2 En rapportserie om den regionala tågtrafiken i östra Sverige-Mälardalsregionen efter Citybanans öppnande. TEMA: HÅLLBARA TRANSPORTER Resandebehov i en region som växer. TEMA: HÅLLBARA TRANSPORTER I en gemensam avsiktsförklaring har de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Östergötland och Örebro län bestämt sig för att utveckla den regionala tågtrafiken i samband med att Citybanan öppnas för trafik 2017. Syftet är bland annat att skapa fortsatt regionförstoring och möjliggöra ett ökat arbets-, studie- och vardagsresande. Bombardier är en aktiv partner i utvecklingen av infrastrukturen i östra Sverige-Mälardalsregionen och även en viktig arbetsgivare i regionen. I en rapportserie belyser vi därför olika aspekter som är avgörande för regionaltågtrafikens utformning. I den här rapporten delger några av branschens namnkunniga sina perspektiv under temat HÅLLBARA TRANSPORTER. Nanna Wikholm, ordförande i Mälardalsrådets miljöutskott ”Regionaltågtrafiken har en central roll för regionens utveckling” MÄLARDALSRÅDETS ÖVERGRIPANDE MÅL är att regionen ska bli ’Europas attraktivaste region ekonomiskt, socialt och ekologiskt’. Som jag ser det har regionaltågtrafiken en central roll i regionens utveckling, och därför behöver vi ta med oss alla de tre dimensionerna när vi talar om hållbara transporter. EN STÖRRE ARBETSMARKNADSREGION ger ekonomiska fördelar genom att det till exempel går att få bättre matchningar mellan företag och arbetskraft. Socialt sett bidrar också en vidgad arbetsmarknad till att det blir lättare att hitta jobb på olika orter utifrån sin utbildningsnivå och att man enklare kan komplettera sin utbildning. En social risk vi behöver uppmärksamma är de negativa effekter på jämlikhet mellan män och kvinnor som kan uppstå eftersom långa pendlingsavstånd kan förstärka traditionell arbetsfördelning. I miljöhänseende är det av stor vikt att de satsningar som görs verkligen bidrar till att öka kollektivtrafikens andel av resandet och minskar onödig bilism. DET PÅGÅR EN kraftig trend med urbanisering till storstäderna och nodstäderna längs tåglinjerna. Den regionala tågtrafiken behöver stimuleras så att vi kan skapa en flerkärnig region, och den blir det om vi koncentrerar transporterna till stråken med järnväg. När vi bygger upp pendlingsstråken är det viktigt att tänka på frågor kring luftkvalitet och buller. Kan man på ett enkelt och säkert sätt åka buss, cykla och gå till stationerna minskar bilismen inne i städerna vilket ger mindre buller och bättre luftkvalitet. DET FINNS ETT antal livsstilsförändringar som vi förmodligen behöver göra för att klara av de miljöutmaningar vi står inför. Om det finns ett visst mått av ekonomisk utveckling i regionen, så att människor har tillgång till jobb och känner trygghet och stabilitet, tror jag att det är enklare att genomföra förändringar inom miljöområdet. Miljöprioriteringar är svårare i ett samhälle med sämre ekonomi och hög arbetslöshet, och ska vi lämna över samhället på ett tillfredsställande vis till kommande generationer är det viktigt med ett hållbart transportsystem. ENERGIANVÄNDNING OCH KLIMATPÅVERKAN, JÄMFÖRELSE MELLAN TRAFIKSLAG Diagrammet visar energianvändning och klimatpåverkan (per personkilometer) hos olika trafikslag. Alla siffror är normerade mot energianvändning och klimatpåverkan för personbil i tätort = index 100. Källa: Trafikverket TÅGENS UTVECKLING I ENERGIEFFEKTIVITET INTERCITY TÅG, TIDIGT 1990-TAL MODERNT REGIONALTÅG Lok + 4 vagnar, 275 platser Hastighet: 110–130 km/h Restid: 1 h 18 min (Stockholm–Västerås) Lastfaktor: 35 % Energiförbrukning: 0,12 kWh/pkm* * personkilometer 3 vagnar, 272 platser Hastighet: 110–200 km/h Restid: 53 min (Stockholm–Västerås) Lastfaktor: 35 % Energiförbrukning: 0,087 kWh/pkm* *personkilometer 25–30 % LÄGRE ENERGIFÖRBRUKNING Källa: Andersson, Lukaszevics, KTH, 2006 Vår uppgift är att se till att miljöanpassningen MODERNA TÅG ÅTERVINNS TILL 98 % genomsyrar tågens hela livscykel. Vi strävar efter att använda återvinningsbara material i högsta 93% möjliga grad, liksom att undvika material som Materialåtervinning kan orsaka hälsoproblem vid tillverkning, drift, 5% underhåll och skrotning. Att ständigt optimera Energiåtervinning energiförbrukningen är en mycket viktig del i vårt 2% arbete och därför strävar vi efter att använda lätta Deponi material, design som ger lågt luftmotstånd och komponenter som ger minimala energiförluster. Som ett led i detta har vi utvecklat system för återanvändning av bromsenergi.” Sara Paulsson är globalt ansvarig för Bombardier Transportations Center of Competence for Design for Environment. Arbetet i det 35 man starka teamet leds från Västerås. Projekterad återvinningsgrad efter avslutad livscykel för snabbtåget SJ 3000. Oskar Fröidh, forskar inom tågtrafik på KTH i Stockholm ”Beläggningsgraden på tågen är avgörande för hur miljövänlig tågtrafiken blir” JAG HAR STUDERAT effekterna av tågtrafiken på nya Svealandsbanan och där kan man tydligt se att bilåkandet har minskat, framförallt hos dem som bor på gång- och cykelavstånd från stationerna. Vi vet att valet av eldrivna tåg istället för bilresande ger väsentligt mindre energiförbrukning och mindre utsläpp. Ur den synvinkeln är det till exempel viktigt att stationerna lokaliseras centralt eller så att så många som möjligt får gångavstånd. ÄVEN UTIFRÅN DE satsningarna man gjort på tågtrafiken i Öresundsregionen kan man dra slutsatsen att det ger stor effekt att erbjuda ett bra utbud av tågtrafik. Där kan vi se en tydlig ökning av resenärer som väljer tåget framför andra färdmedel som till exempel bil och att invånarna i högre grad valt att börja pendla, vilket man inte gjorde innan eftersom det tog för lång tid. Att transporterna har underlättats i Skåne har bidragit till den regionala integration som skett där. BELÄGGNINGSGRADEN PÅ TÅGEN är av- görande för hur miljövänlig tågtrafiken blir. En högre beläggningsgrad ger mindre miljöpåverkan räknat per personkilometer. Det innebär emellertid inte att tågen ska stå still i lågtrafik, utan att man istället bör ser över möjligheterna att köra med mindre tågenheter, eller locka nya resenärer, och på så sätt få högre beläggning. Man får helt enkelt välja tågtyper som ger tillräckligt stor flexibilitet i trafiken. VARJE UTBYGGNAD AV vägnätet medför mycket stora kostnader och det ger också påtagliga konsekvenser för miljön. Därför har regionaltågs- och kollektivtrafiken en avgörande roll genom att man kan tillhandahålla kapacitetsstarka transportalternativ. Ser vi på den nya Svealandsbanan blev tågresandet sju gånger större än innan, vilket innebär att resenärer som har tillgång till bil, faktiskt väljer järnvägen i större utsträckning när tåget uppfattas som det bästa alternativet. DET BLIR EN vinst för miljön när bilisterna väljer att övergå till tågresande. Det viktiga är dock att regionaltågsystemet har ett tillräckligt konkurrenskraftigt utbud, annars blir den bara ett andrahandsval för bilisterna, och man når inte den överflyttningseffekt eller de samhällsnyttor man är ute efter. ”Ett transportsnålt samhälle innebär ett samhälle och transportsystem där den egna bilen har en minskad roll som transportmedel och tillgängligheten i större grad löses genom effektiv kollektivtrafik samt förbättrade möjligheter att gå och cykla. Där det är möjligt flyttas också inrikes och kortare utrikes resor från flyg till järnväg. Dessutom behöver trafiktillväxten för godstransporter på väg avstanna genom förbättrad logistik och överflyttning på järnväg och sjöfart.” Ur sammanfattningen för Trafikverkets ”Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit”. Utgiven september 2012. Västerås Stockholm Uppsala Arboga Kolbäck Sala Knivsta Flemingsberg PLANERAT STORREGIONALT STOMNÄT Örebro Köping Kvicksund Strängnäs Ransta ebro S Läggesta Nykvarn Arlanda Märsta Kungsörmed turtäthet timmestrafik 06–23 Linjesträcka Enköping Bålsta Sundbyberg Södertälje Uppsala Eskilstuna Västerås Kumla Hälleforsnäs Stockholm Sala Knivsta Vagnhärad Linjesträcka med lägre turtäthet Vingåker Katrineholm Kolbäck lsberg Flemingsberg Ransta Köping Kvicksund Linköping Strängnäs Flen Läggesta Västerås Eskilstuna Norrköping Arboga Stockholm Kolbäck Vagnhärad Flemingsberg Kvicksund Strängnäs Nyköping Gnesta Sundbyberg Södertälje Köping Örebro S Flen Bålsta Kolmården Hälleforsnäs Örebro Katrineholm Arlanda Märsta Nyköping Enköping Nykvarn sör ngåker Gnesta Läggesta Nykvarn Kungsör ping Södertälje Eskilstuna Kumla Norrköping Hälleforsnäs Kolmården Vingåker Vagnhärad Katrineholm Hallsberg Nyköping Flen Gnesta Linköping Källa: Mälabs avsiktsförklaring avseende Norrköping Kolmården utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige BOMBARDIERS RAPPORTSERIE 1 2 Rapport del 1: utgivningsdatum 7/1 - 2014 KAPACITET Rapport del 2: utgivningsdatum 5/2 - 2014 HÅLLBARA TRANSPORTER 3 4 Rapport del 3: utgivningsdatum 5/3 - 2014 ARBETE OCH PENDLING Rapport del 4: utgivningsdatum 26/3 - 2014 INVESTERA FÖR 2030-TALET FÖR FRÅGOR KRING RAPPORTEN, VAR GOD KONTAKTA: Pär Isaksson, kommunikationschef Bombardier Transportation Sweden Beställ rapport Vill du ha varje rapport direkt vid utgivningen? Kontakta Pär Isaksson. E-post: [email protected] Telefon: 076-724 71 55 mynewsdesk.com/se/bombardier OM BOMBARDIER Bombardier är världens ledande tågtillverkare som i Sverige sysselsätter 2 500 personer i Stockholm, Västerås, Göteborg, Hässleholm, Nässjö, Gävle och Luleå. Vi är ett ledande teknikföretag med export till järnvägsprojekt runtom i världen. Bombardier levererar alla slags järnvägslösningar, från tåg, tunnelbanor och signalsystem till underhållsservice. Den svenska verksamheten omfattar även konstruktion och produktion av driv- och styrsystem, system för fordonsintegration och signalsystem för den globala järnvägsmarknaden.