är omgiven karg tallskog. En del skogar i norra delen av området var
översvämmade hela sommaren och markhäckande arter har säkert haft svårt att hålla
boplatserna torra. Detta kan ha inverkat på t.ex. antalet lövsångare i området.
De fågelarter som observerades i undersökningsområdet i Långnabba bestod
huvudsakligen av vanliga och allmänna arter. Mer fåtaliga arter i området var
enkelbeckasin, orre och spillkråka, samt göktyta och trana i undersökningsområdets
närhet. Alla de här arterna trivs bäst i lugna, större skogs- eller myrområden.
Tranan nämns i listan över Ålands fridlysta och särskilt skyddsvärda arter (Ålands
författningssamling 113/1998). I området kan häcka nattskärra, fast den inte hördes
under det enda nattbesöket. Nattskärran har vi tidigare (25-26.6.2008) hittat i
Långnabba. Området passar delvis för nattskärran, men värdet av områdets skogar som
nattskärrans häckningsmiljö minskar på grund av kalhyggena. Nattskärran nämns också
i listan över Ålands fridlysta och särskilt skyddsvärda arter.
Fågeltätheten i undersökningsområdet är låg jämfört med värdena för skogsterräng i
genomsnitt. De talrikaste fågelarterna i undersökningsområdet är bofink och lövsångare
(Figur 6-16). Dessa arter trivs i många slags miljöer och de förekommer ofta i stort antal
också i ekonomiskogar.
Figur 6-16. De talrikaste fågelarterna i undersökningsområdet år 2012.
Häckfågelinventering, fåglarnas höstflyttning och kollisionsrisk är mera detaljerat
beskrivna i bilaga 8.
I samband med Projekt Långnabba I har ett uppföljningsprogram för fågelflyttning
planerats av Antti Tanskanen. Miljömyndigheterna har satt krav i miljötillståndet för
16WWE1516
44
uppbyggnad av en vindkraftpark i Långnabba för att uppfölja fågelflyttning. Fåglarnas
kollisionsrisk måste också bedömas. Enligt tillståndsvillkoren bör tillståndshavaren
ansvara för att fågelfaunan inventeras minst tre gånger per år de tre första åren och
under därpå följande tre år minst två gånger per år. Hittills har fågelfaunan inventerats
tre gånger per år 2009-2011 (Tanskanen och Yrjölä 2011).
År 2011 observerades 26620 (2009: 5986, 2010: 32147) flyttfåglar och med
korrekturkalkyl ger det 226039 (2009: 56702, 2010: 226 826) fåglar, 3600 per dag
under en 63 dagar lång period. I Långnabba vänder flyttande fåglar ofta österut då de
når västra stranden. Detta gäller speciellt då det är hård västlig vind och fåglarna inte
vågar sträcka över havet. I Långnabba finns det en del lokala fåglar (t. ex korsnäbbar)
och rastande nattflyttare (t.ex. små trastar), som rör sig hit och dit inom området. Under
hösten 2010 flyttade genom Långnabba lika mycket fåglar som genom Signilskär (ett
referensområde) enligt kalkyler (Tanskanen och Yrjölä 2011).
Fåglarnas kollisionsrisk beror på deras flyghöjd. Ovanför rotorytan är kollisionsrisken
noll och under rotorns yta är risken mycket liten (tornet). I Långnabba flyger fåglar vid
trädtoppar eller lite högre och bara en bråkdel flyger på en höjd över rotorns yta (över
120-150 m). Ungefär var femte fågel flyger på rotorhöjden. Ifall alla fåglar som enligt
kalkylen flyger mot rotorer kolliderar, skulle det i Långnabba ske 9185 (7470 år 2010,
2200 år 2009) kollisioner. Ifall var tionde fågel inte skulle kunna undvika kollision vore
siffrorna en tiondel, dvs. 918. Den realistiska nivån är troligen under 1 %, vilket ger
högst 92 kollisioner i Långnabba. Kalkylen är baserad på vindkraftverkens start på start
vind 4 m/s, vindhastigheten är ett medelvärde från Märket och Nyhamn. Denna kalkyl
innebär stora osäkerheter (få observationsdagar, fåglarnas beteende, vädret etc.) men
resultaten visar storleksklassen; några tiotals kollisioner per år. Inget konfidensintervall
har räknats för kalkyler. I fortsättningen använder vi 1 % risk för kollision, viket betyder
att var hundrade fågel som flyger mot rotorytan fortsätter genom den och kolliderar. I
praktiken kolliderar högst hälften av fåglar som flyger genom rotorytan, men det beror
på fågelns fart, vinkel mot rotorerna samt fågelns storlek. Tre års observationer visar
tydligt, att slumpen kan påverka resultaten kraftigt. 2011 observationsdagar i tredje
perioden visade på livlig flyttning bland kråkfåglarna och i andra perioden flyttade det
mycket småfåglar (mestadels finkar), duvor och trastar. 2011 var flyttningen livligast
och speciellt jämfört med 2009 var flyttningsintensiteten i rotorhöjd flera gånger högre i
Långnabba (Tanskanen och Yrjölä 2011).
Fladdermöss
Inom utredningsområdet påträffades sammanlagt åtta olika fladdermusarter; nordisk
fladdermus, mustasch-/Brandts fladdermus, vattenfladdermus, trollfladdermus,
dvärgfladdermus, pipistrell, gråskimlig fladdermus och stor fladdermus (HagnerWahlsten 2012).
En del av våra arter flyttar söderut för att övervintra. Under migrationen, speciellt under
hösten, har fladdermöss konstaterats kollidera med vindkraftverk. För vissa arter kan det
därför vara ödesdigert att vindkraftverk placeras vid deras migrationsrutter (HagnerWahlsten 2012).
På basis av resultaten från år 2012 bekräftas i stort det mönster för hur fladdermössen
rör sig i de undersökta områdena som redan kunde skönjas efter åren 2009-2011. Det
största informationstillskottet var den tydliga vårmigrationen vid Kyrksundet och
Hammarudda. Speciellt förekomsten av trollfladdermus under hela säsongen vid
16WWE1516
45
Hammarudda var anmärkningsvärd. Även om migration av trollfladdermus tydligt
skedde längs fasta Ålands kust vid Hammarudda, förekom det samtidigt migration vid
Högskär, en kilometer ut i havet. Trollfladdermöss verkar således migrera längs båda
rutterna.
Ett annat intressant resultat av undersökningarna år 2012 var att mycket få fladdermöss
observerades från gruvtornets tak på Lilla Båtskär. Detta tyder på att fladdermössen
verkade flyga på låg höjd i skärgården. Det kan vara en förklaring till att endast en död
fladdermus hittats en enda gång under ett av de sex vindkraftverk som finns vid Båtskär.
Enligt lagen om naturvård (1998:82) 3 kap (Skydd av arter och biotoper) 14 §
(Fridlysning och partiell fridlysning 2002/2) är samtliga vilda däggdjur, med undantag
för de djurarter som är föremål för jakt enligt jaktlagstiftningen, fridlysta på Åland.
Exemplar av en djurart får inte avlägsnas, dödas eller påverkas på sådant sätt att artens
fortplantning eller fortsatta existens äventyras (Ålands lagsamling). Sålunda är även alla
fladdermusarter fridlysta på Åland.
Finland anslöt sig till överenskommelsen om Europas fladdermöss (EUROBATS) år
1999. Överenskommelsen förpliktigar medlemsländerna att bland annat öka forskning
kring och kartering av fladdermöss. Enligt EUROBATS-överenskommelsen ska
medlemsländerna sträva till att bevara för fladdermössen viktiga födosöksområden.
Övrig fauna
Enligt uppgift av en näringsidkare i området förekommer här rådjur, harar och rävar.
Flodnejonöga (Lampetra fluviatilis) är en ormlik broskfisk, som lever som parasit på
stor fisk i havet och förökar sig i rinnande sötvatten. På Åland finns några bekräftade
lekbäckar av flodnejonöga (Ålands landskapsregering 2012). En av de två kända
vandringsplatserna av flodnejonöga finns i diket som faller ut i Träskviken (Ålands
landskapsregering 2012). Den planerade elstationen har man tänkt sig kommer att ligga
ca 100 meter från Träskviken och diket (figur 6-17).
16WWE1516
46
).
Figur 6-17. En av de två kända vandringsplatserna för flodnejonöga på Åland finns i diket
som faller ut i Träskviken. Den planerade elstationen är markerad med gul rektangel och
vandringsplatsen för flodnejonöga med röd boll. Källa: Ålands landskapsregering 2012
och Kraftnät Åland 2013.
16WWE1516
47
6.11.2 Skyddsområden och andra speciellt värdefulla områden
Naturreservat & Natura 2000
De närmaste Natura 2000-områdena är Norra Uddhagarnas rikkärrsområde (FI1400069)
ca 100 meter öster om VK10 och ca 300 meter sydväst om VK5, Södra Uddhagarnas
rikkärrsområde drygt 100 meter väster om VK1 och ca 200 meter öster om VK9B
(Figur 6-13 och Figur 6-14). Ytterligare finns Degersandsområdet (FI1400036) 2
kilometer sydost om VK4. All dessa områden har tagits med i Natura 2000-programmet
på basen av det s.k. naturdirektivet (SCI-område), d.v.s. vissa i detta direktiv
uppräknade djur- (inte fåglar) eller växtarter, eller vissa naturtyper förekommer inom de
avgränsade områdena. Degersands Naturaområdes areal är mindre än 0,1 ha. Norra
Uddhagarnas Naturaområde har en yta på några ha. På detta rikkärr växer ett flertal
krävande och hotade kärlväxtarter. Kärrtyperna som är representerade är tallkärrsartat
rikkärr, mad-rikkärr, Iris-kärr, olika skogskärrstyper (Pykälä 1991). Södra Uddhagarna
är ett av de bästa rikkärren på Åland, med en rik kärlväxt- och mossflora, Den
varierande växtligheten omfattar bl.a. tallkärrsartat rikkärr, rikkärrartat skogskärr och
olika skogskärrstyper. Åtminstone fyra särskilt skyddsvärda växtarter har påträffats här
(Pykälä 1991). Övriga Natura 2000-områden är belägna på minst två kilometers avstånd
från projektområdet.
Norra Uddhagarna är ett naturreservat (11 ha) inrättat år 2003, och Södra Uddhagarna är
ett naturreservat (10 ha) inrättat år 2001. Andra naturreservat finns inte inom ett avstånd
på närmare tio kilometer.
Rikkärr är särskilt skyddsvärda biotoper på Åland.
Värdefulla fågelområden (IBA och FINIBA)
Det närmaste internationellt sett värdefulla fågelområdet (Important Bird Area, IBA),
Eckerö-Hammarlands skärgård, är beläget ca 5 kilometer mot nordväst (se Figur 6-18).
Det närmaste nationellt sett värdefulla fågelområdet (FINIBA), Bodafjärden i
Hammarland, är beläget på ca 13 kilometers avstånd.
16WWE1516
48
Figur 6-18. De närmaste internationellt eller nationellt sett värdefulla fågelområdenas
läge.
Övrigt
Delar av IBA-området ingår i den internationella våtmarkskonventionens (Ramsarkonventionen) område Signilskär - Märket.
6.12 Kulturhistoriska värden
Fornlämningar och kulturmiljöer på de berörda byggnadsplatserna och servicevägarnas
dragningar av Projekt Långnabba I karterades i december 2006 (VK1-VK4) och mars
2007 (VK5 och VK6, obs. i MKB2007 kallades samma turbiner VK7 och VK8) av
Museibyrån (Dahlen 2006, Ålands landskapsregering 2007). I samband med det här
projektet, Projekt Långnabba II, inventerades vindkraftverkens VK7-VK10 områden två
gånger, i juli och i november 2012 (Ålands landskapsregering 2012a, Ålands
landskapsregering 2012b).
I närheten av de planerade underhållningsvägarna, elkabellinjen och vindkraftverket
finns fyra tidigare kända fornlämningsområden:
16WWE1516
49
•
Ec 7.1 Torp; Höggravfält från yngre järnåldern (KNR 6 6729/42203)
•
Ec 7.2 Torp; Höggravfält från yngre järnåldern (KNR 6 6729/4197)
•
Ec 7.3 Torp; Husgrund från yngre järnåldern (KNR 6 6730/4198-99)
•
Ec 7.4 Torp; Två (grav)rösen från äldre järnåldern (KNR 6 6724/4196-7)
Vid Uddhagarna nordväst om VK1 och VK2 finns de sedan tidigare registrerade
fornlämningarna Ec 7.1, som består av nio höggravar från yngre järnåldern, samt Ec 7.2
med 16 höggravar från samma tidsålder. Ca 100 m norr om Ec 7.2 ligger Ec 7.3, som
utgörs av en förhistorisk husgrund. Fram till andra världskriget utgjordes Uddhagarna
till stor del av ängs- och hagmark, som nyttjades till slåtter av traktens bönder.
Sambandet mellan den förhistoriska bosättningen, som indikeras av husgrund och
gravfält, och den sentida användningen av området för bete och slåtter indikerar
möjligen ett kontinuerligt brukande av Uddhagarna sedan yngre järnåldern.
Under fältarbetet som gjordes sommaren 2012 hittades ett stenröse i den södra delen av
inventeringsområdet. Ett troligt gravröse från bronsåldern eller från yngre järnåldern
ligger ungefär 50 meter sydväst om de tidigare kända två stenrösena (Ec 7.4). Objektet
ligger ungefär 150 meter söder om det planerade vindkraftverk VK9A och ungefär 200
meter sydväst om VK9B samt deras planerade underhållsvägar och markkabellinjer.
Inga andra tecken på tidigare okända fornlämningar gjordes. I november 2012 gjordes
en arkeologisk kompletteringsinventering på grund av ändrade planer gällande läget för
tre vindkraftverk (VK7-VK9) samt deras underhållsvägar. Inga tidigare okända
arkeologiska objekt hittades.
Fornminnenas läge i förhållande till vindkraftverksplatserna och servicevägarnas rutter
syns i Figur 6-19.
16WWE1516
50
Figur 6-19. Fornminnenas läge i förhållande till vindkraftverksplatserna och
servicevägarnas rutter (Helminen 2012a).
16WWE1516
51
7
7.1
UTREDNINGAR OCH METODIK
Allmänt
Miljökonsekvenserna förorsakade av vindkraft som byggs på land anknyter speciellt till
följande:
konsekvenser för jordmån och berggrund under byggnadstid (fundament och
kablar)
konsekvenser för naturvärden under byggnadstid och användning (bl.a. fåglar,
värdefulla biotoper)
visuella/landskapskonsekvenser
bullerkonsekvenser under byggnadstid och användning
konsekvenser för trivsel
säkerhetskonsekvenser
konsekvenser för luftkvalitet och klimat
konsekvenser för näringsidkande
Vid miljökonsekvensbedömningen har tyngdpunkten speciellt lagts på konsekvenser
som vid bedömningens gång har konstaterats potentiellt sett betydande i området ifråga.
Landskapslagen och -förordningen om miljökonsekvensbedömning ställer vissa krav på
innehållet i miljökonsekvensbedömningsrapporten. Enligt dessa ska i en MKB-rapport
följande ingå (2010/75):
1) En beskrivning av de ändamål som eftersträvas med ett projekt, en plan eller ett
program,
2) en beskrivning av sådana i 1 § 2 mom. avsedda miljöförhållanden som utmärker de
naturområden vilka kan påverkas väsentligt, inbegripet en redogörelse för i lag
skyddade natur- eller kulturvärden som kan påverkas samt en redogörelse av den
miljöpåverkan av betydelse som kan följa,
3) en beskrivning och analys av betydande miljöpåverkan som kan uppkomma som
följd av olika huvudalternativ, såsom avseende tillvägagångssätt och platsval,
4) en beskrivning och analys av nollalternativet, dvs. en analys av sådan miljöpåverkan
som följer av att ett projekt inte genomförs eller att en plan eller ett program inte
fastställs,
5) en sammanfattning av de synpunkter som har getts vid avgränsningssammanträdet
och de yttranden som inlämnats avseende utkastet till MKB och kommentarer till dessa
synpunkter och yttranden samt
6) en redogörelse för sådan miljöpåverkan som väsentligt kan ha verkan på miljön i ett
område utanför landskapet.
Vidare konstateras i 10 § om en MKB-utformning och dess innehåll att en MKB ska
utgöra ett huvuddokument. Det ska utformas så noggrant och överskådligt att det är
möjligt att av dokumentet ensamt ta ställning till det som en MKB behandlar. En
16WWE1516
52
fullständig förteckning över det material som använts vid utförandet av MKB samt
protokollet från avgränsningssammanträdet ska fogas till huvuddokumentet.
7.2
Miljökonsekvensbedömningens avgränsning
I miljökonsekvensbedömningen har konsekvenserna av byggandet och driften av de
planerade vindkraftverken, de servicevägar som behövs, uppställningsytorna samt
förbättringen av vägen till projektområdet i de tre projektalternativen (ALT. 1, ALT. 2A
och ALT. 2B) bedömts. Förbindelsen till elnätet har inte ingått i denna
miljökonsekvensbedömning. Markkabelnätet och luftlinjen till projektområdet har en
spänning under 45 kV, varför en MKB inte behövs. Sjökabeln till Tellholm har beviljats
miljötillstånd. Den elstation som behöver byggas i Tellholm ingår däremot i MKB:n.
För nollalternativets del har bedömningen inskränkts till granskning av utsläppen vid
produktion av motsvarande elmängd någon annanstans.
Granskningsområdet avgränsades från början så att det är tillräckligt stort för att
betydande negativa miljökonsekvenser inte ska kunna förekomma utanför detta område.
Själva influensområdet förväntades vara betydligt mindre. Konsekvenserna för
näringsliv och arbetstagare samt luftkvalitets- och klimatkonsekvenserna går inte att
avgränsa på karta.
7.3
Utredningar
I samband med projektplaneringen och denna miljökonsekvensbedömning har följande
utredningar gjorts:
ljudberäkningar av de av vindkraftverken förorsakade teoretiska ljudnivåerna i
omgivningen (Ålands Teknologicentrum 2011a, bilaga 4)
skuggberäkningar av den av vindkraftverken förorsakade skuggeffekten (Ålands
Teknologicentrum 2011b, bilaga 5)
två inventeringar av fornminnen på de planerade vindkraftverkens byggnadsplatser
inklusive dragning av servicevägar, samt av kulturmiljöer i berörda delar av området
(Ålands landskapsregering 2012a och Ålands landskapsregering 2012b, bilaga 6)
en sammanställning av existerande uppgifter om fågelfaunan i området, inventeringar
av fågelfaunan och växtligheten maj-oktober 2012 (Tanskanen 2012, bilaga 8)
en sammanställning av existerande uppgifter om förekomsten av värdefulla biotoper
och arter i området samt ett fältbesök av FM, biolog Thomas Bonn och FM Jenni
Neste i mars 2012
en inventering av fladdermöss gjordes 2009-2012 (Hagner-Wahlsten 2009-2012,
bilaga 9)
16WWE1516
53
7.4
Metodik
7.4.1 Allmänt
I miljökonsekvensbedömningen har konsekvenserna av byggandet och driften av
vindkraftverken behandlats skilt eftersom de avviker från varandra bl.a. beträffande sin
varaktighet. Projektets direkta och indirekta, tillfälliga och permanenta samt positiva
och negativa miljökonsekvenser har bedömts.
7.4.2 Visuella/landskapsbildskonsekvenser
Projektområdets och omgivningens landskap samt landskapsmässiga särdrag har
beskrivits. Vindkraftverkens synlighet i omgivningens när- och fjärrlandskap har bedömts speciellt med tanke på fast bosättning och semesterbosättning samt friluftsliv.
Genom att granska vindkraftparkens dominans i landskapet på olika avstånd, och
förändringens karaktär och storlek jämfört med den nuvarande landskapsbilden, har
projektets visuella konsekvenser med tanke på landskapsbilden bedömts ur olika
människogruppers synvinkel.
Konsekvenserna för landskapsbilden har åskådliggjorts med hjälp av fem fotomontage
som uppgjorts från olika väderstreck. Fotomontagen har uppgjorts med hjälp av fotografier som tagits från, vad invånarna beträffar, mer eller mindre centrala punkter i
omgivningen. Fotomontagen är gjorda med 140 m navhöjd och 120 m rotordiameter.
Detta motsvarar uppfattningen om den mest sannolika maximistorleken som kommer att
förverkligas.
Fotomontagen har uppgjorts av Pöyry Finland år 2013. I montagen ingår alla 10
vindkraftverksplatser som har definierats för de tre projektalternativen. Skilda montage
har inte uppgjorts för de tre olika alternativen. Beaktas bör att vindkraftverkens höjder
är endast riktningsgivande och inte motsvarar de exakta höjderna. Vindkraftverkens
synlighet i landskapet framhävs när rotorbladen rör sig.
Fotograferingspunkterna åskådliggörs i Figur 7-20. Avstånden från fotograferingspunkten till det närmaste vindkraftverket är:
•
Skeppsvik 3 km
•
Degersand 2 km (två fotomontage)
•
Torp 2 km
•
Björnhuvud 5 km
16WWE1516
54
Figur 7-20. Fotograferingspunkterna och -riktningarna för fotomontagen. Projektområdet
har märkts med röd ring.
7.4.3 Konsekvenser för kulturhistoriska värden
Fornlämningar och kulturmiljöer på de berörda byggnadsplatserna och servicevägarnas
dragningar i Projekt Långnabba I karterades i december 2006 (VK1-VK4) och mars
2007 (VK5 och VK6, obs. att i MKB 2007 kallades samma turbiner VK7 och VK8) av
Museibyrån (Dahlen 2006, Ålands landskapsregering 2007). I samband med det här
16WWE1516
55
projektet, Projekt Långnabba II, inventerades vindkraftverkens VK7-VK10 områden två
gånger, i juli och i november 2012 (Ålands landskapsregering 2012a och Ålands
landskapsregering 2012b).
Inventeringen utfördes under tre arbetsdagar i juli 2012 av arkeolog Mikko Helminen
och den undersökta ytan innefattade ungefär 44 hektar (Ålands landskapsregering
2012a). Planeringsområdena för de kommande vindkraftverken samt underhållsvägar
och markkabellinjer kontrollerades på fältet genom arkeologisk inventering av
områdena på upp till ungefär 100 meters avstånd från de planerade anläggningarna.
Delar av det planerade inventeringsområdet måste uteslutas på grund av tät ungskog och
högt gräs. Området kring de planerade anläggningarna inventerades oavsett befintliga
omständigheter. De inventerade områdena har markerats i Figur 7-21.
En kompletterande inventering av VK7B-VK9B med underhållsvägar och
markkabellinjer utfördes under en arbetsdag av arkeolog Mikko Helminen i november
2012 (Ålands landskapsregering 2012b). Den arkeologiska inventeringen av områdena
gjordes på upp till ungefär 40 meters avstånd från de planerade anläggningarna. I
samband med kompletteringen av den tidigare inventeringen gjordes inga observationer
av tidigare okända fornlämningar. Den kompletterande inventeringens områden har
markerats i Figur 7-22.
Vid alla inventeringstillfällen var marken snöfri.
16WWE1516
56
Figur 7-21. Det inventerade området samt de närmaste kända fornlämningarna (Ålands
landskapsregering 2012a).
16WWE1516
57
Figur 7-22. Den kompletterande inventeringens områden. Karta över de inventerade
områdena i skala 1:15 000. Inventeringsområdena från juli och november 2012 är
markerade med nordvästlig-sydöstlig respektive sydvästlig-nordöstlig skraffering.
Centroiderna till de planerade vindkraftverken är markerade på kartan med blå prick och
de redan tidigare kända fornlämningsområdena med grön skraffering. Utdrag från
grundkartan. (Ålands landskapsregering 2012b).
7.4.4 Konsekvenser för jordmån, berggrund och grundvatten
Vid bedömningen har behovet av ingrepp i berggrund och jordmån betraktats. Byggplatsernas och servicevägarnas rutters särdrag har beaktats vid bedömningen av de
behövliga ingreppens betydelse.
Förekomsten av och risken för förorening av grundvatten i området har bedömts.
16WWE1516
58
7.4.5 Konsekvenser för ytvatten
Vid bedömningen har förekomsten av ytvatten och ytvattenförbindelser betraktats.
Ytvattenförekomsternas betydelse för bl.a. värdefulla biotoper i området har beaktats
vid bedömningen av de behövliga ingreppens betydelse.
7.4.6 Konsekvenser för biotoper, fauna och skyddsområden
7.4.6.1 Värdefulla biotoper och växtarter
En sammanställning av existerande uppgifter om förekomsten av värdefulla biotoper
och arter i området utfördes i början av arbetet. Av Landskapsregeringens miljöbyrå
erhölls ett utdrag ur deras databas över förekomster av särskilt skyddsvärda eller i övrigt
värdefulla biotoper, samt hotade arter i Torp.
Vid fältbesöket i mars 2012, som utfördes av FM, biolog Thomas Bonn och FM Jenni
Neste från Pöyry Finland Oy, genomströvades de tilltänkta byggnadsplatserna för
vindkraftverken samt de preliminära servicevägrutterna. Vid fältbesöket granskades de
skilda vindkraftplatsernas växtlighet närmast med tanke på förekomst av rikkärr eller
andra våtmarker samt gammelskog eller andra värdefulla biotoper. I den åländska
lagstiftningen skyddade naturtyper och naturformationer eftersöktes även. VK7B,
VK8B och VK9B besöktes inte, då de inte ingick i bedömningen vid detta tillfälle.
FL Antti Tanskanen har besökt området och undersökt växtligheten på de berörda
ställena, även VK7B, VK8B och VK9B. Fältarbetet för naturtyps- och
vegetationsinventeringen gjordes i två etapper. Det första besöket i terrängen var i juli
2012, då man gjorde en preliminär bedömning av naturtyperna i området. Inventeringen
av naturtyper och arter kompletterades under ett nytt besök i augusti 2012. Vid
naturtypsinventeringen indelades undersökningsområdet i vegetationsklasser enligt
Toivonen & Leivos (2001) indelning av växtplatser. Utgående från flygbilder och kartor
gjordes en preliminär indelning av undersökningsområdet i figurer och denna
preciserades senare i fält. I varje figur bestämdes vegetationstypen och samlades in
uppgifter om arterna. I de värdefulla objekten bedömdes också graden av naturtillstånd.
Skogstyperna bestämdes utgående från den indelning som nuförtiden är i gängse bruk
(Hotanen, J-P. m.fl. 2008). Kärlväxtarter för vegetationsinventeringen undersöktes och
antecknades i samband med naturtypsinventeringen i figurerna.
7.4.6.2 Fauna
Fågelfauna
En fältinventering av speciellt över Långnabbaomgivningens landområden flyttande och
i området rastande flyttfåglar utfördes mellan 28.8. och 15.10.2012 av FL Antti
Tanskanen och FM Rauno Yrjölä. Områdets häckande fågelfauna inventerades under tre
besök i fält mellan 11.5 och 29.6.2012. Ytterligare gjorde man en kollisionsriskkalkyl
för flyttande och lokala fåglar. Metoder som har använts i fältinventeringar och i
riskkalkylen beskrivs mera detaljerat i bilaga 8. Tanskanen har även till stor del bedömt
konsekvenserna för fågelfaunan på basis av sin mångåriga erfarenhet av områdets
betydelse för fåglarna.
Vid bedömningen
uppföljningsresultat
av konsekvenser för fauna har nyligen publicerade
från bl.a. Sverige och Danmark utnyttjats. Dessa
16WWE1516
59
uppföljningsresultat gäller t.ex. existerande vindkraftparkers inverkan på flyttande
fåglar eller fåglar som annars rör sig nära vindkraftparkerna.
I fågelobservationer och kollisionsriskkalkyler ingår vissa osäkerhetsfaktorer som
kortfattat har beskrivits i det följande. Observationstiden omfattar bara en bråkdel av
höstflyttningen. I fall man har missat en kraftig flyttning, ger kalkylen en
undervärdering av riskerna. Den riskfaktor som använts - 0,001 - för att fåglar dör eller
skadas då de närmar sig svepytan, kan vara för låg för en del arter. Observationsdagarna
var ganska lugna och fina, vilket lätt ger en överberäkning för rovfåglar och flyghöjden
är högre än i genomsnitt. De södra kraftverken vid Styrsingsuddsvägen ligger ganska
nära stranden. Där är flyttningsbeteendet väldigt varierande beroende på vädret. Under
dåliga väderförhållanden (hård västlig-sydvästlig vind) vänder en hel del fåglar tillbaka
österut, och då och då har man observerat stora flockar som flyger högt ut mot havet
och flyger i medvind över Långnabba. Under höstens observationer hade man inte
sådana förhållanden. Riskerna vid nattflyttning har inte bedömts.
Fladdermöss
Inventeringarna år 2012 utgick från inventeringsresultaten från åren 2009, 2010 och
2011 och de rekommendationer om uppföljning för år 2012 som där beskrivits.
Undersökningen omfattade automatisk uppföljning med AnaBat-detektorer på totalt åtta
olika platser, av vilka endast tre var exakt de samma år 2012 som under åren 20092011.
7.4.6.3 Naturreservat och Natura 2000-områden
En bedömning har gjorts om risken för att de arter eller biotoper som ligger som grund
för skyddet av naturreservat och Natura 2000-områdena i omgivningen på ett betydande
sätt skulle påverkas negativt av projektet i sig, eller tillsammans med andra projekt.
Härvid har speciellt byggandets eventuella konsekvenser för ytvattnens avrinning
bedömts, och rekommendationer för undvikande av dylika konsekvenser getts, emedan
Natura 2000-områdena i närområdet utgörs av rikkärr/skogskärr.
7.4.7 Ljudkonsekvenser
Byggskedets ljudkonsekvenser har bedömts som expertarbete utgående från erfarenheter
från tidigare projekt och litteratur. Bedömningen har koncentrerat sig på driftskeden
som kan förorsaka buller som sprider sig över större områden. Även ljudolägenheternas
karaktär, långvarighet och förekomsttid har beaktats. Ålands Teknologicentrum har
ansvarat för ljud- och skuggningsberäkningarna och Pöyry Finland Oy för
konsekvensbedömningen.
För driftskedet har beräkningar över ljudets spridning utförts. Ljudberäkningarna för
Projekt Långnabba II gjordes med programvaran WindPRO av Ålands
Teknologicentrum. Ljudberäkningarna gjordes för vindturbiner av effektnivån 10 x 3,0
MW, med ett layoutalternativ (ALT. 2A). Ljudkällorna erhölls från existerande resultat
av mätningar av vindturbiners ljudnivå. Beräkningen utvidgades till att omfatta en
riskanalys där vindriktning och -styrka är maximalt ogynnsamma med tanke på de
närmaste immissionspunkterna (stugorna). Även en optimiseringsberäkning utfördes för
att ta fram den källjudnivå som är acceptabel genom att den medför att 40 dB(A)
riktvärdet (i fasta Finland) för buller vid de närmaste stugorna inte överskrids.
16WWE1516
60
Markytans vindmotståndsvärden valdes ur litteraturen på basis av fältbesökets uppgifter
om markytans beskaffenhet, kartstudier och fotografier.
Den mest känsliga situationen vad buller beträffar uppstår då områdets bakgrundsljudnivå på iakttagarens nivå är som lägst, men vinden vid navhöjd ändå är tillräckligt stark
för att möjliggöra en skälig produktion. Vid ljudberäkningar används vanligen
vindstyrkan 5-8 m/s på iakttagarens nivå, varvid vindhastigheten vid navhöjd ställvis är
ca 10 m/s beroende på luftskiktens stabilitet. I denna situation är den av vindkraftverken
förorsakade ljudnivån i omgivningen som störst.
Innan beräkningar utfördes insamlades all relevant data, såsom vindstatistik och
turbinernas källjudnivå, för att möjliggöra en så bra bedömning av projektets
ljudpåverkan i näromgivningen som möjligt. Slutresultaten ges som ljudkonturkartor
och beräkningsresultat för fixerade immissionspunkter (stugor).
Ljudberäkningen är baserad på bullermodell: "Bekendtgørelse nr. 304 af 14. maj 91"
(Danish Codes 8,0 m/s) från Dansk miljömyndighet. Som referensförhållanden har
använts vindstyrka 8 m/s på 10 meters höjd och källjudtryck 104,4 dB(A). I
ljudberäkningen har använts turbintyp Vestas V90 med navhöjden 125 meter och
rotordiametern 90 meter. Övriga parametrar som använts i ljudberäkningarna beskrivs
mera detaljerat i bilaga 4.
De nationella riktvärdena för buller från som gäller för fasta Finland har getts av
Statsrådet i beslut SRb 993/1992. Statsrådets beslut kan dock inte direkt tillämpas på
bedömningen av vindkraftsbullrets störningsgrad. På grund av erfarenheter från
vindkraftsutbyggnad och undersökningar kring bullrets störande effekt har det
konstaterats att bullerstörningarna blir alltför stora om man använder dessa riktvärden
för bullernivå i planeringen. För att minimera bullereffekterna från vindkraftbyggandet
bör man förlägga vindkraftverken tillräckligt långt från bosättning och från andra
bullerkänsliga objekt. För planering av vindkraftsutbyggnad rekommenderas de
planeringsriktvärden som presenteras i miljöministeriets handledning (miljöministeriet
2012). De utgår huvudsakligen från erfarenheter i andra länder gällande den störande
effekten av ljudet från vindkraftverk och från de riktvärden för vindkraftsbuller som
används i andra länder.
Det dagtida (07-22) riktvärdet för områden som används för boende, områden som
används för fritidsboende i tätorter och rekreationsområden är LAeq = 45 dB(A) och
nattriktvärdet (22-07) är LAeq = 40 dB(A). För områden utanför tätorter som används för
fritidsboende samt campingområden och naturskyddsområden är riktvärdena dagtid LAeq
= 40 dB(A) och nattetid LAeq = 35 dB(A) (nattvärdet tillämpas inte för
naturskyddsområden som i allmänhet inte används för vistelse eller naturobservationer
under natten). Enligt allmänt tillämpad tolkning gäller riktvärdena för
naturskyddsområden endast områden som allmänt används av människor för iakttagning
av naturen. Noteras bör att riktvärdena ovan tillämpas bara på områden som används för
boende, fritidsboende och rekreation samt på camping- och naturskyddsområden.
(miljöministeriet 2012)
I den åländska lagstiftningen finns inte riktvärden eller gränsvärden för buller från omgivningen. Landskapsstyrelsen gav år 1998 en rekommendation till kommunerna att
skriftligt samtycke av grannar borde krävas då bygglov för vindkraftverk ges, ifall ljudet
från vindkraftverket överstiger 40 dB(A) vid bostadshus, fritidsbostäder eller andra
byggnader avsedda för övernattning. Kommunerna gavs dock friheten att själva be-
16WWE1516
61
stämma om detta krav ska inkluderas i byggnadsordningen eller inte. Miljöprövningsnämnden har i beviljade miljötillstånd för vindkraftprojekt använt gränsvärdet 40 dB(A)
för både natt och dag för fast boende och fritidsboende.
På basen av bullermodelleringsresultaten har ljudolägenheternas totala betydelse för
människor och natur bedömts, bl.a. genom jämförelse med riktvärdena i fasta Finland.
Vid bedömningen har även möjliga bullerbekämpningssätt beskrivits och vid behov
beaktats.
7.4.8 Skuggningskonsekvenser
Då vindkraftverkets rotor snurrar kan i vissa situationer och vid vissa tider en blinkande
skuggningseffekt uppstå. Förekomsten av denna effekt kan beräknas.
Skuggberäkningen för Projekt Långnabba II gjordes med programvaran WindPRO av
Ålands Teknologicentrum. Beräkningarna har gjorts för ALT. 2A. Som turbintyp har
använts Vestas V90 (3 MW), som navhöjd 125 meter och som rotordiameter 90 meter. I
beräkningen kalkylerades hur den av vindkraftverken förorsakade skuggverkan skulle
upplevas i omgivningen, i ett s.k. ”Worst case”-scenario. Beräkningsområdet sträckte
sig 3 000 meter från vindkraftverken. Skuggeffekt uppstår endast då solen står högst 3
över horisonten. Utgångspunkterna för ”worst case”-fallet var att solen skiner hela
dagen från soluppgång till -nedgång, att vindkraftverkens rotorer alltid står vinkelrätt i
förhållande till solen, att vindkraftverken alltid är i funktion och att skog eller annan
växtlighet inte har någon inverkan. Det bör noteras att alla dessa situationer i
verkligheten inte någonsin sammanfaller, och att växtligheten och terrängen minskar
förekomsten av denna skugg-ningseffekt speciellt på längre avstånd.
Skuggningseffektens konsekvenser för människors trivsel och hälsa i området har
bedömts utgående från skuggningsberäkningens resultat. Den teoretiska maximala förekomsttiden av skuggningen vid den närmaste bosättningen har beskrivits, och på basis
av bl.a. skuggningens teoretiska förekomst i förhållande till årstid och tid på dygnet har
konsekvensens betydelse i "worst case"-scenariot bedömts.
7.4.9 Trafikkonsekvenser
Vid bedömningen har den behövliga trafikmängden i de olika skedena av projektet uppskattats och trafikmängden jämförts med nuvarande trafikmängd på de berörda
vägavsnitten.
7.4.10 Säkerhetskonsekvenser
Vid bedömningen av byggnadsskedets säkerhetskonsekvenser har de av projektet
förorsakade transportmängderna ställts i relation till de nuvarande trafikmängderna på
huvudvägarna. Tung trafik och persontrafik har granskats skilt.
Vid bedömningen har eventuella känsliga objekt, såsom skolor, daghem och
äldreboenden beaktats med tanke på konsekvenser för trafiksäkerheten.
Vid bedömningen av säkerhetskonsekvenser i driftskedet har t.ex. konsekvenserna av att
rotorblad går sönder och att is lossnar från vindkraftverken granskats.
16WWE1516
62
7.4.11 Konsekvenser för användning av området och näringar
Områdets nuvarande och planerade markanvändning har beskrivits. Eventuella begränsningar för markanvändningen som projektet kan innebära har utretts. Information
gällande t.ex. semesterbebyggelse i området har fåtts av bl.a. allmänheten.
Även eventuella konsekvenser för turismnäringen i närområdet har bedömts, bl.a. ur
semesterbyarnas synvinkel. Härvid har speciellt buller- och visuella konsekvenser
beaktats.
7.4.11.1 Konsekvenser för sjöfarten
Vid bedömningen av vindkraftverkens eventuella inverkan på sjöfarten har farleders,
enslinjers och andra på land befintliga sjömärkens läge i förhållande till vindkraftverken
beaktats.
Vid bedömningen har även eventuella konsekvenser för radar-, navigations- och
kommunikationsutrustning beaktats.
7.4.11.2 Konsekvenser för flygtrafiken
Utlåtanden om de planerade vindkraftverkens möjliga inverkan på flygtrafiken ska
införskaffas från Finavia (Luftfartsverket) när tillståndsprövningen fortskrider och
redovisas därför inte i denna MKB. Finavia har dock redan godkänt placeringarna av
Projekt Långnabba I och Projekt Stenarna. Kravet på synlighet med flyghinderljus och
eventuella färgmarkeringar på vingar kommer dock att diskuteras på nytt.
7.4.12 Konsekvenser för människors levnadsförhållanden, trivsel och hälsa
Projektets inverkan på människors trivsel, levnadsförhållanden och hälsa har bedömts
genom att granska bl.a. konsekvenserna av ljudet och skuggningen,
landskapsförändringarna, markanvändningsbegränsningarna och näringarna. Även
inverkan på sysselsättningen har beaktats.
Granskningsområdet har för ljudets inverkans del varit ett område med en radie på ca 2
kilometer, för den blinkande skuggningens del ett område med en radie på 3 kilometer,
för landskapskonsekvensernas del ett område med en radie på 10 kilometer, och för de
övriga konsekvenserna ett område med en radie på ca en kilometer.
De åsikter som framfördes vid avgränsningssammanträdet samt de kontakter som invånare tagit efter mötet har tjänat denna bedömning.
I MKB har konsekvenserna för människor i området i mån av möjlighet beskrivits ur
olika folkgruppers och intressenters synvinklar.
7.4.13 Konsekvenser för energiförsörjningen
Projektförverkligandets betydelse för elenergiförsörjningen på Åland har uppskattats,
bl.a. vad självförsörjningsgraden beträffar. Även betydelsen för planerade framtida
energiförsörjningsprojekt har bedömts i mån av möjlighet.
16WWE1516
63
7.4.14 Konsekvenser för luftkvalitet och klimat
Utsläppen från transporttrafiken i byggnadsskedet har beräknats med hjälp av VTT:s
databas (VTT 2002) över fordonsspecifika emissionsfaktorer, transportmängder och
transportlängder. Utgångsläget har varit att vindkraftverkskomponenterna transporteras
sjövägen till Mariehamn och därifrån med bil. Ett transportfartyg kan transportera fem
vindkraftverk på en gång, och det har alltså antagits att det krävs två transporter
sjövägen. Då det ännu inte är klart varifrån vindkraftverkskomponenterna transporteras
har transportsträckan antagits vara 500 kilometer sjövägen. Förutom de tunga
biltransporterna behövs persontrafik i alla byggnadsskeden.
I de granskade vindkraftparksalternativen ger elproduktionen inte upphov till några
rökgasutsläpp, och de positiva konsekvenser för luftkvalitet och klimat som erhålls
beror på att en motsvarande mängd el inte produceras någon annanstans. Vindkraftsel
ersätter den i praktiken dyraste elen i den Nordiska elbörsen, oftast producerad med
kolkondenskraft. Därtill behövs vid elproduktion i kol- eller andra kraftverk bränsleoch asktransporter, vilka även de förorsakar utsläpp. I nollalternativets bedömning har
de utsläppsmängder som förorsakas av transporterna beräknats med hjälp av VTT:s
ovannämnda databas (VTT 2002) över fordonsspecifika emissionsfaktorer,
transportmängder och antagna transportlängder.
I nollalternativet har de rökgasutsläpp (SO2, NOx, partiklar, CO2) som uppstår beräknats
så att den mängd el som vindkraftparken producerar skulle produceras med
kolkondenskraft. På grund av detta har utsläppen i nollalternativet beräknats på basen av
kolkondenskraftens genomsnittliga emissionsfaktorer från år 2006 i Finland.
7.4.15 Konsekvenser av upphörande av verksamheten
Vindkraftverken med fundament och kablar kan avlägsnas om verksamheten upphör.
Konsekvenserna av detta har bedömts i den omfattning det är möjligt.
7.5
Osäkerhetsfaktorer
Vid bedömningsarbetet har eventuella osäkerhetsfaktorer identifierats och deras
betydelse för bedömningarnas tillförlitlighet har värderats.
I ljudmodelleringen används en uppskattning av den nuvarande situationen. Eftersom
ljudets spridning är ytterst beroende av lokala atmosfäriska förhållanden, speciellt när
man talar om vindkraft, påverkar antagandet om de nuvarande förhållandena
modelleringsresultaten. Det faktum att områdets bakgrundsljudnivå är uppskattad och
tillräckligt heltäckande och omfattande platsspecifik vindinformation ännu inte står till
förfogande utgör en viss osäkerhetsfaktor.
Skuggningsmodelleringen enligt "worst case"-scenariot beaktar inte skymmande
växtlighet, topografi, förekomsten av mulen väderlek mm. och ger därför en alltför
negativ bild av skuggningskonsekvenserna.
7.6
Jämförelse av alternativen
Bedömningen av miljökonsekvenserna har gjorts genom analys av information om
miljöns nuvarande läge i området ifråga, genom beräkningar, uppgörande av fotomontage, samt sakkunnigbedömning om alternativens miljöpåverkan utgående från
16WWE1516
64
erfarenheter från andra vindkraftprojekt. De granskade alternativens miljökonsekvenser
har bedömts genom granskning av förändringar de förorsakar jämfört med nuläget.
Alternativens konsekvenser har jämförts med hjälp av en kvalitativ jämförelsetabell. I
tabellen har på ett enhetligt sätt antecknats alternativens centrala positiva, negativa och
neutrala miljökonsekvenser med beaktande av möjligheterna att lindra eller förhindra
konsekvenserna. Speciellt konsekvenser där tydliga skillnader mellan alternativen
förekommer har nedtecknats. Samtidigt har projektalternativens miljömässiga
genomförbarhet bedömts.
Signifikanta faktorer vid bedömning av miljökonsekvensernas betydelse är:
konsekvensens/påverkans areala omfattning
det för påverkan utsatta objektets känslighet för förändringar
det för påverkan utsatta objektets betydelse
konsekvensens/påverkans tidsmässiga varaktighet
konsekvensens/påverkans reversibilitet eller permanens
konsekvensens/påverkans intensitet och förändringens omfattning
farhågor och osäkerhet som förknippas med konsekvensen
olika uppfattningar om konsekvensens betydelse.
8
8.1
MILJÖKONSEKVENSERNA OCH DERAS BETYDELSE
Visuella konsekvenser
Vindkraftverkens visuella konsekvenser hör till de mest betydande konsekvenserna som
vindkraftsutbyggnad
medför.
Vindkraftverkens
synlighet
påverkas
av
väderleksförhållandena samt vindkraftverkens storlek, färgsättning och antal. Även
vindkraftverkens gruppering, gruppens storlek och vidsträckthet, dess täckningsgrad i
synfältet samt byggnadsplatsens höjd i förhållande till sin omgivning påverkar
synligheten i högsta grad. Synligheten påverkas också av den dominerande
vindriktningen eftersom vindkraftverken syns bäst när de står vertikalt i förhållande till
åskådaren.
Vindkraftverken är till sin färgsättning i allmänhet gråaktigt vita. Vissa tillverkare kan
också anpassa färgsättningen efter den kringliggande miljön. Sedd mot en ljus
bakgrund, t.ex. himlen, utjämnar den gråaktiga färgen kontraster och vindkraftverken
anpassar sig till olika belysnings- och väderleksförhållanden (Weckman 2006).
Det har konstaterats att rotorbladen vid klart och torrt väder kan urskiljas på 5-10
kilometers avstånd. Rotorns rörelse förstärker synligheten. I idealiska förhållanden kan
vindkraftverkens torn urskiljas ännu på 20-30 kilometers avstånd (Weckman 2006). Då
vindkraftverkens storlek växer ökar även dessa synlighetsavstånd.
Finavia (Luftfartsverket) kräver i vissa fall att vindkraftverken måste ha ett rött/orange
fält på vingarna. Den projektansvariga vill dock undvika dem eftersom ett färggrant
vindkraftverk syns bättre i landskapet än ett gråaktigt vitt och kan för den skull ha större
visuella konsekvenser. Man kommer därför att arbeta för andra tekniska lösningar som
t.ex. OCAS (Obstacle Collision Avoidance System).
16WWE1516
65
Ett småskaligt och varierande landskap tål i allmänhet vindkraftbyggande sämre än ett
mera storskaligt landskap. Exempel på storskaliga landskap är t.ex. havslandskap.
Landskapet anses därtill tåla bättre, om där från tidigare finns mänskliga konstruktioner
(Weckman 2006).
I Norden har man på basen av landskapsanalyser och -utredningar definierat
influensområden för höga tekniska konstruktioner, såsom vindkraftverk. Det visuella
inflytandets zoner har definierats utgående från konstruktionernas storlek. Influensområdeszonerna har definierats på basis av hur konstruktionerna syns och hur
dominanta de är i landskapsbilden. Allmänt sett kan man konstatera att 5-7 km är det
avstånd på vilket stora vindkraftverks dominans i landskapsbilden tydligt minskar
(Weckman 2006).
På fotografierna nedan (Figur 8-23 – Figur 8-26) har exemplifierats hur vindkraftverken
ses i landskap. Vindkraftparken skulle vid klart väder utgöra ett synligt landskapsinslag
på ett avstånd av över 5 kilometer förutsatt att det inte finns skog eller andra hinder i
vägen. I praktiken innebär detta att vindkraftverken är tydligt synliga på detta avstånd
endast sedda från havet eller högt belägna. Från Degersand syns vindkraftverken tydligt
vid klart väder. Från Degersand sett skulle de närmaste vindkraftverken bilda ett
tämligen dominant inslag i landskapet. Däremot skulle vindkraftverken inte synas
tydligt ända till Skeppsvik i någotdera projektalternativet då skogen skymmer under
sommaren. I ALT. 1 syns vindkraftverken inte alls från Skeppsvik sett. Endast vintertid,
när lövträden är kala, ändrar vindkraftparken Degersands landskap ganska tydligt. Från
Torp sett skulle av de fyra nya vindkraftverken de två nordligaste utgöra ett tämligen
dominant inslag i landskapet och de två västligaste lämnas osynliga. Jämfört med
ALT. 2 bildar vindkraftverken i ALT. 1 inte så dominanta inslag i landskapet. Den
lokala topografin och växtligheten förhindrar eller lindrar ställvis vindkraftverkens
synlighet.
Figur 8-23. Fotomontage från Björnhuvud.
16WWE1516
66
Figur 8-24. Fotomontage från Degersand.
Figur 8-25. Fotomontage från Skeppsvik.
16WWE1516
67
Figur 8-26. Fotomontage från Torp.
8.2
Kulturhistoriska värden
I det åländska landskapet finns ett stort antal fornlämningar. Enligt landskapslagen om
fornminnen (1965/9 och 1999/55) är dessa fornminnen skyddade från varje form av
åverkan. De olika fornlämningstyperna finns definierade i 2 §.
Detta innebär att vindkraftverk, tillfartsvägar till dem, servicevägar mellan dem och
elektriska ledningar och installationer inte får placeras så att de skadar fornlämningar.
Enligt fornminneslagen 4 § räknas till fast fornlämning ”sådant område, som erfordras
för att fornlämningen ska kunna bevaras samt för att med hänsyn till fornlämningens art
och betydelse nödvändigt utrymme beredes däromkring”.
På vindkraftverkens byggnadsplatser och servicevägarnas rutter påträffades vid
Museibyråns inventeringar inga synliga fornlämningar.
Man måste dock beakta att Museibyrån efter inventeringen konstaterar att den sedan
tidigare kända fornlämningen Ec 7.2, ett höggravfält från yngre järnåldern, ligger i det
aktuella området. I fornminnesinventeringen upptäcktes därtill en tidigare okänd
fornlämning i form av ett gravröse i området. Ett troligt gravröse från bronsåldern eller
yngre järnåldern ligger ungefär 50 meter sydväst om de tidigare kända två stenrösena
(Ec 7.4). Objektet ligger ca 150 meter söder om det planerade vindkraftverk VK9A och
ungefär 200 meter sydväst om VK9B samt deras planerade underhållsvägs- och
markkabellinjer. Museibyrån konstaterar att fornlämningarna är skyddade enligt LL om
fornminnen (1965:9) och ska lämnas opåverkade av exploateringen. Förutsatt att
ovanstående uppfylls finns inga övriga antikvariska hinder för uppförande av
vindkraftverken i Projekt Långnabba II med tillhörande infrastruktur på de angivna
platserna. I samband med tilläggsinventeringen uppdagades inga nya fornlämningar i
området. Museibyrån konstaterar att det därmed inte föreligger några kända antikvariska
hinder för att placera vindkraftverken enligt de tilläggsinventerade positionerna (Ålands
landskapsregering 2012a, Ålands landskapsregering 2012b).
16WWE1516
68
Enligt dagens kunskapsläge föreligger inga antikvariska hinder för att anlägga
vindkraftverk eller servicevägar på de planerade platserna. Enligt Museibyråns
inventeringsrapporter finns det inte heller några skyddsvärda kulturmiljöer i anslutning
till den planerade vindkraftparken (se bilaga 6).
8.3
Jordmån, berggrund och grundvatten
Vindkraftverkens byggnadsplatser måste jämnas. Beroende på byggnadsplatsens
karaktär används antingen betonggjutna konventionella gravitationsfundament som
grävs ned, eller betonggjutna bergfundament som ligger ovanom markytan och förses
med förankringsstänger av stål. Båda fundamenttyperna innebär ingrepp i jordmån
och/eller berggrund. Ingreppen är dock begränsade till ett tämligen litet område.
Då servicevägarna byggs behöver marken ställvis jämnas och ställvis behöver man fylla
ut sänkor och ojämnheter. Servicevägarna grundas på sådant sätt att ingreppen blir så
små som möjligt.
Grundvattnet påverkas inte av byggandet eller driften av vindkraftparken då det inte
finns risk för läckage av sådana ämnen som skulle kunna förorena grundvattnet.
8.4
Ytvatten
I området finns små fuktiga bergsänkor i vilka myr- och kärrvegetation bildats.
Egentliga ytvattenförekomster i form av sjöar, gölar, bäckar eller liknande finns inte.
Nära VK2, VK3, VK4 och VK6 leder ett dike söderut till havet. Avståndet till dessa
vindkraftverksplatser är närmare 200 meter. Det föreligger således ingen risk för att
t.ex. växelhusolja skulle kunna hamna i diket, och därmed i havet, i fall av läckage.
Den planerade elstationen i Tellholm, närmare sagt i Träskviken, ligger ca 100 meter
från ett litet dike. Målsättningen är att dikets eller närområdets ytvattenavrinning inte
ska påverkas under byggandet. Under byggtiden måste markytan eventuellt åtminstone
delvis tas bort. Det är dock inte sannolikt att byggandet skulle orsaka en signifikant
ökning av mängden fasta partiklar eller näringsämnen i diket. Byggandet kommer att
ske under en kort period och därmed borde några långvariga konsekvenser för dikets
vattenkvalitet inte förekomma.
Projektet har således inga konsekvenser för ytvattenförekomster.
Eventuella konsekvenser för avrinningsförhållanden i området har behandlats i kapitel
8.5.
8.5
Biotoper, fauna och skyddsområden
8.5.1 Växtlighet och biotoper
Små ytor måste röjas för servicevägarna, uppställningsytorna och fundamenten. På de
områden dessa strukturer behöver finns inte några värdefulla eller skyddsvärda biotoper.
I undersökningsområdet fann man inga biotoper som enligt Ålands lagstiftning borde
bevaras. Degermyra myr, Sinnträsk våtmark och den gamla skogen i naturtillstånd är
dock värdefulla objekt med tanke på den biologiska mångfalden, och de ska bevaras så
att deras särdrag inte försämras. Av Figur 8-27 framgår de figurer som är värdefullast
16WWE1516
69
med tanke på vegetationen. Dessa områden ska bevaras på grund av den biologiska
mångfalden.
I bägge alternativen ALT. 2A och ALT. 2B har man för avsikt att bygga ett kraftverk
endast i närheten av ett av dessa värdefulla objekt, nämligen i närheten av myren
Degermyra. Alternativ A och dess placering av kraftverket VK7A är bättre vad gäller
myrområdet.
Väster om VK1 på ca 150 meters avstånd finns Södra Uddhagarnas naturreservat, som
utgörs av ett rikkärr med flera hotade kärlväxtarter. Vid prepareringen av
byggnadsplatsen och uppställningsytan är det av yttersta vikt att minimera
arbetsområdet och att inte påverka ytvattenavrinningen mot naturreservatet.
Följande kapitel är taget direkt från miljötillståndet för Projekt Långnabba I: Avståndet
mellan vindkraftverk VK4 och rikkärret (skyddsvärd biotop) sydost om vindkraftverket
skall vara minst 130 meter. Vindkraftverk VK6 skall ligga minst 200 meter nordväst om
Porsmossa rikkärr (skyddsvärd 24 § 3 mom. miljöskyddslagen). Vid byggande av
servicevägar och i samband med förbättringsarbeten av existerande vägar skall
skyddsvärda biotoper och fornlämningar beaktas så att risk för åverkan inte föreligger
(24 § 3 mom. miljöskyddslagen).
Vid eventuell uträtning av skogsvägen till Långnabba bör två förekomster av skyddade
biotoper beaktas i vägens norra del. Dessa biotoper utgörs troligen av rikkärr eller annan
våtmark (dessa ses inte på Figur 8-27, eftersom de ligger längre norrut). Vägen bör vid
dessa biotoper inte uträtas på sådant sätt att den gör intrång på biotoperna eller att den
påverkar ytvattenförhållandena vid dessa.
Vid eventuell förvaring av cement eller andra byggnadsmaterial vid vindkraftverksplatserna bör detta göras på sådant sätt att risk för spill eller utsläpp i omgivningen inte
finns.
16WWE1516
70
Figur 8-27. Av kartan framgår de figurer (gröna områden, s.k. andra värdefulla livsmiljöer)
som är värdefullast med tanke på vegetationen. Dessa områden ska bevaras på grund av
den biologiska mångfalden.
8.5.2 Fauna
Fågelfauna
De tre mest erkända potentiella effekter av vindkraft på fåglar som flitigt har diskuterats
under senare år är enligt Dierschke m.fl. (2006), Fox m.fl. (2006) och Drewitt &
Langston (2008):
1. Kollisioner med ökad dödlighet som följd
2. Habitatförluster som kan vara direkta (till följd av exploatering av själva miljön)
eller indirekta (till följd av störning) med minskande lokala tätheter som följd
3. Barriäreffekter
Risken att kollidera beror på flyghöjden samt på storleken av kollisionsytan och
fåglarnas förmåga att undvika kollision. Fåglarna kolliderar sällan med något objekt, det
är naturligt att de kan undfly träd, terräng, olika konstruktioner etc. Nya föremål som
fåglarna under evolutionen eller under sitt liv inte har anpassat sig till kan vara större
risker; ett exempel är att fönster som reflekterar vyn dödar 500 000 fåglar årligen i
16WWE1516
71
Finland (Koistinen 2004). En annan risk är väldigt snabba bilar, likaså vindkraftverk
vilkas rotorspets snurrar i en hastighet som t.o.m. kan överskrida 200 km/h.
Fåglars kollisionsrisk med vindkraftverk har undersökts på många områden i Europa
och USA och forskning i ämnet har på en del håll idkats systematiskt i över 20 år
(Koistinen 2004). Även inverkan av olika faktorer, såsom markytans topografi, väderlek
och vindkraftverkens olika strukturer, på kollisionsrisken har vittomfattande undersökts
(bl.a. Orloff & Flannery 1992, Anderson m.fl. 1996, Morrison & Davis 1996,
Gauthreaux 1996, Thelander & Rugge 2000; refererade i Suomen Luontotieto Oy
2006).
Kollisioner leder vanligtvis till omedelbar död för fågeln eller till skador som gör att den
dör senare. Risken för kollision beror till stor del på fågeln och dess sätt att leva, artens
ekologi och det specifika sätt som arten eller för den del individen reagerar på när den
hamnar i närheten av ett vindkraftverk. Även vindkraftverkets egenskaper har antagits
vara av betydelse; dess höjd över marken, rotorbladens längd (svepytan) och
förekomsten av ljuskällor, liksom miljön där verket eller verken står (Rydell m.fl. 2011).
Kollisionsrisken kan också tänkas vara beroende av säsongen och inte minst av rådande
väder (Drewitt & Langston 2008).
Då flera olika faktorer som slumpartat förändras påverkar kollisionsrisken är en bedömning av denna risk oundvikligen mycket svår och resultaten därför närmast riktgivande.
Uppförandet av en vindkraftpark eller ett enstaka vindkraftverk kan tänkas påverka
tätheten av fåglar i närheten. En direkt förlust av livsmiljö (habitatförlust) uppkommer
givetvis på platsen där vindkraftverket byggs men också på visst avstånd därifrån.
Större habitatförluster kan också tillkomma på ett mera indirekt sätt och sannolikt är
detta av större betydelse än den direkta förlusten. Om fåglar undviker att vistas i
anslutning till vindkraftverk kommer en betydligt större yta än den som påverkas direkt
att förlora sin attraktion (Rydell m.fl. 2011).
På Åland i Båtskärs vindkraftpark ca 30 km mot sydost från Långnabba har häckande
fåglar uppföljts i åtta års tid (2002 och 2006-2012). Den häckande fågelfaunans
pararantal har varit relativt stabilt, år 2002 beräknades antalet till 1047 par, år 2006 till
1008 par, år 2007 till 1037 par, år 2008 till 973 par, år 2009 till 898 par, år 2010 till 844
par, år 2011 till 1013 par och 2012 till 989 par (Tanskanen 2012a). Vindkraftparkens
femte funktionsår har visat att den inte har haft någon större inverkan på den häckande
fågelfaunan. Minskningen från 1000 till 850 par på tre år har reducerats och parantalet
återgick till 1000 par år 2012. Variationen beror troligtvis på händelser utanför
vindkraftparken och förhållanden under övervintringen. Som helhet har vindkraftparken
haft en ganska liten inverkan på den häckande fågelfaunan, varken positiv eller negativ
(Tanskanen 2012b).
På våren 2013 observerades att en åda (Somateria mollissima) häckar vid fundamentet
till vindkraftverk nummer 4 på Båtskär (Figur 8-28).
16WWE1516
72
Figur 8-28. En åda häckar vid vindkraftverk nummer 4 på Båtskär. (Bild: Henrik Lindqvist)
En barriäreffekt innebär att ett vindkraftverk eller en vindkraftpark fungerar som en
barriär, ett hinder, för passerande fåglar. De undviker att flyga i närheten av
vindkraftverken och tar en annan väg. Detta beteende minskar givetvis kollisionsrisken,
men samtidigt behöver fåglarna flyga en längre sträcka. Barriäreffekter kan på så sätt
öka fåglarnas energiförbrukning under flyttning eller transport mellan födosöks-,
häcknings- och övernattningsplatser. (Rydell m.fl. 2011)
Häckfågelfauna
De fågelarter som observerades i undersökningsområdet i Långnabba bestod
huvudsakligen av vanliga och allmänna arter. Mer fåtaliga arter i området var
enkelbeckasin, orre och spillkråka, samt göktyta och trana i undersökningsområdets
närhet. Alla de här arterna trivs bäst i lugna, större skogs- eller myrområden.
Tranan nämns i listan över Ålands fridlysta och särskilt skyddsvärda arter (Ålands
författningssamling 113/1998). Nattskärran kan häcka i området, fast den inte hördes
under det enda nattbesöket. Nattskärran har tidigare (25-26.6.2008) hittats i Långnabba
av Antti Tanskanen. Området passar delvis för nattskärran, men värdet av områdets
skogar som nattskärrans häckningsmiljö minskar på grund av kalhyggen. Nattskärran
nämns också i listan över Ålands fridlysta och särskilt skyddsvärda arter.
Fågeltätheten i undersökningsområdet är låg jämfört med värdena för skogsterräng i
genomsnitt. De talrikaste fågelarterna i undersökningsområdet är bofink och lövsångare.
Dessa arter trivs i många slags miljöer och de förekommer ofta i stort antal också i
ekonomiskogar.
Vad gäller häckfågelfaunan förekommer inga naturvärden i området som kräver särskilt
skydd. Man måste dock beakta att byggandet intill vägen ut till Styrsingsudden i
närheten av naturskyddsområdena bör utföras utom häckningstiden maj-juni. Tranan
som häckar i närheten är känslig för störningar vilket innebär att placeringen av
kraftverk VK9A i alternativ A väster om Styrsingsuddsvägen vore en bättre lösning.
16WWE1516
73
De flesta i skog eller på öppna ytor häckande fåglar flyger under häckningssäsongen
inte på mycket högre höjd än höjden på trädtopparna i området. I projektområdet
innebär detta en maximihöjd på kring 20-25 meter. På denna höjd kan de inte krocka
med de roterande rotorbladen då dessa inte når så lågt.
Ett undantag utgörs av rovfåglar, som ofta flyger högre upp då de jagar. I så fall är
risken för kollisioner med rotorbladen större. Många rovfåglar såsom duvhök, sparvhök,
ormvråk och bivråk, häckar helst i större, äldre skogspartier. I häckfågelinventeringen
hittades inga häckande rovfåglar i projektområdet år 2012 eller år 2007 (Antti
Tanskanen). I sitt utlåtande om utkastet till MKB2007 meddelar dock en av markägarna
i området att duvhök iakttagits där. Havsörnen och fiskgjusen häckar av allt att döma på
några kilometers avstånd från projektområdet. Åtminstone fiskgjusen ser ut att regelbundet röra sig söder om projektområdet vid strandområdet. Av allt att döma följer
rovfåglarna stranden då de flyger vid området, och kringgår därmed vindkraftparken
(Pöyry Energy 2007). Risken för kollisioner är därmed liten.
Ejdern och andra sjöfåglar flyger inte ofta över området under häckningen, och då de
flyger gör de det lågt nära vattenytan, inte över land. Även vadare flyger lågt under
häckningssäsongen. Risken för att i området häckande sjöfåglar eller vadare ska
kollidera med vindkraftverken är därför liten.
Måsfåglar kan flyga på större höjd då de t.ex. flyger från sina häckningsskär till
avstjälpningsplatser eller åkrar där de skaffar mat. Måsfåglar häckar mest på mindre
skär och öar. I projektområdets närmaste omgivning finns endast ett par skär rakt söder
om området. På basis av detta kan man konstatera, att risken för att större mängder
måsfåglar ska kollidera med vindkraftverken inte kan anses vara stor, och att eventuella
kollisioner inte skulle ha någon större inverkan på måsfåglelstammen i området.
Flyttfågelfauna
I undersökningar där fåglars kollisionsrisk bedömts åtskiljs i allmänhet inte häckande
fåglar och flyttfåglar i området. Troligen är de flyttande fåglarnas kollisionsrisk med
vindkraftverk, räknat för varje flygning förbi vindkraftverket, något större än den lokala
fågelfaunans kollisionsrisk emedan de lokala fåglarna lär sig undvika vindkraftverken.
Skillnaden är dock troligen mycket liten. I praktiken flyger flyttfåglarna endast en till
några gånger per flyttning förbi vindkraftverken, så även med en större kollisionsrisk
sker kollisioner sällan.
Enligt riskmodellen är antalet döda eller skadade fåglar 6-7 stycken, ca två per
vindkraftverk per höst. Två kollisioner per höst per vindkraftverk är ett genomsnittligt
värde. Risken i detta område är inte speciellt hög. Sparvhöken är den enda arten som har
större kollisionsrisk i relation till beståndets storlek och reproduktionsförmåga. Andra
rovfåglar hade små risker, men risken hos dem är relativt lika stor som för sparvhöken
och väldigt hög jämfört med t.ex. bofink eller grönsiska. Flyttningen är mycket livlig
vid Långnabba och risken för större kollisionsmängder är stor. Det är svårt att bedöma
under vilka förhållanden riskerna förverkligas, men uppföljningen kommer kanske att
visa det.
I medeltal 12 % av fåglarna flyttade i rotorhöjd, men procentandelen för rovfåglar var
större: fjällvråk (75 %), bivråk (69 %), sparvhök (41 %). Ringduva (52 %) och kaja
(37 %) flyger väldigt ofta i riskhöjd medan finkar (bofink 2,4 %) och småfåglar
huvudsakligen flyger väldigt lågt (oidentifierade småfåglar 5,8 %). Speciellt borde man
följa med rovfåglarnas beteende och utreda hur de undviker vindkraftverk. Rovfåglarna
16WWE1516
74
har ganska liten reproduktionsförmåga och de lever länge. Därför har en högre
dödlighet hos fullvuxna individer lätt en mycket negativ inverkan på beståndet.
Vindkraftverkens störande inverkan samt risken för förändringar i fåglarnas habitat
Vindkraftverkens eventuella störande effekt på fåglar under drifttiden är svår att mäta
och entydiga forskningsresultat om störning förorsakad av vindturbinerna finns inte,
trots att ämnet har undersökts systematiskt. Som störning kan tolkas alla extra faktorer
som påverkar fåglars beteende negativt. Sådan påverkan kan utgöras av t.ex.
näringssöknings- och övernattningsflygningarnas ruttförändringar som beror på att
fåglarna måste väja för vindkraftverk belägna på deras normala flygrutt (Spaans m.fl.
1998). Speciellt måsfåglar och änder har iakttagits göra flera försök att ta sig förbi
vindkraftparker (Winkelman 1992a). Å andra sidan har man allmänt iakttagit, att fåglar
flyger rakt igenom vindkraftparker utan att störas (Still m.fl.1996, refererat i Suomen
Luontotieto Oy 2006).
Under häckningstider visar 55 % av undersökningarna oförändrade eller högre tätheter
av fåglar i anslutning till vindkraftparkerna, medan 45 % anger lägre tätheter. Mönstren
skiljer sig mellan olika fåglar. Lägre tätheter i anslutning till vindkraftverk har påvisats
särskilt ofta för hönsfåglar (fasan och rapphöna, inte skogshöns) och vadare. Slutsatsen
av denna sammanställning är att det inte finns några entydiga resultat i någondera
riktningen. Negativa effekter har observerats för alla studerade grupper av fåglar, och
avsaknad av effekter verkar också förekomma inom alla grupper. Vadare och möjligen
hönsfåglar (fälthöns) framträder som de två grupper där vindkraft har visat sig ha
övervägande negativa effekter under häckningstiden (Rydell m.fl. 2011).
När det gäller andra delar av året är andelen negativa resultat högre. Det finns flera
exempel på lägre tätheter i områden med vindkraft. Totalt sett visar 58 % av alla
undersökningar negativa resultat. Lägre tätheter i anslutning till vindkraft överväger för
gäss, änder och vadare, medan övriga grupper antingen visar på en övervikt för
oförändrade tätheter eller i fallet hönsfåglar lika många i båda grupperna (Rydell m.fl.
2011).
Driftljudets störande effekt har undersökts mycket lite (Langston & Pullan 2003).
Vindkraftverkens driftljud kan kanske driva de för buller mest känsliga arterna från den
närmaste omgivningen, men forskningsmaterialet om denna faktor är mycket knappt
(Koistinen 2004). På Åland i Båtskärs vindkraftpark har åtta års forskningar däremot
visat att vindkraftparkens drift inte har haft någon större inverkan på parantalet
häckande fåglar (Tanskanen 2012b).
Avstånd från vindkraftverk som fåglar undviker att vistas på eller där lägre tätheter
registrerats varierar kraftigt både mellan och inom arterna samt mellan olika delar av
året och mellan olika platser (Rydell m.fl. 2011). Enligt undersökningar verkar
störningsavstånden i regel vara mindre än 500 meter, oftast 100-200 meter (Hötker m.fl.
2006). Fåglar vänjer sig ofta vid upprepade men ofarliga störningar och
störningseffekten blir därmed efterhand mindre (Rydell m.fl. 2011).
Projekt Långnabbas vindturbiner placeras utanför kända, avgränsade och värdefulla
fågelområden. I de omgivande områdena förändras områdets fåglars habitat inte betydande.
Projekt Långnabbas vindkraftverks eventuella störande effekt berör troligen endast vissa
fågelarter, och sträcker sig antagligen i värsta fall endast ett hundratal till några hundra
16WWE1516
75
meter från vindkraftverken. På längre avstånd överröstas driftljudet tillräckligt eller helt
av det naturliga bakgrundsljudet även då vindstyrkan är relativt svag. Även rotorns
rörelsers störande effekt torde sträcka sig endast högst några hundra meter från
vindkraftverken. Andra faktorer torde inte ha någon större betydelse för fåglarnas
förekomst i närheten av området.
Slutsatser
De planerade vindkraftverksplatserna har inte någon större betydelse för häckfågelfaunan. Tranor häckar i området men de rör sig vid häckningstid lågt ovan trädtopparna
och kollisionsrisken är därför liten. Tranan är känslig för störningar. Placeringen av
kraftverk VK9A i alternativ A väster om Styrsingsuddsvägen är bättre för tranan, som
häckar i området.
Enligt fågeluppföljningen som har gjorts år 2009-2011 i Långnabba i samband med
Projekt Långnabba I har följande slutsatser gjorts gällande området (Tanskanen &
Yrjölä 2009, 2010, 2011):
1. Långnabba ligger relativt bra inom området (kusten vid Eckerö- Hammarland)
med tanke på fåglarnas flyttning. Vindkraftverken kommer inte att utgöra stora
hinder för flyttfåglarna och området ligger en aning avsides från den livligaste
flyttningen. Flyttningsmängderna på Långnabba är större jämförda med Stenarna
(en holmgrupp ca 4 km sydost om Långnabba).
2. Flyttningen sker relativt lågt, speciellt under hårda (mot)vindförhållanden, vilket
gör det gynnsamt med större och högre vindkraftverk med tanke på
kollisionsriskerna.
3. Någon enstaka art som lider av stora mängder kollisioner kan knappast utpekas,
utan risken står i relation till flyttningsaktiviteten hos arter som ofta flyger på
rotorns höjd.
4. De årliga variationerna i resultaten har visat sig vara stora. Detta beror mestadels
på vindförhållanden och observationsdagarna i relation till flyttningsintensiteten.
Också vind- och väderförhållanden påverkar fåglarnas flyttningskorridorer i
större skala.
5. Fåglarna flyttar ofta i flock och därför kan större mängder kollisioner inträffa på
samma gång. Detta gör en exakt riskbedömning svår men blir möjlig att utföra
med större noggrannhet efter ett par års uppföljning då vindkraftverken varit i
drift. En kalkyl för detta behöver göras.
6. Det är möjligt att minska kollisionsriskerna genom kontroll av vindkraftverkens
operation under den livligaste flyttningen och vid svaga vindar.
Fladdermöss
Fladdermöss dör ibland vid vindkraftverk (Rydell m.fl. 2011). Detta är ett växande
problem, eftersom vindkraftutbyggnaden kan väntas öka kraftigt under de närmaste
åren. Problemet med att fladdermöss drabbas har varit känt i drygt ett decennium
(Osborn m.fl. 1996, Bach m.fl. 1999, Rahmel m.fl. 1999), men det är först ganska
nyligen som man börjat ta detta riktigt på allvar.
16WWE1516
76
I och med att vindkraften blivit allmännare har problem med fladdermöss kunnat
konstateras i samband med flera vindkraftprojekt, dock inte alla, i Europa och
Nordamerika. Flyttande fladdermöss löper inom vissa områden hög risk för att kollidera
med vindkraftverk speciellt under höstmigrationen. Endast sällan har europeiska
fladdermöss från den lokala faunan drabbats. Detta kan bero på att de flesta europeiska
arter jagar på relativt låga höjder, d.v.s. under rotorhöjd, eller på att det inte finns
lämpligt jakthabitat i närheten av kraftverken (Hagner-Wahlsten 2009).
Fladdermusundersökningar i samband med vindkraftprojekt har inte tidigare utförts i
Finland. Detta gör att det inte går att bedöma ifall vindkraftverk har haft en inverkan på
fladdermöss i Finland. Man kan dock anta, att även de finländska projekten kan utgöra
ett hot mot fladdermöss, i synnerhet om de uppförs vid fladdermössens migrationsrutter.
Det nu aktuella projektet är, tillsammans med Ålands Elandelslags (ÅEA) vindkraftpark
på Åland och ett tredje projekt på Hangö udd, de första som undersöker
vindkraftparkernas eventuella inverkan på fladdermöss (Hagner-Wahlsten 2009).
Eckerö samt arkipelagen kring Stenarna är kända stråk för flyttande fåglar, speciellt
under höststräcken. Enligt dagens kunskapsläge antas att fladdermöss åtminstone i viss
mån följer samma rutter som fåglar. En undersökning av migrerande fladdermöss inom
området är därför mycket motiverad (Hagner-Wahlsten 2009).
Fladdermöss, inklusive migrerande fladdermöss, förekom vid alla undersökta platser i
Långnabba. Resultaten från gruvtornet på Båtskär visar att fladdermöss inte flyger
speciellt högt. Om detta gäller även för de områden där de planerade vindkraftverken
ska uppföras, är risken för att fladdermöss kolliderar med vindkraftverken relativt liten.
Det är dock känt att fladdermössens beteende kan ändras då vindkraftverken uppförts.
Det är därför viktigt att fortsätta undersökningarna med uppföljningar efter att
kraftverken uppförts (Hagner-Wahlsten 2009).
Man har observerat att fladdermöss är mest aktiva när vindhastigheten är låg. Genom att
reducera vindkraftverkens operationstimmar under de skeden då fladdermössen rör sig
mest kan mortaliteten sänkas (National wind coordinating collaborative 2010).
Övrig fauna
I området vistas älgar och övrig allmän fauna. I byggnadsskedet drivs dessa bort av
markarbetena, bullret och människorna som rör sig i området. I driftskedet torde djuren
anpassa sig till vindkraftverken och återvända till området.
En av de två kända vandringsplatserna för flodnejonöga finns i diket som faller ut i
Träskviken. Den planerade elstationen skulle ligga ca 100 meter från Träskviken och
diket. Målsättningen är att dikets eller närområdets ytvattenavrinning inte ska påverkas
under byggandet. Under byggandet måste markytan eventuellt åtminstone delvis tas
bort. Det är dock inte sannolikt att byggandet skulle orsaka en signifikant ökning av
mängden fasta partiklar eller näringsämnen i diket. Byggandet sker under en kort period
och därmed torde inga långvariga konsekvenser för dikets vattenkvalitet och därigenom
flodnejonögats livsmiljö förekomma. Man måste också beakta att det finns åkrar nära
vandringsplatsen som orsakar upprepad näringsbelastning på diket och den därmed inte
befinner sig i naturligt tillstånd.
16WWE1516
77
8.5.3 Skyddsområden
Natura 2000-områden
De närmaste Natura 2000-områdena utgörs av Uddhagarnas rikkärr som närmast ligger
ca 100-300 meter från den närmaste vindkraftverksplatsen. Uddhagarna har tagits med i
Natura 2000-nätverket på grund av den värdefulla rikkärrsväxtligheten. Projekt
Långnabba bör förverkligas så att en orörd buffertzon på minst 150 meter lämnas kring
rikkärren, och sålunda förhindra att rikkärrens vattenbalans förändras. Rikkärrens
markhydrologi får inte påverkas av vindturbinens uppförande och drift. Ytterligare
ellinjedragningar och kabelnedgrävningar bör göras så att rikkärrens naturvärden inte
påverkas. Förutsatt att detta beaktas medför projektet inte några betydande negativa
konsekvenser för de naturvärden som legat till grund för att Uddhagarnas område har
inkluderats i nätverket Natura enl. § 24a LL om naturvård (1998:82) (tillkom 2010).
Degersands Natura 2000-område är likaså inkluderat i nätverket Natura på basis av
habitatdirektivet. Skyddsgrunden utgörs bl.a. av den i habitatdirektivet listade kärlväxtarten dvärglåsbräken (Botrychium simplex), som har en förekomst i området. Projekt
Långnabba berör inte Degersands habitat.
Signilskär-Märkets Natura 2000-område är inkluderat i nätverket Natura på basis av
både habitat- och fågeldirektivet. Området är beläget på flera kilometers avstånd från
projektområdet, och projektområdet utgör inte näringssökningsområde för Naturaområdets häckfågelfauna. Projektet kan därför inte antas ha några betydande negativa
konsekvenser för de naturvärden för vilkas skull området inkluderats i nätverket Natura.
Övriga skyddsområden
I granskningsområdet finns förutom de ovannämnda Uddhagarna, som även utgör
naturreservat, inte några övriga skyddsområden eller områden med betydande naturvärden.
8.6
Ljudkonsekvenser
Transporter
Fartygstransporterna förorsakar ett mycket litet tillägg till transportmängden och
bullernivån i Mariehamns hamn under de få dagar transporterna anländer och lossas.
Procentuellt sett är ökningen ytterst liten, endast ca 6 % per dygn om man antar att
transporterna inte anländer samtidigt, och förändringen i bl.a. bullersituationen är
obetydlig med beaktande av den nuvarande situationen. Detta buller förekommer endast
i byggnadsskedet, är kortvarigt, och förekommer endast under någon dag då fartygen
anländer och då komponenterna lossas.
Byggandet
Fundamenten byggs på platsen genom gjutning med användning av gjutformar. Fundamenten kan förankras i berggrunden med stålstag eller vajerpaket, för vilka hål måste
borras.
De enskilda vindkraftverken transporteras till byggnadsplatsen i 7-10 bitar. Om tornet är
högre än 100 m och av betong istället för av stål, blir antalet bitar större. Ett ståltorn
16WWE1516
78
består av 3-5 bitar medan betongtorn, beroende på tillverkaren, kan bestå av flera, upp
till åtskilliga tiotals bitar. . Vid uppställandet av vindkraftverken används lyftkran för att
lyfta de enskilda delarna. Tornets delar sammanfogas med hjälp av skruvar.
Själva byggbullret förorsakas främst av tryckluftsmaskinernas, bl.a. borrarnas, och
lyftkranens buller. Det buller dessa arbetsskeden orsakar kan tidvis vara märkbart,
speciellt vad eventuell borrning i berggrunden beträffar. Det tydligaste bullret
förekommer dock i flera kortare perioder, högst några vardagar i följd kl. 07.00 -20.00
per gång. Vid lämplig väderlek och vindriktning kan detta buller höras vid den närmaste
bosättningen, även möjligen i byn Torp vilket inte verkar troligt. Denna tillfälliga
negativa konsekvens kan inte anses vara oskälig för den närmaste befolkningen.
Byggandet av elstationen i Tellholm (Träskviken) kommer att förorsaka buller under en
kort period. Elstationen kan döljas med hjälp av planteringar som dämpar bullret under
driftskedet. Det finns även en buffertzon med träd mellan elstationen och vägen.
Elstationen skulle vara belägen under en befintlig kraftledning, vilket minimerar de
negativa miljökonsekvenserna.
Driftskedet
Driftskedets ljudkonsekvenser har bedömts på grund av beräkningar av ljudets
spridning. Ljudberäkningarna för Projekt Långnabba I gjordes för vindturbiner med tre
effektnivåer (6 x 2,0 MW, 6 x 2,5 MW och 6 x 3,6 MW) (Pöyry Energy 2007).
Ljudberäkningarna för Projekt Långnabba II gjordes för vindturbiner med effektnivån
(10 x 3,0 MW). I det följande har de olika alternativens ljudkonsekvenser bedömts. Här
bör medges att de olika alternativen inte är direkt jämförbara, eftersom
ljudmodelleringar alternativen emellan skiljer sig beträffande effektnivåer. De kan
emellertid användas som indikativt stöd vid bedömningen.
I Finland används separata planeringsriktvärden för natt- och dagtid. Nattetid är
riktvärdena lägre och ljudet från vindkraften har därför jämförts med dem.
Planeringsriktvärdena i Finland är också olika för fast- och fritidsboende.
Planeringsriktvärdet nattetid är 35 dB (L Aeq) för utomhusbuller vid utbyggnad av
vindkraft i områden som används för fritidsboende. För områden som används för
boende är planeringsriktvärdet 40 dB(LAeq) nattetid.
Resultat från ljudmodellering av 2,5 MW och 3,6 MW vindturbiner (ALT. 1)
Vid referensförhållanden överskrids riktvärdet 40 dB(A) i ALT. 1 med 2,5 MW
vindturbin i endast en av tio immissionspunkter (den närmaste stugan) (Figur 8-29).
Motsvarande riktvärde 35 dB(A) överskrids i åtta av tio immissionpunkter. Med 3,6
MW vindturbin överskrids riktvärdet 40 dB(A) i ALT. 1 i sju av tio immissionspunkter
(de närmaste stugorna) (Figur 8-30). Den närmaste stugan i sydväst ligger i zonen där
ljudet kan överskrida 45 dB(A). Riktvärdet 35 dB(A) överskrids i alla
immissionpunkter. Modellerna som har använts motsvarar en s.k. ”worst case”-situation
(Pöyry Energy 2007).
16WWE1516
79
Figur 8-29. Ljudmodellering av 2,5 MW vindturbiner i ALT. 1 (referensförhållanden:
vindstyrka 8 m/s på 10 m höjd, källjudtryck 110 dB(A)). (Pöyry Energy 2007)
Figur 8-30. Ljudmodellering av 3,6 MW vindturbiner i ALT. 1 (referensförhållanden:
vindstyrka 8 m/s på 10 m höjd, källjudtryck 110 dB(A)). (Pöyry Energy 2007)
16WWE1516
80
Resultat från ljudmodellering av 3,0 MW vindturbiner (ALT. 2A)
Enligt ljudmodelleringens resultat är det möjligt att planeringsriktvärdena nattetid vid
vissa fritidsboenden (öst, syd och väst) kan överskridas (Figur 8-31). Resultaten visar
ändå att planeringsriktvärdet 40 dB(A) inte överskrids vid boende eller fritidsboende
nära projektområdet.
Figur 8-31. Ljudmodellering av 3,0 MW vindturbiner i ALT. 2A (referensförhållanden:
vindstyrka 8 m/s på 10 m höjd, källjudtryck 104,4 dB(A)).
Slutsatser
Om man jämför ALT. 1 (se Figur 8-29 och Figur 8-30) med ALT. 2A (se Figur 8-31)
märker man att ljudets spridning skiljer sig något de olika alternativen emellan. ALT. 1
med 2,5 MW turbiner har mindre ljudkonsekvenser för de närmaste stugorna än ALT. 1
med 3,6 MW eller ALT. 2 med 3,0 MW. Man bör dock beakta att i synnerhet de
fritidsboende väster om området befinner sig nära det öppna havsområdet, varvid det
naturliga bakgrundsljudets nivå kan antas vara signifikant under blåsiga förhållanden.
Genom att vid behov sänka utgångsljudnivån från vindturbinerna, bl.a. genom justering
av rotorbladvinklarna och kraftverkens prestanda, kan riktvärdet ändå underskridas i
alla alternativ. Det är dock upp till den projektansvariga att överväga och definiera var
gränsen för ekonomiskt försvarbar effektstrypning går.
Ljudmodelleringens resultat, bl.a. de kartor över ljudets spridning i omgivningen som
producerats, presenteras noggrannare i bilaga 4 och i MKB 2007 (Pöyry Energy 2007).
16WWE1516
81
8.7
Skuggningskonsekvenser
Till vindkraftens visuella konsekvenser hör den blinkande skuggningen i närheten av
vindturbinerna som i vissa situationer kan förekomma i några väderstreck. Då solen står
lågt (vid solens upp- eller nedgång) och skiner bakom vindturbinerna ifrån förorsakar
rotorernas rörelse en blinkande skuggning som i teorin kan sträcka sig flera hundratals
meter eller t.o.m. någon kilometer från vindkraftverken. Ju större vindkraftverket är,
desto längre kan denna skuggningseffekt sträcka sig.
Skuggningseffektens område, tidpunkt och varaktighet i det teoretiska "worst case"fallet kan kalkyleras i en modellering. Skuggningseffekten i ALT. 1 har bedömts redan i
MKB:n 2007 (Pöyry Energy 2007). Skuggningsmodelleringens resultat för ALT. 2A
presenteras i bilaga 5.
Skuggningseffekten kan under en kort period förekomma närmast vid solens upp- och
nedgång. Speciellt markerad kan skuggningseffekten vara på vårvintern och senhösten
då solståndet är lågt.
I ALT. 1 i projektområdets omgivning kan enligt ”worst case”-scenariot blinkande
skuggning förekomma som mest 20-30 timmar om året vid den allra närmaste
bebyggelsen (Figur 8-32).
16WWE1516
82
Figur 8-32. Timmar av blinkande skuggning per år enligt ”worst case”-scenariot i ALT. 1.
(Pöyry Energy 2007)
I ALT. 2A i projektområdets omgivning kan, enligt ”worst case”-scenariot, blinkande
skuggning förekomma som mest 55 timmar om året (Mohagen, H) och 35-45 timmar
om året (södra Söderhagen; L, M, N) vid den allra närmaste bebyggelsen (Figur 8-33).
Skuggningskonsekvenserna i ALT. 2B är antagligen ungefär desamma som i ALT. 2A.
Figur 8-33. Timmar av blinkande skuggning per år enligt ”worst case”-scenariot i ALT.
2A.
I Finland har man inte fastställt gränsvärden eller gett rekommendationer angående
skuggningskonsekvenser. Därför kan man vid bedömningen av konsekvenserna med
fördel använda sig av de rekommendationer som andra länder har gett om begränsning
av skuggningskonsekvenser. Till exempel i Tyskland är gränsvärdena för de beräknade
maximisituationerna, utan att solskenstimmarna beaktas, 30 timmar per år och 30
minuter per dag.
16WWE1516
83
ALT. 2A innebär något större skuggningskonsekvenser än ALT. 1. De gränsvärden som
används i Tyskland överstigs inte i ALT. 1 men i ALT. 2A överstigs de både i Mohagen
och södra Söderhagen.
Man måste dock komma ihåg att detta teoretiska årsvärde i praktiken aldrig förverkligas
eftersom solen inte skiner hela tiden och då vindkraftverken inte alltid är vända
vinkelrätt mot immissionspunkten. I praktiken talar man om en bråkdel av detta
timantal. Endast i den allra närmaste omgivningen kan skuggningen utgöra en
signifikant olägenhet. Ju längre borta från vindkraftverken man bor desto större är
sannolikheten att skog, annan växtlighet och terräng blockerar skuggorna.
Rakt söder om projektområdet är den teoretiska skuggningseffekten närmast obefintlig
på grund av att solen aldrig lyser från norr i området.
I vindturbiner används i dagens läge nästan utan undantag matta ytbeläggningar, som
inte ger upphov till kraftiga solkatter.
8.8
Trafikkonsekvenser
Byggskedets trafikkonsekvenser förorsakas främst av vindkraftverks- och fundamentkomponenternas sjö- och landtransporter.
Utgångsläget för bedömningen var att det i ett transportfartyg ryms högst fem vindkraftverk, varvid det totala antalet fartygstransporter för hela projektet är två. Då man ännu
inte vet var komponenterna tillverkas har ett genomsnittligt transportavstånd om 500 km
använts vid bedömningen av transporternas utsläpp.
Sjötransporterna riktar sig troligen till Mariehamn eller Berghamn i Eckerö, varifrån
komponenterna transporteras till Torp landvägen med lastbilar och/eller långtradare. I
huvudsak transporteras på annat håll monterade större komponenter, såsom torn, rotorblad och maskinrum. Dessa komponenter transporteras med specialfartyg. På detta sätt
undviks ett stort antal långa landsvägstransporter och deras konsekvenser för
trafiksäkerhet, luftkvalitet och trivsel invid transportrutterna. Även gjutformar etc. för
fundamenten fordrar transporter till och från Torp.
Landsvägstrafiken från Mariehamn använder rutten Mariehamn - Hammarland - Eckerö,
Storby - Torp. Invid denna rutt finns mindre bosättningscentra i Mariehamn, Hammarland, Frebbenby, Eckerö Överby, Kyrkoby och Storby. Trafiken från Berghamn går via
Storby.
Även en hel del transport- och persontrafik riktas under byggskedet till Torp,
huvudsakligen från Mariehamnhållet.
Transporterna och den övriga trafiken förekommer huvudsakligen på vardagar kl.
07.00-20.00. Landtagningen av sjötransporterna sker i dagsljus, så att den inte medför
risker för övrig sjöfart och hamnverksamhet.
Inga slutgiltiga beslut om transportsätten och -rutterna har ännu gjorts. Sjötransporternas längd och rutt beror på vilken vindkraftverkstillverkare som väljs.
Antalet entreprenörer som arbetar med projektet i Torp antas vara i genomsnitt ca fem
per dag. Dessa antas köra från Mariehamnhållet till projektområdet.
16WWE1516
84
Transporter och annan trafik förekommer jämnt under hela byggskedet.
Antalet landsvägstransporter med tunga fordon i byggnadsskedet är i storleksordningen
10-15. Då vägen är smal med sikthinder krävs noggrannhet vid transporterna. Eventuellt
är det skäl att använda ledsagande fordon med varningsljus. Den totala trafikmängd
projektet förorsakar, i genomsnitt högst 10-20 fordon per dygn, är inte speciellt
betydande jämfört med vägavsnittets (huvudväg 1) nuvarande trafikmängd, i genomsnitt
minst 2 000 fordon per dygn (Ålands landskapsstyrelse, 2012), och kan, förutsatt att
specialtransporterna sker enligt reglerna, inte anses försämra bl.a. trafiksäkerheten
längsmed transportrutten på något betydande sätt.
8.9
Säkerhetskonsekvenser
Trafiksäkerhet
Se 8.8
Sjösäkerhet
Söder om Långnabba på ca 1 kilometers avstånd finns en 7,3 meter djup farled som dels
viker av in i Torpfjärden och dels fortsätter österut. På den södra stranden av Eckeröhalvön finns inga enslinjer eller annat som kunde skymmas av vindkraftverken.
Vindkraftverken skulle i sig utgöra landmärken som kan utnyttjas vid navigeringen i
området.
Erfarenheten har visat att vindkraftverk i praktiken inte nödvändigtvis förorsakar
betydande skuggning, blinkning eller annan störning för radar. Saken har undersökts i
Finland både vad sjöfartens och luftfartens radarsystem beträffar. Eventuella störningar
kan förhindras eller lindras tillräckligt genom tekniska lösningar eller genom att flytta
enstaka vindkraftverk ifall störningar uppstår.
Luftfartssäkerhet
På områden på längre avstånd från flygplatserna ska flygtrafikens smidighet och
regelbundenhet garanteras så att flygplanen kan landa och starta säkert i alla väder.
Säkerheten och smidigheten i flygtrafiken kan försvåras av s.k. flyghinder, som kan
vara olika slags anordningar, till exempel master eller vindkraftverk.
Finavia (Luftfartsverket) har 15.12.2011 publicerat geografiskt material som kan
användas när man planerar vindkraftverk, för att kolla att kraftverken inte överstiger
höjdbegränsningar som man har fastställt på grund av flygtrafik. I Långnabba är
höjdbegränsningen 218 m över havsnivån.
(http://www.finavia.fi/tietoafinaviasta/lentoesteet/korkeusrajoituksetpaikkatietoaineistona)
Ålands Vindenergi Andelslag har av Finavia (Luftfartsverket) erhållit det 19.3.2007
daterade flyghinderutlåtandet om de planerade vindkraftverken för Projekt Långnabba I
(Pöyry Energy 2007, bilaga 8). Enligt utlåtandet har inget av de planerade
vindkraftverken (VK1-VK6) några effekter på lufttrafiken. Flyghinderutlåtandet för
Projekt Långnabba II ska sökas när tillståndsprövningen fortskrider.
16WWE1516
85
Säkerhet på vintern
Is kan bildas på vindkraftverkens strukturer och denna is kan lossa och falla till marken.
Oftast sönderfaller isstyckena i luften till små bitar. Det är dock möjligt att större
isstycken från rotorbladen lossnar och hålls hela ända tills de faller i marken eller
istäcket.
Som tillräckligt säkerhetsavstånd håller man 1,5 x (tornets höjd + rotorbladets längd)
ifall människor rör sig i närheten av vindkraftverket. I Eckerö förekommer knappast alls
nedisande väderlek av det slag som krävs för ovan beskrivna händelseförlopp, tack vare
att Åland är omgivet av hav, och projektområdet är beläget nära stranden. Begränsande
av människors rörelsefrihet i närheten av vindkraftverken är därför inte nödvändigt.
ÅVA:s nuvarande Enercon-vindkraftverk är försedda med avvisningssystem som
känner om det bildas is på rotorbladen. Om så sker stannar rotorn och varmluft blåses
igenom bladen varvid isen smälter och rinner av. En dylik teknik kommer troligen att
användas även i Projekt Långnabba II.
Som jämförelse kan nämnas att man i Björneborg iakttagit att den största tjockleken på
isstycken som faller till marken är endast 2 cm, trots att vinterförhållandena i
Björneborg är klart strängare än i Eckerö.
Övriga säkerhetsfrågor
Övriga säkerhetsfrågor kan vara anknutna t.ex. till brand och till att rotorbladen går
sönder.
Ifall brand uppstår visar erfarenheterna att den inte sprider sig från maskinhuset och att
den inte leder till att några större delar faller till marken.
Sådana fall då ett vindkraftverk, närmast dess rotorblad, går sönder och stycken faller
till marken är ytterst sällsynta. Risken för att någon ska skadas av en sådan händelse är
oerhört liten. Ifall ett vindkraftverk går sönder på detta sätt händer det vid stormvindar,
då ingen människa rör sig i området.
Områdets vind- och markförhållanden har beaktats vid planeringen av vindkraftverket
och dimensioneringen av fundamenten.
8.10 Användning av området samt näringar
Luftfart
Se 8.9.
Turism
Uthyrningsstugor förekommer vid Degersand ca en kilometer öster om projektområdet
och vid Kroken ca en kilometer öster och nordost om projektområdet. Därtill finns i
Torp fyra andra stugbyar på 1-3 kilometers avstånd, samt ett hotell på 3 kilometers
avstånd i nordost.
Vid Degersand finns även ett campingområde med tillhörande restaurang på ca 1
kilometers avstånd från de närmaste vindkraftverken.
16WWE1516
86
Riktvärdet för buller i omgivningen nattetid - 35 dB(A) - kan överskridas vid
stugbyarna i Kroken, men i Degersand och Torp kommer vindkraftverken enligt
ljudmodelleringen inte att höras. Resultaten visar ändå, att planeringsriktvärdet 40
dB(A) inte överskrids vid boende eller fritidsboende nära projektområdet. Det är också
osannolikt att vindkraftverken kommer att höras vid Krokens stugor på grund av
avståndet och det naturliga bakgrundsljudet från vind, vegetation och vågor i området. I
vilket fall som helst torde ljudet från vindkraftverken inte utgöra en oskäligt stor
olägenhet i någon situation vid stugbyarna. Detta bör dock verifieras genom
ljudmätningar om projektet förverkligas.
Blinkande skuggning kan i teorin förekomma i vissa situationer på upp till 1-2
kilometers avstånd. Vid Krokens stugby finns dock ett högre bergsparti mellan
projektområdet och stugbyn som dessutom är belägen rakt nedanom en brant
bergssluttning. Skuggning skulle därför troligen inte förekomma i högre grad vid
Kroken. I princip kan blinkande skuggning förekomma speciellt på vårvintern och
senhösten då solen stiger upp eller går ner vid de övriga stugbyarna söder om Torp by
och vid Degersands campingplats. Risken för detta är dock liten, bl.a. borde
vindriktning och väderlek samspela för detta, och tidsperioderna då sådan skuggning
förekommer är korta, se punkt 8.7.
Två stugbyars näringsidkare har under MKB 2007-förfarandets gång skriftligen
meddelat att de motsätter sig speciellt placeringen av VK4, och de föreslår att
placeringen ändras så att de inte inverkar störande på deras näringsverksamhet.
I sina utlåtanden om utkastet till MKB:n har näringsidkarna i de tre närmaste stugbyarna
framfört sin oro över projektets potentiella inverkan på områdets attraktionskraft för
turister och därmed på deras näring. De tror inte att vindkraftverken kan medföra nya
kunder för dem.
Stugbyarna marknadsförs bl.a. med hjälp av sitt naturnära och fridfulla läge, och det är
möjligt att en del kunder bortfaller då vindkraftverken byggs i närheten och syns till
åtminstone en del av stugorna. Å andra sidan kan vindkraftverken även utgöra en
sevärdhet som lockar folk till trakten, även om det inte finns någon garanti att de
utnyttjar stugbyarnas service. Därtill är antalet människor som kommer till området för
att se på och bekanta sig med vindkraftverken knappast stort, närmast är det fråga om
människor som arbetar i vindkraftbranschen eller om vindkraftsentusiaster även om
detta är svårt att förutspå.
Konsekvenserna för värdet av områdets fastigheter kan inte bedömas då det på basis av
erfarenheter från förverkligade vindkraftprojekt inte finns några entydiga svar på denna
fråga. Inställningen till vindkraft är mycket subjektiv och varierar stort bland människor. Förutom detta inverkar utbud och ett otal andra faktorer på fastigheternas
prisnivå.
Övrigt
Projektet bedöms inte ha några andra konsekvenser för områdets användning eller
näringarna i trakten. Grannfastigheternas markägares planer på skogavverkning har
beaktats vid planeringen av servicevägarna.
16WWE1516
87
8.11 Människors levnadsförhållanden, trivsel och hälsa
Trivsel och friluftsliv
Under byggtiden kan rörelsefriheten i området tidvis behöva begränsas under kortare
perioder, speciellt då större maskiner rör sig i området. Det är dock fråga om kortvariga
begränsningar. Stug- och/eller markområdesägares tillträde till området begränsas inte.
Vid behov koordineras byggskedena med dessa markägare så att inga onödiga
olägenheter uppstår.
Ljudet från de olika byggskedena kan tidvis höras vid den närmaste bosättningen i söder
och öster. De högljudda byggskedena är dock kortvariga.
Området ändrar karaktär från obebyggt skogsområde (visserligen delvis hugget) till ett
område med massiva byggda strukturer. Områdena längre in från strandlinjen används
dock knappast till annat än högst småskalig bär- och svampplockning, som kan fortsätta
trots projektet.
Vid strandlinjen idkas fågelskådning vid fåglarnas flyttningstider på våren och hösten.
Härvid iakttas huvudsakligen fågelsträcket över havet, inte eventuell flyttning över
landområdena. Projektet bedöms inte ha några betydande konsekvenser för fågelskådningsverksamheten i området, speciellt som det finns alternativa bra
fågelskådningsplatser såsom Styrsingsudden. Nämnvärt i sammanhanget är att man
även har byggt ett observationstorn nära det planerade vindkraftverkets plats VK9 i
samband med Projekt Långnabba I fågeluppföljning.
Förverkligandet av projektet kan inverka på trivseln för de närmaste stugägarna på
området, vilket är fullt naturligt då förändringar sker i deras fritidsomgivning.
Avstånden till de närmaste stugorna är i alla alternativ så stora att oskäliga olägenheter
inte bedöms förekomma.
Landskapsbilden
Förändringen i landskapsbilden kan störa vissa invånare i närområdet på några
kilometers avstånd, Samma gäller människor som annars rör sig i området. Området är
dock glest bebyggt, och friluftslivet i själva projektområdet med närmaste omnejd torde
knappast vara speciellt livligt. På havet kan båtlivet tidvis vara livligt, och
vindkraftverken skulle synas tydligt även vid de närmaste farlederna, vilket säkerligen
inte tilltalar alla båtfarare.
Skuggning
Se 8.7 och 8.10.
Buller
Se 8.6.
Vindkraftparken kommer oberoende av alternativ och effektklass som väljs att användas
så att vindkraftparkens ljud och bakgrundsljudet tillsammans inte överskrider det
gränsvärde för buller i omgivningen som Ålands miljöprövningsnämnd i det eventuella
miljötillståndsbeslutets villkor definierar.
16WWE1516
88
Finlands miljöministerium har 2012 publicerat en handledning för planering av
vindkraftsutbyggnad. Handledningen har planeringsriktvärdet 35 dB (LAeq) för
utomhusbuller nattetid för utbyggnad av vindkraft i områden som används för
fritidsboende. För områden som används för boende är planeringsriktvärdet 40 dB(L Aeq)
nattetid (miljöministeriet 2012).
För att bättre gestalta planeringsriktvärdena för buller i omgivningen kan
ljudtrycksvärdena 35 dB och 40 dB jämföras med värdena för vanliga utrymmen och
verksamheter som listats i följande tabell för ljudtrycksnivåer.
16WWE1516
89
Tabell 8-4. Typiska ljudtrycksnivåer i vår omgivning.
Ljudkälla
Ljudtrycksnivå
Smärtgräns
140 dB
Tryckluftsborr
130 dB
Bilens ljudsignal
115 dB
Symfoniorkester (forte)
105 dB
Inre ljudnivå i buss
85 dB
Trafikbuller i staden
75 dB
Konversation
65 dB
Kontorsbuller
55 dB
Viskning
35 dB
Armbandsurs tickande
20 dB
Hörseltröskel
0 dB
Hälsa
Eftersom vindkraftparken högst troligen inte ger upphov till betydande blinkande
skuggning, buller, utsläpp i atmosfär eller vatten, och eftersom vindkraftparken inte
medför några signifikanta säkerhetsrisker bedöms den inte medföra några negativa
hälsokonsekvenser.
Då vindkraften ersätter annanstans producerad elektricitet minskar elproduktionens
utsläpp av skadliga föreningar och partiklar i luft, vilket innebär en positiv
hälsokonsekvens på icke specificerat ställe i Norden.
Sysselsättning
Projektet sysselsätter lokala markbyggnads- och andra entreprenörer i byggskedet.
I driftskedet sysselsätter projektet tillfälligt bl.a. förvaltnings-, kontors-, service- och
reparationspersonal. Allwinds kommer att utöka sin driftpersonal med ca fyra tekniker
när byggandet startar och sedan för fortsatt drift av vindkraftverken. Således ger
projekten 3-4 nya heltidstjänster.
Avfallshanteringens konsekvenser
Byggskedets avfall tas om hand av vindkraftverkstillverkaren och/eller den projektansvariga och hans entreprenörer och förs till organiserad avfallshantering enligt
avfallshanteringsreglerna.
16WWE1516
90
I driftskedet kan vissa delar behöva bytas ut, varvid de utbytta delarna förs antingen för
reparation eller till avfallshantering enligt reglerna. Det enda regelbundet uppkommande
avfallet är växellådsoljan (om man bygger den typen av vindkraftverk), som byts efter
oljeprov, vanligtvis med ca fyra års mellanrum. Växellådsoljan förs till
problemavfallsinsamling för hantering.
Konsekvenser för energiförsörjningen
Projekt Långnabba II höjer Ålands elsjälvförsörjningsgrad från ca 23 % till ca 50 %.
Med befintlig vindkraft, Långnabba I och Stenarna, höjs elsjälvförsörjningsgraden totalt
till ca 70 %. Detta innebär minskad import av el.
Konsekvenser av elstationen i Tellholm
Fundamenten till elstationen byggs på platsen genom gjutning med användning av
gjutformar. Själva byggandets buller förorsakas främst av tryckluftsmaskinernas, bl.a.
borrarnas, och lyftkranens buller. Det buller dessa arbetsskeden orsakar torde bli
obetydligt. Denna tillfälliga negativa konsekvens kan inte anses vara oskälig för den
närmaste befolkningen.
Vid byggandet av elstationen ska minimiavstånd från bebyggelse beaktas; riktvärde 35
dB(A) nattetid vid närmaste fritidsbostad. För att minimera elstationens
ljuskonsekvenser kan man dölja den med hjälp av planteringar. Det finns även en
buffertzon med träd mellan elstationen och vägen. Eftersom elstationen skulle vara
belägen under en befintlig kraftledning minimeras de negativa miljökonsekvenserna.
En av de två kända vandringsplatserna för flodnejonöga finns i diket som faller ut i
Träskviken. Den planerade elstationen kommer att ligga ca 300 meter från Träskviken
och diket. Diket eller närområdets ytvattenavrinning får inte påverkas under byggandet.
Konsekvenser för luftkvalitet och klimat
Byggskedets fartygstrafik (tur-retur) ger upphov till utsläpp i följande storleksordning:
2,4 t/a kväveoxider
0,9 t/a svaveldioxid
0,06 t/a partiklar
97,1 t/a koldioxid
Fartygstrafikmängden i Mariehamns hamn ökar med endast ca 6 % i byggskedet under
de dagar transporterna anländer och lossas. Även landsvägstrafiken ökar marginellt.
Landsvägstrafikens utsläpp är små, och mängderna har därför inte kalkylerats. Totalt
blir trafikutsläppens inverkan på den lokala luftkvaliteten och på klimatet via
växthusgasutsläppen i byggskedet mycket liten.
I driftskedet ger elproduktionen inte upphov till rökgasutsläpp och de positiva
konsekvenserna av projektet på luftkvaliteten uppstår av att utsläppen från produktionen
av den elektricitet som ersätts uteblir. Då vindkraftparken är klar producerar den ca 3560 GWh/a ren el i ALT. 1 och ca 55-100 GWh/a i ALT. 2A och i ALT. 2B under
maximalt 50 år. Vindkraften ersätter enligt genomförda utredningar främst
kolkondenskraft i det samnordiska elproduktionssystemet. Då det förverkligas skulle det
planerade vindkraftprojektet minska elproduktionens utsläpp av växthusgaser jämfört
med nollalternativet. Därtill minskar vindkraften elproduktionens övriga utsläpp (bl.a.
16WWE1516
91
svavel- och kväveoxider samt partiklar) samt aska och trafik. Utsläppsmängderna har
beräknats i bedömningen av det s.k. nollalternativets konsekvenser, se punkt 9.
På basis av detta bedöms projektet ha betydande positiva konsekvenser för luftkvalitet
och klimat, om än inte nödvändigtvis på Åland.
Konsekvenser av upphörande av verksamheten
Ett vindkraftverks brukstid är ca 20-25 år, men den kan förlängas genom att delar byts
ut efter behov. Målsättningen kan vara 50 års brukstid. Då brukstiden är slut kan
vindkraftverket tas bort, inklusive fundamentet och kablarna. I dagens läge finns knappt
några erfarenheter av detta från den övriga världen.
Ifall man beslutar ta bort vindkraftverken är nedmonteringens konsekvenser liknande,
men inte lika omfattande, som byggskedets. Efter nedmonteringen kan området städas
upp, men vissa spår av fundamenten kvarstår dock alltid och metalldelarna kan
återvinnas.
Samverkan med andra projekt
På Åland finns det nuförtiden totalt 21 vindkraftverk i Föglö, Vårdö, Lumparland,
Lemland, Eckerö, Finström, Kökar och Sottunga.
Den närmaste planerade vindkraftparken är Projekt Stenarna som ligger ca 5 kilometer
sydost om Projekt Långnabba I & II:s projektområde (Figur 8-34). Projekt Stenarna har
fått fullständiga tillstånd för åtta vindkraftverk och en totaleffekt på ca 28 MW. Två av
vindkraftsplatserna finns på Ståtbådarna, två på Högskär, ett på Högskärshällarna, ett på
Båkenskär, ett på Östersten, ett på Stengrunden, ett på Västersten och ett på Vätingen
(Figur 8-35).
Figur 8-34. Projekt Långnabba II och Projekt Stenarna.
16WWE1516
92
Figur 8-35. Vindkraftverkens placering vid Stenarna. (Ålands Elandelslag 2007)
Den samverkan som orsakas av projekten Långnabba I & II och Stenarna är främst de
visuella konsekvenserna. Man kan se båda projekten samtidigt endast när de betraktas
lite längre utifrån havet. På land bedöms båda projekten inte kunna ses samtidigt från
något ställe.
Projekten ligger så långt ifrån varandra att det inte blir samverkan vad gäller ljud- eller
skuggningskonsekvenser.
I samband med både Långnabba I & II och Stenarna har man forskat i risken för
fåglarna att kollidera med vindkraftverken (Tanskanen & Yrjölä 2011). Resultaten visar
att det med stor sannolikhet kan ske några, högst ett tiotal kollisioner årligen. Enstaka
vindkraftverk är lättare att undvika än stora parker där fåglar ofta väljer att flyga runt
hela området hellre än att flyga mellan vindkraftverken (Petersen 2006). Långnabba och
Stenarna är ur fåglarnas synvinkel mera en grupp enstaka vindkraftverk än en
vindkraftpark (Tanskanen & Yrjölä 2011).
På Stenarna flyttar fåglar utan undantag mot västliga väderstreck, men i Långnabba
vänder fåglar ofta österut då de når västra stranden (Figur 8-36). Hösten 2011 var det
dock sällan så hårda väderförhållanden att fåglarna återvände österut och vägrade flyga
mot havet. Detta gäller speciellt då det är hård västlig vind och fåglarna inte vågar
sträcka över havet. Också i Långnabba finns det en del lokala fåglar (t. ex korsnäbbar)
och rastande nattflyttare (t.ex. små trastar), som rör sig hit och dit inom
området.(Tanskanen & Yrjölä 2011).
16WWE1516
93
Figur 8-36. Fåglarnas flyttriktning 2011 i Långnabba och på Stenarna.
Det är möjligt att båda projekten ligger på några fåglars flyttrutt varvid kollisionsrisken
och barriäreffekten blir större än vore fallet med bara en vindkraftpark. Båda platserna
är relativt bra inom området (kusten vid Eckerö-Hammarland) med tanke på fåglarnas
flyttning (Tanskanen & Yrjölä 2011). Vindkraftverken kommer inte att utgöra stora
hinder för flyttfåglar och områdena ligger en aning avsides från den livligaste
flyttningen. Långnabba ligger söder om en livlig flyttkorridor. Flyttningsmängderna på
Stenarna är små jämfört med Långnabba (Tanskanen & Yrjölä 2011). Det är inte
sannolikt att samma fågelindivider i stora mängder skulle flyga genom båda parkerna.
Det blir knappast någon enstaka art som lider av stora mängder kollisioner, utan risken
står i relation till flyttningsaktiviteten hos arter som ofta flyger i rotorns höjd
(Tanskanen & Yrjölä 2011). Det är möjligt att genom kontroll av vindkraftverkens drift
minska kollisionsriskerna under den livligaste flyttningen när vindförhållandena är
svaga (Tanskanen & Yrjölä 2011).
Båda projekten tillsammans minskar både koldioxidutsläppen och beroendet av
importerade bränslen i högre grad än om någotdera verket skulle verka på egen hand.
16WWE1516
94
9
NOLLALTERNATIVETS KONSEKVENSER
I nollalternativet förverkligas inte den lilla trafikökning med därtill hörande utsläpp och
andra konsekvenser som beror på byggandet av vindkraftparken. Trafikmängden på
Ålands huvudvägar ökar kontinuerligt trots detta. Speciellt trafiken på rutten till färjfästet i Eckerö kommer att öka och detta gäller även den tunga trafiken.
Vindkraftparkens driftskede förorsakar i praktiken inga utsläpp i luft. Vindkraften
minskar motsvarande mängd elproduktion någon annanstans då den ersätter den dyrare
elektriciteten.
Då bränslen brinner frigörs koldioxid (CO2), kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO2),
partiklar och vattenånga. Därtill hamnar, beroende på bränslets egenskaper, även små
mängder andra komponenter, t.ex. tungmetaller, i rökgaserna. Enligt ett samnordiskt
forskningsprojekt ersätter vindkraften i första hand elektriciteten som produceras av
kolkondenskraftverk och i andra hand elektricitet producerad med naturgas. På grund av
detta är utsläppskoefficienten för koldioxid 680 kg/MWhel (Holttinen 2004).
Rökgasutsläppen som uppstår i nollalternativet har kalkylerats utgående från den
presenterade utsläppskoefficienten för koldioxid. Rökgasutsläppen av kväveoxider,
svaveldioxid och partiklar har kalkylerats utgående från de genomsnittliga finska
utsläppskoefficienterna för elproduktion med kolkondenskraft och naturgas. I Tabell 9-5
presenteras de utsläppskoefficienter som använts vid kalkyleringen av vindkraftparkens
utsläppsbalans.
I nollalternativet uppstår även utsläpp från elproduktionens bränsle- och
avfallstransporter på annat håll. Transporternas utsläpp har beräknats utgående från att
stenkol används för elproduktionen. Stenkolen transporteras med lastfartyg från t.ex.
Ryssland eller Polen. Stenkolens genomsnittliga transportsträcka har antagits vara 700
km. Askans genomsnittliga transportsträcka har antagits vara 25 km som landsvägstransport. För transporter har använts utsläppskoefficienterna (Tabell 9-5) presenterade i
VTT:s Lipasto kalkylsystem (VTT 2008).
Tabell 9-5. Utsläppskoefficienter som använts vid kalkyleringen av vindkraftparkens
utsläppsbalans.
Elproduktion
Lastfartyg transport
av stenkol
Landsvägstransport
av aska
Svaveldioxid (SO2)
1,06 kg/MWhel
0,0085 g/tkm
0,00021 g/tkm
Kvävedioxid (NOx)
0,7 kg/MWhel
0,24 g/tkm
0,26 g/tkm
Partiklar
0,04 kg/MWhel
0,0048 g/tkm
0,0026 g/tkm
Koldioxid (CO2)
680 kg/MWhel
10 g/tkm
33 g/tkm
Utsläppskomponent
De av nollalternativet förorsakade årliga utsläppsmängderna presenteras i nedanstående
tabell (Tabell 9-6).
16WWE1516
95
Tabell 9-6. Utsläpp från elproduktion samt bränsle och asktransporttrafiken i
nollalternativet jämfört med alternativ 1 och 2.
ALTERNATIV 1 (produktion 35-60 GWh)
Utsläppskomponent Mängd (t/a)
Elproduktion
Transport
Totalt
Svaveldioxid (SO2)
37-64
0,5-1
38-65
Kvävedioxid (NOx)
25-42
1,6-2,7
26-45
Partiklar
1-2
0-0,1
1-2
Koldioxid (CO2)
28 800-40 800
66-113
23 866-40 913
Elproduktion
Transport
Totalt
Svaveldioxid (SO2)
58-106
1-2
59-108
Kvävedioxid (NOx)
39-70
2-4
41-74
Partiklar
2-4
0-0,1
2-4
Koldioxid (CO2)
37 400-68 000
103-118
37 503-68 188
ALTERNATIV 2 (produktion 55-100 GWh)
Utsläppskomponent Mängd (t/a)
Koldioxiden (CO2) är en s.k. växthusgas som påverkar klimatet. Växthusgaserna har
inga direkta lokala eller regionala konsekvenser. Projekt Långnabba I (ALT. 1) minskar
koldioxidutsläppen med ca 23 900-41 000 ton om året jämfört med nollalternativet.
Projekt Långnabba II (ALT. 2) minskar koldioxidutsläppen med ca 37 500-68 000 ton
om
året
jämfört
med
nollalternativet.
Också
mängden
av
andra
rökgasutsläppskomponenter minskar jämfört med alternativ 1 och 2.
Utsläppsmängderna från transport är rätt små, men å andra sidan sker utsläppen på
marknivå, varvid människor lättare utsätts för dem jämfört med elproduktionens
utsläpp.
Utsläppen i luft är betydligt större i nollalternativet än i Projekt Långnabba (ALT. 1 och
2). Utsläppen i Projekt Långnabba förekommer dessutom under endast ett år då
vindkraftparken byggs.
I nollalternativet uteblir de lokala positiva konsekvenserna för sysselsättningen och
ekonomin, samt den högre självförsörjningsgraden vad elektriciteten beträffar.
16WWE1516
96
10 LINDRANDET AV NEGATIVA KONSEKVENSER
Under bedömningsarbetet har möjligheterna att förhindra eller begränsa projektets
negativa konsekvenser vid planering och förverkligande utretts.
10.1 Byggtidtabell
Konsekvenserna för fågelfaunan är störst om byggandet sker under sen vår eller försommar då fåglarna häckar. Genom val av rätt tidpunkt för arbetena kan man minimera
de negativa konsekvenser som uppstår på grund av buller och övrig störande
verksamhet.
10.2 Placering
Projektområdet har delvis valts på grund av att dess närmaste omgivning är glest
bebyggd, vilket minskar de negativa konsekvenserna för bosättningen.
Vindkraftverken är placerade på ett sätt som minimerar de redan från början mycket
små säkerhetsriskerna för användare av skogsvägen till Långnabba.
10.3 Färgsättning
Vindkraftverkens
ljusa
färgsättning
minskar
deras
synlighet
och
landskapskonsekvenser. Rotorbladens matta färgyta förhindrar uppkomsten av solkatter.
Rotorbladen ska färgsättas så att uppkomst av reflexer förhindras och vindkraftverken
ska i övrigt underhållas så att de ger ett välvårdat intryck.
Finavia (Luftfartsverket) kräver i vissa fall att vindkraftverken måste ha ett rött/orange
fält på vingarna. Den projektansvariga vill dock undvika dem eftersom ett färggrant
vindkraftverk syns bättre i landskapet än ett gråaktigt vitt och kan därför ha större
visuella konsekvenser. Man kommer därför att arbeta fram andra tekniska lösningar som
t.ex. OCAS (Obstacle Collision Avoidance System).
10.4 Underhåll
En god säkerhetsnivå upprätthålls genom regelbundet underhåll av vindkraftverken.
Instruktioner för användandet och servicen av vindkraftverken utarbetas.
10.5 Minskning av ljudnivån
Det är möjligt att minska nivån på det ljud vindkraftverken avger genom justering av
rotorbladens vinkel och begränsning av effekt. Detta kan bli aktuellt om det visar sig att
bullernivån i omgivningen överskrider den i tillståndsvillkoren definierade ljudnivån.
10.6 Tidvis stoppande av vindkraftverken
Om man t.ex. iakttar att flyttfåglar på våren eller hösten riskerar att kollidera med
vindkraftverken i större mängder är det möjligt att stoppa vindkraftverken för de mest
16WWE1516
97
kritiska dagarna tills risken är över. Det finns även automatiska system som kan stoppa
vindkraftverken när flyttfåglar närmar sig (t.ex. DTBird 2011, Delprat & Acluri 2011).
Installation av en dylik utrustning övervägs vid behov.
Platsen ligger söder om en livlig flyttkorridor. De norra kraftverken ligger närmare
rovfåglarnas livligaste flyttrutter än de södra kraftverken. Detta kan leda till kollisioner i
större skala, och i fall uppföljningen visar det borde man under den livligaste flyttningen
ha högre start-stop vindhastighet för vindkraftverken än normalt. Rovfåglarna utnyttjar
uppåtgående luftströmmar speciellt på eftermiddagarna och försöker nå höjd innan de
glider ut över havet. Vid de södra kraftverken är det inte säkert hur fåglarna beter sig
under dåliga väderförhållanden. Där är risken för rovfåglarnas del nog stor, eftersom
rovfåglarna ofta glider över det södra stället mot havet och tappar höjd. Risken är störst
under rovfåglarnas livligaste flyttningstid, ca 10.9-20.10, speciellt från sen förmiddag
till eftermiddag. Risken kan minskas med större start-stop vindhastighet under denna
period, ifall förhållandena är sådana att risken är större än vanligt.
11 JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN
11.1 Allmänt
Projektets miljökonsekvenser har bedömts genom att jämföra de av projektalternativen
och nollalternativet förorsakade förändringarna med nuläget. Speciellt de konsekvenser
som på basis av feedback fås under bedömningens gång har bedömts och beskrivits
grundligt, liksom de konsekvenser som visat sig vara centrala i andra vindkraftprojekt.
11.2 Jämförelse av alternativen
Alternativen har jämförts kvalitativt bl.a. utgående från betydelsen och omfattningen av
deras miljökonsekvenser (Tabell 11-7). Projektalternativen har jämförts med varandra
bl.a. med avseende på avstånden till bebyggelse samt landskaps-, buller-, och
skuggningskonsekvenser.
I tabellen nedan (Tabell 11-7) har de väsentliga miljökonsekvenserna av Alternativ 1,
Alternativ 2A, Alternativ 2B och nollalternativet samlats. I tabellen har speciellt
betydelsen av varje konsekvens efter eventuella lindringsåtgärder samt skillnader i
konsekvenserna mellan de olika alternativen beskrivits.
Slutsatser
Båda projektalternativens negativa miljökonsekvenser kan genom val av lämplig
storleksklass och genom rätt brukssätt av vindkraftverken lindras till en nivå som är
godtagbar med tanke på närmaste bosättning, näringsidkare och naturmiljön. Projektområdets betydelse för flyttfågelfaunan speciellt på hösten kräver fortsatta fältstudier
innan projektet förverkligas så att risken för negativa konsekvenser för flyttfåglarna, och
möjligheterna att undvika eller lindra dessa konsekvenser kan bedömas tillförlitligt.
Ljudkonsekvenser sprids ut i lite bredare områden när vindkraftparkens storlek ökas
från sex till tio vindturbiner. I ALT. 2A och ALT. 2B framhävs ljudkonsekvenserna
mera mot den västra och nordvästra sidan av projektområdet eftersom i alternativen
ingår flera vindturbiner på den västra och nordvästra sidan än i ALT. 1. I alla alternativ
16WWE1516
98
är ljudkonsekvenserna som störst i stugorna på den västra, södra och östra sidan av
projektområdet. Vid referensförhållanden kan riktvärdet 35 dB(A) nattetid överskridas i
ALT. 1 i alla de närmaste stugorna enligt den s.k. ”worst case”-situationen då
vindturbinens storlek är 3,6 MW. I ALT. 2A är det också möjligt att
planeringsriktvärdena nattetid vid vissa fritidsbostäder (i öster, söder och väster) kan
överskridas. I ALT. 2A och 2B är de två östligaste (VK9 och VK10) och de två
västligaste (VK6 och VK8A) vindkraftverksplatserna belägna ganska nära de närmaste
stugorna med tanke på risken för bullerolägenheter och de åtgärder som kan komma att
krävas för att åtgärda dem. I alla alternativ måste vindkraftverkens effektivitet möjligen
begränsas under vissa vindförhållanden för att underskrida bullernormerna vid de
närmaste stugorna.
I ALT. 2A och 2B har man för avsikt att bygga ett kraftverk endast i närheten av myren
Degermyra, som har identifierats som värdefullt objekt. Alternativ A och dess placering
av kraftverket VK7A är bättre vad gäller myrområdet.
De planerade vindkraftverksplatserna har inte någon större betydelse för häckfågelfaunan. Tranor häckar i området, men de rör sig vid häckningstid lågt ovanom
trädtopparna och kollisionsrisken är därför liten. Tranan är känslig för störningar.
Placeringen av kraftverk VK9A i alternativ A väster om Styrsingsuddsvägen är bättre
för tranan, som häckar i området. Långnabba ligger relativt bra placerat inom området
(kusten vid Eckerö - Hammarland) med tanke på fåglarnas flyttning. Vindkraftverken
kommer inte att utgöra stora hinder för flyttfåglar och området ligger en aning avsides
från den livligaste flyttningen. Flyttningen sker relativt lågt, speciellt under hårda
(mot)vindförhållanden, vilket gör det gynnsamt med större och högre vindkraftverk med
tanke på kollisionsriskerna. Det är möjligt att kontrollera vindkraftverkens drift under
den livligaste flyttningstiden vid svaga vindar för att minska kollisionsriskerna.
Fladdermöss, inklusive migrerande fladdermöss, förekom vid alla undersökta platser i
Långnabba. Resultaten från gruvtornet på Båtskär visar att fladdermöss inte flyger
speciellt högt. Om detta gäller även för de områden där de planerade vindkraftverken
ska uppföras, är risken för att fladdermöss kolliderar med vindkraftverken relativt liten.
Det är därför viktigt att fortsätta med fältstudierna inom projektområdet.
Projekt Långnabba medför signifikanta positiva miljökonsekvenser för bl.a. luftkvalitet,
klimat och näringsliv samt ökar Ålands självförsörjningsgrad vad elektriciteten beträffar
Tabell 11-7. Alternativens jämförelsetabell.
Visuella
konsekvenser/
Konsekvenser
för landskapsbilden
Kapitel
nr
8.1
Alternativ 1
Alternativ 2A
Alternativ 2B
Nollalternativet
Vindkraftparken skulle vid klart
väder utgöra ett synligt
landskapsinslag på ett avstånd
av över 5 kilometer förutsatt att
det inte finns skog eller andra
hinder i vägen. I praktiken
innebär detta att endast sedda
från havet eller högt belägna
områden är vindkraftverken
tydligt synliga på detta avstånd.
Från Degersand sett syns
vindkraftverken tydligt vid klart
väder och de närmaste
vindkraftverken skulle bilda ett
tämligen dominant inslag i
landskapet. Däremot skulle
vindkraftverken inte synas
tydligt ända till Skeppsvik i
någotdera projektalternativet då
skogen skymmer under
sommaren. I ALT. 1 syns
vindkraftverken inte alls från
Skeppsvik sett. Endast
vintertid, när lövträden står
kala, ändrar vindkraftparken
Degersands landskap ganska
tydligt. Från Torp sett skulle av
de fyra nya vindkraftverken de
två nordligaste bilda ett
tämligen dominant inslag i
landskapet och de två
västligaste lämnas osynliga. I
ALT. 1 bildar vindkraftverken
inte så dominanta inslag i
landskapet jämfört med ALT. 2.
Den lokala topografin och
Konsekvenserna är i
huvudsak desamma som i
ALT. 1. Vid stugorna på den
nordvästra sidan av
projektområdet och sett från
Skeppsvik är de närmaste
vindkraftverken (VK7A,
VK9A och VK10) belägna
ca 500 meter närmare än i
ALT. 1, och
konsekvenserna för
landskapsbilden är tydligt
större än i ALT. 1. Vid
boningshusen och stugorna
på den nordöstra sidan av
projektområdet och sett från
Torp är de närmaste
vindkraftverken (VK 7A och
VK 8A) belägna ca 500
meter närmare än i ALT. 1,
och konsekvenserna för
landskapsbilden är något
större än i ALT. 1.
Konsekvenserna är i
huvudsak desamma som i
ALT. 1. Vid stugorna på den
nordvästra sidan av
projektområdet och sett från
Skeppsvik är de närmaste
vindkraftverken (VK7B, VK9B
och VK10) belägna ca 500
meter närmare än i ALT. 1,
och konsekvenserna för
landskapsbilden är tydligt
större än i ALT. 1. Vid
boningshusen och stugorna
på den nordöstra sidan av
projektområdet och sett från
Torp är de närmaste
vindkraftverken (VK 7B och
VK 8B) belägna ca 500 meter
närmare än i ALT. 1, och
konsekvenserna för
landskapsbilden är något
större än i ALT. 1.
Landskapsbilden i området
bibehålls mer eller mindre
oförändrad, åtminstone vad
större konstruktioner beträffar.
Den närmaste planerade
vindkraftparken är Projekt
Stenarna som ligger ca 5
kilometer sydost om
projektområdet för Projekt
Långnabba I & II. De
konsekvenser som orsakas av
projekten Långnabba I & II
och Stenarna gemensamt är
närmast visuella . Man kan se
båda projekten samtidigt
endast när de betraktas lite
längre utifrån havet. På land
bedöms inte finnas ställen där
båda projekten skulle synas
samtidigt.
Kapitel
nr
Alternativ 1
Alternativ 2A
Alternativ 2B
Nollalternativet
Enligt vad man vet idag
föreligger inga antikvariska
hinder för att anlägga
vindkraftverk eller
servicevägar på de
planerade platserna. Enligt
Museibyråns
inventeringsrapporter finns
det inte heller några
skyddsvärda kulturmiljöer i
anslutning till den planerade
vindkraftparken.
Enligt vad man vet idag
föreligger inga antikvariska
hinder för att anlägga
vindkraftverk eller
servicevägar på de planerade
platserna. Enligt Museibyråns
inventeringsrapporter finns
det inte heller några
skyddsvärda kulturmiljöer i
anslutning till den planerade
vindkraftparken.
Inga förändringar i nuläget.
växtligheten förhindrar eller
minskar ställvis
vindkraftverkens synlighet.
Flyghinderbelysningens
intensitet är så liten att den inte
utgör ett oskäligt störande
inslag vid den närmaste
bebyggelsen.
Konsekvenser
för kulturhistoriska
värden
8.2
Enligt vad man vet idag
föreligger inga antikvariska
hinder för att anlägga
vindkraftverk eller servicevägar
på de planerade platserna.
Enligt Museibyråns
inventeringsrapporter finns det
inte heller några skyddsvärda
kulturmiljöer i anslutning till den
planerade vindkraftparken.
Man måste dock beakta att
Museibyrån efter
inventeringen konstaterar
att en sedan tidigare känd
fornlämning, ett höggravfält
från yngre järnåldern, finns
på det aktuella området I
fornminnesinventeringen
upptäcktes därtill en tidigare
okänd fornlämning i form av
ett gravröse på området. Ett
troligt gravröse från
bronsåldern eller från yngre
järnåldern ligger ungefär 50
meter sydväst om de
Man måste dock beakta att
museibyrån efter
inventeringen konstaterar att
en sedan tidigare känd
fornlämning, ett höggravfält
från yngre järnåldern, finns på
det aktuella området . I
fornminnesinventeringen
upptäcktes därtill en tidigare
okänd fornlämning i form av
ett gravröse på området. Ett
troligt gravröse från
bronsåldern eller från yngre
järnåldern ligger ungefär 50
meter sydväst om de tidigare
kända två stenrösena.
Kapitel
nr
Konsekvenser
för jordmån,
berggrund och
grundvatten
8.3
Alternativ 1
Byggnadsplatserna måste
jämnas.
Alternativ 2A
Alternativ 2B
tidigare kända två
stenrösena. Objektet ligger
ungefär 150 meter söder
om det planerade
vindkraftverk VK9A samt
dess planerade
underhållsvägs- och
markkabellinjer. Museibyrån
konstaterar att
fornlämningarna är
skyddade enligt LL om
fornminnen (1965:9) och
ska lämnas opåverkade av
exploateringen.
Objektet ligger ungefär 200
meter sydväst om VK9B samt
dess planerade
underhållsvägs- och
markkabellinjer. Museibyrån
konstaterar att
fornlämningarna är skyddade
enligt LL om fornminnen
(1965:9) och ska lämnas
opåverkade av
exploateringen.
Konsekvenserna är
desamma som i ALT. 1.
Konsekvenserna är desamma
som i ALT. 1.
Inga förändringar i nuläget.
Vid skogsavverkning kan nya
skogsvägar behöva byggas
vilket innebär små ingrepp i
jordmånen.
Den planerade elstationen i
Tellholm, Träskviken, ligger
ca 100 meter från ett litet
dike. Målsättningen är att
Den planerade elstationen i
Tellholm , Träskviken, ligger
ca 100 meter från ett litet
dike. Målsättningen är att
Inga förändringar i nuläget.
Båda fundamenttyperna
innebär ingrepp i jordmån
och/eller berggrund. Ingreppen
är dock begränsade till ett
tämligen litet område.
Nollalternativet
Då servicevägarna byggs
behöver marken ställvis
jämnas, och ställvis behöver
man fylla ut sänkor och
ojämnheter.
Grundvattnet påverkas inte av
byggandet eller driften av
vindkraftparken.
Konsekvenser
för ytvatten
8.4
Den planerade elstationen i
Tellholm, Träskviken, ligger ca
100 meter från ett litet dike.
Målsättningen är att dikets eller
Kapitel
nr
Konsekvenser
för biotoper,
fauna och
skyddsområden
8.4
Alternativ 1
Alternativ 2A
Alternativ 2B
närområdets ytvattenavrinning
inte ska påverkas under
byggandet.
dikets eller närområdets
ytvattenavrinning inte ska
påverkas under byggandet.
dikets eller närområdets
ytvattenavrinning inte ska
påverkas under byggandet.
Projektet har inga
konsekvenser för
ytvattenförekomsterna.
Projektet har inga
konsekvenser för
ytvattenförekomsterna.
Projektet har inga
konsekvenser för
ytvattenförekomsterna
Små ytor måste röjas för
servicevägarna,
uppställningsytorna och
fundamenten. På de områden
dessa strukturer behöver finns
inte några värdefulla eller
skyddsvärda biotoper. På tre
ställen måste dock värdefulla
biotoper beaktas vid
planeringen och utförandet av
arbetena p.g.a. att de är
belägna alldeles intill
vägdragningar och
byggnadsplatser.
Konsekvenserna är till
största delen desamma
som i ALT. 1.
Konsekvenserna är till största
delen desamma som i ALT. 1.
Långnabba är relativt bra
placerat inom området (kusten
vid Eckerö - Hammarland) med
tanke på fåglarnas flyttning.
Vindkraftverken kommer inte att
utgöra stora hinder för
flyttfåglar och området ligger en
aning avsides från den
livligaste flyttningen. Någon
enstaka art lider knappast av
stora mängder kollisioner, utan
risken står i relation till
flyttningsaktiviteten hos arter
som ofta flyger i rotorns höjd.
Fåglarna flyttar ofta i flock och
I bägge alternativen ALT.
2A och ALT. 2B har man för
avsikt att bygga ett kraftverk
endast i närheten av ett av
dessa värdefulla objekt,
nämligen i närheten av
myren Degermyra.
Alternativ A och dess
placering av kraftverket
VK7A är bättre vad gäller
myrområdet.
I bägge alternativen ALT. 2A
och ALT. 2B har man för
avsikt att bygga ett kraftverk
endast i närheten av ett av
dessa värdefulla objekt,
nämligen i närheten av myren
Degermyra. Alternativ A och
dess placering av kraftverket
VK7A är bättre vad gäller
myrområdet.
Nollalternativet
Inga förändringar i nuläget.
Kapitel
nr
Alternativ 1
därför kan större mängder
kollisioner inträffa på samma
gång. Detta gör en exakt
riskbedömning svår men den
blir noggrannare efter ett par
års uppföljning då
vindkraftverken är i drift. Kalkyl
för detta behövs. Det är möjligt
att minska kollisionsriskerna
genom kontroll av
vindkraftverkens operation
under den livligaste
flyttningstiden och under svaga
vindförhållanden.
Häckfågelfaunan är typisk för
hyggesytor, randområden och
skogsområden av detta slag.
Fågeltätheten i
undersökningsområdet är låg
jämfört med värdena för
skogsterräng i genomsnitt. Vad
gäller häckfågelfaunan
förekommer inga naturvärden i
området som kräver särskilt
skydd. Risken för att i området
häckande fåglar ska kollidera
med vindkraftverken är i
allmänhet liten. Man måste
beakta att byggandet intill
vägen ut till Styrsingsudden i
närheten av
naturskyddsområdena ska
utföras utom häckningstiden
maj-juni. Tranan, som häckar i
närheten, är känslig för
störningar. Placeringen av
kraftverk VK9A i alternativ A
Alternativ 2A
Alternativ 2B
Nollalternativet
Kapitel
nr
Alternativ 1
väster om Styrsingsuddsvägen
är bättre för tranan, som häckar
i området. De planerade
vindkraftverksplatserna har inte
någon större betydelse för
häckfågelfaunan.
Projekt Långnabbas
vindturbiner placeras utanför
kända avgränsade värdefulla
fågelområden. I de omgivande
områdena förändras områdets
fåglars habitat inte på ett
betydande sätt. Projekt
Långnabbas vindkraftverks
eventuella störande effekt berör
troligen endast vissa fågelarter
och sträcker sig troligen i värsta
fall endast ett hundratal till
några hundra meter från
vindkraftverken. På längre
avstånd överröstas driftljudet
tillräckligt eller helt av det
naturliga bakgrundsljudet även
då vindstyrkan är relativt svag.
Även den störande effekten
från rotorns rörelser torde
sträcka sig endast högst några
hundra meter från
vindkraftverken. Andra faktorer
torde inte ha någon större
betydelse för fåglarnas
förekomst i närheten av
området.
Fladdermöss, inklusive
migrerande fladdermöss,
förekom vid alla undersökta
Alternativ 2A
Alternativ 2B
Nollalternativet
Kapitel
nr
Alternativ 1
Alternativ 2A
Alternativ 2B
Nollalternativet
Byggskedets
bullerkonsekvenser är
desamma som i ALT. 1.
Byggskedets
bullerkonsekvenser är
desamma som i ALT. 1.
Märkbara förändringar i
områdets ljudmiljö är inte att
vänta.
platser i Långnabba. Resultaten
från gruvtornet på Båtskär visar
att fladdermöss inte flyger
speciellt högt. Om detta gäller
även för de områden där de
planerade vindkraftverken ska
uppföras, är risken för att
fladdermöss kolliderar med
vindkraftverken relativt liten.
Det är dock känt att
fladdermössens beteende kan
ändras då vindkraftverken
uppförts. Det är därför viktigt att
fortsätta undersökningarna med
uppföljningar efter att
kraftverken uppförts.
Man har observerat att
fladdermöss är mest aktiva när
vindhastigheten är låg. Genom
att reducera vindkraftverkens
operationstimmar under de
skeden då fladdermössen rör
sig mest kan mortaliteten
minskas.
Bullerkonsekvenser
8.6
Förutsatt att ytvattenbalansen i
området inte påverkas medför
projektet inte några betydande
negativa konsekvenser för de
naturvärden, på basis av vilka
de närmaste Natura-områdena
har inkluderats i nätverket
Natura, eller för andra
naturvärden.
Byggskedets buller kan tidvis
vara märkbart. Det tydligaste
bullret förekommer dock i flera
kortare perioder, högst några
Kapitel
nr
Alternativ 1
Alternativ 2A
Alternativ 2B
vardagar i följd mellan kl. 07.00
- 20.00 per gång. Denna
tillfälliga negativa konsekvens
kan inte anses vara oskälig för
den närmaste befolkningen.
Ljudkonsekvenserna sprids
till ett litet bredare område
när vindkraftparkens storlek
ökas från 6 till 10
vindturbiner. I ALT. 2A och
ALT. 2B framhävs
ljudkonsekvenserna mera
åt den västra och
nordvästra sidan av
projektområdet, eftersom
det finns flera vindturbiner
på den västra och
nordvästra sidan än i ALT.
1. I ALT. 2A är det också
möjligt att
planeringsriktvärdet nattetid
vid vissa fritidsbostäder
(öst, syd och väst) kan
överskridas. I ALT. 2A och
2B är de två östligaste (VK9
och VK10) och två
västligaste (VK6 och VK8A)
vindkraftverksplatserna
belägna ganska nära de
närmaste stugorna med
tanke på risken för
bullerolägenheter och med
tanke på de åtgärder som
kan komma att krävas för
att åtgärda dem.
Ljudkonsekvenserna sprids
till ett litet bredare område när
vindkraftparkens storlek ökas
från 6 till 10 vindturbiner. I
ALT. 2A och ALT. 2B
framhävs ljudkonsekvenserna
mera åt den västra och
nordvästra sidan av
projektområdet, eftersom det
finns flera vindturbiner på den
västra och nordvästra sidan
än i ALT. 1. I ALT. 2A är det
också möjligt att
planeringsriktvärdet nattetid
vid vissa fritidsbostäder (öst,
syd och väst) kan
överskridas. I ALT. 2A och 2B
är de två östligaste (VK9 och
VK10) och två västligaste
(VK6 och VK8A)
vindkraftverksplatserna
belägna ganska nära de
närmaste stugorna med tanke
på risken för
bullerolägenheter och med
tanke på de åtgärder som kan
komma att krävas för att
åtgärda dem.
Vid referensförhållanden
överskrids riktvärdet 40 dB(A) i
ALT. 1 med 2,5 MW vindturbin
endast i den närmaste stugan.
Motsvarande riktvärde 35 dB(A)
överskrids i 8 av 10
immissionpunkter. Med 3,6 MW
vindturbin överskrids riktvärdet
40 dB(A) i ALT. i nästan alla de
närmaste stugorna. Den
närmaste stugan i sydväst
ligger i zonen där ljuden kan
överskrida 45 dB(A). Riktvärdet
35 dB(A) överskrids i alla
immissionpunkterna.
I alla alternativ är
ljudkonsekvenserna som störst
i stugorna , på den västra,
södra och östra sidan om
projektområdet. Vid
referensförhållanden kan
riktvärdet 35 dB(A) nattetid
överskridas i ALT. 1 i alla de
närmaste stugorna enligt den
s.k. ”worst case”-situationen då
vindturbinens storlek är 3,6
MW.
I alla alternativ måste
vindkraftverkens effektivitet
möjligen begränsas vid vissa
Nollalternativet
Kapitel
nr
Alternativ 1
Alternativ 2A
Alternativ 2B
Nollalternativet
I ALT. 2A i projektområdets
omgivning kan enligt ”worst
case”-scenariot blinkande
skuggning förekomma som
mest 55 timmar om året
(Mohagen) och 35-45
timmar om året (södra
Söderhagen) vid den allra
närmaste bebyggelsen.
ALT. 2A har något större
skuggningskonsekvenser
än ALT. 1. De gränsvärden
som används i Tyskland
överstigs inte i ALT. 1 men i
ALT. 2A överstigs de både i
Mohagen och södra
Söderhagen. I praktiken
talar man om en bråkdel av
detta timantal. Skuggtiden
infaller till största delen
under vinterhalvåret.
Konsekvenserna är
desamma som i ALT. 1.
Skuggningskonsekvenserna
är antagligen ungefär
desamma som i ALT. 2A.
Märkbara förändringar i
områdets skuggningsmiljö är
inte att vänta.
Konsekvenserna är desamma
som i ALT. 1.
Både fartygstrafiken i
Mariehamns hamn och
landsvägstrafiken på
huvudväg 1 till Eckerö ökar
enligt prognoserna.
vindförhållanden för att
underskrida bullernormerna vid
de närmaste stugorna.
Genom att vid behov sänka
utgångsljudnivån från
vindturbinerna, bl.a. genom
justering av rotorbladvinklarna,
kan riktvärdet på 35 dB(A)
underskridas i alla
effektalternativ.
Skuggningskonsekvenser
8.7
I ALT. 1 i projektområdets
omgivning kan enligt ”worst
case”-scenariot blinkande
skuggning förekomma som
mest 20-30 timmar om året vid
den allra närmaste
bebyggelsen. I praktiken talar
man om en bråkdel av detta
timantal. Skuggtiden infaller till
största delen under
vinterhalvåret.
Trafikkonsekvenser
8.8
Byggskedets sjötransporter
riktar sig troligen till Mariehamn
eller Berghamn i Eckerö, och
medför inte någon betydande
ökning av fartygstrafiken i
Kapitel
nr
Alternativ 1
Alternativ 2A
Alternativ 2B
Nollalternativet
Konsekvenserna är
desamma som i ALT. 1.
Konsekvenserna är desamma
som i ALT. 1.
Inga förändringar i nuläget.
Närmaste byggnad finns på ca
650 meters avstånd.
Närmaste byggnad finns på
ca 750 meters avstånd.
Närmaste byggnad finns på
ca 750 meters avstånd.
Inga förändringar i nuläget.
Uthyrningsstugor förekommer
vid Degersand ca en kilometer
I ALT. 2A är det möjligt att
planeringsriktvärdet nattetid
I ALT.2A är det möjligt att
planeringsriktvärdet nattetid
hamnen.
Säkerhetskonsekvenser
8.9
Antalet landsvägstransporter
med tunga fordon är i
storleksordningen 10-15. Då
vägen är smal med sikthinder
krävs noggrannhet vid
transporterna. Eventuellt är det
skäl att använda ledsagande
fordon med varningsljus. Den
totala trafikmängd projektet
förorsakar, i genomsnitt högst
10-20 fordon per dygn, är inte
speciellt betydande jämfört med
vägavsnittets (huvudväg 1;
Mariehamn - Hammarland Eckerö, Storby - Torp)
nuvarande trafikmängd och
kan, förutsatt att
specialtransporter sker enligt
reglerna, inte anses försämra
bl.a. trafiksäkerheten längs
transportrutten på ett
betydande sätt.
Inga betydande konsekvenser
för sjö- eller luftfart
förekommer.
Den vintertida risken att
isstycken ska lossna och falla
ned på någon är närmast
obefintlig.
Konsekvenser
för
användning
av området
samt näringar
8.10
Kapitel
nr
Alternativ 1
Alternativ 2A
Alternativ 2B
öster om projektområdet och
vid Kroken ca en kilometer
öster och nordost om
projektområdet. Därtill finns i
Torp fyra andra stugbyar på 1-3
kilometers avstånd, samt ett
hotell på 3 kilometers avstånd i
nordost.
Vid Degersand finns även ett
campingområde med
tillhörande restaurang på ca en
kilometers avstånd från de
närmaste vindkraftverken.
vid vissa fritidsbostäder
(öst, syd och väst) kan
överskridas. I ALT. 2A och
2B är de två östligaste (VK9
och VK10) och två
västligaste (VK6 och VK8A)
vindkraftverksplatserna
belägna ganska nära de
närmaste stugorna med
tanke på risken för
bullerolägenheter och med
tanke på de åtgärder som
kan komma att krävas för
att åtgärda dem.
vid vissa fritidsbostäder (öst,
syd och väst) kan
överskridas. I ALT. 2A och 2B
är de två östligaste (VK9 och
VK10) och två västligaste
(VK6 och VK8A)
vindkraftverksplatserna
belägna ganska nära de
närmaste stugorna med tanke
på risken för
bullerolägenheter och med
tanke på de åtgärder som kan
komma att krävas för att
åtgärda dem.
Skuggningseffekten kan
vara något mindre än i ALT.
1.
Skuggningseffekten kan vara
något mindre än i ALT. 1.
Det berörda området är inte
kommunalt planerat eller avsett
för något annat ändamål.
Riktvärdena för buller i
omgivningen nattetid - 35 dB(A)
- kan överskridas vid
stugbyarnas stugor i Kroken,
men i Degersand och i Torp
kommer vindkraftverken inte att
höras enligt ljudmodelleringen.
Resultaten visar ändå, att
planeringsriktvärdet 40 dB(A)
inte överskrids vid boende eller
fritidsboende nära
projektområdet. Det är också
osannolikt att vindkraftverken
kommer att höras vid Krokens
stugor på grund av avståndet
och det naturliga
bakgrundsljudet från vind,
vegetation och vågor i området.
I vilket fall som helst torde
ljudet från vindkraftverken inte
Nollalternativet
Kapitel
nr
Alternativ 1
Alternativ 2A
Alternativ 2B
Nollalternativet
I övrigt är konsekvenserna
för människors
levnadsförhållanden och
trivsel desamma som i ALT.
1.
I övrigt är konsekvenserna för
människors
levnadsförhållanden och
trivsel desamma som i ALT.
1.
Inga förändringar i nuläget.
utgöra en oskäligt stor
olägenhet i någon situation vid
stugbyarna. Detta bör dock
verifieras genom ljudmätningar
om projektet förverkligas.
Risken för förekomsten av
störande blinkande skuggning
är liten, bl.a. ska vindriktning
och väderlek samspela för
detta, och de tidsperioder
sådan skuggning förekommer
är ytterst korta. I vilket fall som
helst förekommer skuggning i
högre grad på vårvintern och
senhösten utanför stugbyarnas
högsäsong.
Konsekvenser
för
människors
levnadsförhåll
anden, trivsel
och hälsa
8.11
Stugbyarna marknadsförs bl.a.
med hjälp av sitt naturnära och
fridfulla läge, och det är möjligt
att en del kunder bortfaller då
vindkraftverken byggs i
närheten och syns till
åtminstone en del av stugorna.
Å andra sidan kan
vindkraftverken även i viss mån
utgöra en sevärdhet som lockar
folk till trakten.
Förverkligandet av projektet
kan minska de närmaste
stugägarnas trivsel i området,
vilket är fullt naturligt då
förändringar sker i ens
fritidsomgivning. Avstånden till
de närmaste stugorna är i alla
alternativ så stora att oskäliga
olägenheter inte bedöms
Kapitel
nr
Alternativ 1
Alternativ 2A
Alternativ 2B
Nollalternativet
Inga konsekvenser.
Inga konsekvenser.
Projekt Långnabba II höjer
Ålands
elsjälvförsörjningsgrad från
ca 23 % till ca 50 %.
Konsekvenserna är
desamma som i ALT. 1.
Projekt Långnabba II höjer
Ålands elsjälvförsörjningsgrad
från ca 23 % till ca 50 %.
I praktiken ingen skillnad
jämfört med situationen i
projektalternativen.
Elektricitet importeras främst
från Sverige liksom idag.
förekomma.
Projektet har en positiv
inverkan på sysselsättningen.
Övriga konsekvenser för
människors
levnadsförhållanden och trivsel
kan antas vara små, då
området inte i nämnvärd grad
används till annat än småskalig
bär- och svampplockning.
Eventuella störningar i
mottagning av TV-signal eller i
trådlös kommunikation kan
elimineras genom tekniska
lösningar.
Inga konsekvenser för
människors hälsa väntas
förekomma.
Inga konsekvenser.
Avfallshanteringens
konsekvenser
Konsekvenser
för energiförsörjningen
8.11
8.11
Årsproduktionen förväntas
motsvara 20 % av Ålands totala
årsbehov av el.
Konsekvenser
av elstationen
i Tellholm
8.11
Det buller som arbetsskedena
orsakar torde bli obetydligt.
Denna tillfälliga negativa
konsekvens kan inte anses
vara oskälig för den närmaste
befolkningen. Vid byggandet av
elstationen ska man beakta
minimiavståndet från
bebyggelsen med riktvärde 35
dB(A) nattetid, vid närmaste
Konsekvenserna är desamma
som i ALT. 1.
Kapitel
nr
Alternativ 1
Alternativ 2A
Alternativ 2B
Nollalternativet
Konsekvenserna är
desamma som i ALT. 1.
Konsekvenserna är desamma
som i ALT. 1.
I nollalternativet produceras
den mängd elektricitet
vindkraftparken skulle
producera någonstans i
Norden, troligen med
kolkondenskraftverk. Vid
denna produktion uppstår
svaveldioxid-, kväveoxid,
partikel- och andra utsläpp
som har en negativ effekt på
den lokala luftkvaliteten. Därtill
frigörs koldioxid som bidrar till
växthuseffekten.
fritidsbostad.
Konsekvenser
för luftkvalitet
och klimat
8.11
Vindkraften förbättrar
luftkvaliteten främst på annat
håll i Norden då den ersätter
elproduktion och av denna
förorsakade utsläpp
annanstans. Den minskar även
avfall och transporter
förknippade med den ersatta
elproduktion.
Byggskedets transporter ger
upphov till små utsläpp i luften
invid transportrutten.
Även transporterna av bränsle
och aska förknippade med
elproduktionen ger upphov till
utsläpp som frigörs på
marknivå där människor
utsätts för dem.
Projektet har en positiv
inverkan på klimatet då det
minskar på koldioxidutsläppen.
Konsekvenser
av
upphörande
av
verksamheten
8.11
Om man beslutar avveckla
vindkraftparken kan
vindkraftverken med fundament
och kablar tas bort.
Nedmonteringens
konsekvenser påminner om
byggskedets konsekvenser,
men är inte lika omfattande.
Efter nedmonteringen kan
området städas upp, men vissa
spår av fundamenten kvarstår
Konsekvenserna är
desamma som i ALT. 1.
Konsekvenserna är desamma
som i ALT. 1.
Den ökande fartygs- och
biltrafiken ger upphov till
ökade utsläpp.
Ingen relevant punkt.
Kapitel
nr
Samverkan
med andra
projekt
8.11
Alternativ 1
dock alltid.
Den närmaste planerade
vindkraftparken är Projekt
Stenarna som ligger ca 5
kilometer sydost om
projektområdet vid Projekt
Långnabba I & II.
De gemensamma
konsekvenserna som
förorsakas av projekten
Långnabba I & II och Stenarna
är främst visuella. Man kan se
båda projekten samtidigt
endast när de betraktas lite
längre utifrån havet. På land
bedöms inte finnas ställen där
båda projekten syns samtidigt.
Projekten ligger så långt ifrån
varandra att det inte blir
samverkan vad gäller ljud- eller
skuggningskonsekvenser.
Det är möjligt att båda
projekten ligger på vissa fåglars
flyttrutt varvid kollisionsrisken
och barriäreffekten blir större
än vad fallet vore med bara en
vindkraftpark. Båda platserna
ligger relativt bra inom området
(kusten vid Eckerö Hammarland) med tanke på
fåglarnas flyttning.
Vindkraftverken kommer inte att
utgöra stora hinder för
flyttfåglar och områdena ligger
en aning avsides från den
Alternativ 2A
Alternativ 2B
Nollalternativet
Konsekvenserna är
desamma som i ALT. 1.
Konsekvenserna är desamma
som i ALT. 1.
Ingen relevant punkt.
Kapitel
nr
Alternativ 1
livligaste flyttningen.
Det är inte sannolikt, att samma
fågelindivider i stora mängder
skulle flyga genom båda
parkerna. Det blir knappast
någon enstaka art som lider av
stora mängder av kollisioner,
utan risken är relaterad till
flyttningsaktiviteten hos arter
som ofta flyger i rotorns höjd.
Det är möjligt att kontrollera
vindkraftverkens operation för
att minska kollisionsriskerna
under den livligaste flyttningen
och vid svaga vindförhållanden.
Alternativ 2A
Alternativ 2B
Nollalternativet
16WWE1516
115
12 UPPFÖLJNING AV KONSEKVENSERNA
Målsättningen med uppföljning av konsekvenserna är:
att producera information om projektets konsekvenser
att utreda vilka förändringar som är en följd av projektets förverkligande
att utreda hur väl konsekvensbedömningens resultat motsvarar verkligheten
att utreda hur väl de negativa konsekvensernas lindringsåtgärder har lyckats
att påbörja behövliga åtgärder ifall oförutsagda betydande konsekvenser
konstateras.
I samband med miljökonsekvensbedömningen för Projekt Långnabba II har ett
preliminärt förslag till uppföljningsprogram utarbetats.
12.1 Fågeluppföljning
Eftersom i området och/eller dess närhet förekommer rikligt med flyttande fåglar på
våren och hösten är det skäl att följa med förekomsten av eventuella kollisioner med
vindkraftverk. Med hjälp av denna uppföljning kan man bedöma eventuella kollisioners
betydelse för olika arters populationer och även iaktta hur fåglarna beter sig i närheten
av vindkraftverken.
Fågeluppföljning speciellt under fåglarnas mest intensiva flyttningstid är även en
grundförutsättning för att man vid behov ska kunna stoppa vindkraftverken om det visar
sig att kollisioner förekommer i stor mängd.
Fågelfaunan och fladdermössen ska inventeras enligt miljömyndighetens regler. Vid val
av tidpunkter för inventering ska särskild hänsyn tas till fåglarnas flyttningsperioder. En
plan för inventeringstillfällen ska uppgöras i samråd med miljöbyråns naturvårdsenhet
vid Ålands landskapsregering. Dokumentation över inventeringarna ska sändas till
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.
Fladdermusuppföljning
Enligt miljötillståndet för Projekt Långnabba I ska fladdermössen studeras under sex år
från och med 2009. Under de fyra år undersökningarna hittills varat har betydande
kunskap erhållits om fladdermössens migrationsrutter. Ytterligare ett års studier med
samma upplägg skulle naturligtvis kunna förtydliga kunskapsbilden. Mera intressant
vore dock att studera hur fladdermössen reagerar på nya vindkraftverk i området; ändras
deras beteende och kolliderar de med kraftverken? De två kvarvarande
undersökningarna rekommenderas därför av Hagner-Wahlsten (2012) att utföras då
kraftverken har uppförts och är i funktion.
Hagner-Wahlsten (2012) rekommenderar att uppföljningen av fladdermöss år 2013-14
vid Ålands Vindenergi Andelslags planerade vindkraftpark Långnabba I och II och
Ålands Elandelslags planerade vindkraftpark Stenarna utförs gemensamt.
Undersökningarna genomförs då vindkraftverken uppförts. Ifall de inte är i funktion
under sommaren 2013, skjuts undersökningarna upp.
Långnabba I och II
16WWE1516
116
Uppföljningen fortsätter med detektorerna vid fågeltornen.
Uppföljningsperioden är från mitten av april till början av november.
Marken under vindkraftverken genomsöks för att hitta eventuella döda
fladdermöss. Dessa undersökningar koncentreras till våren och hösten.
Referenser
Fladdermössens förekomst på Båtskär fortsätter med 1-2 automatiskt
registrerande detektorer
Fladdermössen följs med på ytterligare 2-3 lokaler. Dessa utses i samråd med
uppdragsgivaren.
12.2 Bullermätningar
Det är skäl att utföra bullermätningar vid de närmaste stugorna för att verifiera att miljötillståndets gränsvärden inte överskrids. Detta bör göras vid olika väderleksförhållanden
och vindriktningar.
16WWE1516
117
13 KÄLLFÖRTECKNING
Anderson R. L., Tom J., Neuman N., Noone J. and Maul N., 1996. Avian risk assessment
methodology. Proceedings, National Avian – Wind Power Planning Meeting II, Palm Springs, California,
Sept. 1995, 79-87. Prepared for the Avian Subcommittee of the National Wind Coordinating Committee
by RESOLVE Inc., Washington DC, and LGL Ltd., King City, Ont., 152 s. Available at
www.nationalwind.org/pubs/avian95/default.htm; refererad i Suomen Luontotieto Oy 2006.
Dahlén M., 2006. Inventering av fornlämningar och kulturmiljöer på område för planerad vindkraftpark i
Torp by, Eckerö. Projekt "Långnabba". - Ålands landskapsregering, museibyrån 2006-12-15.
DH Ecological Consultancy 2000. Windy Standard Wind Farm, Dumfries & Galloway. Breeding bird
surveys 1994-2000; refererad i Suomen Luontotieto Oy 2006
Delprat B. & Alcuri G., 2011. ID STAT: INNOVATIVE TECHNOLOGY FOR AS-SESSING
WILDLIFE COLLISIONS WITH WIND TURBINES. In: May, R. & Bevanger, K. (eds.) 2011.
Proceedings Conference on Wind Energy and Wildlife Impacts, 2-5 May 2011, Trondheim, Norway.
NINA
Report
693.
144
s.
Refererad
16.6.2011.
[http://www.nina.no/archive/nina/PppBasePdf/rapport/2011/693.pdf]
DTBird 2011. Bird Detection and Dissuasion. Refererad 27.6.2011. [http://dtbird.com/].
Dierschke V. & Garthe S., 2006. Literature Review of Offshore Wind Farms with Regard to Seabirds - i
Ecological Research on Offshore Wind Farms: International Exchange of Experiences PART B:
Literature Review of Ecological Impacts, av Wolfgang Wende, Thomas Merck, Irene Köchling and
Johann Köppel, Catherine Zucco, sid 131-198. Bonn, Germany: Bundesamt für Naturschutz
(BfN).Finlands Vindatlas. (http://www.tuuliatlas.fi/se/index.html).
Drewitt A. L. & R. H. W. Langston, 2008. Collision effects of wind-power generators and other
obstacles on birds. Annals of the New York Academy of Sciences 1134, 233-266.
Fox A. D., M. Desholm, J. Kahlert, T. K. Christensen & I. K. Petersen 2006. Information needs to
support environmental impact assessment of the effects of European marine offshore wind farms on birds.
Ibis 148, 129-144.
Gauthreaux S. A. Jr., 1996. Suggested practices for monitoring bird populations, movements and
mortality in wind resource areas. Proceedings, National Avian - Wind Power Planning Meeting II, Palm
Springs, California, Sept. 1995, 88-110. Prepared for the Avian Subcommittee of the National Wind
Coordinating Committee by RESOLVE Inc.,Washington DC, and LGL Ltd., King City, Ont., 152 s.
Available at www.nationalwind. org/pubs/avian95/default.htm; refererad i Suomen Luontotieto Oy 2006.
Gill J. P., 2000. Changes in breeding birds at Dun Law wind farm, 1999-2000. Report to Renewable
Energy Systems Ltd. by Environmentally Sustainable Systems, Edinburgh; refererad i Suomen
Luontotieto Oy 2006.
Hagner-Wahlsten N., 2012. Inventering av fladdermöss vid Allwinds och Ålands Elandelslags planerade
vindkraftparker i Eckerö och Hammarland Åland 2012. BatHouse 2012-12-21. 23 s. + bilagor.
Hagner-Wahlsten N., 2011. Inventering av fladdermöss vid Allwinds och Ålands Elandelslags planerade
vindkraftparker i Eckerö och Hammarland Åland 2011. BatHouse 2011-12-16. 31 s. + bilagor.
Hagner-Wahlsten N., 2010. Inventering av fladdermöss vid Allwinds och Ålands Elandelslags planerade
vindkraftparker i Eckerö och Hammarland Åland 2010. BatHouse 2010-12-20. 34 s. + bilagor.
Hagner-Wahlsten N., 2009. Inventering av fladdermöss vid Allwinds och Ålands Elandelslags planerade
vindkraftparker i Eckerö och Hammarland Åland 2009. BatHouse 2009-12-30. 23 s. + bilagor.
Hæggström C-A. & Hæggström E., 2008. Ålands flora. Ålandstryckeriet, Mariehamn.
16WWE1516
118
Helminen M., 2012a. Eckerö, Torp (Långnabba). Arkeologisk inventering inför bygge av planerade
vindkraftverk. Ålands landskapsregering, Museibyrån, Kulturmiljöenheten.3 s. + bilagor.
Helminen M., 2012b. Eckerö, Torp (Långnabba). Arkeologisk kompletteringsinventering inför bygge av
planerade vindkraftverk. Ålands landskapsregering, Museibyrån, Kulturmiljöenheten.6 s. + bilagor.
Holttinen H., 2004. The Impact of Large Scale Wind Power Production on the Nordic Electricity System.
VTT Publications 554, Espoo.
Hotanen J-P., Nousiainen H., Mäkipää R., Reinikainen A. ja Tonteri T., 2008. Metsätyypit – Opas
kasvupaikkojen luokitteluun. Metsäkustannus. 192 s.
Hötker H., K-M. Thomsen & H. Jeromin, 2006. Impacts on biodiversity of exploitation of renewable
energy sources: the example of birds and bats - facts, gaps in knowledge, demands for further research,
and ornithological guidelines for the development of renewable energy exploitation. Michael-Otto-Institut
im NABU, Bergenhusen.
Kahlroth J., 2000. Preliminär miljökonsekvensbedömning av en planerad vindkraftpark i
Lumparby/Krogstad Lumparland. - 8.5.2000. 15 s. + 15 bilagor.
Ketzenberg C., Exo K.-M., Reichenbach M. & Castor M., 2002. Einfl uss von Windkraftanlagen auf
brutende Wiesenvögel. Natur und Landschaft 77, 144-153; refererad i Suomen Luontotieto Oy 2006.
Koistinen J., 2004. Tuulivoimaloiden linnustovaikutukset. Suomen ympäristö 721. Ympäristöministeriö.
Alueidenkäytön osasto. Helsinki 2004.
Korhonen J., 2007. Signilskärs fågelstation 2006, Ålands fågelskyddsförening, Åland. Korhonen J.,
2008. Signilskärs 2007, Ålands fågelskyddsförening, Åland
Kraftnät Åland 2013. E-post meddelande från Sven-Andres Eriksson om elstationens placering i
Träskviken 22.2.2013.
Kulves H., 2004. Skyddad natur på Åland – ett arv att värna. PQR-kultur, 272 s.
Langston R. H. W. & Pullan J. D., 2003. Windfarms and Birds: An analysis of the effects of windfarms
on birds, and guidance on environmental assessment criteria and site selection issues. BirdLife
International Report to the Bern Convention, T-PVS/Inf (2003) 12; refererad i Suomen Luontotieto Oy
2006
Mariehamns stad 2006. Verksamhetsberättelse 2005.
Meek E.R., Ribbands J. B., Christer W.G., Davey P.R. & Higginson I., 1993. The effects of aerogenerators on moorland bird populations in the Orkney Islands, Scotland. Bird Study 40, 140–143;
refererad i Suomen Luontotieto Oy 2006
Meriluoto M. & Soininen T., 1998. Metsäluonnon arvokkaat elinympäristöt. Metsälehti kustannus.
Tapio. 192 s
Miljöministeriet 2012. Miljöförvaltningens anvisningar 4sv/2012. 96 s. + bilagor.
(http://www.ymparisto.fi/download.asp?contentid=138895&lan=sv)
Morrison M. L. & Davis H., 1996. Protocols for evaluation of existing wind developments and
determination of bird mortality. Proceedings, National Avian – Wind Power Planning Meeting II, Palm
Springs, California, Sept. 1995, 111-125. Prepared for the Avian Subcommittee of the National Wind
Coordinating Committee by RESOLVE Inc., Washington DC, and LGL Ltd., King City, Ont., 152 s.
Available at www.nationalwind.org/pubs/avian95/default.htm; refererad i Suomen Luontotieto Oy 2006.
National wind coordinating collaborative 2010. Wind Turbine Interactions with Birds, Bats, and Their
Habitats: A Summary of Research Results and Priority Questions. Spring 2010. www.nationalwind.org.
(http://www1.eere.energy.gov/wind/pdfs/birds_and_bats_fact_sheet.pdf)
16WWE1516
119
Orloff S. & Flannery A., 1992. Wind turbine effects on avian activity, habitat use and mortality in
Altamont Pass and Solano County Wind Resource Areas. Rep. from BioSystems Analysis Inc., Tiburon,
CA, for planning Dep. of Alameda, Contra Costa and Solano Counties, CA, and Calif. Energy. Comiss.,
Sacramento, ca P700-92-001; refererad i Suomen Luontotieto Oy 2006.
Petersen I., Christensen T, Kahlert J., Desholm M., Fox A., 2006. Final results of bird studies at the
offshore wind farms at Nysted and Horns Rev, Denmark NERI Report Commissioned by DONG energy
and Vattenfall A/S.
Pykälä J., 1991. Kärr med fridlysta och hotade växter på Åland. - Opublicerad rapport, 18.10.1991.19 s.
+ kartor.
Pöyry
Energy
2007.
Ålands
Vindenergi
Andelslag.
miljökonsekvensbedömning. 24.9.2007. 92 s. + bilagor.
Projekt
Långnabba.
Slutlig
Pääkkönen P. & Alanen A., 2000. Luonnonsuojelulain luontotyyppien inventointiohje. Suomen
ympäristökeskus, Helsingfors.
Rass P., Hyvärinen, E., Juslén A. & Mannerkoski I. (ed.) 2010. Suomen lajien uhanalaisuus –
Punainen kirja 2010. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki. 685 s.
Raunio A., Schulman A., Kontula T. (ed.), 2008. Suomen luontotyyppien uhanalaisuus – Osa 1:
Tulokset ja arvioinnin perusteet. Suomen ympäristökeskus, Helsinki. Suomen ympäristö 8/2008. 264 s.
Raunio A., Schulman A. Kontula T. (ed.), 2008. Suomen luontotyyppien uhanalaisuus – Osa 2:
Luontotyyppien kuvaukset. Suomen ympäristökeskus, Helsinki. Suomen ympäristö 8/2008. 572 s.
Rydell J., H. Engström, A. Hedenström, J. K. Larsen, J. Pettersson & M. Green, 2011. Vindkraftens
påverkan på fladdermöss och fåglar – Syntesrapport. Naturvårdsverket. 156 s.
Still D., Little B. & Lawrence S., 1996. The effect of wind turbines on the bird population at Blyth
Harbour, Northumberland. ETSU W/13/00394/REP, Energy Technology Support Unit, UK Department
of Trade & Industry; refererad i Suomen Luontotieto Oy 2006.
Suomen Luontotieto Oy 2006. Tahkoluodon tuulivoimapuiston alueen linnustoselvitys ja arvio
hankkeen vaikutuksista alueen pesimälinnustoon ja alueen läpi muuttavaan linnustoon. - Suomen
Luontotieto Oy 26/2006. Jyrki Oja, Satu Oja.22 s.
Sweco VBB VIAK 2001. Trafiksäkerhetsplan för Åland åren 2002 - 2010. - Åländsk utredningsserie
2001:14. ISSN 0357-735X.
Tammelin B., 1991. Suomen tuuliatlas - Vindatlas för Finland. Ilmatieteen laitos/Meteorlogiska
institutet.
Tanskanen A., 2012. Naturutredning i Långnabba Eckerö 2012. Undersökningsrapport. Miljöforskning
Yrjölä. 25 s. + bilagor.
Tanskanen A., 2012a. Den häckande fågelfaunan i Båtskärsarkipelagen år 2012. 15 s. + bilagor.
Tanskanen A., 2012b. Impact on breeding birds of a semi-offshore island-based windmill park in Åland,
Northern Baltic Sea, ORNIS SVECICA 22: 9–15
Tanskanen A. & Halkka A., 2012. Signilskär 2011, Ålands fågelskyddsförening, Åland
Tanskanen A. & Halkka A., 2011. Signilskär 2010, Ålands fågelskyddsförening, Åland
Tanskanen A. & Yrjölä R., 2011. Fågelflyttning genom Långnabba och Stenarna hösten 2011.
Miljöforskning Yrjölä. 30 s. + bilagor.
Tanskanen A. & Halkka A., 2010. Signilskär 2009, Ålands fågelskyddsförening, Åland
16WWE1516
120
Tanskanen A. & Yrjölä R., 2010. Fågelflyttning genom Långnabba och Stenarna hösten 2010.
Miljöforskning Yrjölä. 32 s. + bilagor.
Tanskanen A. & Halkka A., 2009. Signilskär fågelstation 2008, Ålands fågelskyddsförening, Åland
Tanskanen A. & Yrjölä R. 2009. Fågelflyttning genom Långnabba och Stenarna hösten 2009.
Miljöforskning Yrjölä. 32 s. + bilagor.
Thelander C. G. & Rugge L., 2000. Bird risk behaviours and fatalities at the Altamont Pass Wind
Resource Area. Proceedings, National Avian - Wind Power Planning Meeting III, San Diego, California,
May 1998. National Wind Coordinating Committee; refererad i Suomen Luontotieto Oy 2006.
Toivonen & Leivo, 1993. Kasvillisuuskartoituksessa käytettävä kasvillisuus- ja kasvupaikkaluokitus. –
Metsähallituksen luonnonsuojelujulkaisuja Sarja A, No 14.
Trafikplan
för
landskapet
Åland
2003-2010.
Ålands
landskapsstyrelse.
http://www.regeringen.ax/.composer/upload/modules/publikationer/trafikplan_landskapet_aland_20032010.pdf.
VTT 2012. Suomen tuulivoimatilastot. (http://www.vtt.fi/proj/windenergystatistics/)
VTT 2008. Lipasto. http://lipasto.vtt.fi (4.1.2013)
VTT 2002. Yksikköpäästöjen laskentasivu. VTT Rakennus ja yhdyskuntatekniikka. [http://lipasto.vtt.fi/yksikkopaastot/index.htm].
Weckman E., 2006. Tuulivoimalat ja maisema. Ympäristöministeriö, Suomen ympäristö 5/2006.
Winkelman J. E., 1992a. The impact of the Sep wind park near Oosterbierum (Fr.), the Netherlands, on
birds, 3: fl ight behaviour during daylight. RIN Rep. 92/4. DLOInstituut voor Bos- en Natuuronderzoek,
Arnhem, The Netherlands, 69pp plus Appendices (på holländska, engelskt sammandrag), www.alterra.nl;
refererad i Suomen Luontotieto Oy 2006.
Winkelman J. E., 1992b. The impact of the Sep wind park near Oosterbierum (Fr.), the Netherlands, on
birds, 2: nocturnal collision risks. RIN Rep. 92/3. DLO-Instituut voor Bos- en Natuuronderzoek, Arnhem,
The Netherlands (på holländska, engelskt sammandrag), www.alterra.nl; refererad i Suomen Luontotieto
Oy 2006.
Ålands Elsandelslag 2007. Miljökonsekvensbedömning för Ålands Elandelslags planerade
vindkraftparker vid Stenarna och Rödskär. Uppdragsnr: 0100078.2007-10-15. 72 s. + bilagor.
Ålands landskapsregering 2013. (http://www.ls.aland.fi/naringsavd/fiskeribyran/vandringsarter.pbs).
Ålands landskapsregering 2012. E-post från Jörgen Eriksson
landskapsregering. 13.3.2012.
Naturvårdsintendent
Ålands
Ålands landskapsregering 2012a. Museibyråns utlåtande rörande vindkraftverk i Eckerö, Torp för
Projekt Långnabba II. Utlåtande Nr 250 U4. Dnr U40/07/5/8.
Ålands landskapsregering 2012b. Museibyråns kompletterande utlåtande rörande vindkraftverk i
Eckerö, Torp för Projekt Långnabba II. Utlåtande Nr 295 U4. Dnr U40/07/5/8.
Ålands landskapsregering 2007. Rapport från tilläggsinventering till följd av förslag till två nya
byggnadsplatser, VK7 och VK8, för vindkraftverk i Projekt Långnabba i Torp i Eckerö. Inkluderar
inventerings-PM "Granskning av projekterade lägen för vindkraftsanläggningar VK7 och VK8, Projekt
Långnabben Alternativ Nord/Syd". - 21.3.2007, Rapport Nr 51 U40, Dnr U40/07/5/8. 2 s.
Ålands landskapsstyrelse 2012. Trafikstatistik. Sierzega 2012. Väg nr 1, Storby, period 10-17.
september 2012.
Ålands landskapsstyrelse 2011. Trafikstatistik. Sierzega 2011. Väg nr 110, Storby – Södergatan, period
20-27. juni 2011.
16WWE1516
121
Ålands
landskapsstyrelse
2002.
Trafikplan
för
landskapet
Åland
2003-2010.
(http://www.regeringen.ax/.composer/upload/modules/publikationer/trafikplan_landskapet_aland_20032010.pdf)
Ålands Natura 2000. Del I och II. Informationsdel. - Åländsk utredningsserie 1998:2., ISSN 0357-735X.
Ålands statistik- och utredningsbyrå 2011. Ålands statistik- och utredningsbyrå, Nyheter,
Trafikolyckor på Åland 2011. (http://www.asub.ax/archive.con?iPage=12&art_id=1298)
Ålands Teknologicentrum 2011a. Decibel – Main Result. Projekt Långnabba 1 och 2 Åland.
19.10.2011.
Ålands Teknologicentrum 2011b. Shadow – Main Result. Projekt Långnabba 1 och 2 Åland.
19.10.2011.
Ålands Teknologicentrum 1999. Kartläggning över lämpliga platser för större vindkraftsetablering (3 10 MW/plats) i landskapet. - Rapport: ÅTC-vindkraftsplatser 11/1999.
Ålands Vindenergi Andelslag 2013. (http://www.vindenergi.aland.fi/index-filer/Page443.htm)
Ålands Vindenergi Andelslag 2012. (http://www.vindenergi.aland.fi/index.htm)
ÅSUB 2012. Ålands statistik- och utrednings byrå. Åland i siffror 2012. (www.asub.ax)